kårkulla samkommuns årsberättelse 2015

ÅRSBERÄTTELSE

2015

I DAG BESTÅR VERKSAMHETEN AV

Boende

Missbruk ar-vård

Flyttnings-förberedelse

Arbete enligt social-vårdslagen

Autism-handledning

Familje-vård

Korttids-vård

Arbets-livsorienterad

service

UndersökningRehabilitering

Krisvård

Mobila experttjänster

Stödjande verksamhet

Rådgivande verksamhet

Livs-orienterad

service

VI ERBJUDER SVENSKSPRÅKIG SERVICE UTGÅENDE FRÅN DEN ENSKILDA MÄNNISKANS BEHOV.

KÅRKULLA • ÅRSBERÄTTELSE 2015 • 32 • KÅRKULLA • ÅRSBERÄTTELSE 2015

FÖRVALTNINGSamkommunsdirektörens översikt . . . . . . . . 4Förtroendeorgan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6SPECIALOMSORGOmsorgsbyråer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14Korttidsvård . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16Arbets- och dagverksamhet . . . . . . . . . . . . 18Internatboende . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20Boendeverksamhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21

DELAKTIGHETBrukarråden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24Anhörigråden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25

EXPERTIS OCH UTVECKLINGUndersökning, rehabilitering och kris . . . . 27Utvecklingsarbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28

ÖVRIG SERVICEUngdomsverkstaden Troja . . . . . . . . . . . . . 31Pixnekliniken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32Arbetskliniken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32EKONOMIEkonomisk översikt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34Nyckeltal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35 Investering och finansiering . . . . . . . . . . . . 36 Resultaträkning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37Finansieringsanalys . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38Balansräkning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39

INNEHÅLL

SAMKOMMUNSDIREKTÖRENS ÖVERSIKT

AMKOMMUNEN FIRADE sitt femtiofemte verksamhetsår år 2015. Jubileumsåret till ära arrangerades i september ett jubileumssemina-rium för brukare, personal och övriga intresse-rade. Temat för seminariet var Delaktighet och

självbestämmande inom specialomsorgen. I regionerna ordnades mindre jippon för brukarna.

Gällande Kårkulla samkommuns framtida roll fick man inga svar under året. I december var samkommunen på ett hörande gällande reformen till den av kommunför-bundet och folktinget sammansatta svenska reformgrup-pen. Där lyftes fram vikten av att hålla samkommunen intakt eftersom det krävs en viss volym för att kunna upp-rätthålla den specialkunskap som krävs inom omsorgen, samt vikten av att garantera omsorg på svenska. Därtill har Kårkulla samkommun varit en aktiv och synlig part i den nationella debatten kring reformen. Under hösten var Kårkulla samkommun ute i regionerna och träffade tjäns-temän och politiker för att diskutera deras förväntningar och önskemål på Kårkulla samkommun i framtiden. I alla regioner fick samkommunen ett stort stöd. Man ansåg att det behöver finnas en nationell aktör som ger service på svenska och som är tillräckligt stor för att kunna upprätt-hålla och utveckla det specialkunnande omsorgen behöver.

S Samarbetsorganet för substans- och kvalitetsfrågor ska-pades för att öka samarbetet mellan EUC (Expert- och ut-vecklingscentret) och linjeledningen. Medlemmarna till-sattes med representanter från olika substans- och verksam-hetsområden för att representera ett så brett fält som möjligt.

Den nya landskapsreformen, som även innefattar so-cial- och hälsovårdsreform, är långt ifrån klar. Av de ca 1200 paragrafer och ca 250 lagar som ska skrivas och/eller uppdateras, ska de första komma på remissrun-da under våren 2016. I oktober 2016 är det meningen att helheten ska vara klar och förslaget ges till riksdagen. I januari 2019 ska de nya modellerna träda i kraft. För Kårkulla samkommuns del är det ännu inte klart hur framtiden ser ut. Önskemålet från kommunerna är att Kår-kulla samkommun fortsätter vara en nationell aktör inom omsorgen, dels för att det krävs en viss volym för att kunna upprätthålla den specialkunskap omsorgen kräver, dels för att kunna garantera vård på svenska.

Kårkulla samkommun fortsätter att aktivt jobba för att få fortsätta som en nationell aktör. Detta gör vi genom att fram-föra vårt behov av särlösning till nationella beslutsfattare.

SOFIA ULFSTEDT Samkommunsdirektör

PERSONAL-CHEF

EKONOMI-DIREKTÖR

SAMKOMMUNS-DIREKTÖR

SAM-ARBETSORGAN FÖR SUBSTANS- OCH KVALITETS-

FRÅGOR

CHEF FÖR EXPERT- OCH

UTVECKLINGS-CENTRET

FÖRVALTNING

KÅRKULLA SAMKOMMUNS PERSONALORGANISATION

FÖRVALTNINGS-SEKRETERARE

REGION-CHEFER

EnhetscheferExpert-team

Utvecklings-team

Klinisktteam

FÖRVALTNING


FÖRTROENDEORGAN

ULLMÄKTIGE ÄR samkommunens högsta be-slutande organ. Representanterna till fullmäktige väljs vart fjärde år av medlemskommunerna på basis av antalet svenskspråkiga invånare i kom-munen. För sin mandatperiod utser fullmäktige

en revisionsnämnd, styrelse och regionala nämnder i Ny-land, Åboland och Österbotten.

REVISIONSNÄMNDEN SAMMANSÄTTNING MANDATPERIODEN 2013–2016

Ordinarie medlem KommunBo Grönholm, ordf. EsboAnita Tuominen, vice ordf. ÅboHanna Järvinen PargasYngve Engblom KimitoönTapio Osala Vasa

Fullmäktige ansvarar för samkommunens verksamhet och ekonomi. Fullmäktige består av 45 ledamöter. Fullmäktige sammanträdde två gånger under 2015. STYRELSEN HAR i uppgift att leda samkommunens för-valtning enligt de grunder fullmäktige godkänt. Styrelsen sammanträdde tio gånger under 2015.

STYRELSENS SAMMANSÄTTNING MANDATPERIODEN 2013–2016

Ordinarie medlem KommunVeronica Hertzberg, ordf. HelsingforsBengt Kronqvist, vice ordf. Jakobstad Bengt Hartman RaseborgKari Hagfors LovisaAnita Spring BorgåCamilla Sandell ÅboRoger Eriksson PedersöreCornelius Colliander PargasBrita Romsi KyrkslättIrja Bergholm KyrkslättElina Kallio-Uljens Kristinestad

De regionala nämnderna tillsätter brukarråd. Brukarrå-dens medlemmar utses bland de personer som får service av samkommunen. Rådens huvudsakliga uppgift är att öka brukarnas medinflytande och självbestämmanderätt.

F

FÖRVALTNING FÖRVALTNING

FÖRTRONDEMANNAORGANISATION

VALNÄMND5 ledamöter

FULLMÄKTIGE45

representanterREVISIONS-

NÄMND5 ledamöter

STYRELSEN11 ledamöter

REGIONALA NÄMNDEN I NYLAND

7 ledamöter

REGIONALA NÄMNDEN I ÅBOLAND7 ledamöter

REGIONALA NÄMNDEN I

ÖSTERBOTTEN7 ledamöter

BRUKARRÅDI södra, mellersta

och norra Österbotten

7 medlemmar

BRUKARRÅDi västra och östra

Åboland7 medlemmar

BRUKARRÅDi västra, mellersta och östra Nyland

7 medlemmar


ANTAL SVENSKSPRÅKIGA I SAMKOMMUNENS MEDLEMSKOMMUNER 31.12.2014

40 000

30 000

20 000

10 000

0

Borg

å

Esbo

Gran

kulla

Hang

ö

Helsi

ngfo

rs

Ingå

Jako

bsta

d

Karle

by

Kask

ö

Kim

itoön

Kors

holm

Kors

näs

Kristi

nest

ad

Kron

oby

Kyrk

slätt

Lapp

träs

k

Lars

mo

Lojo

Lovi

sa

Mal

ax

Mör

skom

Nyk

arle

by

När

pes

Parg

as

Pede

rsör

e

Pytti

s

Rase

borg

Sibb

o

Sjun

deå

Vand

a

Vasa

Vörå

Åbo

2014INVÅNARANTAL

1 757 861

SVENSK-SPRÅKIGA

14,2 %

SVENSK-SPRÅKIGA

15,8 %

2013

VI ERBJUDER VAR OCH EN MÖJLIGHETEN TILL EN MENINGSFULL OCH TRYGG VARDAG.



