kollaskolan årskurs 6-9 grundsärskolans plan mot ......kollaskolan årskurs 6-9 grundsärskolans...

Kollaskolan årskurs 6-9

grundsärskolans plan mot

diskriminering och

kränkande behandling

Verksamhetsformer som omfattas av planen: Skola och fritidshem

Kalenderår: 2017

1

Innehållsförteckning

Grunduppgifter .........................................................................................................................................2

Utvärdering...............................................................................................................................................3

Främjande insatser ...................................................................................................................................4

Kartläggning ..............................................................................................................................................9

Förebyggande åtgärder ......................................................................................................................... 10

Rutin för akuta situationer .................................................................................................................... 12

Bilagor

Begrepp ................................................................................................................................................. 16

Diskrimineringsgrunder ......................................................................................................................... 18

2

Grunduppgifter

Verksamhetsformer som omfattas av planen Skola och fritidshem

Ansvariga för planen Mats Lönn - rektor

Vår vision Kollaskolan - en skola för alla! Kollaskolan arbetar för mångfald och inkludering, med visionen att

vara en skola för alla. Skolans verksamhetsidé bygger på ledorden: kunskap, ansvar, respekt, trygghet

och arbetsglädje (KARTA). Skolan har en uttalad hälsoprofil, vilken yttrar sig i deltagande av

regionens utbildningssatsning välmående ger resultat (VGR) med grundtesen att elever som mår bra

presterar bra.

Planen gäller från 2017-02-01

Planen gäller till 2018-01-31

Läsår Vårtermin läsår 2016-2017 – Hösttermin läsår 2017/2018

Elevernas delaktighet Eleverna har gjort en trygghetsvandring i maj 2016

Under december 2016 besvarade elever en enkät som i sina frågeställningar utgick från

diskrimineringsgrunderna.

Lärare skall tillsammans med eleverna gå igenom och analysera resultatet av enkäten under VT 2017

Vårdnadshavarnas delaktighet Rektor har samarbetat med skolans föräldraförening kring utvärdering och framtagande av plan mot

diskriminering och kränkande behandling. www.kollaskolansff.se

Personalens delaktighet Planen är utformad av rektor och skolans kurator i samråd med förste lärare och representanter i

trygghetsteamet. All övrig personal tar del av planen på APT.

Förankring av planen Planen ska vara känd hos eleverna, föräldrarna och personalen. Alla i verksamheten behöver veta att

den finns och vad som står i den! Detta i sig är en främjande insats för likabehandling samt mot

mobbning och trakasserier i skolan.

3

Förankra planarbetet bland elever, vårdnadshavare och personal genom att använda redan

etablerade informationskanaler som klassråd, veckobrev, webbplats, föräldramöten, personalmöten

och så vidare.

Planen ska gås igenom på APT samt verksamhetsmöte med all personal. Alla personal på skolan ska

ha kännedom om hur de förväntas agera vid till exempel ett misstänkt fall av trakasserier eller andra

kränkningar. Det är viktigt att ledningen deltar vid dessa tillfället för att tydliggöra att detta är en

viktig fråga för hela skolan.

Utvärdering

Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Förra årets plan riktade sig till åk 6-9. Utvärdering har skett i samband med uppföljningen av det

systematiska kvalitetsarbetet samt i utformningen av planen för kalenderår 2017.

Denna plan är en ny plan som gäller grundsärskolans elever från åk 6-9 och den kommer att

utvärderas i november 2017.

Borttagna insatser och åtgärder från förra årets plan är som följer:

Främjande insatsen ”Regelbundna elevhälsokonferenser med arbetslag” med anledning av att

elevhälsokonferenserna nu kan anses vara en rutin för skolan och att vi inte längre behöver jobba

aktivt för att arbetet ska fortgå.

Förebyggande åtgärden: ”Hög vuxennärvaro”. Tack för särskolans naturliga personaltäthet finns inte

behovet av åtgärden.

Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Elever, personal, rektor, kurator samt förstelärare följer upp planen

Årets plan ska utvärderas senast 2017-11-30

Beskriv hur årets plan ska utvärderas Utvärderingen kommer att ske av eleverna på klassrådet. För personalen kommer utvärdering ske

på verksamhetsmöten i samband med arbetsplatsträffar och genom möten med rektor, skolans

kurator och en representant från skolans föräldraförening.

Ansvarig för att årets plan utvärderas Mats Lönn

4

Främjande insatser

Namn

Välmående ger resultat (VGR)

Områden som berörs av insatsen

Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet,

Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och

Ålder

Mål och uppföljning

Det långsiktiga syftet med VGR -välmående ger resultat är att öka både elevers och

personals välmående och ytterst elevers studieresultat. Målet är att anta ett

styrkefokus och att med det i så hög omfattning som möjligt fokusera på det som

fungerar. Genom ett tydligt styrkefokus på samtliga nivåer ökar förutsättningarna att

skapa förståelse och trygghet bland eleverna att man duger som man är. Under läsår

16/17 kommer det ske ett aktivt arbete runt modulen Goda relationer. Uppföljning

sker genom frågor i elevenkäter under vårterminen -17 samt genom utvärdering i

personalgruppen på arbetsplatsträffar varje terminsslut.

Insats

All personal ska arbeta med ett aktivt VGR-fokus. Som stöd i detta finns personal på

skolan som har ett officiellt uppdrag kring VGR. Fyra förstelärare på skolan har VGR

som en del av sitt uppdrag. Det finns också lärledare i det kollegiala lärandet vilka

utgår från ett styrkefokus och ett dynamiskt mindset. Nyanställd personal som inte

har deltagit i utbildningssatsningen under föregående läsår kommer att få till sig

VGR-kunskap genom internutbildning av förstelärarna löpande under året.

Ansvarig Rektor Mats Lönn

Datum när det ska vara klart

Pågående arbete

5

Namn

Erbjuda olika rastaktiviteter för eleverna

Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling

Mål och uppföljning Att ha lokaler och mötesplatser där elever och personal träffas och umgås på lektionsfri tid

för att främja sammanhållning och gemensam trivsel. Målet är också att särskolans elever i

högre grad ska använda allmänna ytor och aktiviteter på skolan och erbjudas ökade

möjligheter att ta del av kommunens allmänna kultur- och fritidsverksamhet riktad till

ungdomar (främja integration och samhällsdeltagandet)

Insats Elevrådet för elever åk 4-9 har genom klassråd tagit fram förslag på möblering i skolan där

elever kan samlas på raster. Dessa platser är utspridda på skolan och erbjuder olika

alternativ för social gemensakap på skolan. Det finns ett café som är öppet fyra dagar varje

vecka. Det finns också soffgrupper och grupprum där man kan spela spel. Även utemiljön

erbjuder olika alternativ för aktiviteter. Skolans bibliotek för elever i åk 5-9, där elever kan

sitta och läsa, invigs i början av vt-17.

Skolans mål är att samarbeta med Kungsbacka fritid. De har möjlighet att erbjuda olika

aktiviteter såsom DJ-kurser, Graffiti mm. Elevrådet återupptar kontakten med dem under

vårterminen -17.


Datum när det ska vara klart Löpande under året 2017

Namn

HBTQ- och normkritiskkunskap för personal

Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön och Könsidentitet eller könsuttryck

Mål och uppföljning

6

Personalen ska tillgodogöra sig HBTQ-kunskap för att främja likabehandling och för att

motverka diskriminering på skolan. Först i ledet var föreläsning på stängningsdag för

personalen under hösterminen -16. Efter genomförd föreläsningsdag fördes ett samtal i

trygghetsteamet hur arbetet kan fortgå. Under vårterminen -17 kommer skolans kurator och

förestelärare tillsammans med förvaltningens utvecklingsledare för jämställdhet Astrid

Tengelin planera för ett fortsatt arbete ska se ut för att öka personalens och elevernas

förmåga till ett normkritiskt perspektiv.

Insats Att skolans kurator och förste lärare under vårterminen -17 tar hjälp av Astrid Tengelin för

att planera för hur ett fortsatt arbete ska se ut. Under höstterminen -17 ska arbetet starta

med elever.

