internationell handel - hem...internationell handel globalisering resursfördelning i öppna...
TRANSCRIPT
2011-12-07
1
1
Internationell handel
Globalisering
Resursfördelning i öppna ekonomier
Patrik Karpaty Handelshögskolan, Örebro universitet
Kontaktinformation
• Patrik Karpaty
– Tel: 019 301196
2
Litteratur
• Sawyer och Sprinkle, kap. 1-9, 11 (annan lärare på kap 11). • Berg, kap. 2 och 16. • Icke-obligatorisk läsning: OSP, kap. 3 och 18.
• Berg, C. Global ekonomi. SNS, 2008. • O´Sullivan A. & Sheffrin S. & Perez, S. Economics: Principles,
Applications, and Tools. Senaste upplagan. Pearson International Edition.
• Sawyer, Charles W., Sprinkle, Richard L. International Economics. Senaste upplagan (3:rd edition). Pearson International Edition.
3
2011-12-07
2
Allmänt
• 4 föreläsningar (12 timmar)
• Tentamen 9 januari
– Datum Anmälan senast tre veckor innan
– omfattning som tidigare
4
Innehåll • Kapitel 1 allmänt om världshandeln
• Kapitel 2 varför handlar länder med varandra?
• Kapitel 3 komparativa fördelar och PPF
• Kapitel 4 faktorproportionsteorin
• Kapitel 5 inombranschhandel
• Kapitel 6 internationella faktorrörelser
• Kapitel 7 tariffer
• Kapitel 8 Icke tariffära handelshinder
• Kapitel 9 Handelspolitik 5
Varför är detta relevant? • Japan
– Tsunamin och effekter på världshandeln
• Finanskrisen – “The hangover from the financial crisis is still with us,"
WTO Director General Pascal Lamy.
– Eurokrisen i Europa • Kina – hot eller löfte? • Spända relationer Kina – USA
– appreciering av yuanen
• Offshoring, utflyttning av produktion? • Migration • FDI, 30% av våra företag är utlandsägda
6
2011-12-07
3
7
Chart 2: Volume of world merchandise exports 1990-2011 a Indices, 1990=100
a. Figures for 2011 are projections Source: WTO Secretariat
Dagens föreläsning kapitel 1-3
1. Introduktion – Globalisering
2. Varför handlar länder med varandra?
3. Komparativa fördelar och PPF
8
• Definition: En sammansmältning av nationella marknader till en gemensam global eller regional marknad, genom avlägsnande av hinder för internationell rörlighet för varor, tjänster och företagande/ägande.
• Omfattar
– handel
– gränsöverskridande investeringar och kapitalflöden
– migration
– utbyte av information och teknologi mellan länder
– kultur
– miljö
– attityder
– livsåskådning
Globalisering
9
2011-12-07
4
GLOBALIZATION
Table 1.6 Exports Plus Imports as a Percentage of GDP for Selected Countries
Country Real Export plus Imports as a Percent of GDP
Singapore 462.9%
Hong Kong 334.4
Luxembourg 282.0
Hungary 180.0
Ireland 176.7
Belgium 174.0
Netherlands 146.9
Taiwan 118.1
Honduras 109.7
Philippines 107.7
Austria 103.0
Costa Rica 96.4
Korea 95.5
GLOBALIZATION
Table 1.6 Exports Plus Imports as a Percentage of GDP for Selected Countries
Country Real Export plus Imports as a Percent of GDP
Denmark 94.5
Switzerland 90.7
Sweden 88.9
Canada 81.8
Indonesia 81.7
Portugal 79.9
Nicaragua 79.3
Iceland 78.9
Israel 78.3
Finland 77.9
Ecuador 76.9
Germany 76.6
Norway 76.4
GLOBALIZATION
Table 1.6 Exports Plus Imports as a Percentage of GDP for Selected Countries
Country Real Export plus Imports as a Percent of GDP
Turkey 71.2
Chile 71.1
Poland 69.5
Mexico 66.8
Spain 65.1
U.K. 59.9
France 57.5
Italy 54.5
China 54.4
South Africa 54.4
Greece 54.3
Australia 48.9
U.S. 26.6
Japan 23.4
2011-12-07
5
Internationella ”realekonomiska” transaktioner
• Transport över gränsen av en vara eller tjänst som produceras i hemlandet
• Etablering av produktion i utlandet genom nyetablering, fusion med eller uppköp av utländskt företag
• Tillfällig förflyttning till utlandet av företagets personal och andra resurser för utförande av uppdrag
• Konsumtion i samband med internationell turism
13
Drivkrafter bakom globaliseringen sedan 1800
• Handelspolitisk liberalisering
• Sänkta kostnader för transporter, information och kommunikation
• Avveckling av regler som begränsar utländskt ägande
14
Barriers to Trade
This diagram shows total
trade in merchandise
goods and services for
each country divided by
GDP.