VÅRA SERVICEFORMER ERBJUDS PÅ FÖLJANDE ORTER

Insitutionsvård och EUC Pargas

Dagverksamhet Borgå, Hangö, Helsingfors, Jakobstad, Karleby, Kimitoön, Korsholm,Kristinestad,Nykarleby,Närpes,Pargas,Pedersöre, Raseborg, Vasa och Åbo

Boende (gruppboende, Borgå, Esbo, Grankulla, Hangö, Helsingfors, Jakobstad, Karleby, lägenhetsboende, Kimitoön,Korsholm,Kristinestad,Kyrkslätt,LarsmoNykarleby,stödboende) Närpes,PargasPedersöre,Raseborg,Sibbo,VasaochÅbo

Rådgivande Borgå,Jakobstad,Helsingfors,Närpes,Pargas,verksamhet Raseborg och Vasa

Arbetsverksamhet Borgå,Jakobstad,Kimitoön,Korsnäs(Molpe)ochPargasenligt socialvårdslagen Arbetsklinikverksamhet Jakobstad,(enarbetskonsulentplaceradiVasa)

Missbrukarvård Malax

SAMKOMMUNENS TOTALA ANTAL prestationerökadeunderår2015med21639jämförtmedår2014.Desenas-tefemårensprestationsutvecklingserutpåföljandesätt:

BRUKARE SOM FÅTT INSTITUTIONSVÅRD 2015

18–45år 11 1146–64år 30 1 2965 år – 13 2 11Totalt 54 3 51

Ålderska-tegorier

Totala antalet brukare som fått institutions-

vård under åretUtskrivnaunder året

AvlidnaI institu-tionsvård

31.12.

2015 2014

ANTAL BRUKARE FRÅN ICKE-MEDLEMSKOMMUNER 2015

Hyvinge Kuusan-koski

Kouvola Rusko St. Karins Tavastehus VichtisPikis

ANTAL BRUKARE PER KOMMUN 2015

140

130

120

100

80

60

40

20

0

Borg

å

Esbo

Gran

kulla

Hang

ö

Helsi

ngfo

rs

Ingå

Jako

bsta

d

Karle

by

Kask

ö

Kim

itoön

Kors

holm

Kors

näs

Kristi

nest

ad

Kron

oby

Kyrk

slätt

Lapp

träs

k

Lars

mo

Lojo

Lovi

sa

Mal

ax

Mör

skom

Nyk

arle

by

När

pes

Parg

as

Pede

rsör

e

Pytti

s

Rase

borg

Sibb

o

Sjun

eå

Vand

a

Vasa

Vörå

Åbo

FÖRVALTNINGFÖRVALTNING

+21 639

+5,43 %

2015

420 3562014

398 7172013

367 1722012

366 8632011

368 728 +3 024 -1 865 +309 +31 545

+8,59 % +0,08 % +0,83 % -0,51 %

ANTAL BRUKARE PER REGION ENLIGT HEMKOMMUN 2015

Norra Öster-botten

Mellersta Öster-botten

Södra Öster-botten

Åbo-land

Västra Nyland

Mellersta Nyland

Östra Nyland

350

300

250

200

150

100

50

0

2015

2014

RiihimäkiÅlands Omsorgsförbund

Ålandshälso-ochsjukvårdsdiskrikt


BRUKARE INOM KÅRKULLA SAMKOMMUNS omsorgsdistrikt som fått samkommunens tjänster år 2015 enligt region och ålder

Ålderskategori Region Klienter Nyland 17

0–6 år Åboland 4

Österbotten 37

Sammanlagt 58 Nyland 92


Österbotten 115



Österbotten 245



Österbotten 104


65 år – Åboland 24

Österbotten 32

Sammanlagt 147 Hela samkommunen slgt 1 318


NYA BRUKARE MED OMSORGSPROGRAM 2015

2015 2014

Västra Nyland

0–7 år

8–17 år

18–25 år

26 år –

Mellersta Nyland

Östra Nyland

Norra Österbotten

Åbo-land

Mellersta Österbotten

Södra Österbotten

INOM ARBETS- OCH DAGVERKSAMHETEN TILLVERKAS PRODUKTER SOM FINNS TILL FÖRSÄLJNING.


SPECIALOMSORG

OMSORGSBYRÅER

K ÅRKULLA SAMKOMMUN har sju regiona-la omsorgsbyråer som är belägna i Jakobstad, Vasa, Närpes, Pargas, Raseborg, Helsingfors och Borgå. Omsorgsbyråpersonalen består av ett arbetsteam om socialkuratorer, psykologer

och pedagogiska handledare. Även regionchefen, som leder omsorgsbyråerna administrativt, hör till omsorgsbyråns team. På byråerna i Jakobstad, Helsingfors och Borgå har man tillgång till en konsulterande läkare. Under år 2015 inledde en ny pedagogisk handledare sitt arbete i Borgå samt konsulterande läkare i Borgå och Helsingfors. Ex-pertisen förstärktes därmed i omsorgsbyråverksamheten. Närpes och Vasa omsorgsbyråer leddes mellan 10.8–31.12.2015 av regionchefen i mellersta Österbotten på grund av att regionchefen i södra Österbotten var tjänst-ledig. Uppgiftsbeskrivningar och arbetsfördelning mel-lan de olika yrkesgrupperna på omsorgsbyråerna gjordes delvis, men arbetet kring riktlinjer för omsorgsbyråerna fortsätter. Omsorgsbyråerna hade också ett nära samarbete och teamarbete med Expert- och utvecklingscentrets ex-perter och terapeuter. Många av dem, t.ex. autismhand-ledare och talterapeut, är stationerade på en omsorgsbyrå och arbetar inom ett större fält över regiongränser. Om-sorgsbyråns team är mobilt och arbetar mycket på fäl-

tet beroende på brukares eller samarbetspartners behov.Omsorgsbyråerna fungerade som en central länk mellan kommuner, brukare, anhöriga, övriga samarbetspartners och Kårkulla. Ofta sker en första kontakt med special-omsorgen via den lokala omsorgsbyrån. Omsorgbyrån gav service till personer med utvecklingsstörning i alla åldrar samt för deras anhöriga. Service erbjöds i form av handled-ning, rådgivning, stöd, stödsamtal, information, konsulta-tion, bedömningar och tester. Nätverksarbete var centralt för omsorgsbyråerna. Arbetet skedde i samarbete med kom-muner, samarbetspartners och brukare med anhöriga. Den individuella planen, som uppgörs på initiativ från Kårkulla och som fungerar som ett internt verktyg i brukarens vård, användes allt oftare som botten för kommunernas service-plan. Den individuella planen uppgjordes i nätverksmöten.En övergripande målsättning för år 2015 för den rådgivande sektorn var att omsorgsbyråernas service är känd i kommu-nerna och hos samarbetspartners. Det arbetet skedde under många möten och sammankomster inom regionerna. Sam-kommunen fick även 2015 en marknadsförare som arbe-tade med regionala team. Dessa team marknadsförde bl.a. omsorgsbyråernas service för externa samarbetspartners genom bl.a. möten, olika jippon och rekryteringsmässor.

OMSORGSBYRÅN UTGÖR EN CENTRAL LÄNK TILL BRUKARE OCH ANHÖRIGA.

SPECIALOMSORGSPECIALOMSORG


ORTTIDSVÅRD INNEBÄR planerad vistelse på enhet. Korttidsvården fungerar som avlast-ning för närståendevård eller då situationen i familjen kräver det. Korttidsvården förverk-ligades som morgonvård, eftermiddagsvård,

boendeträning eller som avlastning, antingen på enhet eller som familjevård. Enheterna för korttidsvård är hemlika utrymmen där personer i olika åldrar kan vistas för kortare eller längre tid. Korttidsvård förverkligades även som familjevård. I familjevård får brukaren möjlig-het att delta i ett familjeliv med nära relationer. Korttids-vistelserna varierade från några timmar till flera veckor per gång, dock högst tre månader i ett sträck, allt utgå-ende från familjens behov. Perioderna för korttidsvården var för många regelbundet återkommande. På korttids-vårdsenheten fick brukare boendeträning och samtidigt förberedelse för flytt till eget hem.

