karriärvägledningens teori och metod ii, 7,5 hp ucg117 -ht2019 · karriärvägledningens teori...
TRANSCRIPT
1 (14)
Uppdaterad 14 augusti 2019
Institutionen för pedagogik och didaktik
Kursansvariga: Aino Collmar & Daniel Hailemariam
CAMPUS
Karriärvägledningens teori
och metod II, 7,5 hp
UCG117 -HT2019
2(14)
Inledning
Denna delkurs bygger på Karriärvägledningens teori och metod I som ni läste i våras. Ni
kommer därför vara bekanta med en del av innehållet medan annat kommer att vara nytt och
fördjupas. Det som är särskilt när det gäller upplägget är att de två delkurserna
Karriärvägledningens teori och metod II (KTM II) och Handledd professionspraktik I
(PRAKTIK I) kommer att gå omlott under ca 9 veckor. Syftet är att det ska ge ökade
möjligheter till ett fördjupat lärande om vägledningens teorier och metoder genom att ni
prövar och utforskar dessa i en vägledande praktik. Nedan följer kursplanens beskrivning av
kursinnehåll och upplägg. Ni läser därför KTM II v 36-38, praktik v 39-43 och därefter KTM
II v 44. Sista dagen på KTM II är 1 november 2019.
Kursens innehåll
I delkursen fördjupas karriärvägledningens teori och metod, samtalsmetoder och
förhållningssätt för att stödja individers karriärprocesser. Frågor om hur individers lärande om
sig själva och karriärfrågor kan främjas behandlas samt hur karriärinformation kan hanteras i
vägledande samtal. Kursen ger perspektiv på samtalsmetoder för att stödja individers
motivation och väljande i relation till karriärprocesser. Frågor om makt och samspel i
interaktion och professionella förhållningssätt i institutionella samtal belyses i samband med
detta. Här blir etiska frågor, föreskrifter och riktlinjer gällande vägledande samtal och
vägledarprofessionen ett viktigt inslag. I kursen behandlas dessutom perspektiv på diagnos
och normalitet samt karriärprocesser avseende individer och grupper med skilda behov.
Fördjupning av metoder för analys av vägledande samtal ingår.
Förväntade studieresultat
Efter genomgången delkurs förväntas studenten ha förmåga att:
1) leda vägledande samtal som stödjer individens lärande och förändringsprocesser,
2) analysera vägledande samtal i relation till karriärvägledningens teori och metod,
3) diskutera karriärvägledning utifrån perspektiv på diagnos och normalitet i relation till
individers och gruppers behov,
4) belysa etiska frågor i relation till karriärvägledande samtal och profession.
Undervisning
Undervisningen på delkursen utgörs främst av föreläsningar, seminarier och tillämpning av
samtal. Kursens seminarier och tillämpningar är obligatoriska, det finns även andra
obligatoriska moment i kursen (se schemat). Andra undervisningsformer kan ingå. För
detaljerad information se studiehandledning för respektive delkurs. Vid frånvaro från
obligatorisk undervisning skall studenten komplettera med skriftliga eller muntliga uppgifter
enligt anvisning från ansvarig lärare.
3(14)
Handledd professions praktik I
Handledd professionspraktik I genomförs på praktikplats med handledare. Under professions-
praktiken genomför studenten studieuppgifter kopplade till delkursens förväntade
studieresultat. Praktikhandledaren förväntas skapa förutsättningar för studenten att genomföra
studieuppgifterna. Separat studiehandledning finns för handledd professions praktik I.
Kunskapskontroll och examination
Delkursen examineras genom studieuppgifter, en skriftlig samtalsanalys samt en muntlig
uppgift avseende tillämpning av vägledande samtal. Den skriftliga samtalsanalysen bedöms
enligt den sjugradiga betygsskalan (A – F) som blir kursens betyg med förutsättning att alla
andra uppgifter är genomförda och godkända.
Formalia för skriftliga uppgifter
För samtliga skriftliga uppgifter som ska lämnas in gäller följande:
Ditt namn, personnummer (när uppgiften läggs i enskild mapp), kursens namn, uppgiftens
namn och kursansvariges namn ska stå på första sidan.
