kort analys samt rapport avseende energitjänster och …¥ aktivt verka för att häva alla...

Kort analys samt rapport avseende energitjnster och LED fr

utomhusbelysning

Region Blekinge, Kalmar och Kronoberg ln

Utomhusbelysning r den nst strsta posten i kommunernas drift- och underhllskostnader och str fr omkring en fjrdedel av kostnaderna. Strsta posten i gatubelysningen r elfrbrukningen, och belysningskostnaden har kat med nstan en tiondel de senaste ren p grund av kande elpriser.

-Miljstyrningsrdet, www.msr.se

Christel Liljegren Avdelningschef projekt /Head of department Energikontor Sydost AB - Energy Agency for Southeast Sweden Vstra Sjgatan 17 392 32 Kalmar Sweden Tel: +46 (0)70-620 83 08 energikontorsydost.se

http://www.energikontorsydost.se/

Gatubelysning & EPC s. 2

Innehll Sammanfattning ................................................................................................................................................ 3

Summary ............................................................................................................................................................ 4

Del 1 Energitjnster och EPC .......................................................................................................................... 5

Del 2 Utomhusbelysning och energieffektivisering ...................................................................................... 13

Del 3 Stimulera och utveckla marknaden fr energitjnster, EPC och utomhusbelysning .......................... 17

Bilaga 1 Guide till energieffektiv upphandling av utomhusbelysning ............................................................. 18


Sammanfattning Enligt uppgifter frn det tidigare Miljstyrningsrdet (MSR) har Sverige, med ver tv miljoner ljuspunkter det r, per capita, det hgsta antalet installerade utomhusarmaturer i vrlden. Fast det r inte helt gratis. Gatubelysning r en betydande utgiftspost fr landets kommuner. Efter en omfattande studie har MSR konstaterat att det Svenska belysningssystemet i vra kommuner r mycket frldrat och dagens utbytestakt r vldigt lg. Fler upphandlare behver stlla krav fr att minska kostnaderna och energianvndningen lngsiktigt,sger Annie Stlberg, projektledare p det fd MSR i en artikel p Upphandling 24. Mnga kommuner i Kalmar, Kronoberg och Blekinge r i samma situation som de flesta andra svenska kommuner, dvs en stor del av den befintliga gatu,- och parkbelysningen behver moderniseras. Men vgen dit kantas av otydligt ansvar, brist p styrdokument, brist p kunskap om ny teknik och nya mjligheter men ofta r det brist p bde personella och monetra resurser som stter de strsta kpparna i hjulet. P den Svenska marknaden finns det dock idag mngder av fretag som utfr energitjnster, dvs en tjnst dr energieffektiviseringen str i centrum. Dessa fretag har stor kunskap om vilka tekniska mjligheter som finns och kan ocks via olika kontraktslsningar, tex s kallade Energy performance Contracts (EPC), finansiera renoveringen av befintlig belysning. Energitjnstesektorn i allmnhet och EPC i synnerhet har dock, rtt och felaktigt, ftt ett dligt rykte i Sverige. De slutsatser vi funnit r att: - Energitjnstefretagen har historiskt haft svrt att se p projekten ur ett bestllarperspektiv - Det har varit svrt att behlla engagemanget pga lng kontrakt - Det har saknats politisk styrning/vergripande i den egna organisationens styrning vilket innebr en

oskerhet i processen och drmed svrt att hitta rtt prioriteringar. - Det har saknats en tydlig mlbild/mlsttning av hur bra projektet ska bli och ven vilka

framgngsfaktorer/indikatorer som man ska mta resultatet o Man kopplar inte heller mlen fr projektet med de energi- och klimatml som finns i organisationen

- Det finns en kunskapsbrist avseende hur man berknar lnsamhet och avkastning i samband med energiprojekt vilket leder till felaktiga beslutsunderlag

- D marknaden fr EPC och energitjnster r mycket liten kan sm strningar/sm problem verka mycket strre n vad det egentligen r, dvs att de str hela marknaden.

Streetlight EPC r ett EU projekt i vilket Energikontor Sydost ska verka fr att den Svenska marknaden fr energitjnster fr gatu-, parkbelysning stimuleras. Via intervjuer och genom att studera befintlig information har vi kommit fram till att projektet drfr dels mste arbeta med att f kommunerna att prioritera belysningsfrgan s att tillrckligt med resurser avstts fr att jobba med detta. Till exempel s att ansvar r tydliga, befintliga styrdokument anvnds och nya skapas samt att upphandlarna fr tillrckligt med tid att ta reda p mer om vilka upphandlingsmetoder och berkningsmodeller som gynnar EPC och andra energitjnster. Vi mste ocks arbeta fr att energitjnstefretagen sin sida frpackar sina erbjudanden s att kommunerna frstr vad de ska efterfrga i upphandlingen fr att f den lsning de efterstrvar, energitjnstefretagen mste ocks aktivt verka fr att hva alla frdomar genom att visa p vilka frdelar kommunerna skulle f genom att dra nytta av deras kunnande och kompetens samt hur pass snabbare energieffektviseringsarbetet skulle kunna genomfras. Energikontor Sydost ska drfr: - Dra nytta av det intresse som kommunerna har kring belysningsfrgan och ka samverkan