Under år 2015 gavs korttidsvård i alla regioner, vid 16 olika verksamhetsenheter. Mest korttidsvård, både på enhet och i familjevård, förekom i norra Österbot-ten och minst i mellersta Nyland. Sammanlagt fick 179 personer korttidsvård och 24 personer familjevård inom Kårkulla samkommun år 2015. Åldern på personerna i korttidsvård varierade från 1 till 70 år. Största delen av personerna i korttidsvården utgjordes av personer i åldern 5-34 år.

Enligt kvalitetsmätningar för år 2015 fick korttids-vården goda betyg. Anhöriga var nöjda med servicen och bemötandet. De ansåg att deras önskemål om tidpunkt och längd för vården beaktades. Trygghetsfaktorn lyftes fram av de anhöriga. Vid planering av korttidsvistelser strävade man till att beakta brukarperspektivet, dvs. att forma verksamheten enligt behovet och efterfrågan av korttidsvård.

.

KKORTTIDSVÅRD INOMGRUPP-BOENDET

KORTTIDSVÅRD INOM FAMILJEVÅRDEN

0–6 år 7–17 år 18–45 år 46–64 år 0–6 år 7–17 år 18–45 år

BRUKARE SOM FÅTT KORTTIDSVÅRD 2015 NylandÅbolandÖsterbotten

KORTTIDSVÅRD INOM FAMILJE-

VÅRDEN

24

KORTTIDSVÅRD INOM GRUPP-

BOENDET TOTALT

179

KORTTIDSVÅRD TOTALT

203

SPECIALOMSORG SPECIALOMSORG

KORTTIDSVÅRD


ARBETS-OCHDAGVERKSAMHET

RBETS- OCH DAGVERKSAMHET benämns inom samkommunen arbetslivsorienterad service (ALO) och livsorienterad service (LO). ALO omfattar olika arbetsorienterade verksamheter såsom intern serviceproduk-tion, t.ex. köks- och städarbeten, hantverk,

försäljning av hantverk och underleveransarbeten. På olika orter förekommer delvis olika verksamhetsformer. Som exempel kan nämnas att man i Vasa har utvecklat Snigel-TV och biltvätt och i Helsingfors lopptorgverk-samhet. Till ALO hör också utlokaliserad arbetsverksam-het och arbete med stöd. LO erbjuder serviceformer till personer med gravare funktionsnedsättningar och speci-ellt anpassad verksamhet för personer med autismspek-trumtillstånd. Kårkulla samkommun har servicepunkter för dag- och arbetsverksamhet inom 13 kommuner.

Innehållet i ALO och LO var mångfacetterat och skilj-de sig till en del i de olika regionerna. Servicen har som målsättning att tillgodose personens behov av att vara ak-tiv, erbjuda arbete och sysselsättning, varierande erfaren-heter och utvecklande upplevelser i en stimulerande miljö samt möjlighet till social gemenskap. Verksamhetsinnehål-let överensstämmer med personens intressen, behov och önskemål. Verksamheten utgick från ett socialpedagogiskt arbetsätt, vilket innebar att ge stöd och hjälp i vardagen och tillsammans med personen hitta vägar för att hantera sin livssituation, stöda tillväxt och möjliggöra kommunikation. Personens inflytande och medbestämmande beaktades.Verksamhetsenheterna samarbetade med olika utbild-ningsorganisationer på många olika sätt. Praktikanter från olika utbildningar togs emot på våra enheter. På det sättet kunde unga kommande brukare pröva på och bekanta sig med verksamheten redan under utbildningstiden. Samar-bete skedde också i form av olika vuxenutbildningskurser med medborgar- och vuxeninstitut samt folkhögskolor. Under året provade man på vuxenutbildningssamarbete med Optima, så att brukarna under ett år var några da-gar i veckan på utbildning och övriga dagar i verksam-heten. Samarbetet med Västra Nylands folkhögskola kring kulturutbildningen Open Minds fortsatte också.Samarbete med FDUV kring utbildning av IKT-stöd-

A

personer pågick under året. En grupp brukare ut-bildades till IKT-stödpersoner för andra brukare. Samtidigt utbildades också personal för att stöda stöd-personerna. Pilotutbildningen skedde i Raseborg. Sam-arbetet fortsätter med utbildningar på andra orter.Under året pågick samarbete med Vates svensksprå-kiga projekt Aktivera resurser och flera enheter del-tog i Job Shadow Day, som koordinerades av projek-tet. Under jobbskuggardagen kunde brukarna bekanta sig med ett drömjobb och följa med det under en dag.Vid årsskiftet 2015 togs nya utrymmen i bruk för en del av verksamheten i mellersta Nyland. I norra Öster-botten planerades för ett nybygge i Nykarleby. I Karleby och Vasa pågick planering för nya utrymmen som blir inflyttningsklara i mars 2016. I Raseborg och Jakob-stad behöver verksamheterna mera utrymme då antalet brukare ökar och olika alternativ utreddes under året.Det planeras stora lagstiftningsförändringar inom området dag- och arbetsverksamhet. Nuvarande lagar som styr om-rådet föreslås ersättas med lagen om social rehabilitering för personer i svag ställning på arbetsmarknaden och la-gen om särskild service med anledning av funktionshinder. Under året har man inom samkommunen stiftat bekant-skap med de nya lagförslagen och strävat efter att beakta dessa i verksamhetsplaneringen. ARBETSLIVSORIENTERANDE SERVICE(ALO)bestårav

tillverkningochproduktionavegnavaroroch tjänster,samtunderleverantörsarbeteneller andra individuelltanpassadearbetsuppgifter.Förutomarbetegesmöjlighettillfysiskaochkulturellaaktivitetersamtinslagavvuxen-utbildningochsocialträning.Servicenkanordnasinnepåenserviceenhetellersomutlokaliseradarbetsverksamhetpåenarbetsplats.

LIVSORIENTERANDE SERVICE (LO) innefattar indivi-duellt anpassad sysselsättning, fysiska aktiviteter ochutvecklandeupplevelserienstimulerandemiljösomgermöjlighettillsocialakontaktermedandra.Verksamhetenharsingrundiregelbundenhetochstruktursomskaparentryggmiljöförinteraktionochkommunikation.

BRUKARE SOM DELTAGIT I DAGVERKSAMHET 2015

200

150

100

50

0

0–17 år 18–45 år 65 år –46–64 årNyland Åboland Öster-

bottenNyland Åboland Öster-



botten

Brukare som deltagit idagverksamhet2015

Brukare i utlokalise-ratarbete2015(heltel.delvis)(beräknasutg. från totalantalet brukare)

5

194203

38

97

45

97

25

622

40 0

2212

34

83 0

120 10

TOTALT

92


PLOCK UR VERKSAMHETEN: Dagtek serviceenhet i EkenäsHösten 2014 innebar för Dagteks verksamhet stora om-struktureringar, som under år 2015 befästes och utvärde-rades. Verksamheten var fördelad mellan två olika enheter: Torget och Dagtek Konst & Hantverk (DaKoHa). Dessut-om hade en seniorgrupp verksamhet vid korttidsenheten fyra dagar i veckan.

Vid Torget fungerade en snickeriverkstad, en underle-verantörsavdelning samt en grupp med LO-verksamhet. En grupp med Intern service handhade vissa städ- och köksuppgifter inom verksamheten. En kurs för IKT-stöd-

personer och flera IKT-kurser för brukare inleddes. Övrig kursverksamhet var inriktad på fysiska aktiviteter.

Nästan alla brukare vid DaKoHa har en utbildning inom branschen. Under det första året i egna utrymmen etablerades en ny verksamhetsmodell med fyra verkstäder som våra brukare i olika perioder och gruppsammansätt-ningar arbetar i. Varje verkstad hade en ansvarig handleda-re som koordinerade verksamheten (tygtryck och tovning, sömnad och broderi, konst och keramik, stickning och vävning). Torsdagar var bytesdagar då vi tog emot utbytare till våra verkstäder från Torget, och några av hantverkarna valde att jobba vid Torget.

DaKoHa utökade aktivt sitt nätverk, bl.a. deltog sex brukare i Kaarisilta Biennalen under sommaren. Samarbe-tet med Västra Nylands folkhögskola fortgick med Open Minds goes stage -gruppens andra studieår.

