kårkulla samkommuns personalberättelse 2015

PERSONALBERÄTTELSE

2015

STÄNDIG UTVECKLING, STÄNDIG UTBILDNING

PERSONALBERÄTTELSEN redogör för Kårkulla sam-kommuns personal, dess storlek, sammansättning, om-sättning och frånvaro under år 2015. I berättelsen ingår också uppgifter om företagshälsovården, arbetarskyddet, UUA-verksamheten och personalutbildningen inom Kår-kulla samkommun. Den statistik personalberättelsen byg-ger på utgår i huvudsak från läget 31.12.2015.

AVSIKTEN med personalberättelsen är att den ska ge in-formation för att stöda personalutvecklingen och besluts-fattandet. Berättelsen kan förhoppningsvis fungera som ett underlag för diskussioner mellan förtroendevalda, tjänste-mannaledning, chefer och personal.

PERSONALUTBILDNINGEN är en viktig del av vår verk-samhet. Vi har olika delar av utbildning som kompletterar varandra. För att vi som personal ska ha en bra grund att stå på för att klara av vårt jobb har vi våra behörighetskrav för att få en tillsvidareanställning, d.v.s. den utbildningsni-vå vi som arbetsgivare kräver för att man ska kunna få ett jobb hos oss. Om man inte har en utbildningsnivå för att nå behörigheten har vi som arbetsgivare gett utbildnings-möjligheter som t.ex. yrkesexamen inom omsorgsarbetet som ger behörighet för att söka vissa befattningar. Under anställningen erbjuder vi både Kårkullas interna utbild-ningar som går under namnet ”Kårkulla utbildar” samt möjlighet att gå externa utbildningar.

VI ÄR som personer olika. En del av oss vill delta i utbild-ningar och lära sig nytt hela tiden. Andra tycker att det är till mer besvär än nytta. Jag hoppas ändå att var och en ser

nyttan och nödvändigheten i att delta i interna eller/och externa utbildningar. Vi lär oss varje gång något nytt eller får repetition som upprätthåller vår kunskap. En av per-

sonalstrategins mål är att vi har en yrkeskunnig personal, vilken är en viktig grundsten i vår verksamhet och i den dagliga kontakten med våra brukare.

JAG VILL passa på att tacka all personal och förtroendeval-da för året som gått och ser med tillförlit på år 2016 obero-ende oklarheter bl.a. med social – och hälsovårdsreformen.

FREDRIK LAURÉNPersonalchef

2 • KÅRKULLA • PERSONALBERÄTTELSE 2015

VÄLMÅENDE PÅ ARBETSPLATSEN

Ständig utveckling, ständig utbildning . . . . 2Samarbetet mellan arbetsgivaren och personalen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4Information till personalen . . . . . . . . . . . . . . .6Personalstrategi och handlingsprogram . . . . 6Kvalitetsmätning ur personalperspektiv . . . . 7

VI JOBBAR PÅ KÅRKULLA

Så här många är vi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8Personalstrukturen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12Personalomsättningen inom samkommunen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14Frånvarodagarna har avstannat de senaste åren . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15Personalkostnaderna . . . . . . . . . . . . . . . . . 21

HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE

Företagshälsovård . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23Utvecklande och upprätthållande av arbetsförmågan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24

ARBETARSKYDDET

Arbetarskyddet inom samkommunen . . . . 25

EN UTBILDAD PERSONA

2500 utbildningsdagar . . . . . . . . . . . . . . . . . 29L

INNEHÅLL

HETER

MariaELLER

Anna

BOR

i norraÖster-botten

YRKE

Vårdare

UTBILDNING

När-vårdare

MEDEL-KÅRKULLAITEN 2015

JOBBAR

heltidMEST

FÖREKOMMANDEGRUNDLÖN

2065,69EURO

FÖDD ÅR

1973

43 ÅR

BLIR PENSIONERAD

INOM

20 ÅR

20FRÅNVARODAGAR

P.G.A. SJUKDOM

KÅRKULLA • PERSONALBERÄTTELSE 2015 • 3

SAMARBETET MELLAN ARBETSGIVAREN OCH PERSONALEN

Fackföreningarna representerades av• Carita Lindblom (Lotten Ackrén) • Tove Konsell (Monika Sandgärds)• Marjo Lepistö-Grönroos (Mona Eriksson)• Sture Sundqvist (Vidar Knutar)• Heidi Ehrnström (Emma Ehrnström) • Fredrik Jensén (Berit Wahlman)

Arbetsgivarens representanter var• Märta Marjamäki (Martin Nordman) • Miia Lindström (Sofia Ulfstedt)• Eva Isaksson-Holmberg (Carola Isaksson) • Fredrik Laurén (Birgitta Nordberg-Eriksson)

Arbetarskyddsfullmäktigen var• Susanna Agge, Åboland (I vice Anne Järvinen, II vice Kristina Friberg)• Anna-Lena Aspegren-Törnroos, Österbotten (I vice Jens Lågas, II vice Stefan Edholm)• Hans Rosenberg, Nyland (I vice Christine Tegelsten, II vice Michaela Kokkola)

SAMARBETSKOMMITTÉN leddes under 2015 av ordfö-rande Miia Lindström och vice ordförande Sture Sund-qvist. Samarbetskommittén fungerar som samarbetsorgan i frågor som hänför sig till lagen om samarbete mellan ar-betsgivare och arbetstagare samt som i lag och förordning avsedd arbetarskyddskommission.

Samarbetskommittén sammanträdde fyra gånger 2015 och behandlade totalt 47 paragrafförda ärenden. Ärende-na gällde främst utlåtanden till och synpunkter på frågor

FÖRTROENDEMANNAORGANISATIONEN för perso-nalen består efter organisationsförändringen från 1.1.2013 av Samarbetskommittén. Kommittén bestod av 12 med-lemmar med personliga ersättare; sex platser för fackför-eningarna (tre st. för JHL, var sin plats för Tehy, Akava och Jyty), tre platser för arbetarskyddsfullmäktigen samt tre platser för arbetsgivarparten. Dessutom har sakkunniga inkallats vid behov, i huvudsak företagshälsovårdare Caro-la Jahnsson.


som är viktiga för personalen. Bl.a. behandlades budgeten och ekonomiplanen, verksamhetsplanen för arbetarskyd-det och hälsovården, rapporter om inträffade olycksfall och tillbud, arbetarskyddsfullmäktiges verksamhet, arbe-tarskyddsprogrammet, riskbedömningar på enheterna och projektet kring utvecklandet av arbetarskyddet.

Representanter för arbetsgivaren och huvudförtroen-demännen för JHL, Tehy och Akava höll under 2015 re-gelbundna huvudförtroendemannamöten.



INFORMATION TILL PERSONALEN

INFORMATIONEN till de anställda sköttes via arbetsplatsmöten, mejl, intranätet och Info-bladet samt via Kårkullas egen tidning Omslaget. En del enheter valde dessutom att själva ge ut olika flygblad med information till sin personal.

Kårkullas tidning Omslaget utkom med 4 nummer år 2015. All personal och alla brukare inom Kårkulla samkommun får tidningen gratis. Dessutom distribu-eras Omslaget till bl.a. Kårkullas samarbetspartner, hälsovårdscentraler, bibliotek, läroinrättningar, pressen och medlemmarna i Finlands svenska socialförbund. Även Kårkulla-seniorerna får tidningen gratis. Upplagan var ca 2 000 exemplar. Tidning-en innehåller temaartiklar, intervjuer samt aktuell information om Kårkullaeve-nemang. Tidningen ges ut av redaktionsrådet med samkommunsdirektören Sofia Ulfstedt som ansvarig utgivare. Tidningens redaktör var samkommunens informa-tör Christa Liukas.

