1Konkret1/2012 •

Konkret

Combi-Drain

TiOmix, en riktig solskenshistoria

enkel lösningpå det svåra

Bålstassuperhjälte

Premiär! Combimix lanserar boken Golvpraktikan

En kundtidning från Combimix. nr 1/2012

2 Konkret • 1/2012

Välkommen till premiärnumret av vår nya kundtidning. Vi hoppas du kommer att hitta intressanta artiklar både som handlar om branschen och som har koppling till oss på Combimix. En stor del av innehållet i detta premiärnummer handlar om den lilla orten Bålsta. Läs till exempel inter-vjun med Bålstabon Lasse Åberg och hans museum på sid 8. Att vi velat lyfta fram Bålsta har givetvis sin förklaring. Det var här allt började för tio år sedan. Combimix AB bildades den 1 oktober 2001 av tre svenskar och en dansk. Redan då Combimix AB bildades hade vi bestämt att göra en fabriks-etablering. Att det blev Bålsta, fem mil nordväst om Stockholm berodde framför allt på det geografiska läget i förhållande till Mälardalen, som vi nu täcker in utan problem. Vi började i källaren på en hyresfastighet. Där satt vi i fyra år innan vårt nya kontor och fabrik var färdigbyggt.

Etableringen var en tuff resa. Våra konkurrenter hade redan avtal med alla på marknaden. Vår enda chans var att försöka sälja direkt till de sto-ra byggbolagen för att på så sätt slå sig in på marknader som vi inte fanns på. Vi tittade på möjligheterna att exportera våra produkter. Danmark och Norge var som första alternativ intressanta och vi startade försäljning i båda länderna tidigt. Övriga exportmarknader blev USA och Canada mer av en slump då vi hade problem med en kund som sålde våra produkter i USA. Vi beslutade att ta över den verksamheten där själva. Efter flera sorger och bedrövelser med olika ledningar under några år hittade vi rätt och nu tror vi mycket på den amerikanska marknaden.

Under våra första tio år vi har åstadkommit en hel del. Det är en fantas-tisk resa som jag fått vara med om och den skulle aldrig var möjlig utan vår fantastiska personal. Tack! Framtiden ser ljus ut. Vi tittar på nya marknader, nya miljövänliga produkter, vi har fått in många nya medarbetare och flera på väg in. Jag hoppas att nästa tio år ger oss samma utveckling som de första tio åren. Trevlig läsning!

Ansvarig utgivare: Gunnar Lund, CombimixProjektledare: Jessica Lund, CombimixGrafisk form: Adrian JayewardeneTryck: TMG SthlmOmslagsfoto: Adrian Jayewardene

Combimix är ett tioårigt svenskt företag med flera hundra års erfarenhet. Combimix tillverkar mineralbaserade produkter för byggindustrin. I sorti-mentet finns bl.a. produkter för golvavjämning, fasadputsning, murning, gjutning, betongrenovering, restaureringsbruk för kulturbyggnader m.m. Försäljning sker i Sverige, Danmark, Norge, Storbritannien och USA.

Ledare

10 år och mycket har hänt

Gunnar LundVD Combimix AB

3Konkret1/2012 •

Bålstas superhjälte8Premiär för

Golvpraktikan12Närodlad miljöteknik18

Innehåll

16 Gjut i betong

4 Konkret • 1/2012

Ögonblicket

Säby säteri 2011.05.10Säby Säteri blev brandhärjat under november 2010. Släckningsarbetet orsakade stora fuktskador och golven på alla plan fick rivas ut. För att ta upp de stora ojämnheterna efter att alla golv revs ur lades eps-cement. Ytan avjämnades därefter med CM ROT Fiber 760 i 40 mm-skikt inklusive värmegolv. CM ROT Fiber 760 är en flexibel golvavjämningsmassa som lämpar sig väl just i detta fall då stommen består av träbjälklag som rör sig.

5Konkret1/2012 •

6 Konkret • 1/2012

Notiser

RIP KIRBY. PIRACY. Väggskulptur i pig-menterad betong bestående av tre delar av Johan Forsberg. Tavlorna är gjutna i relief vilket ger ett tredimensionellt intryck.forsbergsform.se

Konst i fi nbetong

Fakta om BålstaLän: UppsalaKommun: HåboAreal: 1071 haBefolkning: ca 14 150(ca 0,0015% av Sveriges befolkning)Höjd över havet: 47 mLatitud: 59,5663969Longitud: 17,5233622

» Lasse Åberg har formgivit årets offi cella Vasaloppsaffi sch? » just nu är ca 0,7% av världens befolkning berusad? » Stockholm, tillsammans med Reykjavik, har den renaste luften av alla huvudstäder i hela världen?

» en tärnings motsatta sidor alltid är lika med sju? » ståltråden i ett kollegieblock av formen A4 är ungefär 2.10 meter lång?

Visste du att....

Årets Vasaloppsaffi schVåren är i antågande. Här är tre boktips på böcker med många roliga betongprojekt för hem och trädgård.

Stora betongboken - Malena SkoteSkapa med betong och mosaik Betong - En gjuten hobby- Båda av Susanna Zacke, Sania Hedengren

Boktips!Boktips!