På enheten finns en nystartad seniorgrupp. Där an-passades arbetet till brukarens hälsa och välmående. På programmet fanns en aktivitet som kallas ”reminicens”, d.v.s. man fiskar upp minnestrådar från personens barn- och ungdomstid. På så sätt kommer man ihåg saker från unga år. Utveckling av verksamhetsinnehåll, förändrade gruppindelningar och utrymmesplanering stod på agen-dan under hela året.

ARBETSVERKSAMHET ENLIGT SOCIALVÅRDSLAGEN

SERVICEPRODUKTION 2015 Åboland: Österbotten: Nyland: Småland, Mocca MolpeIC,Intek Södis

Sammalagt

Verksamhet enligt Socialvårdslagen VerksamhetisysselsättningssyfteSoc.v.L§27d 8 - - 8ArbetsverksamhetförhandikappadeSoc.v.L§27e 3 8 9 20

Verksamhet enligt omsorgslagen - 11 - 11

I samarbete med Arbetskliniken, ARJ LiAMolpe,arbetsträning/prövning/Intek - 2 - 2Arbetsträningförmentalvårdsklienter/Intek - - - -

I samarbete med Arbets- och näringsbyrån Arbetspraktik/-träning - 1 - 1Arbetsverksamhetirehabiliterandesyfte 1 1 - 2Lönesubvention - - - -Språkpraktik - - - -

Sammanlagt 12 23 9 44

TOTALT

741

5


ÅRKULLA SAMKOMMUN har internatboende endast i Pargas som arrangeras i samarbete med yrkesträningsskolan Optima. Studerandena bor på internatet under skolveckan måndag till fredag.

Ungdomarna vid internatet hade möjlighet att prova på olika sätt och bo. Personalen hade nära samarbete K

BOENDEVERKSAMHET

OENDEVERKSAMHET BETYDER att vi inom Kårkulla samkommun erbjuder individuella hem för personer som behöver stöd i sin vardag. Detta genomförs och planeras tillsammas med brukare, anhöriga och kommunens representant.

Boendealternativen är att bo självständigt i egenlägenhet med boendestöd, att bo tillsammans med andra i grupphem eller nära andra i lägenhetsboende. Dessutom finns möjligheten till ett hem i en familj, s.k. familjevård, och så finns boendealternativet institutionsboende. Möjlighet till andra skräddarsydda boendelösningar finns också, t.ex. att bo tillsammans med kompisar i s.k. kompisboende. Kår-kulla samkommun erbjuder boendeservice i 20 kommuner.

Statsrådets principbeslut från den 21.1.2010 och Kehas-gruppens rapport från 2012 om avvecklandet av institutionsboende fram till år 2020 styr utvecklandet av boendeservicen i regionerna. Det betyder att perso-ner med stora hjälpbehov ska beredas möjlighet att bo kvar i sin region, vilket i sin tur ställer krav på planering av nya boendeenheter inom samkommunen. Detta be-tyder att vi noggrant tillsammans med kommunerna kartlägger den s.k. boendekön i de olika regionerna för att på bästa möjliga sätt tillmötesgå kommande behov.

Totalt gavs boendeservice åt 629 personer år 2015, vilket är en ökning med 16 personer från 2014. Personer inom lägenhets- och stödboende ökade medan personer inom gruppboende minskade. Institutionsboendet vid Kårkulla vårdhem minskade med sju personer sedan 2014.

Året inleddes med att uppföljningsgruppen från So-cial-och hälsovårdsministeriet deltog i ett tillfälle för anhöriga, brukare, kommunens socialarbetare, tred-je sektorns representanter, förtroendevalda och an-ställda där samkommunens uppdaterade boendeplan diskuterades och granskades. Social- och hälsovårds-ministeriets uppföljningsgrupp valde två av samkommu-nens boendeformer till nationella ”god praxis”-objekt.

Under år 2015 inleddes byggandet av två nya boen-deenheter, ett i Närpes och ett i Pedersöre, som erhållit ARA-bidrag och där kommunerna fungerar som bygg-herrar. Från samkommunens sida hade vi möjligheten att aktivt delta i planeringen av enheterna. I mellersta och västra Nyland finns behov av flera boendeenheter och där sökte man aktivt efter byggherrar och lämpli-ga tomter. För att utveckla boendeservicen har även oli-ka möjligheter att utnyttja utrymmen och lägenheter i det normala bostadsbeståndet tillfört flera boendeplatser.

Inom samkommunen startade flyttningsförbere-delse för brukare och anhöriga med stöd av sakkunni-ga från Förbundet de utvecklingsstördas väl och Ke-hitysvammaisten palvelusäätiö. Flyttningsförberedelse behövs för att greppa den stora förändring som sker då en person med funktionsnedsättning flyttar hemifrån, och för brukaren att förstå vad ett eget hem innebär.

Inom samkommunen finns nu seniorhem i alla regioner med verksamhet som stöder den åldrande personen med utvecklingsstörning. Seniorhemmen hade personal dygnets

alla timmar, tillgång till sjukskötare och planerade aktivite-ter i hemmet dagtid. Stödboendeverksamheten utvecklades fortsättningsvis i alla regioner så att personer som inte behö-ver boendestöd nattetid kan bo i egen lägenhet och få plane-rade boendestödsinsatser utgående från individuella behov.Innehållet i boendeservicen utvecklades under året genom att införa dokumentering utgående från individuella kvali-tetsmål. En betoning av brukarnas självbestämmande och noggrann granskning av begränsande åtgärder följer natio-nell linje inför ratificeringen av FN-konventionen gällande personer med funktionsnedsättning.

BOLIKA FORMER AV BOENDE

GRUPPHEM

BOSTADSGRUPPER

SEPARATA BOSTADER(enrummare, tvårummare, trerummare)

Anknyter tillenavvecklingavinstitutions-

boende

Egen bostad med

gemensammarum

Primärti normalt bostads-bestånd


med anhöriga för att skräddarsy stödet och målsättningen för studeranden. En viktig del av verksamheten var att låta stude-randena växa till vuxenheten och att lära sig vara tillsammans med olika människor och att fungera i grupp. Fritidsakti-viteter på internatet och samarbetet med lokala DUV-för-eningen var viktiga komponenter i internatverksamheten.

Under studerandes sista skolår började arbetet med per-sonens hemkommun för att förbereda flytten till hemorten. Målsättningen var att studeranden under vårterminen hade klart för sig var hen kommer att bo och arbeta efter avslutad skolgång.

Under 2015 bodde åtta studerande i åldern 17–25 på internatet. Antalet studerande har fördubblats sedan inter-natet inledde sin verksamhet år 2008.

INTERNATBOENDE


NylandÅbolandÖsterbotten

7–17 år 18–45 år 46–64 år 65 år – 18–45 år 46–64 år 65 år –

BRUKARE SOM FÅTT BOENDESERVICE 2015

7–17 år 18–45 år 46–64 år 65 år –

STÖDBOENDE TOTALT

90

LÄGEN-HETS-

BOENDE TOTALT

182GRUPP-BOENDE TOTALT

357

BOENDE-SERVICE TOTALT

629

Gruppboende

Lägenhetsboende

Stödboende

SPECIALOMSORG SPECIALOMSORG

BOENDEALTERNATIV• Att bo på landet• Att bo i storstan• Att bo i en mindre stad• Att bo höghus• Att bo i radhus• Att bo i egnahemhus


ANHÖRIGRÅDEN

R 2014 FASTSTÄLLDES Kårkulla samkommuns anhörigstrategi efter ett mångårigt arbete för att förbättra delaktigheten för de anhöriga. Man vill se anhöriga som en resurs vid ordnan-det av en kvalitativt god omsorg för brukarna.

Anhörigstrategins värderingar är en öppen dialog mellan anhöriga och personal och värdesättande av varandras kuns-kaper. Varje brukare avgör för sig på vilket sätt anhöriga medverkar. En positiv attityd och bra informations-gång till anhöriga gör att samarbetet blir bättre. Anhöriga ska känna att brukaren är i goda händer.

