kognitiv funktion och hälsa på äldre dar - gov.se
TRANSCRIPT
Kognitiv funktion och hälsa på äldre dar
Boo Johansson prof. geropsykologi
Psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet
Föredragning av underlagsrapport för Pensionsåldersutredningen 2012-02-15//20120315
Ålder och Åldrande ? - Biologisk, psykologisk, social ålder (Psykologisk ålder definieras utifrån Individens
adaptiva kapacitet eller förmåga att bemästra förändringar i både den inre och yttre miljön.)
- Kronologisk ålder - subjektiv ålder - Funktionell ålder - 3rd age 4th age - Medelålders - Yngre-äldre - Äldre-äldre/ - Allra äldsta/Mycket gamla - Young-old Old-old Oldest-old/Very old
* Gero-forskningen Octogenarians Nonagenarians Centenarians
.. 60 70 80 90 100+
* Life-course perspektiv
• psykologisk samlingsterm för mentala processer,
• normalt viljestyrda, som handlar om
• minne, språk, kunskap och tänkande
”minne och tankeförmåga”
• normativ term som innefattar en bedömning av individens kognitiva förmågor, men även
• individens egen bedömning av sina förmågor
kognitiv hälsa
Kognitiva domäner/funktioner
Kristalliserade/ erfarenhetsbaserade förmågoromsrelaterat
Fluida förmågor • logisk förmåga/problemlösning
• spatial förmåga, exekutiv funktion
• psykisk snabbhet/koncentrationsförmåga
• språk – verbala förmågor
• pragmatisk problemlösning
• semantiskt minne – kunskapsminne
• procedurminne
Minne • arbetsminne
• episodiskt minne Sensoriskt
register
Kognitivt-åldrande paradigm
Episodic memory
Tid / Ålder
Kognitiv
funktion
Åldrande - kognitiv hälsa och funktion: Vad kan vi förvänta oss och varför?
Avstånd från födelse resp. död
“Måttstockar” – olika resultat
Från hjärna till beteende
• Hjärna/nervsystem - neurobiologiska åldrande- och åldersrelaterade förändringar
• Kognitiv – neuropsykologisk funktion
• Ekologiskt beteende – funktion & bemästring i “vardagsliv”
“Hjärn-
underhåll”
plastiska
hjärnan
Neuro-psykologisk
funktion
Hjärna och kognitiv funktion
Genetiska effekter och neurobiologiska åldrandeförändringar
Genetiska och miljömässiga faktorer i ett livslångt utvecklingperspektiv
Ung
Äldre
Genetiska
förutsättningar
Miljö
effekter
= kognitiva fenotyper
”Likhetsindex” - Intraklasskorrelationer för olika kognitiva domäner
Kaskadmodellen (J. Birren)
Tertiärt åldrande -
terminal nedgång
Kristalliserade/erfarenhets-
baserade förmågor
Sekundärt
åldrande
sjukdomsrelaterat
Primärt / ”Normalt”
åldrande
Fluida förmågor, inkl.
episodiskt minne,
psykisk snabbhet
Påverkar alla våra
kognitiva funktioner
Time / Age
Level of
cognitive
functioning
Ett förenklat paradigm för kognitiv hälsa och funktion relativt tid/ålder
Ett mönster som får stöd I tvärsnittsstudier åldersskillnader
- generation & födelsekohort effekter
Tvärsnittsdata: Sensorisk-Motorisk-Kognitiv funktion
Baltes & Lindenberger, 1997
Åldersskillnader
Level of cognitive
functioning
Stora inter-individuella olikheter: Ett något mindre förenklat paradigm för kognitiv hälsa och funktion
relativt tid/ålder
+ Stöd I longitudinella studier av intra-individuell
Bibehållna funktioner
likväl som Påtagliga försämringar
Time / Age
Betydelsen av normativt åldersrelaterade, normativt historie-relaterade och icke-normativa livshändelser.
Kohort skillnader för 6 kognitiva förmågor (from Schaie, 2004).
0
5
10
15
20
25
Mental speed
Verbal meaning
Reasoning
Spatial ability
Kvinnor födda 1906/07 Kvinnor födda 1922
EX: Kohort effekter – Flynn effekten
H70 Göteborg
Fig. 2. Age-related results of adjustment for Flynn effect using ELSA data and ML models
The OCTO Study
Individuella, tvärsnitts- resp. longitudinella förlopp
Intra-individuell
stabilitet/förändring
vs.
