kibladet - karolinska institutet · world’s finest specialist book collections. ......

KAROLINSKA INSTITUTETS PERSONALTIDNING | NUMMER 1 | 2012

KIBladet

Högsta betyg!

Kursledaren Jeanette Johansen och koordinatorn

Helena Hallgren Lönn utbildar forskarna till

bättre handledare.Foto: ERIK CRONBERG

Sidorna 12–14

Otto tar klivetefter examen

PORTRÄTTET

Sidorna 4–5

Allt om KIs utbyte med Vietnam

SPANING

Sidan 3

“Bokskatten kunde hasjunkit i Riddarfjärden”

LEDAREN

Jakten på ny rektor har börjat - häng

med från start!

Föreläsa med ellerutan powerpoint?

DUELLEN

Sidan 2

Sidorna 8–9

KIs forskare har gått på kurs

Sidorna 18–19

EN DOLD SKATT. Så skulle man kunna beskriva Hagströmer-biblioteket – en kulturskatt

som nästan gick till spillo för knappt 200 år sedan.

Hagströmerbiblioteket i Haga Tingshus är idag ett av världens finaste medicinska specialbibliotek med över 30 000 böcker, de flesta tryckta före 1860. Biblioteket har fått sitt namn efter min företrädare och Karolinska Institutets förste rektor Anders Johan Hagströmer (1753–1830). Han var lärjunge till Linné men också en av de drivande krafterna när Karolinska Institutet grundades 1810. Så småningom överlät han sin stora boksamling till universitetet.

Men det var nära att denna fantastiska biblioteksskatt gick förlorad. När Karolinska Institutet flyttade från Riddarholmen till Norr Mälarstrand 1816, gick flyt-ten med pråmar över Riddarfjär-den. Tänk er dessa pråmar komma glidande över vattnet lastade med anatomiska preparat, hjärnor, skelettdelar, kirurgiska instrument – och så Hagströmers boksamling. Det blåste dessutom kraftigt den här dagen. Plötsligt kapsejsade en av pråmarna och delar av preparat-samlingen sjönk till botten. Men lyckligtvis klarade sig Hagströmers boksamling oskadd och vi har där-för fortfarande denna skatt i vår ägo.

BIBLIOTEKET FICK sin nuvarande form 1997, efter att dess moderne skapare Ove Hagelin ägnat många

år åt att samla ihop de gamla böckerna som höll på att gå förlorade i olika arkiv. Och biblioteket har som sagt många dyrgripar. En av dem är Carl von Lin-nés eget exemplar av Systema Naturae från 1735 – det mest berömda arbete som någonsin publicerats av en svensk forskare.

Jag rekommenderar verkligen alla medarbetare att besöka Hagströmerbib-lioteket! Vi blir så lätt historielösa och tappar perspektivet bakåt medan nuet pågår. Men låt oss inte glömma att det är vår historia och våra erfarenheter

som genom århundraden format oss och vår självbild. Utan vår historia kan vi inte ta ansvar för vår framtid.

ETT EXEMPEL på detta är den aktuella debatten om LifeGene. Som ni alla säkert vet beslutade

Datainspektionen strax före jul att LifeGene bryter mot personuppgiftsla-gen eftersom man samlar in data till framtida forskning som inte är exakt definierad. Vi har valt att tolka lagen på ett annat sätt och har därför överklagat beslutet till Förvaltningsrätten. Vi har också tagit kontakt med utbildnings-departementet som arbetar på att se över lagstiftningen för den här typen av epidemiologisk forskning.

Genom en historisk tillbakablick ser vi att just stora datamängder har

varit styrkan i svensk forskning och lett till viktiga upptäckter. Ett exempel är vaccin mot livmoder-halscancer som utvecklats utifrån biobanksprover från 1960-talet. När proverna togs visste man inte att de skulle användas till just detta.

En lärdom vi alltså kan dra av vår historia är att vi vet väldigt lite om framtiden. Vi vet inte idag vilken banbrytande forskning som framtida kollegor kan utföra med hjälp av de data vi nu samlar in. Men vi vet att vi bör skapa de bästa förutsättningarna för att förbättra människors hälsa. Den historiska utvecklingen inom medicinsk forskning ger oss både argument och motivation att verka för att detta viktiga projekt kan fortsätta.

VÅRT SAMARBETE med landstinget kommer att vara en annan angelägen

fråga under 2012. Under senare år har omfattande privatiseringar genomförts inom hälso- och sjuk-vård i vår region. Detta medför att förutsättningarna för att bedriva medicinsk utbildning och forsk-ning drastiskt har förändrats. Vi måste säkerställa att även privata vårdgivare aktivt bidrar till pa-tientnära forskning och verksam-hetsförlagd utbildning.

2012 blir också mitt sista år som rektor. Under året startar arbetet med att utse min efterträdare. Jag är inte involverad i processen, men när den väl är klar kommer jag att arbeta för att skiftet i ledningen ska gå så smidigt som möjligt.

Vi har många viktiga och tidskrävan-de projekt och händelser framför oss – inte minst inom det kliniska området och på byggfronten. Samtidigt hoppas jag att många av er ska hinna med ett besök på Hagströmerbiblioteket för att fascineras och imponeras av den dolda skatt som finns där.

kibladet | Nummer 1 | 2012 | 32 | kibladet | Nummer 1 | 2012

Vietnam – och att lära sig av varandra

Vi vet inte idagvilken banbrytande

forskning som framtida kollegor kan utföra med hjälp av de data vi nu samlar in.

Harriet Wallberg- Henriksson rektor

MAN TALAR OM...

Spaning

KI Bladet, Informationsavdelningen, Nobels väg 5, 171 77 Stockholm Ansvarig utgivare: Christina Bostedt, kommunikationsdirektör, tel 08-524 865 68, [email protected] Redaktör: Madeleine Svärd, tel 08-524 838 94, [email protected] Grafisk form: Tony Henschel, www.henschel.se Översättningar: Neil Betteridge Tips och adressändring: [email protected] Tryck: V-TAB, Norrtälje 2012. KI Bladet kommer ut med sju nummer 2012. Hemsida: www.facebook.com/kibladet Arkiv: www.ki.se/kibladet

SIFFRAN

16februari öppnar Innovations-kontoret också på Campus Huddinge. Verksamheten finns sedan tidigare på Cam-pus Solna och ger studenter, forskare och lärare, med fle-ra, möjlighet att testa en idé mot en innovationsrådgivare. Tjänsten är gratis. Läs mer på ki.se/innovationoffice.

Nu finns den första lärobo-ken om fysisk aktivitet på

recept: FaR® – individanpas-sad skriftlig ordination av fysisk aktivitet. FaR innebär att alltifrån promenader, dans,cykling, trädgårdsarbete till styrketräning ordineras på samma sätt som annan be-handling inom hälso- ochsjukvården och boken berät-tar om metoden och det vetenskapliga stöd som finns för den. Syftet med en lärobok är att både underlätta och öka användningen av behandling-en. Knappt en miljon svenskar rör på sig så lite att de tillhör en högriskgrupp för ohälsa, enligt Statens folkhälsoinstitut som ger ut läroboken. Redak-tör är medicine doktor Lena Kallings.

Rörelse mot ohälsa

A HIDDEN TREASURE TROVE. That is how one

might describe the Hagströmer Library in Haga Tingshus. With its 30,000 vo-lumes, most of which date from before 1860, the library is today one of the world’s finest specialist book collections. The library, which was named after my predecessor Anders Johan Hagströmer (1753–1830), Karolinska Institutet’s first ever president, contains many priceless jewels, among them Carl von Linné’s personal copy of Systema Naturae from 1735 – the most famous work ever published by a Swedish scientist.

I highly recommend all of you to pay a visit to the Hagströmer Library. It is so easy to become uprooted from our his-tory and to lose the perspective that the past brings when our minds are on the

present. But let us not forget that it is our history and experiences that have shaped us and our self-image over the centuries. Without our history, we cannot take re-sponsibility for our future. One example of this is the current LifeGene debate. As I am sure you all know, just before Christmas the Data Inspection Board found LifeGene, in its gathering of data for future but unspecified research, in breach of the Personal Data Act.

We interpret the law differently and have therefore lodged an appeal with the Administrative Court.

HINDSIGHT SHOWS us that access to vast amounts of data has been one of the strengths of Swedish research, and one that has led to many important discove-ries, such as the cervical cancer vaccine,

which was developed using biobank samples from the 1960s. No one could have had an inkling when the samples were originally taken that they would have been used for this purpose. One lesson we can learn from our past is that we know very little about the future. We have no idea what pioneering research our future colleagues will be able to do with the data we gather today.

Our partnership with the SLL will be another burning issue in 2012. In recent years, healthcare provision in our region has undergone widespread privatisation, which has radically altered the landscape of medical research and education in our district. It is imperative that private healthcare providers also actively contribute to patient-orientated research and clinic-based education,

and we must make sure they do.2012 is also my final year as presi-

dent, and the process has begun to find my successor. I am not involved in the recruitment process, but once it has been concluded I will do all I can to ensure that the transfer of leadership proceeds as smoothly as possible.

WE HAVE MANY important, time-consuming projects and events ahead, not least in the clinical field and on the building front. Nevertheless, I hope that many of you will find the time to visit the Hagströmer Library and be fascinated and impressed by the hidden treasures therein.

HARRIET WALLBERG-HENRIKSSONPresident

Don’t miss our hidden treasures!

iSTO

CKp

HO

TO

Foto

: SC

anpi

X

Missa inte vår dolda skatt

MYTEN

Men när det gäller val av utbildning har rekommendationer från familj och vänner fått ökad betydelse. Det visar den senaste nybörjarenkäten vid Karolinska Institutet. Av de

som sökt till någon kurs eller ett program vid KI har den direkta kontakten med någon från KI eller någon man litar på blivit avgörande informationskällor för ett beslut vid val av studier.

I förra numret lottade vi ut fem exemplar av Den

odödliga HenriettaLacks av Rebecca Skloot. Det var många som ville ha boken. Ni som drog vinstlott denna gång var Lars Frelin, Jenny Her-mansson, Lottie Jans-son, Åsa Westeson och

Ann-Britt Wik-ström. Grattis!

“Internet är största källan till information”

Ni vann varsin bok

Statens folkhälsoinstitutDistributionstjänst120 88 Stockholm

R 2011:[email protected] www.fhi.se

ISSN 1651-8624ISBN 978-91-7257-908-8 (pdf)ISBN 978-91-7257-909-5 (print)

R 20

11: 30

Fysisk aktivitet på recept (FaR) är en metod för att främja fysisk aktivitet som utgår från hälso- och sjukvården. Detta är den första läroboken i ämnet och bokens syfte är att ge en samlad bild av FaR. Den samlade kunskapen syftar även till att stödja och underlätta implementering av metoden FaR.

”FaR® – individanpassad skriftlig ordination av fysisk aktivitet” belyser varför det är viktigt att arbeta med att främja fysisk aktivitet hos befolk-ningen och patienter. Boken definierar också vad FaR är och vilket vetenskapligt stöd som finns för metoden, hur FaR kan användas i den kliniska vardagen samt hur samverkan mellan olika aktörer fungerar. Läroboken är indelad i sju delar:• De fyra första delarna är teoretiska och bygger på vetenskapliga studier och innehåller mycket referenser för fördjupad läsning. Dessa delar lägger grunden och fungerar som referenslitteratur för resten av läroboken.

