Johan Fredriksson ”Vattuman”och hans familj

Johan Fredriksson föddes den 14/6 1864 i Kroken, Tydje. Hans föräldrar var Fredrik Jo-hannesson och Stina Olsdotter. De var då inte gifta, men vigseln skedde en dryg månad efter att Johan fötts.

Johans föräldrar Modern Stina, som var född 1839, bodde vid

Johans födelse i sitt föräldrahem i Kroken, Tyd-je, tillsammans med sina två bröder . Johans 1

far, Fredrik, var född 1835 på torpet Styggemyr under Gyltungebyn, Ånimskog.

Efter vigseln flyttar Stina och Johan till ma-ken, som då var dräng och boende i Gustafs-berg, Tösse. Där föds en dotter Anna 1866. År 1867 flyttade Fredrik och Stina med sina två barn, Johan och Anna, till förpantningslägenhe-ten Salemyren under Kroken.

År 1866 hade Stinas bror Jan Petter, köpt Salemyren och upplät nu stället till sin syster och svåger. På Salemyren föddes ytterligare fyra barn . Fredrik försörjde sig bl.a. som skep2 -pare på slupen “Björn”, vilken ägdes av J.F. Kallin i Vänsberg, Tösse. Fredrik och Stina bodde kvar på Salemyren, tills de båda dog 1922. De hade då bott där i 55 år.

Johan växer upp på Salemyren och 1882 blir Johan dräng hos sin morbor Jan Petter i 3

Kroken, för att 1886 flytta till annat ställe i Kroken , troligen till Bäcken. Härifrån gör han 4

arbetsvandringar 1887 och 1888 till okänd ort, 5

troligen till Norge.

Johan gifter sig Den 6/4 1890 gifter sig Johan med Britta

Charlotta (Lotta) Israelsdotter. Hon var född 1866 i Edsleskog, men kom nu från föräldra-hemmet Titterud i Ånimskog. Hon flyttar in hos Johan i Kroken, men de beger sig troligen ganska omgående till Norge, där de slår sig ner i Sande (Sande ligger vid Oslofjorden, sydväst om Oslo).

I juli 1892 återvänder de till Kroken och Bäcken. Då har de med sig en dottern Sofia född 22/8 1891 i Sande förs. i Norge. I Kroken föds senare barnen Johan Fredrik och Gustaf Robert.

Familjen flyttar till Ånimskog I nov. 1894 flyttar familjen till S. Rönningen

under Ö. Berg i Ånimskog. Här föds ytterligare fyra barn, Anna, Karl, Albin och Axel. Men här dör också sonen Johan den 10/1 1896 . 6

I juli 1905 flyttar familjen till Stockedalen, ett torp under Lågan. Här föds sonen Anton.

År 1914 flyttar familjen till Alemyren under Ö. Berg . Där kommer Johan och Lotta att bo 7

kvar sina liv ut. På Alemyran odlade Johan de små tegarna och där hade han hade både ko och en gris.

�1

Familjen på Alemyren växte och kom att omfatta följande personer:

M. Johan Hildur Fredriksson f. 14/6 1864 i Kroken, Tydje H. Britta Charlotta Israelsdotter f. 12/5 1868 i Edsleskog d*. Sofia Kristina f. 22/8 1891 i Sande, Norge s. Johan Fredrik f. 25/12 1892 i Kroken d. 10/1 1896 s. Gustaf Robert f. 9/10 1894 i Kroken d. Anna Charlotta f. 26/2 1897 i S. Rönningen s. Karl Hildor f. 11/2 1900 i S. Rönningen s. Johan Albin f. 20/9 1901 i S. Rönningen s. Axel Teodor f. 31/1 1903 i S. Rönningen s. Anton Windician f. 9/9 1906 i Stockedalen *ds. Gottfrid Helge f. 15/2 1915 på Alemyra *ds. Henning Folke f. 14/12 1918 på Alemyra

Dottern Sofia födde 1915 resp. 1918 två söner utom äktenskap. Fram till 1919 bor det då 11 per-soner i den lilla torpstugan.

