kommentarer till bildspel exempel från rådgivningsida 1(9) 2012-02-07 greppa näringen...

Sida 1(9)

2012-02-07

Greppa Näringen Elevenborgsvägen 4, 230 53 Alnarp Telefon 0771-57 34 56 (vxl) www.greppa.nu

Kommentarer till bildspel Exempel från rådgivning Bildmaterial härrör från Ronny Sköller, Anuschka Heeb (länsstyrelsen Östergötland), Tilla

Larsson och Magdalena Nyberg (jordbruksverkets vattenenhet)

1.

2.

3.

Stående vatten – varför?

Frågor att fundera runt:

Varför har vattnet blivit stående här?

Sker det ofta eller är det en enstaka händelse?

Har det skett med samma frekvens under långt

tid eller har det blivit vanligare? När det sker är

det efter snösmältning, regn, vanliga eller mer

intensiva regn?

Sker det lite oftare nu (förr vart sjätte år, nu vart

femte eller nästan varje år)?

Det första kan tyda på att det med kommande

klimatförändringar redan kommer lite mer regn

och att man då får översvämningar oftare eller

att områden uppströms exploaterats och att man

får ut dagvatten som ger högre nivåer och

därmed översvämningar något oftare.

Det senare kan tyda mer på en förändring i

området (byte av vägtrumma t ex) eller att något

i dräneringen, t ex täckdikning, inte längre

fungerar.

Är området täckdikat?

Är det inte det kan det finnas behov. Täck-

dikning upptill 300 mm rör är undantagna från

markavvattningsförbudet i delar av Sverige och

kräver ej tillstånd.

Är det täckdikat och problemen ökat kraftigt kan

det bero på att en brunn täpper till (för mycket

sediment), att ett rör gått sönder (t ex via

rotinträngning) eller att utloppet (täckdiknings-

ögat) rasat.

Har det skett någon förändring i området – byte

av brotrumma nedströms t ex?

Har denna rätt dimension – jämför med hur det

sett ut tidigare. Eller finns det annat nedströms

som påverkar. Brotrumman kanske borde bytas

för att den är trasig eller underhållas då det

ligger sten och sediment i den.

Det kan också vara så att diket nedströms, dit

eventuell täckdikningen rinner ut, inte är

underhållet och att vattnet inte tar sig vidare

nedströms.

Sida 2(9)

2012-02-07


4.

I fallet som visas på bilderna här till vänster har

området i bild 1 vatten stående för att diket inte

är underhållet i bild 3. Det gör också att

brotrumman går helt full, men att det inte är så

mycket flöde (se bild 2 och 4, bild 4 är

nedströms). För att lösa vattenproblemet behöver

diket underhållas.

Vad innebär det?

Vad man behöver veta är om diket tillhör ett

markavvattningsföretag. Om ja är det företagets

ansvar – rekommendera lantbrukaren att ta

kontakt med styrelsen om sådan finns. Finns det

ingen styrelse, företaget är inte aktivt, bör man

aktivera detta.

Är diket inte en del av ett företag beror nästa

steg av om lantbrukaren äger marken med diket

eller inte. Det beror också på om det är ett grävt

dike eller ej. Naturliga vattendrag kan inte

underhållas och de räknas inte som vatten-

anläggningar.

Är det ett grävt dike och lantbrukaren äger båda sidor om diket på den sträcka det behöver

underhållas är det dennes ansvar. Äger han ena sidan delar han ansvaret med ägaren på andra

sidan diket.

Informera, oavsett alternativ ovan, om att man vid underhåll av diken först ska:

Informera sig om eventuella artskydd – kontakt tas med länsstyrelsen. Finns det en känd art

under artskydd ska det ansökas om dispens från artskyddet.

Om det finns det skyddande områden ska man också ta särskild hänsyn till detta.

Man ska, innan åtgärden, skriva en åtgärdsplan där man antecknar vad man vet, te x vad som

sagts om artskydd vid kontakt med länsstyrelsen, och hur man planerar att utföra åtgärden.

Man ska även ange varför man väljer att underhålla vid den tidpunkten.

5.

Nedan visas några exempel på

underhållsbehov i dike (bild 5, 6,7)

Här liksom ovan behöver man fundera på om det

är ett markavvattningsföretag och hur man bör

sköta underhållet. Markavvattningsföretag har

tillstånd att se ut på ett visst sätt, vilka anges i

företagets handlingar, främst plan, profil och

sektionskartor. Företagen har också både rätt och

skyldighet att underhålla sin anläggning, alltså

diken m m. Sköts inte detta kan personer som

skadas söka skadestånd. Om en lantbrukare

funderar kring skadeersättning och är med i

företaget är det bättre om han tar upp behovet av

underhåll med styrelsen om sådan finns först.

Som delägare i företaget kommer han själv att få

Sida 3(9)

2012-02-07


6.

7.

betala en del av eventuellt skadestånd han skulle

beviljas.

