jordbrukaren nr 16, 2014

Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till lantbrukare sedan 1926

En branschtidning i Länstidningen

Nummer 16 • Årgång 88November 2014

Du som ärprenumerant

på Länstidningen Öster-götland och samtidigt är

lantbrukare får Jord -brukaren två gånger.

Sociala mötesplatser kan bli dyra

SIDAN 2

Visingsöek har rotat sig i Yxnerum

SIDAN 8

SKOG. Omkring 60-80 personertill en söndagstur är ganska nor-malt, men det har hänt att 120 per-soner kommit till den inbjudandebrasan i en vacker Boxholmsskog.Söndagsturerna innebär att en eldgörs upp mitt i skogen, dit allmän-heten kan komma för att lyssna påen berättare. Dessa arrangemanghar blivit väldigt populära. De ärockså en god anledning till attkomma ut i skogen och naturen.

SIDAN 12

GÅRD TILL SALU

Repre-sen tativt nära Linköping

SIDAN 17

SKOG

Louise Bengtsson, 11 år, från Laholm med White Rose. Louise har visat kor sedan hon var sex år gammal.

Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till Östergötlands lantbrukare sedan 1926

LANTBRUK. Den nationella koutställning-en Östgötamulen hölls traditionsenligt på Vre-taskolan även i år. Professionella domare be-dömde korna och utnämnde champions i deolika klasserna. Även skickligheten hos dem

som visade upp korna bedömdes i det Show-manship som avgjordes under dagen. Denverkliga eldsjälen som tidigare funnits bakomutställningen, Lars-Gunnar Samuelsson, ellerL-G som de flesta säger, fanns på plats. Det är

en trevlig dag för att träffas och se korna be-dömas, men det är färre deltagare nu. Mjölk-producenterna upplever inte den tillvaro somde förtjänar och behöver. Krisen är ständigtmed i bilden. SIDAN 19

Jägmästaren värnar det långsiktiga skogsbruketUnder decennier har skogens gröna guld varit en pelare i svensk ekonomi. Rätt skött med an-svar för alla dess värden kan den så förbli. Peter Lindgren, jägmästare och organisationskonsult,betonar betydelsen av ett hållbart, skonsamt och långsiktigt skogsbruk. Risken finns att skogs-bolagens effektivisering gått så långt att viktiga värden hotas. Ett exempel är de väldiga skogs-maskinerna som gör enorma diken i marken. SIDAN 14

Söndagsturerlockar till skogen

Kossor i rampljusetNationell koutställning på Vretaskolan

Peter Borring var en av domarnasom noggrant synade den utför-da plöjningen.

VECKANS BORRING

DM i plöjningavgjordes i regnLANTBRUK. Det var en merite-rad skara plöjare som gjorde upp iDM som hölls vid Vretagymnasiet.Flera hade tidigare representeratÖstergötland i SM och även tagitpallplatser. Med traktorer och plo-gar som ofta hade många år pånacken visade de sin skicklighet.Det känns betryggande att även tvåyngre tävlande deltog, då vet manatt kunskaperna förs vidare. Trotsett som man uttryckte det ”våttregn” och ett par maskinella trasselså visade plöjarna att de kan sina saker.

SIDAN 4

2 Nummer 16 • November 2014

AKTUELLT Tipsa Länstidningen om det som händer nära dig! Ring redaktionen 0141-560 03 eller e-posta [email protected]

Ibland behöver vi påminnas om his-torien för att få en kontext. När detta skrivspågår Elimautställningen i Jönköping förfullt. Den firar 40 år i år. Det många av da-gens Elmiabesökare inte vet är att Elmiaär sprungen ur Tornbyutställningen utan-för Linköping. En utställning som drevsoch genomfördes av JUF (Jordbrukarung-domens förbund). Att den hamnade i Lin-köping berodde på att dåvarande lokala po-litiker inte såg detta som så viktigt, medanJönköping med sitt knutpunktsläge sågdesto positivare på att få detta till sitt Ro-senlundsfält.

Just därför finns det – eller borde finnas?-en nostalgisk koppling till just lantbruketför Elmia som i dag utvecklats till enenorm kurs-, konferens- och utställnings-verksamhet. Man kanske inte kan begäraatt nostalgi ska få gå före ekonomi, det om-vända kräver ju jag av samhället i sin syn påjordbruk, men däremot hade det varitklädsamt med åtminstone lite ödmjukhet

inför det faktum att modernäringen lagtgrunden för den verksamhet som är i dag.

Jag minns själv den sista utomhusutställ-ningen 1988 på Elmia. En folkfest i börjanpå juni med mängder av maskiner på gräs-fältet mot Vättern. En leverantör beskrevför mig efteråt att man det året hadeett 20-tal traktorer med sig. Sedankom 1990 och avreglering avjordbruket Dåvarande sosserege-ringen var tidernas sämsta trak-torförsäljare. Branschen mäktadebara med en lilleputmässa inom-hus och detta i oktober. Den störs-ta leverantören hade bara femtraktorer med sig. En var en956 XL som jag somprao elev fick putsa upp.Sedan har inomhusut-ställningen växt i taktmed att tiderna för-bättrats och maski-nerna blivit större.

Dessvärre har också Elmias självförtroendeökat.

Höga entrépriser för besökare och skyhögautställarkostnader har till årets utställningfått fyra av de större leverantörerna att boj-kotta utställningen. För de mindre utstäl-larna och den enskilda besökaren behöver

det inte vara sämre, då det finns meratid för småmontrarna som annars skakonkurrera om uppmärksamhetenfrån glansen av de stora maskinernasom bara har ett fåtal av besökarnasom faktiska köpare. Samtidigt mås-

te man erkänna som maskin-nörd att en maskinutställ-

ning ska ha de där sto-ra pjäserna där bådestorlek och prislappfår en att tappaandan.

Elmias prisut-veckling hargjort att fleraandra mötes-platser utveck-lats. Borgeby,Brunneby, Ma-skinexpo, Vall iVreta, SlätteEkodag, är alla

etablerade begrepp i dag. När jag räknadesenaste Borgebyutställningen hade sammaleverantör som förfasades över antalet ma-skiner man släpade med sig på 80-talet, li-ka många traktorer med sig. Cirkeln slu-ten fast på annan plats?

Vart vill jag med detta. Jag tror att mötes-platserna är viktiga. De står för framtidstrooch optimism. Kollegialitet och social sam-varo. Kontakter och nätverk knyts och be-hålls. Frågan är hur mycket det får kosta?Någon gjorde ett överslag att Elmiamässantotalt för svenskt lantbruk kostar cirka 200miljoner kronor. Det är mycket pengar somkunde användas till många demo- ochkunddagar ute hos lokala återförsäljare. El-ler ännu krassare, resor till världens störstamässa i Hannover för de 15 000 av Elmiasverkliga kunder och medarbetare till des-sa?

Fast då hade vi ju tappat hela mjukvaru-vitsen med att träffas i branschen!

Må så Gott i mässornas Sverige önskar Peter

PETER [email protected]

Peter Borring är regionordförande för LRF Östergötland

...en maskinutställning ska ha de där stora pjäserna där både storlek och prislapp får en att tappa andan”.

ANSVARIG UTGIVARE och TIDNINGSCHEFGunilla Norlén E–post: [email protected]

REDAKTION E–post: [email protected]

Länstidningen ansvarar inte för insänt, ej beställt material. Allt material iLänstidningen kan komma att lagras i digital form och publiceras påLänstidningens hemsida. Förbehåll mot sådan lagring och/eller publice-ring ska göras innan materialet publiceras.

Missnöjd?Du kan anmäla publicering som du anser är felaktig till PO, Allmänhetenspressombudsman. Adress: Box 22310, 104 22 Stockholm. Tel: 08-692 4600. Fax: 08-692 46 05. ANNONSAVDELNING. E–post: [email protected] annonser: reklamation ska göras inom sju dagar från införing. Tid-ningens ansvar för fel är högst annonskostnaden. För skada på grund av ute-blivet eller felaktigt införande ansvaras inte. Reklamation godtas inte omfelet framgår av korrektur kunden fått.

TRYCKNINGJordbrukaren trycks hos Pressgrannar AB i Linköping, ett Svanengodkänt tryckeri. MILJÖSvanen & Våtmarksfonden. Pressgrannar är Svanengodkänt och ingårtillsammans med bl.a. Sveaskog, Holmen, Skogssällskapet, Ragnsells,som stödjande företag i Svensk Våtmarksfond (http://www.vatmarks-fonden.com/) som arbetar med att restaurera torrlagda våtmarker i Sve-rige och även skapa nya. Läs mer på www.pressgrannar.se

PRENUMERATIONER LÄNSTIDNINGEN ÖSTERGÖTLANDE–post: [email protected]:Helår 425:– . Halvår 230:– Kvartal 125:–Postgiro: 51 49 70–3Utebliven tidning? Ring 0141-560 03.PostutdelningJordbrukaren kommer med posten.

JordbrukarenGrundad 1926 • Produktion: Länstidningen Östergötland AB

Post- och besöksadress: Drottninggatan 20 C 591 35 Motala Telefon (växel): 0141-560 03 • Telefax: 0141-560 07 • Hemsida: www.lanstidningen.se

Öppettider: Måndag - fredag 09.00-16.00

Veckans Peter Borring:

Sociala mötesplatser kan bli dyra

Därefter påbörjar juryn ar-betet med att välja ut bidragför nominering. Träpriset2012 resulterade i rekord-många inskickade bidrag ochTräprisets projektledare PerBergkvist räknar med att detväxande intresset för träbyg-gande kommer att leda tillett liknande scenario den härgången.

– Enligt en undersökningvi gjorde i vintras är Träpri-set ett av de mest prestige-fyllda arkitekturpriserna vihar i Sverige. Den synen ochdet ökande antalet anmäl-ningar speglar den växandemarknaden för träbyggandeoch att trä som material vär-deras allt högre. Inför träpri-set 2012 fick vi in närmare250 bidrag. Jag tror att vi

kommer att få se något lik-nande även den här gången,säger Per Bergkvist.

Både privatpersoner ochjuridiska personer kan anmä-la en byggnad och alla sortersträkonstruktioner är tillåtna.Kraven är att byggnaden ärfärdigställd, är högst fyra årgammal, att trä är viktig deli utformningen och att jurynkan besöka byggnaden. Trä-prisets jury består av femnamnkunniga arkitekter medbred erfarenhet av såväl na-tionell som internationell ar-kitektur. – Arbetet inleds med att

varje jurymedlem går igenomde inskickade bidragen ochenskilt plockar ut de mest in-tressanta. Av dessa väljer ju-ryn sedan ut vilka de ska be-

söka. Bilderna kan skilja sigganska mycket från hurbyggnaderna ser ut verklig-heten, varför juryn gärna villse bidragen på nära håll, be-rättar Per Bergkvist.Efter besöken beslutar ju-

ryn vilka bidrag som skafotograferas och därefter ut-ses de bidrag som ska nomi-neras. Dessa presenteras se-dan i Svenskt Träs tidningTrä, i en turnerande utställ-ning samt i boken Arkitekturi trä, som ges ut i sambandmed prisutdelningen.

– Både boken och utställ-ningen är ett sätt att mötadet växande intresset för träbåde bland allmänheten ochi bygg- och arkitektbran-schen. Träets flexibilitet,hållbarhet och skönhet är trefaktorer som tillsammansstärkt dess position som ma-terial, säger Per Bergkvist.Träpriset har delats ut se-

dan 1967 och ger vinnarenen prissumma på 100 000

kronor. Den senaste vinna-ren är Skogssaunan Tomtebopå halvön Norrlandet utan-

för Gävle. Den ritades avMeter arkitektur i samarbetemed beställarna Seitola-Gun-

narsson och utfördes av Ur-fjällets bygg.

Dags att anmäla sig för Träpriset 2016

Den senaste vinnaren av Träpriset (år 2012) är Skogssaunan Tomtebo på halvön Norrlan-det utanför Gävle. Bild: ÅKE E:SON LINDMAN

Den 15 oktober började anmälningsperiodenför det prestigefyllda Träpriset som delas ut2016. Både enskilda och juridiska personerkan lämna in förslag på träbyggnader fram till15 januari 2015.

Nummer 16 • November 2014 3

Vi visar de senaste

modellerna från

Sverigepremiär i Motala! ARCTIC CAT KOMMER MED MONSTERTRUCKEN!

Den 17 november

kl 11-18Välkomna!

Provkör din drömmaskin hos oss!