Ansvarig

Rektor Mats Lönn

Datum när det ska vara klart Pågående arbete

Namn

Projekt ”Barn föds inte med fördomar”

Ett projekt i syfte att främja jämställdhet och allas lika värde arrangerat av Glada hudik

teatern. Ur presentation av projektet från www.gladahudikteatern.se: ”Ett blomstrande

samhälle välkomnar mångfald och olikheter. Integration handlar inte om att alla ska bli lika.

Det handlar om att vi ska lära oss att acceptera, och även uppskatta, att vi är olika... De

utvecklingsstörda utmanar urgamla normer, vänder på begreppen och får oss att se tillvaron

i ett nytt ljus. De visar att svaghet kan vara en styrka.”

Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Funktionsnedsättning

Mål och uppföljning Målet är att samtliga grupper, utifrån gruppens förutsättning, ska genomgå alla stegen som

finns i projektets program parallellt med att grundskolan gör det samma. Efter att projektet

är genomfört ska diskussion tas upp hur vi aktivt kan hålla arbetet levande. Uppföljningen

görs av rektor och förste lärare i samråd med eleverna och arbetslagen.

Insats

http://www.gladahudikteatern.se/

7

Projektets uttalade syfte är att främja jämställdhet och allas lika värde och riktar sig främst

till grundskola. Genom att använda projektet i särskolan, bland våra elever med

utvecklingsstörning, kan vi uppnå andra syften som handlar om identitetsskapande, om det

egna människovärdet och att lyfta positiva förebilder. Förebilder och referenspersoner är

viktiga för alla barn och ungdomar i det egna identitetsskapandet. Förhoppningen är att

projektet ska främja diskussioner kring detta samt att kunna stärka våra elever i att de har

en självklar plats i samhället och att på det sättet främja deltagandet i allmänna rum

(integration).

Ansvarig Kurator Zandra Renholm och rektor Mats Lönn

Datum när det ska vara klart Första steget under läsåret 16/17, vidare arbetet ska vara fortgående.

Namn Uppstart av trygghetsteam (THT)

Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller

annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder

Mål och uppföljning Grundskolan trygghetsteam för åk 5-8 ska startas upp i och med att höstterminen -16 börjar.

Regelbundna THT-träffar ska hållas varannan vecka. I THT ingår skolkurator, förstelärare

och personal från varje arbetslag (både från grundskola och grundsärskola).

Trygghetsteamet huvudsakliga uppdrag är att arbeta främjande, förebyggande och

trygghetsskapande. I teamets uppdrag ingår också att stötta aktuell personal i

kränkningsärenden. Målet under läsåret 16/17 är att trygghetsteamet ska starta upp

och skapa fungerande arbetsformer.

Insats Trygghetsteam för åk 5-9 (innefattar båda skolformerna grundsärskola och grundskola) ska

startas upp i och med att höstterminen börjar. Regelbundna THT-träffar ska hållas varannan

vecka. Trygghetsteamet huvudsakliga uppdrag är att arbeta främjande, förebyggande och

trygghetsskapande samt stödja personal i kränkningsärenden. Teamet ska under

läsåret 16/17 skapa fungerande former för detta.

Ansvarig Kurator Zandra Renholm och rektor Mats Lönn

8

Datum när det ska vara klart Under läsåret 16/17

Namn

Undervisning om nätetik

Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller


Mål och uppföljning Målet är att öka kunskapen kring negativa företeelser på nätet.

Åtgärd Förebyggande arbete i undervisningen

Eleverna ska få undervisning om:

Hur gör jag om jag blir kränkt?

Vilka lagar gäller på internet?

Vad eleverna gör på internet.

Hur man är en bra kamrat/gott beteende på internet.

Aktuella händelser på internet som tas upp i media eller som ägt rum på skolan. Lärare avgör

vilka händelser som skall tas upp utifrån elevgruppens behov.

Lärarna ansvarar att arbetet genomförs i klassen.

