jms affärsutvecklingsrapport 2014

AffärsutvecklingsrApport2014

Innehåll

3 VD har orDet Hur JM har lyckats behålla branschens nöjdaste kunder

4 att hitta platsens själ Platsidentiteterna som förändrat byggandet

7 framtiDens bostaDskraV Nya familjeformer lägger grunden för

morgondagens bostäder

8 för ett hållbart jm Hållbarhetschefen om det viktiga arbetet

som genomsyrar JMs organisation

10 kunDernas Val Undersökningarna som banar väg

för JMs framgång

12 boenDe mot strömmen Vad visar JMs undersökningar,

och hur hanteras resultaten?

14 jms affärsutVecklingsår Modellen för JMs utvecklingsarbete

3


Som ledande samhällsbyggare är kundinsikter och omvärldsanalys avgörande för JM.

Kunskaperna vi har om våra kunders behov och beteenden lägger byggstenarna i våra projekt. Att bygga områden och bostäder som är attraktiva på marknaden är vitalt för oss som marknadsledande bostadsproducent – därför genomför vi kontinuerligt undersökningar som visar att vi träffar målet, har ställt rätt prognoser och rör oss i rätt riktning. Detta är en bidragande faktor till vår höga kundnöjdhet. För femte året i rad har JM lyckats med bedriften att ha branschens nöjdaste kunder enligt Prognoscentret som mäter Nöjd Kund Index 2013 och vi kommer att fortsätta att arbeta långsiktigt och hållbart för att behålla de goda resultaten.

Alla steg räknas – från kundbemötandet till projektering, material och hantverkare. Dagens kunder är mycket medvetna och ställer höga krav. Perfektionen måste kännas i allt från badrum till beslag, nya material genomgår tester och kontroller innan de implementeras för att JM ska kunna säkerställa hållbarheten. Och allt ska självklart även hålla hög miljöstandard.

Trots att vår energianvändning håller låga nivåer vill vi fortsätta att sänka den, vi har till exempel byggt solfångare i Norra Djurgårdsstaden i Stockholm som förser området med varmt vatten. Vad är nästa tänkbara steg – solceller, lokala vindkraftverk?

Hållbarheten genomsyrar hela JMs verksamhet. Vi har nyligen anställt en hållbarhetschef, men tjänsten handlar inte enbart om miljöfrågor. Vi arbetar aktivt med JMs ”code of conduct”, särskilt mot korruption och barnarbete och för rätten till facklig organisation. För oss i Sverige är dessa saker självklara, men tyvärr inte i alla länder där våra leverantörer verkar. Vi genomför därför regelbundna stickprovsundersökningar för att säkerställa att rättigheterna respekteras i alla led.

JM är även engagerat i social hållbarhet. Tillsammans med den ideella organisationen Mentor Sverige och skolelever har vi i år bland annat byggt en parkourbana på en skola i Biskopsgården i Göteborg och rustat upp en skolbyggnad i Rosengård i Malmö. Genom detta är vi med och bygger stolthet hos ungdomarna, men vi öppnar även upp deras ögon för byggbranschen så att de kanske ser ett framtida yrke i den.

Vi har många utmaningar framför oss. Kunderna kanske inte nödvändigtvis vill bo mitt i city, men de vill bo nära spårbunden trafik och ha arbete, vänner och service på bekvämt avstånd. Fler och fler barnfamiljer stannar i staden, familjeförhållanden förändras och kräver boenden som är optimala exempelvis för två vuxna ena veckan och en storfamilj nästa.

Det är spännande tider, och vi kommer att fortsätta att ligga i fas med utvecklingen för att framtidens kunder ska bli lika nöjda som dagens.

Vd har ordet:

Johan Skoglund, vd och koncernchef JM.

Diskutera framtidens boende på facebook.com/JMSverige

BranSchenS BäSta

– enligt kunDerna

affärSutvecklingSrapport2014

4

precis som vi kategoriserar människor utifrån kläder, intressen och bakgrund för att förstå vilka de är gör vi likadant med platser. Platsidentitet är ett hett ord i den urbana utvecklingen. Diana

Uppman är vd för design och varumärkesbyrån BVD som arbetar med allt från förpackningar till skapande av stadsrum. Nyligen drog de i gång en egen studie om platsidentitet.

– Vi såg en trend där man använde platsen som medium i stället för traditionell marknadsföring som broschyrer och hemsidor.