År 2015 bildades, som ett led i anhörigstrategin, anhörigråd i samkommunens regioner. Syftet var att ta vara på anhörigas kunskaper och erfarenheter. Anhörigråden tillsattes för tiden 2015-2016. Regionchefen tillsattes som sekreterare till respek-tive anhörigråd. Medlemmarna i anhörigråden är fem till an-talet. De är anhöriga till brukare i olika åldrar, med olika grad av funktionsnedsättningar samt anhöriga till brukare inom olika verksamheter. Samtliga anhörigråd träffades 2-4 gånger under året. Teman som diskuterades i anhörigråden var kon-taktpersonens uppgifter, samarbetet, responsförfarandet samt informationsgången. Anhörigråden gick igenom handlings-programmet för anhörigstrategin för att kunna göra en utvär-dering på hur målsättningarna förverkligats i respektive region.

ÅBRUKARRÅDEN

ÅRKULLA SAMKOMMUNEN har åtta bru-karråd, en i varje region förutom i Åboland där det finns två av tradition. Brukarråden har sex medlemmar. Fem medlemmar är brukare som får service av samkommunen, varav en är ordfö-

rande. Som sekreterare fungerar en från Kårkullas perso-nal. Brukarråden koordinerades av verksamhetschefen/regionchefen i Åboland år 2015. Brukarrådens syfte är

gemensamt under ett möte. Brukarråden tog initiativ till att träffas på ett stormöte. En arbetsgrupp planerade det-ta och mötet förverkligades hösten 2015. Stormötet var möjligt att förverkliga då bidrag beviljades av Kårkullas jubileumsfond samt två externa fonder. Samtliga brukar-råd träffades i Pargas på Kårkullabacken, enligt brukarrå-dens önskemål under två dagars tid. Det hölls ett semi-narium med självbestämmande och delaktighet som tema.

K att påverka beslutsfattande och verksamhetens innehåll inom Kårkulla samkommun. Genom brukarrådens infly-tande förstärks delaktigheten i verksamhetens processer.Under år 2015 hade samtliga brukarråd tre till fyra mö-ten. På möten diskuterades regionala och samkommuna-la ärenden. I alla regioner träffade något brukarråd under året den regionala nämnden på gemensamt möte. I Ny-land möttes dessutom alla tre brukarråden och nämnden

DELAKTIGHET DELAKTIGHET


XPERT- OCH UTVECKLINGSCENTRET EUC, er-bjuder undersökning, rehabilitering och krisvård och har till sitt förfogande en undersökningsavdel-ning med sex platser och en rehabiliteringsenhet med sex platser och fyra lägenheter för boendeträn-

ing. Utrymmena är handikappanpassade och inkvarteringen sker i eget rum med dusch och toalett. Vården präglas av småskalighet, kontinuitet och stukturerat dagsprogram. Det finns även möjlighet till dagverksamhet.

UNDERSÖKNINGUndersökningsperioderna inleddes med en helhetsplanering utgående från brukarnas individuella behov. Vistelsetiden var normalt en vecka till två månader. Vistelseperioderna inled-des med ett inskrivningsmöte samt läkarundersökning. Där-efter uppgjordes en individuell vårdplan. Många somatiska undersökningar gjordes under det året, t.ex. laboratorieun-dersökningar, bildundersökningar, datortomografier, mag-net-tomografier, EKG, EEG, ENMG samt konsultationer av specialläkare.

REHABILITERINGRehabiliteringsperioderna uppgick normalt från sex månader till ett år och föregicks av en undersöknings- eller krisperiod. En period inleddes med uppgörande av en individuell målsätt-ning för rehabiliteringsperioden. Målsättningen för rehabilite-ringen var att återfå den optimala fysiska, psykiska och sociala funktionsförmågan. En viktig tyngdpunkt låg på träningen av sociala situationer. Därtill fick brukarna hjälp med adekvata kommunikations- och begåvningsstödjande hjälpmedel samt övriga individuellt anpassade hjälpmedel.

E KRISVÅRDKrisvård erbjöds för akut vårdbehövande 16 år fyllda personer. Omfattningen var normalt en till sex veckor. Krisperioden omfattade en heltäckande kartläggning, som gjordes av det multiprofessionella teamet i samråd med brukarens nätverk. Under krisperioden uteslöts somatiska sjukdomar och even-tuella neurologiska och psykiatriska sjukdomar diagnosticer-ades.

Krisvården innebar ofta utökade personalresurser. Ännu är optimal akut krisvård svår att erbjuda p.g.a. bristande resurser och utrymmen.

EUC:S DAGVERKSAMHETExpert- och utvecklingscentrets habiliterande dagverksamhet var en ny verksamhet från och med 2015. I februari anställdes två handledare till enheten som kallas Regnbågen. Brukare från rehabiliterings- och under- sökningsavdelningen fick dagverksamhet på Regnbågen. Inom verksamheten gjordes bedömningar och kartläggningar gällande t.ex. kommunikation och motorik. Hand- ledarna samarbetade med EUC:s expertteam. Varje kartläggning utmynnade i en skriftlig rapport.

UNDERSÖKNING, REHABILITERING OCH KRIS

UNDERSÖKNING En undersökningsperiod inleds med en helhets-

planering utgående från brukarens individuella

behov. Omfattningen är normalt 1 vecka –

2 månader.

REHABILITERING En rehabiliterings-period kan normalt

uppgå till ca 6 månader och föregås alltid av en

undersöknings- eller krisperiod.

KRISVÅRDKrisvård erbjuds för

akut vårdbehövande 16 år fyllda personer. Om-fattningen är normalt

1–6 veckor.

EXPERTIS OCH UTVECKLINGEXPERTIS OCH UTVECKLING


NDER ÅR 2015 deltog Kårkulla samkommun i ett nationellt projekt om självbestämmande, IMO-projektet, med två arbetstagare. Projekt-et administrerades av Kehitysvammaliitto och i projektet deltog 17 olika organisationer från

hela Finland. Målsättningen för projektet var en förberedelse inför

den kommande lagen om självbestämmande som förvän-tades träda i kraft under året 2015. Förberedelserna gäll-de kännedom och förståelse kring den kommande lagen, analys av tillämpningspraxis, utvecklande av kongruenta tillvägagångssätt för stödjande av självbestämmande och användning av begränsande åtgärder och utveckling av personalintroduktion. Produkten från projektet skulle bli en nationell handbok för att stöda oss i arbetet.

Under projektets gång hände det mycket på den poli-tiska arenan nationellt och den kommande lagen om själv-bestämmande sköts upp, och istället kommer lagen om specialomsorger att förnyas med beaktande av rätten till självbestämmande och användandet av begränsande åtgär-der. Detta för att fortsättningsvis möjliggöra ratificeringen av FN-konventionen gällande personer med funktions-nedsättning.

Inom projektet fortsatte arbetet på en mera konkret nivå. Deltagarna i projektet delgav varandra goda och fungerande arbetssätt som används i vardagen med bruka-re, anhöriga och personal för att synliggöra och möjliggöra självbestämmande i vardagen.

Kårkulla samkommun presenterade ICDP, som blir en del av den utlovade handboken från projektet.

CDP (INTERNATIONAL CHILD DEVELOPMENT PROGRAM) – Vägledande samspel är ett hälsofräm-jande program som fokuserar på det positiva samspe-let. Programmet utgår från var och ens förmågor och möjlighet till utveckling. Vägledande samspel betonar

betydelsen av nära och tillitsfulla relationer och avser att vidga lyhördhet och empati i tanke och handling. Syftet med Vägledande samspel är att göra omsorgsgivarna med-vetna om sitt bemötande och utveckla ett mera positivt sätt att bemöta och bemötas i arbetet.

Inom Kårkulla utbildades år 2015 12 personer enligt programmet ICDP. Utbildningen var skräddarsydd för vår målgrupp och gavs av ICDP – Finland. Målsättningen med utbildningens nivå 1 var att inspirera deltagarna till att uppmärksamma och utveckla det positiva samspelet mellan omsorgsgivare och omsorgstagare samt att utveckla den egna mentaliserings- och empatiförmågan. Det över-gripande målet med utbildningens nivå 2 var att stödja del-tagarna i sin personliga utveckling som vägledare. Under utbildningen vägledde de blivande vägledarna olika arbets-grupper och gavs behörighet att leda vägledningsgrupper. Efter avslutad utbildning har Kårkulla behöriga vägledare som kan sprida ICDP – vägledande samspel inom den egna organisationen. Vägledningstillfällen ska erbjudas samtliga anställda inom Kårkulla. Programmet anpassas till den grupp som vägleds så att deltagarnas egen praktik och erfarenhet tas tillvara.