—————————————

Vattuman Johan kallades allmänt för Vattuman, därför

att han bl.a. försörjde sig genom att gräva brun-nar och lägga vattenledningar. Dessa senare tillverkade han själv genom att borra hål i stoc-kar, i dess längdriktning, med därför speciella skedborrar. Detta krävde stor noggrannhet, då borren måste hållas i centrum av stocken. Det krävdes även stor armstyrka för att dra runt bor-ren. Han hade även borrar för tillverkning av pumpar i trä. Han har lagt många sådana vatten-ledningar i Ånimskog, bl.a. till ladugårdarna i Hult, på Myran och i Korsbyn. Det har sagts att han lärde sig detta hantverk under sin tid i Nor-ge. Beträffande Vattumans borrverktyg, se bild och text på sid. 6 och 7. Kvartsbrytning

Johan arbetade också med annat än brunnar och vattenledningar. Bl.a. arbetade han i kvarts-brottet på Trollön vid Vingens hamn. Detta var någon gång under åren 1915-20. Även hans pojkar, Albin och Anton, arbetade där. De hade köpt sig cyklar, som de skulle färdas på till Vingen, men de måste först gå genom skogen ut till Tollesbyn, varefter de kunde de cykla vidare på vingenvägen. Den vägen blev längre och Jo-han gick gent över skogen till arbetet. Den som var först på arbetsplatsen var Johan.

En tid arbetade Johan också vid kvartsbrot-ten på Annenäset i södra Ånimskog. Då gick

�2

Johan och Lotta vid tiden de bodde på Stockedalen 1905 -1914

han till dit på morgonen och kom tillbaka hem sent på kvällen. Arbetsdagen var 12 timmar på den tiden. Axel Magnusson (1863- 1944) i Ressbyn, som var bekant med Johan, frågade honom en gång, om det inte tog väldigt lång tid att gå så långt. Axel fick till svar: ” Du förstår, att det var bara att komma hem och äta, och så stå en stund och luta huvudet mot sänggaveln och sedan iväg igen”. Det kan tilläggas att gångavståndet mellan Alemyra och Annenäset är minst 15-20 km.

Johan lär ha varit mycket stark. Det berättas att han en gång hade varit till Boqvists affär i Tydje för att köpa en säck mjöl. Boqvist sa då, att Johan skulle få mjölsäcken gratis om han orkade bära den hem på ryggen utan att sätta ner den. Ett kund i affären, som skulle åt sam-ma håll erbjöd sig att följa med som vittne. Ef-ter att de hade gått några kilometer bad vittnet Vattuman att för Guds skull ställa ner säcken, så att han inte knäckte sig. Vattuman lär då ha sva-rat: “Hoppa upp du också!” Han fick mjölsäc-ken. Barnen flyttar ut

Efter några år på Alemyra, börjar barnen lämna hemmet. Först ut är Anna Charlotta, som i jan. 1919 flyttar till Huggenäs i Värmland. De övriga barnen förblir hemmavid till 1921, då i månadsskiftet jan./feb., fyra av dem lämnar Alemyra. Det är Sofia, som flyttar till Ödeborg med sin yngste son, samt Gustaf och Axel, som båda flyttar till Vasa förs. i Göteborg. Kvar är nu Karl, Albin och Anton samt barnbarnet Gott-frid Helge.

År 1923 kommer Axel hem igen från Göte-borg. Han benämns i församlingsboken ”styr-

man”. Troligen är han fortfarande till sjöss, men är skriven i Ånimskog. Senare kommer både Albin, Anton och Gottfrid Helge att skrivas in vid Karlstads sjömanshus. Albin och Anton 1929 och Gottfrid Helge 1938.

Den 26/11 1935 avlider Johans hustru Lotta. Dödsorsaken anges som ”hjärtslag och hjärn-blödning”. Johan blir nu ensam med sönerna Karl och Anton. Karl är noterad som jordbruks-arbetare. Han arbetar troligen hos olika bönder i trakten.

