Skolporten №2—201624 Skolporten №2—201624

Tema

dina Av Carl-Magnus Höglund

Fokus på sociala medier, ökaddigitalisering och nya lärarsatsningar– så ska skolan bli bättre på att lära ut

källkritik, i alla ämnen.

forts.

källor

Kolla

Skolporten №2—2016 25Skolporten №2—2016 25

Fot

o:

ist

oC

kp

Ho

to

Skolporten №2—201626

någon enstaka gång har de inte för mågan till källkritik. Vissa är mer medvetna än andra och just därför är skolan viktig – den ska utjämna skillnaderna. Det är i skolan alla ska få möjlighet att föra refl ekterande samtal kring kritiskt tänkande, säger hon.

Och visst är det så – styrdokumenten är tydliga. Källkritik och kritiskt tänkande ska ingå i alla ämnen. Det fi nns också gott om fakta, lektionstips och inspiration för de lärare som känner sig osäkra, bland annat på Skolverkets hemsida.

Men trots det fi nns stora brister i skolornas undervisning.

– Alla lärare som bör undervisa i källkritik gör inte det. Undersökningar från oss och Skolinspektionens granskning

ar har pekat på brister, säger Anette Holmqvist, undervisningsråd och ansvarig för Kolla källan, Skolverkets hemsida för källkritik.

I den statliga demokratiutredningen som överlämnades till regeringen tidigare i år tar man upp dessa brister och föreslår att Skolverket ska göra en insats när det gäller källkritik inom ramen för de så kallade Nationella skolutvecklingsprogrammen.

Och så kommer det nu också att bli. En särskild insats kring säker och kritisk internetanvändning kommer under våren att utformas av Skolverket. En välkommen insats om man ska tro ituppföljningen, som Skolverket själva gjorde 2013, där mer än en tredjedel av lärarna uppgav att de har ett stort eller ganska stort behov av kompetensutveckling när det gäller källkritik på nätet.

Nästa ituppföljning publiceras senare i vår, men redan nu har Skolverket tagit fram fortbildningsmaterialet Sju timmar om källkritik. Materialet fi nns för alla årskurser och bygger på kollegialt lärande: Först läser lärarna in sig på materialet, sedan testar var och en att genomföra lektioner som de andra lärarna sedan tittar på, och därefter utvärderar man tillsammans.

– Det är för att möta det behov av kompetensutveckling som fi nns. Men materialet ligger bara på vår webbplats. Det bygger än så länge på att lärare tar eget initiativ och använder det, säger Anette Holmqvist.

aVgÖranDe FÖr att öka elevernas kunskaper i källkritik är givetvis lärarnas arbete i klassrummet. Kristina Alexanderson på IIS tror att en bra

Temakällkritik

kolorna beHÖVer ge elever mer träning i att kritiskt värdera de fakta och källor de använder”. Det fastslog Skolinspektionen efter att år 2015 ha granskat drygt 400 gymnasiearbeten. I en undersökning gjord av Internetstiftelsen i Sverige, IIS, samma år, uppgav drygt hälften av eleverna i åldern 11–16 år att man sällan eller aldrig i skolan pratar om källkritik och hur man kan ta reda på vad som är sant och falskt på nätet.

Bilden av elevers källkritiska förmåga är nedslående, menar Kristina Alexanderson, som är chef för Internet i skolan på IIS, som bland annat driver skoltävlingen Webbstjärnan, där elever och lärare publicerar skolarbeten på nätet.

– Många elever säger att de aldrig eller väldigt sällan haft källkritik i skolan. Det är bekymmersamt och svårt att förstå. Eftersom det här inte är något det räcker att göra

I en digital värld blir källkritik allt viktigare. Trots det råder stora brister i skolan – hos så-väl elever som lärare.

Skolporten №2—2016

ingång är att låta undervisningen utgå från elevernas egen verklighet.

– Det måste vara relevant för dem. Man kan börja i en väldigt konkret situation. Det kan exempelvis handla om bilder eller ett påstående som cirkulerar i sociala medier.