På varje sida ska ditt namn och personnummer finnas i sidhuvudet.
Texten ska skrivas med hjälp av dator, typsnitt: Times New Roman, 12pts med 1,5
radavstånd.
Källhänvisningarna ska vara korrekta och litteraturförteckning ska finnas med. För
referenshanteringssystem se t ex http://www.hb.se/Biblioteket/Skriva-och-referera/Guide-till-
Harvardsystemet/. Det finns också dokument som stöd för skrivande på Athena.
Texten ska vara relevant i förhållandet till uppgiften.
Texten ska innehålla resonemang och reflektioner som är underbyggda med koppling till
kursens litteratur.
Texten ska ha en klar struktur och disposition.
Texten ska vara rättstavad och sidorna ska vara numrerade.
Betyg
Som betyg på kursen används en sjugradig målrelaterad betygsskala för den skriftliga
samtalsanalysen med graderna (i fallande ordning) A, B, C, D, E, Fx och F. För godkänt betyg
på kursen krävs lägst betygsgraden E samt genomförda och godkända kursuppgifter.
Student som erhållit betyget Fx vid examination får komplettera befintlig examination i
enlighet med tidsangivelse i studiehandledning för kursen. För denna kurs gäller 1 månad
efter att betyg meddelats.
4(14)
Den som har godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg.
Examination och plagiering
Examinationsuppgiften ska vara en självständigt skriven text. I texten ska det framgå att Du
satt dig in i och tillgodogjort dig kurslitteraturen. Det är givetvis tillåtet att citera andra källor
än kurslitteraturen, men inte som ersättning för de obligatoriska litteraturerna. Såväl direkta
citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga
referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt och ange sig själv
som författare till texten är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Ett exempel på plagiat är att
ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och
enstaka meningar) utan att ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om
Du använder andras text så att Du får den att framstå som din egen. Andras text kan
exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter Du funnit på nätet, eller en
studiekamrats hemtentamen.
Alla examinationsuppgifter kontrolleras mot ett plagiatprogram som upptäcker
eventuella plagiat. Plagiat betraktas som ett grundläggande brott, inte enbart mot en
etablerad forskningsetisk kod, utan även mot ett allmänt förhållningssätt vad gäller egna och
andras texter. Plagiat är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett disciplinärende, som kan
leda till avstängning.
Se Stockholms universitets regler för examination. (Texten kring examination av individuella
uppgifter är framtagen av studievägledningen och studierektorer vid Institutionen för
pedagogik och didaktik.)
5 (14)
Obligatorisk litteraturlista
Amundson, Norman E. (2009). Active engagement: the being and doing of career counselling.
3. ed. Richmond (ca 250 s)
De Jong, Peter & Berg, Insoo Kim. (2013). Lösningsbyggande samtal. 4. uppl. Lund:
Studentlitteratur kap 1-7, 9-10 (ca 300 s)
Jensen, Per & Ulleberg, Inger. (2013). Mellan orden: kommunikation i praktiken. 1. uppl.
Lund: Studentlitteratur Kap 3-6, 8-9, 11, 12-16 (ca 200 s)
Olsson, Staffan. (2019). Sekretess och anmälningsplikt i förskola och skola. 7. uppl. Lund:
Studentlitteratur. Följande sidor/kapitlen ska läsas: Förord, ss. 13-15, Kap. 1-5, Kap. 7, Kap.
8, Kap. 10, Kap. 11, Kap. 13, Kap 15. (ca 135 sidor).
Sundelin, Åsa. (2017). Samtalsmetodiska ideal – möjlighet och begränsning i
vägledningssamtal med nyanlända elever. (ca 12 s). Stockholm: Skolverket
Sundelin, Åsa. (2017). Om konsten att stödja nyanlända elevers lärande om karriärfrågor. (ca
16 s). Stockholm: Skolverket. Båda artiklarna:
https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-
arbetet/nyanlanda/vagledning-av-nyanlanda-i-skolan
Sveriges vägledarförening. http://www.vagledarforeningen.se/deklaration/
Söderberg, Elisabeth. (2014). Grynnor och farleder i karriärvalsprocessen: unga med
rörelsehinder och deras handlingsutrymme (sidor 23-65 och 188-202). Stockholms
Universitet.