• Två delar är mer praktiskt inriktade och de bygger på erfarenheter av hur FaR kan användas i den kliniska vardagen av hälso-och sjuk vårdens olika professioner, beskriver samverkan mellan hälso- och sjukvården och friskvårdens olika aktörer samt återger hur FaR används runt om i Sverige. • Bokens avslutande del innehåller övningsuppgifter relaterade till FaR.Läroboken har en bred målgrupp; studenter på hälso- och sjukvårds-utbildningar, utbildningar inom folkhälsovetenskap, hälsopedagogik, idrottslärare med flera. Boken vänder sig också till yrkesverksamma såsom hälso- och sjukvårdspersonal som förskriver FaR eller arbetar med implementering av metoden, aktivitetsarrangörer som stöttar individen till fysisk aktivitet och folkhälsoplanerare som arbetar med strukturerna för att implementera FaR. Givetvis vänder sig boken även till kurs ansvariga och lärare på relevanta utbildningar och kurser.

Statens folkhälsoinstitut utvecklar och förmedlar kunskap för bättre hälsa.FaR

® – individanpassad skriftlig ordination av fysisk aktivitet

FaR® Individanpassad skriftlig ordination av fysisk aktivitet

Nästa nummer av KI Bladet kommer den 16 mars 2012.

CITATET

Vi är galna på något sätt. Vad

är det som driver oss? Det skulle jag verkligen vilja förstå. Det vore det riktigt, riktigt coolt att veta.Forskaren i evolutionär genetik, Svante Pääbo, intervjuad i Filter, är förvissad om att det kommer att bli möjligt att klar-lägga grunden till människans rastlöshet genom att jämföra nean-dertal-DNA och mänskligt DNA.

BOKEN

KI-graduate-seminarium, globala MSc-program, dok-

torandsamarbeten och hälsopro-jekt. Finns det något ni inte gör i samarbetet med Hanoi Medical University (HMU), Ingeborg van der Ploeg, KIRT-Vietnam-koordinator?

– Nej, vi gör allt. Vårt samarbete omfattar forsk-ning och alla nivåer inom utbildning och vi har också samarbete angående imple-mentering av våra forsknings-resultat, policyfrågor och forskningsadministration. Vilka andra aktiviteter har genom-förts i Vietnam?

– Nyligen var docent Carl Johan Sundberg på HMU och höll en myck-et uppskattad föreläsning för studen-ter om fysisk aktivitet som prevention och behandling av sjukdomar som diabetes, hjärt-kärlsjukdomar, cancer, med mera. Dessa sjukdomar ökar i Vietnam i samband med att till exem-pel antalet motorfordon ökar, man rör sig mindre och sitter mer framför dator och TV. Studentavdelningen berättade då också om KIs globala

MSc-program. Masterstudenter från Vietnam, liksom många andra utom-europeiska studenter som inte ingår i ett befintligt samarbetsprogram, måste numera betala för sina studier.

Vi träffade olika myndigheter för att diskutera möjlighet till

avtal och medfinansiering. Varför är Hanoi Medical University en viktig sam-arbetspartner för KI?

– KI har ett långvarigt samarbete med HMU och

mycket gemensam forskning har gjorts, forskning som är viktig för både globala

hälsoproblem och för Vietnam. KI har till exempel varit med att bygga upp ett demografiskt epidemiologisk fält-laboratorium för populationsstudier i norra Vietnam. Där har man kunnat genomföra flera intressanta studier, som bland annat visat att fågelinflu-ensa lättare överförs till människor än man tidigare trott.

– På grundutbildningssidan deltar våra studenter och lärare bland annat i kursen i global hälsa eller utbild-ningsprogrammet Linnaeus-Palme. Och vi har vietnamesiska studenter

i våra utbytes- och masterprogram som blir en länk till fortsatt samar-bete.Hur snabbt har utvecklingen gått från att inte samarbeta alls till att bygga upp allt detta?

– Vi har samarbetat på olika vis i 25 år nu, inom hälsosystemforskning har vi just firat 20-årsjubileum. KIRT-Vietnam-doktorandprogrammet kom i gång år 2000 och våra utbytespro-gram för studenter och lärare finns sedan 2004.Kort, vad har KI lärt sig av Vietnam och vice versa?

– Flexibilitet, att vara öppna för nya möjligheter, att det går att åstadkom-ma excellenta forsknings- och utbild-ningsresultat och policyförändringar. Vad vår vietnamesiska motpart har lärt sig, är erfarenhet av internatio-nellt samarbete och att högkvalitativ forskning och utbildning kräver både resurser och tid.

MADELEINE SVÄRD

Fotnot: KIRT står för Karolinska International Research and Training Committee.

iSTO

CKp

HO

TO

LEDARE NYHETER PORTRÄTTET DEBATT AKTUELLT NOTERAT

Ingeborg van der Ploeg

Många deltog i utlottningen.

Att tända ett ljus när en patient har dött har länge varit nå-got av en ritual på vårdhem. Men nu sätter föreskrifter om

brandsäkerhet stopp för det. Därför genomför Svenskt pallia-tivt nätverk, SPN, en undersökning om vilka andra ritualer som finns i samband med dödsfall på vårdhem. KI har också utlyst en tävling för Konstfackstudenter i att utforma en ny ritual som ersätter det tända ljuset, skriver Kyrkans Tidning.

Ljusritual ska ersättas

Hagströmerbiblioteket, uppkallat efter Karolinska Institutets förste rektor, har en samling som idag om-fattar över 30 000 böcker och planschverk, de flesta tryckta före 1850 och de allra äldsta från 1400-talet. Foto: ERiK g SVEnSSOn

4 | kibladet | Nummer 1 | 20124 | kibladet | Nummer 1 | 2012

Sökes: Rektor och prorektor till Karolinska Institutet.

Finnes: Ledaruppdrag med stark vetenskaplig profil vid le-dande medicinskt universitet.

Arbetet har börjat med att rekry-tera en rektor som ska efterträda Harriet Wallberg-Henriksson. Den 1 januari 2013 ska personen vara på plats – med en ställföreträdande vid sin sida.

Sökandet efter rektorskandidater är uttalat aktivt den här gången.

UNIVERSITETSDIREKTÖR Bengt Norr- ving talar om ett paradigmskifte, men som bygger på den tradition som hittills försett KI med fram-gångsrika rektorer.

– Vi är väl medvetna om att rek-torsuppdraget blivit mer komplext och mer arbetskrävande, både i den egna organisationen och inte minst internationellt. Erfarenheterna uti-från vad uppdraget innebär för närvarande har varit en viktig väg-ledning för de krav som kommer att ställas på en efterträdare, säger han.

KRAVPROFILEN fastställs i slutet av februari, men Bengt Norrving betonar redan nu de huvuddrag som kommer att ställas upp: ledar-skaps- och organisationsförmåga, vetenskaplig skicklighet, medicinsk inriktning och stora kontaktytor regionalt, nationellt och internatio-nellt.

När kravprofilen är klar kommer sökandet efter kandidater att ske brett, tjänsten utannonseras och anställda kan nominera.

Men även en så kallad Search committee som består av minst sex personer ”väl förtrogna med det

MIcAEL KNApp, STUDeNTRePReSeNTANT I STyRGRUPPeN:

– För oss studenter är det viktigt att få en rektor som tycker att studenterna är det viktigaste vi har och som låter det genom-

syra resten av organisationen. Det är viktigt för oss att det inte enbart är akademiska meriter som vägs in, färsk erfarenhet av undervisning tycker vi ska vara starkt meriterande. Det är viktigt att processen går rättssäkert till och vi skulle se positivt på en närvaro av oberoende observatörer under de mest kritiska delarna av uppdraget.

SuSANNE EbERSTEIN, ORDFöRANDe I KONSISTORIeT OCH I STyRGRUPPeN:

- Jag ser framför mig en spännande process i en för KI synnerligen viktig fråga och jag välkomnar det stora

engagemang som visas för arbetet. Processen har goda förutsättningar att finna de allra bästa för uppdra-get som rektor och prorektor; jag hoppas på många sökande och ser framemot att i höst kunna förelägga regeringen ett väl förankrat förslag till rektor för Karolinska Institutet.

LI FELLäNdER-TSAI,LäRARRePReSeNTANT I STyRGRUPPeN:

– Att vi får en systematisk tillsätt-ningsprocess som blir trovärdig och transparent. Jag vill inte föregå arbetet

med att ta fram en kompetenspro-fil, men en hög kompetens inom många områden är förstås självklar. Målet är naturligtvis att kunna locka starka kandidater och till slut matcha fram en duo som tillsammans har de bästa förutsättningarna att leda KI.

kibladet | Nummer 1 | 2012 | 5

Search committee nytt inslag i rekryteringen

MAgNuS INgELMAN- SuNdbERg, LäRARRePReSeN-TANT I STyRGRUPPeN:

– Att som lärarre-presentant vara en betydelsefull länk mellan lärarna och konsistoriet i denna fråga och därmed

ägna stor insats till att höra åsikter från lärargruppen om vilka man vill ha som ledare och vilka kriterier som de anser måste vara uppfyllda. Rekryteringsprocessen måste tas på mycket stort allvar. Skulle gärna önska att man kunde erbjuda mer i lön än vad som är fallet.

Målet är naturligtvis att kunna

locka starka kandidater

VAD ÄR VIKTIGT I REKTORSREKRYTERINGEN?

medicinska området” ska söka, be-döma och föreslå kandidater.

Det är ett helt nytt inslag i rekry-teringen av rektor.

– På samma sätt som vi idag tar hjälp av psykologer för att beteen-devetenskapligt bedöma chefers ledarskapskompetens vid en rekry-tering, så tar vi nu hjälp av personer med vetenskaplig kompetens och stora kontaktytor som kan bedöma och närma sig rektorskandidater, säger Bengt Norrving.

Kommittén blir ett stöd till den styrgrupp som leder och håller samman arbetet med rekryteringen och som så småningom ger sitt för-slag på kandidater till konsistoriet.

DET ÄR EN professionalisering av rekryteringsprocessen och ett ut-tryck för att KI har tittat på hur internationella konkurrenter som Harvard, Rockefeller och Cam-bridge rekryterar, enligt Bengt Norrving.Hur öppen blir rekryteringen?

– Alla ska veta hur processen går till. Men rekryteringen till en topp-befattning måste vara omgärdad av viss slutenhet för att skydda identi-teten på dem som kommer i fråga.

SLUTKANDIDATERNA offentliggörs i augusti eller september när styr-gruppen presenterar sina förslag för en hörandeförsamling, och se-dan för konsistoriet.

I oktober beslutar konsistoriet om förslag på rektor till regeringen, som utser rektor i november. En ny prorektor utses av konsistoriet i de-cember.

– Det blir en person som väldigt tydligt kompletterar rektor, säger Bengt Norrving.

MADELEINE SVÄ[email protected]

KI RECRUITS NEW PRESIDENTWanted: President and vice president for Karolinska Institutet. Will offer:

Management position with strong scientific profile at leading medical university. The process of recruiting a new president has now begun. The incumbent is to be installed on 1 January 2013 with a new deputy by his or her side.

FeBRUARI en kravprofil för rektor beslutas.

MARS Rektorstjänsten utannonseras. Nu kan du som är anställd nominera.

JUNI en kravprofil för prorektor beslutas.