Men vad är platsidentitet? – Det är något unikt i ett område, säger

Diana. Det handlar om människors känslomässiga förhållande och kulturella förankring till en plats och om vårt samspel med den fysiska miljön.

Inom landskapsarkitekturen finns sedan länge begreppet ”platsens själ”, den stämning som utmärker en plats, som sammanfattar dess personlighet. Den kan vara glömd eller förstörd, och måste framkallas igen eller skapas på nytt. Platsidentitet kan vara definierad identitet eller skapad identitet, en historisk identitet eller en negativ identitet som kan förbättras. Det handlar om spänningen som uppstår mellan den fysiska platsen, historien, människorna och byggnaderna.

– Platsidentitet är en pågående process som styr människors relationer till en plats, säger Diana Uppman.

Varför pratas det så mycket om dessa begrepp? Det handlar främst om konkurrens. När fler flyttar till städerna uppstår en jakt på uppmärksamhet, inte bara mellan städerna utan även mellan olika

stadsdelar. Ju fler människor som flyttar in, desto mer måna är städerna om att locka kapital och en kulturell, köpstark klass.

– I dag står mötet i fokus. Folk flyttar främst för att möta andra människor, inte för arbetets skull.

Förr visade vi vår identitet genom kläder, jobb och hur vi bodde. I dag visas den enligt Diana mer genom vilka stadsdelar vi vistas i, hur uppdaterade vi är och hur vi använder sociala medier. Gränserna mellan ledighet, nöje och arbete har luckrats upp. Vi träffas och arbetar i offentliga lokaler och söker därför områden vi trivs i.

Vårt resande påverkas också av platsidentitet. Vi åker inte till städer längre, utan till specifika stadsdelar. Vi vill inte vara i Berlin, utan i Neukölln, Friedrichshain eller Prenzlauer Berg. Kultur och överraskningar är en viktig ingrediens.

– Det är intressant att en gul kanin satte Örebro på kartan, säger Diana Uppman och syftar på konstnären Florentijn Hofmans 13 meter höga skulptur som blev en internationell snackis 2011. Ett aktuellt exempel på konst som varumärkesbyggare.

Områden i Stockholm som byggt upp framgångsrika platsidentiteter är affärs och nöjeskvarteren SoFo på Södermalm, ”Biblioteksstaden” på Östermalm med sina exklusiva stråk av butiker och restauranger, konstnärliga Telefonplan samt Hornstull, som förvandlats från slitet trafikhörn till modern mötesplats.

BVD sökte information om platsidentitetsbyggande i 15 svenska kommuner men hittade få exempel på medvetet drivna projekt. Utomlands fann man däremot ett helt annat driv i processerna, som präglades av lekfullhet, fantasi och kulturella

Stadsdelens karaktär är lika viktig som bostaden när vi väljer var vi ska bo. Hur väcker man liv i ett insomnat område?

Att hittA plAtsens själ

i takt med att ericsson flyttade från telefonplan till kista under 00-talet hände något med platsens identitet – industri-förorten telefonplan blev ett designmecka. JM såg tidigt potential i området.

– först handlade det mest om läget nära stan och bra kommunikationer, vilket fyllde ett slags basbehov, säger gunilla roll som är JMs projektledare för telefonplan.

konstfack flyttade in 2004 i en väldig industrihall och tog med sig hundra studenter till området, och snart damp restaurangen landet ner i telefonplans gamla postkontor.

konstnärlig charm på telefonplan


5

”inriktningen ska inte vara toppstyrd, tydlig och

klar utan ha fria tyglar. platsidentiteten ska formas på vägen.”

samarbeten. Krisande områden i Chicago, Blackpool och New York har väckts till liv med udda projekt, till exempel The High Line, en rivningshotad järnväg på Manhattan som räddades och nu förvandlas till folkkär park.

Att ta tillbaka stadsrummet från bilen är en stark trend i många städer som öppnas för gatuliv och platskänsla. Diana Uppman berättar om det brittiska fastighetsbolaget Cathedral Group som köper områden som få tror på, skapar en attraktion och säljer. Utvecklingen sker med stilkänsla och humor.