Wikstrand, Frida & Ulfsdotter Eriksson, Ylva. (2015). Att använda yrkesbeskrivningar i
vägledning. I Lovén, Anders red (2015). Karriärvägledning En forskningsöversikt. Lund:
Studentlitteratur (ca 15 s)
Artiklar (finns som pdf på Athena)
Hjert, Michael (2000) På spår efter lösningar- en liten introduktion till ett lösningsfokuserat
arbetssätt
Referenslitteratur
Andergren, Leif (2014). Samtala: vägledning för framtid och karriär i en kaotisk värld.
Borås: Tremedia
Egan, Gerard (2014). The skilled helper: a client-centred approach. Europe, Middle East and
Africa ed. Andover: Cengage Learning
Hägg, Kerstin & Kuoppa, Svea Maria (2007). Professionell vägledning: med samtal som
redskap. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur
6 (14)
Kutscher, Martin L. (2010). Barn med överlappande diagnoser: ADHD,
inlärningssvårigheter, Asperger, Tourette, bipolär sjukdom med flera. Stockholm: Natur &
kultur
Miller R. William & Rollnik, Stephen (2013). Motiverande Samtal: att hjälpa människor till
förändring. The Guilford press.
Olsson, Inga (2006). Dialogen inom och mellan oss: i huvudet på en insiktssamlare.
Stockholm: Trinom
Wikstrand, Frida & Lindberg, Mia (2015). Tala om arbetslivet!: ett genusmedvetet och
normkritiskt metodmaterial för hela skolan. Stockholm: Skolverket
7 (14)
Studie- och examinerandeuppgifter
Studieuppgift 1 – PM om litteratur
Syfte
Uppgiften genomförs inför föreläsningen/introduktion till kursen v 36. Uppgiften är tänkt att
fungera som en länk mellan denna och delkurs I. Litteraturen fokuserar grundläggande
begrepp och perspektiv på kommunikation och interaktion både i mellanmänskliga relationer
och professionella sammanhang. Syftet med uppgiften är att fungera som en ingång i
kunskapsområdet och att stödja studenternas möjligheter till fördjupning i teorier och metoder
för vägledning.
Tillvägagångssätt:
Utifrån nedanstående litteratur ska du skriva en promemoria. Promemoria (PM) är latin och
betyder anteckning för minnet. Tanken med att skriva ett PM är att du ska få perspektiv på
litteraturens innehåll och samtidigt utveckla din egen förståelse av innehållet: Vad säger
författaren, och vad tänker du om det?
Detta PM ska handla om följande litteratur:
Jensen, Per & Ulleberg, Inger (2013). Mellan orden: kommunikation i praktiken. 1. uppl.
Lund: Studentlitteratur Kap 11-16
Du väljer ut minst tre citat (korta utdrag från texten) vilka du utgår från för att belysa en eller
flera från följande frågor:
1) Vad är litteraturens centrala begrepp och innehåll? Några exempel vad du själv tyckte
var allra viktigast i boken
2) Tankegångar eller perspektiv som du hade svårt att förstå eller har invändningar mot?
3) Tankar och åsikter hur texten kan bli relevant för dig i ditt arbete? På vilket sätt kan
det du har läst inverka på vägledningssituationen?
Din PM ska vara ca 3 sidor långt (12 pt Times New Roman, 1,5 radavstånd och en
rubriknivå).
PM:et ska lämnas in på Athena i planeringen ”Uppgift 1-PM” senast onsdagen den 4 september kl
18.00. PM är obligatoriskt.
8 (14)
Studieuppgift 2 – Om aktiverande metoder (Basgrupp)
Syfte
Uppgiften syftar till att utveckla förståelsen för och förmågan att använda aktiverande och
perspektivvidgande metoder i vägledning. Här ges tillfälle att inför praktiken både öva och
reflektera kring detta.