7Konkret1/2012 •

Allvarligt talat; Hur känns det?»Det var en upplevelse! En utma-ning mer för knoppen än kroppen. 9 mil är långt och man hinner fun-derar en hel del under tiden. Det var en underbar känsla att se Mora kyrka torna upp sig och veta att man inte är långt från målgång.«

Vad var jobbigast?»Det börjar med en ganska rejäl stigning direkt och det tog ca en timme upp för den backen pga allt folk. Jag startade i sista starledet och det kändes som att gå rätt in i en vägg när man kom fram till den. Väntan i den backen var ganska job-big och frustrerande. Man står där redo att få åka och så är det krypfart samt att alla trängs och kliver på varandras skidor och man är livrädd att man ska bryta en stav eller bli pickad av en. Sen när man väl kom-mer upp på myrarna så är det som att komma på Essingeleden under rusningstrafi k. Det vär fullt i alla spår. Självklart kändes det i kroppen, men inte så mycket som jag trodde.«

Hur har du fi xat träningen, det har ju nästan varit bar-marksträning hela vintern? »Grejen är den att jag fi ck reda på att jag skulle åka Vasaloppet fyra veckor innan loppet. Vi var med på en mässa i Norge och där hade vi en tävling där vinsten var en start i Vasaloppet. Tyvärr fi ck hon som vann förhinder och kunde inte åka. Vi försökte få tag på några andra som hade delta-git i tävlingen, men de ville inte åka med så kort varsel och då hoppade jag på det. Med sådär kort varsel så

är det svårt att få tag på boende. Jag kommer ju själv från Mora och mina föräldrar bor där, så boendet var inga problem. När det gäller träningen så springer jag en hel del och just när jag fi ck reda på det här så hade det kommit lite snö här i Stockholm så det gick att träna lite skidåkning här. Jag har dock tillbringat de tre senaste helgerna innan Vasaloppet i Mora och tränat där. Jag hann få ihop ca 20 mil i kroppen innan Vasaloppet så jag känner mig nöjd ändå.«

Du kommer ju från Mora ursprungligen, kände du pressen från hemtrak-terna att klara av detta?»Det är klart att det fanns en liten press att man måste klara av det när man kommer därifrån. Jag har alltid velat göra det någon gång. Nu vart det väldigt hastigt beslutat och på ett sätt tror jag det var bra! Ingen annan i familjen har åkt ännu så det känns ju bra att någon har gjort det nu!«

Vad händer på Combimix framöver?»Det händer en hel del framöver. Vår högsäsong börjar ju nu här i mars/april och vi kommer att satsa mycket på vårt nya putskoncept Combi-Drain och utbilda våra fasadentreprenö-rer. Golvpraktikan som vi lanserar under Nordbygg kommer vi även att fortsätta att jobba med. Den är tänkt att vi ska fortsätta att utveckla och fylla på med information. Vi har även vårt dotterbolag i USA där vi säljer golvavjämningsprodukter och nu har det visat sig att det fi nns ett intresse i Canada för våra produkter.«

Är det några produkter ni satsar extra mycket på?»Vi kommer att satsa mycket på vårt nya putskoncept Combi-Drain och även de marina produkterna.«

Ny kundtidning, golvhand-boken Golvpraktikan, miljöut-ställningen 100Hus.. Det händer mycket på Combimix just nu…»Ja det gör det verkligen. Det är oerhört roligt. Vi har vuxit snabbt på 10 år och det känns som att vi har lite växtvärk. Det händer sa-ker hela tiden! Vi expanderar och anställer nya medarbetare.«

Och i höstas drog ni igång i Norge, hur går det där?»Vi har funnits i Norge en längre tid, men i höstas satsade vi lite mer och var med på en stor mässa där som heter Bygg Reis Deg. Norge är lite utav en outforskad marknad för oss.«

Vad är nästa stora ut-maning för Combimix? »Det är miljöbiten. Vi jobbar för fullt med den redan idag och det blir mer och mer viktigt. Det gäller att hänga med där.«

Och din nästa utmaning, kan man tänka sig se dig i Stockholm Marathon?»Jag kommer att springa ett mara-thon någon gång, kanske Stockholm Marathon, men inte det här året. Det är redan fullbokat. Jag skulle inte ha något emot att åka någon annanstans i världen och springa ett marathon. Göteborgsvarvet i maj blir det i alla fall!« ■

Vasaloppspremiär för en

marknadskoordinatorFortfarande med träningsverk i benen efter årets Vasa-lopp träffade vi Jessica Lund, marknadskoordinator på Combimix för att kolla läget i spåret och i branschen.

Hallå där

Text: Lasse Linder

8 Konkret • 1/2012

Konsten att sättalilla Bålsta på kartan

Att platsen varifrån man verkar inte spelar någon roll är Lasse Åberg ett levande bevis på. Ett drygt Maratonlopp nordväst om Stockholm har han allt han behöver; sin familj, sitt hem, sitt museum och sitt konstnärskap. Möt man-nen som satte Bålsta på kartan.

Porträtt

Text: Lasse LinderFoto: Adrian Jayewardene

9Konkret1/2012 •

10 Konkret • 1/2012

Konstnär, grafisk formgivare, filmregissör, manusförfat-tare, musiker, skådespelare,

museigrundare... Men att kalla Lasse Åberg mångsysslare låter sig inte göras. »Jag har ibland blivit anklagad för att vara mångsysslare men jag ser mig som en kreatör som använ-der olika medier. Mångsysslare hade jag varit om jag varit rörmokare på förmiddagarna och sen museichef på eftermiddagarna«, säger Lasse Åberg. Vi befinner oss i restaurangen på Åbergs Museum som firar 10 år i år. Museet ligger i Stockholmsförorten Bålsta, 5 mil nordväst om huvudsta-den. Här har Lasse Åberg sin fasta punkt, både i form av sitt museum, men också sitt hem och sin familj.