– I processen ”placemaking” används konst, teater, events och punk, men viktigast av allt är att man alltid involverar samhället, säger Diana och berättar om det mångtydiga begreppet ”Send in the clowns” som dels betecknar förtrupperna, (konstnärer, kulturliv och hippa krögare som ofta startar magnetismen i en gentrifieringsprocess), dels clownernas förmåga att avleda uppmärksamheten från problematik i området så att utvecklingen inte stannar upp.

– Det som är annorlunda mot Sverige är att platsen görs till en attraktionspunkt redan från början. Mötesplatser, kaféer och restauranger kommer in först, sedan kommer bostäderna. Husbyggandet är det sista i processen, och då har platsen redan laddats upp med sin nya identitet.

En plats karaktär är ett komplext fenomen, byggt på känslor som ofta bara kan anas. Det krävs speciell kunskap, hänsyn och kreativitet för att väcka den. Det centrala är att vi människor alltid är intresserade av andra människor, och att det mänskliga samspelet är hjärtat i platsbyggandet.

– Det räcker inte längre med ”bra lokaler, bra internet, nära kollektivtrafik”, nu behövs något annat för att attrahera, säger Diana och längtar efter mer subtilt effektiva utvecklingsprocesser.

– Inriktningen ska inte vara toppstyrd, tydlig och klar utan ha fria tyglar. Platsidentiteten ska formas på vägen. Det viktiga i processerna är det tillfälliga, att man testar sig fram, låter händelser och kultur jobba för platserna. Och viktigast av allt är att ge platsen kärlek. ¢

illu

Stra

tio

n: M

ika

po

lla

ck

– Det gäller att någon är först på plats och vågar, sedan kommer resten, säger gunilla roll. ett områdes profil kan ibland kännas konstlad, men här blev det verkligen på riktigt.

platsens identitet bidrog i utformningen av JMs tre bostads projekt kubisten, gra- fikern och Monoliten (inflyttning 2015).

– vi tog till exempel ut svängarna med kubistens tornformade hus, färg-sättning och perforerade plåtar med vinrankemönster. Det passade områdets själ, det industriella arvet mixat med en framtidsorienterad designprofil. Där har vi telefonplans magnetism.

konstnärlig charm på telefonplan

6

AffärsutvecklingsrApport2014 ”att hitta nya koncept med mindre bostäder som

passar både äldre och yngre är en utmaning för

byggbranschen.”

illu

Stra

tio

n: M

ika

po

lla

ck

framtidens stad urbaniseringen är här för att stanna, och med den kommer utmaningar som måste lösas. JMs kontinu-erliga trendspaningar och omvärldsanalys håller medarbetarna uppdaterade på skiftningar i kunder-nas flyttrörelser och stadens förändring.

– Den förtätade staden kräver ökade satsningar på infrastruktur, cykel-, gångbanor och bostäder, säger Johan höök, marknadschef på JM. vi står gärna för bostäderna, men kommunerna och staten måste våga satsa mer på det som ska finnas runt omkring.

i våra undersökningar märker vi ett ökat intresse för umgänge utanför den egna bostaden, vilket ställer höga krav på att det finns kommersiell verksamhet i områdena, eller att det finns på promenad- eller kollektivtrafikavstånd.

även närhet till grönområden efterfrågas. JM ser över lösningar för dem som bor nära parker eller skog.

– De boende efterfrågar fler gröna oaser. vi har byggt gröna tak i liljeholmen till exempel, och undersöker alla möjligheter att få in så kallade gröna lungor i urbana områden.


7

i den här cigarrlådan bor vi, skrev någon på framsidan av ett vykort som visade de nya funkishusen i Örnsberg utanför Stockholm. Det var 1930tal och Stockholm växte så det knakade med nya stadsdelar och hustyper. En

helt ny standard sattes för framtidens människor.

I dag är framtiden här och Stockholm växer så det knakar – igen. Vi ser byggkranar, nya hus och kvarter på gamla platser, men också nya familjebildningar. I dag är vi sambor, enbor, särbor, delsbor, kombor, exbor och alla andra kombinationer av familjemönster. Hur påverkar det byggandet av bostäder?

Det cirkulerar massor av idéer om flexib la planlösningar och möjliga boendeformer på arkitektkontor och skolor men det mesta som byggs är ändå standardlösningar.

– När det gäller nya sorters lägenheter är det mycket prat och lite rock’n’roll, säger Kristoffer Röxbergh, arkitekt på White Arkitekter i Stockholm, som samarbetat med JM i många olika projekt över hela landet.