AUG–SeP Styrgruppen föreslår rektorskandida-ter för hörandeförsamlingen. Förslag på kandidat till konsistoriet.

OKTOBeR Konsistoriet beslutar om förslag på rektor till regeringen.

Tidpunkter att hålla reda på

NOVeMBeR Regeringen utser ny rektor.

DeCeMBeR Konsistoriet utser ny prorektor.

Bengt Samuelsson, rektor 1983–1995

?

Harriet Wallberg-Henriksson, rektor 2003–2012

Ny rektor, 2013– ?1

KonsistorietHar beslutat om formerna för rekryterings-arbetet. Utser ledamöter i en Search com-

mittee. Beslutar om kravprofil för rektor och prorektor. Föreslår rektor

till regeringen. Utser prorektor. Ordförande Susanne Eberstein.

2Styrgrupp

Leder rekryteringsarbetet och svarar för att höra lärare, övriga anställda och studenter innan de fö-

reslår kandidater till konsistoriet. Föreslår kravprofil för rektor. Styrgruppen består av ordföranden Susanne Eberstein, vice ordföranden Annika

Andersson, lärarrepresentanterna Magnus Ingelman-Sundberg, Urban Lendahl och

Li Felländer-Tsai, fackets representant Patriq Fagerstedt och studentrepresentanterna

Anna Aminoff och Micael Knapp.

3är ett stöd i styrgruppens arbete.

Ska söka, bedöma och föreslå lämpligakandidater. När styrgruppen fattat sittbeslut om vilka kandidater som ska

föreslås för konsistoriet är kommitténsarbete klart. Ledamöterna har utsetts av

konsistoriet: Anders Ekbom (ordförande), Anna Wedell, Bo Angelin, Ernest Arenas,

Kerstin Tham samt Kari Raivio (adjungerad). ytterligare ledamot kan tillkomma.

Search committee

Regeringen

6Utser rektor efter förslag

från konsistoriet.

Ska ge sin syn på styrgruppens förslag till kandidater enligt högskoleförordningens krav

på hörande av lärare, övriga anställda och studenter innan konsistoriet fattar beslut.Här ingår nomineringsförsamlingen med

52 lärare, 15 studenter och 15 representanter för personalorganisationerna samt suppleanter. Kallas första gången av

universitetsdirektören i februari.

4 Hörande-församling

Hans Wigzell, rektor 1995–2003

En ny rektor ska vara på plats 1 januari 2013.

Nomineringsförsamlingen med 52 lärare har utsett lärarrepresentanterna

i styrgruppen. De två studentkårerna har utsett studentrepresentanter och perso-

nalorganisationerna har utsett fackliga representanter i hörandeförsamlingen

och styrgruppen.

5Nominerings-

församling

Vi är väl medvetna

om att rektors-

uppdragetblivit mer komplext

Bengt Norrving

Search committee blir ett stöd till styrgruppen som leder rekryterings-

arbetet. En hörandeförsamling, ett slags KI-riksdag, ska ge sin syn på kandidaterna

innan konsistoriet fattar beslut.


Så ska KI hitta en ny rektor

De tre senaste rektorerna på KI – men vem tar över?

Foto

: Ki

Foto

: ULF

SiR

BORn

Foto

: LaS

SE S

KOg

6 | kibladet | Nummer 1 | 2012 kibladet | Nummer 1 | 2012 | 7

Grundutbildningarna för tand-tekniker och folkhälsovetare på KI läggs ner.

Det beslutades i december, och på sikt kan fler program komma att avvecklas.

På uppdrag av konsistoriet pågår just nu arbetet med att föreslå an-passningar av Karolinska Institu-tets utbildningsutbud. Utifrån kri-terier som forskningsanknytning, internationell prägel, studenters efterfrågan, arbetsmarknadsbehov och ekonomi, går en styrelseöver-gripande samrådsgrupp igenom alla utbildningar.

Uppdraget från konsistoriet innebär bland annat att föreslå för-ändringar för att öka andelen ut-bildningar på avancerad nivå.

FÖRE ÅRSSKIFTET beslutade styrel-sen för utbildning och konsistoriet att avveckla tandteknikerprogram-met, eftersom det saknar disputera-de lärare inom huvudämnet och för att det har varit svårt att finansiera. Utbildningen kräver specialutrus-

tade lokaler som inte kan användas på annat sätt.

– Programmet är litet och sårbart och många studenter hoppar av. Vi ser också en vikande arbetsmark-nad, säger Jan Ygge, prodekanus för styrelsen för forskning.

Även folkhälsoprogrammet på grundnivå ska avvecklas. Det är för lågt söktryck till programmet och bland studenterna är det få som fortsätter till avancerad nivå.

– Vi ser att ämnet har bra möj-ligheter att utvecklas på avancerad nivå på KI, men de studenterna har oftare en annan grundutbildning som läkare eller sjuksköterskor, sä-ger Jan Ygge.

DE STUDENTER SOM redan går pro-grammen kommer att få gå färdigt, men inga nyantagningar görs från hösten 2012.

Vad händer med lärarna på de program som läggs ner?

– Lärarna är anställda av institu-tionerna och därför får lärarna föra diskussioner med sina arbetsgivare om fortsatt anställning. Avveck-

utbildningar läggs ner när KIs utbud ses över

beslut om Lifegene dröjer

lingen löper ju under minst tre år från nu, säger Jan Ygge.

Offentliganställdas förhand-lingsråd, OFR, som representerar både ST Vårdförbundet och Lärar-förbundet på KI, har reserverat sig mot beslutet att lägga ner utbild-ningarna. Det gäller framför allt tandteknikerprogrammet.

– Vi anser inte att KI har gjort en tillräcklig konsekvensutredning inför beslutet och att tandtekni-kerprogrammet inte fått tillräckligt ekonomiskt stöd eller möjligheter till att i samverkan med styrelsen för utbildning och institutionen för odontologi undersöka alternativa utvecklingsmöjligheter, säger Anna Aleman, facklig representant för OFR.

Hon säger också att det finns ett intresse bland lärarna att disputera,

men att KI inte har gett dem tid el-ler möjlighet att göra det. Situatio-nen på KI är heller inte unik. Det finns inga disputerade tandtekni-ker på något av de andra lärosätena i Sverige.

– Tandteknikerprogrammet har fått mycket stöd till att både rekry-tera och behålla studenter. Men trots det så klarar många inte av sina studier ändå, vilket leder till att programmet inte kan hålla tillräck-ligt hög kvalitet i längden, säger Jan Ygge.

– Ett program måste gå runt eko-nomiskt, annars kan vi inte driva det. En tredje sak är att program-met är mer hantverksinriktat än forskningsinriktat, vilket går på tvärs med vad konsistoriet vill.

HELENA [email protected]

KI har överklagat till Förvaltningsrätten

PROGRAMMES DISCONTINUEDAfter a decision by the Board of Higher education last December, the dental technology and public health

science BSc programmes are to be discontinued, and more programmes can follow. This in order to raise the relative amount of MSc education at KI and to prune away unprofitable programmes.

I månadsskiftet januari/februa-ri lämnade Karolinska Institutet in en fördjupad motivering till sin överklagan av Datain-spektionens beslut att stoppa LifeGene.

KI begär i sin överklagan till Förvaltningsrätten att beslutet från Datainspektionen upp-hävs.

Det var i december 2011 som Da-tainspektionen beslutade att forsk-ningsprojektet LifeGene, som KI är värd för, bryter mot personupp-giftslagen, PuL. LifeGene samlar in prover och personuppgifter från svenskar, som frivilligt ställer upp i projektet, till en biobank för fram-tida forskning. Datainspektionen anser att ”framtida forskning” är ett alltför opreciserat ändamål, och det strider mot personuppgiftslagen. Nu vill Datainspektionen att Life-Gene ska upphöra med insamling och hantering av personuppgifter.

BÅDA PARTER ANSER att frågan om databashantering av personupp-gifter för framtida forskning är så

viktig att riksdag och regering bör se över lagen.

– Datainspektionens beslut visar att det finns ett hål i lagstiftningen när det gäller medicinska forsk-ningsprojekt, vilka är mycket viktiga för hälso- och sjukvården i framti-den, säger rektor Harriet Wallberg-Henriksson.

Hon anser att medicinska forsk-ningsprojekt som LifeGene som samlar in stora datamängder, kan vara avgörande för vetenskapens möjligheter att förbättra svensk hälso- och sjukvård. Att stoppa det skulle vara förödande, menar hon.

Det är ännu oklart när Förvalt-ningsrätten fattar sitt beslut. Beslu-tet kan sedan överklagas till Kam-marrätten.

Bakom LifeGene står sex svenska universitet med sina medicinska fakulteter. KI har en ledande och koordinerande funktion. De övriga medverkande universiteten är Lunds universitet, Göteborgs universitet, Linköpings universitet, Uppsala uni-versitet och Umeå universitet.

HELENA [email protected]

LIFEGENE DECISION APPEALEDAt the end of Janu-ary, Karolinska In-stitutet submitted a more detailed explanation for its appeal against the Data Inspection Board’s decision to discontinue the LifeGene project. In its appeal to the Administra-tive Court, KI has requested that the Board’s decision be rescinded.

Avvecklingen löper på tre år från nu

Jan Ygge

I framtiden kommer inte tandtekniker- och folkhälsoprogrammen på kandidatnivå att erbjudas. I utbildningskatalogen för 2011–2012 är de med för sista gången. Foto: CaMiLLa SVEnSK

Deltagarna i LifeGene ska följas regelbundet och deras blod- och urinprover sparas i en biobank. Datainspektionen anser att det strider mot personupp-giftslagen. Foto: LiFEgEnE

Besök vår webbshop Här hittar du 150 profilprodukter för arbetet, träningen, fritiden samt presenter. Ett urval:

ki.se/webbshopEtt urval av produkterna säljs även i profilbutiken, Nobels väg 5 i Solna.

239 kr(inkl. moms)

Hoodtröja

• Funktionsjacka• Hoodtröja• Halsduk• Sporthandduk• Iphonevantar

• Hörlurar/snäckor• Bagageband• Mugg• Sportväska• Fleecejacka

Universitetsbiblioteket bjuder på föreläsning och lunchsmörgås

21 februari kl. 12-13 i Solna Identitet och kläder i vården / Lisa Öberg 27 mars kl. 12-13 i Huddinge När horisonten flyttar sig / Bodil Jönsson 17 april kl. 12-13 i Solna Smak för motion / Lars-Magnus Engström 15 maj i Huddinge och 22 maj i Solna kl. 12-13 Apollonia och tandläkekonsten / Anna Lantz För mer information och anmälan kib.ki.se/seminarier_ub Välkommen!

Medicin populärvetenskap/kultur

Det frustrerande livet som doktorandn ”The PHD Movie” visades på KI i slutet av förra året. Filmen är baserad på den tecknade webb-serien phdcomics.com och är en skämtsam skildring av livet som doktorand.

I femton år har Jorge Chams se-rie skildrat de mindre romantiska sidorna av akademisk forskning och han har med tiden blivit något av en kändis i forskarvärlden.

Jorge Cham som även skrivit filmmanus och Alexandra Lock-wood som spelar ”Cecilia” i filmen var med vid KI-visningen och fick signera många seriealbum efteråt. Över 200 kom till visningen och några doktorander berättar hur de känner igen sig i filmen.