Kårkullas Info-blad utkom elektroniskt på intranätet varannan vecka under året. Info-bladet är Kårkullas interna informationskanal där arbetsplatsannonser, aktuella utbildningar, personalärenden och övrig aktuell information publiceras. Kårkullas informatör var ansvarig utgivare för Info-bladet.

På Kårkullas intranät hade personalen tillgång till aktuell information, blanket-ter, handböcker, direktiv och anvisningar.

De politiska förtroendeorganens föredragningslistor och protokoll är offentligt tillgängliga på Kårkullas webbplats www.karkulla.fi. Ledningsgruppens, Samarbets-kommitténs och Samarbetsorganet för substans- och kvalitetsfrågors PM samt led-ningens cirkulär finns tillgängliga för personalen på intranätet.


PERSONALSTRATEGI OCH HANDLINGSPROGRAM SOM BAS för Kårkulla samkommuns personalförvaltning ligger ”Personal-strategi för Kårkulla samkommun 2013–2016” samt det år 2015 uppdaterade ”Handlingsprogram för Kårkulla samkommuns personalstrategi 2015–2016”, vilka samkommunens fullmäktige har antagit 16.6.2015. Flera av de målsätt-ningar som handlingsprogrammet satt upp har uppfyllts.

Utöver de resultat som framgår av andra delar av denna berättelse har följande mål för handlings-programmet uppnåtts under 2015:• Personalenkäten för hela personalen• Utvärdering av organisationsförändringen

från 1.1.2013• Uppdaterad handlingsplan mot mobbning

och osakligt bemötande• Uppdaterad verksamhetmodell för trygg

arbetsmiljö• Anvisning om tillvägagångsförfarande vid

misstanke om fysiskt övergrepp• Uppdaterad anmälan om våld och hot i arbetet• Ibruktagande av anvisningar för utmanande

situationer i samhället• Inrapporteringverktyget HaiPro togs i bruk

i hela samkommunen• Uppdatering av direktiv för möjlighet att arbeta

under beviljad vårdledighet• Uppdatering av direktiv för beviljande av

prövningsbaserade arbets-/tjänsteledigheter• Uppdatering av anvisningarna för användning

av sociala media• Ibruktagande av en ny databas för vikarie-

ansökningar

• Ibruktagande av förenklade mätaren för uppföljning av utgifter/inkomster samt personalutgifter för enheternas uppföljning

• Val av utbildningsform Mapa för att möta utåtageran-de beteende/våld i arbetet

• Läroavtalsutbildningen fortsätter• Utarbetande av ett elektroniskt kurs- och utbildnings-

register vilket resulterar i ett kunskapsregister är på slutrakan

• Ibruktagande av ett nytt betalngssystem för de som har rätt till lunchförmån

Uppföljning av handlingsprogrammet ska fortsätta un-der år 2016. Bland målen som föreligger i programmet är bl.a. följande fortfarande aktuella:• Införande av avslutningssamtal samt utarbetande

av stödande dokument• Uppdatering av grunderna för beviljande av

erfarenhetstillägg• Uppdatering av lista på utbildningar som ger

behörighet för de vanligaste befattningarna• Uppdatering av uppgiftsbeskrivningar • Utredning av möjligheten att införa belöning för idéer

som effektiverar verksamheten/gör inbesparingar


KÅRKULLA ÄR EN GOD

ARBETSGIVARE• Organisationskulturen

• Anställningsförhållandet• Lön och belöningspolitik

KÅRKULLA HAR EN VÄL-

MÅENDE OCH VÄLMOTIVERAD

PERSONAL• Arbetshälsa

• Ledarskap och medarbetarskap• Kommunikation och

samarbete

KÅRKULLA HAR EN

YRKESKUNNIG OCH BRUKARRIKTAD

PERSONAL• Rekrytering• Introduktion

• Kompetensutveckling



PLOCK UR KVALITETSMÄTNINGEN:ARBETSUPPGIFTEN ÄR KLAR

KVALITETSMÄTNING UR PERSONALPERSPEKTIVKVALITETSMÄTNINGEN består av tio frågor som är re-levanta ur personalens perspektiv. Frågorna utgör ett mått (kvalitetskriterium) på om kvalitetsmålen nåtts eller inte. Kvalitetsmätning görs anonymt en gång/år, senast 31 janu-ari för föregående år. Resultaten beaktas i enhetens verksam-hetsberättelse och ekonomiplanering.

Frågorna berör följande områden:• Huvuduppgiften• Ansvar• Arbetsfördelning• Beaktande av åsikter• Handledning• Fortbildning• Trygghet• Ekonomiska resurser• Öppenhet• Information

Mätresultaten analyseras och används som underlag på en-hetens planeringsdag/personalmöte för kvalitetsförbättran-de åtgärder på enheten.

De sammanlagda kvalitetsmätningsresultaten ur personal-perspektiv ingår i samkommunens kvalitetsbokslut och används som underlag för kvalitetsförbättring inom orga-nisationen.

JAG ANSER ATT JAG FÅR LAGOM STORT

ANSVAR .

93 %JA

JAG TYCKER ATT ARBETSFÖRDELINGEN

ÄR KLAR .

88 %JA

MINA ÅSIKTER

BLIR BEAKTADE .

89 %JA

JAG HAR KLART FÖRMIG VILKEN MIN

HUVUDUPPGIFT ÄR .

98 %JA

JAG FÅR TILLRÄCKLIGT MED

HANDLEDNING .

85 %JA

JAG KAN DISKUTERA ÖPPET OLIKA PROBLEM I

ARBETET .

86 %JA

JAG KÄNNER MIG TRYGG I ARBETET .

89 %JA

JAG TYCKER VI HAR DE EKONOMISKA

RESURSERNA PÅ ENHETEN SOM VI BEHÖVER .

48 %JA

JAG UPPLEVER ATT JAG FÅR TILL-

RÄCKLIG FORTBILDNINGAV MIN ARBETSGIVARE .

79 %JA

JAG ANSER ATT JAG FÅR ALL DEN

INFORMATION JAG BEHÖVER I MITT ARBETE .

80 %JA


TOTALT 2013

893

TOTALT 2014

905

TOTALT 2015

880

ORSAKEN till skillnaden mellan antalet inrättade tjänster och befattningar som är 854,88 st. och antalet anställda som är 880 personer är att det kan arbeta flera personer på samma tjänst/befattning på grund av deltidsanställningar.

Den 31.12.2015 hade Kårkulla samkommun 880 personer anställda. I siffran ingår inte vikarier eller an-ställda i kortvariga anställningsförhållanden. Det betyder att antalet personer 2015 sjunkit något jämfört med 2014 (905 personer) och också i jämförelse med 2013 (893 per-soner).

Enligt Kommunala arbetsmarknadsverkets rekom-mendation kan arbetsprestationerna räknas, förutom i an-talet anställda per 31 december, också i antalet årsverken under kalenderåret. Årsverket uträknas genom att antalet anställningsdagar divideras med 365 och multipliceras med eventuell deltidsprocent. Ett årsverke beskriver per-sonalstyrkan under året bättre än antalet anställda per 31 december. Detta eftersom ett årsverke beaktar variationer i antalet anställda under året samt arbetsförhållanden som bara varat en del av året eller varit i form av deltid.