Syftet med att implementera ICDP i verksamheten är att bidra till förbättrade levnadsvillkor för brukarna samt ökad arbetsmotivation och arbetsglädje inom personalen. Genom att förbättra samspelet mellan personal och bruka-re skapar vi förutom en konkret kvalitetsåtgärd, också ett mera positivt och uppmuntrande klimat på arbetsplatsen.

IMO-PROJEKTET

UUTVECKLINGSARBETE

CERTIFIERING AV KVALITETS-LEDNINGSSYSTEM

NLIGT KÅRKULLA SAMKOMMUNS ekonomip-lan är målsättningen att hela verksamheten är certi-fierad inom år 2017. Certifieringen görs enligt ISO 9001: 2015 standarden. Expert- och utvecklingscen-tret ansvar för planeringen och genomförandet av

certifieringsprocessen. ISO 9001-standarden bygger på en filosofi om ständig

förbättring och är ett utmärkt verktyg för att förbättra verk-samheter, processer och ledarskap. Genom certifieringen förbättras medarbetarnas delaktighet och riskhantering-en stärks. Ett ISO 9001-certifikat visar att organisationen fungerar effektivt på ett systematiskt och kundorienterat sätt. Certifiering enligt ISO 9001-standarden ger ett giltigt bevis på kvalitetsarbete och är ett stöd i marknadsföringen samt hjälper organisationen i konkurrensen.

För att underlätta och strukturera arbetet med certifie-ringen togs verktyget IMS, Integrated Management System, i bruk. Det är ett verktyg för kvalitetsledning som stöder funktioner i ISO 9001-standarden. IMS är en webbaserad

och lättanvänd programvara för organisationers utveck-ling. Arbetsgruppen för certifieringsprocessen är repre-senterade i ett mångprofessionellt team. Såväl ledande tjänstemän, utvecklare och anställda i verksamheten del-tog i arbetet. I arbetet med certifieringsprocessen byggde arbetsgruppen upp de flesta processbeskrivningar, gran-skade dokument samt samlade mätare och rapporter. Förberedelser inför kommande interna auditeringar på-börjades. När kvalitetsledningssystemet är implemente-rat inom verksamheten kan den egentliga certifieringen påbörjas.

Ledningssystemet enligt ISO 9001 ska vara det vardagliga hjälpmedlet som bidrar till effektivitet och lönsamhet. En välfungerad verksamhet leder till arbets-tillfredställelse och trivsel. Ett fungerande kvalitetsled-ningssystem certifieras av en ackrediterad tredje part. År-liga revisioner görs för att hålla certifikatet giltigt därmed garanteras ständig utveckling inom organisationen.

ICDP – VÄGLEDANDE SAMSPEL

EXPERTIS OCH UTVECKLING EXPERTIS OCH UTVECKLINGEXPERTIS OCH UTVECKLING

I E


UNGDOMSVERKSTADEN TROJA

NGDOMSVERKSTADEN TROJA som finns i Åbo hade två heltidsanställda personer under året. Totalt 14 ungdomar deltog i verksamheten för max 6 månader. I ungdomsverkstaden är arbetet klientfokuserat. Klienternas egna in-

tressen och önskemål tas i beaktande i planeringen och i utförandet av arbetet i verkstaden. För varje kli-ent gjordes en individuell plan och individhandled-ning var en viktig del av arbetet. Målsättningen var att finna en studie- eller arbetsplats åt ungdomarna efter utförd verkstadsperiod. Verksamhet bestod av bland annat hantverk, studier, motion m.m. Fokus i verksta-den var bland annat på återanvändning av material. Förutom arbete i verkstaden genomfördes också andra ak-tiviteter tillsammans med ungdomarna. I verkstaden var en av tyngdpunkterna social träning och klienterna ägnade sig tillsammans med personalen åt aktiviteter som stödde den sociala förmågan. Köket fungerade som en sysselsättande verksamhet för några klienter. I köket gjordes mat till Kårkul-las enhet Flätan, till klienterna på Troja samt till personalen.

UPPSÖKANDE ARBETETvå personer var anställda på heltid som uppsökare och 45 klienter var involverade. De flesta av dessa klienter var svenskspråkiga personer under 29 år. Uppsökande arbetet hade också några klienter över 29 år samt några finskspråki-ga klienter. Uppsökarna nådde sina klienter främst genom samarbete med grundskolan och andra stadiets utbildning,

Umen också genom att klienterna personligen kontaktade uppsökarna.

Det uppsökande arbetets nätverk bestod under året av samarbete med TE-byrån, med grundskolan (främst St. Olofsskolan), med andra stadiets utbildningar (Åbo Yrkesinsti-tut, Axell, Katedralskolan) med Åbos upp-sökare och med Egentliga Finlands uppsö-kare. Andra samarbetspartners var Luckan, Ung Info, Folkhälsan, Ehyt rf. och armén. Uppsökarna besökte kontinuerligt samar-betsskolorna för att informera studerandena om Trojas verksamhet. De fanns också till-gängliga på militärtjänstens uppbåd för att informera om verksamheten.

Målsättningen med uppsökande arbetet var att förebygga utslagning på ett så tidigt stadie som möjligt men också att fånga upp unga personer som hamnat utanför servi-

MÅLSÄTTNINGEN MED UPPSÖKANDE ARBETET ÄR BL.A. ATT FÖREBYGGA UTSLAGNING PÅ ETT SÅ TIDIGT STADIE SOM MÖJLIGT.

FOKUS I VERKSTADEN ÄR BLAND ANNAT PÅ ÅTERANVÄNDNING AV MATERIAL.

ÖVRIG SERVICEÖVRIG SERVICE

cesystemet för att stödja individer att hitta lämplig sysselsättning. Genom det uppsö-kande arbetet fick flera klienter under året servicehandledning till lämplig typ av service och/eller sysselsättning i form av jobb eller skola. Några av klienterna valde läroavtal via läroavtalskontoret (Turun oppisopimustoi-minto), några av klienterna återvände till skolan efter ett avbrott, några klienter fick servicehandledning av TE-byrån och några tog del av ungdomsverkstaden Trojas verk-samhet. Inom det uppsökande arbetet gjor-des individuella lösningar upp tillsammans med klienten. Uppsökarna gjorde även stu-diebesök till olika arbetsplatser och skolor med klienterna.


ANTAL PERSONER SOM

FÅTT SERVICE

115

FAMILJE-TERAPISAMTAL

12,5 TIMMAR

ANHÖRIG-SAMTAL

33TIMMAR

EFTERVÅRDS-GRUPP

204 BESÖK

ÖPPEN-VÅRDSSAMTAL

82 TIMMAR

MISSBRUKARVÅRDENS FÖRVERKLIGANDE 2015 UTNYTTJANDE AV PIXNEKLINIKEN 2015

ANTAL VÅRDDYGN Medlemskommuner Icke medlemskommunerEnl. 2,90 € syst. årsavg. bet.förb. årsavg. bet.förb. Österbotten 1 204 121 - 1 325Nyland - 165 31 196Åboland 67 39 - 106Åland - - 52 496Mellersta Finland - - - -Totalt 1 271 325 83 2 123

TOTALT

2 123

ÖVRIG SERVICE ÖVRIG SERVICEPIXNEKLINIKEN

ISSBRUKARVÅRDSKLINIKEN PIXNES verksamhet i Malax bestod huvudsakligen av 28-dagars behandlingskurser för personer med beroendeproblematik. Behandlings-innehållet var baserat på 12-stegstänkande

för tillfriskning kombinerat med ett lösningsfokuserat för-hållningssätt med individen i centrum. En viktig del av Pixeklinikens behandling var att samla människor i grupp och tillsammans dela erfarenheter och kunskaper. Behand-lingsinnehållet var i en ständigt pågående utvecklingspro-cess. Uppföljning av behandlingen ordnades fyra gånger under året med uppföljningsveckoslut. Eftervård med en-skilda samtal och i grupp ingick i verksamheten. Närståen-de och anhöriga hade möjlighet att delta i anhörigveckos-lut. Öppenvårdssamtal erbjöds också anhöriga.

Kommunernas användning av anstaltsvård för miss-brukare tycks ha minskat de senaste åren och den trenden höll i sig även 2015 för Pixneklinikens del. Årsavgiftssys-temet som är grunden för ekonomin omfattades av färre kommuner än förut, vilket innebar ett underskott på in-komstsidan.