Kristoffer har forskat kring nya bostadsformer och är laddad med statistik om befolkningskurvor och idéer om vad storstäderna skulle behöva. Han bor själv med sin familj i en etta på 42 kvadrat, en av storstadens unga familjer som skulle kunna bo större och bättre.

– Mitt eget boende bidrar till mitt engagemang i de här frågorna. Hur löser vi det här? Vad är det vi behöver bygga egentligen?

Främst gäller det ett stort behov av mindre lägenheter, så kallade ”singelbostäder”. Andelen ensamhushåll i Sverige är omkring 40 procent, vilket alltså betyder att fyra av tio svenskar bor ensamma. I Stockholm bor nästan 50 procent i singelhushåll.

Nya tider har format nya familjebildningar, men hur ska morgondagens bostäder utformas för att tillgodose allas behov?

frAmtidens bostAdskrAv

– Vi har länge byggt främst för kärnfamiljen. Nu är den marknaden mättad och behovet av singelbostäder är ett stort hål som ingen har utnyttjat ännu. För byggbolag bör det vara självklart att beakta att nästan hälften av alla beslut att flytta till en ny bostad tas inom singelhushåll, säger Kristoffer.

Det finns ibland en uppfattning i branschen att det är mer lönsamt att bygga större bostäder än att bygga små.

– Men var går breakeven? Min tes är att det finns ett stort utrymme för nytänkande och även ekonomiskt utrymme att göra mer för singelhushållen. Det är nyckeln till bostadsbristen.

Nya regler från Boverket den första juli 2014 kommer att förändra spelreglerna ganska radikalt för mindre bostäder. Nu kan lägenheter på under 35 kvadratmeter få ”överlagrade ytor”, alltså mångfunktionella ytor, som sovplats och vardagsrum i ett, eller matrum och arbetsplats i ett. Det får konsekvenser för hur man kan rita hemmen. Här öppnas möjligheter för familjer i mindre lägenheter, där vardagspusslet – hemarbetet, fritid och barnliv – flätas ihop och måste fungera.

Kristoffer visar en skissad 35 kvadratmeters lägenhet i två plan, med fem meters dubbelhöjd längst ut, en liten matsal, ett vardagsrum eller arbetsrum och ett kompakt sovrum. Den stora gruppen familjer med ”tidvattenbarn” som pendlar mellan föräldrar är en spännande kategori för byggandet. Försök att rita ett slags dubbelbostäder har gjorts, men det är svårt att bygga in en sådan flexibilitet som system i hela hus.

– Att skapa halvutrymmen med loft, skjutväggar och andra lösningar kan vara ett sätt att göra bostäderna passande för varannan veckafamiljer, säger Kristoffer och berättar att Ikea nu experimenterar

med system där gränserna mellan möbler och bostäder suddas ut med rumsskapande moduler. I tätbebyggda Hongkong har en ung arkitekt byggt en lägenhet med 24 skjutbara väggar och paneler som enkelt kan förändra lägenheten från arbetsplats till sovrum eller vardagsrum.

Ikea har byggt motsvarande testlägenheter i Skåne och låtit svenska familjer pröva dem. Hur dessa idéer kan appliceras i produkter och möbler i framtiden är en spännande fråga. Kanske köper vi snart helt tomma rum med toalett, vattenstammar och nätanslutning, medan innehållet i hemmet väljs och sätts ihop efter egen smak och livssituation.

2015 kommer antagligen också bullerreglerna att lättas för mindre bostäder.

– Omflyttningen i den typen av bostäder är stor, så bullret anses inte så störande. Kanske kan en rasslande tunnelbana upplevas som urban och positiv.

Man kommer då att kunna bygga mindre bostäder ut mot gatorna. Fasaderna kommer att förändras med fler fönster och små balkonger och gavlar med smålägenheter.

En annan viktig faktor är att den traditionella flyttkedjan – från mindre till större – inte fungerar som förr. Folk flyttar inte regelmässigt från sina små lägenheter till större, utan istället från billigt till dyrt inom samma bostadssegment.

– Det kommer ett byggande längre ut från stadskärnorna, där bostädernas koncept förmedlar mervärden. Det handlar mycket om varumärkesbyggande, om områdets identitet och mediebild, hur det marknadsförs. Vi jobbar allt mer med profilkoncept där man kan bygga in till exempel en biograf, kanske gemensam kajakverkstad, en swimmingpool, cykelverkstad eller hundspa. Intressen förenar de bostadsintresserade.