Uträknat som årsverke utgör arbetsinsatsen 2015 på Kårkulla samkommun 820,60 (823,49 år 2014) årsver-ken fördelat på 1496 personer. Siffran innefattar tillsvida-reanställda och visstidsanställda samt anställda på läroav-tal och med lönesubvention. Kort- och långvariga vikarier innefattas i årsverkesberäkningen till den del som de an-vänds till vakanta befattningar. Eftersom antalet deltids-anställda är störst i Österbotten jämnas personalsiffrorna per 31.12.2015 ut något mellan regionerna då man sinse-mellan jämför regionernas förverkligade årsverken.

VI ÄR 880 STYCKEN

Antalet personer regionvis 2015I siffrorna ingår tillsvidareanställ-da, visstidsanställda och anställ-da med läroavtal. I siffrorna ingår inte vikarierat och kortvariga arbetsförhållanden på upp till 12 dagar .

ÖSTERBOTTEN

318

FASTIG-HETS-

SERVICE

8

FÖR-VALTNING

23

ÅBOLAND

188

NYLAND

295

EUC

48


SÅ HÄR MÅNGA ÄR VI



68 PROCENT JOBBAR HELTID

AV SAMKOMMUNENS 880 anställda per 31.12.2015 arbetade 597 (613 år 2014) heltid och 283 (292) deltid. Det innebär att de heltidsanställda utgjorde 67,8 % (67,7) och de deltidsanställda 32,2 %. (32,3) I siffrorna ingår inte vikarier och personer med kortvariga arbetsförhållanden.

I faktiska tal sjönk antalet heltidsanställda med 16 per-soner, samtidigt som antalet deltidsanställda sjönk med fem under 2015.

Skillnaden mellan hel- och deltidsanställningarna har varit stabil under de senaste åren och inga indikationer finns på att förhållandet skulle ändras.

Sett ur regionperspektiv har de som jobbade heltid kon-tra deltid i regionerna en del skillnader. I Nyland jobbade

79 % heltid och 21 % deltid, i Åboland 77,1 % heltid och 22,8 % deltid samt i Österbotten 50,6 % heltid och 49,4 % deltid.

I Åboland och Nyland var procenttalen ganska lika medan Österbotten skiljde sig betydligt. I Österbotten har bl.a. nämnden gått in för att dela många befattningar i del-tider med motiveringen att det gynnar verksamheten och att personalen ofta vill ha deltidsanställningar.

Antalet heltidsanställda sjönk en aning till 2015 från 2014 d.v.s. 597 (613) personer. Procentuellt bestod hel-tidsanställda dock av nästan samma tal 67,8 % (67,7). Den största gruppen deltidsanställda hade en anställning på ca 30 h/v, vilket innebar en anställningsprocent på 70–79,9.

EUC Fastighets-service

Förvaltning Nyland Åboland Österbotten

250

200

150

100

50

0

Deltid

Heltid

ANTAL HELTIDS- OCH DELTIDS-ANSTÄLLD PERSONAL PER REGION 31.12.2015

ANTALET INRÄTTADE tjänster och befattning-ar omräknade i heltid uppgick vid utgången av 2015 till 854,88. Det innebär en ökning med 24,30. Orsaken till detta är beslutet att inrät-ta personliga hjälpare och enstaka befattning-ar som gjordes under pågående verksamhetsår 2015. Nämnvärt är att alla dessa resurser kom-mit in i verksamheten som vårdpersonal, inte som administrativ personal/chefspositioner.

VÅRDPERSONALEN ÖKADE


VID UTGÅNGEN av 2015 var antalet tillsvidareanställda 755 (749 år 2014) personer eller sex fler än vid utgång-en 2014. De tidsbundet anställda hade 2015 sjunkit med två personer 125 (127), medan de som var anställda på läroavtal eller med lönesubventioner utgjorde 20 perso-ner.

Antalet läroavtal sjönk en aning år 2015, totalt 19 stycken (25 år 2014). Till de anställda på läroavtal betalar arbetsgivaren lön enligt ingångna arbetsavtal. I ett arbets-förhållande som baserar sig på ett läroavtal har arbetsta-garen rätt till semester också för den tid hon/han deltar i de teoretiska utbildningsdelarna, trots att arbetsgivaren inte betalar lön för den tiden. Arbetsgivaren får en ut-bildningsersättning för läroavtalstiden. Om ersättningens storlek avtalas separat med läroavtalsbyrån. Om arbetsgi-varen anställer en arbetslös på läroavtal kan arbetsgivaren

86 PROCENT HAR TILLSVIDAREANSTÄLLNING

Personalantalet enligt anställ-ningsform 2015

TILLSVI-DARE

755

VISSTIDS-ANSTÄLLD

105

LÄRO-AVTAL

19LÖNE-SUB-

VENTION

1

erhålla sysselsättningsstöd. P.g.a. av samkommunens kär-va ekonomiska läge beslöt sektionen för personalärenden 23.2.2012 att Kårkulla i likhet med många andra organisa-tioner inte betalar lön åt läroavtalsstuderande som avlägger praktik utanför den egna moderenheten.

Angående förhållandet mellan tillsvidareanställning och visstidsanställning klarar sig Kårkulla samkommun i utvecklingen i landet som helhet. Den kommunala perso-nalens tillsvidareanställningsandel enligt Kommunarbets-givarnas statistik är 78 % medan den i Kårkulla är 86 %, Samma gäller visstidsanställningar, i Kårkulla är den 12 % medan den i kommunerna är i medeltal 20 %.

I samband med detta kan också konstateras att andelen obehörig personal rörde sig mellan ca 13-17 % beroende på region. Minst obehörig personal fanns i Åboland och mest i Österbotten.

6 PERSONER FLER HADE

TILLSVIDAREANSTÄLLNING ÅR 2015 JÄMFÖRT MED 2014



ANTALET VIKARIER med en anställ-ning på över 12 kalenderdagar uppgick 31.12.2015 till 185 (143 år 2014) per-soner. Vikariaten berodde på sjuk-, mo-derskaps-, tjänst-, arbets-, alternerings- och studieledigheter. 121 av vikariaten utgjorde studie-, arbets- och tjänstledig-heter samt vikariat p.g.a. av arbetstids-förkortningar. 39 av vikariaten berodde på föräldra- och vårdledighet. Övriga vikariat härrörde sig till semestrar samt sjuk- och moderskapsledigheter. För ett vikariat på över 12 kalenderdagar ut-betalas lön utgående från månadslön, medan kortare vikariat ersätts i form av timlön.

VIKARIATEN ÖKADE

ANTALET ARBETSTIMMAR utförda under kortva-riga arbetsförhållanden sjönk 2015 till 111 477,03 d.v.s. en minskning med 2 684,70 jämfört med året innan. Omräknat i månader omfattade de kortva-riga arbetsförhållandena 696 månader (med en ar-betstid på 8 h/dag), vilket betyder ca 58 årsverken.

Orsaken till de minskade timmarna bestod främst av färre använda vikarier för befattningsinne-havare (ex. tjänsteledigheter, andra arbetsledigheter och andra på grund av vikariestopp).