Motivera åtgärd Förebygga kränkningar via nätet

Ansvarig Undervisande personal

Datum när det ska vara klart Pågår

9

Kartläggning

Kartläggningsmetoder Regelbundna och planerade samtal med elevråd, elevhälsoteam och arbetslag där elever och

gruppers specifika behov kartläggs.

Enkäter som utgår från diskrimineringsgrunderna och elevers upplevelse av trygghet och trivsel i

skolan genomförs varje år i november.

Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan

trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder

Hur eleverna har involverats i kartläggningen Alla elever i åk 6-9 har under hösten 2016 besvarat enkäten/ bildstödsfrågor via samtalsmatta.

I klassråd skall resultatet diskuteras

Hur personalen har involverats i kartläggningen All personal är delaktiga i kartläggningen. Resultatet tas upp på alla arbetslag

Samtliga arbetslag besvarar frågor under våren 2017 som syftar till att kartlägga elevers situation

gällande trygghet och trivsel på Kollaskolan.

Resultat och analys Hälsoenkäten som genomfördes bland eleverna på grundsärskolan 6-9 i december 2016, gav följande

resultat:

Generellt sätt kan vi utläsa att eleverna i grundsärskolan 6-9 känner sig trygga och trivs på

Kollaskolan. En klar majoritet svarar att de tycker att klassrum och skolgård är okej att vistas i/på.

Dock kom det fram att det saknas aktiviteter och redskap för elever i rullstol. Det som finns är inte

anpassat för någon som sitter. Klassrumsmiljön är överlag bra och de flesta anger att skolarbetet är

lätt eller lagom svårt. Matsalen, idrottshallen, duscharna samt toaletter upplevs inte vara trivsamma

och platser. I matsalen är det högt ljud och svårt att komma fram. Vid duschning kan det lätt uppstå

bråk. Toaletterna kan lukta illa och även vara smutsiga. Alla elever anger att de hittar på skolan.

Nästan alla elever har alltid, eller ibland kompisar på skolan. Det finns önskemål om att lära känna

andra elever.

Knappt hälften av eleverna uppger att de blivit retade någon gång, ungefär lika många säger att de

retat någon annan. En femtedel uppger att de har blivit slagna i skolan och något fler upplever att en

elev eller vuxen på skolan har gjort dem ledsen.

Sammanfattningsvis är områdena att prioritera i förebyggande åtgärder trygghe och trivsel i

idrottssalen, duscharna, toaletterna och matsalen. Värdegrund, hur är och vill vi vara mot varandra.

Hur är en go kompis? Temat kan också omfattas av elevernas önskan om att lära känna fler andra

elever än de egna kompisarna.

10

Förebyggande åtgärder

Namn

Ordningsregler och trivselregler



Mål och uppföljning Målet är att tydliggöra vilka regler som gäller och skapa ett diskussionsunderlag i

klassrummet. Målet är att färre antal lever ska känna sig retade eller ha retat andra under

2017. Detta ska följas upp i trygghetsenkät till eleverna i november 2017.

Kollaskolans ordnings- och trivselregler utgår ifrån KARTA, som är vår värdegrund: Kunskap,

Ansvar, Respekt, Trygghet och Arbetsro.

Åtgärd Vid varje läsårsstart gås de uppdaterade ordnings- och trivselreglerna igenom efter att de

reviderats i samarbete med elever, via klassråd och elevråd. Varje grupp på grundsärskolan

skall tillsammans med eleverna upprätta särskilda ordningsregler för klassrummet. Under år

2017 ska större fokus ligga på hur vi är goda kamrater och hur vi vill vara mot varandra.

Motivera åtgärd Ordnings- och trivselregler är en stående främjande insats på Kollaskolan. På förekommen

anledning (enkätresultat som visar att nästan hälften av eleverna upplever sig ha blivit retad

av en annan elev och att ännu något fler uppger sig ha retat någon) ligger insatsen som

förebyggande åtgärd i årets plan.

Ansvarig

Mats Lönn

Datum när det ska vara klart Pågående arbete. Uppföljande enkät görs november 2017 i alla klasser.