Att svenskarna blir allt äldre är också väl känt. Hur påverkar det byggandet?

– 65plussingelgrupperna blir jättestora nu, säger Kristoffer Röxbergh. Det är en bidragande faktor till de skyhöga priserna på innerstadsettor. Att hitta nya koncept med mindre bostäder som passar både äldre och yngre är en utmaning för byggbranschen. ¢ill

uSt

rati

on

: Mik

a p

oll

ac

k

8


i företagsledningar och nere på lunchstället – begreppet hållbarhet diskuteras numera överallt. Vi börjar äntligen inse att om nu världen är en förbrukningsvara så måste vi ge lika mycket som vi tar. Tidigare fokuse

rade hållbarhetsdiskussionen mest på material och transport, i dag handlar den om allt från gröna etiketter på livsmedel till arbetsmiljöfrågor och processer kring varumärken.

– JM är Sveriges största bostadsbyggare och hållbarhetsarbetet handlar om att vi tar ansvar för våra beslut och aktiviteter och den påverkan de har på olika intressenter, på samhället i stort och på miljön, säger Per Löfgren, hållbarhetschef på JM.

Sedan i januari är han ny på huvudkontoret i Frösunda, men han är JMerfaren.

– Jag är en hemvändare. När jag anställdes första gången för 15 år sedan kallades jag för byggbranschens första biolog.

Per är ekolog, och det var just miljöintresset som tog honom till JM.

– Det finns mycket energi och materialflöden i byggbranschen, så att arbeta med miljön ger stor påverkan. Även om stegen är små får de goda effekter. Det är väldigt spännande.

I dag räknar vi in sociala aspekter, etik och en långsiktig ekonomi i hållbarhetsbegreppet. Det gäller också arbetsmiljöfrågor och arbetsvillkor, affärsetik, ansvar för produkterna (miljön i husen JM bygger) och hur JM agerar mot kunder och företag i leverantörskedjorna.

– Egentligen genomsyrar hållbarheten allt vi gör. JM är en del av globaliseringen och nya utmaningar är att genomlysa alla leverantörsleden, att gå uppströms.

I och med de nya utmaningarna som JM står inför vidgas nu ansvarsområdet, från byggarbetsplatsen till att titta vidare in i samhället. JM måste kunna visa sina höga ambitioner hela vägen från avlägsna kakelfabriker och stenbrott till husen som säljs till kunder som ska få ett bra liv i en global miljö. JM arbetar därför med att hållbarhetsvärdera leverantörer och deras underleverantörer. De genomför också revisioner i samarbete med Ethos International (”return on your corporate responsibility”) som är experter på hållbarhetsfrågor.

– Vi väljer ut verksamheter med stora hållbarhetsrisker och gör två till fyra revisioner per år, säger Per. Revisioner har bland annat genomförts i Kina, Italien, Turkiet och Taiwan.

Hållbarhet gäller också etiska riktlinjer och uppförandekoder. Det handlar om hur man ska bemöta sina medarbetare, hur man ska agera som chef, hur beslut och affärsuppgörelser fattas, om affärsetik med rättvisa spelregler mot konkurrenter.

Att övervaka och leda hela detta komplexa arbete är Pers jobb. Samordningen av det nya hållbarhetsbegreppet är hans ena uppgift, den andra är att ha huvudansvar för kvalitets och miljöfrågorna på JM.

JM var en av pionjärerna på miljöområdet och antog som första byggbolag i Europa en miljöpolicy 1993.

Det finns en samhällsinsats inbyggd i JMs affärsidé att köpa mark och bygga bostäder i attraktiva lägen i städer. Ofta handlar det om gammal industrimark, vilket gör att JM måste ta hand om eventuella föroreningar och det ger en positiv

miljöaspekt. Ett exempel är Lilla Essingen i Stockholm, som förr var hemvist för Electrolux. Marken var full av tungmetaller så jordlagren byttes ut helt.

– Ett obrukbart område är nu en levande stadsdel. Staden blir därigenom både vackrare och mer yteffektiv. Det är häftigt.