Det har berättats, att när Vattuman blev gammal, ville han flytta till ålderdomshemmet Lilla Bräcke för att få det lite bekvämare på äldre dagar. En dag infann han sig där och med sig hade han en del småsaker, bl. a. sin medi-cinflaska och en potta. Han blev inkvarterad i flygelbyggnaden i ett rum, där ett i Ånimskog känt original, Hilmer Rudén, bodde. Någon spjuver inbillade då Rudén att han skulle ta ut hyra av Johan. Det blev en stunds diskussion mellan Johan och Hilmer, som slutade med att Johan skulle betala 25 öre per natt för att få ligga hos Rudén. Det gick några dagar med den ordningen, men en eftermiddag kom Johan in i köket till föreståndarinnan och hade med sig sin medicinflaska och potta och förklarar för henne att han flyttar hem till Alemyra igen. Då fråga-de föreståndarinnan om Johan inte trivdes. Jo-han svarade då: ”Jo, det gör jag väl, men det blir för dyrt att betala 25 öre natten och hålla sig med egen potta”.

Johan gick inte att övertala och han flyttade hem till Alemyren igen, där han avled den 25 maj 1945. Johan var då 80 år gammal.

——————————-

�3

Barnen Nedan följer en kort resumé över barnens liv. Samtliga barn är mantalsskrivna hos föräldrarna

fram till omkring 1920, då flera av dem lämnar hemmet. Troligen har de innan dess, kortare eller längre tider, varit borta från hemmet på olika arbeten, säkert några av dem på vänersjöfart.

Sofia Som ovan noterats födde Sofia, under sin tid

på Alemyra, två söner, Helge och Folke. Enligt uppgift var skomakare Karl Jansson i Ressbyn far till sonen Helge. Detta hade Karl berättat för Axel Axelsson i Ressbyn enligt följande:

Karl brukade få sätta potatis på en del av Axels potatisland i Ressbyn. En höst, när de båda tog upp potatisen, klagade Karl över alla skatter, som han måste betala. Axel sa då: ”Nö-jesskatt slipper du väl betala i alla fall?” Varpå Kalle replikerade: ”Fan Heller! Jag har betalat 50 kr i månaden i 18 år i nöjesskatt” Han för-klarade detta med att han betalt för Sofias son Helge.

I jan. 1921 flyttar Sofia från Alemyren, till-sammans med sonen Henning Folke, till Tors-berg i Ödeborg. Där noteras hon som tjänarin-na hos änkemannen och spikklipparen Anders 8

Ludvig Nor. Han hade i sitt tidigare äktenskapet fem barn, födda 1905, 08, 10, 13 och 1916, vil-ka alla bodde kvar hos fadern, när Sofia 1921 flyttade dit med sin son.

Den 1/3 samma år föder hon en dotter Hulda Linnea Sofia, som Anders Ludvig uppges vara far till. Men Sofia och Anders gifter sig först den 5/4 1923, då hon väntar deras andra barn, Tyra Charlotta Anette, som föds 8/6 1923. Se-nare föds ytterligare tre barn 1925, 26 och 1930.

Hennes son Folke, som flyttade med till Ödeborg, Färgelanda, adopterades av Sofias man och fick efternamnet Nor. 1950 bor han kvar i Torsberg och noteras som spikpackare . 9

År 1959 gifter han sig med Anna Margareta Rudin, f. 1934 i Julita, och de flyttar till Bratte-fors i Ödeborg och får 1960 en dotter. 1975 har familjen utökats och de har nu tre flickor och två pojkar. Folke benämns nu plastarbetare. De bor nu på Torsbergsvägen 3 i Ödeborg. Där av-lider Folke den 16/6 1999. Han noterades då

som änkeman. Hustrun hade avlidit 21/11 1998 på samma adress.