Hon har själv använt flera exempel från tidningen Metros Viralgranskaren, där tveksamma nyheter och källor synas.

Jack Werner, som startade Viralgranskaren 2014, är frilans journalist och författare, och en alltmer populär föreläsare på fortbildningsdagar för lärare och skolbibliotekarier.

– Om svenska ungdomar inte är benägna att snabbt och systematiskt kontrollera vad som är falskt och sant på internet har vi ett problem. Det vi skrev om på Viralgranskaren var ofta anmärkningsvärt dumma saker som vem som helst hade kunnat kolla upp, säger han.

Jack WernerS personliga ingång i frågan är ett intresse för vandringssägner som fenomen. Han ser dem som en spegel av oss och vår samtid. Ett exempel är ett sms som cirkulerade i höstas och varnade för terrordåd i Göteborg. I korthet handlade det om en ISterrorist som utvisats från Sverige och som precis innan han skickades iväg skulle ha varskott en kriminalvårdare om ett kommande terrordåd. Historien har funnits i lite olika varianter genom åren – i Storbritannien respektive USA har terroristen varit från IRA och alQaida i stället för IS.

– När en sådan historia får tusentals delningar är det ett tecken på att vi är rädda för någonting. Det här spreds strax efter terrordåden i Paris, säger

Jack Werner, som tycker att det är viktigt att vidga källkritiken till att också innefatta vår roll som förmedlare av information.

– När man publicerar något på internet har det en tydlig effekt. Därför måste man göra ett publicistiskt avvägande. Men de flesta tänker inte så. De ser internet och sociala medier som ett slags virtuell motsvarighet till vad man slänger ur sig runt köksbordet.

Förmågan till källkritik har i och med de sociala medierna blivit lika viktig på fritiden som under skoltid. Digitaliseringen har också inneburit nya arbetsformer i skolan och gjort att källkritiken är avgörande för att ens klara av skolgången.

– Många lärare arbetar på ett sätt som bygger på att eleverna själva ska kunna söka information och förhålla sig kritiskt till den, säger Olof Sundin, som är professor i biblioteks och informationsvetenskap vid Lunds universitet.

Han forskar om hur den digitala medieutvecklingen ändrar vårt sätt att hantera information och hur skolan påverkas av det.

– Det är svårt för lärare att följa med och handleda eleverna i informationssökning och hjälpa dem att formulera komplexa frågor. Det blir

”Vissa är mer medvetna än andra och just därför är skolan viktig – den ska utjämna skillnaderna.”

27

Fot

o:

MA

gn

us

Be

rg

st

rö

M

Jack Werner är en av journalisterna bakom tidningen Metros Viral-granskaren.

Skolporten №2—201628

ofta att eleverna letar efter snabba svar.

Snabba SVar går att hitta om vi bara gör en sökning på internet. Det vi måste brottas med är snarare vad det är för slags information vi kom över och varför vi hittade just den. Därför tycker Olof Sundin att det är viktigt att vi lär oss mer om hur internet och sökmotorer fungerar.

– Vi lever en stor del av våra liv genom olika tjänster som till exempel Google tillhandahåller: sökmotorn, Google Maps och You Tube. Forskning visar att vi förlitar oss väldigt mycket på hur sökmotorer fungerar, vilket gör oss utlämnade till dem. Men de är inte neutrala redskap. Det är viktigt att förstå och problematisera deras funktionalitet. De bygger oerhört mycket på en rangordning för att anpassa resultatet till den enskilde individen, säger Olof Sundin, som skulle vilja se att lärare satte in informationssökning och källkritik i ett större perspektiv.

– Det krävs en grundläggande förståelse för nätets olika genrer och vilka aktörer som finns där. Bloggar, myndigheter, tidningar och så vidare. Vad är det för skillnad och vad är deras syfte? På vilket sätt filtreras kunskap av dessa? Vad är synligt på nätet och vad är osynligt? När ska man söka efter något, och när ska man inte göra det?