Planering av nya verksamhetsutrymmen fortsatte, men i väntan på att den pågående reformen inom social- och hälsovården ska träda i kraft fick planerna tillsvidare vänta på verkställighet.

ARBETSKLINIKENRBETSKLINIKEN I JAKOBSTAD producerar yrkesinriktade rehabiliteringstjänster på de båda inhemska språken. Sedan mitten av 2000-talet hör även arbetstränarservice enligt metoden arbete med stöd till verksamheten. Tjänsterna

köps av FPA, arbetspensions- och försäkringsbolag, TE-by-

rån samt även av enskilda kommuner. Avtalen med FPA och TE-byrån uppgörs på basen av offerter och de är tids-bundna, vilket medför osäkerhet i verksamhetens omfatt-ning.

2015 präglades av att avtalen med FPA minskade från 10 2014 till 2 2015. Verksamheten måste anpassas till den volymen, vilket innebar bl.a. att ett tidsbundet avtal med en rehabiliteringsledare inte kunde förlängas. Även i övrigt försökte personalen hålla en sparsam linje.

FPA:s klienter kom från hela Svenskfinland, t.ex. från Ekenäs. Arbetsprövningen eller -träningen sker alltid på klientens hemort, vilket var en utmaning för personalen då klienterna kom från hela Svenskfinland. Arbetskliniken köpte därför tjänster av Kårkullas handledare inom arbete med stöd i Ekenäs och detta fungerade bra.

Servicen via KuntouNet/Työhön kuntoutumisen pal-veluverkosto till olika arbetspensions- och försäkringsbolag fortsatte öka under 2015 (9 % av intäkterna 2014 och 17 % 2015), vilket var bra med tanke på minskat antal klien-ter via FPA. Arbetstränarservicen var av samma omfattning som 2014.

Ekonomiskt gjorde Arbetskliniken ett betydligt sämre år än 2014 p.g.a. färre avtal med FPA, men förlusten blev mindre än befarat tack vare den sparsamma linjen som hölls hela året, samt möjligheten att minska personalstyr-kan.

Det positiva under år 2015 var flytten till de nya ut-rymmena vid Folkhälsanhuset Östanlid. Hela personalen är nöjd med de trivsamma, lugna och ljusa utrymmena.

Hösten 2015 präglades av diskussioner om Arbetskli-nikens framtid. Överläggningar hölls med Härmän Kunt-outus Oy och Folkhälsan med tanke på överlåtelse av verk-samheten till en privat serviceproducent för att kunna vara med och konkurrera jämbördigt med andra om avtal med FPA gällande yrkesinriktad rehabilitering.

ÅLAND

496

NYLAND

196

ÖSTERBOTTEN

1 325ÅBOLAND

106

M

AKÅRKULLA • ÅRSBERÄTTELSE 2015 • 3332 • KÅRKULLA • ÅRSBERÄTTELSE 2015

ÅRKULLA SAMKOMMUNS externa verksamhetsintäkter uppgick år 2015 till 53,6 miljoner euro medan verk-samhetskostnaderna uppgick till 51,5 miljoner euro. Detta ledde till ett verk-

samhetsbidrag på 2 miljoner euro, vilket var en förbättring med 1,79 miljoner euro jämfört med år 2014. De finansiella posternas netto blev liksom 2014 negativt, 97 000 euro vilket gjor-de att årsbidraget blev 1,93 miljoner euro (88 000 euro år 2014). Då man ännu beaktar att avskrivningarna enligt plan uppgick till 899 000 euro kan man konstatera att räkenskapspe-riodens resultat år 2015 blev positivt 1 miljon euro (-750 000 euro år 2014). Överskottet för-delades så att specialomsorgen uppvisar ett över-skott om 1,1 miljoner euro, missbrukarvården ett underskott om 66 000 euro och arbetskli-nikverksamheten ett underskott om 5 000 euro.

Eftersom underskottet 2014 uppgick till 0,75 miljo-ner euro antog samkommunens styrelse 31.3.2015 ett digert balanseringsprogram omfattande 15 punkter för att förbättra samkommunens ekonomi med 0,85 miljoner euro. Det slutliga resultatet blev 0,96 miljo-ner euro, dvs. 115 000 euro bättre än det uppsatta må-let. Ett stort tack riktas till hela personalen för detta ef-tersom det är ute på enheterna resultat uppstår och inte i styrelserum eller vid ledande tjänstemäns skrivbord! De flesta bedömare anser att den ekonomiska tillväxten kommer att vara mycket svag i Finland ännu år 2016 trots att ekonomin i Finland förbättrades något under år 2015. Över-lag måste samkommunen de närmaste åren fortsättningsvis bereda sig på snabba förändringar i sin verksamhetsmiljö eftersom samkommunens ägare kräver att samkommunen agerar enligt de ekonomiska realiteter kommunerna lever i.

K VERKSAMHETENS INTÄKTER

53,6 M€

ÅRSBIDRAG

1,9 M€

VERKSAMHETENS KOSTNADER

51,5 M€

RÄKENSKAPSPERIODENS ÖVERSKOTT

1 M€

VERKSAMHETS BIDRAG

2 M€

2015 2014 2013 2012 2011 LIKVIDITET Antal kassadagar1) 12,1 2,0 4,9 28,7 13,6 (365*kassamedel/kassautbetaln.)

Current ratio2) 0,44 0,30 0,34 0,68 0,46 Rörligaaktiva/kortfr.främmandekapital

Kassautbetaln. euro/dag 141 174 139 154 132 790 129 655 128 582 (Externaverksamhetskostnader/365) SOLIDITET Soliditetsgrad3) 0,36 0,33 0,36 0,35 0,40 (Egetkapital+acc,avskrivn.diff)/(Helakapitalet-erhållnaförskott)

Grundkap:s andel av bestående aktiva i procent 36,7 36,2 36,8 42,0 46,3 Skuldsättningsgrad 0,64 0,67 0,64 0,65 0,60 (1-soliditetsgraden)

Relativ skuldsättningsgrad, % 33,15 34,67 33,55 36,08 28,83 100*(Främmandekapital-Erhållnaförskott)/Driftsinkomster LÖNSAMHET Årsbidrag i euro 1 928 660 87 892 1 205 709 777 524 -156 210 Årsbidragsprocent4) 3,60 0,17 2,42 1,61 -0,33 100*Årsbidraget/Omsättningen

Årsbidrag i procent av avskrivningarna enl plan 215 11 161 115 -26 INVESTERINGAR Intern finansiering av investeringar, % 314,5 5,9 31,6 23,3 -6,5 100*Årsbidrag/Egenanskaffningsutgiftförinvesteringar

Intern finansiering av kapitalutgifter, % 181,1 3,4 28,5 0,8 -6,0100*Årsbidrag/(Egenanskaffningsutgiftförinvesteringar+Nettoökningavutgivnalån+Amorteringarpålån) SKÖTSEL AV LÅN Låneskötselbidrag5) 3,8 0,2 2,6 1,7 -0,4 (Årsbidrag+Räntekostnader)/(Räntekostnader+Amorteringarpålån) Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde under 5 år 1 336 688 -1 264 883 -2 548 596 -2 504 523 -2 575 373

1)under7dagar=dålig,8–15dagar=normal,16–23dagar=bra,över30dagar=överlikvid2)under1=svag,1–2=tillfredsställande,över2=bra3)mäterdenfinansiellariskenenplacerare(kommun)löpervidenlikvidation.Högretal=mindrerisk4)angerdenandelavomsättningensomfinnskvartillavskrivningarochextraordinäraposter.5)under1=samkommunensförmågaattskötasinalånärsvag,1–2=tillfredsställande,över2=god

NYCKELTAL

EKONOMIEKONOMI

EKONOMISK ÖVERSIKT


RESULTATRÄKNING

Bokslut 2015 Budget 2015 %-jfr Bokslut 2014

VERKSAMHETENSINTÄKTER 53554051,47 53444080 100,2% 51024785,54 Försäljningsintäkter 47790945,01 48068710 99,4% 45680828,52 Avgiftsintäkter 4811734,12 4657760 103,3% 4645938,41 Understödochbidrag 444522,85 421520 105,5% 421737,60 Övrigaverksamhetsintäkter 506849,49 296090 171,2% 276281,01