MaskinCity i Motala AB · Turbinvägen 13 · 591 61 Motala0141-20 22 90 · [email protected] . www.maskincity.se

��

��

��

��

��

��((��&��'��#�#*��))�)�))��%+�'��#��()�#�(�!3��$+��#�%'�7568�$��'��%'(�($#�(&'�(�'. ��!��$��!�%�!��"�"#�!"#��$#�$��%�"#��"�� !��$�#�!(��!�%��%��"#�!�#��#��"#��##�� ##��#��'��#�##�� %�!�"#�!��"#��"��+

$#"#��)��!��"%��/.(��"(�15-�54��

��!�&##�!��!��!��#��(�"��))&022+�()�'+� 1&$��1(� ��!��!(� !�"�!��!��#�#��! ��#��!#��#��#�)��)'��, !�#)/ -3-+/23�00�/5(�%�"#�!%��, ��*"�

��#� $"&!�))��()�#�(�!3!�+�'�#)%'��#$"��! �0�!()�#�(�!�$+��*'(()�#�(�!�'��'�(()� �)�"��(()� �)2�'�#��'�'��'�#��'�)�!�'�#��'��#�()�'�#��'�!�#()� �)�*#��'��'��)��#$'�'�� (-()�"��"�'�

�$��)�#�(�!��()�'+� ��##�"#��"��#�!��"#�!��#��"��!!��!��

��4��4�� 4��4��


JORDBRUK Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

VRETA KLOSTER (JB)Det var en meriteradskara plöjare som gjor-de upp i DM som höllsvid Vretagymnasiet.Med traktorer och plo-gar som ofta hademånga år på nacken vi-sade de sin skicklighet.Det känns betryggandeatt även två yngre täv-lande deltog, då vetman att kunskapernaförs vidare.

Plöjning i varierande formerhar haft och har sin givna platsi jordbruket sedan urminnestider. Hur viktigt och stort detär syntes extra tydligt för någ-ra år sedan då VM i plöjninghölls utanför Skänninge.

Tävlat i denna konst har manfaktiskt också gjort ganskalänge, nationellt och interna-tionellt. DM i plöjning ger

som i andra mästerskap kvali-ficering till SM. Man tävlar ibogserad plog, buren plog ochtegplog.

Bland deltagarna i DM somhölls vid Vretaskolan fanns fle-ra mycket meriterade plöjaresom representerat Östergöt-land i SM och även tagit pall-platser.

Utan att rada upp en full-ständig lista så kan nämnas attSture Carlsson har varit medpå åtta SM där han tagit tvåsilver, Bengt Rogestam harfem SM med ett brons sombäst, Inge Larsson har fyra SMbakom sig med en tredjeplace-ring som bäst och Erik Brink-by har tävlat i sex SM.

De två yngsta deltagarnaRobin Pettersson, 21 år, ochJohan Gustafsson, 24 år, ställ-de upp med riktigt gamla maskiner. Sedan börjar likhe-terna mellan dem sakta tona

bort. Robin har mest av enslump råkat komma med itävlandet. Johan är en uttaladveterantraktorentusiast ochhar redan placerat sig på SM.

Robin Pettersson, 21 år,kom med en John Deere från1951 hemmahörande i Stra-tomta utanför Linghem. Klas-sen är veteran med bogseradplog.

– Traktorn köptes ny avStratomta, berättar Robin.Den har funnits där sedandess. Jag tog fram plogen för-ra hösten. Det växte ett trädgenom den och det var en deljobb att få bort det, men sedanvar det nästan bara att börjaanvända den.

Traktorn är i originalskicksånär som på toppen somsprack och är bytt. Robin ser

sig inte som någon uttalad en-tusiast och vill heller inte täv-la i SM.

– Nej, DM är en sak ochnära. Jag vill inte åka iväg nå-gonstans på SM.

Johan Gustafsson är 24 åroch kommer från Boxholms -trakten. Han körde en Munk-tell från 1950 och även hanhade en bogserad plog.

– Traktorn är min nyaste,berättade han. Jag har trakto-rer ända från 1924. Det är 13stycken totalt. De tar mycketplats så de står på föräldragår-den. Det är mycket jobb atthålla maskinerna i ordning.

Du tillhör de yngre täv-lande och idag är det än kil-le till i din ålder med.

– Vi blir fler och fler. Jagvar yngst för fyra år sedan ochtill nästa skilde det 30 år trorjag.

Satsar du på SM?– Javisst. Jag har redan en

femte plats från SM 2012.

Trots ett som man uttrycktedet vått regn och ett par mas-kinella trassel så visade plö-jarna att de kan sina saker. Do-marna hade en stundtals stres-sig uppgift med att mäta ochbedöma. Det var också ett väl-

digt jämt resultat så varje litenavvikelse i fårorna hade bety-delse i slutändan.

Till slut stod det klar attseg rarna var Stefan Petters-son, buren plog, Inge Larsson,tegplog och Robin Pettersson,bogserad plog.

Robin som inte är intresse-rad av att åka på SM lämnadesportsligt omedelbart den in-bjudan vidare till Johan Gus-tafsson som därmed ännu engång är en av dem som repre-senterar länet i SM.

Text och bild: BO BÄCKMAN

Robin Pettersson, 21 år, kom med en John Deere från 1951 hemmahörande i Stratomtautanför Linghem.

Det finns alltid något attjustera en extra gång.

Ekipage nummer fyra förbereder sig för start.

DeltagarlistanBengt Rogestam, Vårdsberg. Traktor Farmal, plog 1H.

Stefan Pettersson, Metsjö (Vinnare i DM 2014). Traktor Bolin-der Munktell 35, plog Överum.

Erik Brinkby, Brink gård. Traktor Valtra, plog Kverneland.

Johan Gustafsson, Rycklesby. Traktor Bolinder Munktell, plogÖverum.

Inge Larsson, Vårdsberg (Vinnare i DM 2014). Traktor BM,plog Kverneland.

Torbjörn Pettersson, Ring Askeby. Traktor BM Viktor, plog 1H.

Nils Åberg, Tegneby. Traktor BM Boxer, plog Kverneland.

Robin Pettersson, Startomta (Vinnare i DM 2014). TraktorJohn Deere, plog 1H.

Sture Carlsson, Linghem. Traktor Fordson, plog 1H .

Torbjörn Pettersson plöjer koncentrerat. Segrarna: Stefan Pettersson, buren plog, Inge Larsson,tegplog och Robin Pettersson, bogserad plog

Peter Borring var en av domarna som noggrant synade denutförda plöjningen.

Regnigt DM i plöjning avgjordesJämn kamp vid Vretaymnasiet


Region Norrköping 011-23 50 00

Holmen din lokala samarbetspartnerVi behöver ditt virke till vår industri och du får den bästa servicen lokalt från oss!

För oss är ett nära samarbete med er skogsägare viktigt. Holmen är en komplett samarbetspartner som erbjuder trygghet, kompetens samt skoglig rådgivning så att du får ut det bästa av ditt skogsägande!

Hör av dig till någon av oss – vi berättar gärna mer!

Vi hjälper gärna fler att skapa en värdefull skog!

www.holmen.com

Vi köper• Allt skogsbränsle • Grot till energived• All massaveds- ochtimmersortiment

Vi utför alla typerav uppdrag, t ex

• Rådgivning/förvaltning• Planer

• Stämpling • Skogsvård m m

Din kontaktman i norra Småland och södra Östergötland

Magnus Hakeman, Huskvarna070-520 10 71

www.skogstjanst.se

Norrköping 011-10 14 10Linköping 013-10 14 [email protected] www.brabesiktningar.nu

Byggnadsmiljö och radonbesiktningar i Linköping AB

Dags att mäta radon!

250:- 1 mätpaket = 2 dosor

3 plan, 3 dosor - 350:-

Radondosor Enligt miljöbalken kap 9, är ni som fastighetsägare skyldiga att tillhandahålla en bostadsmiljö som är hälsosam.

Gränsvärdet för radon går vid 200bq/m3.

VISSTE NI ATT...

Mer information på www.radonguiden.se Anvisningar och svarskuvert ingår.

Inga andra kostnader tillkommer. För beställning ring eller maila.

Vi gör mängder av mätningar varje år och kan ge er Sveriges


LANTBRUK Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

ÖSTERGÖTLAND (JB)Hushållningssällska-pets projekt Grön Are-na har tagit ett stortsteg framåt. Inte mind-re än tio gårdar i länetär nu certifierade föratt ta emot människormed olika sorters be-hov. Här finns mycketatt tjäna för enskildaoch samhälle.

Jordbrukaren har tidigareberättat om projektet GrönArena. Det startade 2006 iVärmland och har från 2013blivit nationellt. Idag finns120 företag och över 50 kom-muner representerade. Visio-nen var att Grön Arena skullebli ett väl utvecklat lands-bygds koncept. Motsvarande satsning finns

även i Norge där det heter Inpå tunet som vid utvärdering-ar visat mycket goda resultat.

Den välgörande läkande in-verkan djur och natur har påmänniskor är omvittnad.Genom att vistas i och delta ivad som sker på en gård, i enlantlig miljö, ges människormed flera olika problembilderen möjlighet att komma tillba-ka till livet eller att utvecklas. De olika studier som gjorts

har sett till grupper som barnoch ungdomar med neuropsy-kiatriska diagnoser, personermed utbrändhetsdiagnoser,personer i tidig demens ochlångtidsarbetslösa. Inom alladessa grupper görs stora fram-steg, man finner mening ochnår personlig utveckling. Förvissa har det betytt skillnaden

mellan att vara uträknad avsamhället och att ha kommittillbaka till ordinär sysselsätt-ning och egen försörjning. Personellt och samhälleligt

finns alltså stora vinster att gö-ra. Givetvis måste de utfö-rande gårdarna som företagkunna leva på sin verksamhet,men oavsett vårdform så kos-tar det och grön hälsa ofta ären ren investering i individenfrån samhället.

Det här är något som manförsöker få de huvudsakligakunderna, landsting ochkommuner, att inse. I Box-holm har Arbetsförmedlingengjort det och börjat anlitaBärbäcks Lillgård. Under en informationsträff

på Vreta Kluster berättadeChristina Nordström, pro-

jektledare, om Grön Arenaoch om länets nu certifieradegårdar. Framför allt handladedet om människorna med be-hov av den här sortens alter-nativ till konventionell om-sorg.– Många blir så kolossalt

mycket bättre, sa hon.Till exempel skolan erbjuds

möjligheter att verka i en an-nan miljö.

– Barnen får se var potatisenkommer från, kanske varamed vid sådd och skörd. Mankan förlägga skoldagen tillgårdsmiljö. En del barn harsvårt att sitta stilla en hel dagi skolan, andra barn har sorgoch skolan blir för svår miljöunder den perioden.– För ensamkommande

flyktingbarn är det ett natur-ligt sätt att lära sig språket ochkunna göra det man kan. – Vilka jobbar på gårdarna?

Djuren är duktiga medhjäl-pare. Hon visade bilder på häs-

tar, katter, hundar, duvor, an-kor och andra i "personalen".I synnerhet en bild där sim-mande grisar var på väg in tillland illustrerar något som deflesta säkert blir glada av baraatt se: Lyckliga djur som delarmed sig. Monika Gideskog (M),

Mjölby kommun, var den en-da närvarande politikern påmötet. Som en av de verkligtdrivande för landsbygd i all-mänhet och för hästföretag isynnerhet var det självklart förhenne att vara med. – Jag åkte hit för jag tycker

det här är viktigt. Jag är för ar-

betslinjen och jag tror på dethär. Det här handlar ocksåom en levande landsbygd.Det är helt fantastiskt att lyf-ta det här. Ni bryter mark åtandra.Christina Nordström pas-

sade åter också på att nämnade äldre som sällan kan kom-ma ut i den miljö många harsina rötter i. I hennes visionför äldreomsorgen finns: – Jag önskar att de kan

komma ut när fåglarna sjung-er och äppelträden blommar.De ska bjudas på kokkaffe ochkakor bakade på riktigt smör!


Monika Gideskog (stående) tror på Grön Arena och hade några uppmuntrande ord till Åsa Bergman Johansson och SonjaGustavsson från Hästhov i Vimne.

Anders och Anna Jansson, Bärbäcks lillgård i Boxholm, är certifierade för Grön Arena.

Projektledaren Christina Nordström.

De tio certifierade öst-götska gårdarna1. Bjärstad gogården,

Vikbolandet

2. Bärbäcks lillgård,Boxholm

3. Hästhov i Vimne,Mantorp

4. Kullagården,Vreta Kloster

5. Möjligheternas gård,Skärblacka

6. Stora Boda, Tjällmo

7. Styra Nära, skattegårdVarv, Motala

8. Tumbo Adventures,Malexander

9. Valterstens mellan-gård, Vikbolandet

10. Lilla Mys skogsrike,Ålängs gård, Valdemarsvik

Projektet Grön Arena

Målsättningen med projektet är att ge landsbygdsfö-retag kunskap i att förpacka, prissätta och kvalitets-säkra produkter inom områden som:

Social Omsorg – daglig verksamhet och sysselsätt-ning på ett pedagogiskt, stimulerande och menings-fullt sätt på en lantgård för ungdomar, personer medpsykisk ohälsa eller funktionshinder, äldre eller tidi-gare missbrukare.

Skol- och fritidsverksamhet – ett nytt sätt att använ-da gården som en pedagogisk resurs för barn ochungdomar.

Arbetsträning och rekreation – ett individuellt anpas-sat program på en lantgård kan vara ett sätt attkomma tillbaka till arbete efter sjukskrivning ellerlång frånvaro från arbetsmarknaden.

Källa: Hushållningssällskapet

fakta

Behovet finns – nu finns utförarnaTio godkända Grön Arenagårdar i Östergötland


AKTUELLTJordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Täcka kostnader för

underhåll av släktgården!