mellan kommunerna fr att sprida kunskap och erfarenheter - ka kompetensen hos upphandlare kring energitjnster och EPC via utbildning, seminarier och

samverkan med andra kommuner. - ka kompetensen om hos upphandlare och bestllare hur man upphandlar gatu-, och

parkbelysning samt vilka mjligheter en modernljussttning kan ge. - Samverka med andra projekt, andra aktrer samt energitjnstefretagen fr att sttta i arbetet

med att utveckla hllbara affrslsningar fr belysningsprojekt och energitjnster.

http://upphandling24.idg.se/2.1062/1.368417/sa-staller-du-ratt-elkrav


Summary According to the Swedish Environmental Management Council (SEMCo)1, Sweden with its over two million luminaries has, per capita, the highest number of installed outdoor luminaires in the world. But nothing comes cheap. Street lighting makes up a significant cost in the budget for the country's municipalities. In a nationwide study SEMCo pointed out that the Swedish lighting system is very outdated and the exchange rate is very low. "More procurers needs to set the right criterias to reduce costs and energy use in the long term," Annie Stalberg, at SEMCo pointed out in an article on Procurement 24. Many municipalities in Kalmar, Kronoberg and Blekinge counties are in the same position as most other Swedish municipalities, that is, a large part of the existing street, - and park lights need to be modernized. But the municipality needs to deal with unclear responsibilities, lack of policy documents, lack of knowledge about new technologies and new facilities, and a lack of both human and economic resources in order to carry out the work. On the other hand the there is a lot of companies (ESCOs) in the Swedish, that performs a various number of energy services, that is, a service where the energy efficiency is central. These companies have an extensive knowledge of the technical options available and they can also be contracted through various solutions, such as so-called Energy Performance Contracts (EPC) to finance the renovation of the existing lighting. Energy services in general and in particular the EPC, however, right and wrong, has got a bad reputation in Sweden. The reasons we have found is: ESCOs have had trouble to see the deal/contract from the clients point of view It has been difficult to maintain the engagement because of the long contract There has been a lack of political management / general framework of the organization's governance,

which gives an uncertainty in the process and also makes it difficult to find the right priorities. There has been a lack of goals / objective of the project which leads to that no one now what success

factors / indicators to measure results by o the goals of the project is rarely connected to the energy and climate goals in the municipality

There is a lack of knowledge regarding how to calculate the profitability and returns associated with energy services/EPC, leading to incorrect decision making

As the market for EPC and energy services is very small, small disturbances / small problems seem much bigger than it really is, that they disrupt the entire market.

Streetlight EPC is an IEE/EU project in which the Energy Agency for Southeast Sweden will stimulate the Swedish market for energy services regarding street- and park lighting. Through interviews and by studying existing data, ESS have concluded that our main goal will be to get the municipalities to prioritize street lighting so that sufficient resources are allocated to work with it. For example, they need to get the responsibilities clear, the existing regulatory documents used and new ones created, and make sure that the purchasers receive sufficient time to find out more about the procurement methods and contract models that favor the EPC and other energy services. We must also work with the ESCOs, so that their business model contains clear and simples offers to the client in order to give the client the solution they seek, the ESCOs must also actively demonstrate the benefits of EPC and explain to the municipalities what they would gain by taking advantage of the ESCOs knowledge and skills as well as how much faster the energy efficiency work could be carried out. Energy Agency for Southeast will therefore: - Take advantage of the interest that municipalities have for street lighting and increase the cooperation

between municipalities to share knowledge and experiences - Increase the skills of purchasers around energy services and EPC through training, seminars and

collaboration with other municipalities. - Increase the skills of at and buyers how to procure the street and park lighting and the opportunities a

modern lighting can provide. - Interact with other projects, other stakeholders and energy service companies to support the efforts to

develop sustainable business solutions for lighting projects and energy services. 1 Swedish Environmental Management Council (SEMCo) merged with the Swedish Competition Authority on 1 July 2014

http://upphandling24.idg.se/2.1062/1.368417/sa-staller-du-ratt-elkrav


Del 1 Energitjnster och EPC Kunskap om och frtroende fr EPC i sydost och i Sverige Kunskapen om EPC och andra former av energitjnster i Sverige och region Sydost r vldigt varierande. Under 2008-2009 genomfrdes det bde nationellt och regionalt flertalet EPC projekt frmst vid renovering av fastigheter, men under senare har anvndandet av denna upphandlingsmetod/kontraktsmetod minskats. Generellt har EPC projekt idag (p grunder som bde r rtt och fel) ftt ett dligt rykte i Sverige, vid vra intervjuer deltagarna angett man anser att/tror att projekten inte lyckas fr att:

- de r komplexa och gller frmst gller enorma renoveringsprojekt - de krver en mycket stor kunskap i upphandlingsskedet - det saknas konkurrens, eller att det r svrt att veta vilka som kan genomfra

energitjnsteuppdrag - de lnga kontrakten gr att bde bestllarens som energitjnstefretagets engagemang i

uppdraget mattas av med tiden, ett problem r ocks att det omstts personal i bde leden vilket leder till ett kunskapstapp.