VERKSAMHETENSKOSTNADER -51528395,85 -52437180 98,3% -50791069,20 Personalkostnader -40429006,76 -40432580 100,0% -39685203,79 Lönerocharvoden -31340128,17 -31300630 100,1% -30930167,57 Lönebikostnader -9088878,59 -9131950 99,5% -8755036,22 Köpavtjänster -4131828,63 -4486840 92,1% -4111675,97 Material,förnödenheterochvaror -3083879,09 -3922120 78,6% -3280417,37 Understöd -538599,90 -533270 101,0% -537134,90 Övrigaverksamhetskostnader -3345081,47 -3062370 109,2% -3176637,17

VERKSAMHETSBIDRAG 2 025 655,62 1 006 900 201,2 % 233 716,34FINANSIELLAINTÄKTEROCHKOSTNADER -96995,34 -217100 44,7% -145824,78 Ränteintäkter 4892,59 18500 26,4% 15672,38 Övrigafinansiellaintäkter 22620,24 12000 188,5% 18535,12 Räntekostnader -79841,42 -202000 39,5% -91206,49 Övrigafinansiellakostnader -44666,75 -45600 98,0% -88825,79

ÅRSBIDRAG 1 928 660,28 789 800 244,2 % 87 891,56AVSKRIVNINGAROCHNEDSKRIVNINGAR -898674,35 -789800 113,8% -835871,96 Avskrivningarenligtplan -898674,35 -789800 113,8% -835871,96

RÄKENSKAPSPERIODENS ÖVERSKOTT (underskott) 1 029 985,93 0 -747 980,40

RESULTATRÄKNING1.1-31.12.2015,externaposter

EKONOMIEKONOMI

ENLIGT SAMKOMMUNENS ekonomiplan skulle samkommunen investera sammanlagt 7,5 miljo-ner euro år 2015 medan de bokförda investerings-utgifterna stannade vid 712 000 euro. Finansie-ringsbidrag för investeringsutgifter budgeterades

till 620 000 euro medan samkommunen lyfte sådana till ett belopp om 98 000 euro. Den stora investeringsbud-geten kunde till största delen härledas till ett antal nybyg-gen samt större grundrenoveringar som var budgeterade till 4,8 miljoner euro. Inget av dessa projekt påbörjades p.g.a. att det från verksamheten var svårt att få en klar beställning där behov och ramar entydigt framgår. Dess-utom har kommunerna inte tagit på sig ansvaret som hyresgaranter för de ARA-projekt samkommunen kört.

För att finansiera investeringsbudgeten 2015 planerades att samkommunen skulle lyfta 5,78 miljoner euro i nya budgetlån. P.g.a. att investeringsbudgeten inte kunde förverkligas enligt plan behövde samkommunen inte lyfta några nya långfristiga lån 2015. Däremot tecknade samkommunen ett kommun-certifikat om 1 miljon euro för att finansiera gjorda investe-ringar och planenliga låneamorteringar. Samkommunen hade vid utgången av året en kassa uppgående till 1,75 miljoner euro och som skulle räcka till 12,1 dagars kassautbetalningar.Enligt ekonomiplanens finansieringskalkyl skulle likvidi-teten försämras med 593 000 euro under år 2015 men tack vare att samkommunen gjorde ett stort överskott, teck-nade kommuncertifikat och en exceptionellt låg ränteni-vå förbättrades likviditeten i stället med 1,5 miljoner euro.

INVESTERING OCH FINANSIERING


BALANSRÄKNING 31.12.2015BALANSKONTON 1.1.2015 2015 31.12.2015 Ingående balans Förändring Utgående balansAKTIVA 27 022 491 1 072 938 28 095 429 BESTÅENDEAKTIVA 24350031 -396130 23953901 Immateriella tillgångar 1 089 037 -135 524 953 513 Dataprogramvaror 2698 -1837 861 Hyreslägenhetersgrundrenoveringar 1086339 -133687 952651 Materiella tillgångar 19 378 637 -175 678 19 202 958 Mark-ochvattenområden 647108 647108 Byggnader 16040222 968180 17008402 Fastakonstruktionerochanordningar 299751 171181 470933 Maskinerochinventarier 858278 192587 1050865 Förskottsbetalningarochpågåendeanläggningar 1533279 -1507627 25652 Placeringar 3 882 357 -84 928 3 797 429 Aktierochandelar 984749 4500 989249 Övrigalånefordringar 2897608 -89428 2808181FÖRVALTADEMEDEL 164003 59664 223667 Donationsfondernas särskilda täckning 164 003 59 664 223 667 RÖRLIGAAKTIVA 2508458 1409404 3917862 Fordringar 2 216 871 -50 563 2 166 308 Kortfristigafordringar 2216871 -50563 2166308 Kundfordringar 1724114 -163824 1560290 Övrigafordringar 410922 -63856 347066 Resultatregleringar,fordringar 145691 15486 161177 Finansiella värdepapper 44 44 Aktierochandelar 44 44 Kassa och bank 291 543 1 459 968 1 751 511 PASSIVA -27 022 491 -1 072 938 -28 095 429 EGETKAPITAL -9045797 -1029986 -10075783 Grundkapital -8 802 608 -8 802 608 Överskott / underskott från tidigare räkenskapsperioder -991 169 747 980 -243 189 Räkenskapsperiodens överskott / underskott 747 980 -1 777 966 -1 029 986 FÖRVALTATKAPITAL -270459 14350 -256110 Donationsfondernas kapital -257 321 4 096 -253 225 Övrigt förvaltat kapital -13 139 10 254 -2 885 FRÄMMANDE KAPITAL -17 706 235 -57 302 -17 763 537 Långfristigt -9 307 803 451 500 -8 856 303 Lånfrånfinansinstitutochförsäkringsinrättningar -8005208 442586 -7562622 Lånfrånoffentligasamfund -1302595 8914 -1293681 Kortfristigt -8 398 432 -508 802 -8 907 234 Lånfrånfinansinstitutochförsäkringsinrättningar -442586 -1000000 -1442586 Lånfrånoffentligasamfund -8914 0 -8914 Erhållnaförskott -15818 6301 -9517 Skuldertillleverantörer -1311262 279119 -1032142 Övrigaskulder -1424258 282285 -1141972 Resultatregleringar,skulder -5195594 -76508 -5272102

Totalsumma 0 0 0

FINANSIERINGSANALYS bokslut 2015 bokslut 2014 Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag 1 928 660 87 892 Extraordinäraposter Korrektivpostertillinternttillfördamedel -225086 1703574 -36117 51774

Kassaflödet för investeringarnas del Investeringsutgifter -711672 -2499514 Finansieringsandelarförinvesteringsutgifter 98415 1001486 Försäljn.inkomsteravtillgångar blandbeståendeaktiva 246371 -366886 181371 -1316658

Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde 1 336 688 -1 264 883

Kassaflödet för finansieringens del Förändringariutlåningen ÖkningavutlåningenKårkullaFab 0 0 Minskningavutlåningen 89428 89428 78594 78594 Förändringarilånebeståndet Ökningavlångfristigalån 0 1921945 Minskningavlångfristigalån -451500 -1090048 Förändringavkortfristigalån 1000000 548500 41412 873309 Förändringariegetkapital 0 0 Övrigaförändringaravlikviditeten Förändringaravförvaltademedelochförvaltatkapital -74013 -63473 Förändringavomsättningstillgångar Förändringaravfordringar 50563 -150399 Förändr.avräntefriaskulder -491198 -514648 103098 -110774 Kassaflödetförfinansieringensdel 123279 841129

Förändring av likvida medel 1 459 968 -423 755

Förändringavlikvidamedel Likvidamedel31.12 1751554 291587 Likvidamedel1.1 -291587 1459968 -715341 -423755

KÅRKULLA ÅRSBERÄTTELSE 2015AD, ombrytningRitvaRähmönen,ZeelandFamily|BilderKårkullasfotoarkivPapperMultioffset|Tryck Oy FRAM ab 2016

EKONOMI EKONOMI


SPECIALOMSORG

kårkulla.fi

KÅRKULLA SAMKOMMUNKårkullavägen 142, 21610 KirjalaTfn 0247 431 222 (växel öppen vardagar kl. 9–15)[email protected]@karkulla.fi

kårkulla samkommuns årsberättelse 2015

Documents