Sofias son Helge, var till att börja med till sjöss, men flyttade så småningom till Göteborg. År 1950 finner vi honom på Södra Liden 14, som ogift styrman. Tio år senare är han däcks-man och bor på samma adress. År 1975 har han lämnat sjölivet och är metallarbetare. Han har gift sig 1962 med Frida Linnea Johansson, f. 1907 i Trollhättan, och de bor nu på Doktor Liborius Gata 20 B i Annedal. Där avled Helge den 4/8 1979.

Johan Johan föddes 1892 i Kroken, Tydje och dog

på Stockedalen, Ö. Berg den 10 jan 1896. Han blev bara 3 år gammal. Dödsorsaken anges ej i dödboken . 10

Gustaf Gustaf föddes i Kroken, Tydje 1894 och flyt-

tade 1914 med familjen till Alemyran. I februari 1921 flyttar han tillsammans med brodern Axel till Vasa församling i Göteborg. Här bor de på 11

samma adress. Gustaf blir noterad som plåtsla-gare och Axel som montör. Gustaf stannar bara ett knappt år i Göteborg. Den 3/5 1922 lämnar 12

han Göteborg och Sverige för att utvandra till Amerika. Han lär sedan dess ej ha hörts av.

Anna Anna föddes på S. Rönningen i Ö. Berg.

Hon flyttar med föräldrarna till Alemyran och är folkbokförd där tills hon är 22 år, men troli-gen är hon tidvis borta på olika pigplatser

Den 31/1 1919 flyttar Anna till Enarsval i 13

Huggenäs på Värmlandsnäs, ca 5 km norr om Säffle, strax öster om nuvarande E 45. Där blir hon ”jungfru” hos ägaren Anders Larssons fa-milj. Orsaken till att hon flyttade till Huggenäs är troligen att hon tidigare lärt känna en arbeta-

�4

re Nils Fredrik Falk, som var boende i N. Klocklanda, ett stenkast från Enarsval. Hon väntar nu barn med honom och redan den 2/2 tar paret ut lysning i Huggenäs. Nils Fredrik var född 1895 i Botilsäter.

Om paret endast var på tillfälligt besök i Ransäter, eller var där för att Nils Fredrik sökte arbete i Ransäter, är ej känt, men där föder hon den 16/3 en son, som får namnet Nils Herbert.

Den 31/3 1919 anmäler de sig som inflyttade till Ransäter och deras hemvist är då S. Åm-berg i Ransäter och Nils Fredrik noteras som 14

jordbruksarbetare. Troligen är han anställd på en större gård där, som ägs av dir. Fredin.

Anna och Nils Fredrik gifter sig sedan den 7/6 1919 . Dagen efter deras vigsel förbyts pa15 -rets glädje i stor sorg. Deras son Nils avlider i bronkit . 16

Emellertid föds ytterligare fem barn hos fa-miljen i Ransäter, Axel Hildor 1920, Henry Valdemar 1922, Rune Ivar 1925, John Adar 1927 och Anna-Lisa 1931.

År 1937 flyttar hela familjen till Munkfors, där Nils Fredrik är noterad som ladugårdskarl. Anna avled den 29/1 1969 i Munkfors . 17

Karl Karl föddes år 1900 på S. Rönningen, Östra

Berg. Han flyttade med föräldrarna till Alemy-ren, där han bodde kvar till sent 40-tal. I mitten av 1940-talet bodde Karl på Alemyran tillsam-mans med sin bror Albin. Karl och Albin drog inte jämt, varför de hushållade var för sig. Karl hade då byggt om köksfarstun som kök åt sig.

År 1950 bor Karl i Åmål på Stenhuggarega-tan 24 och noteras som brädgårdsarbetare. Tro-ligen arbetar han på Åmåls Sågverks AB, norra sågen. 1960 noteras han som sågverksarbetare, men bor nu på Mellanbrog. 7, där han avlider den 8/3 1971.