Att flyttlasset gick till Bålsta var mer en krass ekonomisk verklighet än något uttryck för den gröna våg som pyrde i mitten av 1960-talet. »Vi var trångbodda och väntade vårt första barn. Vi hade att välja på att tränga ihop oss i en liten lägenhet i Rågsved eller flytta ut på landet. Det fick bli landet«, berättar Lasse Åberg om flytten för 47 år sedan. På den tiden var Bålsta verkligen landet. Det skvallrar inte minst priset på huset om, 57.000kr. »Då var det en his-nande summa«, konstaterar Lasse.

Att han och familjen stannade kvar berodde mycket på närheten till natur och vatten. Men med ett yrkesliv som kräver mycket möten och resor fanns det givetvis stunder då Bålsta var en begränsning. »Men det var innan pendeltåget kom till Bålsta. Idag tycker jag tågresan är perfekt för andhämtning och idéer. Dessutom är ju stolarna fina«, säger Lasse med ett leende. Lasse syftar givetvis på det mönster som du hittar på pendeltåget som är signerat av just Lasse Åberg. Avsaknaden av körkort gör att det blir mycket pendeltåg och taxi för Lasses del. »Det är jag och Landstinget som håller taxiverksamheten i Bålsta flytande«. Just när vi pratar om av-saknaden av körkort avbryts vi av ett telefonsamtal. Det visar sig ironiskt nog vara biltidningen Classic Cars som vill göra en intervju med honom. »Inte för att jag har någon gammal bil att visa upp, de vet att jag inte har något körkort, de vill ha med mig ef-tersom jag är en samlare.« Ett faktum som leder in oss på hans museum. »Samlandet började i samma veva som popkonsten föddes. Den hävdar ju att allt är konst, du ska kunna hitta motiv inom en meters omkrets kring dig, annars är du ingen riktig konst-när«, berättar Lasse. Här finns en stor

samling av gamla Disneyprylar som han samlat på sig under åren. »Jag vet nästan exakt var varje pryl är köpt, samlandet har för mig samman med många intressanta människor«. Givetvis dominerar Musse Pigg, var-för? »Det är inte figuren Musse Pigg utan fenomenet som intresserar mig. Han är ju så innehållslös, precis som popkonsten. Men det var han inte från början. Då var han en stark ka-raktär som svor och slogs med Svarte Petter. Men när Musseklubben i USA växte och blev större än Scoutrörelsen kunde han ju inte vara busig och äventyrlig, han blev tvungen att bli präktig. Kalle fick överta hans brava-der«, berättar Lasse. Att Musse Pigg varit en viktig del av hans liv skvallrar samlingen om. Den tillhör idag en av världens främsta samlingar och är väl värt ett besök. Men museet rymmer mer än så. Här finns också en stor samling popkonst och serieoriginal och en Trazankoja för barnen. »Åker man hit med familjen kan man först kolla på Disneysamlingen, när bar-nen tröttnar kan de besöka Trazans djungelkoja medans deras föräldrar tittar på konstsamlingen och avsluta besöket med ett gemensamt besök i restaurangen«, rekommenderar Lasse.

Det finns en tydlig stolthet bland

Popkonst i svensk tappning,signerad Lasse Åberg.

11Konkret1/2012 •

Bålstaborna över Lasses närvaro. Att han håller sig på sin kant och inte är en person som syns och hörs utanför sitt konstnärskap verkar stämma överens med Bålstakynnet. Stoltheten beror ju också på att det inte finns så många andra namnkun-niga personer i trakten. »Det gör det ju visst. Låtskrivaren Peter Boström, som är aktuell både i svenska och norska melodifestivalen kommer ju från Bålsta«, menar Lasse. Men är kulturlivet i Bålsta synonymt med Åbergs Museum? »Vi har ju Skokloster en bit bort och den nye chefen där tror jag kommer att göra mycket för kommunen«. Att kommu-nen är driftig och lyckas locka hit in-dustriföretag finns det flera exempel på. »Det finns ett kluster av industri-er här som visar på att det är en före-tagsvänlig kommun. Dessutom finns det en pool av företagsledare som träffas ofta och diskuterar framtida frågor. Jag tycker de gör det bra«, menar Lasse. Till de mer storslagna planerna för Håbo-kommun hör en inomhusskidbacke och runt den ett 3,5 km långt tunnelskidspår. »Det saknas bara 3 miljarder kronor«, säger Lasse med ett snett leende.

Det var också kommunen som hjälpte Lasse att hitta platsen för

museet, mer eller mindre av en slump. »Det var i en bisats när vi passerade Väppeby Ladugård som kommunens kulturchef berättade att gården skulle rivas«, berättar Lasse. Detta var någon gång i slutet av 90-talet. Men tanken hade Lasse haft i flera år innan dess. »Tanken på ett museum tog fart i samband med en utställning som jag och jour-nalisten Sture Hegerfors ordnade som vi döpte till ”Seriekopplingar”. Utställningen innehöll mycket av det som återfinns på museet idag. Men det skulle ta nästan 5 år innan museet stod klart. »Ja, det var ju en omfattande renovering av gården. Dessutom har jag ju haft en hel del annat för mig också«. Minst sagt, tre månader efter att hans senaste Stig-Helmerfilm hade premiär är Lasse i full fart med en rad nya projekt. Han har gjort årets Vasalopps affisch, han jobbar med ett ekologiskt kreditkort i trä och funderar på hur man kan göra konst av ett mobilskal. Bland annat. Utöver detta skapar han givetvis. Det enda vi på Combimix saknar, är något verk i finbetong. »Varför inte, jag har ju jobbat i så många andra material och konsten finns ju överallt«, säger den överty-gade popkonstnären från Bålsta. ■

Den ständigt aktuelle Lasse Åbergträffar du säkrast på hans museum.