D man dock frn Svenska myndigheters och EUs sida upplever att EPC och energitjnster har en mycket strre potential n vad som idag utnyttjas har drfr konceptet utretts av flera instanser i Sverige och kort sammanfattat, utifrn det material och de intervjuer vi tagit del av, har man funnit bland annat fljande aspekter som har lett fram till det dliga ryktet:

- Entreprenrerna/energitjnstefretagen har haft svrt att se p projekten ur ett bestllarperspektiv

- Det har saknats politisk styrning/vergripande i den egna organisationens styrning vilket innebr en oskerhet i processen och drmed svrt att hitta rtt prioriteringar.

- Det har saknats en tydlig mlbild/mlsttning av hur bra projektet ska bli och ven vilka framgngsfaktorer/indikatorer som man ska mta resultatet

o Man kopplar inte heller mlen fr projektet med de energi- och klimatml som finns i organisationen

- Det finns en kunskapsbrist avseende hur man berknar lnsamhet och avkastning i samband med energiprojekt vilket leder till felaktiga beslutsunderlag

- D marknaden fr EPC och energitjnster r mycket liten kan sm strningar/sm problem verka mycket strre n vad det egentligen r, dvs att de str hela marknaden.

Energitjnster i Sverige Energitjnster r ett samlingsnamn fr olika typer av tjnster som i grunden r ngon form av avtal eller verenskommelse fr effektivisering eller hushllning av energianvndningen och dr EPC r en variant av mnga. Under 2013 publicerades en rapport frn Energimyndigheten dr man definierar begreppet energitjnster beroende p vad tjnsten innehller. Kategorier av energitjnster och exempel p energitjnst:

Information: Energistatistik, Visualisering, Utbildning Analys: Energikartlggning, Energiledningssystem, Tillsynsavtal, Facilitator

https://energimyndigheten.a-w2m.se/Home.mvc?ResourceId=2779


tgrd: Energioptimering, Drift- och underhllsavtal Avtal: Styrning med energibesparingsgaranti, EPC, Energisamarbete

Energitjnster delas ocks upp i direkta eller indirekta energitjnster, beroende p om energieffektivisering stadkoms direkt eller indirekt av den specifika tjnsten. Anvndningen av energitjnster i Sverige har till strsta del skett inom bostder och lokaler, men det finns ven energitjnster riktade mot bde industri- och transportsektorn. Energimyndighetens bredare definition av energitjnst gr att ett flertal typer av fretag kan kallas energitjnstefretag t.ex. energibolag, teknikkonsulter, driftentreprenrer m.fl.

Erfarenheter frn EPC projekt i Sverige Det har genomfrts flertalet EPC projekt i Sverige och flera av dem har fljts upp i olika studier. Svensk byggtjnst har identifiera att det i Sverige genomfrts drygt 70 EPC-projekt avseende renovering av byggnader. Ca 16 miljoner m2 har omfattats och den genomsnittlig energibesparing 20 -25 %. Ls mer om deras exempel. Sammanstllningar av vilka tgrder r mest lnsamma finns bland annat p eef.se och andra goda exempel. Energimyndigheten ger en del exempel i ett utbildningsmaterial frn 2011. P det avslutade EU projekt EESIs hemsida finns information frn totalt 25 projekt som studerats (14 i offentliga lokaler och 11 i industrilokaler) vilka tillsammans motsvarar ca 1 procent av den totala offentliga lokalytan i Sverige. De genomsnittliga energieffektiviseringar som uppntts uppgr till 22 procent fr offentliga lokaler och 55 procent fr industrilokaler. Swedish Environmental Research Institute, [email protected], Tel: 0046-8-598-56-318 Exempel frn Kalmar I Sydost har bland annat Landstinget i Kalmar har genomfrt ett energieffektiviseringsprojekt dr Siemens (Christer Porsvi, affrsomrdesansvarig fr region syd p Siemens) varit huvudentreprenr. EPC projektet genomfrdes 2006-2008 och omfattade 130 byggnader. Kalmar kommun genomfr under 2014 ett stort EPC projekt p flera av sina fastigheter. Utredningar infr eventuella projekt har genomfrts i Borgholms kommun men p grund av fr hga kostnader har arbetet avbrutits.