Om ett dike inte ingår i något företag har man

rätt att rensa till det djup som diket en gång

upptagits till (observera att detta gäller grävda

diken och inte naturliga vattendrag). Finns inga

handlingar så kan en van grävmaskinist oftast se

på sedimentets färg hur djupt diket grävts och

känna av var fast botten är.

Innan underhålls utförs bör, liksom nämnts ovan,

kontakt tas med Länsstyrelsen.

7. Annat exempel på vägtrumma där diket

nedströms trumman behöver underhållas.

8. Foto: Tilla Larsson

Bra underhållet

Ett dike som är bra underhållet har sluttande

dikesslänter, detta minimerar risken för ras och

därmed hamnar mindre material i dikes som

sedimenterar någon annan stans i diket.

Tillståndet för ett markavvattningsföretag gäller för all tid men kan omprövas vid ändring

eller tas bort om man ansöker om det. Det finns ett begrepp – nytt naturtillstånd – i vilket ett

dike ej underhållits på så lång tid att man bedömer att ett nytt naturtillstånd inträtt. Utifrån

några domar kan bedömning göras att det inte verkar gälla för markavvattningsföretag samt

att tiden utan underhåll behöver vara åtskilliga decennier.

Man ska vara medveten om detta om det gått lång tid. För diken gäller att man som ansvarig

(fastighetsägare alternativt markavvattningsföretag) att man har både rättighet och skyldighet

att underhålla. Man ska underhålla om behov finns, behöver inte göra det rutinmässigt med ett

visst tidsintervall – men uppkommer behov skall det göras.

Med nuvarande lagstiftning skall för denna åtgärd en åtgärdsplan göras – i vilken man

dokumenterar planer för åtgärdens utförande samt vilken kunskap man har kring området –

artskydd, skyddade områden m m och hur man tar hänsyn (val av tidpunkt, försiktighet, val

Sida 4(9)

2012-02-07


av maskiner m m). När man under ett år inte utför underhåll bör detta också dokumenteras i

lantbrukarens/markavvattningsföretagets egenkontroll. Egenkontroll är att kontrollera sin

egen verksamhet såtillvida att man kontrollerar dess status och behovet av underhåll. Alltså

dokumenterar att man ser att det inte är dags att underhålla diket än.

9. Bottensediment in rören. Rensning!

10. Bottensediment in rören. Rensning!

11. Inget utlopp syns – vart tar vattnet

vägen? Rensning

I bild 9-15 visas några brunnar – de flesta av

dem behöver någon typ av underhåll.

Allmänt brunnar:

Varje år bör man titta ner i sina brunnar och se

hur statusen är och vart annat år bör något

underhåll utföras – ta bort vegetation kring

brunnen eller sediment i botten.

Detta skall dokumenteras i lantbrukarens

egenkontroll. Det kan göras med en enklare

anteckning där man anger vilka brunnar man

kontrollerat (t ex genom att ange på vilken

täckdikningsplan de finns utritade, på vilket

skifte och/eller genom att ha dem numrerade på

en karta), om man sett behov av underhåll eller

ej och när kontrollen utfördes.

T ex

”Kontrollerat 4 brunnar på skifte x (se

täckdikningsplan T45-73), inte speciellt mycket

sediment eller vegetation – 2011-06-30.”

Enkelt underhåll av brunn kräver inte att man har

koll på artskydd eller skyddade områden, men

man ska ta miljöhänsyn.

Sida 5(9)

2012-02-07


12. Locket trasigt, skaderisk.

13. Behöver troligen grävas om. Det syns

tydligt att det är vattenproblem runt om

och troligen är stensättningen runt

brunnen borta. Detta gör att vattnet har

svårare att ta sig in.

14. Övervuxen med vegetation – länge sedan

underhåll. Lock sitter ej ordentligt.

15. Bra underhållen brunn

Större underhåll som spolning av hela täckdikningssystemet för att det är sediment inne i

rören (t ex för att man ej underhållit i brunnarna och sedimentsnivån nått utloppsröret och

runnit vidare i systemet) kan kräva att man kontrollerar hur omgivningen, t ex diken

nedströms kan påverkas. Bedöms det finnas en risk för det ska man kontrollera artskydd och

ta extra hänsyn till eventuella skyddsområden.

16.

Stående vatten – Risk för fosforläckage

Här finns risk för växtnäringsläckage - Föreslå

modul 11B fosforstrategi.

För dräneringen, vad krävs:

Nytäckdikning?

Underhåll dike?

Kantdike till vänster i bild?

Bild 16-18 är från samma område:

16. Körspår med stående vatten, dike till vänster

dåligt underhållet. Körning har skett vid ett

olämpligt tillfälle. Man kan förvänta sig

packskador som påverkar ett antal år framöver.

Sida 6(9)

2012-02-07


17.

18.

17. Stående vatten över rörlagt dike, som skall

avvattna det skadade området på bild 15. Varför

blir vattnet stående?

18. Den svacka som syns i bilden är ett dike

som, när marken brukades som åker, rörlagts

med anledning av ”flytjordar” vilka var kraftigt

eroderande. Senare har åkermarken

skogsplanterats och den troliga orsaken till det

stående vattnet på bilderna 16 och 17 är

rotinväxning i rörledningen.