FÄRRE KORTTIDSVIKARIER

Antalet vikarier 31.12.2015

Förvaltning Österbotten NylandÅbolandEUCFastighetsservice



ÅR 2015 ANVÄNDES KORTVARIGA VIKARIER

2 684,7TIMMAR MINDRE

ÄN ÅR 2014

EN 43-ÅRIG KVINNA

KÖNSFÖRDELNINGEN bland personalen inom Kårkul-la samkommun är liksom social- och hälsovårdssektorn i övrigt väldigt skev med en kvinnoandel på nästan 84 %. Fördelningen mellan kvinnor och män har dock hållit sig så gott som oförändrad de senaste åren. 2015 var andelen män ca 16 %. Vid all personalrekrytering är det skäl att hålla denna skeva könsfördelning i minnet. Detta gäller alla regioner eftersom andelen män där är 14–16 %. Fast-ighetsservicen är igen totalt mansominerad medan EUC och förvaltningen rör sig mellan 19–35 %.

MÄN

16 %

KVINNOR

84 %

De tre största ökningarna under år 2015 hände i åldersgruppen 25–29 år, ca 11 %; 30–34 år, ca 5 % och 50–54 år, ca 16 % .

AV DEN TOTALA personalen tillhörde 2015 hälften d.v.s. 50 % åldersgruppen 30–49, medan 33,3 % var 50 år eller äldre och 16,7 % var yngre än 30 år. Åldersfördelningen är i stort sett oförändrad jämfört med de senaste åren.

PERSONALSTRUKTUREN

12 • KÅRKULLA • PERSONALRAPPORT 2014

ÅLDER-STRUKTUREN 2015

<25 år

45

25–34 år

212

35–44 år

220

45–54 år

219

55+ år

184


MEDELÅLDERN BLAND dem som var anställ-da 31.12.2015 vid Kårkulla samkommun var 43,33 år. Medelåldern har alltså hållits stabil sedan 2014. Kårkulla samkommun klarar sig väl i utvecklingen i landet som helhet, eftersom den kommunala personalens medelålder 2014 var ca 45,7 år enligt Kommunarbetsgivarnas statistik. Någon större skillnad i åldersstrukturen mellan könen inom samkommunen finns inte.

Personalens medelålder regionvis 2015

MänEUC 41,67Fastighetsservice 42,75Förvaltning 41,29Nyland 41,18Åboland 33,88Österbotten 45,96

KvinnorEUC 49,18Fastighetsservice 0,00Förvaltning 42,78Nyland 42,49Åboland 44,44Österbotten 43,52

TOTALT

41,64ÅR

TOTALT

43,66ÅR


KÅRKULLA • PERSONALRAPPORT 2014 • 13

20312016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030

30

25

20

15

10

5

0

AV KOMMUNERNAS pensionsförsäkringsprognos framgår hur många personer som under de närmaste åren går i ålders-pension. Prognosen baserar sig på dem som står i tjänste- el-ler arbetsavtalsförhållande och som är varit ordinarie anställ-da eller visstidsanställda samt KomPL-försäkrade. Eftersom en anställd enligt nuvarande pensionssystem kan gå i ålders-pension enligt eget val efter fyllda 63 år fram till 68 år, går det inte att exakt förutse antalet pensioneringar per år. Det mate-matiska medeltalet för pensioneringar under de närmaste 10 åren ligger på drygt 20 personer per år. Pensioneringstakten inom Kårkulla samkommun ser ut att vara rätt stabil.

PERSONALOMSÄTTNINGEN INOM SAMKOMMUNEN

ÅLDERSPENSIONSPROGNOS 2016–2031

Pensioneringar inom samkom-munen 2015

TOTALT2016–2031

308

UNDER 2015 avgick 20 personer med ålderspension och nio per-soner med invalidpension. I deltidspension gick en person och två personer i delinvalidpension. Antalet ålderspensionerade steg med några personer sedan 2014.

Medelåldern bland dem som avgick med ålderspension 2015 var 64,1 år, nästan samma som år 2014 (63,3 år). Enligt senaste till-gängliga statistik (2015) från KeVa var medelåldern i Finland bland de kommunalt anställda som gick i pension 64,1 år. Här bör man också notera att siffrorna innefattar alla sektorer inom det kommu-nala.

PENSIONSÅLDERN I MEDELTAL

64,1ÅR

Delinvalidpension Invalidpension ÅlderspensionDeltidspension



ANTALET FRÅNVARODAGAR per anställd p.g.a. egen sjukdom, arbetsolycksfall, olycksfall under arbetsresa och yrkessjukdom har avstannat under de senaste åren och är ca 0,14 kalenderdagar högre jämfört med 2014. I medel-tal var alla anställda 2015 frånvarande p.g.a. sjukdom eller arbetsolycksfall 20,40 kalenderdagar.

Samtidigt bör man beakta att några långtidsjukskriv-ningar, som kan omfatta hela året, mycket snabbt för-vränger statistiken.

FRÅNVARODAGARNA HAR AVSTANNAT DE SENASTE ÅREN

ANTAL SJUKFRÅNVARODAGAR PER ANSTÄLLD

EUC Fastighets-service

Förvaltning Nyland Åboland Österbotten

25

20

15

10

5

0

2015

2014

TOTALT 2014

20,26DAGAR

TOTALT 2015

20,40DAGAR

DÅ SIFFRORNA jämförs med andra orga-nisationers gäller det att minnas att social- och hälsovårdssektorn oftast har en högre sjukfrånvaro än genomsnittet inom den kommunala sektorn. Likaså drabbas spe-cialomsorgen i regel av högre sjukfrånvaro än medeltalet för social- och hälsovården som helhet. Jämför man med sjukfrån-varon vid andra omsorgsdistrikten ligger även deras siffror på ca 16-21 kalender-dagar per anställd. Kårkulla avviker alltså inte märkbart från medeltalet. Sjukfrån-varodagarna inom Kårkulla har under det senaste decenniet fluktuerat mellan ca 17 och 22 dagar per anställd per år.

SPECIALOMSORG HAR I REGEL HÖGRE SJUKFRÅNVARO



EN ANSTÄLLD inom Kårkulla samkommun får vara frånvarande p.g.a. sjukdom två kalenderdagar utan lä-kar-/hälsovårdarintyg. För sjukfrånvaro på 3–5 dagar godkänns intyg utskrivet av hälsovårdare, medan det för längre sjukfrånvaro än fem kalenderdagar krävs läkar-intyg.

Den klart största gruppen mätt i frånvarodagar finns i kategorin 4–60 dagar. De främsta orsakerna till lång-tidssjukskrivning var problem i stöd- och rörelseorga-nen och psykiska orsaker. Dessa utjorder tillsammans ca 70 % av den totala sjukfrånvaron. Eftersom Kårkulla samkommun samarbetar med många företagshälso-

vårdsproducenter och statistikföringen därför skiljer sig mycket är det svårt att föra en heltäckande statistik men det ovannämnda beskriver relativt sanningsenligt situ-ationen.

Av totalt 17 952 frånvarodagar (18 331 år 2014) var det personalen i åldersspannet 50–59 som har den högsta frånvaron i dagar. Till denna grupp hörde 5 160 dagar d.v.s. ca 29 % av den totala sjukfrånvaron. Ålders-gruppen 40–44 hade ca 2 300 dagar och 45–49 hade ca 1 700 frånvarodagar per grupp. Övriga åldergrupper före 40 år fördelades ganska jämnt.

NÅGOT FÄRRE FRÅNVARODAGAR

NÄR FRÅNVARON granskas regionvis och när man jämför boendeverksamhet med dagverksamhet kan man konstatera att boendeverksamheten stod för 64–69 % av den totala från-varon. Nyland och Åboland var ganska lika medan Österbot-ten hade den minsta procentandelen. Orsaken till frånvaron kan förklaras med den tyngre fysiska påfrestningen i boende-verksamheten men också med att de tyngre/svårare brukarna tillbringar mer tid i boenden än i dagverksamhet, vilket med-för ett psykiskt tyngre arbete.