Musse och Mimmi anno 1929.

Gillar du popkonst är Åbergs Mu-seum i Bålsta väl värt ett besök.

»Det är jag och Landstinget som håller taxiverksamheten i Bålsta flytande.«

Namn: Lars Gunnar "Lasse" ÅbergFödd: 5 maj 1940 i HoforsBor: BålstaYrke: KreatörAktuell: Alltid!

12 Konkret • 1/2012

Boksläpp

Combimix lanserar

om golvavjämningen handbok

13Konkret1/2012 •

»Idén föddes i en bisats«, berättar Robert Jigfjord om hur det gick till när tanken på Golvpraktikan kom till. Robert pratade med kollegor om behovet av en bra handbok om golvavjämning och sa utan någon större eftertanke »... en sådan bok borde Combimix ta fram, vi kan ju det här«. Det var enkelt att säga men desto svårare att genomföra skulle det visa sig. »Ja, vid ett första samtal kändes projektet ganska överkomligt, men allteftersom arbetet fortskred ställde vi högre och högre krav på boken«, berättar Robert. Att Robert också fick bli projektledare för boken var naturligt eftersom han var den som kom med idén.

Precis kommen från tryckeriet ligger den 96-sidiga bo-ken nu klar. Den doftar fortfarande trycksvärta. Boken gör både en historik tillbakablick över 1900-talets golvavjäm-ningsmetoder och behandlar även dagens tekniker. Utöver detta finns de väsentligaste delarna ur regelverket kring golvläggning med. Det finns också konkreta tips på hur

man ska göra vid olika situationer i arbetet. »Vi hoppas att boken kan fungera som en handbok i det dagliga arbetet, en bok du faktiskt har i "bakfickan" och tar fram när du behöver«, säger Robert. Att Combimix skulle vara företa-get som tar fram en bok om golvavjämning är en självklar-het för honom. »Vår erfarenhet och kompetens på området för golvavjämning är så pass stort att vi tyckte det var en naturlig roll att ta.« Tanken är att uppdatera boken varje år för att den ska vara så aktuell som möjligt. Combimix hoppas också att få in kommentarer och tips från de som använder boken för att kunna sammanställa det och hela tiden göra boken ännu bättre. »Det händer ju så mycket på området att den ständigt behövs uppdateras. Vi har funderat på om bokformen känns modern, men kom ändå fram till att en bok är otroligt användbar och smidig att ha med i arbetet, lite som en tålig läsplatta«, säger Robert. ■

Efter över ett års planeringsarbete och skrivande är äntligen Combimix bok om gol-vajämning tryckt och klar. »Vi hoppas den ska hjälpa golvbranschen både i det dagliga arbetet och som en historisk tillbakablick«, säger Robert Jigfjord på Combimix.Text: Lasse Linder Foto: Adrian Jayewardene

14 Konkret • 1/2012

Humor

Att det inte alltid blir som man tänkt sig finns det många ex-empel på i golvbranschen. Vi har lyckats snappa upp några flagranta misstag från kollegor runt om i landet. Har du någon historia som du vill dela med dig av är du varmt välkommen att skicka ett mejl till marknad@combimix.se. Mycket nöje!

Golvmissar

På våningen ovanför en klädbutik i Västerås skulle badrummet renoveras och golvavjämning läggas. När läggningen börjar närma sig sitt slut så brister tätningen på golvet. Byggarna får springa ner och stötta upp golvet/taket för hand. En klädställning fick ersättas. Ett lågt pris kan man konstatera.

Bada i golvspackel

I en skola skulle vindsvåningen inredas till lek-tionssalar. Eftersom renoveringen var det enda jobbet som gjordes i skolan så var klassrummet på våningen under fullt möblerat. När golventreprenören kom och skulle göra sitt jobb, som bestod av att pumpa in avjäm-ningsmassa till en plan yta, konstaterade han att det var tvunget att någon tätade alla de sprickor som var i betongbjälklaget innan läggningen kunde utföras.Platschefen menade att detta inte var nödvändigt då hans bedömning var att det inte skulle läcka. Det blev en livlig diskussion om det skulle tätas eller inte, platsche-fen stod på sig och entreprenören frånskrev sig ansvaret. Under pumpningens gång syntes det i avjämningsmas-san att det försvann material ner i bjälklaget. Med

tanke på den livliga diskussionen innan brydde sig inte entreprenören om att ta upp frågan igen utan pumpade klart golvet. När jobbet var klart kom platschefen upp och tittade på det nylagda golvet och kunde då konsta-tera att golvet inte var plant utan fullt av stora kratrar.Platschefen blev lite nyfiken och började fundera på vart avjämningsmassan hade tagit vägen. Tillsammans med entreprenören gick de en våning ner och hittade en möble-rad lektionssal (som tur utan elever) med ett innertak som svankade betänkligt på mitten. När de står och tittar på innertaket brister delar av taket och ett par hundra liter avjämningsmassa kommer ner. Det mesta landar över ka-tedern och den gamla tramporgeln. Då vänder entreprenö-ren på "klacken" och går med orden ”vad var det jag sa... ”.