Ylva Pettersson är gymnasielärare i historia på Katedralskolan i Skara och en av många eldsjälar som utvecklat sin undervisning i källkritik – hon låter eleverna skriva artiklar i Wikipedia.

Tema

För henne är källkritik och kritiskt tänkande ett integrerat inslag i den ordinarie undervisningen, ett förhållningssätt till kunskap man alltid ska ha med sig.

Det är dessutom svårt att skilja ut källkritik från ämneskunskap och läsförståelse, menar Ylva Pettersson. Den som har allmänbildning, förkunskaper i ämnet eller en utvecklad läsförståelse har betydligt lättare för att bedöma trovärdigheten i ny information.

– Alla elever använder Wikipedia. Det är deras vanligaste informationskälla. Därför är det extremt viktigt att de förstår och kan förhålla sig kritiskt till den.

YlVa petterSSon har gått från att vara tveksam till Wikipedia till att tycka att det är ett utmärkt redskap. Numera sitter hon till och med i styrelsen för Wikimedia Sverige som driver Wikipedia.

Hennes elever får skriva egna artiklar inom det område de håller på med, till exempel lokalhistoria.

– Det bästa sättet att lära sig ett källkritiskt tänkande är att skriva själv. När eleverna har skrivit en text med perfekta källhänvisningar tar det kanske två veckor innan de upptäcker att någon annan ändå varit inne och ändrat i den. Då får de en ahaupplevelse. De inser att det aldrig går att vara helt säker och de lär sig vilka de källkritiska fällorna är, säger Ylva Pettersson.

källkritik

Fot

o:

riC

HA

rd

pe

tt

er

ss

on

, is

to

Ck

pH

ot

o

4 X internettipS kolla källan,

skolverket.se/kollakallan Webbstjärnan, webbstjarnan.se

Statens medieråd, statensmedierad.se

Viralgranskaren, metro.se/viralgranskaren

Ylva pettersson.

29Skolporten №2—2016

börja tidigt. Även små barn tycker att det

är roligt och har förmåga att vara kritiska till

information.

Utgå från elevernas digitala verklighet. använd

instagram, Facebook, Snapchat och andra sociala

medier.

Diskutera den dubbla rollen som både konsument och producent/publicist av

digitalt material.

Undervisa om internets struktur och lär eleverna att navigera på nätet. Diskutera

vad det finns för olika typer av källor på nätet.

gå igenom hur sök-motorer och andra digitala

tjänster som kunskap filtreras igenom fungerar. Hur rang-ordnar till exempel google

sina sökträffar?

integrera källkritik i övriga ämnen och återkom regel-

bundet till det. Det kan vara en självklar del av all kunskaps-

inhämtning.

– Här måste svensk skola kraftsamla. Vi är bra på att lära våra barn att knäcka läskoden, men sedan har vi inga strategier för att träna dem i digital och avancerad läsförståelse. Det innebär att vi är på väg att få ett nytt klassamhälle, ett läsandets A och Blag, eller, de som har förmågan till källkritik och de som inte har det.

en aV poÄngerna med att låta eleverna skriva på Wikipedia är att få dem att förstå att gränserna mellan konsument

och producent delvis suddas ut på internet. Inte bara för att de ska lära sig att ta ett publicistiskt ansvar, utan också för att skolan ska fostra aktiva samhällsmedborgare.

– Det är inte bara informationsflödet som i hög grad är digitaliserat, utan även det demokratiska samtalet. För en elev räcker det inte att lära sig att vara källkritisk, utan man måste också lära sig att vara en producent på nätet och delta i det öppna offentliga samtalet, säger Ylva Pettersson.

Tips: Källkritik i skolan

Skolporten №2—201630

Fot

o:

sA

tu

kn

Ap

e

Skolbibliotekarien liselott Drejstam undervisar elever i källkritik från för-skoleklass upp till årskurs 6.