Till vänster en tabell på fördelningen av de totala dagarna per person då det gäller frånvaro. Observeras bör att en per-son kan ha flera kortare frånvaron som räknas ihop i dagar vilket ökar framförallt talen för 4–29 dagar och 30–60 dagars sjukfrånvaro.

Genom en analys över sjukfrånvarodagar kan man se att det under år 2015 var 29 st. personer med 91-180 dagars sjuk-frånvaro med sammanlagt 3 503 sjukfrånvarodagar. Detta gör i medeltal ca 121 dagar per person. Angående sjukfrånvaro över 180 dagar var det 15 st. anställda med 3 740 dagar vilket betyder ett medeltal på ca 249 dagar per person. När dessa räknas ihop blir det 7 243 sjukfrånvarodagar på 44 personer, d.v.s. 40 % av totala sjukfrånvarodagar på 17 952 st.

Vid en analys av olika yrkesgruppers sjukfrånvaro kan konstateras att i och med att EUC, fastighetsservice och för-valtning plockats bort finns regionerna kvar. På region- och enhetsnivå finns det administrativ personal i egenskap av re-gion- och enhetschefer samt personal på omsorgsbyråerna. Deras sjukfrånvaro var totalt 205 dagar med ett medeltal på ca fem sjukfrånvaron per förman i hela samkommunen. Detta betyder att vårdpersonalens sjukfrånvaro har i praktiken varit en aning högre än den som analyserats i detta kapitel.

TYNGRE ARBETE INOM BOENDEVERKSAMHETEN

PERSONALENS HÄLSORELATERADE FRÅNVARODAGAR UNDER KALENDERÅRET

Dagar>180

Dagar 91-180

Dagar 61-90

Dagar 30-60

Dagar 4-29

Dagar 1-3

450

400

350

300

250

200

150

100

50

0

2015

2014

TOTALT 2014

854PERSONER

TOTALT 2015

873PERSONER

Antal personer



TOTALT RAPPORTERADES 30 arbets-olyckor till försäkringsbolaget under 2015. I Österbotten var antalet 8, i Ny-land 7 och i Åboland 15. Dessa arbets-olycksfall orsakade 151 sjukfrånvaroda-gar. Sjukfrånvaron varierade från 4 till 47. Via HaiPro-systemet rapporterades 556 arbetsolycksfall och 283 arbetso-lycksfallstillbud.

Antalet av lindrigare olycksfall och olycksfallstillbud är oroväckande stort. Största delen av dessa beror på våld eller hot av våld i vårdarbete. Förebyggande av våld och hot av våld i arbete är en av de viktigaste målsättningsområdena i utvecklandet av arbetsmiljö, arbetssätt och utbildning i Kårkulla samkommun.

FÖREBYGGANDEAV VÅLD OCH HOT I ARBETET VIKTIGT



FRÅNVARO ENLIGT ÅRSVERKE

FÖR ATT i ett tidigare skede stöda anställda med högt antal sjukfrånvarogånger har sektionen för personalärenden beslutat att anställda, som un-der ett kalenderår har ett frånvaroantal på minst fem gånger, ska kallas till konsultation av före-tagshälsovården. Avsikten är att kunna hjälpa den anställda i god tid. Stödet för att hjälpa en långtidssjukskriven har också förbättrats genom den nya lagstiftning som trädde i kraft 1.6.2012 och som påbjuder arbetsgivaren att vid 30 sjuk-frånvarodagar koppla in företagshälsovården.

Enhetscheferna kontaktas och uppmanas att snabbare kontakta direkt företagshälsovården för att tidigare påbörja rätt behandling eller åtgärd för att få personen arbetsför och för att undvika långa sjukfrånvaron. Vid längre sjukfrånvaron uppmanas också förmännen att i god tid före sjukfrånvarons slut vara i kontakt med anställda för att utreda tidtabell och möjlighet att återgå till arbetet. Samtidigt utreds om återgången kan vara enligt den ursprungliga arbetsmängden el-ler om det t.ex. är aktuellt med arbetsprövning.

NOGGRANN UPPFÖLJNING AV SJUKFRÅNVARON

ENLIGT KOMMUNALA arbetsmarknadsver-kets rekommendation kan sjukfrånvarodagarna räknas, förutom i antalet anställda per 31 de-cember, också i antalet årsverken under kalen-deråret. Årsverket uträknas genom att antalet anställningsdagar divideras med 365 och mul-tipliceras med eventuell deltidsprocent. Ett års-verke beskriver personalstyrkan under året bätt-re än antalet anställda per 31 december. Detta eftersom ett årsverke beaktar variationer i anta-let anställda under året samt arbetsförhållanden som bara varat en del av året eller varit i form av deltid. Uträknat som årsverke utgjorde sjuk-frånvaron 2015 på Kårkulla samkommun 21,88 (22,26 år 2014) årsverken fördelat på 1 496 per-soner. Siffran innefattar tillsvidareanställda och visstidsanställda samt anställda på läroavtal och med lönesubvention. Kort- och långvariga vika-rier innefattas i årsverkesberäkningen till den del som de används till vakanta befattningar.



VINTERMÅNADERNA MÄRKS I SJUKFRÅNVARON

UNDER ÅR 2015 hade framförallt de tre första och tre sista månaderna en större sjukfrånvaro än de övriga måna-derna. Av statistiken framgår också tydligt att sjukfrånva-ron var minst i augusti och september då det tidigare varit juni-juli. Det som märks klar är att sjukfrånvaron stigit under sommarmånaderna i och med att man har rätt att flytta semestern om sjukfrånvaron sammanfaller med den. År 2015 var det i juni-juli ca 350 fler sjukfrånvarodagar än året innan under samma period. Orsaken till att sjuk-frånvaron i april var lägre än de andra vårmånaderna torde bero på att april är den sista vintersemestermånaden. Un-der vintermånaderna januari-mars drabbas personalen ofta av säsongsinfluensa.

ANTALET DAGAR 2015 var 14 färre än året innan och mätt i procent har siffran sjunkit med ca 2 %. Frånvaro-siffran var klart störst i Nyland, vilket dels kan förklaras med att medelåldern i Nyland är något lägre än i de övriga regionerna. En annan förklaring för Nylands del kan vara att de sociala strukturerna till vissa delar skiljer sig från de övriga regionerna. I metropolområdet kan avstånden till släkt vara långa, vilket kanske försvårar arrangemangen av vård då ett barn insjuknar.

En tjänsteinnehavare/arbetstagare har rätt till tillfällig vårdledighet med lön för tre kalenderdagar för att ordna

FRÅNVARODAGAR PÅ GRUND AV SJUKT BARNvården för eller sköta ett barn som inte fyllt 10 år och som plötsligt insjuknar och som varak-tigt bor i den anställdas hushåll. Samma rätt har även en förälder som inte bor i samma hushåll som barnet. Målsättningen är också att denna tillfälliga vårdledighet ska fördelas jämt mellan föräldrarna. Eftersom Kårkulla samkommun har kvinnodominerad personal finns det en stor risk för att Kårkulla står för en oproportionerligt stor del av denna frånvaro.