There was a considerable
increase in the ratio of
trade to GDP between
1890 and 1913. This trend
was ended by World War I
and the Great Depression
Most of the industrial
countries shown did not
reach the level of trade
prevailing in 1913 until the
1970s.
FIGURE 1-3
1 International Trade
Trade in Goods and Services Relative to GDP
2011-12-07
6
THE OUTPUT OF THE WORLD ECONOMY
GDP per capita
Population (millions)
% of World Population
Total GDP (millions of $)
% of World GDP
Low-Income Economies
$602 2,352 36.5% $1,416,212 3.2%
Middle-Income Economies
$2,782 3,075 47.8% $8,553,721 1.2%
High-Income Economies
$34,316 1,011 15.7% $34,687,058 77.7%
• The distribution of world income affects the study of international trade because the production of goods and income is unevenly distributed among the world economies
Table 1.1 Distribution of World Population and Economic, 2005
IMPORTS AND EXPORTS OF GOODS IN THE WORLD ECONOMY
Table 1.2 Distribution of Imports and Exports of Merchandise in the World Economy 2005
Imports (millions of $)
% of World Total
Exports (millions of $)
% of World Total
Low-Income Economies
$316,559 3.0% $261,853 2.5%
Middle-Income Economies
$2,552,089 23.9% $2,795,181 26.8%
High-Income Economies
$7,816,297 73.2% $7,376,990 70.7%
World Total $10,684,945 – $10,434,024 –
IMPORTS AND EXPORTS OF GOODS IN THE WORLD ECONOMY
Figure 1.1 Real World Exports of Goods and Real GDP, 1975–2005
500 –
450 –
400 –
350 –
300 –
250 –
200 –
150 –
100 –
Vo
lum
e
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
World Exports World GDP
2011-12-07
7
INTERNATIONAL TRADE IN SERVICES
Table 1.3 Distribution of International Trade in Services in the World Economy 2005
Imports (millions of $)
% of World
Total Exports (millions of $)
% of World
Total
Low-Income Economies
$101,435 4.3% $84,840 3.4%
Middle-Income Economies
$449,275 19.1% $412,960 16.8%
High-Income Economies
$1,800,743 76.6% $1,962,711 79.8%
World Total $2,351,453 – $2,460,511 –
20
Sverige, en liten öppen ekonomi
• Kan inte påverka världsmarknadspriset
(egenskaper som liknar fullständig konkurrens)
• Starkt internationaliserat land
• Mycket beroende av vad som händer i omvärlden
• Ökad importkonkurrens leder till att företag (och branscher) med låg produktivitet slås ut
• Ökad importkonkurrens leder till att företag (och branscher) med hög produktivitet expanderar på exportmarknaden
Information om svensk handel
• Statistiska centralbyrån (SCB) www.scb.se
• Exportrådet www.swedishtrade.se
• Kommerskollegium www.kommers.se
• Ekonomifakta www.ekonomifakta.se
• OECD
• UN Comtrade
21
2011-12-07
8
Sveriges utrikeshandel Se även appendix i S&S, s521
• Export c:a 49% av BNP
• >60% av alla varor exporteras