”The frustration!”, sammanfattar en av dem.

ANJA CASTENSSON

Orehent mo-lectio quatias ditis porersp erumquam harum Et idercia

Jorge Cham som skrivit ma-

nus fick skriva autografer efter

filmvisningen på KI.

Foto

: an

Ja C

aSTE

nSS

On



Powerpoint eller muntlig framställning?– På grundutbildningen har jag helt slutat med powerpoint, som jag tidigare haft mest som ett stödmanuskript för mig själv. Efter att ha gått kursen Framtidens lärare blev jag modigare, det var en våga-grej. Nu förlitar jag mig på den muntliga presentationen och använder whiteboard om jag behöver skriva något.Vilka är nackdelarna med powerpoint som pre-sentationsteknik?

– Risken med powerpoint är att föreläsaren absor-beras av sin egen presentation. Har man inga hjälp-medel kan däremot studenterna absorberas på ett helt annat sätt, särskilt om du har en drastisk start. Idag, när jag fått en viss rutin, har jag inte ens ett pap-per framför mig utan bara några stolpar i huvudet.Hur påverkas pedagogiken av minskad undervis-ningstid?

– Det värsta man kan göra är att klaga inför stu-denterna, det vill de inte höra. Förkortade kurser betyder att man mer måste försöka ge en kartbild i stället för detaljer.Hur har du utvecklat dina undervisningsmetoder?

– Jag tänker på vilka pedagoger man själv minns bäst. Det är de lärare som hade karisma och en emotionell koppling mellan budskap och fram-förande. Jag glömmer aldrig en föreläsning om barn som kräktes respektive hade diarré. Föreläsaren Ulla Holtbäck hade ett glas och en vattenkaraff. Först hällde hon halva vatten-glaset på golvet, det blev en stor pöl till ytan. Sedan hällde hon hela vattenkaraffen i en blöja – som lätt sög upp allt. Det visade tydligt hur mycket mer vätska som går förlorad vid diarré – utan att det syns för föräldrarna. Då insåg jag att pedagogik kan vara så otroligt häftiga grejer.Finns det situationer då du absolut skulle föredra powerpoint i undervisningen?

– Nej.Hur vill du sammanfatta detta samtal?

– Powerpointens styrka är bilden. Om du tänker skriva text – tänk en gång till.

n I höstas svarade 907 studenter på 16 nybörjarprogram vid KI på årets nybörjar-undersökning. Jämfört med tidigare år är en tydlig förändring att andelen studenter under 20 år har ökat, vilket kopplas till de

nya antagningsreglerna som gör det svårare för studenter att komplettera sina betyg och påbörja studier senare i livet. Andelen som förvärvsarbetat och som har tidigare erfa-renhet från vårdsektorn forsätter att sjunka.

Undersökningen visar att fler studenter vill studera utomlands, ett intresse som minskat de senaste åren, och där USA och Australien nu ligger i topp. Även intresset för att forska har ökat jämfört med tidigare år.

uSA och Australien i topp för utlandsstudier

Powerpoint eller inte powerpoint i undervisningen, det är frågan.Docent Lena Marions och professor Johan Franck är pedagoger, med olika syn på saken.Vi förde samman de båda i en duell. TeXT: PER HÖGFELDT

Powerpoint eller muntlig framställning?– Jag använder ofta powerpointbilder som ett överraskningsmoment för att understryka något

viktigt. Gärna enkla men slående bilder, till exempel kan jag visa en bild av en galge för

att illustrera hur man gör aborter i vissa länder. Däremot funkar powerpoint mindre bra för uppspaltande av fak-tauppgifter, där försöker jag minska textinnehållet och mer beskriva munt-ligt.Vilka är fördelarna med powerpoint

som presentationsteknik?– Det beror på ämnet. När vi exempel-

vis pratar om medicinsk etik är interaktio-nen och kommunikationen grundläggande.

Då är det extra viktigt med direktkontakten och jag står gärna längst fram. Men särskilt i större grupper har powerpointen den fördelen att den tillför ytter-ligare ett element till föreläsningen, det visuella. Bil-den ger också en möjlighet för studenten att hänga upp sin faktakunskap på något.Hur påverkas pedagogiken av minskad undervis-ningstid?

– En fara är att man försöker komprimera ännu mer. Resultatet blir att man inte når ut med sitt bud-skap.Hur har du utvecklat dina undervisningsmetoder?

– Jag har kraftigt minskat de teoretiska och torra bilderna och renodlat andra visualiseringselement. Jag försöker knyta an direkt till en klinisk verklighet hos studenterna och ta konkreta exempel. Jag har in-sett att det inte i första hand är tekniken utan säker-heten i det man förmedlar som är viktig. Jag försöker använda kropp och känsla och utnyttjar den trygg-het man får av att kunna sitt ämne.Finns det situationer då du absolut inte skulle föredra powerpoint i undervisningen?

– Aldrig i mindre grupper.Hur vill du sammanfatta detta samtal?

– Powerpoint eller inte powerpoint – viktigast är läraren och hans eller hennes kunskap och pedago-giska förmåga.

undervisa med powerpoint?EDUCATIONALISTS IN DUEL OVER POWERPOINT

To Powerpoint or not to Powerpoint? That is the teaching question. yes, says docent Lena Marions – using simple but powerful images with less text and more talk. No, says

Professor Johan Franck, who relies solely on the oral presentation and, when necessary, a whiteboard.

JOHAN FRANCK LENA MARIONS

Ålder: 51. Gör: Professor i psykiatri med särskild inrikt-ning på beroendeforskning vid institutionen för klinisk neurovetenskap, KI. Har fått klart högre evalueringspo-äng av studenter sedan han slutade använda power-point i undervisningen.

Ålder: 57. Gör: Universitetslektor, docent i gynekologi och obstetrik vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, KI. Har fått mycket beröm av kursdeltagare för sin kreativa användning av powerpointtekniken i undervis-ningen.

Jag använder

powerpoint som

ett överrasknings-

moment

Risken med

powerpoint är att

föreläsaren absor-

beras av sin egen

presentation

Foto

: PeT

eR K

JeLL

eRÅ

S

n Socialminister Göran Hägglund (KD) hamnar åter i topp på Dagens Medicins maktlista 2012.

Bedömningen av vilka 100 personer som har störst inflytande över den svenska vår-

dens framtid bygger på ”samtal med ett stort antal bedömare”, enligt tidningen.

Från Karolinska Institutet har rektor Har-riet Wallberg-Henriksson högst placering på plats 37, och halkar därmed ner sex place-

ringar jämfört med förra året. Utan rangordning på plats 51–100 finns

även prorektor Jan Andersson (ny för i år), Lars Klareskog, professor i reumatologi, och Bengt Winblad, professor i geriatrik.

Hägglund mäktigast – och KI-folket på listan

nEJ! Ja!


KI Innovations AB, KIAB, fyl-ler 15 år. Verksamhetens mål att hjälpa nya medicinska forskningsidéer att komma ut på marknaden har lett till ett fyrtiotal nya bolagsbildningar. Lagom till jubileum har man också lyckats landa en stor affär med ett internationellt företag.

– Intresset för nya medicinska upp-finningar från akademisk forskning är just nu stort. Viktiga patent inom läkemedelsföretagen som inom de närmaste åren går ut gör att man nu söker närmare samarbete med aka-demin, säger Lilian Wikström, vd på KI Innovations.

Sedan starten 1996 har KI Inno-vations granskat över 1200 forsk-ningsidéer men man ser gärna fler ansökningar. Lilian Wikström be-tonar det viktiga i att resultaten av akademisk forskning når patienter och samhälle.

– Vi vill att forskare ser detta som en naturlig del av sin forskning och att de kontaktar oss redan på ett ti-digt stadium. Då kan vi bolla idéer och diskutera frågor så som vikten av att inte publicera sina fynd innan man säkrat möjligheten till patent-skydd. Men vi stöttar också gärna forskare som själva vill bli entrepre-nörer.

HUR LÅNG TID hela processen från tidig upptäckt till affär tar är olika, men mellan två och fyra år är inte ovanligt. Tillsammans med ett ex-ternt expertnätverk utvärderar KIInnovations uppfinningens poten-tial.

– Forskaren fortsätter därefter att ansvara för den vetenskapliga utvecklingen av projektet, medan vi tar ansvar för ledning och finan-siering av den kommersiella utveck-lingen, säger Lilian Wikström.

Bakom den senaste affärsuppgö-relsen som nu gått i lås, står en tvär-

vetenskaplig forskargrupp med bas på Karolinska Institutet, Karolinska universitetssjukhuset och Dande-ryds sjukhus.

Forskarna har utvecklat en metod och ett verktyg för att med stor pre-cision gradera och upptäcka sjuk-domstillstånd i levern, något som hittills varit mycket svårt. Den nya metoden är efterlängtad och spås få ett brett användningsområde för di-agnostisering och vid behandlingar av exempelvis cancer.

LENNART BLOMQVIST, överläkare på röntgenavdelningen vid KI, som tillsammans med docent Eduard Jonas lett forskargruppens arbete, säger att han är tacksam för hjälpen de fått i processen.

– Affären hade aldrig varit möjlig för oss att genomföra utan stöd. I det korta perspektivet fördröjde den långa processen enstaka projekt vi arbetade med, men sett ur ett långt perspektiv har det öppnat dörrar för mycket större forskningssamarbe-ten än vi hade tidigare, säger han.

PAOLA [email protected]



Först i målKI Innovations dubbelfirar

Spermierna simmar mot ägg-cellen. Vi vrider och vänder på modellen på tv-skärmen och betraktar scenen ur olika vink-lar och på olika avstånd. När vi ser spermiestimmet bakifrån blir 3D-effekten extra slående, och de långa svansarna tycks piska i luften alldeles framför ögonen på oss.

– När jag premiärvisade den här modellen på en föreläsning om IVF för några månader sedan satt lä-karstudenterna och försökte fånga spermierna i svansen, skrattar Outi Hovatta, professor i gynekologi. Visningen väckte intresse för äm-net, och ovanligt många var aktiva i diskussionen efteråt.

Att lära ut medicin med en rörlig, interaktiv 3D-modell är effektfullt och stundtals direkt underhållande. Men den verkligt viktiga aspekten är att fysiologin blir lättare att för-stå, slår Outi Hovatta fast.

– Det är väldigt mycket i kroppen som inte kan avbildas ”platt” på ett bra sätt, och som är svårt att begripa om man inte får den tredimensio-nella formen klar för sig, säger hon. Därför kommer sådana här verktyg att revolutionera vår undervisning.

DET ÄR DET SVENSKA företaget Sen-savis som utvecklat 3D-modellen, och Outi Hovatta har varit invol-verad som medicinsk sakkunnig. Sensavis mål är att modellera en hel människa för interaktiv utbildning, organ för organ. Frisk och med sjukdomar. Inte bara för professio-nell utbildning utan också, i anpas-sad version, för till exempel gymna-sieskola och patientutbildning.

Längst har företaget kommit med njure och hjärta, som redan finns detaljerat modellerade. Magnus Arfors, Sensavis vd, visar ett pulse-rande hjärta på skärmen. Vi zoomar in i en av kamrarna, och ser dra-matiken inifrån när muskulaturen jobbar och klaffarna öppnas och stängs. Men trots detaljrikedomen är modellen fortfarande långt från färdig, förklarar Arfors.