11

Namn Nolltolerans för nedvärderande språkbruk och jargong



Mål och uppföljning Kollaskolan har nolltolerans för nedvärderande språkbruk och jargong hos såväl elev som

personal. När någon på skolan talar nedsättande i relation till diskrimineringsgrunderna

(kön, könsidentitet och uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,

funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder) om eller till annan elev eller personal på

skolan ska åtgärder direkt vidtas.

Åtgärd När personal hör en elev använda ett nedvärderande språkbruk eller jargong enligt ovan ska

åtgärder genast vidtas. Att prata med berörd elev och då föra samtal hur vi talar om och

med andra människor är åtgärd ett. Det gäller även då personal hör att en elev ”retar” en

annan elev på ett sätt som inte är kopplat till diskrimineringsgrunderna.

Om en personal använder ett nedvärderande språkbruk eller jargong enligt ovan ska rektor

kopplas in.

Motivera åtgärd Resultat i årets enkät som visar att nästan hälften av eleverna har känt sig retad av annan

elev och något fler uppger att de har retat en annan motiverar ågärden.


Datum när det ska vara klart Pågående arbete. Uppföljning i enkät till elever november 2017.

12

Policy Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i vår skola.

Rutiner för akuta situationer

Att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling

Elever i grundsärskolan skall alltid veta var personal finns samt vart man kan vända sig. Det

skall alltid finnas personal i anknytning till omklädningsrum, skolgård och taxihållplats.

Skolans psykolog är kontaktperson för övrig personal på skolan som kan upptäcka

trakasserier och kränkande behandling. Det kan vara personal i matsal, vaktmästare eller

städpersonal t ex.

Det finns också ett postfack till elevhälsoteamet där man kan lägga en lapp.

Personal som elever och föräldrar kan vända sig till

Behöver du prata med någon om trakasserier eller kränkande behandling?

Då kan du vända dig till:

Rektor Mats Lönn, 0300 83 46 29, [email protected]

Psykolog Niklas Pilman, 0300 83 77 30

[email protected]

Kurator Erika Westlake: [email protected]

Skolsköterska Catarina Reimertz, 0300 83 44 66

[email protected]

Att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever

Handlingsplan vid misstänkt kränkande behandling mellan elever

Barnets/elevens upplevelse av det inträffade är utgångspunkten för att klargöra varför det

hänt och vad det är som har hänt.

1. Ansvarig personal talar med den elev som blivit utsatt. Därefter den/de elever/barn som

gjort sig skyldiga till den kränkande behandlingen och gör klart att detta inte accepteras.

Samtliga inblandade får lämna sin berättelse. Som stöd finns Dokumentationsunderlag bil.9.

OBS! Den utsatte elevens/barnets vårdnadshavare tillåts inte prata med den/de som sägs

vara den/de som utsätter.

2. Personal kontaktar föräldrarna till samtliga inblandade. Dessa kontakter skall om möjligt

tas inom 48 timmar om inte särskilda skäl föreliggger. Vid behov följs händelsen upp av

ansvarig pedagog.

3. Ansvarig pedagog lämnar bilaga 9 till rektor som ansvarar för att dokumentationen läggs

13

in i den utsattes elevakt i datasystemet PMO.

4. Rektor rapporterar löpande till huvudmannen.

Om kränkning/ mobbning kvarstår

1. Kurator kontaktas, som i sin tur lyfter ärendet in i elevhälsoteamet som arbetar vidare

med ärendet. Anteckningar förs kontinuerligt under hela tiden.

2. Kurator återkopplar vilka insatser som ska ske till de som är berörda.

3. Om problemet kvarstår kallar den/de som utför kränkningar till Beslutskonferens (elev,

vårdnadshavare, elevhälsoteam, berörd lärare, och skolledning). Beslutsprotokoll upprättas

med en åtgärdsplan om hur man går vidare där elev, föräldrar får skriva under.

4. Vid uppföljande beslutskonferens ska åtgärdsplanen utvärderas och vid behov utarbetas

en ny åtgärdsplan

5. Om problemet kvarstår görs en anmälan till sociala myndigheter och/eller polis.

Motverkande av kränkningar på internet

Samma lagar gäller på internet som i verkliga livet

Skollagens regler om kränkningar gäller även för det som sker på internet och skolan har ett

ansvar att i det förebyggande arbetet även innefatta sådant som sker på internet.