• 48 % av inhemsk användning är import
• Överskott i utrikeshandeln (export>import)
Källa : SCB
22
Export Import*
1999 2004 2009 1999 2004 2009
EU (27) 62,7 59,0 58,5 72,8 73,1 69,0
EFTA 9,5 10,0 11,8 9,2 8,8 10,1
NAFTA 10,8 12,4 7,7 6,3 3,9 4,2
Övriga Europa 2,3 2,6 3,0 1,1 3,1 4,3
Asien 9,8 11,0 12,0 8,9 9,1 9,7
Japan 2,4 1,8 1,3 2,8 2,1 1,5
Kina 1,8 2,1 3,1 1,1 2,4 3,8
Övriga 5,0 5,0 7,0 1,7 2,1 2,7
Sveriges utrikeshandel Andelar av total export/import (%)
Källa: SCB *) Import enligt avsändningsland
Bild hämtad från Kommerskollegium 25/2-2011
23
EFTA: Island, Liechtenstein, Norge, Schweitz
Sveriges är bra på (har komparativ fördel i)
• Kunskapsintensiv produktion som kräver hög kompetens hos arbetskraften, förvärvad genom hög utbildning och/eller stora investeringar i FoU som i sin tur är nödvändigt för att säkerställa en snabb omsättning av produkt- och processinnovationer.
• Realkapitalintensiv och högmekaniserad processindustri.
• Produktion som baseras på svenska naturresurser, främst skogsindustri.
24
2011-12-07
9
Källa: SCB
Verkstad
Papper/Massa
Järn/stål
Skog/Trävaror
MalmJordbruk, livsmedel Läkemedel
Övrigt (Kemi m m)
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
1870 1880 1890 1900 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009
Pro
ce
nt
Verkstadsindustrin ersätter deråvarubaserade näringarna
Olika näringars värdeandel av svensk export, löpande priser
Bild hämtad från Kommerskollegium 25/2-2011
25
Källa: SCB
Skogsvaror12%
Mineralvaror9%
Kemivaror14%
Energivaror7%
Verkstadsvaror44%
Övriga varor14%
Sveriges viktigaste exportvaror 2009998 miljarder SEK
Bild hämtad från Kommerskollegium 25/2-2011
26
Vilka varor exporterar vi?
Varugrupper % Stor undergrupp %
Verkstadsvaror 44,4 Maskiner 15,4
El- , telekom 13,1
Vägfordon 9,2
Kemivaror 13,5 Läkemedel 6,4
Skogsvaror 11,5 Papper 6,9
Mineralvaror 10,5 Järn och stål 5,2
Energivaror 8,0 Oljeprodukter 7,2
Övrigt 12,1 Livsmedel 4,6
Teko, skor 1,8 27
2011-12-07
10
Källa: SCB
Skogsvaror3%
Mineralvaror8%
Kemivaror14%
Energivaror12%
Verkstadsvaror41%
Övriga varor22%
Sveriges viktigaste importvaror 2009911 miljarder SEK
Bild hämtad från Kommerskollegium 25/2-2011 28
Struktur?
• Inombranschhandel
– Mkt stor andel
• Verkstadsvaror
– Maskiner
– El- , telekom
– Vägfordon
• Vad kan teorierna säga om detta?
29
Komparativ fördel
• Sverige har komparativ fördel i Tillv. Industri
– Järn o Stål
– Läkemedel
– Teleprodukter
– Transportmedel
• Dvs, kapitalintensiva branscher
• Komparativa nackdelar i bränsle o gruvdrift
• Sverige, rel. mkt högutb. Arb, kraft och kapital
30
2011-12-07
11
31
Tjänstehandeln
• Omfattar transport-, försäkrings-, konsult- och turisttjänster etc.