15 000 kronor extra

i månaden!Tryggt

pensions-sparande!

Bra jakt och fiske – och

skogen ska gå runt!

www.skogssallskapet.se

Får du ut det du vill av din skog?�� "�� !�� !�� "�� "�� "�� !� ��"��!��"�� "�� !��"�� !�� !�� "��

KONTAKTA NÅGON AV VÅRA SKOGSFÖRVALTARE ELLER FASTIGHETSEXPERTER GENOM ATT RINGA VÄXELN 0771-22 00 44!

Östergötland: Johan Asp (skogsförvaltare)Sörmland: John Wallin, Marie Dahlstrand-Wickström och Lennart Nilsson (skogsförvaltare)Örebro Län: Gustaf Bäckgren och Tore Rumler (skogsförvaltare)Ulrik Abelson (Jägmästare och reg. fastighetsmäklare)

Vi utför• Buskröjning t ex vägrenar

• Grävarbeten• Nedtagning av svåra träd

• Skogsvård

www.rimforsaskog.se

Tel 0494-122 40Mobil 070-593 01 22Fax 0494-791 30

Tel 0381-710 10 | www.weimer.se

Dragkraft 1400/1700/2200 kp

Manuell och radiostyrd.

Enkel montering på alla kranar.

We-1400med

2 kanal radio.

13.600:- + moms o frakt

Vi har lösningen för Er, kontakta oss!

ALLT FRÅN STOCK TILL FÄRDIG PRODUKT!

PELLETSPRESS OCH SÅGMASKINER

Läppeställaren ABLäppe Energiteknik AB

Tel 0151-601 65, 070-659 46 70www.lappestallaren.se

Ställhastighet upp till 200mm

/sek

Vi har återförsäljare i Östergötland, Örebro, Värmland, södra Sörmland och Norra småland.

Ring för närmare info

0705-87 98 79 • [email protected]

• Kutterspån• Lantbruksspecial• Spån-/Halmpellets• Impregneradestängselstolpar

YesBOX stallströ är ett tryggt ochdammfritt alternativ.Alltid punktliga leveranser och tillräckliga volymer.

www.torvomaskin.se

Finns

som säck-

och bulk-

leverans

Stockås torvströTorvströ hög kvalitet, i säck om300 l, vikt 30-33 kg. Vi har ävenen sorterad torv 0-2 mm som ärbra för gris- och kostallar.

TORV & MASKINENTREPRENAD AB0585-402 16 • 070-204 45 55

Tömningsfläktar från 11 till 37 kw med mycket hög kapacitetKK1600 och KK1800

Nya & begagnade.f o ...

reför omgående leverans.

• Köper samtliga virkessortiment och biobränsle.• Utför avverkning och flisning med egna resurser

efter dina önskemål.• Vi besöker Dig gärna på fastigheten, för att

presentera oss och våra tjänster.

Kontakta våra köpare: Jonas Bengtsson 070-642 95 01 • Pär-Anders Olovsson 076-809 05 07

www.brsvensson.com

www.vvp.se · 0121-511 96

Timrade stugor · Förråd · Bastu

– Röjning– Viltbehandling– Rådgivningwww.allskogsservice.se

Olle Josefsson 070-275 04 09 · [email protected]

Beställ plantor nu!Carl-Henrik, tel 070-623 67 67Plantskolan, tel 0494-127 44

Att synas är bra för affärerna!Boka annonsplats på 0141-560 03.

Visingsöek har rotat sig på NytorpOm 70 år är det dags för första gallringYXNERUM (JB)På Visingsö, mitt i Vät-tern, finns en av Sveri-ges största samman-hängande ekskogar.Det stora ekbeståndetberor på den stora ek-planteringen som in-leddes 1832 och därdet under tio år plante-rades 300 000 ekplan-tor. Detta för att säker-ställa tillgången på vir-ke till den svenska ma-rinens fartygsbyggen.På fastigheten Nytorp iYxnerums socken plan-terades våren 20102 500 ekplantor somhärstammar från ekol-lon från det nästan200-åriga beståndet påVisingsö.

Skälet till planteringen påNytorp var säkert inte för att fåvirke till skeppsbyggnad mendet fanns säkert andra skäl.Namnets innebörd ger asso-

ciationer som leder tillbaka tillslutet av 1800-talet, och det la-ga skifte som gjordes i bynFröjerum i Yxnerums socken.En av de gårdar i byn som

kom att flyttas ut från bycent-rum i Fröjerum och hamnademed sin gårdsareal invid grän-sen mot sockengränsen tillGärdserum var just Nytorp. Laga skiftet innebar att bo-

stadshus och befintliga ekono-mibyggnader plockades ner bitför bit och återuppbyggdes vidNytorp.

Nuvarande ägare till fastig-heten sedan förvärvet 1987 äräkta paret Håkan och LenaJansson och Lenas syster AnitaCarlsson som bor på Lindahls-gården i Fröjerum som ocksåägs gemensamt.Håkan står färdig för en

promenad till ekplanteringennär undertecknad anländer,han passar på att lufta den nyavalpen som är en korsningmellan karelsk björnhund ochtysk wachtel. Håkan har storaförhoppningar om att den skabli en bra följeslagare underkommande jakter.Håkan Jansson berättar om

sitt intresse för skogen somhan fick från sin morfar ErikGustavsson som var skogvak-tare på Baroniet Adelswärd.

– När jag skulle välja yrke vil-le jag välja ett med skoglig in-riktning men morfar avrådde.Rätt eller fel, morfar ansågbland annat att utsikterna attfå en anställning hade försvå-rats under den tidsperiod närskogsbruket rationaliseradesoch mekaniserades så genom-gripande under framför allt1960-talet, berättar Håkan.Utbildningen blev en helt

annan, först till ambulanssjuk-vårdare för att tre år senare,1974, få fast anställning vidBrandkåren i Linköping. Hå-kan vidareutbildade sig och av-

slutade sitt yrkesverksamma livsom räddningschef vid Rädd-ningstjänsten i Mjölby kom-mun.Trots att Håkan haft långt

att pendla har det fungerat bra,speciellt under tiden på brand-kåren i Linköping eftersomman där hade ett arbetsschemasom innebar att man jobbade ien sammanhängande periodoch var ledig motsvarande pe-riod. Detta schema och meden förstående hustru kundeHåkan hinna med att jobba iskogen och med andra sysslorpå sin gård.Håkan berättar att han

under lång tid funderat på attanlägga ett ekbestånd på fas-tigheten. När familjen drogner på antalet hästar, som varitoch är ett stort intresse, så kon-staterade man gemensamt attviss jordbruksmark blev överoch skulle passa för en löv-plantering.

Det första som gjordes var attfå lov från länsstyrelsen att om-vandla jordbruksmark tillskogsmark och det var ingaproblem.– Vi gick vidare och kon-

taktade skogsstyrelsen för att fåett expertutlåtande om förut-sättningarna för den areal somvi hade valt, om det skulle va-ra lämpligt mark för löv och dåframförallt ek, förklarar Hå-kan.Vid den tidpunkten fanns

också ett statligt arealbidrag attansöka om medel från för attanlägga ädellövsbestånd ochdit hör i högsta grad ekplan-teringar. Det planerade pro-jektet på Nytorp uppfylldekraven och man fick arealbi-drag som täckte halva kostna-den för allt det arbete somman behövde leja för, ink -luderat plantkostnaden.

– Vi hade gjort en kalkyl förprojektet som visade att vikunde starta upp arbetet somkrävdes innan plantorna frånVisingsö kunde planteras ut,berättade Håkan när vi vand-rade fram i hägnet fram till engrupp plantor där Håkan kun-de visa hur man planterat löv-plantorna.Förberedelsearbetena inled-

des med att gräsvegetationenslogs och därefter bearbetadesmarken med tallriksharv medåtföljande plöjning och slutli-gen harvning, därmed låg mar-kytan klar för plantering.Innan den påbörjades stängs-lades objektet in med ett tvåmeter högt stängsel så att älgar,hjortar och rådjur inte skullekomma åt plantorna, nätet varfinmaskigt längst ner för attäven stänga ut haren som kanförorsaka stora skador. Planteringsarbetet har Hå-

kan, Lena och Anita utförtsjälva så de vet att alla plantorhar satts med omsorg. Ekplan-torna har planterats ut fem ochfem i grupper, som femman

ser ut på en vanlig speltärning,med 5 000 glasbjörkar mellanekgrupperna. Dessutom harman planterat 250 skogslindarpå en begränsad del av arealen.Likaså har man bytt ut glas-björken inom ett område motmasurbjörk som ger ett efter-traktat virke för slöjdare ochfinsnickare i framtiden.

Framtidsscenariot är attglasbjörkarna kommer att gall-ras bort och även ekgruppernakommer att individbedömasså att det bästa exemplaretkommer att få växa vidare iminst 200 år. Ett vuxet ekbe-stånd behöver utrymme försitt rotsystem och för en livs-kraftig krona och det innebäratt marken kommer att kun-na bära 300 – 400 fullvuxnaekar per hektar en gång i tiden.Innan dess kräver planteringeni början årliga insatser för att setill att inte örtvegetation ochgräs kväver plantorna innandessa har fått tillräcklig höjd.En investering i ekplantering

är en satsning för framtidensom man inte kan veta såmycket om men man kan va-

ra trygg i att miljön i naturenkommer att må gott av eksko-gar. Det räcker att tänka på al-la smådjur, insekter, skalbag-gar, fåglar, lavar, mossor, cirka4 000 olika levande arter somhuserar på ekar såväl levandesom döda, det är av stort vär-de för miljön i en framtid.Den som får möjlighet att

förverkliga ett projekt, stort el-ler litet, som Håkan och LenaJansson och Anita Carlssongjort på Nytorp tänker på be-ståndets väl och ve under sinomloppstid på kanske minst200 år.

– Ekplantorna kommer attbehöva gallras första gångenom 70 år då är jag 135 år gam-mal, vår son är då 105 år ochvår sonson 75 år, säger Håkan.Håkan, Lena och Anita har

en klar vilja att även inplante-ra i kommande generationer påNytorp att ta väl hand omekarna som planterades anno2010.Efter välsmakande kaffe

med hembakat gjorde vi ettbesök i ett över 200-årigt löv-bestånd med mycket ingå-

ende ek vid stranden av sjönSåken på Lindahlsgården iFröjerum för att knyta ihopytterligheterna från planteringav ek till ett vårdat och full-vuxet bestånd. Man har denynnesten i vårt svenska skogs-bruk att man kan se alla ål-

dersvarianter och olika träd-slag och det är vi rädda om idet svenska skogsbruket.

Text och bild:KLAS-GÖRAN

WENNERSTRÖM

Håkan Jansson visar att ekplantorna satts fem i en grupp som punkterna på en tärning och mellan grupperna är glasbjörkplanterad. Så småningom kommer björkarna att gallras och senare tas bort så att bara ek kvarstår och i varje grupp fården vackraste individen fortsätta växa vidare i kanske minst 200 år.

Ekhägnet smälter fint in mellan brukad åkermark och denomgivande skogen.

Här visar Håkan Jansson på det två meter höga stängselsom är nödvändigt för att hålla det vilda utanför annarsskulle planteringen spolieras av älg, hjort och rådjur. Märkockså att maskorna i nätet längst ner är tätare för att hin-dra haren tillträde. Det vita bandet överst fick sättas uppför att underlätta för det vilda att uppmärksamma att detfinns ett stängsel som de måste undvika att springa in i.


SKOG Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.



FOPS

Se mer på: www.skrukeby.se

När du behöver ett riktigt lyft!

StödmurarSlamavskiljare

MinireningsverkOlje- och fettavskiljareRör och brunnar i betong

www.meag.se • Telefon 010-455 24 60

Stålhallar & Stålkonstruktioner i sam-arbete med DS Stålkonstruktioner och Arcelor Mittal.

0171-44 00 75 [email protected] www.plathuset.com

Ring eller maila Niclas Carlsson vid intresse: [email protected] · Tel: 073-918 99 60

www.catrinelundsgard.se

Täckdiknings-maskiner två

storlekar

Gruskärra till täckdikning

Försäljning, uthyrning och reparation av trailer/släpvagnar.

0142-201 40 • MANTORP • www.tobbanstrailer.se

Boka din maskinservice

hos oss för högstadriftsäkerhet!

Vi hjälper dig ävenmed däckbyte!

0142-201 40 • MANTORP • www.ostgotamaskin.se

Vet du vad du vill ha går det bra att faxa 0142-201 42 eller maila [email protected]

Passa på att se över över släp-kärran inför höst och vinter.Kom in till oss så hjälper vi dig.

Nya filter inför hösten?Nu är hösten här och då är det viktigt att ha maskin och filter i gott skick. M

A

SKINSERVICEBenny Andersson

Brånstorp, 575 91 EksjöTel 0380-810 34

Nya startmotorer och gener.Även andra nya delar.

TRAKTORER KÖPESför demont, kontantbetalning. Hämtas!