Tillvägagångssätt
I basgruppen ska ni vid ett eget seminarietillfälle pröva och reflektera kring aktiverande
metoder utifrån:
Amundson, Norman E. (2009). Active engagement: the being
and doing of career counselling.
Sundelin, Åsa. (2017). Samtalsmetodiska ideal – möjlighet och
begränsning i vägledningssamtal med nyanlända elever. (ca 12
s).
Sundelin, Åsa. (2017). Om konsten att stödja nyanlända elevers
lärande om karriärfrågor. (ca 16 s).
Ni bestämmer själva var och när ni genomför seminariet. Men innan seminariet ska var och en
ha läst in sig på en metod/övning som ni prövar att vägleda någon i basgruppen utifrån. När
du ha valt din metod/övning tänk på följande frågor:
Vilket syfte kan en aktiverande metod ha? Vad kan den bidra med för en
vägledningssökande?
Vilka målgrupper och frågor kan metoden fungera för eller inte?
Finns det några risker med metoden? Vad kan en vägledare behöva tänka på?
Vilken introduktion/förberedelse kan metoden behöva?
Vilken roll spelar aktiverande metoder för lärande?
Information som verktyg för perspektivvidgning och lärande? Vad ¨gör¨ information
med vägledningssökande i samtal – vilka blir utmaningarna för vägledare respektive
vägledningssökande när vägledaren informerar?
Redovisning
Lämna ett protokoll i planeringen ”Uppgift 2 Aktiverande metoder” på Athena där deltagare,
metoder samt summering av reflektioner framgår (lyft fram det viktigaste med utgångspunkt
av punkterna i listan ovan). Redovisningen ska också innehålla två-tre reflektioner/slutsatser
om aktiverande metoder med koppling till Sundelins artiklar om att vägleda nyanlända.
Uppgiften ska vara gjord senast vecka 38 och protokollet inlämnat senast 20 september 2019.
9 (14)
Studieuppgift 3 - Individ, normalitet och karriärutveckling – Vägledning i relation till individer med normbrytande funktionalitet
Syfte
Utveckla studenternas förståelse för individuella och kontextuella påverkansfaktorer av
betydelse för vägledning med individer med funktionsnedsättning.
Tillvägagångssätt
Som underlag för uppgiften använder ni er av kursens föreläsning v.38 (17/9) som kommer ge
er en introduktion till vanligt förekommande diagnoser samt introducera er till lämplig
fördjupning av enskilda diagnoser. Utgå vidare från övrig relevant kurslitteratur, egen vald
diagnos samt iakttagelser ni gjort på praktiken. Se också särskilt följande avsnitt från den
obligatoriska litteraturen:
Söderberg, Elisabeth (2014) s.47-66
Ni utgår från följande frågeområden i ert kunskapssökande inför seminariet:
Diagnos: Vad kännetecknar en av dig utvald diagnos/diagnosspektra?
Stigmatisering: Vad innebär stigmatisering och begreppet normalitet i relation till
studie- och yrkesvägledning?
Strukturella problem: Vilka utmaningar ställs individer med funktionsnedsättning
inför i relation till studie-och yrkesvägledning?
Redovisning
Vid ett obligatoriskt seminarium i vecka 44 kommer ni att i mindre grupper diskutera diagnos,
normalitet, stigmatisering och strukturella problem kopplat till studie-och yrkesvägledning.
Seminariet kommer utgå från ovanstående frågeområden.
Uppgiften bedöms Underkänd eller godkänd.
10
(14)
Studieuppgift 4 – Etik och sekretess
Syfte:
Uppgiften syftar till att utveckla kunskap om och fördjupa förståelsen för etiska riktlinjer och
sekretessfrågor i karriärvägledande verksamheter. Hela seminariet bygger på den obligatoriska
föreläsningen om sekretess av Staffan Ohlsson, era praktikerfarenheter och läsning av relevant
litteratur, bl. a. Olsson, Staffan (2019) och Sveriges vägledarförenings Etiska riktlinjer (2017).