• Blygsam i förhållande till varuhandeln
• Tjänstesektorn växer i betydelse
• Naturligt skydd mot importkonkurrens (”non-tradeable services”)
• Hinder för export: – många tjänster, speciellt hushållstjänster, måste produceras där konsumenten finns
• Dessutom bromsar handelshinder och regleringar tjänstehandeln
Tjänsteexportens utvecklingTjänsteexport som andel av totalt exportvärde, löpande priser
Källa: SCB, nationalr äkenskaper naOBS: br uten skala
Hämtat: 2011-02-25
15
20
25
30
35
1980 1984 1988 1992 1996 2000 2004 2008
Tjänsteexport
År
32
Tjänsteexport 2009 465 mdr SEK (varor: 998)
1. Övriga affärstjänster 36 %
2. Turism 20%
3. Transporttjänster 16%
4. IT, kommunikation 14%
5. Licenser, royalties 8%
6. Finans och försäkring 3%
7. Bygg- och entreprenad 1%
8. Offentliga och personliga 1%
33
2011-12-07
12
34
Internationell handel, sammanfattningsvis
• Världshandeln domineras av i-länderna
• Inombranschhandeln största posten
• Handeln stiger snabbare än BNP
• Direktinvesteringsflödena stiger ännu mer
35
Orsaker till dessa mönster
• Handelspolitik – Lägre tullar, regionala avtal minskar osäkerhet (t ex växelkurs)
• Sjunkande transportkostnader
• Teknisk utveckling inom information- och kommunikation (IKT)
• Avregleringar inom och mellan länder
• Stordriftsfördelar – ökad specialisering
• Omfattande handel inom multinationella företag (MNF)
36
Teori
Teorier försöker förklara:
– Vilka är orsakerna till internationell handel?
– Vad bestämmer handelns struktur, dvs varför importerar ett land vissa varor och exporterar andra?
– Vad blir effekterna på priser och produktion?
– Storleken på handeln
2011-12-07
13
Varför handlar länder med varandra?
Sawyer & Sprinkle kapitel 2
Patrik Karpaty
Handelshögskolan, Örebro universitet
37
Allmänt
• Pris
• Kvantitet
• Kvalitet
• Råvaror
• Närhet
• variation
38
39
På företagsnivå
• Ofta lönsamt med internationell handel
• Stora fasta kostnader för att börja exportera
• Bara de produktiva företagen kan klara tröskeln att börja exportera
• Transportkostnader är viktiga
• För att etablera produktion i utlandet krävs ännu högre produktivitet
2011-12-07
14
Handel vid fullständig konkurrens
Antaganden • En homogen vara = likvärdig i båda länderna
• Fullständig konkurrens p=MC
• inga pris- eller lönestelheter
• alla köpare och säljare är pristagare
• fullständig information
• inga etableringshinder
• många köpare och säljare
• inga tullar eller handelshinder
• låga eller inga transportkostnader
• Jämviktsläge i varje land då Utbud = Efterfrågan
• Jämförbara priser mellan länderna, dvs växelkurs = 1
40
Utbud o efterfrågan
• Positiv utbudskurva för marknaden
– befintliga företag producerar mer eller
– fler företag etablerar sig
– enskilda företag horisontell efterfrågan
• Negativ efterfrågekurva för marknaden
– formas av inkomst och smak
– efterfrågan ökar när priset sjunker
41
42
Land A Land B
q q q
p p p Världsmarknaden
2011-12-07
15
43
Land A Land B
q q q
p p p
UA
UB
EA
EB
pA
qA qB
pB
Jämvikt innan internationell handel
Figuren visar utbud och efterfrågan för respektive land. Notera att MC och priset är högre i land A än i land B.