Albin. Född den 20 aug 1901 i S. Rönningen, Östra

Berg. Yrke: Sjöman, skeppare, diversearbetare. Albin var i sin ungdom till sjöss. Han köpte

1931 galeasen Paul med vilken han under några år bedrev fraktfart på Vänern och Göta älv till

Göteborg. Paul var 15,2 m lång och 6,4 m bred. Hon lastade 72 ton. När skutan var uttjänt sänk-te Albin henne i en vik i Fynning, där hon lig-ger som vrak än idag. Vid lågt vattenstånd kan man ännu se vraket. Innan Paul lades upp för gott tog Albin vara på bl.a. motorn, en 20 hk Avance. En liten kakelugn, som hade värmt ho-nom i kajutan, murade han upp i ett rum på Alemyran, där den finns ännu idag. Fartygsrat-ten finns hos Egot Sörqvist, Åmål, och några jungfrur (en detalj i riggen) finns hos mig i Lå-gan liksom en ankarlanterna. Läs mera om Paul på länken Vänersjöfart sid 12-13.

I mitten av 1940-talet bodde Albin på Ale-myran tillsammans med sin bror Karl. Då be-sökte jag honom vid ett flertal tillfällen. Karl och Albin drog inte jämt, varför de hushållade var för sig och hade var sitt kök på Alemyran. De hämtade mjölk hos Herbert i Låga, varför jag såg dem, åtminstone varannan kväll gå förbi mitt föräldrahem i Lågan.

I slutet av 1940-talet flyttar Albin till Göte-borg. 1949 är han mantalsskriven i Annedals församling där. Det har berättats att han då bör-jade arbeta i brodern Antons företag.

I början av 1950-talet träffade jag Albin i Göteborg. Han var då, enligt vad han berättade, båtförare på en båt/färja som gick över Göta älv, norr om Göteborg. Då var han mantalsskri-ven på Stigbergsgatan 6, ℅ Blomqvist, i Mast-hugget.

Albin avled den 28/5 1853 på Stigbergs- gatan 6, på samma adress som brodern Anton (se nedan).

Axel Född den 31 jan. 1903 i S. Rönningen, Östra

Berg. Yrke: Styrman, träarbetare. Axel gifte sig med Gunhild Viola Roth, dot-

ter till Axel Roth. Hon föddes den 26/8 1908 i Slädekärr, Tydje. Gunhild flyttade den 7/12 1927 från Tydje till Eriksbyn i Örs församling. Där bor hon hos familjen Levin. Fru Levin, Signe Maria Roth, är syster till Gunhild . Den 18

13/1 1928 flyttar även Axel till Ör och den 3/2 gifter sig Axel och Gunhild. De blir kvar i Ör till den 23/4, då de flyttar till Ånimskog och

�5

fastigheten Håkerud i Ö. Berg, som de köpt. Där föds deras son Alf Roland den 23/9 1928.

Den 17/12 1931 flyttar Gunhilds far in på Håkerud. Även Gunhilds bror, Ernst Johan, flyttar dit, men troligen bor han inte där någon längre tid, eftersom han är sjöman. 1938 flyttar han till Karlstad.

Enl. uppgift var Axel till sjöss även efter det de flyttat till Håkerud. Han berättar detta i en tidningsintervju i Wermlandstidningen. Omkr. 1950, blir han skeppare på en färja över Göta älv vid Nol. Troligtvis är det samma färja, som även brodern Albin är båtförare på (se ovan). Han berättar även att när ÅSA-hus flyttade sin hustillverkning från Åmål till Ånimskog omkr. 1965 gick han iland och började arbeta på fa-briken i L:a Mossen. På senare år ägnade sig Axel åt att arbeta i trä, och blev en duktig konsthantverkare. Han led dock av astma och drabbades av flera hjärtinfarkter. Han avled den 15/1 1977.

Anton Född den 9 sep 1906 i Stockedalen, Lågan,

Ånimskog. Anton flyttar till Göteborg någon gång i början av 40-talet.

Enl. ”Sveriges Befolkning 1950” gifte sig Anton den 3/4 1941 med den 13 år äldre Tekla Karolina, född Jonsson. Hon hade tidigare varit gift och bosatt i Huddinge. Hon var änka och hade med sin förre man en son Gunnar Harald Mauritz, f. 1920.