Vid seminariet om etik och sekretess kommer ni att diskutera etik och sekretess i studie- och
yrkesvägledning utifrån ”fall beskrivningar” (Case studies). Dessa fiktiva Case kommer relatera
till att vara ute på praktik och ställas inför olika etiska dilemman. Ni använder er av kursens
föreläsningar, seminarier, praktikerfarenhet och litteratur som utgångspunkt. Till detta tillfälle
tar ni med era tankar, upplevelser/erfarenheter för att gruppvis diskutera etik och sekretess i en
vägledande kontext.
Mer detaljerad information och instruktioner ges vid seminariets start.
Redovisning
Ni ska under det reflekterande seminariet föra protokoll där deltagare samt de frågeställningar
ni tagit upp och era slutsatser redovisas utifrån era reflekterande samtal. Protokoll lämnas på
Athena senast vid kursslut, under ”Uppgift 4 -Etik och sekretess, gruppuppgift.” Uppgiften
bedöms Underkänd eller godkänd.
Studieuppgift 5 - Tillämpning av vägledning (samtalsövning)
Syfte:
Att tillämpa och befästa samtalsfärdigheter och vägledningsmetodik samt utveckla förmågan
att genomföra vägledande samtal och ett reflekterande förhållningssätt i relation till teorier
och metoder inom området.
Tillvägagångssätt:
Ni kommer vid två obligatoriska tillfällen att tillämpa vägledning i mindre grupp, liknande det ni
gjorde under delkursen Karriärvägledningens teori och metod I. Ni skall även denna gång ge och få
återkoppling på era samtal, metoder och färdigheter.
Till det första tillfället i v 38 tar du med dig en frågeställning att bli vägledd kring, som handlar om
dig själv i relation till utbildningen eller yrkesrollen eller något annat dilemma som känns relevant
för uppgiften.
Det andra tillfället i vecka 44 är examinerande. För att bli godkänd ska du där visa att du behärskar
grundläggande vägledningsfärdigheter. Till detta tillfälle ska du ha med dig en ny frågeställning eller
ett nytt dilemma som med fördel är kopplat till din praktik och din kommande yrkesroll. Se vidare
nedanstående kriterier för vilka förmågor du ska kunna visa på vid examinationen:
11
(14)
1) Som vägledare (samtalsledare) ska du kunna
Följa vägledningssökandes agenda
I tillräcklig mån klargöra vägledningssökandes frågeställning
Lyssna aktivt, d v s omformulera, sammanfatta, ställa öppna frågor.
Använda metoder från delkursen som visar på förståelse för vägledningssökande och
frågeställningen alternativt diskutera möjliga vägledningsstrategier efter samtalet.
Diskutera kring ditt samtal som visar på tillräcklig medvetenhet, kunskap och förståelse för
samtalet och vägledning.
2) Som huvudansvarig för återkoppling ska du kunna
Ge återkoppling på metoder, färdigheter och förhållningssätt som är relevanta för det
genomförda samtalet och förankrade i vägledningens teori och metod.
Tillfälle 2 bedöms Underkänd eller Godkänd. Vid betyget underkänd erbjuds ett
kompletterande tillfälle.
Båda dessa tillfällen är obligatoriska för att bli godkänd på kursen. Vid frånvaro vid dessa övningar
erbjuds studenten ett ersättningstillfälle, med förutsättning att det finns rätt antal studenter. Tidpunkt
meddelas av lärare.
Studieuppgift 6 – Analys av samtal
Syfte
Syftet med uppgiften är att du ska befästa och fördjupa dina kunskaper om
karriärvägledningens teori och metod relaterat till dig själv som vägledare. Du ska visa på
förmåga att reflektera och analysera kring genomförda vägledningssamtal i relation till
teoretiska perspektiv på samtal och interaktion. I denna uppgift ska du därför skriftligt
analysera minst två samtal som du har haft med din handledare. Samtalen som du haft ska
synliggör hur du förhåller dig till olika förhållningssätt och metoder i vägledande samtal.