En lektion i tätning

5 °att minnas

15Konkret1/2012 •

Ett par byggare i Katrineholm står och pumpar ut avjämningsmassan. Helt plötsligt kommer en man med kostym in i huset. Han undrar vad som pågår och är väldigt nyfiken på hur bygget går till. När en byggare visat runt honom i lokalen fattar mannen tag om en dörrkarm och faller rakt ner i avjämnings-massan med ansiktet före. Det är inte lätt att som lekman veta att karmarna skulle monteras efter golvläggningen.

Näsa för golvläggning

Vi befinner oss i en lägenhet ovanför en snabbmatskedja. Killarna är precis klara med läggningen. När de beundrar den spegelblanka avjämningsmassan ser de hur det bildas som ett öga i en tornado mitt på golvet. Killarna springer ner till snabbmatskedjan och möter en man med en hamburgare i handen indränkt i avjämningsmassa. Han ser ganska förvånad ut. Till historien hör att mannens jacka är av ytterst fin kvalité och blev en dyr affär för entrepre-nören. Om de även fick ersätta hamburgaren framgår inte.

Extra allt

Vi befinner oss på ett SPA-Hotell. En golvlägg-ning pågår på ena våningen och plötsligt brister tätningen på golvet. Denna gång har man dock tur. Avjämningsmassan hamnar rakt i ett bubbelkar våningen under och arbetet stoppas omedelbart. Hade det varit någon i relaxkaret hade man kanske kunnat hävda att detta var en speciellt importerad lera med fantastiska egen-skaper. Men nu behövdes ingen nödlögn. Det var bara att hämta hink och något att ösa med. Karet gick att rädda och golvet fixade byggarna sedermera också.

Hälsosam läxa

att minnas

16 Konkret • 1/2012

Gör-det-själv

Det våras för betongkrukan

Vill du ge dig på en lite mer avan-cerad gjutning så har vi en ritning på en betongbänk på vår hemsida, combimix.se.

Trädgårdsbänk

17Konkret1/2012 •

Det är dags att öppna upp trädgården. Här berättar vi steg för steg hur du gjuter din egen betongkruka. Det är varken svårt eller dyrt. Bara kul. Lycka till.

Det här behöver du:- Combimix cementbruk Aeller Combimix fi nbetong.- Formar (2 st, en mindre och en större).- Matolja, hink, vatten,gummihandskar, tumstock,pensel, hammare, spackelspade,en planka och vikter,t.ex. stenar eller sand.

1Pensla oljan jämt på insidan av den större formen. Pensla utsidan

på den mindre formen. Ställ den mindre formen upp och ner. Oljan förhindarar betongen från att fastna på formarna när den brinner.

2Fyll hinken med lite vatten. Häll ned en spade betong i vattnet

och blanda väl med han-den. Blanda med ytterligare betong på samma sätt tills konsistens blir som en lätt-fl ytande gröt. Blanda hellre betong i fl era omgångar än att börja med för mycket.

3Häll betongen i den större formen och skaka lite. Placera den

mindre formen i den större och pressa ner den en bit så att betongen pressas upp längs sidorna. Glöm inte att lämna ett mellanrum på bot-ten mellan formarna.

4Lägg plankan rätt över formarna och tyng ned med stenar

eller andra vikter. Du kan även fylla den mindre for-men med sand för att tynga ner den. Ta hjälp av tum-stocken och justera så att den mindre formen hamnar mitt i den stora.

5Knacka lätt runt om den yttre formen med hammaren för att

skingra instängda luftbubb-lor. Blanda mer betong om det behövs för att fylla upp sidorna. Glöm inte att knacka formen igen om du gör det. Du vill ha bort så många luftbubblor som möjligt.

6Låt sedan gjutningen stå och torka i minst ett dygn. Gör du en

större gjutning kan den behöva stå och torka i två dygn. Ställ gjutningen under tak eller täck över den med vattentät plast för att skydda den mot regn och stark sol.

7Ta bort formarna. De kan sitta rätt så hårt. Var försiktig! När du

fått bort formarna har du en färdig kruka att plantera i.

» Konsistensen på bruket avgör ytan. Min-dre vatten ger en skrovligare/rustikare yta och mer vatten ger en slätare yta.

» För en riktigt slät, gipsliknande, yta kan Combimix golvavjäm-ning CM 740 användas.

» Använd en kork eller annan distans i botten mellan formerna när du gju-ter för att få en dränerad kruka.

» Det går att gjuta nästan vad som helst. Använd fantasin!

Tips!

Vi befinner oss på en takterass vid Högalidsparken på Södermalm i Stockholm. Takterrassen ovanför tunnelbanan på Hornsbruksgatan har stått tom i

åratal. Men numera blickar grannarna ut över vindkraft-verk, dagljuskupoler, sedumtak och solceller. Välkommen till Taket. Här har ett trettiotal miljöteknikföretag tillsammans med den ideella föreningen 100Hus uppfört en utställning som visar företagens produkter i drift. Här finns allt från värmeväxlare som använder värmen från tunnelbanebyggnaden, kväveabsorberande fasader och det senaste inom LED-belysning till vattenfria WC-system.