– Så småningom ska man inte bara kunna reglera hjärtats puls i realtid utan också se att en frisk aorta flexar lite mer när vi ökar blodtrycket, säger han. Vi vill visa åkommorna: hur avlagringar i kranskärlen ser ut, förmaksflim-mer, klaffläckare. Och hur behand-lingar fungerar: bypass, stentar med mera.

DET ÄR ETT ENORMT arbete, konsta-terar han, som kommer ta tid och kosta en hel del. Men inte nödvän-digtvis för universiteten.

– Det finns andra organisationer och företag som har intresse och resurser. Min förhoppning är att finansieringen för varje nytt organ ska komma därifrån, och att uni-versiteten ska kunna använda vårt material till ett rimligt pris.

Den tekniska hårdvaran då? Är inte den dyr?

– Vi har tur med tajmingen, sä-ger Magnus Arfors. Tv-apparater och projektorer med 3D är konsu-mentprodukter numera. Det och en dator med riktigt bra grafikkort är i princip vad som behövs.

ANDERS [email protected]

UNDERSTANDING PHYSIOLOGY IN 3D Teaching medicine using a manipula-ble, interactive 3D model is effec-tive and, at times, nothing short of entertaining; but most importantly of all, it makes physiology easier to understand, ac-cording to Profes-sor Outi Hovatta, who lectures on IVF using a 3D model developed by Sensavis.

KI INNOVATIONS IN DOUBLE CELEBRATION KI Innovations AB, KIAB, is turning 15. The goal of the company – to help new ideas in medi-cal research onto the market – has led to the forma-tion of dozens of new enterprises. They have also managed to close a sizeable deal with an internatio-nal company, just in time for their birthday celebra-tions.

Forskargruppen bakom KIABs senaste affär. Från vänster Henrik Nilsson, Lennart Blom-qvist, Anders Nordell och Eduard Jonas. Foto: BOSSE JOHanSSOn

En datormodell ur Sensavis IVF-visualisering gör undervisningen både

underhållande och lättare att förstå, menar professor Outi Hovatta.

Foto: SEnSaViS

Överläkare Lennart Blomqvist och KI Innovations vd Lilian Wikström. Foto: BOSSE JOHanSSOn

VILL DU VETA MER?KI Innovations bjuder in till mingel för att tillsammans med forskarna fira och berätta om affären den 8 februari klockan 17 i Fogdevreten 2, Campus Solna. Intresserad? Mejla till [email protected]

effektfull undervisning med 3D-modell


Den 13 januari var Otto Stackelberg en av

160 studenter som firade sin examen vid en cere-moni i Filadelfiakyrkan.

Foto: Peter kJellerÅS

Det är första gången sen jag började lekis

som ingen säger åt mig vad jag ska göra efter

sommarlovet.

Här startar Ottos nya liv

Student nummer 85 har en sinnesstämning lika sammansatt av förväntan, lätt nervositet och välförtjänt upprymdhet som alla de andra 159 KI-studenterna, som denna dag genomgår exa-mensceremonin i Filadelfiakyrkans vackra vita

sal vid S:t Eriksplan i Stockholm. Numret är viktigt för att in- och utmarsch ska ske någorlunda tjusigt och ordnat under ceremonin, som bjuder såväl högtid som munterhet.

– Detta är en av de absolut roligaste sakerna jag har

att göra som rektor. Att se hur det glittrar i studenternas ögon av stolthet och förväntan – det är lika fantastiskt varje gång, säger KIs rektor Harriet Wallberg-Henriks-son till oss strax innan hon går upp i talarstolen för sitt välkomsttal.

NUMMER 85 heter Otto Stackelberg, 24-årig nyvorden läkare, vars raka och framgångsrika studiekarriär be-gynte i barndomsbyn Ukna i norra Småland.

– Det var nice. Mycket fritid och sport och ett fint låg-

stadium där vi var tio pers i klassen, sammanfattar Otto.Högstadiet gick han i ”stora” Överum med dess 2000

invånare och gymnasiet ”på en skola i Värmland”. Det senare ska uttydas Lundsberg, fast den upplysningen får vi nästan dra ur Otto, som dock alls inte är kritisk till det omdiskuterade riksinternatet – tvärtom.

– Det var en bra skola och en väldigt bra övergång från att bo hemma till självständigheten som vuxen.

Unge Otto pluggade på och försökte få så goda betyg han förmådde. Dock var hans plan

Det är vackert och högtidligt, med rektorstal, fan-borg och, nåja, hyfsat disciplinerad inmarsch när 101 läkare, 34 sjukgymnaster och 25 arbetstera-peuter tar sin KI-examen. en av dem är Otto från Ukna i Småland, numera doktor Stackelberg – med hela framtiden i sikte.


14 | kibladet | Nummer 1 | 2012

3 RÖSTER OM OTTO: Målinriktad, intelligent och modig– Otto är väldigt målinriktad och fokuserad, han vet vad han vill med sitt liv. Det är sådana vi behöver inom forskningen. Han vill både forska och vara kliniker. Jag önskar att fler bland de nyutexaminerade löftena hade den inställningen.

Alicia Wolk, professor i nutritionsepidemiologi,

Institutet för miljömedicin, KI

– Otto är en av mina närmaste och äldsta vänner, vi växte upp tillsammans. Han är en av de intelligentaste män-niskorna jag känner. Jag tror att han valt helt rätt inriktning, han kan säkert göra en mycket stor insats inom vården. en god människa och en god vän.

Robert Jobeus, shippingstudent, Southampton, England

– Jag uppfattar Otto som en mycket seriös och ambitiös student och en-treprenör, som visat sig perceptiv in-för de råd han fått. en modig person som ger sig ut i entreprenörsdjungeln i ett svårt men också lovande projekt på en växande marknad.

Mona Wilcke, handledare och konsult inom affärsutveckling,

Karolinska Institutet Science Park

OTTO STACKEL-BERG – A NEW DOCTORIt was a beautiful and grand occasion indeed, with presi-dential address, bil-lowing standards, and, well, a reaso-nably disciplined entrance when 160 students marched to their graduation at the start of the year. One of them is Otto from Ukna in Småland, these days Dr Stackel-berg. “My plan was to go to Malaysia and work at a steel plant for a while after leaving school. My tactic was to apply for something that I was guaranteed not to get into.”He therefore applied to study medicine at KI. And got in. So it was Solna instead. “Al-ready after a week I realised that this was right for me,” says Dr Stackelberg who also resear-ches at the Institute of environmental Medicine and runs a business project with the support of Karolinska Institu-tet Science Park.

att ta ett sabbatsår efter gymnasiet.– Jag hade tänkt åka till Malaysia och

jobba på ett stålverk ett tag och sedan glida runt i Sydostasien. Så taktiken var att söka till något där jag garanterat inte skulle komma in.

ALLTSÅ SÖKTE HAN till läkarutbildningen vid KI. Och kom naturligtvis in. Således Solna, inte Kuala Lumpur. Således KI, inte stålverk. Det är inget han beklagar.

– Redan efter en vecka förstod jag att det här var rätt val för mig. Att bli läkare är något som intresserat mig sedan jag var liten, inte minst för att mormor var läkare och alltid uppmuntrade mig. Jag vill inte sitta bakom en dator hela ti-den utan ha något handfast där jag ser resultat. Förutom det uppenbara, att det är kul att kunna hjälpa människor, är det ett socialt yrke där man ständigt lär sig något nytt och som aldrig blir enformigt.

Med sin förkärlek för det handfasta är det

föga förvånande att Otto helst vill jobba inom kirurgi; målet är att få vara en forskande kliniker inom disciplinen.

Forskningen har han redan påbörjat. Sedan juni 2011 arbetar han vid Institutet för miljö-medicin med projektet ”Livsstil och risken för pulsåderbråck i buken”, och hoppas kunna göra en så kallad forskar-AT på tre år.

– Tiden på KI har varit bra, och är det fortfa-rande. Jag trodde det skulle vara värre, men det har inte varit så jobbigt som jag fruktade. Det har bara blivit roligare och roligare ju närmare man kommit det man verkligen ska göra. Nu kör jag forskningen tills vidare och sedan tar jag det som det kommer.

Förutom sitt nyblivna läkarjag bär Otto Stack-elberg även en entusiastisk entreprenörssjäl inom sig, vilken kommer till uttryck i ett affärs-projekt han driver tillsammans med en kompis från Handelshögskolan och med stöd av Karo-linska Institutet Science Park.

– Vi tar fram nya it-lösningar för vården. Jag tror att många i den yngre generationen vill och kan förändra saker och att det är nödvändigt. När pengarna tryter måste vårdapparaten effek-tiviseras, det finns mycket att göra där.

EFFEKTIV ÄR han själv utan tvivel, Otto som nu fått sitt läkarbevis ur rektors hand.

– Det är jäkligt skönt att det är klart. Det är första gången sen jag började lekis som ingen säger åt mig vad jag ska göra efter sommarlovet.

Varpå student nummer 85 återgår till sin plats, i hyfsat god marschordning.

PER HÖ[email protected]

”Tiden på Ki har varit bra,

och är det fortfarande”

Det har bara blivit roligare och roligare ju

närmare man kommit det man verkligen ska göra, säger Otto Stackelberg,

nyutexaminerad läkare. Foto: Peter kJellerÅS


Maria VåreniusInformatör och webbredaktör med utbildning i medie- och kommunikations- vetenskap.

För ytterligare information, se ki.se/forskarskola/psyk

Nationell forskarskola i klinisk psykiatri utlyser kursplatser

Karolinska Institutet och Uppsala universitet erbjuder hösten år 2012 en nationell forskarskola i klinisk psykiatri.

Sista ansökningsdag är den 12 mars 2012 kl 17.00.

Ansöksenast

12 mars 2012

OTTO STACKELBERGÅlder: 24. Familj: Föräldrar, syster och bror, flickvän. Bor: ”Med brorsan på Gärdet.” Gör: Nybliven läkare, forskarstudent vid IMM, KI.

16 | kibladet | Nummer 1 | 2012 kibladet | Nummer 1 | 2012 | 17


Julquizrubben här

Idetta inlägg diskuteras i vilken mån Karolinska Institutets val till styrel-serna uppfyller funktionen att tillgodose en tillfreds-

ställande representation av lärare. Två aspekter tas upp: dels repre-sentationen av de lärarkategorier som finns vid KI, dels representa-tionen av olika professioner.

Enligt KIs nyligen reviderade regelverk, som utgår från högsko-lelagen, så ska viktiga beslut inom utbildning och forskning fattas av personer med vetenskaplig kom-petens. Om beslut ska fattas av en grupp av personer (till exempel en styrelse) så måste en majoritet av personerna ha vetenskaplig kompetens. Med vetenskap-lig kompetens avser KI avlagd doktorsexamen. Rösträtt vid val har den som är anställd som lärare vid KI och har avlagt doktorsexamen. Valbar är den som är röstberättigad i valet ifråga.

KIs REGLER SKA alltså vara anpassade till högskolelagen men när det gäller kravet på en majoritet av personer med veten-skaplig kompetens så säger lagen också: Styrelsen (läs: konsistoriet) får dock besluta att en sådan ma-joritet inte behövs om det finns särskilda skäl.