HÄLSORELATERADE FRÅNVARODAGAR PER MÅNAD 2015

JAN

UA

RI

FEBR

UA

RI

MA

RS

APR

IL

MA

J

JUN

I

JULI

AU

GU

STI

SEPT

EMBE

R

2500

2000

1500

1000

500

0 OKT

OBE

R

NO

VEM

BER

DEC

EMBE

R

Fastighets-service

ÖsterbottenÅbolandNylandFörvaltningEUC

350

300

250

200

150

100

50

0

2015

2014

FRÅNVARO ENLIGT ÅRSVERKE

TOTALT 2014

642DAGAR

TOTALT 2015

628DAGAR




ÖVRIGA FRÅNVARODAGAR 2015

ANTALET ÖVRIGA frånvarodagar förutom sjukfrånvaron och frånvaro p.g.a. eget barns sjukdom var i hela samkommunen år 2014 totalt 32 164. Frånvaro-dagarna år 2015 var 5 033 färre än 2014.

I Österbotten minskade framförallt vård-, tjänst- och arbetsledigheterna medan föräldraledigheterna utan lön ökat något. Överhuvudtaget har tjänst- och arbetsledigheterna minskat i hela samkommunen. I sin helhet måste man sätta frånvarodagarna i relation till antalet anställda i regionerna, Österbotten har de flesta anställda, Nyland lite färre medan Åboland har minst.

Någon klar orsak till skillnaderna går inte att hitta, men eftersom längden för de olika ledigheterna kan variera kraftigt kan t.ex. en enda alterneringsledig-het på närmare ett år snabbt förändra statistiken.

Mod ./Fad ./Föräldraledighet

Studieledighet

Vårdledighet

Alterneringsledighet

Rehabiliteringsstöd

Tjänst- och arbetsledighet

15 000

14 000

13 000

12 000

11 000

10 000

9 000

8 000

7 000

6 000

5 000

4 000

3 000

2 000

1 000

0

Fastighetsservice NylandFörvaltningEUC2015 20142015 20142015 20142015 20142015 20142015 2014

ÖsterbottenÅboland

TOTALT 42

TOTALT 1 119

TOTALT 2 142

TOTALT 41

TOTALT 548

TOTALT 6 714

TOTALT 1 710

TOTALT 10 392

TOTALT 12 145

TOTALT 5 791

TOTALT 13 131

TOTALT 15 607


PERSONALKOSTNADERNA

UPPFÖLJNINGEN av löneutgifterna sker månadsvis för att hålla koll på utgiftsutvecklingen. Under första halvåret såg budgeten ut att överskridas, vilket medförde en strikt budgetdisciplin och sparåtgärder på flera nivåer. Persona-len gavs möjlighet att ta ut s.k. ”talkoledigheter”, vilket innebar upp till två veckors tjänsteledighet med lön. Totalt

sparade ”talkoledigheterna” in 73 973,86 euro under året. Det ekonomiska utfallet angående löneutgifterna slutade inom budgeten med ett utfall på 100 %. Ett verktyg för att lättöverskådligt bedöma personalutgifterna per enhet utarbetades under år 2015 och planeras att tas i bruk på de flesta verksamhetsenheter under år 2016.

BESKATTNINGSBARA LÖNER OCH ARVODEN

4 000 000

3 500 000

3 000 000

2 500 000

2 000 000

1 500 000

1 000 000

500 000

0

JAN

UA

RI

FEBR

UA

RI

MA

RS

APR

IL

MA

J

JUN

I

JULI

AU

GU

STI

SEPT

EMBE

R

OKT

OBE

R

NO

VEM

BER

2015

2014

DEC

EMBE

R

TALKOLEDIGHETER SPARADE IN

73 974 € I LÖNEUTGIFTER

TOTALT 2015

32 170 489EURO



DE FLESTA av de anställda inom Kårkulla samkommun har en lön som baserar sig på Allmänt kommunalt tjänste- och arbets-kollektivavtal, även kallat Akta. Övriga kol-lektivavtal som styr samkommunens löner är Läkta, Tim-Aka och TS.

Den utbetalda beskattningsbara sum-man löner och arvoden 2015 var 32 170 488,87 €. Totalt utbetalades 23 653 löner under 2015, vilket i medeltal betyder ca 1 971 st. per månad. Av lönebudgeten 2015 användes 100 %. Obetald tjänstledighet togs ut totalt 1 136 dagar. Inbesparing-en blev därför 73 973,86 exklusive löne-bikostnaderna. På alla verksamhetspunkter fanns det dock inte möjlighet att delta i ”spartalkot” eftersom det förutsatte att ing-en vikarie anställdes i stället.

Behovet av ett lätt överskådligt verktyg för att bedöma utgifter och inkomster samt prestationer enhetsvis i förhållande till budgeten är uppenbar.

32 MILJONER EURO I LÖNER


TOTAL MÅNADSLÖN I MEDELTAL

2 392 €


DET TOTALA antalet hälsorelaterade frånvarodagar år 2015 var 17 952 (18 331 år 2014). I Nyland var anta-let 7 553 (7 090), i Åboland 5 611 (5 303) och i Öst-erbotten 4 788 (5 938). Det genomsnittliga antalet frånvarodagar per anställd 2015 var 20,40 (20,26).

ANSVARIG FÖR företagshälsovården 2015 var perso-nalchef Fredrik Laurén. Som personalens företagshäl-sovårdare fungerade Carola Jahnsson. Av hennes totala anställning var 75 % allokerad till företagshälsovården.

Företagshälsovårdaren deltog också i fortbildning för per-sonal inom företagshälsovården.

Kårkulla samkommun upprätthöll under år 2015 så-som tidigare en enhet för företagshälsovård vid Kårkulla i Pargas. Den betjänade Kårkulla vårdhem, Centralförvalt-ningen, omsorgsbyrån i Pargas, Pargas arbetscenter, Pargas boendeenheter samt Villa Käldinge i Nagu.

För personalen vid öppenvårdsenheterna på andra håll än i Pargas köptes lagstadgad företagshälsovård av den lo-kala hälsovårdscentralen eller av privata aktörer, delvis be-

roende på personalens preferenser. Köpavtal har i de flesta fall kunnat uppgöras med de lokala hälsovårdscentralerna.

Avtal gällande företagshälsovården har ingåtts med Suomen Terveystalo, Pargas Läkarcentral, Vantaan työter-veys, Työplus, Kungsvägens arbetshälsa, Folkhälsan Syd ab, Kristiina Medi samt hälsovårdscentralerna i Raseborg, Kristinestad, Kimitoön, Malax-Korsnäs, Korsholm, Hangö och Vasa. Avtalen är likartade inom alla verksamhetsenhe-ter oberoende av om producenten är en hälsovårdscentral eller en privat producent. Avtalen är i de flesta fall i kraft tillsvidare.

Personal i datorarbete bereddes möjlighet att anskaffa glasögon avsedda för datorarbete.

Nyanställnings- och åldersgruppsgranskningar samt ar-betsplatsbesök gjordes. Individuella råd om bl.a. ergonomi, hygien, blodtryck, vikt, motion, kolesterol och diet utarbe-tades. Personalen inom samkommunen hade möjlighet att vid behov få vaccin mot säsongsinfluensa och hepatit B.

En plan för ingripande vid sjukfrånvaro har gjorts (se närmare stycket ”Noggrann uppföljning av sjukfrånvaron” på s. 18).

Samkommunen ansökte om en ny kurs i Aslak-reha-bilitering för 2014–2015. Aslak-kursen hade 10 platser under 2014–2015. Under 2015 har de anställda vid behov fått en remiss till personlig rehabilitering, främst Tyk och Aslak.