http://omvarldsbevakning.byggtjanst.se/PageFiles/106390/2014-3/Best%c3%a4llarens%20EPC.pdfhttp://eef.se/starta-energieffektivisering/vilka-atgarder-ar-mest-lonsamma/http://eef.se/category/goda-exempel/http://www.energimyndigheten.se/Global/F%c3%b6retag/Energieffektivisering%20i%20f%c3%b6retag/Energitj%c3%a4nster/Energieffektivisering%20och%20garanterad%20energibesparing%20-%20kursdokumentation.pdfhttp://www.european-energy-service-initiative.net/swedish/se/hem.htmlmailto:[email protected]


Exempel (Effektivisering & finansiering) I Grstorps kommun har man bytt ut strre delen av utomhusbelysningen till mer energieffektiva armaturer. Det man gjorde var att byta ut kvicksilver till hgtrycksnatrium, vilket har minskat energikostnaderna med ver 50 %. Frutom lgre energikostnader s ger utbytet ven lgre underhllskostnader samt ett hgre ljusflde. Fr sm kommuner, som exempelvis Grstorp, vilka inte har mjlighet att finansiera en sdan investering sjlva kan detta allts ske tillsammans med entreprenren. Grstorps kommun har man anvnt sig av denna finansieringsmodell. Bild och information har vi hmtat hr. Unik upphandling 2014 Ett alldeles nytt avtal hsten 2014 har slutits mellan Sala Heby AB och Philips avseende utbyte av all offentlig befintlig belysning till LED belysning. I projektet kommer vi att flja det arbetet som sker dr. tgrder och aktiviteter fr att utveckla energitjnster i Sverige Energimyndigheten, det tidigare Miljstyrningsrdet, IVL, SKL r ngra av de myndigheter och organisationer som genomfrt projekt och studier fr att utveckla marknaden fr energitjnster. tgrderna har syftat till att ge bde bestllare och leverantrer std. Bland annat har det deltas ut investeringsstd till kommuner och landsting, arbetsmetoder, mallar och verktyg har arbetats fram lika s har genomfrda projekt utvrderats fr att erfarenheter ska kunna spridas. P nationell, regional och lokal niv har ven utbildningar och seminarier genomfrts fr frmst offentliga bestllare/inkpare. De senaste satsningarna som genomfrts r bland annat att Energimyndigheten under 2014 avsatte medel fr miljstudier som r direkt kopplade till en investering i energieffektivisering i fastigheter och i byggnader. Syftet var att frmja energitjnstemarknaden genom att adressera ett marknadsmisslyckande dr bestllaren inte har tillrckligt med information om energianvndningen och/eller sitt behov. Miljstudien ska utreda hur skande kan anvnda energitjnster vid en investering fr att stadkomma en specifik effektivisering. Ls mer p Energimyndighetens hemsida.

http://www.energimyndigheten.se/Global/F%C3%B6retag/Belysning/Energieffektiv%20va%C2%A6%C3%AAg-%20och%20gatubelysning,%20goda%20exempel(1).pdfhttp://www.energimyndigheten.se/Foretag/Energieffektivisering-i-foretag/Energitjanster/Utlysning-Miljostudier-2014/http://www.energimyndigheten.se/Foretag/Energieffektivisering-i-foretag/Energitjanster/Utlysning-Miljostudier-2014/


Under 2013 delade Energimyndigheten ut ett utvecklingsstd p 1,3 miljoner kronor till Energieffektiviseringsfretagen, EEF, med syfte att EEF ska utvecklas till den branschorganisation fr energitjnstefretag som man ansett behvs fr att marknaden ska ta fart. Ls mer p EEFs hemsida. P energimyndighets hemsida finns en sammanstllning av olika projekt som har genomfrts fr att stimulera energitjnstemarknaden, Ls mer p Energimyndighetens hemsida. Information, studier, broschyrer om energitjnster och EPC Som ett led att utveckla energitjnster och EPC finns det mycket information att tillg. Den svenska Energimyndigheten och Miljstyrningsrdet har under flera r gjort utredningar som fokuserat p den svenska marknaden fr energitjnster. Fljande rapporter har hittills publicerats:

- 2008, Erfarenheter frn EPC-projekt en intervjustudie av Eva Dalenstam, Miljstyrningsrdet Mars 2009. Slutsatser frn studien r bland annat

o Tidig politisk frankring r viktig, o Att ta bra fram statistik tidigt fr bde beslutsfattare, politik och entreprenr

upphandlingsunderlaget kan/ska inkludera kundintervjuer, klimatkrav och man ska vara noggrann och tydlig med utvrdering och kompetensprofiler - ta hjlpa av andra som genomfrt EPCprojekt

o Viktigt att entreprenren fokuserar p kundens behov och att man ser varandra som samarbetspartners i projektet. Noggranna analyser r avgrande samt att det finns tillrckligt med personal

o Via EPC projekt samlas flera smprojekt i en upphandling r positivt, det ger ocks en bra bild av arbetet som kan presenteras fr beslutsfattare och politiker.