För att som vuxen kunna stoppa och förebygga kränkningar på internet behöver man inte ha

någon teknisk kompetens utan det är i grunden en fråga som har med sociala relationer att

göra.

Det handlar om att som vuxen prata om hur man är mot andra på internet samt visa vad

man kan göra om man blir kränkt och att vara en god vuxen förebild.

Det förebyggande arbetet mot kränkningar på internet skall ha utgångspunkt i följande fem

principer:

1. Prata om hur man har ett gott beteende på internet!

Diskutera och visa exempel på hur man är mot andra på internet. Prata med eleverna om

vad man kan göra om man blir kränkt och förklara vad som gör en sida seriös eller inte.

2. Visa intresse och skaffa kunskap!

Fråga eleverna om vad de gör på internet och be dom föreslå goda exempel på sidor där

man kan läras sig bra saker.

3. Var en positiv förebild!

En grundprincip för alla vuxna är att aldrig skriva kränkande, nedlåtande eller destruktiva

kommentarer. Om du ser en kränkande kommentar - var rösten som står upp för ett bättre

klimat på internet!

14

4. Diskutera gränsdragning!

Prata med eleverna om vad som är lagligt och olagligt på internet. Ha en dialog med

eleverna om gränser för vad som är kränkande på internet. Prata om vad man inte skriver till

andra och hur mycket av det privata man vill dela med andra på internet.

5. Var lyhörd och agera vid kränkningar!

Får man kränkande kommentarer på internet är det vanligt att man även får det i skolan. När

skolan får kännedom om att en elev känner sig kränkt måste man reagera. Det gäller även

om kränkningen har skett på internet, oavsett när den inträffat, om den påverkar elevens

skoldag.

Nätetik för vårdnadshavare

Läraren tar upp nätetik på föräldramötet vid höstterminens inledning i samband med

skolstart och redogör för hur skolan arbetar med att förebygga och hantera kränkningar på

internet. Detta görs i samband med att läraren informerar kring skolans Plan mot

diskriminering och kränkande behandling för Kollaskolan.

Att utreda och åtgärda när elev kränks av personal

Handlingsplan vid mobbning och kränkning vuxen mot elev

1. Om en elev upplever sig ha blivit kränkt av någon vuxen på skolan anmäler eleven eller

elevens föräldrar detta till rektor, skolsköterska, skolpsykolog, kurator eller annan personal

på skolan som man känner förtroende för.

2. Rektor beslutar om fortsatta åtgärder.

3. Båda parter skall få möjlighet till samtal med varandra. Detta genomförs med en tredje

person närvarande som leder samtalet, om så önskas kan samtalet även ske med föräldrar,

ansvarig pedagog, rektor eller annan vuxen närvarande.

4. Uppföljning av ärendet görs.

5. Eventuella ytterligare åtgärder vidtas av rektor.

6. Dokumentation förs under hela ärendet.

Rutiner för uppföljning

Rektor ansvarar för att regelbundet lyfta bilaga 9 i elevhälsoteamet. Syftet är att tillsammans

analysera och se eventuella mönster på gruppnivå.

Rutiner för dokumentation

En dokumentation, i form av bilaga 9, upprättas omgående av ansvarig pedagog då en elev

känner sig kränkt eller trakasserad.

Rektor ansvarar för att dokumentationen kommer in i dokumentationsprogrammet PMO.

15

Om elevhälsoteamet blir inkopplat så dokumenterar de löpande i

dokumentationsprogrammet PMO.

Rektor dokumenterar och anmäler kränkningar och trakasserier till huvudmannen.

Ansvarsförhållande

Alla vuxna på skolan har ett ansvar att uppmärksamma trakasserier och kränkningar. Vid

upptäckt kontaktas i första hand ansvarig pedagog eller i andra hand elevhälsoteamet.

Beroende på hur åtgärderna fungerar, så tar olika ansvarsförhållande vid.