Världsmarknaden
44
Härledning av importefterfrågekurvan i land A
q q
E
U
Land A p p
Importefterfrågan för land A på världsmarknaden
45
Härledning av importefterfrågekurvan i land A
q q
E
U
Land A p p
A pA
Rita in land A:s jämviktspris under autarki (ingen handel) pA
Importefterfrågan för land A på världsmarknaden
2011-12-07
16
46
Härledning av importefterfrågekurvan i land A
q q
E
U
Land A p p
A pA
Välj ett nytt pris lägre än pA t ex pA1
pA1
Importefterfrågan för land A på världsmarknaden
47
Härledning av importefterfrågekurvan i land A
q q
E
U
Land A p p
A pA
Avståndet (E1-U1) visar land A:s efterfrågeöverskott och motsvarar efterfrågan på
världsmarknaden vid priset pA1.
pA1
U1 E1
Importefterfrågan för land A på världsmarknaden
48
Härledning av importefterfrågekurvan i land A
q q
E
U
Land A Importefterfrågan för land A på världsmarknaden p p
A pA
Välj ett nytt pris lägre än pA1, nämligen pA2 och dra en ny linje. Avståndet (E2-U2) visar land A:s efterfrågeöverskott och motsvarar efterfrågan på världsmarknaden vid priset pA2. Fortsätt så….
pA1
U1 E1 U2 E2
pA2
IEA
2011-12-07
17
49
Härledning av exportutbudskurvan i land B
q q
E U
Land B Exportutbud för land B på världsmarknaden p p
A
pB
På exportmarknaden gör man samma sak fast med utbudsöverskottet, dvs land B producerar billigare och kan ta ut högre pris på världsmarknaden än hemma.
pB1
U1 E1 U2 E2
pB2
EUB
50
Land A Land B
q q q
p p p
UA
UB
EA
EB
pA
pB
Handel
pV
E
EUB
IEA
Handel kommer att ske om det nya världsmarknadspriset blir • lägre än det som gäller i land A (pA) och • högre än det som gäller i land B (pB).
Vid pV är importefterfrågan = exportutbudet → jämvikt på världsmarknaden
Världsmarknaden
51
Land A Land B
q q q
p p p
UA
UB
EA
EB
pA
qA qB
pB
Handel – export från land B
pV
E CA QA QB CB
C = inhemsk konsumtion Q = inhemsk produktion vid handel
IEA
EUB
Världsmarknaden
2011-12-07
18
52
Land A Land B
q q q
p p p
UA
UB
EA
EB
pA
EÖ
pB
Handel – export från land B
pV
E CA QA QB CB
EÖ = efterfrågeöverskott vid lägre priser UÖ = Utbudsöverskott vid högre priser
UÖ
EUB
IEA
Världsmarknaden
53
Handel och specialisering uppstår
• Om det finns prisskillnader mellan länder
• På grund av skillnader i efterfrågan
– Skillnader i konsumenternas inkomster och preferenser mellan länder
• Landet med höga inkomster och starka preferenser för varan importerar
• Landet där konsumenterna har lägre inkomster och preferenser exporterar
• På grund av skillnader i utbudet
– Skillnader i produktionskostnader eller naturresurser mellan länderna
• Landet med hög produktionskostnad och liten tillgång till naturresurser importerar
• Landet med låga produktionskostnader och riklig tillgång till naturresurser exporterar
54
Komparativ fördelar och PPF
• Alternativkostnaden är den förlorade intäkten av att använda arbetskraften i en sektor jämfört med i en annan sektor.
• Land A sägs ha en komparativ fördel i att producera vara x om den relativa kostnaden i land A för att tillverka x är lägre än vad den är i land B (dvs lägre alternativkostnad).