År 1948 är paret mantalsskrivna i Masthug-get 13:7 kv stg 8155, men har 1951 flyttat till Masthugget 13:5 kv stg 8127, Stigbergsgatan 6. Teklas son är ej bosatt hos modern. Anton står noterad som fartygsriggare. Han hade startat ett eget företag “Fartygsarbeten” på Mattsonliden 2 i Göteborg.

Anton avlider redan den 9/10 1953, endast 47 år gammal och bara drygt fem månader efter brodern Albin.

Vattumans borrutrustning Ånimskogs hembygdsförening har i sina samlingar några av Vattumans rörborrningsverktyg.

Samlingen består av fem borrar och en borrstång. Samtliga borrar är av typen skedborr. Samlingen är säkert bara en del av Vattumans borruppsättning.

�6

Borrdiametrarna är från vänster 110 mm, 85 mm, 2 st 45 mm och 60 mm. Det högra, 60 mm, är troligen det borr med vilket han startade borrningen i en stock. Borret är försett med en skruv i änden, likt ett modern spiralborr. Läng-den på borret är ca 90 cm. När han nått så långt in i stocken, fick han ta till ett borr, som monte-rades på på en borrstång. Dessa borrar är för-sedda med ett fyrkantfäste, som passar in i ett fyrkanthål i borrstången se bild. Borrstångens andra ände har en ögla, i vilken man applicera en vridstock i likhet med det högra borret ovan.

Ett av borren ovan är försett med ett skär vilket nog kunde filas eller slipas till hög skärpa.

De grövre borrarna är försedda med en ögla, i vilken man troligen kunde fästa en extra vridstång från andra änden av stocken. På så vis kunde två man vrida runt borren.

Den borrstång, som finns i Hembygdsföre-ningens ägo, är 3,8 m lång och har en diameter av 25-28 mm. Vikten är ganska stor ca 17 kg. Men Vattuman hade säkert kortare och lättare stänger.

�7

Ett borr med skär Borrstångens öglaBorr med krok

Alemyran 1985. Huset har stått öde i 40 år och förfallet har gått ganska långt.

20-05-10 Lars Lundin

�8

Bröderna Per och Elov Larsson i Ö. Berg, som köpte hela fastigheten, påbörjade i slutet av 80-talet en större renovering av huset. Platsen har med tiden blivit något av ett utflyktsmål. Särskilt på våren då pingstliljorna blommar. Dessa har brett ut sig över hela trädgården, och man känner blomdoften långt innan man kommer fram till huset.

Alemyran 20 år senare

Noter Den ene brodern,Gustaf Olsson, var min, Lars Lundins, mormors far, som senare blev hemmansägare, skeppare 1

   och nämndeman i Kroken. Tösse AI:18 (1871-1876) Bild 263 / sid 2622

Tösse AI:20 (1881-1885) Bild 339 / sid 3243

Tösse AI:20 (1881-1885) Bild 348 / sid 3334

Tösse AI:21 (1886-1890) Bild 374 / sid 3645

Ånimskog F:3 (1895-1925) Bild 10 / sid 46

Ånimskog AIIa:3 (1906-1921) Bild 37 / sid 267

Ödeborg AIIa:2 (1917-1931) Bild 2760 / sid 2668

Sveriges befolkning 19509

Ånimskog F:3 (1895-1925) Bild 10 / sid 410

Göteborgs Vasa AIIa:22 (1920-1934) Bild 48 / sid 424511

CD Emigranten populär.12

Huggenäs B:3 (1896-1948) Bild 56 / sid 5013

Ransäter AIIa:9 (1918-1924) Bild 2570 / sid 55114

Huggenäs EI:4 (1895-1923) Bild 31 / sid 2515

Ransäter F:5 (1913-1943) Bild 46 / sid 4216

CD Sveriges dödbok.17

Tösse AIIa:2A (1901-1911) Bild 145 / sid 13118

�9