Tillvägagångssätt
Du ska göra en skriftlig analys som bygger på handledande samtal som du har haft med din
handledare under praktiken. Under praktikperioden förväntas du genomföra minst 5 egna
vägledningssamtal (se studiehandledning för handledd professions praktik I). För denna
uppgift är det att föredra om du kan genomföra två av dessa samtal med en och samma person,
dels för att det ger större möjlighet att använda kursens perspektiv och metoder
(perspektivvidgande/lösningsinriktat/aktiverande metoder) i samtalen, dels också för att det
kan ge ett bättre underlag för samtalen med din handledare.
Samtalen mellan dig och din handledare ska spelas in för att du ska kunna återgå till dem och
använda dem i denna uppgift. Samtalen behöver inte transkriberas ordagrant men det kan vara
till hjälp att du för dig själv skriftligt sammanfattar innehåll och reflektioner från samtalen.
Analysen ska omfatta minst 1500 max 2000 ord (Times new roman, 12 punkter, 1,5
radavstånd). Detta inkluderar inte försättsblad och referenslista. Var noga med att ange
litteraturhänvisningar med sidhänvisningar löpande i texten på vanligt vis (Harvardsystemet).
Följande underrubriker ska finnas med i uppgiften:
12
(14)
Inledning:
En sammanfattande beskrivning av inom vilken verksamhet handledningssamtalen utspelat
sig:
verksamhet, målgrupp, generell bild av samtalens innehåll etc. (max 200 ord)
Handledningssamtal mellan dig och handledare:
Skriv texten i form av en dialog mellan dig och en handledare där ni talar om de genomförda
samtalen utifrån kursens övergripande samtalsmetodiska teman som aktiverande metoder,
lösningsfokuserat arbetssätt, perspektivvidgning samt etiska frågor.
Vad tar handledaren upp?
Vilka frågor ställer handledaren?
Vad svarar du? (ca 1500 ord)
Vad är återkommande
Slutsatser
Sammanfattande reflektioner om dig själv som vägledare utifrån ovanstående
handledningssamtal:
Vilka är dina styrkor?
Hur beskrivs din progression?
Vad behöver du utveckla?
Inlämning av uppgiften
Den slutgiltiga versionen av uppgiften läggs sedan i ”examinerande uppgift 6” på Athena
senast 31 oktober 2019 klockan 24.00 samt utskriven i facket KTM II, Studentkaféet plan 4
senast 1 november 2019 klockan 16.00. Uppgiften bedöms enligt den sjugradiga betygsskalan
(se betygskriterier nedan) som blir delkursens betyg (förutsatt att du är godkänd på övriga
uppgifter).
13
(14)
Betygskriterier Betygskriterier avser samtalsanalysen för kursen Karriärvägledningens teori och metod II
(KTM II), HT 2019
A
Uppgiften visar att studenten har mycket god förmåga att reflektera kring och analysera
vägledningssamtal i relation till teoretiska perspektiv på samtal och interaktion vilket framgår
genom: uppgiften täcker de punkter som finns i instruktionen för uppgiften på ett relevant sätt,
i uppgiften problematiseras vägledande samtal och vägledarroll i relation till delkursens
litteratur, väsentliga frågor kring vägledningssamtal och vägledarroll diskuteras och fördjupas
utifrån kursens centrala begrepp och perspektiv, etiska frågor i vägledning diskuteras både
relevant och fördjupat, självständiga och motiverade slutsatser utifrån litteratur och erfarenhet
dras, författaren visar god förmåga till självreflektion genom att både styrkor och
utvecklingsområden hos sig själv i vägledarrollen lyfts fram. Relevanta och konkreta förslag
på den fortsatta utvecklingen som vägledare ges, uppgiften präglas av en tydlig, förankrad
argumentation och språklig stringens. Texten karaktäriseras av god struktur och logik.
Uppgiften är genomgående väl förankrad i kursens litteratur, föreläsningar och seminarier och
uppvisar mycket god förståelse av innehållet. Formalia är genomgående korrekt.