BEGAGNADETRAKTORDELAR

HUSQVARNA 345FR Utrustad med X-Torq®-motor som kombinerar råstyrka med låg bränsleförbrukning och låga utsläpp. LowVib® avvibreringssystem ger användaren maximal komfort och kontroll. Levereras komplett med

trimmerhuvud, gräsklinga och sågklinga.

NU! 7.490:-

Rek. cirkapris inkl. moms

Ord pris. 8.500:- SPARA 1.010:-

LOCAL RETAIL ADAPTATION

Hösterbjudande! Kombiröjare för tuffa utmaningar.

Gjuterigatan 2, Eksjö • 0381-390 00

Utrustad med X-Torq®-motor som kombinerar råstyrka med lågbränsleförbrukning och låga utsläpp. LowVib® avvibreringssystem geranvändaren maximal komfort och kontroll. Levereras komplett medtrimmerhuvud, gräsklinga och sågklinga.

Regeringen ökar ansla-gen till Naturvårdsver-ket och Skogsstyrelsenför att fler naturreser-vat och nationalparkerska kunna bildas ochskötas. Detta medde-lade miljö- och klimat-minister Åsa Romsonoch landsbygdsminis-ter Sven-Erik Bucht ien tv-sändning förehelgen.

LRF Skogsägarna ser positivtpå tillskottet av pengar underförutsättning att de prioriteraspå rätt sätt.

Naturvårdsverket får runt600 miljoner och Skogssty-relsen 100 miljoner kronorextra för att kunna avsättamer skog. Åsa Romson lyfterfram att många skogsägareväntar på ersättning för avsattskog men talar också om flerreservat och nationalparker.

– Många markägare har fåttvänta många år på ersättningför skog de hindras från attbruka. Det är viktigt att peng-arna går till dessa markägareoch inte används till att på-börja nya avsättningar motmarkägares vilja, säger Sven-Erik Hammar, ordförande förLRF Skogsägarna

350 miljoner kronor kom-mer att tillskjutas för att ”be-vara arter och förbättra sköt-seln av skyddad natur”.

– Idag saknas i stor ut-sträckning pengar att sköta dereservat som bildas. Det ärdärför bra att mer pengarskjuts till för skötsel, tyckerGunnar Lindén, naturvårds-expert på LRF Skogsägarna.

Nytt hoppför väntandeskogsägare?

Ring 0141-560 03 så hjälper vi dig att få ut ditt budskap!

Informationsinsats om viltolyckorNationella Viltolycksrådet och Polisen informerade trafikanterGRYT (JB)– Trafikanterna varöverlag mycket positivatill den information defick om viltolyckor,konstaterade de bådapoliserna från NÄPOKusten, som tillsam-mans med eftersöksjä-gare från Nationellaviltolycksrådet, NVR,fanns ute på länsvä-garna 212 och 210, iValdemarsviks- respek-tive Söderköpings kom-mun.

– Totalt delade vi ut infor-mation till gott och väl 100 bi-lister under den här dagen,konstaterade Sören Kjellgren,en av två samordnare för den-na verksamhet i Valdemarsvikskommun.

Det var många bilister sompasserade när Jordbrukarengjorde ett nedslag och det varingen som protesterade motatt blåsa för att kolla nykter-heten. De tog gärna emot in-formationsmaterial och denremsa man kan använda föratt markera platsen för enviltolycka. En bilist med firmabil tog

med material, som han lo-vade att utrusta företagets öv-riga bilar med också.

Varje höst görs en likandedrive. Dels därför att riskenatt köra på vilt är större underden mörka årstiden, dels där-för att det är mycket djur i rö-relse vid den här tiden pååret. Det är störst risk vidgryning och skymning ochnu sker ju en hel del av bilre-

sorna till och från jobbet vidden tiden på dygnet. Olycks-statistiken visar klart att detsker förhållandevis mycketolyckor på hösten.– Just här, en bit öster om

Vångsten på Grytsvägen, harjag själv varit ute på fyra vilt-olyckor under de tre år jag va-rit verksam som eftersöksjä-gare, säger Jeanette Nordgrenfrån Gryt.

Hon pekar ut de båda än-darna av en raksträcka där detfrämst har hänt olyckor. Detär också där djuren inte be-höver gå ut på öppna fält föratt passera vägen, utan det ärskog ända fram till vägrenen. Just vid sådana platser är

det extra viktigt att ha goduppsikt när man är ute ochkör. Split vision är att föredra

framför tunnelseende!Något som puffades för var

att ladda ner den app somfinns att hämta på NVR:shemsida, www.viltolycka.se .Då varnar den smarta telefo-nen med ett pip när mankommer till en plats där detinträffat en olycka sedan2010. Ett mycket praktiskt hjälp-

medel för att uppmärksam-mas på var det brukar händakollisioner med vilt. Eftersom det dessutom pi-

per ganska ofta, om än medtydliga anhopningar på vissavägavsnitt, förstår man ocksåatt risken för att träffa på viltpå vägen är relativt stor.

Representanterna för NVRvar noga med att informeraom att en bilist som kollide-

rar med ett klövvilt, samt sta-tens vilt, björn, järv, utter,varg och örn, är skyldig attvia 112 anmäla detta till poli-sen, samt märka ut platsen.Med hjälp av appen följerklara instruktioner hur manska agera, samt att den dess-utom talar om precis var manbefinner sig, och anger GPS-koordinater.

– Att inte rapportera enviltolycka är det samma somsmitning och kostar 4 000kronor i böter om man blirertappad, säger JeanetteNordgren.Det rubriceras som jakt-

brott, något som hon tyckerär lite märkligt, eftersomolyckan inte alls har någotmed jakt i egentlig meningatt göra. Däremot plussar det

på antalet jaktbrott i statisti-ken, fast så egentligen inteborde vara fallet. En förmodad smitnings-

olycka rapporterades till poli-sen nyligen. Ett skadat rådjurligger något hundratal meterfrån vägen. Det uppvisar enskada på halsen i form av atthåret är bortskavt och en in-te allt för djup rispa. En ytt-re skada som i sig inte bordeleda till det tillstånd som dju-ret befann sig i. Inre skador och ett långt li-

dande föregick säkert den av-livning av djuret som ome-delbart gjordes av jakträtts-innehavaren, som av en hän-delse upptäckte det mycketmedtagna rådjuret.

Text och bild:HANS ANDERSSON


LANDSBYGD Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Sören Kjellgren från Nationella Viltolycksrådet delar ut material och informerar Ulf Jonsson om hur han ska agera om han råkat ut för en viltolycka, samt även hur han ska göra för att i möjligaste mån undvika en kollision med vilt.

Polisen kollade körkort och nykterhet i sam

band

med informationskampanjen om viltolycko

r.

Just nu genomförs enunik utbildning på Na-turbruksprogrammetsskogsinriktning på Vre-tagymnasiet utanförLinköping.

De framtida skogsmaskins-förarna lär sig energisnål kör-teknik för ett mer energismartskogsbruk. Utbildningengenomförs på initiativ av pro-jektet Bränsleeffektiva skogs-

bruk och finansieras till stordel av Energimyndigheten. Den 22 till 24 oktober hölls

en Reco-utbildning på Vreta-gymnasiet. Reco står för Ra-tional efficient cost optimiza-tion och är en utbildning förskogsmaskinsförare i bränsle-snål, ekonomisk och produk-tiv avverkning.

Utbildningen har funnits iflera år men har hittills varit

inriktad mot yrkesverksammaskogsmaskinsförare och intevarit anpassad för elever underpågående utbildning.– Vi har tagit fram en unik

modell som är anpassad för vå-ra gymnasieelever i årskurs 2och 3. De får lära sig att hur dekan optimera sin körning föratt minska koldioxidutsläppenoch sänka bränslekostnaderna.RECO-utbildningen ger våraelever spetskompetens i både

körteknik och energismartskogsbruk, berättar AndersLarsson enhetschef skog påVretagymnasiet.Under tre dagar varvas teo-

ri med praktik ute i skogen.Både elever och lärare får in-dividuell rådgivning och ut-värdering.

– Alla lärare som jobbar in-om skog går utbildningen,även de som inte arbetar direkt

med maskiner. Vi förväntaross att det skapar en djupareförståelse för RECO-utbild-ningen på Vretagymnasiet ochatt vi kan fortsätta att ligga iframkant med våra utbild-ningar, säger Anders Larsson.Utbildningen på Vretagym-

nasiet möjliggörs genom me-del från Energimyndigheten iprojektet Bränsleeffektivaskogsbruk. Projektet drivs avEnergikontoret i Östergötland

i samarbete med Hushåll-ningssällskapet, LRF och Vre-ta kluster.– RECO-utbildningen är

del av vårt arbete med att för-bereda branschen inför de hår-dare hållbarhetskriterier frånEU för uttag av skogsbränslesom kommer inom en snarframtid, förklarar Jenny Lund-gren, projektledare på Energi-kontoret Östra Götaland i ettpressmeddelande.

Gymnasieelever utbildas i ecodriving med skogsmaskiner

Fyra av tio svenskalivsmedelsproducentertycker att möjlighe-terna att leverera råva-ror och produkter tillrestauranger i Sverigehar ökat på senare år.Det visar en ny under-sökning gjord av Ipsospå uppdrag av Lant-brukarnas Riksför-bund, LRF.

Många livsmedelsprodu-center upplever att det finnsstor potential för deras företaginom restaurangbranschen.Drygt fyra av tio (44 procent)anser att möjligheterna för de-ras företag att leverera råvaroroch produkter till svenska res-tauranger har ökat på senareår. Tre av tio (31 procent)tycker sig inte märka någonskillnad medan endast fyraprocent anser att möjlighe-terna har minskat.

– Att allt fler producenter serökade möjligheter att sälja tillrestauranger runt om i landetär väldigt roligt. Ett större in-tresse från krögarna när detgäller svenska och lokalpro-ducerade råvaror öppnar uppför potentiella affärsmöjlighe-ter för Sveriges livsmedels-

producenter samtidigt somdet bidrar till en hållbar livs-medelsproduktion, skriverHelena Jonsson, förbunds-ordförande LRF i ett press-meddelande.

Samtidigt som många livs-medelsproducenter tycker attde ser större möjlighet att säl-ja sina produkter till restau-ranger idag jämfört med förnågra år sedan är trenden tyd-lig - allt fler svenska kockaroch restauranger efterfrågar

svenska råvaror. Enligt LRF:sundersökning upplever näst-an åtta av tio (78 procent) avde tillfrågade livsmedelspro-ducenterna att kockar ochrestauranger är mer intresse-rade av svenska råvaror idagjämfört med för några år se-dan.

Just nu pågår deltävlingarnai Årets Kock 2015. Värd förtävlingarna är LantbrukarnasRiksförbund, LRF. Genom

att engagera sig i Årets Kockvill LRF profilera den svenskaråvaran och framhäva desskvalitet och unika egenska-per.

LRF:s undersökning ge -nom fördes mellan den 18september och den 5 oktoberi år. Drygt 1 200 slumpmäs-sigt utvalda LRF- medlem-mar som driver livsmedelstill-verkning tillfrågades. Av des-sa svarade drygt 350.

Bönder ser ökade möjligheteratt sälja till restauranger



�� %#$& �

��

��"�� %�� "��!��$�� "

�� "��"�� !�� &��

��"��"��#�!��"�� #!��""��&��'��"��%� �� "��!��"��$� ��#��

��!�� $� ��!� "� ��$� ��!��!�� !��

��(�+-/�-0�,+�.+��(��*�� )��

3000:- i rabatt på alla

visningsspisar

HÖSTKAMPANJ PÅ SPISAR

Vintergatan 10, Motala 0141- 528 70

Just NU 1500:- rabatt på

braskassetterGäller ej kampanjspisar

Tel 013-35 73 00www.tktraktordelar.se

Reservdelartill traktorer och entreprenad-maskiner

KÖPES! Maskiner för demontering

AB Kisa Motorservice Storgatan 7, Kisa · 0494 -128 50

www.kisamotorservice

.se

Introduktionspris!

inkl moms

Suzuki LTA

500 XPmed servosty

rningSuzuki LTA

500 XPmed servosty

rning

96.900:-

Säljare sökes!

Problem med oljeläckage iHydraulsystem? Servostyrning? Växellåda?Automatlåda? Vevaxeltätning? Konverter?ORION 288 Tätningsrekonditioneraretätar läckande tätningar av gummi t ex o-ringar och packboxar i allacirkulerande oljesystem, under drift, snabbt och permanent. Ingendemontering krävs!

LUBRICO SVENSKA ABMiljöanpassade Smörjmedel

Tfn: 0660-29 70 50 Hemsida: www.orionoljor.seEmail: [email protected]

Balvagnar

• 8-12 meter • 10-16 ton

LANTBRUKSKONSULT ABTel. 0454-502 79, 0708-85 02 79, www.lantbrukskonsult.se


Hisun 500 Traktor-registrerad.

84.900 kr inkl moms

www.mc-butiken.com

Telefon0381-390 08

Mosstegsg 6,Eksjö

FyrhjulingarMopederMopedbilarTillbehörReservdelar

Alltid fullt i butiken!

Störst på fyrhjulingar!