o Nr man valt att lgga in en utbildning av driftpersonalen som en del i epc projektet har det varit mycket uppskattat och har lett till en fortsatt driftoptimering som personalen sjlva kan genomfra. Den nya kunskapen leder till en kad medvetenhet och att mer tid drmed leggs p optimering vilket leder till att man sparar mer pengar.

o Problem och fallgropar: beroende p hur lnge entreprenren ska vara bunden till ett kontrakt (uppfljningsfasen) efter arbetet slutfrts finns det stor risk att intresset och engagemanget avtar. Att arbetet krver mer egeninsats n vad man rknat med.

o http://www.msr.se/PageFiles/2732/MSR_Erfarenheter_EPC_2009.pdf - 2009, Vgledning fr miljanpassad upphandling av EPC,

o http://www.msr.se/PageFiles/2732/msr_vagledn_epc.pdf o http://www.milou.hutskane.nu/files/081029msromepc.pdf

- 2009, Vgledning till metodval vid berkning av pverkan frn frndrad energianvndning p de svenska miljmlen

o Ger tips och ider p hur man ska anvnda EPC upphandlingar och projekt nr man ska berkna/redovisa hur man uppnr miljmlen.

o http://www3.ivl.se/rapporter/pdf/B1822.pdf - 2010, Erfarenhetsutbyte kring energieffektivisering

o http://www.energimyndigheten.se/Global/F%c3%b6retag/Energiforum/Bergsmannen%2010-04.pdf

- 2011, Analys av den svenska marknaden fr energitjnster. Det man kom fram till d var att

o Marknaden fr energitjnster har lngt strre potential n vad som hittills uppntts o Leverantrerna br arbeta fram fler affrsmodeller och verka fr strre transparens o Bestllarnas frstelse fr vad energitjnster r och vad de kan leverera r kritiskt fr

marknadens utveckling o Det finns ett behov av fler leverantrer inom komplexa energitjnster o Framfrallt de strre energibolagen br ta ett kat ansvar och hja aktiviteten inom

energitjnsteomrdet

http://eef.se/branschorganisation-behovs-energitjansteforetag/http://eef.se/branschorganisation-behovs-energitjansteforetag/http://www.energimyndigheten.se/sv/Foretag/Energieffektivisering-i-foretag/Energitjanster/Internationella-energitjanstprojekt/http://www.msr.se/PageFiles/2732/MSR_Erfarenheter_EPC_2009.pdfhttp://www.msr.se/PageFiles/2732/msr_vagledn_epc.pdfhttp://www.milou.hutskane.nu/files/081029msromepc.pdfhttp://www3.ivl.se/rapporter/pdf/B1822.pdfhttp://www.energimyndigheten.se/Global/F%c3%b6retag/Energiforum/Bergsmannen%2010-04.pdfhttp://www.energimyndigheten.se/Global/F%c3%b6retag/Energiforum/Bergsmannen%2010-04.pdf


- 2013, Energitjnster i Sverige Statusrapport fr tjnster fr energieffektivisering. Hr konsterarar energimyndigheten bland annat att:

o En viktig aspekt gllande frtroendefrgan r att endast ett ftal dliga erfarenheter frn energitjnsteprojekt kan leda till att en del blir skeptiska mot energitjnstefretag och deras tjnster. Det r sledes viktigare att skala upp projekten snarare n att lta enstaka fall skada frtroendet.

o I tidigare studier har vissa bestmmelser i lagen om offentlig upphandling, kommunallagen och konkurrenslagen upplevts som problematiska fr energitjnstemarknaden, vilket br utredas djupare i framtiden.

o Fljande exempel p andra hmmande faktorer r: Otillrcklig marknadsfring Kortsiktiga garfrhllanden och organisationer Att hyresgster i kommersiella lokaler ofta sjlva str fr energikostnaden, inte

fastighetsgaren Oklara redovisningsprinciper Juridiska oklarheter F aktrer inom specifika marknadssegment

o Specifika omrden dr Energimyndigheten bedmer att mer information och transparens behvs r:

Kvalificeringskriterier fr leverantrer som mste vara rimliga men tillrckliga. Frfrgningsunderlag mste vara inriktade mot bestllarens behov. Utvrderingskriterier mste ge bestllaren verklig kontroll ver projektets

ekonomiska och tekniska ramar. Avtalen mste vara utformade s att de underlttar samarbete, ger gemensamma

incitament och levererar mot kundens behov. - 2013, Certifiering av leverantrer av energitjnster.

o Slutsats att ett frivilligt certifieringssystem ska infras som ska samordnas med befintliga system. Dock visar utredningen att fr komplexa avtal ssom EPC r det inte aktuellt att utforma ett system fr certifiering eftersom det dels riskerar att hmma utvecklingen av nya affrsmodeller d marknaden r begrnsad till ett ftal leverantrer, dels finns det svrigheter med att stta kriterier fr helheten. (artikel 16 i Energieffektiviseringsdirektivet (2012/27/EU))

Under 2013 och 2014 arbetar man p Energimyndigheten vidare p ytterligare en rapport som tittar p finansieringsmjligheter.