KI har valt att helt bortse från lagtextens utrymme att ha ”icke vetenskapligt kompetenta” ledamöter i styrelserna. Kravet på doktorsexamen innebar att samt-liga (?) adjunkter var uteslutna från det senaste valet. Vid tidigare valomgångar, 2005 och 2007, har adjunkter haft rösträtt samt varit valbara. Man måste fråga sig om KIs adjunkter har blivit mindre vetenskapligt kompetenta de senaste åren?

NYLIGEN HAR autonomireformen genomförts varigenom lärosätena fått större frihet att själva organi-sera verksamheten. KI har valt att frånta de cirka 200 adjunkterna deras rösträtt samt valbarhet. Det går stick i stäv mot reformens intentioner: regeringens förslag lämnar, liksom vad som gäller i dag för fakultetsnämnder och särskilda organ, en möjlighet att

utse också icke disputerade perso-ner till ledamöter… Med förslaget kan de lärosäten som så önskar också ge lärare och annan perso-nal som inte har disputerat rätt att välja ledamöter om lärosätet inför ett förfarande med val till grupper.

ADJUNKTERNA representerar en stor pedagogisk kompetens och utan dem skulle nog inget av KIs utbildningsprogram klara sig. Därför är det anmärkningsvärt att adjunkterna idag saknar rösträtt och inte är valbara ens till styrel-sen för utbildning.

Avslutningsvis när det gäller denna aspekt så vill undertecknad

stolt nämna att en nära kol-lega fick ta emot KIs

pedagogiska pris 2011. Det är en

hedersbetygelse som ges en-dast de bästa, de excellenta. Men denna kollega är adjunkt. Med

andra ord, kollegan har

visserligen fått bevis på att vara en

av KIs främsta lärare – men hon har inte rösträtt och är inte valbar till KIs styrelser. Ett flertal adjunkter har även tidigare fått pedagogiska priset.

DEN ANDRA aspekten av detta inlägg rör hur representativa KIs styrelser är om man ser till de 14 legitimationsgrundande professionsutbildningarna. Inom varje program finns lärare som själva har motsvarande yrkes-bakgrund. Detta är viktigt för att studenterna under utbildningen ska ha professionella förebilder. Eftersom utbildningen ska vila på vetenskaplig grund så är det också viktigt att lärarna har en god forskningsanknytning inom sina olika områden. KI är ett medicinskt universitet med en stor ämnesbredd och det vore naturligt att KIs olika lärare och forskare är representerade i de olika ledningsorganen när dessa ska fatta kloka beslut utifrån en ytterst mångfacetterad verksam-het. Intilliggande figur visar att för 11 (78 procent) av de 14 yrkesutbildningarna saknas representation helt i KIs styrelser.

Karolinska Institutets olika lärarkategorier och professioner borde i högre grad finnas representerade i KIs styrelser, skriver Michel Silvestri, leg biomedicinsk analytiker och lektor, i ett debattinlägg. Han ifrågasätter också KIs tolkning av högskolelagen som gör att adjunkter utesluts från val till styrelserna.

Att vid bedömning av representativitet utgå ifrån hur stor andel verksamma professioner vid KI som är företrädda i styrelserna, är ett allt för snävt synsätt på hur vetenskaplig kunskapsbildning sker, svarar universitetsdirektör bengt Norrving.Ki-val ger snedfördelning

i styrelserna Svar direkt: ”Ökade krav på disputerade lärare”

KI har valt att

frånta de cirka 200

adjunkterna deras

rösträtt samt

valbarhet

Vad tycker du? Fortsätt debattera. Mejla [email protected]

I sitt inlägg reser Michel Silvestri intressanta frågeställningar om KIs system för val av lärarrepre-

sentanter till konsistoriet och de tre verksamhetsstyrelserna. I det följande vill jag som ansvarig för beredningen av ärendet redovisa de överväganden som gjordes och de diskussioner i konsisto-riet som ledde fram till den nuvarande ordningen.

Förändringen i högskolelagstiftning-en till följd av Autonomipropositionen, sammanföll för KIs del med diskussio-nerna om utformningen av ledningsor-ganisationen med utgångspunkt i den så kallade Bexell-utredningen. Arbetet utmynnade i en strävan att tydliggöra fakultetsnivån och stärka dess infly-tande och därmed det vetenskapliga inflytandet över kärnverksamheterna.

VALBARHETNär organisationsbeslutet utmynnade i att de tre tidigare verksamhetsstyrel-serna för utbildning, forskar-utbildning och forskning skulle behållas ansågs det inte rimligt att i fråga om vetenskaplig kompetens, alltså krav på avlagd doktorsexamen, göra någon åtskillnad mellan dem avseende lärarre-presentanterna. I ljuset av en förlorad examens-rätt för sjuksköterskepro-grammet, där kritik riktats mot bristande vetenskaplighet blev detta ställningstagande än mer naturligt. Valbara till dessa uppdrag är således de som har läraranställning och har avlagt doktorsexamen. De adjunk-ter som har doktorsexamen hör givetvis till denna krets – enligt röstlängden är de cirka 70 stycken.

I sammanhanget bör noteras att i anställningsordningen, som beslutats av konsistoriet, har behörighetskraven av-seende adjunkter skärpts från det som tidigare reglerades i högskoleförord-ningen. Utöver kravet på pedagogisk skicklighet ställs krav på att sökande, i normalfallet, ska uppvisa avlagd doktorsexamen eller motsvarande inom för arbetsuppgifterna relevant ämnes-område. De ökade kraven följer av att adjunkter utgör en viktig del av den undervisande personalen vid univer-sitetet, och att disputerade lärare är centralt för att knyta samman forskning och undervisning i all utbildning på olika nivåer.

RÖSTRÄTTI fråga om vilka som skulle ha rösträtt i de aktuella valen bestämdes utan större

diskussioner att rösträtt och valbarhet skulle sammanfalla. Detta är inte nöd-vändigt, men är en omhuldad demokra-tisk princip i till exempel de allmänna valen till riksdag och kommuner – den som har rösträtt kan också väljas till de uppdrag valen avser. Andra lärosäten har valt annan väg och det finns exem-pel där alla anställda har rösträtt.

REPRESENTATIVITETAlla delar nog Michel Silvestris uppfattning att ett internationellt ledande medicinskt universitet, med den ämnesbredd som präglar både utbildning och forskning, ska spegla denna mångfald och ämnesbredd i sina styrelser. Så är också reglerna för no-minering och val utformade. Men det har aldrig diskuterats att lösa det på det detaljerade vis Silvestri tycks mena och inte med ensidigt fokus på utbildnings-sidans förhållanden. Vi kan i diskussio-

nen bortse från felaktigheter som finns i diagrammet

(till exempel förefaller läkarrepresentatio-

nen i styrelsen för forskarutbildning kraftigt överdri-ven).

Att vid bedöm-ning av represen-tativitet utgå ifrån

hur stor andel av vid KI verksamma

professioner som är företrädda i styrelserna,

är ett allt för snävt synsätt på hur vetenskaplig kunskapsbildning sker. Bortsett från det principiellt tvivelak-tiga, är det praktiskt omöjligt med så stora styrelser som skulle bli följden av att alla professioner fanns företrädda, och kanske till och med i proportion till sin numerär i fakulteten.

Det är viktigt att hålla diskussionen levande om vilka som ska företräda fakulteten i de akademiska lednings-organen och på dekanposterna. Detta är också en fråga som konsistoriet uppmärksammat och gett rektor i upp-drag att bevaka och att återkomma med förslag till förbättringar om det bedöms motiverat. n

KA

RO

L IN

SKA INSTITUTET

CONFERENCES

2012

Ninolab och FormaSveriges bästa kombination inom -86°C frysar

08 590 962 00 www.ninolab.se

Touchscreen - Multifunktion

Ergonomiskt dörrhandtag

l Marknadens högsta kylkapacitet = snabbast möjliga temperaturåterhämtningl Välj Energisparläget och spara upp till 15 % energianvändning!

l Ladda ner loggen via USB-port

Samt mängder av fer smarta funktioner som garanterar att dina prover förvaras på det absolut säkraste sättet!

Välkommen till vår värld där kvalitet i alla led lönar sig!

Isolerade innerdörrar

Unik packning - Ingen frost!

Figuren visar tio ringdiagram: Den yttersta, brutna ringen (1) visar den procentuella fördelningen av utbildningsplatser (intag/år) för respektive utbildningsprogram vid KI. Innanför ligger ringdiagrammen i följande ordning: Nomineringskommittén (2), styrelsen för utbildning, kandidater (3) respektive valda (4), styrelsen för forskarutbildning, kandidater (5) respektive valda (6), styrelsen för forskning, kandidater (7) respektive valda (8), konsistoriet, kandidater (9) respektive valda (10).

Valresultat och representation är naturligtvis beroende av vilka kandidater som nomineringsför-samlingen och nomineringskom-mittén utser. Generellt sett så är det ett välkänt fenomen att ”lika väljer lika”. Sammansättningen av nomineringskommittén framgår också av figuren. Bidragande till den bristande mångfalden är nog ändå att inkomna nomineringar har en ganska homogen profil, men en del av problemet kan också vara att en upplevd omöj-lighet för andra professioner att bli valda skapar ett slags självupp-fyllande profetia.

JAG SER INTE de nu valda ledamö-terna som dåliga representanter för KIs lärare. Men om KI ska vara ett internationellt ledande medicinskt universitet med den

ämnesbredd som präglar både utbildning och forskning, då måste även KIs styrelser i högre grad avspegla denna mångfald och ämnesbredd. n

Läkare

PhD (ej profession)

Arbetsterapeut

Audionom

Barnmorska

Biomedicinsk analytiker

Logopoed

Optiker

Psykolog

Psykoterapeut

Röntgensjuksköterska

Sjukgymnast

Sjuksköterska

Tandhygienist

Tandläkare

Michel SilvestriLeg. biomedicinsk analytiker och lektor i biomedicinsk labora-torievetenskap

Bengt NorrvingUniversitetsdirektör

Disputerade lärare

är centralt för att knyta

samman forskning

och undervisning

grafik: MiCHEL SiLVESTRi

HELTID I SOLNA OCH HUDDINGEn Grundkurs i forskarhandledning går på heltid under en vecka och hålls omväxlande i Solna och Huddinge. För huvudhandle-dare som redan handlett en doktorand till doktorsexamen vid svenskt universitet finns istället en obligatorisk webbkurs.

KIs handledarkurs får högsta betygDen obligatoriska grundkursen i forskarhandledning på KI får högt betyg av både deltagare och utomstående granskare. På kursen varvas mjuka frågor med hårda, och ansvariga menar att utbildningen absolut behövs.

”... the supervisor training is world class” skrev KIs externa granskare i MER-rapporten 2011, och även deltagarna uppskattar kurserna. I den senaste kursutvärderingen fick grundkursen betyget bra av 22 pro-

cent och mycket bra av resterande 78 procent.

Sedan starten 1999 har 1164 del-tagare gått grundkursen. De första åren var antalet deltagare litet, men sedan 2008 är den obligatorisk och idag går omkring 180 personer per år kursen.

BLEV DET INTE framgångsrika fors-kare av KIs doktorander även förr fast handledarna inte hade någon utbildning för detta?

Jo, det gick nog bra för de flesta, om än inte för alla, svarar koordi-

natorn Helena Hallgren Lönn och kursledaren Jeanette Johansen. Men situationen ser annorlunda ut idag. Utbildningsaspekterna av forskar-utbildningen betonas mer, vilket sätter fokus på handledarens kom-petens som lärare och pedagog. Om KI vill hävda sig i konkurrensen om de bästa studenterna och doktoran-derna från hela världen så måste KI kunna erbjuda kompetenta, utbil-dade handledare.