JM har ett stort fokus på energi och klimatfrågan. Alla JMs nyproducerade bostäder är lågenergihus med en hög energiprestanda – en bra bit bättre än norm kraven. JM fokuserar inte främst på spjutspetsteknik utan inför i stället förändringar på bred front, där volym och genomslag blir som störst. Men det innebär inte att man inte är öppna för innovationer. Ett exempel är Fiskartorpet i Norra Djurgårdsstaden i Stockholm, där solfångare installerats för att förse byggnaden med energi till varmvattnet och uppvärmningen.

– Även om vi testar ny teknik i enstaka projekt är vårt signum att vi inför de goda hållbarhetsåtgärderna i alla våra bostäder.

Materialval är en annan kärnfråga inom hållbarhet. Nanoteknik har fantastiska möjligheter, som bland annat fasadmaterial som förhindrar nedsmutsning, klotterfria väggar och tunn isolering, men forskningen vet ännu inte hur dessa produkter påverkar människan på sikt.

– Det är en otrolig utveckling, men vi måste vara uppmärksamma och se vilka risker det finns och hur vi kan skydda oss.

Per har mycket att göra, helt enkelt, på många olika nivåer.

– Att sänka våra klimatutsläpp till 2020 är en stor utmaning för JM. Ny teknik och nya material är otroligt viktiga delar i detta, det kommer att bli en spännande resa. ¢

JM har som mål att hållbarheten ska genomsyra hela företaget – från isolering till elförbrukning och etiska riktlinjer. Det ska hållbarhetschef Per Löfgren se till.

för ett hållbArt jm


9

”även om vi testar ny teknik i enstaka projekt är vårt

signum att vi inför de goda hållbarhetsåtgärderna i

alla våra bostäder.”

illu

Stra

tio

n: M

ika

po

lla

ck

hagainitiativetjm är med i det svenska hagainitiativet som är ett företagsnätverk som arbetar strategiskt med klimatfrågan. JM har föresatt sig att sänka sina klimatutsläpp med 40 procent till 2020. JMs koncept ”lågenergihus” ligger i dag långt under de normkrav som finns i branschen.

varje år redovisas klimatbokslut på haga-initiativets hemsida (hagainitiativet.se). JM har även skrivit på fn:s global compact, som innefattar tio riktlinjer om mänskliga rättig-heter, anti-korruption, miljö och arbetsrätt.

10


10

Kundernas val – mer förvaringPå JM tas kundernas preferenser och behov på största allvar – de är av största vikt när man planerar fler attraktiva områden.

sepideh Imani är analysansvarig på JM och arbetar bland annat med kundinsikter. Det är resultatet av hennes arbete som för in kundens perspektiv i JMs projektutvecklingsorganisation.

– Att kunna analysera kundinsikterna är viktigt. JM bygger bostäder som ska stå i 100 år, då måste de vara hållbara i både stil och funktion.

Att köpa en bostad handlar om mycket mer än väggar, tak och golv – kunderna köper ett hem som blir en stor del i deras livspussel. Ett pussel som ter sig olika för olika personer.

JM delar in kunderna i tre livsfaser: unga vuxna, den moderna barnfamiljen och mitt i livet. Grupperna är i olika åldrar, har olika livssituationer och preferenser.

– Bredden i målgrupperna gör att vi måste bemöta många olika krav, vi måste vara lyhörda för allas behov.

Genom att arbeta metodoberoende och varierande med olika undersökningar får JM en bred kunskap, lär känna sina kunder och kan följa hur deras beteende förändras. I kundarbetet värderas vilka insikter som är kortsiktiga trender och vad som borde implementeras i JMs utbud. Kundinsikterna får en betydande inverkan på planering, projektering och produktion och tas tillvara i JMs kontinuerliga utvecklingsarbete.

– Vi tittar på bostaden ur så många synvinklar som möjligt för att få en realistisk bild av verkligheten, säger Sepideh.

De som tillfrågas är inte bara JMkunder, utan allmänheten ska speglas så bra som möjligt för att skapa en fullvärdig bild av hur potentiella kunder vill bo.

– Tack vare den gedigna kunskapsbasen JM byggt upp under åren kan vi alltid vända blicken bakåt för att undersöka om våra spaningar och prognoser stämt.