FÖRETAGSHÄLSOVÅRD


HÄLSORELATERADE FRÅNVARODAGAR

DET GENOM-SNITTLIGA ANTALET

FRÅNVARODAGAR PER ANSTÄLLD 2015 VAR

20,40 (2014 20,26)

Nyland ÖsterbottenÅboland

TOTALT 2014

18 331DAGAR

TOTALT 2015

17 952DAGAR

8 000

7 000

6 000

5 000

4 000

3 000

2 000

1 000

0

2015

2014



UTVECKLANDE OCH UPPRÄTTHÅL-LANDE AV ARBETS-FÖRMÅGAN

UUA STÅR för Utvecklande och Upprätthållan-de av Arbetsförmågan. Kårkulla samkommun har sedan 2002 ett program för samkommu-nens UUA-verksamhet. En UUA-grupp för hela samkommunen skötte uppdraget under 2015. UUA-gruppen består av personalchefen, företags-hälsovårdaren, arbetarskyddschefen och personal-sekreteraren.

För UUA-verksamheten fanns 2015 anslaget 60 000 euro. Under året såldes ca 13 900 motions- och kultursedlar som personalen kunde använda både för individuellt utövande av motion och kul-tur samt för enhetsvisa verksamheter. De anställda hade rätt att lösa in 10-30 motions- och kultur-sedlar för 2,50 €/st. Sedlarnas värde var 5,00 €/st. Eftersom sedlarna går att använda i hela landet har de visat sig vara mycket lyckade för en så geo-grafiskt splittrad personal som Kårkulla samkom-muns.

Personalen deltog också i olika motionsjip-pon inom ramen för UUA-verksamheten. T.ex. genomfördes en motionskampanj med gåvokort som lottades ut bland alla som deltagit. Kårkulla stötte också anställda som önskade sluta röka med att subventionera läkemedel eller ersättande pro-dukter under de fyra första veckorna efter slutande av rökning.

PROJEKTET ”ETT RÖKFRITT KÅRKULLA” har i sam-arbete mellan företagshälsovården och UUA-gruppen fortsatt under året. En anställd som velat sluta röka har kunnat få nikotinpreparat eller receptbelagda mediciner för ändamålet värda ca 100 €. Företagshälsovården deltog i övrigt aktivt i samkommunens UUA-verksamhet. Före-tagshälsovårdaren ingick också i den UUA-grupp som lett arbetet inom samkommunen samt har varit inkallad till samarbetskommitténs möten som sakkunnig. Samarbets-kommittén fungerar även som samkommunens arbetar-skyddskommission.

Enligt bokslutet för år 2015 var de totala kostnaderna för företagshälsovården 300 871,95 € (2014 268 453,93 ) euro. Utvecklingen under de senaste åren framgår av ta-bellen nedan.

Arbetsgivaren får ersättning av FPA för nödvändiga och skäliga kostnader för företagshälsovården. Ersätt-ningen indelas i ersättningsklass I, som innefattar kost-nader för den preventiva företagshälsovården, och ersätt-ningsklass II, som innefattar kostnader för sjukvård på allmänläkarnivå. Ersättningen för klass I är 60 % och för klass II 50 %.

KOSTNADER FÖR FÖRETAGSHÄLSOVÅRDEN

300 000

250 000

200 000

150 000

100 000

50 000

02012 2013 2014

Företagshälsovård

Sjukvård

2015

TOTALT 2015

300 872EURO


ARBETARSKYDDET

HÄLSA, SÄKERHET och välbefinnande ska förverkligas på varje arbetsplats och på alla nivåer i organisationen. Arbe-tarskyddet strävar efter att förbättra hälsoförhållandena på arbetsplatsen och även öka de anställdas trivsel i arbetet. Ett gott arbetarskydd främjar arbetastagarnas fysiska och psykista hälsa, rättvisa, ökar trivseln och samarbetet på ar-betsplatsen och välmående även på fritiden.

ARBETARSKYDDSKOMMISSIONEN OCH ARBETARSKYDDSSAMARBETEEn ny arbetarskyddsorganisation påbörjade sitt arbete 2014. Mandatperioden är 2014–2017. I varje region (Åbo-land, Nyland och Österbotten) har samkommunen av per-sonalen valda arbetarskyddfullmäktige. Tidsanvändningen för arbetarskyddsfullmäktigeuppgifter per region är 10 h/vecka. Grundprincipen är den att arbetarskyddsfullmäkti-ge i en region använder en arbetstid om 6 h/vecka, medan två vice arbetarskyddsfullmäktige per region har 2 h/vecka var för att sköta arbetarskyddsuppgifter. Inom Kårkulla

samkommun har man valt att ge arbetstid även till vice arbetarskyddsfullmäktige för att kunna få in ett bredare kunnande i arbetarskyddet. Arbetarskyddsfullmäktige och arbetarskyddschefen möttes regelbundet under året för att diskutera aktuella frågor. Som arbetarskyddskommission fungerar samkommunens samarbetskommitté.

Arbetarskyddschefen är dessutom medlem av sam-kommunens UUA-grupp. Första delen av arbetarskydds-programmet granskas och godkänns årligen av ledningen. Den andra delen av programmet granskar vart fjärde år av den nya arbetarskyddskommissionen och godkänns av sty-relsen.

Arbetarskyddschefen är stationerad vid centralförvalt-ningen i Pargas, men besökte olika enheter inom samkom-munen. Besöken på enheterna gjordes både på initiativ av arbetarskyddschefen och av enheterna själva. Konsultation gavs angående byggnadsritningar för olika byggprojekt inom samkommunen.

ARBETARSKYDDET INOM SAKOMMUNEN

FÖRVERKLIGADE MÅLSÄTTNINGAR:

HAIPRO-SYSTEMET för rapportering av olycksfall och olycksfallstillbud utvidgas till att användas i hela sam-kommunen under åren 2014-2015. Kräver undervisning och utbildning av chefer och omsorgsbyråpersonal.

Ett ektroniskt rapporteringssystem av olycksfall och olycksfallstillbud, HaiPro, togs i bruk i Åboland redan under år 2014 och i resten av samkommunen 2015. Arbetarskyddschefen besökte alla enheter och gav handledning i hur systemet fungerar. Skriftlig information om användning av systemet gavs via In-fo-bladet, e-post och intranätet. HaiPro-rådgivning ar-rangerades också i form av videomöten. Det förekom olika tekniska problem med systemet speciellt i enhe-terna som är utanför Kårkullas företagsnätverk. Dessa problem och olika utvecklingsbehov har lätt till vissa uppdateringar och ändringar av systemet i samarbete med programproducenten Awanic.


ARBETARSKYDDET

TOTALT ANTAL OLYCKSFALL

TOTALT RAPPORTERADES 30 arbetsolyckor till försäkringsbolaget under 2015. I Österbotten var antalet 8, i Nyland 7 och i Åboland 15. Dessa arbetsolycksfall orsakade 151 sjukfrånvarodagar. Sjukfrånvaron har varierat från 4 till 47.

FÖRVERKLIGADE MÅLSÄTTNINGAR:

UTVECKLANDET av kunskaper i att förebygga och han-tera hot- och våldsituationer i arbete. Utvecklingsarbetet sker i samarbete med EUC.Över 90 % av arbetsolycksfall och olycksfallstillbud i Kårkulla samkommun orsakades av utmanande bete-ende. Förebyggande av utmanande beteende var en av tyngdpunkter inom arbetarskyddet. Utvecklings-arbete skedde i samarbete med EUC. Arbetet fram-skred på flera parallella områden: utbildning av per-sonal (MAPA-utbildning kompletterat med Kårkullas egen utbildningspaket), utvecklande av den fysiska och psykiska verksamhetsmiljön, allmänna riktlinjer, processbeskrivningar och anvisningar, brukarspecifika utgångspunkter och mål samt utvecklande av mätare. Arbetsgruppen bestod av arbetarskyddschefen, ledan-de psykologen, ledande terapeuten och personalche-fen. I utvecklingsarbete drog man nytta av expertis på många olika områden som man har inom Kårkulla organisation.