VAD LÄR MAN SIG på utbildningen?– Vi varvar mjuka och hårda frå-

gor, säger Jeanette Johansen. Mycket handlar om kommunikation: att reflektera över hur man uttrycker sig och hur det uppfattas; hur man kan veta om den man pratar med har förstått vad man menar. Och förväntningar – att både vara tydlig med sina egna och ta reda på dok-torandens. Och så går vi förstås ige-nom regler, lagstiftning – allt man har att rätta sig efter och behöver känna till.

Leder handledarkursen till färre konflikter mellan doktorander och handledare? KI Bladet ställer frågan

till doktorandombudsman John Steen.

– Antalet doktorander som vän-der sig till mig för att få hjälp i konflikter med handledare har inte minskat, svarar han. Däremot tyck-er jag mig se att utbildade handle-dare ofta är bättre på att hantera de konflikter som uppstår. De är bättre förberedda, förstår regelverket och kommer snabbare fram till en lös-ning.

Handledarutbildningsteamet ger rådet att inte vänta för länge med att ta extern hjälp om konflikten är

svår att lösa på egen hand. Lämplig person att kontakta kan, beroende på ärendets art, vara institutionens studierektor, KIs personalpsykolog, doktorandombudsmannen eller helt enkelt en erfaren kollega som man har förtroende för.


Fotnot: MeR avser den externa rap-porten “Report – Review of Medical education Research at Karolinska Institutet” från 2011.

Åsa Konradsson-Geuken är i början av sin forskarkarriär och håller precis på att sätta upp sitt eget labb på institutionen för fysiologi och farmakologi. Hon hoppas inom en snar framtid vara huvudhandledare för ett par doktorander.

För att förbereda sig har hon gått KIs handledarutbildningar – både den obligatoriska grundutbildningen och en frivillig pedagogisk påbygg-nadsutbildning.

– Man vill att doktoranden ska vara en så gott som fullfjädrad fors-kare som känner sig trygg med sin kunskap när det är dags för dispu-tation. Men hur sätter man mål och delmål för att komma dit? Under min tid i den akademiska världen har jag mött både bra och dåliga exempel på handledare och pedagoger, och för mig är det viktigt att inte bli en av de dåliga, säger hon med eftertryck.

NYSS HEMKOMMEN från postdoc i USA för två år sedan gick Åsa Konradsson-Geuken den obligato-riska handledarutbildningen. En bra introduktion i handledarskap, som inkluderade många viktiga delar, tycker hon. Påbyggnadskursen, som hon gick något år senare, gillade hon ännu mer.

– Till påbyggnadskursen söker sig folk av eget intresse och alla deltaga-re var väldigt motiverade. Det blev mycket givande diskussioner.

När hon ser tillbaka på vad de två handledarutbildningarna gett henne så nämner hon bland annat självför-ståelse.

– Man får reflektera ganska myck-

et över sig själv. Varför är jag en bra handledare? Vad behöver jag bli bätt-re på? Hur kan jag bli bättre – och hur kan jag utvärdera om jag blivit bättre?

Att hon är en god lyssnare som tar sig tid och är öppen för andras idéer och förslag hör till hennes egna star-ka sidor, har hon upptäckt. Däremot vill hon bli bättre på att ge positiv och negativ kritik.

– Ofta ger man bara positiv, men negativ feedback är ju också värde-full – förutsatt att man kan ge den på ett bra sätt så att folk inte känner sig tillplattade.

UNDER SIN POSTDOC vid Ohio State University var Åsa Konrads-son-Geuken bihandledare för flera doktorander, utan någon handle-darutbildning att luta sig mot. Det funkade bra, tycker hon, men med den kunskap hon har nu kan hon också se att hon kunde gjort en del saker annorlunda.

– Man får se upp med sitt kon-trollbehov. Jag hade nog gett dokto-randerna lite större frihet idag. Och vinnlagt mig ännu mer om tydlig-het, att vara alldeles kristallklar: det här är mina förväntningar, det här är vad vi ska uppnå tillsammans.

Efter både grundkurs och på-byggnadskurs: känner hon sig färdig som handledare nu?

– Nej, det här är kompetens man behöver underhålla. Jag har ett par personer jag kan bolla tankar om handledning med, och jag vill fort-sätta att gå handledarutbildningar då och då.


”Man får se upp med sitt kontrollbehov”

Åsa Konradsson-geuken tycker att kurserna ger möjlighet till självreflektion

COURSE ENCOURAGES SELF-REFLECTION Åsa Konradsson-Geuken has taken KI’s supervisor courses, which she believes give parti-cipants the chance to reflect on their own role in educa-tion: Why am I a good supervisor? What do I need to work on? How can I improve – and how can I judge if I have improved?

Utbildade handledare

är ofta bättre på att hantera

konflikterKI’S SUPERVISOR COURSE GETS TOP MARKS

The compulsory foundation course in doctoral supervision gets top marks

from participants and external auditors. The course combi-nes soft issues with hard, and according to course directors is absolutely essential.

Vill bli bättre. Hand- ledarkompetens är något man måste underhålla, anser Åsa Konradsson-Geuken. Foto: erik CrONberG

Jeanette Johansen och Helena Hallgren Lönn. Foto: ERiK CROnBERg

Kontakt: [email protected]







Därför överlever Tintin alla faror Karen gör seriestrippar av forskningen

Följ KI bladet på Facebook

Karen Akopyan vid institu-tionen för cell-och moleky-lärbiologi på KI, ville göra en annorlunda seriestripp om forskning som inte försvinner i mängden. Så med bara två rutor och två karaktärer; en professor och en PhD-student, riktade han sitt fokus mot forskningens kanske viktigaste delar, testexperiment och kon-trollexperiment.

– Jag ville göra något kul som jag tror främst forskarstudenter kan känna igen sig i eftersom de utför många experiment. Alla forsknings-idéer testas först i ett experiment,

Den världskända seriefiguren Tintin råkar ut för en rad olika faror och skador under alla sina äventyr. Trots det verkar hans hälsa hela tiden vara på topp.

Detta är något som Jonas F Lud-vigsson, barnläkare och docent vid institutionen för medicin vid Karo-linska Institutet (just nu vid Mayo-kliniken i USA), fick mycket upp-märksamhet för efter att ha föreläst om sin favoritseriefigur i fjol.

– Det är väldigt mycket action och olyckor i albumen som sanno-likt gett Tintin en hel del allvarliga skador, säger Jonas F Ludvigsson,

men många fastnar när de inser att kontrollexperimentet inte fungera-de likadant, säger Karen Akopyan.

Karen är från Armenien men kom till Sverige och Umeå univer-sitet 2008. I maj förra året kom han

som förundrats över alla olyckor och faror som den tecknade repor-tern trots allt överlevt.

Till exempel har Tintin blivit träf-fad av blixten, fått syrebrist i rymden och blivit jagad av en rabiessmittad gorilla – men håller sig ändå på be-nen. Cirka 50 riktigt tuffa trauman har Ludvigsson räknat till att Tintin drabbats av – och överlevt. Tilläggas går att hans bästa vänner består av en diagnostiserad alkoholist som förmodligen har Tourettes syndrom (kapten Haddock), en lomhörd äldre man (professor Kalkyl) samt hunden Milou.

GUSTAF [email protected]

Karen Akopyan

Madeleine Svärd

DET HÄR HAR TINTIN ÖVERLEVTn Har sövts ner många gånger, oftast då han utsatts för kloroform som i Den svarta ön. Tintin får även syrebrist i rymden i albumet Månen tur och retur.

n I Det sönderslagna örat blir Tintin träf-fad av en så kallad klotblixt och flyger ut genom ett fönster men klarar sig och får ett för-språng mot de skurkar som jagar honom.

n Hamnar i isvak i Tintin i Sovjet och hålls vid liv genom att Milou strör salt på honom vilket får isen på Tintins kropp att smälta.

n Ramlar ner i roterande köttkvarn i Tintin i Amerika.

n Jagas av farliga djur som krokodil, lejon, ele-fant och leopard i Tintin i Kongo. Blir dessutom jagad av en rabiessmit-

tad gorilla i Den svarta ön och träffar snöman-nen yeti i Tintin i Tibet.

n Är med om en flyg-krasch i Tintin i Hajsjön där planet efter att det störtat börjar brinna och är på väg att glida ned i en ravin.

– Tintin har helt enkelt en positiv livsinställning och en förmåga att överleva det mesta, säger Jonas F Ludvigs-son.

För bara tre månader sedan började Karen Akopyan med sina serier. Några är redan färdigställda, och han har ett tiotal nya idéer på gång. – Men jag kan inte rita! Så det får en tecknare göra åt mig, säger han.

till KI. Här studerar han hur protei-ner signalerar med varandra i cellen och hur DNA-skador kan uppstå vid celldelning, något som på sikt kan vara till hjälp i cancerforskningen.

Seriestripparna som han började med för tre månader sedan ritar han inte själv.

– Jag förklarar hur jag vill att bilderna ska se ut och en tecknare ritar åt mig, säger Karen Akopyan.

Att få en publicerad i KI Bladet tycker han är roligt.

– Jag har inget djupt budskap utan jag vill visa forskningen från en ny roligare sida, säger han.

CECILIA [email protected]

Sedan ett tag finns KI Bladet också på Facebook. Redaktör Madeleine Svärd berättar vad du får veta där och varför du ska trycka på gilla-knappen.

Varför finns KI Bladet på Face-book?

– Det händer så mycket att vi inte får plats med allt i tidningen, och väldigt ofta har vi fått välja bort att skriva om intressanta saker som händer när ett nummer just kom-mit ut. Med Facebook blir vi nästan som en dagstidning.

Vad får man veta när man följer KI Bladet på Facebook?

– Man får förhandsinformation om nyheter i kommande nummer. Vi lägger ut bilder från tillkännagi-vanden som Nobelpriset, och hög-tider som doktorspromotionen. Vi lägger också ut tips och länkar som är relevanta för anställda och studenter på KI och ordnar täv-lingar där man till exempel kan vinna aktuella böcker och biobiljet-ter. Ibland hinner det hända något kring nyheter vi skrivit om medan tidningen är på tryckeriet eller när den precis har kommit ut. Då kan vi berätta om händelseutvecklingen på Facebook.

Vilka fördelar finns med Face-book jämfört med papperstid-ningen?

– Vi vill att alla ska känna att de kan komma med tips och frågor om tidningen och vi vill kunna göra egna efterlysningar. Respon-sen är fantastisk.

– När vi till exempel berättade att vi skulle skriva om reglerna för in-spelning av föreläsningar fick vi lä-sarkommentarer som gjorde att jour-

nalisten kunde ställa bättre frågor.Vem ska följa KI Bladet på Face-book?

– Vi riktar oss till personalen, men jag vet att även studenter läser KI Bladet. Alla som ser KI Bladet som sin tidning får ut mycket av att följa oss där.