B
Uppgiften visar att studenten har mycket god förmåga att reflektera kring och analysera
vägledningssamtal i relation till teoretiska perspektiv på samtal och interaktion vilket framgår
genom: uppgiften täcker de punkter upp som finns i instruktionen för uppgiften på ett relevant
sätt, relevanta perspektiv på vägledningssamtal och vägledarroll belyses utifrån kursens
centrala begrepp och perspektiv, etiska frågor i vägledning diskuteras på ett relevant sätt,
relevanta och motiverade slutsatser med förankring i litteratur och erfarenhet dras, författaren
visar god förmåga till självreflektion genom att både styrkor och utvecklingsområden hos sig
själv som vägledare lyfts fram. Förankrade och konkreta förslag på den fortsatta utvecklingen
som vägledare ges, uppgiften är genomgående förankrad i kursens litteratur, föreläsningar och
seminarier och uppvisar en god förståelse av innehållet. Texten är till övervägande del tydlig,
stringent och logisk. Formalia är genomgående korrekt.
C
Uppgiften visar att studenten har god förmåga att reflektera kring och analysera
vägledningssamtal i relation till teoretiska perspektiv på samtal och interaktion vilket framgår
genom: uppgiften täcker de punkter upp som finns i instruktionen för uppgiften på ett relevant
2 sätt, uppgiften belyser på ett relevant sätt frågor om vägledande samtals teori och metod i
relation till vägledningens praktik. De aspekter som tas upp jämförs med centrala perspektiv
från teori (kurslitteraturen) och praktikerfarenheter, etiska frågor i vägledning belyses på ett
välgrundat och relevant sätt, i uppgiften ges konkreta och väl underbyggda förslag på egna
utvecklingsområden i vägledarrollen, uppgiften är på ett relevant sätt förankrad i delkursens
litteratur, kraven på formalia uppfylls. Texten har god struktur och tydligt språk.
D
Uppgiften visar att studenten har förmåga att reflektera kring och analysera vägledningssamtal
i relation till teoretiska perspektiv på samtal och interaktion vilket framgår genom: uppgiften
täcker de punkter upp som finns i instruktionen för uppgiften på ett tillräckligt relevant sätt,
uppgiften tar upp och belyser relevanta aspekter av vägledande samtals teori och metod i
14
(14)
relation till vägledningens praktik. Redogörelser är mestadels korrekta, etiska frågor i
vägledning belyses på ett relevant sätt i tillfredsställande grad, uppgiften anknyter på ett
relevant sätt till delkursens litteratur, i uppgiften dras relevanta slutsatser om egna
utvecklingsområden i vägledarrollen, kraven på formalia uppfylls i och framställningen har
struktur.
E
Uppgiften visar i tillräcklig grad att studenten har förmåga att reflektera kring och analysera
vägledningssamtal i relation till teoretiska perspektiv på samtal och interaktion vilket framgår
genom: i uppgiften tas i tillräcklig omfattning de punkter upp som finns i instruktionen för
uppgiften på ett tillräckligt relevant sätt, uppgiften tar upp och belyser i tillräcklig grad
relevanta aspekter av vägledande samtals teori och metod i relation till vägledningens praktik.
Redogörelser är mestadels korrekta, etiska frågor i vägledning belyses på ett relevant sätt i
tillfredsställande grad, uppgiften anknyter i tillfredställande omfattning och på relevant sätt till
delkursens litteratur, i uppgiften dras i tillfredsställande grad relevanta slutsatser om egna
utvecklingsområden i vägledarrollen, kraven på formalia uppfylls i tillräcklig grad och
framställningen har tillräcklig struktur.
Fx
Uppgiften är bristfällig vad gäller innehåll och/eller formalia enligt anvisning i
studiehandledningen och betygskriterier och måste därför kompletteras enligt lärarens
anvisningar.
F
Uppgiften går ej att bedöma p.g.a. stora brister eller är ej inlämnad – underlag för bedömning
saknas