19.

20.

Backdike som är dåligt underhållet

Bild 19 och 20 är från samma dike.

Diket har inte underhållits på så lång tid att det

står träd i diket. Det finns också ett stenröse i

diket längre nedströms. Detta ger problem på

båda sidor av diket då vattnet blir stående i diket.

Sida 7(9)

2012-02-07


21.

Kantdike mellan skog och bete

Dike som ej underhållits på lång tid.

Klövertramp har fått dikets kanter att rasa och

diket fungerar inte längre.

Växer även träd i diket.

I detta område finns också en utfodringsplats

vilket gör att boskapens spillning hamnat i direkt

närhet till diket.

Här finns risk för växtnäringsläckage - Föreslå

11B fosfor och 42A betesstrategi.

22.

Kantdike mellan skog och åker

Dike som ej underhållits på lång tid.

Växer även träd i diket och vissa på åkersidan av

diket, vilket har flyttat kanten mellan åker och

skog ca 1,5 m.

23.

Dräneringsbehov på åkern

Detta kan bero på flera saker:

Täckdikningsbehov – finns det täckdikning

innan kan man behöva undersöka hur den ser ut.

Är det täckdiknings utlopp som är dåligt,

rotinväxtning i ledningar eller behöver stora

delar av täckdikningen bytas ut.

Diken, brunnar nedströms som behöver

underhållas.

Diken uppströms som är dåligt underhållna, t ex

mot skog som gör att vattnet från skogen rinner

ut på åkermarken.

Kontrollera kring skiftet för att se vad problemet

kan bero på.

Sida 8(9)

2012-02-07


24.

Vegetationsförlust pga vattenproblem Ett område där vattnet gärna blir stående under

våren. Vattnet rinner undan snabbt på ytan, men

nivån är troligen för hög i marken under längre

period. Detta gör att växtligheten får svårt att

etablera ett ordentligt rotsystem och tar sig inte

så bra.

I detta fall beror det på att rörsystemet i området

inte är dimensionerat för högflöden på våren. Då

är det tänkta att vattnet ska rinner över

rörledningen i en liten halvsvacka. Denna har

med tiden försvunnit (kan finnas olika alternativ

till det) och vid vårens högre flöden hinner inte

systemet med. Man kan här gräva upp svackan

igen, vilket kan leda till sämre arrondering, sluta

odla på detta område eller ta acceptera den

skördeförlusten på viss del av marken vissa år.

25.

Dräneringsproblem?

I detta fall är problemet inte med dräneringen

utan med en uppströms liggande damm som

släppt ut sådana vattenmängder så att områden

nedströms blivit översvämmade. Detta kan vara

något som lantbrukaren känner till, men det kan

vara bra att se lite längre än till åkerkanten –

fundera uppströms och nedströms och fråga hur

ofta problemen uppstår, om det är en ny

företeelse osv.

I fall när problemet ligger utanför lantbrukarens mark kan det vara svårt att ge en lösning på

plats. Det kan vara flera olika lagstiftningar och tillstånd som påverkar. Det är bättre att man

då säger att man inte kan säga direkt hur man bör gå till väga, men att man i rapporten skall

komma med en rekommendation av något slag. Där kan man sedan t ex skriva in namnet på

en person t ex på länsstyrselsen som skulle kunna hjälpa till i frågan. I dessa fall kan man

också säga att lantbrukaren kan ringa när rapporten kommit om något är oklart.

26.

Vattenproblem

I detta fall beror problemen på fel nedströms i

stamledningen från området då man kan se det

höstsådda området tydligt. Felet i stamledningen

leder till uppdämning i systemet uppströms och

syrebrist för vegetationen. Felet torde ligga i

närheten av det skadade områdets nedströms

sida, där höstsådden inte lidit skada. Vid

problem av detta slag får lantbrukarna

skördebortfall och svårare att komma ut på delar

av markerna.

Sida 9(9)

2012-02-07


Stamledningen bör i detta fall underhållas –

genom att grävas upp och eventuellt lägga i en

ny. I den nya ska sedan täckdikningens

sugledningar kopplas på.

Kring stammen bör man grusa upp ordentligt för

att dels stabilisera ledningen så den ej

deformeras av jordtrycket samt för att leda

vatten till ledningen effektivt.

27.

28.

Källflöden, ”Upprinnor”. Bild 27 och 28.

Uppkommer när grundvattnets övertryck bryter

igenom det tätande lerlagret. Dessa kan vara

svåra att åtgärda men ett sätt är att gräva ner en

större brunnsring, fylla den med dräneringsgrus

och genom en dräneringsledning leda bort

vattnet.

Observera att källflödena kan förväxlas med

stopp i dräneringsledningar.

29.

Täckdikningsögon

Bra markerat täckdikningsöga. Täckdikningsögat

bör dock mynna över normalvattenståndet i

diket.

Diket bör underhållas.

kommentarer till bildspel exempel från rådgivningsida 1(9) 2012-02-07 greppa näringen...

Documents