KARIN TIDESTRÖM [email protected]

Med Facebook blir vi nästan som en dags-

tidning

KI bladet: facebook.com/kibladet

Medicinsk Vetenskap: facebook.com/medicinskvetenskap

Karolinska Institutet: facebook.com/karolinskainstitutet

utsikten förändras dag för dagn det klassas som europas största byggarbetsplats just nu, bygget av det nya karolinska universitetssjukhuset och det nya bostadsområdet Hagastaden mellan Solna och Stockholm. den dagliga utsikten över platsen är föränderlig, nya stom-mar reser sig i snabb takt medan annat fortfarande rivs och jämnas med marken. i januari invigdes en utställning och en utsiktsplats för den som vill se sjukhusbyg-get på nära håll: karolinska universitetssjukhuset, byggnad k1. Öppettiderna är tisdag till fredag 11.30–15.30. Foto: SteFaN ZimmermaN


n Professor i radiologi, Peter Aspelin, får pedagogiska priset ”Anoden” som delas ut av programnämnden för röntgensjuk-sköterskeprogrammets vid Karolinska institutet. Han får priset för sitt mångåriga arbete med att stötta och inspirera studen-ter, lärare och ansvariga vid programmet.

n Nya ledamöter har valts til styrelserna för utbildning, forskarutbildning och forskning för mandatperioden 1 januari 2012 till 31 december 2014. Ledamöter till styrelsen för utbildning:Anna Josephson, Klara Bolander Laksov, Riitta Möller, Anna Kiessling, Anette Loh-mander, Staffan Sahlin. Ledamöter till styrelsen för forskarutbildning:Kristina Broliden, Robert Harris, Lars Alfredson, Lena von Koch, Lennart Nilsson. Ledamöter till styrelsen för forskning:Laura Fratiglioni, Jesper Lagergren, Magnus Nordenskjöld, Anna Karlsson, Patrik ernfors, Camilla Sjögren.

n Den som har varit anställd i statens tjänst i 30 år, respektive 25 år vid pension, får ta emot utmärkelsen För nit och redlighet i rikets tjänst, NOR. Vid årets datum för firandet av utmärkelsen den 26 januari, bjöd rektor de 38 KI-trotjänarna till en trerät-tersmiddag på Svenska Läkarsällskapet. De fick, som seden bjuder, även välja mellan guldmedalj, armbandsur av guld, ett graverat konstglas (skål från Kosta), eller ett slipat konstglas (skål från Orrefors) som tack för lång och trogen tjänst.

n Vid en prisceremoni på Karolinska Institutet i december utsågs 14-åriga Karin Pola från Växjö till vinnare av Lilla Medicinpriset 2011. Priset delas ut till det barn som mest framgångsrikt forskat fram svar på medicinska frågor ställda av doktorander och forskare vid KI.

n Sedan jubileumsåret 2010 delar Karolinska Institutet ut medaljer till personer som gjort särskilda insatser till stöd för KIs verksamhet. Årets silvermedaljer tilldelades Agneta von Bahr, före detta ceremonimästare, Inger Huldt, före detta avdelnings-direktör, Kerstin Lagerström, före detta personalutvecklare och Arne Öhman, professor emeritus, vid en ceremoni den 26 januari.

De får Kis silver-medalj 2012

Trotjänare på Ki fick nOR

Agneta von Bahr, Arne Öhman och Inger Huldt uppmärksammades med silvermedaljer. Kerstin Lagerström var bortrest och får sin medalj vid annat tillfälle. Foto: ULF SiRBORn

HELLéNIuS FåR pEHR dubb-MEdALJEN

n Professor i kardiovaskulär prevention, Mai-Lis Hellénius, har fått Pehr Dubbmedal-jen av Göteborgs Läkaresällskap. Motiveringen löd: ”… för hennes bety-delsefulla roll i det hjärt-kärlpreventiva arbetet och för hennes förmåga att intressera och entusiasmera sina åhörare, för hennes ständigt uppdate-rade vetenskaplig-het och höga krav på evidensbaserade budskap och slut-satser…”.

KI-FORSKARE FåR ANSLAg FRåN INgVAR cARLSSON AWARd

n Stiftelsen för Stra-tegisk Forskning, SSF, delar ut totalt 42 miljoner kronor till 14 unga forskare genom forsknings-programmet Ingvar Carlsson Award. Tre av forskarna är verksamma vid Karolinska Insti-tutet och får 2,95 miljoner kronor vardera: Pontus Almer Boström för projektet ”Moleky-lära mekanismer för hur träning skyddar mot diabetes”, Olov Andersson för pro-jektet ”Läkemedels-screen i sebrafisk för ny behandling av diabetes” och Roland Nilsson för ”Systemmeta-bolism i normala och transformerade celler”.

KI-FORSKARE FåR 10 MILJONER FRåN AFA FÖRSäKRINgn AFA Försäkring beviljar samman-lagt 36 miljoner kronor till 14 nya forskningsprojekt. Tre anslag går till forskningsprojekt vid Karolinska Institutet: Åke Sjöholm, in-

stitutio-nen för klinisk forskning

och utbildning, Södersjukhuset, får 3 871 000 kronor för att undersöka om vissa läkemedel mot diabetes kan ha positiva effekter vid stroke. Ulla Stenius, Insti-tutet för miljömedi-cin, får 3 096 000

kronor för att under-söka

orsakssambandet mellan cancer och kvarts.Jesper Tegnér, in-

stitutio-nen för medicin, Solna,

får 3 500 000 kronor för att med hjälp av ny teknik kartlägga hur CD4-positiva T-celler aktiveras vid kronisk inflammatorisk sjukdom.

15 uNgA KI-FORSKARE FåR STIpENdIER FRåN HJäRN-FONdEN

n Hjärnfonden delar ut över 6 miljoner kronor i stipendier till sammanlagt 22 unga hjärnforskare runt om i Sverige, 15 av forskarna är verksamma vid Karolinska Institu-tet. Stipendierna på 280 000 kronor per forskare avser forskning på heltid under ett år.

hjarnfonden.se

hjart-lungfonden.se läs även debatten om styrelsernas representativitet på sidorna 16–17.

n 38 forskare i Stockholm får dela på 43,5 miljoner kronor från Hjärt-Lungfonden. Peng-arna ska användas till att utveckla metoder och be-handlingar som kan

hjälpa människor som har sjukdomar i hjärta, kärl eller lungor. Totalt delar Hjärt-Lungfonden i år ut 165 miljoner kronor till forskare över hela landet.

HJäRT-LuNgFONdEN gER ANSLAg TILL 38 FORSKARE

Karin pola vannLilla Medicinpriset

Före detta dekan för forskarutbildning, Clara Gumpert, och Karin Pola, senaste vinnaren av Lilla Medicinpriset. Foto: STEFan ZiMMERMan

peter aspelin fårpedagogiskt pris

nya ledamöter i styrelsernaProfessor Peter Aspelin får pris överräckt av Elisabeth Malmström, student vid röntgensjuksköterskeprogrammet. Foto: STEFan ZiMMERMan


Forskning räddar liv, minskar människorslidande och ger oss fler friska år. Den svenskahjärt- och lungforskningen håller en myckethög internationell nivå och kan bedrivas tackvare generösa gåvor från privatpersoner ochföretag till Hjärt-Lungfonden.

Nu är Hjärt-Lungfondens Stora

Forskningsanslag öppet för

ansökan under tiden 6 februari

till och med 14 mars 2012.

Forskningsanslaget är det största i Sverigeinom forskningsområdet för hjärt- ochlungsjukdomar. Anslaget är treårigt och påhela 15 miljoner kronor till forskare ellerforskargrupp som är verksam i Sverige.

En internationell bedömningsgrupp granskarsamtliga ansökningar och vid utvärderingenbeaktas särskilt originalitet och sannolik klinisk betydelse.

Mer information om detta anslag och ansökningsförfarandet finns på vår hemsidawww.hjart-lungfonden.se

Du kan också kontakta forskningsavdelningenpå telefon 08-566 24 220.

TILLSAMMANS BESEGRAR VI HJÄRT- OCH LUNGS JUKDOM

Nu kan du söka Hjärt-LungfondensStora Forsknings-

anslag på15 miljoner kronor.

pg 90 91 92-7

NYA PROFESSORER

Johan Fastbom har befor-drats till professor i geriatrisk farmakologi vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap

och samhälle från den 1 december 2011.

Kerstin Fugl-Meyer har anställts som adjungerad professor i socialt arbete, med inriktning mot klinisk sexologi vid institu-tionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle från den 1 januari 2012.

Thomas Helleday har anställts som professor i kemisk biologi vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik från den 1

januari 2012.

Staffan Josephsson har befordrats till professor i arbetsterapi vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle från den 1 december 2011.

Sigridur Kalman har befordrats till profes-sor i anestesi och intensivvård vid institu-tionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik från den 1 januari 2012.

Gunilla Karlsson Hedestam har befordrats till professor i vaccinforskning vid institutio-nen för mikrobiologi, tumör-

och cellbiologi från den 1 januari 2012.

Clas Rehnberg har befordrats till professor i medicinsk organisations-, lednings- och innovationskunskap vid institutionen för lärande, informatik, management och etik från den 1 januari 2012.

Martin Rottenberg har befor-drats till professor i infektions-immunologi vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och

cellbiologi från den 1 januari 2012.

Stephen Strom har anställts som professor i celltransplantationsforskning vid institu-tionen för laboratoriemedicin från den 1 januari 2012.

Foto

: ULF

SiR

BORn

Foto

: ULF

SiR

BORn

VÄRLDENS SÄKRASTE

-86°C FRYSAR

BÄTTRE & SÄKRARE FINNS INTE ! CO2-INKUBATOR

3 x KONTAMINATIONSSKYDDMCO-19AIC med energi- & tids-besparande kemiskt steriliserings-program.

www.LabRumKlimat.com

MEKANISKA FRYSBOXAR GER RISKFRI PROVFÖRVARING MED LÅGA DRIFTKOSTNADER OCH MILJÖPÅVERKAN.

INGA ARBETSMILJÖRISKER SOM DU HAR MED FLYTANDE KVÄVEHANTERING

-150°C FRYS ISTÄLLET FÖR DYR & FARLIG

INGA EXPLOSIONSRISKER SOM DU HAR MED PROVFÖRVARING I FLYTANDE KVÄVE

Ett laboratorium där en flytande kvävetank har exploderat. INGEN SMITTO-/KONTAMINATIONSRISK

SOM DU HAR MED PROVFÖRVARING I FLYTANDE KVÄVE

FÖRVARING AV PROVER I FLYTANDE KVÄVE !

LabRum Klimat

• HÖGEFFEKTIV V.I.P- ISOLERING Ger stor innervolym i kombination med små yttermått samt minimal effektförbrukning.

• ECO MODE OPERATION: styrsystemet minskar effektförbrukningen med 30%.

• INTELLIGENT MEDIAPANEL med dataregistrering (loggning).

Vid ev. kompressorhaveri kan frysskåpen med hjälp av den andra kompressorn upprätthålla ca -70°C.

LabRum Klimat Ab, Industrivägen 7, 171 48 SOLNA Tel: 08- 50 55 78 50. [email protected] Klimat Ab, MALMÖ / LUND / GÖTEBORG Tel: 08- 50 55 78 50. [email protected]

MDF-U500VX & MDF-U700VX MED RESERVKOMPRESSOR

”Bra priser & låg driftkostnad”

”Minimal energiförbrukning”

erbjudandet gäller t o m 2012–02–29

kibladet - karolinska institutet · world’s finest specialist book collections. ......

Documents