Intressant och matnyttig information finns ven att hitta p Euprogrammet IEEs hemsida p sidan om Energy performance contracting in the European Union samt frn eu projektet http://www.e-streetlight.com/ som endast fokuserade p EPC och utomhusbelysning

Energitjnstefretags tillgnglighet Utifrn Energimyndighetens definition av energitjnster inom vilken energitjnster delas upp i fyra huvudkategorier; information, analys, tgrder, avtal finns det massor av fretag i Sverige som erbjuder denna typ av tjnster. Det r allt frn stora konsultfretag, energibolag, energi- och klimatrdgivare dvs ngon som levererar en tjnst med det indirekta eller direkta syftet att stadkomma effektivare energianvndning hos bestllaren, samt att tjnsten r kommersiell och har som syfte att generera ekonomisk vinning fr leverantren. Utifrn denna definition finns det drfr mngder av fretag som arbetar inom energitjnstesektorn i Sverige. Nr det gller fretag som arbetar med EPC har Svensk byggtjnst identifierat Siemens, Schneider Electric och Caverion som de strsta EPC-aktrerna i Sverige avseende fastighetsrenoveringar.

http://ec.europa.eu/energy/intelligent/in-action/energy-performance-contracting/european-union_en.htmhttp://www.e-streetlight.com/http://www.e-streetlight.com/


Se exempel frn Schneider. YIT och Philips r tv andra fretag som ven genomfrt uppdrag som omfattar energieffektivisering av belysning. P energitjnstefretagens branchorganisationen Energitjnstefretagen (EEF) finns en sammanstllning av deras medlemmar - ls mer vilken r en god sammanstllning av aktiva fretag som bde arbetar med energitjnster i dess vida bemrkelse samt EPC. Dr finns ven Ahlsell Aton Extronic TD Light Sweden som aktrer inom belysningsbranschen. Fr de sm och medelstora fretagen som finns i regionen lika s fr energibolagen finns det ocks mjligheter att vara med och lmna anbud p denna typ av upphandling beroende p vilka krav som stlls p tjnsten. I ett pgende projekt mellan Blekinge Tekniska hgskola och Auralight kommer det utredas hur ett fretag br arbeta (profil, utbildning, tjnster etc) fr att p ett effektivt och kvalitativt stt erbjuda belysning som en tjnst. Finansieringen av energitjnster och energitjnstefretag Energimyndigheten skriver fljande om finansiering. Ofta jmstlls EPC med tredjepartsfinansiering. Detta r felaktigt d tredjepartsfinansiering endast r en tjnst som entreprenrerna tillhandahller. Finansieringsmodellen ska alltid vara frikopplad frn den besparingsgaranti man kper. Det gr bra att finansiera ett EPC-projekt p vanligt stt genom bankln, med egna medel eller genom leasing. De tgrder som genomfrs ska i huvudsak finansieras av garanterade driftkostnadsreduktioner och samarbetet upphr d projektet r avbetalat. Projektet kan finansieras p flera olika stt, och finansieringsformen ska inte vara knuten till besparingsgarantin. Ett EPC-projekt r alltid lnsamt fr fastighetsgaren om den rliga besparingen r strre n den rliga kapitalkostnaden. Utifrn de diskussioner som frts med energimyndigheten och andra aktrer i Sverige kan man konstatera att finansiering av energitjnster, EPCkontrakt Sverige skiljer frn vriga EU. Generellt har de offentliga aktrerna mjligheter att f bttre lnevillkor n energitjnstefretagen varvid projekten blir mindre kostsamma om den offentliga aktren sjlv tar lnen istllet fr energitjnstefretaget. Energimyndigheten ppekar ocks att det r svrt att dra generella riktlinjer fr finansiering av energitjnster d varje projekt r unikt och att finansieringsmodellen mste projekt anpassas. Energimyndigheten arbetar 2013-2015 med att vidare utreda finansieringsmjligheterna. Det finns dock finansieringsinstitut som ger ln till energitjnsteprojekt som tex EPC tex http://www.delagelanden.com/ ett fretag med rtter i Nederlnderna, vilka bland annat finansierat projekt som Philips deltagit i.