Inter-individuella
BMJ 2011
+
+
-
-
Figur 5
Vad kan förklara? Primärt
Sekundärt/teritärt åldrande
0
5
10
15
20
25
30
85 88 90 92 95 97 99
Sco
re
Age
Perceptual speed
Female B
Female D
Female E
Female F
Female H
Female J
Female K
Female L
Female M
Male A
Female O
Female P
Female Q
Verbal meaning
0
5
10
15
20
25
30
35
85 88 90 92 95 97 99 100
Age
Sco
re
Female B
Female D
Female E
Female F
Female H
Female I
Female J
Female K
Female L
Female M
Male A
Female O
Female P
Female Q
Female R
Female S
cohort mean
Spatial ability
0
5
10
15
20
25
85 88 90 92 95 97 99 100
Age
Sco
re
Female B
Female D
Female E
Female F
Female G
Female H
Female J
Female K
Female L
Female M
Male A
Female O
Female P
Female Q
Female R
Female S
cohort mean
Kognitiva förlopp - individdata
Kaskadmodellen (J. Birren)
Tertiärt åldrande -
terminal nedgång
Kristalliserade/erfarenhets-
baserade förmågor
Sekundärt
åldrande
ohälsa/sjukdoms-
relaterat
Primärt / ”Normalt”
åldrande
Fluida förmågor, inkl.
episodiskt minne,
psykisk snabbhet
Påverkar alla våra
kognitiva funktioner
Ohälsa - sjukdomar med kognitiva effekter: ökad förekomst med stigande ålder
• Förhöjt blodtryck,
• Hjärt-kärl sjukdom/stroke
• Bristtillstånd
• Depression
• Diabetes
• BMI
• Demenssjukdom
• Comorbiditet / läkemedelsbiverkan
2010
• Cognitive performance in a dementia free sample of 430 participants (aged 80-90 years)
• in relation to Body Mass Index (BMI) • measured in midlife (50-60 years). • Cognitive function was examined 30-years later on five
occasions at a 2-year interval.
Two nested models were estimated for each cognitive outcome. A baseline model was run to assess initial status and rates
of change for all cognitive measures. The second model is a fully adjusted model including age (continuous vaiable), sex (0
= man, 1 = woman), education (continuous vaiable), smoking (0 = never smoked, 1 = ever smoked), alcohol consumption
(0 = never, 1 = ever), hypertension (0 = no hypertension, 1 = hypertension), diabetes (0 = no diabetes, 1 = diabetes), stroke
(0 = no stroke, 1 = stroke), and BMI (continuous vaiable). Both models are examined separately for the sexes
Minne Verbal
Effekter av medelålders-BMI för kognitiv funktion hos icke-dementia individer, 80+ vilka följts longitudinellt
Demenssjukdom: största hotet mot bevarad kognitiv hälsa
Kognitiva förlopp relaterade till överlevnad och incident demens
Age
100959085807570
Ve
rba
l A
bili
ty
80
70
60
50
40
30
20
Age
100959085807570
Sp
atia
l Ab
ility
80
70
60
50
40
30
20
Age
100959085807570
Pe
rce
ptu
al S
pe
ed
80
70
60
50
40
30
20
H70 data
90 0
Ko
gn
itiv
res
erv
50
Demens
‘Normalt
Tid från födelse
Tid från död 0 20 100 50
‘MCI’
90 0
Co
gn
itiv
e R
es
erv
e
Dementia
Mild
cognitive
impairment
Cognitively
intact
PROTECTIVE
FACTORS
RISK
FACTORS
50
Modifiers
Long-term – short-term modifiers: The life course epi approach
6 years
9 years
12 years
Tidpunkt för accelererad kognitiv försämring innan demensdiagnos
Kognitiv reserv: Medierar effekten av patologiska förändringar (“BRAIN RESERVE”)
för kognitiva funktioner ---
Stern, Neuropsychologia, 2009
Meets diagnostic criteria
Age
100959085807570
Sp
atia
l A
bili
ty
80
70
60
50
40
30
20
Test
per
form
ance
Degree of pathology – genetic susceptipility
• Utbildning • Yrke med komplexa krav • Fritid med intellektuellt • engagemang
Kaskadmodellen (J. Birren)
Tertiärt åldrande -
terminal nedgång
Kristalliserade/erfarenhets-
baserade förmågor
Sekundärt
åldrande
sjukdomsrelaterat
Primärt / ”Normalt”
åldrande
Fluida förmågor, inkl.
episodiskt minne,
psykisk snabbhet
Påverkar alla våra
kognitiva funktioner
14.8 (10.8, 16.6)
6.6 (4.3, 11.7)
7.8 (6.3, 10.6)
Thorvaldsson, V., Hofer, S. M., Berg, S., Skoog, I., Sacuiu, S., & Johansson, B. (2008). Onset of terminal decline in cognitive abilities in non-demented individuals. Neurology.