1. Vuxen på skolan

2. Ansvarig pedagog

3. Kurator, skolsköterska

4. Elevhälsoteam och rektor

16

Begrepp

Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och

behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck,

etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller

ålder.

Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.

Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av

diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst

gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program.

Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar

vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med

diskrimineringsgrunderna.

Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på

grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat.

Trakasserier och kränkande behandling Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet

och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling

nedan).

Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar

av till exempel ”kvinnliga”, ”homosexuella” eller ”bosniska” egenskaper. Det kan också handla om att

någon blir kallad ”blatte”, ”mongo”, ”fjolla”, ”hora”, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier

är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad.

Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet,

men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund.

Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som

kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och

kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook).

Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller

kränkande behandling.

Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande behandling

17

• Carl blir ofta kontaktad på nätet av elever på skolan. Där kallar de honom ”pucko” och ”tjockis”. De har

också lagt ut bilder av Carl på sociala medier. Bilderna har tagits i duschen efter gymnastiken.

• Lisa är stökig i klassrummet och vill inte lugna ner sig trots lärarens tillsägelse. Ett gräl som

uppstår emellan dem slutar med att läraren ger Lisa en örfil.

• Oliver har slutat fråga om han får vara med och leka på rasterna. Han är hellre ensam än att

behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Skolans personal tror att Oliver är ensam

för att han tycker om det. ”Han är en ensamvarg”, säger klassläraren. Oliver orkar inte förklara

hur det egentligen ligger till.

Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier.

Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt

anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad

som är kränkande.

Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att

eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av

trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne,

medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.

18

Diskrimineringsgrunder

Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man.

Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier:

• Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder henne med

argumentet ”Det är för hårt arbete för en tjej”. [diskriminering]

• Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt att gå

med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön]

• Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och hånglar med

vem som helst. [sexuella trakasserier]

Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte

identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att

tillhöra ett annat kön.

Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck

eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är

en avvikelse från ”det normala”.

Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara

såväl homo-, bi- som heterosexuella.

Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:

• Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med mascara

och läppglans. [trakasserier]

• Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn på sitt gymnasium för att tala

om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och istället för att få prata

om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad intergender betyder och innebär.

[diskriminering]

• Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från skolans tjejtoalett

eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där. [trakasserier]

Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg

eller annat liknande förhållande.

Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk,

kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter.


19

• En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska

barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad elevgrupp. [diskriminering]

• Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin

hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom med att ”Ja,

men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar ju inget

illa”. [trakasserier]

• Maria är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på proven.

Läraren vill inte ge Maria MVG, då svenska inte är hennes modersmål.[diskriminering]

Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens

proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med

en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet.

Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med

religion faller utanför.


• Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några klasskamrater. De säger

det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. [trakasserier]

• Läraren nekar Leila att bära huvudduk på SFI-undervisningen med motiveringen

• ”Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck”. Det innebär att Leila utestängs från sin utbildning.

[diskriminering]

• Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. [trakasserier]

Funktionsnedsättning Med funktionsnedsättning menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller

begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller

sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.

Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier

• På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var och en

förutom särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. [diskriminering]

• Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar ”Din pappa

är jävla CP.” [trakasserier]

• Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han lämnar

hela tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen utan skickar hem Patrik med

orden ”ADHD-barn borde inte få gå på högstadiet!” [diskriminering och trakasserier]

Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell

läggning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med

sexuell läggning:

20

• Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar de henne

”äckliga lebb”. [trakasserier]

• Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har han svårt att

få vara med i grupparbeten och ibland får han jobba ensam.

• James vill inte vända sig till sin lärare eftersom läraren ser att de andra fryser ut honom, men inte

gör något. [trakasserier]

• På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna, som är ett par, får inte dansa den första

uppvisningsdansen tillsammans. [diskriminering]

Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot

åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika

sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet

gäller alltså även i skolan.

Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en

tillämpning av skollagen.

Exempel på händelser som kan vara trakasserier:

• Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta.

[trakasserier]

• Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när de andra

klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla

fall. [trakasserier]

kollaskolan årskurs 6-9 grundsärskolans plan mot ......kollaskolan årskurs 6-9 grundsärskolans...

Documents