Energitjnster ur juridiskt perspektiv Redan 2009-12-08, konstaterade statliga Miljstyrningsrdet att det var tilltet att anvnda EPC, Energy Performance Contracting, fr upphandling av energieffektiviseringsprojekt. Rdet hade granskat de juridiska aspekterna av kontraktsformen d Stockholm Stad beslutat att stoppa ett EPC-projekt eftersom man inte var skra p att den hr typen av upphandling var laglig. Ls mer. Energimyndigheten skriver senare under 2013, avseende de juridiska aspekterna, i Energitjnster i Sverige Statusrapport fr tjnster fr energieffektivisering (ER 2013:22) att // I tidigare studier har vissa bestmmelser i lagen om offentlig upphandling, kommunallagen och

http://content.yudu.com/A2dfhz/Sept13.IE.SE/resources/22.htmhttp://eef.se/vara-medlemmar/http://www.ahlsell.se/http://eef.se/vara-medlemmar/aton-teknik-konsult/http://www.extronic.se/http://www.tdlight.se/http://www.energimyndigheten.se/Global/F%C3%B6retag/EPEC.pdfhttp://www.delagelanden.com/http://www.elinstallatoren.se/Elinstallatoren_Nyheter_Arkiv_12_2009_EPC_projekt_ar_lagliga_DXNI-1004584_.aspx


konkurrenslagen upplevts som problematiska fr energitjnstemarknaden, vilket br utredas djupare i framtiden. 2011 Genomfrde Energimyndigheten en utbildning dr, material och samtal har dokumenterats i Energieffektivisering och garanterad energibesparing - Dokumentation frn Energimyndighetens kurs. Vid denna utbildning deltog Jan-Erik Falk, som r jurist med utbildningserfarenhet inom offentlig upphandling och konkurrensrtt p nationell och internationell niv. Han har ven skrivit lagkommentarer, artiklar och bcker i mnet. I dokumentationen sammanfattas hans fredrag s hr: Jan-Erik ville // visa att upphandlingar kring energitjnster och EPC kan vara bde transparenta och frutsgbara fr alla parter..// Enligt Jan-Erik Falk r lagen om offentlig upphandling i grunden ett utmrkt verktyg, bde fr offentliga och privata bestllare. Lagen bygger p en strukturerad logik, rtt anvnd hjlper den bestllaren att gra rtt. Tidigare fanns det en oskerhet kring incitamentsupphandlingar men efter en rttslig prvning r det numera f som verklagar ett tilldelningsbeslut. Ett av rden till bestllare av EPC-projekt ville Jan-Falk betona lite extra. Undvik optioner i upphandlingen, lsningen r juridiskt tveksam och drmed kar risken fr att hela upphandlingen verklagas. Det r bttre att lgga in en klausul om att ni ska ha avbestllningsrtt p freslagna tgrder i avtalet. Han lyfte ven fram att en incitamentsupphandling inte handlar om att hitta den entreprenr som lmnar det lgsta priset. Hr handlar det istllet om att vlja ut den leverantr som totalt stt garanterar den bsta ekonomiska avkastningen. Det spelar ingen roll vad leverantren kostar per timme. Om energitjnstfretaget tjnar pengar p ett gott arbete r det bara en frdel ven fr bestllaren. Tanken med ett EPC-projekt r att bda parter ska bli vinnare. // Trygghet fr bestllaren att finna plitliga energitjnstefretag Under 2013 har Energimyndigheten p Regeringens uppdrag underskt behovet av ett certifieringssystem eller motsvarande kvalificeringssystem fr leverantrer av energitjnster. I sin utredning frslog Energimyndigheten ett frivilligt certifieringssystem under ackreditering p personniv fr energitjnsterna energianalys, energirdgivning, energikartlggningar, drift och underhll samt serviceavtal. Komplexa energitjnster i sin helhet eller genomfrande av direkta energieffektiviseringstgrder bedms inte aktuella att inkludera i nulget. Ls mer. I utredningsarbetet kring hur implementeringen av energieffektiviseringsdirektivet (artikel 7) har energimyndigheten ven tittat p utveckling av frivilliga avtal fr energibolag och energitjnstefretag, kvotsystem m.m. Arbete som r p gng fr att skapa en tryggare marknad SIS har hittills tagit fram en standard dr syftet med denna r att ge vgledning bde till mottagare och leverantrer av energieffektiviseringstjnster. Energieffektiviseringstjnster - Definitioner och krav. Ls mer. EU projektet Transparense startade i april 2013 och kommer att pg till december 2015. Mlet med Transparense-projektet r att ka transparensen och frtroendet fr EPC (Energy

http://www.energimyndigheten.se/Global/F%c3%b6retag/Energieffektivisering%20i%20f%c3%b6retag/Energitj%c3%a4nster/Energieffektivisering%20och%20garanterad%20energibesparing%20-%20kursdokumentation.pdfhttp://www.energimyndigheten.se/Global/F%c3%b6retag/Energieffektivisering%20i%20f%c3%b6retag/Energitj%c3%a4nster/Energieffektivisering%20och%20garanterad%20energibesparing%20-%20kursdokumentation.pdfhttp://www.energimyndigheten.se/Global/Press/Nyheter/Certifiering%20av%20leverant%C3%B6rer%20av%20energitj%C3%A4nster.pdfhttp://www.sis.se/Templates/SIS/Pages/ProductStandardView.aspx?id=29&epslanguage=sv&pid=STD-74349&icslvl1=SIS_COMMON_01&icslvl2=SIS_COMMON_01.040&icslvl3=SIS_COMMON_01.040.03