Arbetarskyddschefen och ledande terapeuten fö-reläste om temat på Arbetarskyddscentralens utbild-ningsdag ”Världens bästa arbetsliv 2020” i Helsingfors i november. Också en artikel om förebyggande av ut-manande beteende publicerades i årets sista nummer av Omslaget.

Arbetet med utmanande beteende omfattar alla verksamhetsområden och alla verksamhetsnivåer. In-satser från olika yrkesgrupper och samarbete över yr-kesgränser behövs. Arbetet pågår.

2011 2012 2013 2014 2015


ARBETARSKYDDET

KVALITETS SÄKRING AV ARBETSMILJÖNIMPLEMENTERING av OHSAS 18001-kvalitetsstandarden för evaluering av riskhanteringsmo-dellen på Kårkulla uppdaterades den 31 i mars 2015. Ut-värdering pågår som en del av kvalitetsarbetet i samkom-munen. Samkommunen har gått inför att först certifiera

sitt kvalitetsarbete med själva produkten (ISO 9001) för att sedan eventuellt certifiera ledningssystemet för arbets-miljön. Arbetarskyddschefen är en medlem av arbetsgrup-pen som bygger IMS dokument hanteringssystem till Kår-kulla samkommun som en del av kvalitetsarbetet.


FÖRVERKLIGADE MÅLSÄTTNINGAR:ARBETET MED att utarbeta och uppdatera räddningsplaner för alla enheter fortsätter. Personalens kunnande och färdighe-ter i säkerhetsfrågor stärks.

Mallen för räddningsplanen uppdaterades och finns på intranätet till förfogande för enheterna.

Under året gjorde alla enheterna lagstadgade utred-ningen om utrymningssäkerhet i sina boenden och utred-ningarna levereades till räddningsverken.

RISKBEDÖMNINGEN görs på varje arbetsplats. Enhe-terna förverkligade riskbedömingen på mycket varierande sätt. I en del riskbedömningar gav man bra information om problem och utvecklingsbehov och presenterade åt-gärdsförslag. En del riskbedömningar var helt utan mo-tiveringar och åtgärdsplaner, och det var svårt att få en uppfattning om tankar bakom bedömningen. Helt tydligt behövs det utbildning om riskbedömningens betydelse för enheten och hela organisationen, innehållet i riskbedöm-ningen och genomförandet av den.

På grund av varierande genomförande av riskbedöm-ningen är sammanställningen riktgivande. Områden som kräver uppmärksamhet är

• Fysiska arbetsmiljön - Ändamålsenighet av arbetsutrymmen - Värme och ventilation - Ljudmiljön• Arbetsuppgifter och arbetsinnehåll• Psykiskt välbefinnande• Våldsituationer

Noggrannare genomgång av dessa områden ska ske till-sammans med respektive chef för att åtgärda problemen.

ARBETARSKYDDET


DET ÖVERGRIPANDE ansvaret för samordning av perso-nalutbildning handhades av personalchefen tillsammans med områdesvisa representanter. Det regionala utbild-ningsansvaret handhades av RAP (regionala arbetsgrupper för personalutbildning).

Utbildningsplattformen Moodle användes under året för att informera om kurser och ta emot kursanmälningar. Abilitas affärssystem användes för kostnadsregistering av personalutbildning inom hela samkommunen.

Utbildningsprogrammet 2015 planerades så att åsikter inhämtades från bl.a.:• Personalen via RAP-grupperna till personalchefen• Samarbetskommittén• Webropol-enkät riktad till enhetscheferna angående ledarskapautbildning

I den årliga kvalitetsmätningen ur personalperspektiv ansåg 79,11 procent av personalen att de fått tillräckligt med fortbildning av arbetsgivaren. Siffran motsvarar tidi-gare års mätresultat:

Antal deltagare och utbildningsdagar för hela samkommunen 2015Statistikföringen baserar sig på Kommunala arbetsmark-nadsverkets krav på årlig rapportering av utbildningsstatis-tik för alla kommuner och samkommuner.

Under året deltog 1490,5 anställda i 2 534,5 utbild-ningsdagar. Detta betyder ca 2,9 utbildningsdagar/anställd (antalet anställda uppgick per 31.12 2015 till 880 perso-ner).

Av budgeterade 211 370 euro för personalutbildning användes ca 195 117 euro, dvs. ca 77 euro/utbildningsdag (195 117/2 535).

EN UTBILDAD PERSONAL

2500 UTBILDNINGSDAGAR

I DEN ÅRLIGA KVALITETSMÄTNINGEN

UR PERSONALPERSPEKTIV ANSÅG

79,11 %PROCENT ATT DE FÅR

TILLRÄCKLIGT MED FORTBILDNING AV

ARBETSGIVARE

2010: 80,56 %

2011: 84,81 %

2012: 82,75 %

2013: 82,31 %

2014: 81,80 % 79,11 %

2015:

EN UTBILDNINGS-DAG KOSTADE I MEDELTAL

77 €

UTBILDNINGSDAGAR I MEDELTAL

2,9DAGAR/ANSTÄLLD

ÅR 2015


EN UTBILDAD PERSONAL

PERSONAL-UTBILDNING 2015

DELTAGARE = En person som deltagit flera gånger i olika utbildningstillfällen räknas här bara en gång .

UTBILDNINGSDAGAR = Totalantalet utbild-ningsdagar räknas här . Ex: Om 2 personer deltagit i en två dagars kurs är antalet utbildningsdagar=4 . Utbildningen skall omfatta minst tre timmar för att räknas som en halv utbildningsdag och minst sex timmar för att räknas som en hel utbildningsdag. Kortare enskilda tillfällen kan räknas ihop.

GRUNDEXAMEN eller examen på skolnivå inom hälsovård och det sociala området: tex närvår-dare, primärvårdare, vårdare av

utvecklingsstörda

885DELTAGARE

1445UTBILDNINGSDAGAR

ÖVRIG PERSONAL i vårdkedjan: tex familje-

dagvårdare, mottagnings-biträden, stöd-, kontors

och informationspersonal

144DELTAGARE

338UTBILDNINGSDAGAR

AVLAGT YH EXAMEN, lägre YH examen inom un-dervisning och pedagogik eller examen på institut-nivå inom hälsovård och det sociala området tex sjukskötare, socialhand-

ledare

338DELTAGARE

555UTBILDNINGSDAGAR

PERSONAL MED HÖGSKOLEUTBILDNING, tex kuratorer, psykologer

94DELTAGARE

178UTBILDNINGSDAGAR

SOCIALARBETARE

29DELTAGARE

21UTBILDNINGSDAGAR


KÅRKULLAPERSONAL-BERÄTTELSE 2015

AD, ombrytning Ritva Rähmönen, Zeeland Family Bilder Kårkulla samkommun fotoarkiv Papper Multi Offset Tryck Oy FRAM Ab 2016


kårkulla.fi

KÅRKULLA SAMKOMMUNKårkullavägen 142, 21610 KirjalaTfn 0247 431 222 (växel öppen vardagar kl. 9-15)[email protected]@karkulla.fi

kårkulla samkommuns personalberättelse 2015

Documents