Tid innan död för accelererad kognitiv nedgång
“Change point
modeling”
Figur 6
Kognition - vardagsliv
Den sociala kontexten: livsfaser med skilda förväntningar och krav
”Social-kognitivt” åldrande
Utgångspunkt: Det dagliga livets krav på kognitiva
funktioner – ekologisk relevans
• motivations- och attityd viktigare • kognitiv ekonomisering • syfte och mening avgörande
kriterier för engagemang
• behålla tillräcklig kognitiv hälsa
• försök “hänga med” • planera för “senare”
Andel med stabil, förbättrad resp. försämrad kognitiv funktion i olika åldersintervall
Adult age differences in a variety of cognitive abilities are well documented,
and many of those abilities have been found to be related to success in the
workplace and in everyday life. However, increased age is seldom
associated with lower levels of real-world functioning, and the reasons
for this lab-life discrepancy are not well understood.
Despite the lack of definitive answers .. it will ultimately be valuable to
discover why the consequences of age-related cognitive declines are so
small …. have implications in other areas. ….and may suggest
possibilities for remediation of cognitive disabilities or for the design
of interventions to prevent decline.
Why Are There Not Greater Consequences?
(A) Seldom need to perform at one’s maximum.
The basic idea is that what we do in daily life reflects our typical
level of functioning, whereas cognitive tests attempt to assess
our maximal level of functioning.
(B) Shift with age from novel processing to reliance
on accumulated knowledge
The relative importance of novel problem solving versus
accumulated knowledge almost certainly varies as a function of
many factors, including type of activity and amount of experience,
but there may be very few situations at any age in which there is no
advantage of high levels of novel problem-solving ability.
continue
(C) Cognition is not the only determinant of
success in life.
(D) Accommodations.
There might be real consequences of the declines, but they are not
apparent because of accommodations
of the individual or lower environmental pressure
Cognitive ability is clearly not the only determinant of
successful functioning in life, and it is certainly possible
that some determinants increase with age and offset any
age-related declines in cognitive ability. Although
plausible, empirical evidence documenting the
compensatory nature of these other determinants is
currently quite limited.
Psykologisk bemästringsmodell för gott åldrande (SOC - Baltes & Baltes, 1980; 1990)
Basala
förändringar
Bemästrings-
strategier Utfall
Utveckling – Åldrande
som specialicering
Åldersrelaterad försämring
av biologisk reservkapacitet
Åldersrelaterad förbättring
genom erfarenheter
Selektion
Optimering
Kompensation
Mer begränsat
men
fortsatt effektivt
leverne
• Att lämna arbetslivet – pensionering – kan ses som en riskfaktor, förenad med ett ökad ”disuse” (se ex. Rohwedder & Willis,
2009; Bonsang, et.al 2010))., dvs. ”kognitiv pensionering”
Pensionering och kognition
• De få studier som gjorts och där man jämfört personer som fortsätter att arbeta med de som slutar måste tolkas med stor försiktighet (eg. Roberts, et.al, 2011).p.g.a.
• selektionprocesser relaterade till
• hälsostatus innan pensioneringen • motiv för pensionering – egenkontroll/val • typ av arbete – arbetskrav/kognitiv stimulans
• Selektion - det stora metodologiska problemet i studier av pensioneringens eventuella kognitiva effekter
• Denna oundvikliga omständighet måste ställas i relation till vad resultaten från en randomiserad studie skulle kunna visa, om det var möjligt att genomföra en sådan.
• Frågan om pensionering kan bidra till försämrad kognition måste behandlas i den vidare kontexten av individuella olikheter och samspel med typ av arbete samt vad pensionering innebär i form av fortsatt kognitiv stimulans.
• Om pensionering leder till påtaglig ’kognitiv disuse’ finns en
påtaglig risk att den kognitiva funktionsnivå kommer att försämras jämfört med personer som fortsätter ett aktivt leverne,
• vare sig detta innebär fortsatt yrkesverksamhet eller
• en rik och intellektuellt stimulerande fritid (eg., Agahi, Ahacic, & Parker,
2006).
The effect of retirement on cognitive functioning Coe et.al; 2011 - Data från the US Health and Retirement Study
Undersökning av kognitiva effekter av pensionering, mer specifikt den tid man varit pensionär. Test av hypotes om ett möjligt dos-respons samband. Kognitiva domäner: självvärderad minnesförmåga, arbets-, episodminne samt numerisk förmåga. Resultat: inga direkta samband mellan kognitiva förmågor och tid som tjänste-mannapensionär med en genomsnittlig pensionsålder på 60,5 år (S.D. 4,6; range 50-78). Bland arbetare var sambandet snarare positivt vilket tyder på att pensionärstillvaron också kan ha gynnsamma effekter.
