Jordarter

Jordarten ger information om både hur marken bildats och vilken kornstorlekssammansättning den har.

Mineraljorden har antingen avsatts som osorterat material, morän, eller sorterats genom vind och vattentransport och sedan avsatts som sediment.

Morän utgör en blandning av olika kornstorlekar och har som regel skarpkantade grus och sandkorn medan det sorterade materialet har mera rundslipade korn.

Jordarter

Jordart

(1)Sediment med hög sorteringsgrad (inkl. gyttja)

(2)Sediment med låg sorteringsgrad

(3) Morän

(4) Häll

(5) Torv

STENAR GRUS SAND Mo Mjäla Lera

jordart fördelning enligt kornstorleks sammansättning

Sand

Block

lera

Kod Sediment/morän/övrigt

-/-/Block i gropen

(1)

Klapper och sten/Blockig och stenig/Häll > 20 mm

(2) Grus/Grusig/- 20 - 2 mm

(3) Grovsand/Sandig/- 2 - 0.6 mm

(4) Mellansand/Sandig moig/- 0.6 - 0.2 mm

(5) Grovmo/Sandig moig /- 0.2 - 0.06 mm

(6) Finmo/Moig/- 0.06 - 0.02 mm

(7) Mjäla/Mjälig/- 0.02 - 0.002 mm

(8) Lera/Lerig/Gyttja < 0.002 mm

(9) -/-/Torv

jordar kan också delas enligt deras sammansättning

minerogena organogena

De organogena jordarna, dvs. torv- och

gyttjejordarna, är utan tvekan en

betydande resurs i det svenska jordbruket.

Odlingen av dessa jordar är emellertid inte

helt oproblematisk

vittrade bergarter och

mineral

Att bestämma jordart

• Ganska lätt se med ögat om det är organisk eller

minerogen jordart

• I lab

– Texturanalys, mekanisk analys, siktanalys. Man ”silar”

ut och väger varje kornstorleksgrupp

• I fält

– Rullprovet som jordartsbedömning i fält (lera blir rullar

<2mm) (beror på plasticiteten)

– Rivningsprovet som jordartsbedömning i fält (lera blir

inte mjöl) (beror på kohesionen)

Skilj på ler och lera! •

Ler = kornstorlek med

en partikeldiameter

som är mindre än 2µm

(2 ×10-6 m, 0.002 mm)

• Lera = en jordart som

innehåller mer än 15%

ler (av vikten)

Kornstorlekarna har olika egenskaper

Naturliga jordar är oftast en blandning av

2-3 olika kornstorleksgrupper

• Stenar - kan ge tätare jordarter bättre

genomsläpplighet, inverkar på

marktemperaturen

• Grus - släpper lätt igenom vatten; varm,

torr och mager jordart

• Sand - släpper också lätt igenom vatten,

varm och torr. Finsand håller kvar en del

vatten – bättre för växterna

• Silt - starkt vattenhållande, kall jordart

• Lera - ändrar storlek! Krymper när det

torkar och bildar klumpar med sprickor

emellan. Kan hålla mycket vatten, kall.

Kohesionsjord

Skred uppstår i slänter som innehåller

finkornig jord – kohesionsjord. I en

kohesionsjord, verkar inte bara

friktionskraft mellan jordpartiklarna utan

även den fysikaliska kraften kohesion.

Kohesionen, som utgörs av

vidhäftningskrafter (molekylära

attraktionskrafter) mellan de mycket små

partiklarna i finjorden, medför att

jordpartiklarna häftar samman.

Kapillärkraften är en kraft som kan

driva vätskor genom kapillärer. Kraften

orsakas av förhållandet mellan adhesion –

vätskans dragningskraft mot kapillärytan

och kohesion – de krafter som verkar

mellan vätskans molekyler.

Beroende på kornstorleken har jordarna varierande förmåga att släppa igenom vatten. Man kan sägas vara den hastighet varmed fritt vatten kan förflytta sig i jorden. Man kan alltså ange permeabiliteten i cm/tim.

Permeabilitet

Kapillärverkan

Kapillärkraften (ibland kapillaritet , kapillär

rörelse , eller fuktspridande ) är förmågan hos

en vätska att flöda i trånga utrymmen utan hjälp

av, och i opposition till, yttre krafter

som gravitation

Med kapillaritet avses den egenskap

som medför att vatten i ett

kapillärrör eller i ett kornuppbyggt

jordmaterial genom inverkan av

ytspänning kan stiga eller hållas

kvar ovanför en fri vattenyta eller

grundvattenyta, dvs ovanför den

nivå där vattentrycket är lika med

atmosfärstrycket.

Plasticitet och kohesion – beror på

texturen• Plasticitet = materialets formbarhet i fuktigt

tillstånd. Jorden måste innehålla lera och viss mängd

vatten.

• Kohesion = graden av sammanhållning torrt

tillstånd. Ju mindre partikelstorlek →

desto mer kohesion.

Se sidan 31

Varför är strukturen viktig?Vilken typ av struktur jordarten har påverkar

markens egenskaper

• Enkelstruktur – partiklarna sitter inte ihop

• Aggregatstruktur – partiklarna klumpar

ihop sig. Ofta positivt för marken: porer,

sprickor

• Strukturen varierar med årstiden!

Se sidan 35

Organiskt material – påverkar jorden

1. Allt levande, växter och djur.

2. Förna - döda växt- och djurrester

3. Humus - nedbrutna (omvandlade) växt

och djurrester

• Förna och humus viktiga faktorer för

markens egenskaper!

Organiskt material – påverkar jorden

Fritt vatten: fyller större porer

och sprickor, rör sig under inflytande av tyngdkraften

• Bundet vatten: sipprar inte fram

om man gräver en grop i marken, hålls kvar inne i porerna. –Påverkas också av tyngdkraften, men kan även röra sig uppåt i jordlagren mot områden där vattnet är hårdare bundet. – Kan tas upp av växterna!

Vatten i marken

• Tre viktiga begrepp: –

Fältkapacitet: den största vattenhalt

marken kan hålla kvar mot gravitationen –

Vissningsgräns: den vattenhalt där det

lilla som är kvar är så hårt bundet till

markpartiklarna att växterna inte kan ta upp

det –

Växttillgängligt vatten: skillnaden mellan

fältkapacitet och vissningsgräns

Vatten i marken

Sveriges jordarter

• Huvuddelen av Sveriges jordarter

bildades under den senaste

nedisningen och tiden därefter.

• Morän är Sveriges vanligaste jordart

– Mest silt, sand och grus

– Vilar ofta på det fasta berget, urberg

– 0-20 m

– Mineralogi och textur beror på

modermaterialet

– Ofta hårt packat, dålig

genomsläpplighet

1. Ange viktigaste egenskaper för lerig jord

2. Vilka grödor som lämpar sig att odla en lerig jord

3. Hur man fördelar lerig jord

4. Vad betyder Kolloider

5. Aggregat

6. Kapillaritet

7. Fritt vatten och bunden vatten

8. Organogena jordar

9. Vilka jordarter är känslig för packning och varför

10.Vilka jordar som har risk för tjälbildning och varför

11.Vilka delar av Sverige har mest lerig jord

12.Hur är jordarter i västra Gotland region

Titta på växtodlings boken, eller följande länk

http://www-markinfo.slu.se/sve/mark/jordart.html