Att det fanns ett behov av utställningen fick 100Hus signaler om ifrån boende och fastighetsägare i området som efterfrågade miljövänliga lösningar. Taket är en gemensam plats för att de ska träffas. »Utställningen är givetvis öppet för alla, men tanken är att bostadsrätts-föreningar, fastighetsägare och byggföretag i området ska få en möjlighet att se vad för miljöteknik som finns tillgänglig idag«, berättar Marie Eriksson, ordförande

i 100Hus. Utställningen är med andra ord viktig både för de boende i området och teknikföretagen. »De olika fastighetsägarna har svårt att hitta nya tekniska lös-ningar och de små teknikföretagen har svårt att nå ut med sina produkter«, konstaterar Marie Eriksson.

100Hus har själva sökt upp de företag som de tycker har intressanta och relevanta produkter för utställ-ningen. »Till exempel hittade vi Combimix kväveab-sorberande fasad Combi-Drain, som är perfekt för hus som står inför en fasadrenovering«, berättar Marie. Och Combimix är bara ett exempel på företag som har mil-jöanpassade produkter men ändå svårt att komma in i den konservativa byggbranschen. Taket blir under två år deras gemensamma visnings- och försäljningsplattform och ett forum för samarbeten och produktutveckling.

 Utställningen vänder sig först och främst till äldre bostadsområden som behöver renoveras eller som vill hitta miljövänliga lösningar i en redan befintlig miljö. »Idag är miljötänket vid nybyggen en naturlig del, men

18 Konkret • 1/2012

Vision

Närodlad miljöteknikAtt få bostadsbolag, bostadsrättsföreningar och fastighetsägare att samverka kan vara bra för den lokala miljön. Det är miljöutställningen 100Hus på Taket ett bra exempel på. Text: Lasse LinderFoto: Adrian Jayewardene

ska man rusta upp ett äldre område så är det svå-rare. Det kan finnas många olika ägare inblandade och hur får man dessa att samverka för en bättre bo-endemiljö? Det finns ju ingen med ett övergripande ansvar. I många bostadsrättsföreningar sitter ju också personer som dels sköter föreningen på sin fritid och som dessutom inte kan allt vad gäller till exempel renoveringar och hur man kan göra dessa på ett mil-jövänligt sätt. Den här utställningen är till för att föra samman alla olika ägare för att gemensamt hitta miljömässiga lösningar«, säger Marie Eriksson.

Utvecklingen inom miljöteknikområdet går snabbt. Om ett par år har de deltagande företagen nya produkter som de vill marknadsföra så hösten 2013 monteras byggnaden ner och flyttas till en ny plats för att visa nya produkter. Men innan dess kan man alltså få en inblick i dagens miljöteknik och dessutom passa på att njuta av mat och dryck på en av Stockholms soligaste uteserveringar. ■

19Konkret1/2012 •

Marie Eriksson, ordförande för organisatio-nen 100hus Hornstull.Vad är 100Hus Hornstull?»100Hus är ett världsunikt närdemokrati- och kulturprojekt, där området i Hornstull är det första området. De boende får en plattform som gör det möjligt för dem att med egen kraft forma sin omgivning genom fasadkonst, personliga berättelser, områdets historik och ekonomiska, miljövänliga lösningar.«Vilka står bakom 100Hus Hornstull? »Det är en ideell förening. Vi som är aktiva i projektet bor i området.«Varför 100Hus? »Utgångspunkten är att en stadsdels kulturella unikhet främjas bäst då alla, oavsett ålder, kön, kulturell eller socioekonomisk bakgrund, har möjligheten att uttrycka sig och därmed forma området de lever i. Det förstärks ännu mer om såväl boende som organisationer, fastighetsä-gare och näringslivet samarbetar.«Vad innehåller 100Hus? »100Hus Hornstull består av delprojekten konst, stories, historik, miljö och gemensam-ma inköp.«Hur föddes idén? »Det började med att vi arrangerade Återvin-ningsfesten 2007, en loppmarknad som idag är Nordens största. Här samverkar 22.000 människor som bor i Hornstull. Under 6 timmar besöks loppisen av 30.000 personer. Allt vi på 100Hus gör numera är att ansöka om polistill-stånd för loppisen. Resten sköter de boende i området gemensamt. Tack vare Återvinnings-festen föddes tanken om att de borde kunna samverka i större frågor och i längre projekt för att påverka sitt bostadsområde, både vad gäl-ler utseende och miljö trots att det finns olika ägarintressen i området.«Vad är målet?»Projektet med 100Hus är att det aldrig ska bli klart, det ska vara en ständig utveckling. Och vi hoppas givetvis att fler områden ska göra samma sak.«

Hallå där!

Nyhet

När Combimix lanserade tjockputskoncep-tet Combi-Drain för knappt två år sedan var det många som häpnade över syste-

mets fördelar. Hemligheten bakom systemet är det patenterade putsfästet med inbyggd distansplatta som skapar en dränerande luftspalt mot bakomlig-gande väggkonstruktion. På så sätt dräneras even-tuell fukt ut via dräneringsspalten i fasadsyste-met. Luftspalten är också tryckfördelande med ett mottryck mot inträngande fukt från slagregn och blåst som kan piska mot fasaden. Resultatet ger en tålig vägg som kan "andas" och dränera ut eventu-ellt inkommande fukt.