SOFAB Sanering & färg ABButik Östanåg 1, Skänninge. Tel 0705-300 751

www.sofabskanninge.se

NILFISK ALTO• Nyförsäljning• Auktoriserad service

FÄRGBUTIKmed Teknos-färgersamt äkta Falu Rödfärg

Passa även på att boka rödmålning inför säsongen 2015!

NYAGRIZZLY 7004x4 WTHC 2014

MÅN-FRE 8-18, LÖR 10-14 0492-134 60 SEVEDEG. 5, VIMMERBY

• 25% lägre bränsleförbrukning.• 60mm bredare spårvidd.• Starkare servostyrning.• Kombidrag som standard.• Frontmonterad Warn-vinsch• Med mera...

Pris från:87.920:- exkl moms(109.900:- inkl moms)Maskinen på bilden är extrautrustad

44 procent av tillfrågade bönder anser att möjligheterna för deras företag att leverera rå -varor och produkter till svenska restauranger har ökat på senare år.

Söndagsturerna lockar till skogenFemton söndagar med en eld och berättare kommande vinterBOXHOLM (JB)Omkring 60-80 perso-ner till en söndagsturär ganska normalt,men det har hänt att120 personer kommittill den inbjudande bra-san i en vacker Box-holmsskog. Söndagstu-rerna innebär att en eldgörs upp mitt i skogen,dit allmänheten kankomma för att lyssnapå en berättare. Dessaarrangemang har blivitväldigt populära. De ärockså en god anledningtill att komma ut i sko-gen och naturen.

Att skogen och naturen be-tyder väldigt mycket för män-niskor behöver vi inte betviv-la. För en del människor ärskogen en inkomstkälla, me-dan andra tillbringar myckettid i skogen under jakten. Förandra människor kan skogenoch naturen innebära rennjutning. En plats att befinnasig på för att varva ner, andasoch för att njuta av naturensskönhet. Det är ju inte nödvändigt

att ha någon direkt anledningatt ta sig till skogen. Det kanräcka gott att bara bege sig tillen skog för att njuta av stillhe-ten, skönheten och för attslappna av. Eller för att lyssnapå naturens alla ljud, en storkontrast till storstadens puls.De flesta vill nog ha en dos avbåde storstad och skogen i si-na liv, men de flesta männi-skor har nog väldigt svårt atttänka sig ett liv utan att ha na-turen på nära håll, i varje fallde som är uppväxta i glesbygd.

Under vintermånaderna ärdet av naturliga skäl inte likasjälvklart att njuta av skogenoch naturen. Mörkret, snö ochkyla gör stugvärmen eller köp-centret naturligare att besöka.Men i Boxholm är det mångasom vallfärdar till skogen var-je söndag under vintern. Därgenomförs varje söndagsför-middag arrangemangen sön-dagsturer med Boxholms o-rienteringsklubb och före-ningen Krafttaget som arran-görer (den senare föreningen

jobbar med att vårda Box-holms historia).

Det hela började vintern2001-2002. Boxholms OK:saktiva orienterare löptränarunder vintern, och de servera-des vätska på olika platserkring tätorten. På denna platständes en eld dit andra klubb-medlemmar också kundekomma, kanske för en prome-nad och för att fika och grillakorv. Detta var alltså en klubban-

gelägenhet inom BoxholmsOK. Men till vintern 2001-2002 föddes idén att välkom-na allmänheten till eldarna iBoxholmsskogarna. Arrange-mangen kallades då för torptu-rer, vätskeservicen och den in-bjudande brasan förlades deförsta åren vid en torpruin.Föreningen Krafttaget kom attbli medarrangör, det var denföreningen som forskade framdet gamla torpets historia. Lev-nadsöden från platsen presen-terades vid brasan för de somvalde att komma till torpturen.Dessa arrangemang blev

omedelbart en succé, och som

lockade mycket folk till skogenredan från början. Ändå gjor-des en förändring till vintern2006-2007. Torpturerna byt-te namn till söndagsturer, ochfrån den säsongen är det olikapersoner som har fått prata iBoxholmsskogarna. Arrangören har valt att kalla

dessa personer för berättare,och de utsedda berättarna väl-jer själva vad de vill prata om.En del har valt att berätta omett intresse de har, andra omnågon äventyrlig resa de gjort,och vissa har helt enkelt berät-tat om sig själva och minnenom sådant de upplevt. Det har visat sig att alla har

haft något att prata om på denvackra platsen i skogen ochsom andra tycker det är trev-ligt att lyssna på. Såväl den för-ra landshövdingen, BjörnEriksson, som den nuvarande,Elisabeth Nilsson har pratatvid Söndagsturer i Box-holmsskogarna.Årets säsong med sön-

dagsturer startar upp den 30november. De tar vid när Kor-pens tipspromenader tar vin-teruppehåll. Söndagsturerna

pågår sedan varje söndag tilloch med den 8 mars, det inne-bär totalt 15 Söndagsturer. I årets lista med berättar-

namn hittar vi till exempelRolf Båvius, Sabina Palm, Ma-delene Ögren, Jörgen Aueroch Mikael Lüddeckens Pers-son för att nämna några.

Affischering och annonse-ring kommer att göras, menall information om arrange-mangen finns på föreningenKrafttagets hemsida, www.kraft taget.com. Där kan manbland annat se en karta medprickar som visar exakt var el-den brinner respektive sön-dag.Arrangören försöker välja

platser som är möjliga attkomma fram till även om detblir en snörik vinter. Det finnsockså en tanke att även de somär äldre eller inte rör sig så lätti naturen ska kunna besökaSöndagsturerna, men allt ärförstås relativt. Arrangören tycker också om

att placera Söndagsturer påvackra platser och som förmånga är oupptäckta.

– Hit hade jag aldrig kom-mit om det inte varit för Sön-dagsturerna, har tidigare hörtsfrån en besökare.Söndagsturerna i Boxholms

skogar är säkerligen någotunikt i landet. I varje fall är detnog ytterst ovanliga arrange-mang. En eld tänds kringklockan 10 femton söndagar irad på olika vackra platserkring Boxholm. Den som be-söker alla söndagsturer får lyss-na till femton olika berättaresom pratar om ett eget valtämne i skogen.

Många besökare tar en långpromenad till elden, de fikaroch småpratar och får motion,frisk luft, och en stunds njut-ning av naturen och skogen.Söndagsturerna är mycket

uppskattade, men ändå längtarde flesta som besöker dem tillden allra sista turen. Orsakentill detta är att det säkraste vår-tecken som finns i Boxholm,det är att söndagsturerna ärslut.

Text och bild:KLAS JOHANSSON

Johan Birath har blivit ett säkert vårtecken i Boxholm, det har nämligen blivit tradition att han är den avslutande berätta-ren vid söndagsturerna. Här pratar han vid förra säsongens sista söndagstur, och som vanligt kom det mycket folk föratt lyssna på Johan.

Boxholms bibliotekschef, Anya Feltreuter, hade berät-taruppdraget en söndag den förra vintern. Det var en gråkallvintersöndag, då värmde brasan extra gott.



Söndagsturerna kan ses som friskvård, det har företagetOvako tagit fasta på. De som besöker ett visst antal sön-dagsturer tävlar om diverse priser på företaget.

Elden har just tänts vid en av förra säsongens söndagsturer.Kaffet har redan plockats fram av några besökare, och ald-rig smakar väl kaffe så gott som i skogen.

Söndag 30 novemberÖster om Långstorp, norraÖsterskogen. Berättare:Claes-Göran OhlsonSöndag 7 decemberHage sydväst om Långli-den. Berättare: Birgit Erics-sonSöndag 14 decemberHage nordväst om Sinkan.Berättare: Rolf BåviusSöndag 21 decemberAskaremålen. Berättare:Mia & Ann-Sofie (julsångerav Maria Holmqvist ochAnn-Sofie Johansson)Söndag 28 decemberVid Svartån intill Ström-slundsbron. Berättare: ÅkeCarlssonSöndag 4 januariIntill Svartån väster omÖringe. Berättare: Margare-ta SamuelssonSöndag 11 januariI vacker skog mellan Bro-kulla ochKullbergshem/Stenstorp.Berättare: Sabina PalmSöndag 18 januariHöjd nordväst om Bohult.Berättare: Stefan VedejaSöndag 25 januariNära bron över Lillån österom Bocketorp. Berättare:Eva BremerSöndag 1 februariTorpruin Annelund näraGranforsens festplats. Be-rättare: Madelene ÖgrenSöndag 8 februariIntill Lillån nära Åsbodalenmen på västra sidan omån. Berättare: Jörgen AuerSöndag 15 februariNära gamla stallet ochtvättstugan. Berättare: Mi-kael Lüddeckens PerssonSöndag 22 februariTorpruin Börshultstugannordväst om Kjusebotorp.Berättare: Barbro BornsäterMellbinSöndag 1 marsI vacker skog mellan Skäg-genäs och Sjögarp. Berät-tare: Ann-Sofie JohanssonSöndag 8 marsVid gravröse samt stor tallcirka 500 meter norr omArrebo. Berättare: JohanBirathMer information påwww.krafttaget.com



Vår hemsida hittar du på: www.lanstidningen.se

Svensk animaliepro-duktion använderminst antibiotika inomEU. Det visar en nyrapport från den Euro-peiska läkemedelsmyn-digheten, EMA. Ochdet här är fjärde året irad som svenskt lant-bruk är bäst i klassennär det gäller att halägst antibiotikaan-vändning i djurhållning-en.

Allt sedan den Europeiskaläkemedelsmyndigheten,EMA, började ta fram statistiköver förbrukning av antibioti-ka så har Sverige varit det landinom EU, vars animaliepro-duktion använder minst anti-biotika. – Svenska bönder har

genom god djuromsorg ochlångvarigt arbete med att be-kämpa sjukdomar minskat be-hovet av att använda antibioti-ka. Friska djur behöver inteantibiotika, säger förbunds-ordförande Helena Jonsson.Enligt studien har Sverige

den lägsta användingen av

antibiotika inom EU. På Cy-pern använder man 29 ggrmer än oss, Tyskland 15 ggrmer och Danmark 3 ggr mer.– Några stora skillnader

mellan oss och de andramedlemsstaterna är att vi en-bart behandlar det sjuka dju-ret och mycket sällan heladjurgrupper. Också det att vii huvudsak använder läkeme-

del med ett smalt spektrumskiljer ut oss från mängden.Det mins kar risken för attdet ska bildas bakterier somär resistenta mot antibiotika,säger My Sahlman, smitt-skyddsansvarig på LRF.– Samtidigt tappar svensk

djurhållning mark till för-mån för billigare produkterfrån länder med högre an-

vändning av antibiotika.Antibiotikaresistensen harblivit ett globalt hot motfolkhälsan. Nu krävs att vå-ra politiker tar ansvar förfolkhälsan och svensk djur-hållning, som bygger på lågantibiotikaanvändning, av-slutar Helena Jonsson, för-bundsordförande LRF i ettpressmeddelande.

Svenskt lantbruk fortsatt bäst i klassen Använder minst antibiotika inom EU

Svenska bönder har genom god djuromsorg och långvarigt arbete med att bekämpa sjukdo-mar minskat behovet av att använda antibiotika. Vi använder minst av alla länder inom EU.

VIKINGSTAD ÅKERI AB

Telefon: 013-809 00 Telefax: 013-816 37Besöksadress: Fålåsavägen 11, VIKINGSTAD

Vi hjälper dig med allt inom bygg & anläggning. Här köper du även sand, grus, bergkross och matjord.

VIKINGSTAD ÅKERI FÖRSÄLJNING ABDirektförsäljning till företag, lantbruk och privatpersoner.

Vi säljer i huvudsak drivmedel, eldningsolja och smörjmedel och ordnar självklart med transporten.

Fönster och dörrar tillstallar, garage ochindustrier m.m.

0514-310 [email protected] • www.westerbyggtra.se

Besök

gärna vår

webbutik!

Hösterbjudande!FRI LEVERANS – UTAN KÖPGRÄNS!

Mineralfoder och spendopp till bra pris.

Tel 0121-512 31 • Bengt 070-815 12 31 • Micke 070-428 43 28 • www.angen.se

Snacka ATV med oss!


Våra kaminer är inte bara en fin investering – de ger värme och en hög trivselfaktor.Vi säljer och monterar de flesta märkena på marknaden. Kontakta oss för rätt pris!

BomiljöAlbrektsvägen 69 (Ljuratorget) · Norrköping

Tel 011- 648 50 · www.bomiljo.se

GST Trade AB 026-12 41 09, 070-770 21 78 www.nordled.se

GårdsarmaturByt ut din 125W kvicksilverlampa mot en 20W Led-lampaGer ett likvärdigt ljusLivslängd mer än 50 000 tim220V. IP65. 50 mm rörfästeVäggfäste 180:-20W 1 990:- + moms och frakt

Vi utför grävarbeten!Diplomerade för avloppsanläggningar

Skrukeby Maskin0142-809 60, 070-659 67 63

Tel 0496-107 55 • [email protected]

2 100:-för samtliga filter,

exkl moms

Prisexempel: Filtersatser till Ford/New Holland 600/1200 timmar

BRORSSONSTRAKTORDELAR

BRORSSONSTRAKTORDELAR

MARIANNELUND

DAGS FÖR SERVICE?