Skolporten №2—2016 31

linkÖping

Källkritik redan i förskoleklasspå Hjulsbroskolan i linköping börjar eleverna arbeta med källkritik redan i förskoleklass. För undervisningen står skol-bibliotekarien tillsammans med ämnes lärarna .

– Vi börjar tidigt. Jag introducerar källkritiken på ett lekfullt sätt redan i förskoleklass. Då läser vi roliga faktaböcker med bilder som fångar barnens intresse, säger skolbibliotekarien Liselott Drejstam.

Hon anställdes för drygt fem år sedan när Hjulsbroskolan fi ck ta del av en kommunal satsning på skolbibliotek. I hennes uppdrag framhölls särskilt att biblioteket skulle vara en integrerad del av skolans verksamhet, verka läsfrämjande och utveckla elevernas informationskompetens.

Liselott Drejstams koncept för undervisning i källkritik och kritiskt tänkande sträcker sig från förskoleklass upp till årskurs sex. Förskoleklasserna får sju lektioner i källkritik där de läser och samtalar kring faktaböcker. På den första lektionen får eleverna diskutera hur de tror att författaren har tagit reda på alla fakta.

– De brukar säga att författaren har läst det i en annan bok, hittat fakta på internet eller sett på You Tube. Sedan pratar vi om hur de själva skulle ha gjort.

De efterföljande lektionerna handlar om att prata om fl er källor, jämföra källor, bedöma trovärdighet och sannolikhet, och om hur man kan vara säker på att fakta stämmer.

– I den här åldern är barnen vetgiriga och suger i sig allt. Det gäller att våga testa och pröva sig fram tillsammans med dem. De kan ta till sig betydligt mer än vad vi tror, säger Liselott Drejstam, som tycker att eleverna är väldigt engagerade.

I och med att skolan börjar med källkritik redan i förskoleklass lär sig eleverna ett kritiskt förhållningssätt från början. De hinner inte socialiseras in i något annat tänkande först, menar hon.

– Jag tycker att det är för sent att börja i till exempel årskurs tre, för då har eleverna redan hunnit lära sig att det som står i läroboken eller det som läraren säger alltid är sant. Nu får de med sig grundläggande källkritiska verktyg från första året.

på lågStaDiet repeteras grunderna i källkritik och eleverna får skriva egna faktatexter. Det källkritiska arbetet fördjupas genom att låta dem hitta egna trovärdiga källor.

– Det är svårt för dem att söka på internet när de går i

första klass, det blir inte bra. Men vi ger dem alltid ett par olika källor som de ska bedöma och jämföra. Vi visar dem även källor som inte är tillförlitliga.

Sociala medier introduceras på mellanstadiet, oftast i årskurs fyra eller fem.

– Det beror på hur klassen är. Vi märker av när många elever har börjat använda sociala medier och det är dags att prata om det.

grUnDtanken är att varje klass ska få undervisning i källkritik åtminstone en gång varje läsår. Det är Liselott Drejstam som är ansvarig för undervisningen, men eftersom den sker i nära samarbete med ämnes läraren anpassas den till var den aktuella klassen befi nner sig.

– När lärarna har ett arbetsområde där informationssökning och källkritik ingår, kommer de oftast till mig och frågar om vi kan göra något. Jag har koll på vad de har gjort tidigare och vad nästa steg är.

Tillsammans med läraren gör hon en pedagogisk planering och de tar ett gemensamt ansvar för undervisningen.

Arbetssättet har gett resultat och skillnaden jämfört med tidigare år är tydlig. Nu klarar

eleverna de delar av de nationella proven som handlar om källkritik utan problem.

– Vi märker på de elever som går i mellanstadiet att det nästan sitter i ryggraden.

De funderar på upphov och syfte så fort de får ny informa

tion.  

Temakällkritik

Så Jobbar Vi introducerar källkritik

redan i förskoleklassen. Diskuterar källkritik utifrån

faktaböcker med bilder. Fördjupar kunskapen stegvis

år för år. Skolbibliotekarie och ämnes -

lärare samverkar.