Med hjälp av det unika och enkla putsfästet Combi skapas en isolerande eff ekt i luftspalten. Det gör att Combi-Drains fördel jämfört andra två-stegstätade fasadsystem är de isolerade egenska-perna som den obrännbara stenullskivan har i sig själv.

Ytputsen på fasaden kan förses med TiOmix® och baseras på den senaste nanotekniken. Tack vare tillsatsen TiOmix® får man en smutsavvisan-de yta som samtidigt bryter ned bilavgasernas kvä-veoxider. »Tillsatsen av TiOmix gör Combi-Drain bra ur fl era miljöperspektiv, både för sin isolerande och kväveabsorberande förmåga«, säger Gunnar Lund.

Givetvis är Combi-Drain väl utprovat. Forskningsrapporter från KTH, SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut och Fuktcentrum på LTH, har visat att fasadlösningar som Combi-Drain är synnerligen bra val som putssystem tack vare motståndet mot fuktinträngning och mögel-angrepp. »Våra detaljlösningar vid fönstermon-tage, fönsterbleckutseende, markisinfästningar, stuprör och andra utsatta genomföringar har un-dersökts på en komplett vägg i fullskala med extre-ma slagregnstester tillsammans med höga storm-vindsbelastningar och resultaten har varit mycket positiva«, säger Gunnar Lund.

SP/SITAC har utarbetat mycket specifi cerade och detaljerade regler för certifi ering av ett så-dant byggsystem som renderar i SPs eget P-märke. Combi-Drain är i dagsläget P-märkesansökt.

Inte bara materialen och systemet är undersökt och verifi erat. Combimix har även en egen utbild-ning där entreprenörerna får lära sig hur man utför montaget i alla detaljer och att säkerställa kvalite-ten i arbetsutförandet. Samt inte minst hur man sköter uppföljning och underhåll. ■

21Konkret1/2012 •

De enkla uppfi nningarnaär oftast de bästaCombi-Drain heter ett nytt tvåstegstätande tjockputssystem. Systemet har en rad unika fördelar. Mycket tack vare ett enkelt putsfäste.Text: Lasse Linder Illustration: Juan Gauthier

22 Konkret • 1/2012

Från renare fasader till renare miljöUtvecklingsarbetet med tillsatsen TiOmix började som ett projekt för att hålla husfasader vitare över tid.

Men under arbetets gång blev det en miljöfråga. »Vårt utvecklingsarbete skedde ju samtidigt som

miljöfrågan hamnade allt högre upp på dagord-ningen«, säger Åsa Nilsson på Cementa.

Miljönytt

När cementtillverkaren Cementa tillsammans med fl era andra in-tressenter började utvecklingen av titanoxiden TiOmix handlade det först och främst om att se hur man kunde hålla husfasaderna

vitare över tid. »Men allteftersom projektet fortskred förfl yttades fokus till miljöaspekten, vi insåg att TiOmix var minst lika bra ur miljösyn-punkt«, berättar Åsa Nilsson, projektledare på Cementas forsknings- och utvecklingsavdelning.  

Vanlig titandioxid finns sedan tidigare som ett vitt pigment i produk-ter som till exempel tandkräm och läkemedel. Cementa intresserade sig för den fotokatalytiska titandioxidens självrenande egenskaper för att un-dersöka om den även fungerar i betong. Genom att tillföra fotokatalytisk titandioxid till betongen fick man en katalysator (vilket betyder att den inte förbrukas) som med hjälp av UV-strålar från solen kan bryta ner kvä-veoxider. Och eftersom kväveoxider bidrar till växthuseffekten och har en skadlig inverkan på människors hälsa blev utvecklingen av TiOmix en miljöfråga.

»Förenklat fungerar TiOmix så här; när TiOmixen träff as av solljus rea-gerar den och påverkar syre och vätejoner i luften så att de bildar fria radi-kaler som i sin tur reagerar med organiska ämnen«, förklarar Åsa Nilsson.

Under 2009/10 genomfördes ett fälttest på Amiralsgatan i Malmö ge-nom att på tre olika områden placera betongsten som innehåller TiOmix. På Amiralsgatan passerar dagligen 22.000 fordon och gatan har de högst dokumenterade halterna av kväveoxider i Malmö. »Resultaten visade att utsläppen minskade med motsvarande 2000 bilar/dygn«, berättar Åsa Nilsson. Ytterligare en intressant iakttagelse var att solljusets intensitet inte gjorde så stor skillnad.

»En mulen dag räcker för att TiOmixen ska reagera på uvstrålarna«, konstaterar Åsa Nilsson.

Cementa lanserade TiOmix för två år sedan och idag fi nns den till ex-empel i Combimix nya putssystem Combi-Drain. »Marknaden visar ett stort intresse för TioMix, samtidigt är den lite trög, titanoxid är ju för-hållandevis dyrt och innebär en merkostnad. Men tack vare företag som Combimix hoppas vi få fl era att förstå TiOmix positiva eff ekter«, säger Åsa Nilsson. Och redan nu utvecklar Cementa nästa generations TiOmix som lämpar sig för användning i till exempel biltunnlar för att göra luften bätt-re. Genom ett konstgjort UV-ljus kan man få ner kväveoxiderna värdena avsevärt. Ett ljus i tunneln skulle man kunna säga.■

Text: Lasse Linder

23Konkret1/2012 •

Vi möter upp honom när han befinner sig på en nybyggna-tion i Bålsta. Villan ligger

vackert beläget och vyn över äng-arna är inbjudande. I källaren står Mattias och pumpar ut Combimix CM 720 Finavjämning. »Er klart bästa produkt«, utbrister Mattias och förklarar varför »Extremt bra flyt-förmåga och väldigt lättarbetad.«

Mattias tycker att som kund hos Combimix så blir man bra omhän-dertagen med god service, trevlig personal samt att logistiken alltid fungerar. Men det bästa är ändå att man vid varje tillfälle kan lita på produkterna till hundra procent. »Allt måste ju funka i ett samarbete, men i slutänden är alltid produk-terna de viktigaste«, säger Mattias.