Filter till de flesta traktorer!

Hjälp barn att hitta hem. Varje dag splittras familjer på grund avkrig och katastrofer. Varje dag kämpar vi för att återförena dem.

Bli månadsgivare på www.redcross.seTack för ditt stöd!www.redcross.se

Svensk Insamlingskontroll, SFI, granskar att pengarna används rätt.

Isuzu D-Max från 239 000.-Erbjudandet gäller t o m 2014-12-31eller så långt lagret räcker. Erbjudandetgäller endast vid köp av en ny lagerbil.Kan ej kombineras med andra avtal el-ler erbjudanden. Samtliga priserär cirkapriser och exklusive moms.

Navestadsgatan 41. Norrköping. Tel vxl 011-14 25 45Manfred Stober 011-36 95 78, 070-606 95 78

Nu 10.900.-(Värde 42 600.-)

Dieselvärmare (Eberspächer med fjärr eller GSM-start)Backkamera & Navigering (Clarion med blåtand, AUX, mm)Frontbåge & extraljus

Klassledande

DRAGVIKT

Nu medLRF-avtal

RERER SERRVRVDVDV ELARLARLARESERVDELARTRARAKTORRAKTORRA EKTOREKTOR R* TRÖR* TRÖSKOR * PRESSARKOR * PRESSARKOR * PRESSA

FabriFabriksnyksnyasnya ra e reservdddedelar titit lloslagbgbagbaraaraa pra rriiiriser!

KNKNK YNYTYTY ARETARE * NÅLANÅLARARA *R KURVSKIVSKIVSKI AVASKASKASK KAREAKAREA * SÅL* SÅL* SÅ LLLL * WOBOBBELBOLBOX

TRAKTORER* TRÖSKOR * PRESSARFabriksnya reservdelar till

oslagbara priser!

KNYTARE * NÅLAR * KURVSKIVASKAKARE * SÅLL * WOBBELBOX

Besök hemsidan för att se vårt sortiment!www.ridshopen.com – För dig och din häst!

Värnar det långsiktiga skogsbruketEffektivisering får inte gå så långt att viktiga värden hotasHOLAVEDEN (JB)Perspektiven på skogkan vara många frånatt vara rekreation ochskönhetsupplevelsertill att vara en avgrundpelarna i svenskekonomi. Åsikterna omhur skogen ska tas tillvara är en kontroversi-ell fråga och det finnsen oro hos många attekonomiska intressenska dominera.

Skogen är fattigmans tröjaoch upplevelsen av det får densom flyttar från vidsträcktaslätter till boende i skog.Under täta grenar går det attkrypa in och undkomma bå-de isande vindar och tätaregn. Skogspromenader är ett

med folksjälen. Följ en skogs-väg och upplev hur du hela ti-den vill se vad som döljs efternästa vägkrök.

Perspektivet växlar frånsvårtillgängliga områden, därträden reser sig bland klipporoch moränsamlingar, till JohnBauerskogar med höga rakaträdstammar bland mjuka kul-lar inlindande i mörkgrönmossa.

Hur det än ser ut finnsupplevelsen av naturen näraoch skogens rikedom bjudergärna till fest. Detta är ur enlekmans trivselperspektiv,men skogen är så mycket merän bara naturupplevelser.Skogsnäringens betydelse är

oskattbar för exporten ochsysselsättningen. Under de-cennier har skogens grönaguld varit en pelare i svenskekonomi. Rätt skött med an-svar för alla dess värden kanden så förbli.

– Skogens utsikter är ly-sande, kommenterar PeterLindgren, jägmästare och or-ganisationskonsult.I samma andetag betonar

han betydelsen av ett hållbart,skonsamt och långsiktigtskogsbruk. Risken finns attskogsbolagens effektiviseringgått så långt att viktiga värdenhotas. Ett exempel är de väl-diga skogsmaskinerna somgör enorma diken i markenoch sliter av rötter med riskför rotröta och försenad till-växt som följd. – Det vore bättre med

skonsammare och smidigaremaskiner som ju faktisktfanns en gång, påpekar Peter.Peter bor mitt i skogen och

det som fört honom till Ödes-högs kommun och Holave-den är främst hans stora in-tresse för skog och jakt. Hanär medveten om perspektivetbakåt till den tid då skogenvar en naturlig del i bondenstillgångar.

– Vilka värden som fannstänkte bonden kanske inte såmycket på, utan skogen fannsdär som en resurs men exploa-terades ofta inte. Många trädfick stå och bli för gamla, på-pekar han. Den första moderna Skogs -

vårdslagen kom 1903. Anled-ningen var både att skyddaskogen och trygga återväxten.Denna målsättning under-stryks av att nu gällande 1993års lag jämställer produk-tionsmål med miljömål.I ett öppet brev till förra

landsbygdsministern Eskil Er-landsson (Dalademokratenjuni 2014) ställde Peter Lind-gren och Agneta Blomqvistett antal frågor.

De uttryckte oro över kort-siktig vinning som skogsbolagoch aktieägare står för. Dess-

utom pekade de på olagligahuggningar och oregleradframfart i skogen som en an-ledning till att skogsnäringensanseende bleknar. I en utförlig debattartikel

Det svenska gröna guldet för-vittrade till kattguld (Skogen27 oktober 2014) varnar StenNilsson, professor, för att re-geringen åsidosätter vikten avskogsnäringen. Han hänvisartill Stefan Löfvens regerings-förklaringen som han anserinte är tillräcklig och efterlysermed det snaraste ett kraftfulltoch rätt utfört Nationellt

skogsprogram. Debattartikelnavslutas med förhoppning attomforma kattguldet till Sveri-ges gröna guld.Kortsiktighet och att endast

ha ekonomiska vinster förögonen hotar vår älskadeskog. Äga, vårda och förvaltaskog innebär ett ansvar ochinte enbart för vår generationutan även för kommande ge-nerationer och för Sverigesframtid.

Text och bild:BIRGITTA WIDÉNHANS BLOMBERG

Här är exempel på vad vi brukar kalla bondeskog, säger Peter Lindgren, jägmästare och organisationskonsult.

Peter Lindgren i sitt ombonade och trivsamma kök berättarom sitt stora engagemang för frågor som berör skogenoch dess skötsel.



I väntan på transport. En vanlig syn utmed lantliga vägar iskogsområden.

Under hösten har en nymetod för att inventerafodertillgången förklövvilt i ungskog tes-tats i fält med hjälp avdeltagare i Skogssty-relsens och Arbetsför-medlingens arbets-marknadsprojektSAFT.

Syftet var att undersöka fo-dersituationen för älg i någraav Västra Götalands ungsko-gar genom en ny metod.– Metoden fungerade bra

och vi har fått fram resultatsom är användbara somunderlag i älgförvaltningen.Tidigare kände vi bara till un-gefär hur mycket ungskog det

finns. Nu har vi, tack vareprojektet, också kunskap omfodrets kvalitet, vilken be-stäms av sammansättningenav trädslag i ungskogen. Re-sultat som vi nu ska arbeta vi-dare med, säger Christer Ka-

lén, viltspecialist, Skogssty-relsen.Resultaten presenterades på

en träff nyligen. På träffendeltog arbetsledare och delta-gare i det arbetslag somgenomfört inventeringen.

– Älgbetesskadorna på tall iVästra Götaland är bland dehögsta i hela södra Sverige.Att få fram bra underlag somkan bidra till att vi kan nå må-let om en älgstam i balansmed foderresurserna och sam-tidigt erbjuda meningsfullaarbetsuppgifter i våra arbets-marknadsprojekt kännsmycket positivt, säger BoHultgren, distriktschef,Skogsstyrelsen i ett pressmed-delande.Skogsstyrelsen har i upp-

drag att ta fram underlag tillälgförvaltningen. Dels i formav älgbetesinventeringar, delsberäkningar av tillgång till fo-derproducerande ungskog in-om landets alla älgförvalt-

ningsområden. Tillsammansbildar de ett viktigt underlagför att anpassa tilldelningenav älg inom älgförvaltnings-områdena.

Nytt sätt att mäta älgens fodertillgång testat

Under hösten har en ny metod för att inventera fodertill-gången för klövvilt i ungskog testats i fält.


AKTUELLTVad vill du läsa om i Jordbrukaren? Tipsa oss! Ring redaktionen, 0141-560 03, eller e-posta till [email protected].

Auktoriserad Grundfos ServicepartnerPerfecta & VM-pumpar service

Reservdelar, inst-material o nya pumpar i lagerBesöksadress: Lagervägen 2, 592 41 Vadstena

Tel 0143-127 22, fax 0143-127 32, mobil 070-248 50 38, 070-264 74 34

��

590 33 Fornåsa, 013-39 30 90alvestadtanken.se, [email protected]

TJ:s Pumpservice AB”Ett bra vatten är bättre”

Över 30 år i branschenVattenpumpar • Vattenfilter • Installationer • Service

Rörarbeten • Försäljning • Brunnsrenoveringar

Mobil: 070-628 14 06 • www.pumpen.nu

#��

��"""�� !��

50årsjubileum

0% räntaHONDA Örebro 019-27 80 00, Laxå 0584-122 22,

Karlstad 054-85 01 71, Åmål 0532-100 15

www.marinfritid.com

Nu säljer vi ut alla utställnings-

exemplar!Välkommen till Marin & Fritid!

Villa- & fastighetsägare!TILLÄGGSISOLERA VINDEN OCH SPARA

PÅ DIN VÄRMEKOSTNAD REJÄLT!…och samtidigt ökar du värdet på din fastighet. Kostnadsfri

besiktning av vinden. Tel 0142-570 10 • [email protected]

Företaget är miljödeklarerat och kvalitets-certifierat.www.mb-isolering.se

Vi köper & säljerHalm och grovfoderDiesel och oljor

Spannmål, konv & KRAVGödning

Vallfrö och utsäde

Anders eller Elisabeth når ni på:

Tel 013-23 44 65/66

Ingår i Vimmerbyhus och Carlenskogs-gruppen

CE-MÄRKTATAKSTOLARVi tillverkar CE-märkta takstolarpå beställning samt konstrueraroch gör hållfasthetsberäkningar.Det ger stor frihet åt arkitektenoch trygghet för dig som kund!

Gör offertförfrågan online på

www.carlenskogstakstolar.se

Vimmerby 0492-757 36

Tel. 0493-120 60,070-584 59 81, 070-584 20 64,070-584 68 [email protected]

LELY CENTERVALDEMARSVIK

Lely, -världsledande inom automatiskamjölkningssystem. Lanserar nu även

automatiskt robotutfodring!

TJUST-EDS MASKIN ABMelby, Edsbruk

GRÄVER, LASTAR, FRAKTARAVVERKAR SKOG,

KÖR GRUS OCH JORDTel 0493-401 52. 0120-410 04

www.tjust-edsmaskin.se

Vi tillverkar och monterar

BETONGELEMENTför lantbruk, villor och industri

Levererar färdig betongcertifierad av

VIMMERBY · Tel 0492-152 55

Inreder och utrustar fordon • Servar & reparerar alla märken • Säljer reservdelar, tillbehör, oljor och verktyg till alla fordon

Myntgatan 4 i Motala, 0141-208 208

AUKTION ELLER FÖRMEDLINGav lantbruk-entreprenad-maskiner?

Kontakta mig så får ni ett förslag vilket som passar er bäst!Stig-Arne 0730-291 659

Moelven Industrierförbättrade sitt drifts-resultat för tredjekvartalet med 46 mil-joner NOK jämförtmed samma kvartal ifjol. Det förbättraderesultatet beror pådriftsförbättringar ochgynnsammare mark-nadsförhållanden.

Driftsintäkterna undertred je kvartalet blev 2 028miljoner NOK (1 883) ochdriftsresultatet slutade på 18miljoner NOK (minus 28).Driftsintäkterna ökade alltsåjämfört med samma tid i fjol,framför allt på grund av sti-gande priser på färdigvaror

för företagen inom Timberoch Wood, samt högre akti-vitetsnivå och bättre priser förByggmodulföretagen ochLimträ.Tillförordnade koncern-

chefen Morten Kristiansen iMoelven Industrier ASAkonstaterar att det nu gårbättre för Moelven än i fjoloch att koncernen är på rättväg.

– Det här är en glädjande re-sultatförbättring. Rent konk-ret är det, förutom prisupp-gången på färdigvaror frånTimber och Wood, de drifts-förbättringar som har genom-förts vid flera av företagensom är huvudorsakerna till re-

sultatframgången. Nu börjarvi se resultaten av det långsik-tiga förbättringsarbete somhar pågått i våra företag underen tid. Jag lägger ned myckettid på att tala om för anställ-da, kunder och andra viktigasamarbetspartners att vi harfull fokus på vårt interna för-bättringsarbete. Det är fullfart i våra verksamheter, sä-ger Kristiansen.Koncernledningen lägger

nu fram en strategi inför Moelvens styrelse där rikt-ningen och de viktigaste sats-ningsområdena för koncernenunder de fem kommandeåren pekas ut.– Många Moelven-företag

klarar sig väldigt bra, medan

andra har lång väg att gåinnan de når resultatmålen. Istrategiplanen som gäller framtill 2019 har vi satt upp vissaöverordnade ramar och åtgär-der för att alla Moelven-enhe-terna ska nå upp till Moelvensavkastningsmål. Vi kommeroavbrutet att jobba vidare föratt förbättra konkurrenskraf-ten, säger Kristiansen.