2011-12-07
19
55
Absoluta och komparativa fördelar
Absoluta fördelar • När land A är mer produktivt i att producera en vara än land B
Komparativa fördelar • När alternativkostnaden för att producera en vara är lägre i land A än i
andra länder
Handel kan även uppkomma när ett land har absolut fördel i produktionen av båda varorna
OBS! Ett land kan inte ha komparativa fördelar i alla varor
Alternativkostnader
Ex: Syd och Nord
• Nord producerar 10 milj. rosor eller 100 000 datorer
• Alternativkostnaden för att producera rosorna är då 100 000 datorer
• Syd producerar 10 milj. rosor eller 30 000 datorer
• I Syd är alternativkostnaden för lika många rosor 30 000 datorer
56
Alternativ 1
land Miljoner rosor Tusental datorer
Nord 10 0
Syd 0 30
Total 10 30
57
1. Nord producerar inledningsvis bara rosor, men övergår till datorer 2. Syd tillverkar bara datorer men övergår till rosproduktion Samma produktion av rosor i världen, men fler datorer när Nord tillverkar dem
2011-12-07
20
Alternativ 2
land Miljoner rosor Tusental datorer
Nord 0 100
Syd 10 0
Total 10 100
58
1. Nord producerar inledningsvis bara rosor, men övergår till datorer 2. Syd tillverkar bara datorer men övergår till rosproduktion Samma produktion av rosor i världen, men fler datorer när Nord tillverkar dem
Alternativ 2 forts
land Miljoner rosor Tusental datorer
Nord -10 +100
Syd +10 -30
Total 0 +70
59
1. Nord producerar inledningsvis bara rosor, men övergår till datorer 2. Syd tillverkar bara datorer men övergår till rosproduktion Samma produktion av rosor i världen, men fler datorer när Nord tillverkar dem
Alternativkostnader
• Alternativkostnaden för tex rosor i termer av datorer är den mängd datorer som måste ges upp för att tillverka ytterligare en ros.
- QR/QD
• I detta fall skiljer sig dessa mellan länderna • I Nord är alternativkostnaden för 10 milj rosor 100 000
datorer • I syd är alternativkostnaden för 10 milj rosor bara 30 000
datorer • Bättre om Syd producerar rosor • Den vara med lägst alternativkostnad är mest fördelaktig
att producera när 2 länder och 2 varor jämförs
2011-12-07
21
61
Absolut fördel Table 2.1 innan handel
En vanlig arbetsdag producerar en
arbetare
Land Maskiner Kläder
USA 5 10
Indien 2 15
62
Absolut fördel Table 2.2 handel
Flytta en arbetare
Land Maskiner Kläder
USA +5 -10
Indien -2 +15
Förändr.
output
+3 +5
63
Komparativ fördel Table 2.3 innan handel
En vanlig arbetsdag
producerar en
arbetare
Land Maskiner Kläder Relativa
kostnader
USA 5 15 1M = 3K
Indien 1 5 1M=5K
2011-12-07
22
Alternativkostnaderna
• USA absolut fördel i bägge varor
• Jämför nu alternativkostnaderna
• USA
– 1 Maskin för 3 Kläder
– 1 Kläder för 1/3 Maskin
• Indien
– 1 Maskin för 5 Kläder
– 1 Kläder för 1/5 Maskin
64
Specialisering mot varan med låg alternativkostnad
65
Komparativ fördel Table 2.4 handel
Flytta en resp. tre arbetare
Land Maskiner Kläder
USA +5 -15
Indien -3 +15
Förändr.
output
+2 0
Priser och alternativkostnader
• Priserna skall spegla alternativkostnaderna – Ju högre alternativkostnad desto högre priser
• I USA lägre alternativkostnad för maskiner (3) – Maskiner relativt billigt i USA
• I Indien högre alternativkostnad för maskiner (5) – Maskiner relativt dyra i Indien
• I USA högre alternativkostnad för kläder (1/3) – Kläder relativt dyrt i USA
• I Indien lägre alternativkostnad för kläder (1/5) – Kläder relativt billigt i Indien
66
2011-12-07
23
Scope for trade!