Men de mjuka värdena är också viktiga för Mattias. Tillgängligheten och anpassningsförmågan efter kundens behov är något som Mattias gärna framhåller i samarbetet med Combimix. Han berättar ett exempel till när Zenix pumpade ut en av-jämningsmassa i NK-huset på plan 4 i Stockholm. »Combimix försåg oss inte bara med bra produkter, de kunde även hjälpa till med ut-rustningen till att pumpa med 200 meters slang upp genom trapphuset via gamla köksingången. Så funkar ett kunnigt företag«, säger Mattias.

Zenix Golvservice har jobbat med Combimix i tre år och under tiden har det hänt mycket med produktutveck-lingen hos Combimix. »Combimix har fått större produktsortiment, mer

lättanvända produkter och kvalitén är bättre än hos konkurrenterna.« Mattias tycker också att Combimix har en bra vikt på sina produkter. »20 kg är lagom, flera konkurren-ter har 25 kg och då blir det för tungt om det är många säckar.«

Pumpningen börjar lida mot sitt slut, nivåpinnarna syns inte längre och Mattias är nöjd med resultatet. På frågan om han skulle rekommendera Combimix till andra golventreprenö-rer svarar han snabbt och bestämt. »Självklart! Är man ute efter bra produkter och ett hållbart samarbete så ska man välja Combimix.« Vi tackar givetvis Mattias för alla goda ord och ett mycket gott samarbete. ■

Combimix möter Mattias Yli Salomäki

Relationer

Mattias Yli Salomäki jobbar på Zenix Golvservice i Bålsta utanförför Stockholm.Zenix som är ett mindre golvföretag med inriktning på mattläggning, plattsättning och flytspackling. Totalt har de 8 anställda och har en omsättning på drygt 12 MSEK.Text: Freddy Martinsson Foto: Adrian Jayewardene

Platsannons

Beskrivning av företaget: Combimix AB är ett bolag inom det danska holdingbolaget Fenrisulven. Vi tillverkar mineralbaserade byggproduk-ter och har fabriker i Bålsta och Ljungskile. Combimix AB består i dagsläget av ca 50 medarbetare. Försäljning sker i Sverige, Danmark, Norge samt USA. För mer information, se www.combimix.se.

Arbetsuppgifter:Som kvalitetschef kommer du att arbeta med att sätta mil-jö- och kvalitetsarbetet i fokus på Combimix. Du kommer att vara ytterst ansvarig för att anpassa produkter och rå-varor för att möta kraven för CE-normer och svenska lag-krav. I ditt arbete kommer du att ha mycket kontakt med lab- och utvecklingschefen och du kommer att ha perso-nalansvar för en person som arbetar med miljöfrågor och testning. Rollen som kvalitetschef på Combimix är ny och du kommer att få stort utrymme att påverka ditt arbete och du kommer sitta i ledningsgruppen och rapportera di-rekt till VD.

Du kommer t.ex. att: » Arbeta med ISO 9001 och 14001-cetifieringar och revisioner

» Bygga upp miljöarbetet på Combimix » Ha kontakt med kunder och branschorgan

För att trivas i tjänsten ser vi att du tycker om att driva dina processer framåt och har ett stort fokus på omvärlds-bevakning och förändringar i branschen. Du har förmågan att realisera mål i mätbara index och ser mervärdet med ett tydligt miljöfokus.

Vi söker dig som: » Är civilingenjör med inriktning miljöteknik eller kemi » Har flera års erfarenhet från lab-miljö » Är intresserad av kvalitet och miljö » Har goda kunskaper om CE-märkning och andra nor-mer

Det är meriterande om du har erfarenhet av branschen och kunskap om relevanta lagar och förordningar.

Då Combimix eftersträvar en jämn könsfördelning på ar-betsplatsen ser vi gärna kvinnliga sökande.

Som person är du strukturerad och har en hög medveten-het om vikten av kvalitet på ditt arbete. Du är självgående och tar ofta ett långsiktigt perspektiv på de frågor du an-svarar för. Dessutom är du mån om att underhålla ditt nät-verk och relationerna till de personer du arbetar med.

Start: Enligt överenskommelse med hänsyn till eventuell uppsägningstid Omfattning: Heltid, tillsvidarePlats: BålstaLön: Enligt överenskommelse med CombimixKontakt: Rekryteringssupport, 08-522 589 37Referens: JN64857Sista ansökningsdatum: 2012-04-15

Denna rekrytering genomförs av Academic Work, men du kommer att anställas av Combimix.

Intresserad? Skicka in din ansökan omgående då vi går igenom urvalet löpande och tjänsten kan komma att tillsättas innan sista ansökningsdagen. Sök tjäns-ten via Academic Works hemsida www.academic-work.se (alternativt skicka CV och personligt brev till johan.norrfjard@academicwork.se)

Academic Work söker en självgående kvalitetschef för rekrytering till Combimix