Vad visar årets undersökningar? – Det som efterfrågas mest i alla

målgrupper är förvaring. JM har många platsbyggda förvaringsmöjligheter, men kunderna vet inte alltid hur de ska optimera dem. Vad kan vi lära oss av det? Exempelvis kanske vi skulle kunna bli bätt re på att informera kunderna om hur de bäst använder sina garderober, klädkammare och förråd.

En allt mer uppkopplad befolkning är även ute efter bättre ellösningar med möjlighet att dölja fula sladdar. Balkongen och uteplatsen är uppskattade extrarum som blivit svenskarnas nya lantställen för såväl odling som avkoppling, som de gärna vill använda året om. I stället för arbetsrum önskar man nu ett ”komborum” som kan stå pall för allt från lek till läxläsning eller övernattningar.

– Något annat som spänner över målgrupperna är att fler och fler efterfrågar halvöppna planlösningar, i stället för de helöppna som varit i ropet länge.

Nu har JM branschens nöjdaste kunder för femte året i rad, enligt Prognoscentret som mäter Nöjd Kund Index 2013, och så vill man att det ska förbli.

– Vi kommer att fortsätta bygga bostäder som möter kundens behov, säger Sepideh Imani. Att förstå hur kundernas vardag ser ut är en stor del i att vi ska lyckas. ¢

Sepideh imani,analysansvarig på JM som bland annat arbetar med kundinsikter.

JMs kunDarBete

Vad är viktigast för kunderna i dag? KöK� halvöppen planlösning föredras � matlagningsytor för minst två personer � organisation för källsorteringVarDagSruM� lekytor för barnen� rena väggytor för tavlor och film- projicering � fler förstärkta väggar för upphängd tv SoVruM� optimerat för sömn, inte underhållning eller arbete� helst avskilt från övriga bostaden � permanenta rum för varannan vecka- barn BaDruM� torka tvätt är den största svårigheten � Barnfamiljer har gärna både egna tvättmöjligheter och gemensam tvättstuga� vikbara duschväggar är bäst


11 11 11

Unga vuxna Definition: egen inkomst,

eget boende, inga barn ÅlDer: ca 25–40 år beskrivning: vill ha besvärsfrihet. är individualis-

t iska och framhåller förvaring och funktion som viktigt. de äter ofta

framför tv/dator men vill ändå ha en matplats för gäster och arbete. de vill

att bostaden ska kännas vuxen.

Moderna barnfamiljenDefinition: hushåll med barn under 11 år ÅlDer: ca 30–50 år beskrivning: alla måste få plats, antal rum och yta är i fokus. det är viktigt med familjesamvaro och umgänge, men även möjlighet till avskildhet. hallen och annan förvaring är extremt viktig för målgruppen. sopsortering premieras.

Mitt i livetDefinition: inga barn i hemmet ÅlDer: ca 50–70 årbeskrivning: Bekvämt är ett nyckelord. Bostaden ska vara lättskött och lagom stor samt bestå av lättstädade material. Både barn och barnbarn ska kunna hälsa på. det är viktigt med grönområden i anslutning till hemmet, oavsett om den ligger centralt eller i närförort.

12


På Kvarnholmen, det anrika området i Nacka som kan stoltsera med mäktig vy över Djurgården, Valdemarsudde och Fjäderholmarna, bygger JM bostäder i en byggnad som blir ett nytt

landmärke vid Saltsjöns inlopp.– Om boendet blir unikt? Byggnaden

liknar ingenting annat, den ligger på en fantastisk plats och har en storslagen utsikt, säger Anders Roland, projektledare på JM.

Projektet går under namnet Stockholm Lighthouse och är redan en snackis. Att bo på en holme blott ett par minuter från storstaden och kunna ta båten till jobbet har redan höjt attraktionsvärdet trots att det dröjer till 2016 innan den första inflyttningen sker.

– Jag tror att våra kunder kommer att framhålla utsikten och utformningen som något unikt. När det är klart för inflyttning kommer den nya broförbindelsen att vara klar. Då kommer man till Nacka Forum på nolltid. Och de som arbetar i city kan ta SL:s båtlinje till arbetet, säger Anders Roland.

För projektidén står JM och utformningen görs av Sweco Arkitekter, som vann en konkurrensutsatt arkitekttävling och som sedan dess arbetat hårt för att förena ett modernistiskt boende med anorna från fabriksbyggnaderna.

– Vi får byggnader som är energisnåla och i övrigt anpassade till ett modernt och hållbart boende och som ändå återknyter till den tidigare verksamheten i området, konstaterar Anders Roland.