Koncernen vill först ochfrämst lyfta fram avkastnings-baserade investeringskrav.Det innebär att investeringarutöver rent underhåll baragörs i enheter där vi är säkrapå att de klarar kraven. – För det andra blir det en

tydlig fokusering på vardags-

rationalisering. Det går blandannat ut på att hitta förbätt-ringspotentialen och förverk-liga den, säger Kristiansen.Kristiansen förklarar att

den tredje viktiga åtgärden äratt skapa kostnadseffektivaproduktionsstrukturer och ef-fektiva marknadsstrategier – isynnerhet i sågverksdivisio-nen Timber och färdigvaru-divisionen Wood.– Vår tredje division, pro-

jektdivisionen Byggsystem,ska växa. Rent strukturelltoch kompetensmässigt harvåra företag i byggsystemdivi-sionen mycket goda förut-sättningar att klara koncer-nens krav, skriver Kristianseni ett pressmeddelande.

Förbättrat resultat för skogskoncern

Det gjorde de tre kompi-sarna Carl Hjalmarsson,Henrik Larsson och HenrikCarlsson. Calle bor och brukar

Evertsby gård norr om Mota-la tillsammans med sin farStefan Hjalmarsson och devalde ut ett lämpligt gärde på

Kartorps gård som de arren-derar. Ett gärde som enligtStefan tar cirka två dagar attplöja med en femskärig växel-plog. – Då får man ligga i, sa Ste-

fan.Det var en öppen veteran-

traktorplöjning, så vem som

helst fick komma. Hur mångaskulle dyka upp? Vädret varväl inte det bästa, med små-dugg emellanåt men det komändå nio traktorer med förareoch plog.

Nu är killarna inte så nogamed att traktorerna ska varasi och så gamla för att kallasveteraner. Henrik Carlssonhar själv en Volvo BM 814 Cfrån 1975, men för honom ärdet en veteranare. Dag Her-mansson, Vadstena, somkom för att titta, hade självhaft en 814 då han började

som lantbrukare en gång i ti-den. Till slut kunde han intemotstå att provplöja en bitoch uppleva känslan att körajust den traktorn. Han harannars modernare traktorerpå sin gård som ChallengerMT 865 C och Fendt 936vario med nioskäriga plogarefter.Det var många som kom

bara för att titta på traktorer.Olle Johansson var en avdem. Han är bara två år menenligt pappa Rickard en riktigtraktorentusiast.– Jag är själv lokförare men

gillade traktorer när jag var li-ten. Annars har vi ingen an-knytning till lantbruk.

Någon som också tydligtgillade traktorer var MartinHjalmarsson, endast fem må-nader gammal. Han greppaderatten på BM 36:an från 1957och visade med hela sitt lillaansikte hur han trivdes. Han ärson till Calle och barnbarn tillStefan, så han har ett visst på-brå kan man säga. Att sen morfar Sölve Karls-

son också gillar traktorer ochvar med och plöjde denna

dag, gör ju inte saken sämre.Det blev som sagt nio trak-

torer till slut som kom ochmed genomsnitt tre skär, vargärdet i det närmaste färdig-plöjt, när det började skym-ma. Då hade förarna ändå hun-

nit ta en korv och pratat medvarandra. De tipsade ocksåom var man eventuellt kanfinna olika reservdelar tilltraktorerna som ändå harnågra år på nacken.

Text och bild: EVA CARLSSON

En blivande traktorförare? Martin sitter ipappa Calles knä och trivs.


LANTBRUK Vad vill du läsa om i Jordbrukaren? Tipsa redaktionen: ring 0141-560 03 eller e-posta till [email protected]!

MOTALA (JB)Förr fanns det mycket folk på lantgårdarna. Nu ärdet mest enmanssysslor med stora maskiner påde gårdar som inte har djur. Kan kännas lite en-samt ibland för de flesta. Vad kan man då göraför att träffa andra? Jo, ordna en plöjningsfestoch förena nytta med nöje!

Riktiga plöjboys på träff vid KartorpPlöjningsfest förenade nytta med nöje

Jocke Andersson och Henrik Larsson vän-tar på att korven ska bli färdig.

Anders Adolfsson i sin blå Leyland, Calle Hjalmarssons BM 36 utan hytt och Sölve Karls-son i sin Massey Ferguson med lastare.

Dag Hermansson återupplivar gamla minnen i Henrik Carlssons Volvo BM 814C.


GÅRD TILL SALU

Den ståtliga mangårdsbyggna-den erbjuder generösa ytor iett representativt boende på240 kvadratmeter. Till fastig-heten hör 110 hektar mark nä-ra Linköping och rikstäckandevägar. Välkommen till StoraGreby som är veckans gård tillsalu.

Runt omkring Vikingstad finns spårav människor från förhistorien ochframåt. Bland de personer som verkathär i en senare del av historien finnsnöjesentreprenören Anders Peter An-derssons, A P Andersson även kalladBonn på Druvan, som kanske är mestkänd från Linköpings nöjesliv runt för-ra sekelskiftet. Även om den här bygdenhar rötterna i framför allt järnåldern sålär dock namnet Vikingstad komma avförnamnet Viking.

Förmodligen har de flesta som passe-rat på vägen sett det stora friliggandespannmålsmagasin som står när gränsentill den anrika granngården Haddorpssäteri. Trots det vägnära läget har bo-staden en väl tilltagen skogsridå som av-skiljer både hus och park mot vägen.Tomten öppnar stora möjligheter föratt hålla såväl köksträdgård, som frukt-trädgård och bärodling. Den representativa mangårdsbyggna-

den i 1,5 plan är ursprungligen uppfördunder 1700-talet. Med en boarea om240 kvadratmeter erbjuder den generö-sa ytor som fördelas på sju rum ochkök. Huset genomgick större renove-ringar under 1960-70-talen. Sedan desshar underhåll utförts som att de senare

åren sätta in 2-glas isolerglas i samtligafönster, lägga nytt tegeltak med mera.Värt att notera angående den här bygg-naden är att den fortfarande har mångaursprungliga detaljer såsom handmå-lade väggar, platsbyggda skåp och beva-rade beslag.

Västra flygeln uppfördes under1600-talet. Den har en byggarea om162 kvadratmeter och fyller ett flertaländamål. Här finns en gästlägenhetmed två sovrum, duschrum med wcoch två öppna eldstäder. Övriga ut-rymmen i byggnaden används som ga-rage, snickarbod och förrådsutrymme.Utöver dessa finns en matkällare underen del av huset.Fastigheten har totalt runt 110 hek-

tar mark, 108/110,8 enligt taxering re-spektive den nya skogsbruksplanen frånoktober 2014. Enligt planen finns 14,2hektar skogsmark med ett virkesförrådom 1 677 skogskubik och boniteten be-räknas till 7,1 skogskubik per hektar.Gran dominerar med 41 procent avträdslagen följt av ek med 24 procent.

Totalt utgör barr 54 procent och restenär löv. Åkermarken har en bra arrondering,

dräneringsstatus och jordar i så kallatgod hävd. Dräneringssystemen får lö-pande underhåll. 2012 nytäckdikades16 hektar. Betena är stängslade för nöt.Både åker och bete är utarrenderadesom sidoarrende till 13/3 2016. Jakten blir tillgänglig vid köpet. Det

finns flera sorters vilt på markerna somsmåvilt, rådjur, fågel, vildsvin och älg.

Stora Greby är belägen nära Linkö-pings samhällsservice och ändå därlandsbygden helt tagit vid. Följer manvägen ett par kilometer in mot staden såmöter väg 23, Mjärdevi, universitetet,Ryds centrum med allt från vårdcentraltill bensinstation, Lambohovs centrummed mera. E4:an tar vid lite längrebort. Gården har en potential för att bliett boende som överträffar drömmarna.Fastigheten säljs i sin helhet man kanockså lämna bud på del av fastigheten.

Text: BO BÄCKMAN

Mangårdsbyggnad: 1700-tal. 1,5plan är ursprungligen. Boarea 240kvm. 7 rum och kök. Västra flygeln: 1600-tal. Byggarea162 kvm. Multifunktionshus med bl agästlägenhet och garage. Matkällareunder.Tvättstuga: 1800-tal. Byggarea 138kvm. Idag förråd.Spannmålsmagasin: Byggarea 336kvm. Ingår i jordarrendet.Areal: Totalt 110 ha fördelade på 14ha skog, virkesförråd 1 600 m3sk och

bonitet 7,1 m3sk/ha, 72 ha åker, 17ha bete samt övrig mark. Åker och bete är utarrenderade som sidoar-rende till 13/3 2016.Jakt: Bedrivs i egen regi. Tillgänglig di-rekt för köpare. Småvilt, rådjur, fågel,vildsvin och älg. Pris: 20 Mkr eller högstbjudande. Fas-tigheten säljs i sin helhet man kan ock-så lämna bud på del av fastigheten.Ansvarig mäklare: Mikael Sjöberg,Skånegårdar AB, 036-30 76 80 alt076-76 88 113

KORTA FAKTA STORA GREBY, VIKINGSTAD

Representativt nära Linköping

Stora Greby

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Hästar för hela slanten på BommedalTävling, träning och instruktion på schematSÖDERKÖPING (JB)– Allt man sätter in fårman tillbaka, fastmångdubbelt, samspe-let med en annan indi-vid är krävande menunderbart, sammanfat-tar Jenny Ekblad sittdagliga liv tillsammansmed ett 20-tal hästar.Hon och maken Ulf dri-ver anläggningen Bom-medal belägen utmedväg 210 mot Linköping,en knapp kilometerfrån E22. I familjen in-går även Alexander 2,5år och två hundar.

Gården är ett lantbruksar-rende tillhörande Linköpingsstift.– Det har alltid varit så. Ur-

sprungligen var det så att bon-den som bodde här servadeprästen med spannmål, sägerJenny Ekblad. På andra sidan staketet

finns Drothems prästgård därprästen Stig Erixon och hansmaka bor, aktiva i Söderkö-ping S:t Anna församling.

Företagsnamnet tog Jennyoch Ulf med sig från sin tidi-gare gård i Gammalkil, 2,5 milutanför Linköping. I maj 2013kom de till Söderköping därde har utvecklat sin anlägg-ning. På vardagarna praktise-rar Ulf hos svärföräldrarna Stigoch Gunn Ekblad på Söderkö-pings Brunn. Det är väl ingetvågat tips, att det är Brunnenskommande vd som får en all-sidig praktik i ett hotells olikasysslor.– Vi har inackordering av

sporthästar (tävlingshästar),unghästar och dräktiga ston.Dessutom har vi tränings-verksamhet i hoppning, det ärdet vi sysslar med, berättarJenny Ekblad.Både Ulf och Jenny har en

mycket gedigen bakgrund in-

om ridsporten. De träffadesunder högskoleutbildningentill hippologer vid Flyinge ochStrömsholm, då tvåårig, i dagtreårig. De är utbildade rid-lärare, man väljer inriktningunder studietiden, och i år harde tagit examen som hoppträ-nare. På meritlistan står även

verksamhet utomlands liksomjobb som ridskolechef, natur-brukslärare och lärare inomridsport (gymnasielärare).

– Det är detta som gör att vifår kunder i dag, mer än ut-bildningen, tror Jenny Ekblad.Jag har alltid haft hotellet attkomplettera med, trots attman varit ute och rest mycketså har man haft något att kom-ma hem till.Försäljningen av hästar lig-

ger lite på is för tillfället.– Absolut kommer vi att

sälja hästar igen. Vi tar framoch utbildar många hästar,

både egna och andras. De säljsså klart och även om jag inteäger dem längre är det ändåmin produkt som säljs och jagkan få en del av försäljningen,berättar fru Ekblad. Paret tar även fram sport-

hästar för tävlingshoppning.En tävlingshäst anses vara

unghäst upp till sex år.