Konklusion: Resultaten pekar på att intellektuell stimulans är mer tillgängligt i vissa yrken, medan andra snarare får denna stimulans utanför arbetslivet. “Based on the evidence presented here, extended work lives are
unlikely to produce sizeable gains in later‐life cognitive function,
especially for blue‐collar workers”. * Den genomsnittliga pensionsåldern var i båda grupperna drygt 60 år, med en variation mellan 50 och drygt 77 år. Den genomsnittliga tiden som pensionär var ca 3 år vilket förhindrar slutsatser om mer långvariga effekter.
Main strength of the Whitehall II study: • one of the few large-scale studies with pre- and post-
retirement measures of cognition,
• allowing the examination of retirement as an independent predictor of cognitive performance.
• Ages 38-67 at baseline and 42-67 at follow-up
• for 470 who retired and 1561 still at work over the ~5 years
• as London-based Civil Servants
• Many studies of cognitive ageing recruit participants at retirement age (typically 65 years) and have not followed individuals through retirement itself.
There was a general trend for retirees to show less improvement in cognitive performance compared with working individuals. The only statistically significant association was found for AH4 performance. Here, retirees showed an average improvement that was 0.7 T-score standardised points slower than those who remained in work. Importantly, these results are independent of pre-retirement cognitive function.
Table 3 shows regression coefficients
representing change in cognitive test
scores (negative coefficients
representing less improvement with
respect to those still working) per unit
change in the independent variable
(retirement vs working).
• Our results cannot be taken as support for the disuse
hypothesis;
• offer an intriguing suggestion that retirement may be followed by lower cognitive function,
• no indication of a dose-response effect for cognitive test performance in relation to time spent in retirement.
• requires further research and longer follow-up.
Några slutsatser • Livskoppsperspektivet betonar att åldrande och åldersrelaterade
förändringar måste förstås som ett livslångt samspel mellan
genetiska och miljömässiga faktorer. Den yttre miljöns effekter
kan observeras i skillnader mellan generationer och
födelsekohorter.
• Kronologisk ålder blir med stigande ålder en allt sämre prediktor
för individens kognitiva funktion och hälsa. På populationsnivå
ses mer påtagliga kognitiva förändringar i olika tester först efter
80-årsåldern. Interindividuella olikheter tenderar snarare att öka
under åldrandet.
• Primärt åldrande har en begränsad effekt på kognitiv
funktion, särskilt om man beaktar de kompensatoriska
möjligheter som här finns för att minska de negativa
effekterna.
• Effekterna av sekundärt åldrande (sjukdom och ohälsa)
ökar med stigande ålder och har mer påtagliga kognitiva
effekter, vilket särskilt ses vid demenssjukdom men även
vid många andra sjukdomar med neuropsykologisk
påverkan.
• Terminal nedgång beror på en de-vitalisering som ger en
generell negativ effekt på alla kognitiva funktioner, flera år
före död och oberoende av tidpunkt för död.
• Kognitiva funktioner påverkas i olika grad av åldrande-
förändringar. Psykisk snabbhet, fluida förmågor samt episodminne
är mest påverkade. Erfarenhetsbaserade förmågor kan även
förbättras under åldrandet.
• Åldersrelaterade förändringar som dokumenteras i specifika
neuropsykologiska och kognitiva tester tillåter mer sällan
utnyttjandet av bemästringsstrategier med selektion och
kompensation som bidrar till att upprätthålla ”tillräcklig”
funktionsnivå i vardagslivet. Även om reservkapaciteten generellt
minskar så är kraven på maximal prestation inom en viss kognitiv
domän annorlunda i en testsituation.
• I vardagslivet fordras ofta mer integrerande kognitiv kompetens
där erfarenhet kan kompensera andra brister.
Yrkesliv och fritid - vårt vardagsliv - stimulerar genom intellektuell
belastning i olika grad kognitiva funktioner. En bra matchningen
mellan individens förmåga och dessa krav kan ge fortsatt positiv
kognitiv utveckling högt upp i åren.
•Risken med för låg belastning är ”kognitiv pensionering”.
Begreppen ”use it or loose it” respektive ”disuse” används för att
betona ett riskscenario för kognitiv hälsa under åldrandet.
•Evidens saknas för att pensionering i sig ger kognitiv försämring –
beror på typ av fd. arbete och hur pensionärstillvaron blir