• Klädpriser innan handel
– 1/3 M för 1 K i USA och
– 1/5M för 1 K i Indien
• Om USA kan importera kläder billigare från Indien , lägre än 1/3 men mer än 1/5 (tex 1/4)
• Om Indien kan få mer betalt för sina kläder av USA, mer än 1/5 men mindre än 1/3 (tex 1/4)
67
Vinster av handel
• Anta att 1M=4K på världsmarknaden
– Dvs en maskin kostar 4 kläder
• USA producerar bara maskiner 100M
– Exporterar 50M
– Importerar 50M*4K=200K
• Indien producerar bara kläder 300K
– Exporterar 200K
– Importerar 200K*(1/4)M = 50 M
68
69
Vinster av handel Table 2.6 byteskvoten ¼ M mot 1 K
Land
Land USA Indien
Produktion 100M, 0 K 0M, 300K
Konsumtion 50M, 200K 50M, 100K
Prod och
kons utan
handel
50M, 150K 40M, 100K
Vinster av
handel
50K 10M
2011-12-07
24
Komparativa fördelar och PPF
Sawyer & Sprinkle kapitel 3
Patrik Karpaty
Handelshögskolan, Örebro universitet
70
Lutningen på PPF
71
LM
LK
MPL
MPLMRTPPF
M
K
/
/
PPF
Alla kombinationer som ligger på PPF och innanför PPF är möjliga De utanför är ej möjliga
Kläder Qk
Maskiner Qm
2011-12-07
25
Alternativkostnad
• Konstant alternativkostnaden i Ricardomodellen
x
y
A
'y
B
x
C
y
x
MPL visar hur mycket en extra anställd arbetare producerar Av vara y: MPLy= - y/Ly och vara x: MPLy= - y/Ly Sätt Ly = 1 och Lx = 1. Räta linjens ekvation = y/x Lutningen på PPF = y/x = MPLy/MPLx
THE PRODUCTION POSSIBILITIES FRONTIER AND CONSTANT COSTS
Table 3.1 Production and Consumption With and Without Trade: Based on an Exchange Rate of 1 Machine = 4 yds. of Cloth
Country
U.S. India
Production at Full Employment
100 machines
0 yds. of cloth
0 machines
300 yds. of cloth
Consumption with Trade
50 machines
200 yds. of cloth
50 machines
100 yds. of cloth
Domestic Production and Consumption Without Trade (autarky)
50 machines
150 yds. of cloth
40 machines
100 yds. of cloth
Gaines from Specialization and Trade 50 yds. of cloth 10 machines
THE PRODUCTION POSSIBILITIES FRONTIER AND CONSTANT COSTS
U.S. India
Number of Machines Yds. of Cloth Number of Machines Yds. of Cloth
100 0 60 0
90 30 50 50
80 60 40 100
70 90 30 150
60 120 20 200
50 150 10 250
40 180 0 300
30 210
20 240
10 270
0 300
Table 3.2 Production Possibilities Schedules for the U.S. and India at Full Employment
2011-12-07
26
76
Kläder Kläder
Maskin Maskin 100
300
40
A
A’
Produktionsmöjlighetskurvor vid autarki (ingen handel)
USA Indien 300
60 50
150
MRT = - 3 MRT = - 5
40
100
77
Kläder Kläder
Maskin Maskin 100
300
A
A’
Konsumtionsmöjlighetskurvor vid handel
USA Indien 300
60 50
150
E
E’
40
100
Export
200
Import
Export
50
Import
Summering
• Produktion
– 100 maskiner, 0 Kläder i USA
– 300 kläder i Indien, 0 maskiner
• Konsumtion
– 50 maskiner, 200 kläder i USA
– 100 kläder, 50 maskiner i Indien
• Autarki vs handel
– +50 kläder USA, + 10 maskiner i Indien
78
2011-12-07
27
Terms of trade
• Bytespriset, bra eller dåligt?
• Terms of Trade = Exportpris/Importpris
• Intervallet 1M=3K till 1M=5K
• Om USA endast får 3.5K per M?
– ToT försämras för USA
– ToT förbättras för Indien
79
80
Kläder Kläder
Maskin Maskin 100
300
A
A’
Konsumtionsmöjlighetskurvor vid ny Terms of Trade
USA Indien 300
60 50
150
40
100
Export
200
Import
Export
50
Import
175
125