Bommedal har det bra för-spänt med sina cirka 10 hektarbeten, där hagarna är anpas-sade fär tävlingshästar. Detfinns en tävlingsarena på30x65 meter och en grusaduppvärmningsbana på 20x60meter. Den första tränings-tävlingen arrangerades heltnyligen, den 19 oktober, ensuccé med drygt 40 starter.Nästa träningstävling blir re-dan den 31 oktober och kal-las med ett finare ord för”Pay and Jump”.Både Ulf och Jenny täv-

lingsrider, Jenny tävlade i

Karlshamn den 26 oktober.Då var det 1.40-hoppningsom gäller med åttaårige Ca-loo.– Den hästen tror jag

mycket på, säger Bomme-dalsbon.Jenny har även meriter i

1.50-hoppning (svår klass),hon tävlar enbart inom lan-dets gränser. Varje veckahopptränar hon 15-20 eleverfrån närområdet. Regelbund-na kurser hålls också med ryt-tare från regionen. Många nya elever har till-

kommit sedan Ekblads komtill gården, varav ett 10-talhästar har tränats upp till1.40-klassen eller däröver.Det tyder på bra kvalitet iundervisningen. Sådant spri-der sig i hästkretsar. I framti-den vill Ekblads fortsätta attutveckla stallet med bättreboxar och biutrymmen. Depersoner som Jenny har kon-takt med ligger i allmänhet i

åldersspannet 20-40 år. Jennyär 34 och Ulf 37 år. – Det vi siktar på är en kva-

litetsverksamhet med tävlings-hästar inom hoppning, inte attvi ska ha en större verksamhetutan att den ska vara fullbelagdoch utnyttjad, ”svinbra”, slårJenny Ekblad fast.

Alla hästar som finns på går-den, både egna och andras, ärhalvblod och hopphästar.Att hyra in sig på Bomme-

dal kostar 3000 kronor permånad, då är det inklusive fo-der och service. En träningkostar 250 kronor per gångmed egen häst och en trä-ningstävling kostar 250 kronoroch inkluderar då två rundor.De hinder som man passerarhar händige maken Ulf tillver-kat med undantag av någraköpdetaljer.

Text och bild:OWE BERGGREN

Hjälpredorna Lina Sjösten, till vänster, och Therese Eliasson.

Ett dräktigt sto, till vänster, och hennes två döttrar tar försig av det nyserverade höet.

Jenny Ekblad med hästen Barcelona.


HÄST Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Delar av tränings-och tävlingsanläggningen. Jennys makeUlf är den händige tillverkaren av hindren.

Samspelet med en annan individ är krävande men under-bart, menar Jenny Ekblad.

Nationell koutställning på VretaMjölkkrisen har satt sina spår även på utställningen

Östgötamulen arrange-rades i år av Holstein ochSRB-föreningen samt Vreta-gymnasiet. Utställningen äröppen för hela Sverige. Densom har en riktigt fin ko ellerkalv kan komma och få denbedömd av riktigt professio-nella domare. Med lite tur såkan den bli champion.

Det är dock inte barakorna som bedöms utan ävende som visar upp dem.Showmanship är en svårkonst som kräver det rättahandlaget och känslan. Kor

är inte alltid de mest fogligadjur som står att finna.

Den verkliga eldsjälen somtidigare funnits bakom ut-ställningen, Lars-GunnarSamuelsson, eller L-G somde flesta säger, fanns på plats.Han har nyligen sålt sin gårdÖjeby och är på väg att flyt-ta. Intresset för kor finnsdock kvar. Ofta har hans korfått priser på utställningaroch han ser att det arvet försvidare.

– Jag ser många avkom-

mor här från Öjeby, sägerhan.

Trots att han sålt bådegård och kor ser han framåt.Närmast står flytten till Mo-tala där han kommer att letaefter en gård. Samtidigt pre-senterar han och Blåklints-produkter inom kort en egenmjölk som kommer från justÖjeby och Hulterstad. Denär garanterat spårbar ochekologiskt närproducerad.

Liksom många andra tarhan upp den avmattning avmässan som syns jämförtmed tidigare år då man hadeomkring 4 000 besökare.

Visst finns många utställareoch visst finns många delta-gare. Det är en trevlig dag föratt träffas och se korna bedö-mas, men det är färre delta-

gare nu. Mjölkproducenternaupplever inte den tillvaro somde förtjänar och behöver. Kri-sen är ständigt med i bilden.

– Det är resultatet avsvensk nedmontering avmjölkproduktionen. Jag höratt det finns de som är an-mälda hit som uteblivit föratt de fått uppmaningen avbankerna att stanna hemmaför att försöka sälja gårdenistället, säger L-G.

Kor är stora, tunga ochstarka. Hur snälla och trevli-ga de än är så kan de ocksåvara väldigt bångstyriga attleda på en uppvisning. Detvisade några av dem på Öst-götamulen. När en vuxen kogör en kullerbytta på ställetredan innan visningen förstårman att de som ska visa upp

djuren måste kunna sina sa-ker. Att leda kor på ett brasätt på en visning är en konstsom kräver mycket träning.

Louise Bengtsson, 11 år,från Laholm var en av de täv-lande i Showmanship. Hon,tillsammans med mångaandra yngre, visar att intres-set finns långt ner i åldrarnaoch det är en betryggande in-sikt inför framtiden.

– Jag har hållit på sedan jagvar sex år, berättar hon. Jaghar fått pris på Elmia, i Mal-mö och här på Vreta.

För Louises del började detmed att familjen deltog påkoutställningar. Hon villeockså visa kor och hade snarten kalv att visa. White Rose,som hon nu hade med sig,verkade väldigt lugn och

trygg i hennes sällskap. Detsåg ut som att de förstod var-andra väldigt väl. Så är detdock inte alltid med kor ochkalvar.

– De kan vara lite bångsty-riga.

Även mamma Annika tarupp det som L-G pratat om.

– Man märker en dämp-ning, säger hon. Det är i allafall roligt, man träffar andraoch har trevligt.

Oavsett den på tråkigagrunder tydliga dämpningenvar Östgötamulen ändå entrevlig utställning som visadeatt den fyller flera viktiga syf-ten. Var annars ska man träf-fas, visa sina fina kor och in-spireras att gå vidare?



LANTBRUKJordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Det var till en början lite glest med besökare men framåt eftermiddagen hade fler sökt sig till utställningen. En av många vackra mjölkkor som bedömdes.

Lars-Gunnar Samuelsson har kvar intresset för kor. Louise Bengtsson, 11 år, från Laholm med White Rose. Louise har visat kor sedan hon var sex år gammal.

Ibland kan både kor och kalvar ha en annan idé om vadsom ska göras. Showmanship är en svår konst.

VRETA KLOSTER (JB)Den nationella koutställningen Östgötamulenhölls traditionsenligt på Vretaskolan även i år.Man bedömde korna och utnämnde championsi de olika klasserna. Även skickligheten hos desom visade upp korna bedömdes i det Show-manship som avgjordes under dagen.

ÖSTERGÖTLAND (JB)Det finns några grund-läggande saker och rådatt hålla i minnet föratt minska de ekono-miska riskerna när manköper eller redan ägeren skogsfastighet. Enaktuell skogsbruksplanger viktig ledning, menfinns en buffert för attklara räntehöjningar?Ger gården den avkast-ning som behövs?

Från att skogen varit ettvedförråd och beten för djurhar den kommit att bli en be-

tydande del av landets ekono-mi. Skogen har setts som ensäker investering, en bra pla-cering av kapital, och sett övertid stämmer det bra. Idag ärdet inte bara producerandegårdar som köper skog. Manser andra värden i att äga skogsom för rekreation där natur-upplevelser, jakt och liknandespelar en större roll för köpa-ren.

Det är dock inte bara guld idessa gröna skogar. Här finnsmånga parametrar och aspek-ter som bör beaktas för att sko-gen verkligen ska bli såväl ett

trevligt ägande som ett ekono-miskt bra köp.

På LR revision ger man tipsoch råd till gårdar angåendeekonomin. Där möter manofta frågor rörande skog.

– Skog kan vara ett brakomplement till andra när-ingar som djur och odling.När lönsamheten sjunker iannat kan man öka uttaget avskog, säger Jan Andersson,auktoriserad revisor.

– Prisutvecklingen har lug-nat sig lite, den har planat utinte fallit. Man kan säga attden har landat på en prisnivåanpassad efter marknaden.Det är också svårt sätta pris påvarje hektar då varje hektar harsina egna egenskaper.

– Priserna på sågtimmerhåller på att mattas av idag.Lagren är ganska stora. Påpappersmassa eller massavedfinns det ett stort överskott.Massa till tidningspapper gårstadigt ner. Det är problemmed massa idag. Bränsle urskog är osäkert nu.

– Dika, håll vägarna i braskick och jobba med din skog

för bästa utfall. Skogen skaskötas som ett sädesfält. Säljskörden när det är bra pris!

– Det växer bra i skogen nu.Det är en klar klimatpåverkanpå boniteten. Snabbväxandeinte heller alltid bra.

Stormarna Gudrun och Perhar trots förödelsen lämnat endel erfarenheter som kan va-ra till nytta.

– Skogen är ett sparkapitalom den står kvar.

– Man behöver se överskogsbruksplanen och här be-höver man nästan alltid hjälp.Det är viktigt att ha hela ked-jan klar för sig. Vem som ut-för sådant som avverkningkan ge en stor skillnad bero-ende på till exempel hur lågtner man kapar träden.

– Hur påverkar det vildaskogen? Tall är mer ellermindre omöjligt på vissa om-råden, kronhjort gör annanskada. Vi gör rent i skogenidag. Kombinationen mo-dernt skogsbruk och dåligtmed mat till djuren ger enstor påverkan av vilt, det blirfel hela vägen.

För den som går i tankar påatt köpa en skogsfastighetfinns några punkter att ha medsig:

– Man bör göra en avkast-ningsvärdeberäkning ochman ska ha med sig någonskogskunnig som kan bedö-

ma skogens skick. Skogs -bruks planen är värdefull,men man bör kompletteramed okulär besiktning påplats. Se också till vägarna.Måste man dra nya vägar föratt få ut timret så kostar detmycket. Det gäller kort sagtatt ta reda på vad man verkli-gen köper.

– Sedan bör det finnas enmycket bra bankkontakt.Jämför köp och avkastning.Ha en riskbuffert för atttäcka ränteförändring. Vadbetyder 0,5 procent ränte-höjning i faktiska kronor fören fastighet man betalat 10miljoner för? 2 procent? Räk-na och tänk igenom! Det gåroerhört fort när man nårkanten. Balans- och resultat-beräkning är viktigt.

En annan del är de byggna-der som inte sköts eller haranvänts på många år. De stårdär de står och blir inte ibättre skick av detta.

Jan Andersson jämför demmed en tickande bomb, rentekonomiskt. Att riva ochforsla bort en ladugård kanbli en betydande kostnad,behöver man en motsvarandeekonomibyggnad på nytt be-hövs ingen större fantasi föratt inse värdet av att se om debefintliga byggnaderna ochfundera över vad som behövsunder kommande år.

Det kan tyckas överflödigt

att nämna, men rådet att tahjälp av sakkunskapen vid enav livets viktigaste eller denviktigaste affären kan varavärt mycket. För juridiken,ekonomin och skogen i sigfinns kunskap att hyra in fören trygg lyckad affär ochframtid.


– Skog kan vara ett bra komplement till andra näringar som djur och odling. När lönsamheten sjunker i annat kanman öka uttaget av skog, säger Jan Andersson, auktoriserad revisor på LR revision.

NUMMER 16November 2014

Årgång 88

EFTERTEXT Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till Östergötlands lantbrukare sedan 1926

VÅRA TREVLIGA RESOR14/11 BURG 2 d Gremersdorf...................................................1 265 krÄven 25/11

21/11 BURG 2 d Schützenhof...................................................1 475 krÄven 5/12, 12/12

21/11 LÜBECK 3 d ...................................................................2 785 kr25/11 HELSINGÖR 1 d ...............................................................450 kr27/11 BERLIN Julmarknad 4 d .................................................3 495 kr29/11 CLASSIC MOTOR Marknad.............................................300 kr5/12 BURG med dans och julmarknad i Lübeck 3 d .................2 295 kr5/12 TIMMENDORFER STRAND med julmarknad i Lübeck 3 d ...............................................................................2 595 kr6/12 Jul på LISEBERG.................................................................385 kr13/2 Skidresa VIGO DI FASSA ITALIEN v 8 ..........................6 685 kr6/3 Skidresa WESTENDORF ÖSTERRIKE V 11 .....................5 650 kr14/3 SVARTE ORM .................................................................1 125 kr

www.blaklintsbuss.seTel 0142-121 50 • [email protected]

Expr

essb

ussa

r dag

ligen

Öst

ergö

tland

- St

ockh

olm

/ St

ockh

olm

- Ö

ster

götla

nd

RESOR

Skattemässiga möjligheterDet finns möjlighet att ha enbetalningsplan vid avverk-ning. Den fördelar intäkternaöver två tre år. Risken, sommånga erfarit, som i förstahand gäller affärer med småsågverk är att sågen kanskeinte finns kvar tills man er-hållit sina pengar. Helst skabetalning ske redan innantimret lämnar skogen.

Skogsavdrag är ett direktav-drag vid försäljning. Säljerman så försvinner en del avsubstansen av köpet. Härfinns skattefria pengar somhjälper att får ner skuldsätt-ningen.

Skogskontot är en möjlighetatt sätta in på ett specielltkonto för att betala ränta.Det gör att man kan ta nermycket skog på en gång.

Fråga din revisor eller rådgi-vare om vad som gäller dig.

Skogen ska skö-tas som ettsädes fält. Säljskörden när det är bra pris!

Inte bara guld med gröna skogarMycket att beakta för att skogen ska bli ett trevligt och lönsamt ägande

jordbrukaren nr 16, 2014

Documents