Den numera rivna siloanläggningen ingick i Kooperativa förbundets första utbyggnadsfas på Kvarnholmen och speglar den tidiga modernismens visioner om en avskalad arkitektur. Siloanläggningen var ett av de byggnadsverk som kom att fungera som symbol för funktionalismens genombrott i Sverige.

– Till en början rev vi silon och torktornet, den gamla muren som var ett fundament till den tidigare byggnaden skulle vara kvar. Senare visade det sig att muren inte var i tillräckligt gott skick och var tvungen att rivas. Muren är dokumenterad in i minsta detalj och vi ska försöka återskapa den.

I den första etappen av Stockholm Lighthouse byggs 28 lägenheter som vetter mot Djurgården, fördelat på fyra små torn och ett större fyrliknande torn som gett projektet dess namn. Där har varje bostad en ”egen” hiss till respektive våning. Några av tvåorna i de fyra småtornen blir etagevåningar. Dessutom planeras det för en generös lobby, ett övernattningsrum och en relaxavdelning. ¢

etapp 1 består av de fyra småtornen och det höga, fyrliknande tornet.

Stockholm Lighthouseantal bostäder: 96.Storlek: 2–5 rok, 65–132 kvm.försäljningsstart: Maj/juni 2014. tillträde: 2016 etapp 1, 2017 etapp 2.

Boende mot strömmenI många undersökningar återkommer f ör domen att nyproduktion är konformt och homogent. Stockholm Lighthouse visar på motsatsen.

JMs kunDarBete

13


på första parkett mot Saltsjön stoltserar Stockholm lighthouse med inte bara ett utmärkt läge utan även en unik form.

förstärkta väggar är viktiga för inrednings-medvetna kunder.

lekytor för barn efterfrågas i

vardagsrummet.

14


JMs Affärsutvecklingsår är en modell för det löpande utvecklingsarbetet och inbegriper

omvärldsbevakning, dialog med JMs medarbetare och leverantörer samt kund- och

marknadsundersökningar. Kalendern redovisar den värdeskapande processen och

när olika leveranser ska vara tillgängliga.

JMs affärS-utvecklingSår

1. Kundinsikter /boendekunskapSammanställning och analys av centralt genomförda kundunder-sökningar.

2. Utvecklings dialogenen utvecklingsdialog som sker ihop med JMs medarbetare. förra årets utvecklingsrapport stäms av, årets trend- och om-världsbevakning diskuteras samt hur de senaste kundundersök-ningarna ser ut. Bildar underlag för diskussion kring prioriterade utvecklingsområden för året.

3. FramtidsworkshopsWorkshops genomförs med utvalda samarbetspartners och leverantörer.

4. Publicering av årets rapportrapporten produceras. lanseringen sker i samband med JMs årsstämma.

5. Planering inför nästa årintern diskussion och genomgång av årets resultat. planering inför kommande års utvecklingsarbete påbörjas.

6. Utvecklingsprojekt och JM Original för kommande årförslag på nya utvecklingsprojekt samt uppdatering av inrednings-koncepten inom JM original.

7. Beslut i JMs Marknads- och Produktrådförslag på nya utvecklingsom-råden och visningsteman samt godkännande av JM original beslutas av Marknads- och produktrådet. förslag som påverkar projekteringsanvis-ningarna eller projektkostnader går vidare till JMs kvalitets- och Miljöråd för beslut om införande i verksamhetssystemet.

Hela året: Kontinuerlig

trendbevakninguppdatering och sammanställning

av relevanta trender och omvärldshändelser som påverkar JMs kunder. här identifieras de

ämnesområden som ska diskuteras i utvecklings-

dialogen.

Hela året: Strategisk

omvärldsbevakninggenomgång av status

på omvärldsbevakningen som följer JMs

strategiska inriktning.

15

jms affärsutvecklIngs rapport 2014utgIVarE JM ProDuKtIoN Dg coMMunicationS oMSLag holy Diver trycK åtta.45 BILDEr JM aB oM inte annat är angivet tExt petter eklunD och liSa roSMan

JM aB. 129 82 Stockholm. Besöksadress: gustav iii:s Boulevard 64, Solna. tel: 08-782 87 00. fax: 08-782 86 00. www.jm.se

jms affärsutvecklingsrapport 2014

Documents