Perfomance Contracting) p den europeiska marknaden. En av huvudaktiviteterna i projektet r utveckling av en gemensam europeisk Code of Conduct, uppfrandekod, fr EPC-projekt samt framtagande av nationella strategier fr denna. I EPC-uppfrandekoden ska grundlggande principer fr frberedelse och genomfrande av EPC-projekt definieras. Att EPC-projekt genomfrs i enlighet med EPC uppfrandekoden ska garantera kvalitet i projekten. Genom att en stor andel EPC-leverantrer (ESCO:s), anammar de principer som finns i uppfrandekoden s frvntas frtroendet fr EPC att ka hos potentiella kunder. ven EEF, energieffektiviseringsfretagen arbetar med att systematisera en arbetsmetod fr att skapa skrare energitjnster. Att upphandla energitjnster Brist p kunskap, rutiner, styrdokument och politiska beslut ses som de strsta hindren vid upphandling av energitjnster och inte sjlva upphandlingen/kontrakten i sig. Vid intervjuerna som genomfrts har flera aktrer har lyft upp r att det saknas enkla guider och tips fr hur man genomfr EPC projekt p mindre objekt. Kunskapen om tidigare genomfrda projekt ligger ocks ibland mer hos bestllaren istllet fr upphandlare/inkpare varvid kunskap om att ver erfarenheter till andra projekt uteblir. Samverkan mellan bestllare och upphandlare/inkpare behver ocks vara god och kanske skiljer sig en del t vid upphandling av energitjnster jmfrt med andra typer av upphandlingar, detta d det ofta rr sig om komplexa upphandlingar med mycket tekniska inslag. Flera av den intervjuade upplever att LOU r jttebra i grund och botten, men det LOU leder till att upphandlingarna inte ser till att man fr det men behver/nskar. Man upplever att det i mnga fall handlar mer om tur n rtt kriterier om upphandlingen r lyckad eller inte.


Del 2 Utomhusbelysning och energieffektivisering Offentliga aktrers ansvar fr planering av utomhusbelysning i offentliga miljer innebr ett stort ansvar. Belysningen ska vara energieffektiv och ska vara en viktig del i att skapa levande stadskrnor och trygga, lttorienterade miljer bde i stad p land. Mnga belysningsgare str nu infr en omfattande renovering av sin utomhusbelysning, dels som en fljd av ekodesigndirektiv men ocks dels fr att belysning r ett prioriterat omrde d energibesparingen kan vara vsentlig och drmed blir en viktig tgrd fr att n uppsatta ml fr energieffektivisering. Utomhusbelysningen har berknats utgra ca 25 % av utgifterna fr drift och underhll i svenska kommuner och r drmed den nst strsta posten i kommunernas budget fr drift och underhll (Miljstyrningsrdet 2013). Att drfr erstta gammal armatur med energisnlare r ett lttmotiverat och effektivt stt fr kommunerna att minska sina utgifter, ngot som r srskilt angelget i tider d elpriset vntas stiga. Det finns framtagna LCC (livscykelkostnad) kalkyler av miljstyrningsrdet som skall handleda offentliga upphandlare att vlja rtt investering utifrn investeringskostnad och drift och underhll (Miljstyrningsrdet 2013). garstruktur gatubelysning i Sverige garstrukturen avseende gatu- och parkbelysning r uppdelad p dels kommunniv och dels p nationell niv och i vissa fall r det en vgfrening, fastighetsgare eller markgare som hanterar belysning. P kommunniv kan det vara kommunerna sjlva som ger belysningen eller s ligger ansvaret p ett kommunalt energibolag (Kalmar kommun) i vissa fall gs den kommunala belysningen av tex Eon (Borgholms kommun) eller en extern part (Torss kommun). I flera fall pgr frhandlingar som syftar till att kommunen ska ta tillbaka belysningen. Uppdraget att skta underhller r ofta upphandlat. Den andra delen av belysningen av vra svenska riks- och lnsvgar ansvarar Trafikverket fr, i vissa kommuner utgr trafikverkets vgar de centrala vgarna (Borgholm och Mrbylnga) genom ett samhlle vilket kan frsvra hanteringen och ambitionen vad det gller kommunens belysning. Trafikverket har underhll av belysningen dels i egen regi och dels upphandlad. I Sverige finns omkring 2,5 miljoner ljuspunkter p det kommunala gatuntet och mellan 150.000 och 175.000 lngs det statliga vgntet. Belysning i Sverige I Sverige anvnds uppskattningsvis 14 TWh fr belysning. Om byten sker till idag knd och beprvad teknik finns en besparingspotential p 50 % dvs. ca 7 TWh, detta utan att gra avkall p funktion och kvalitet. (Siffror frn 2011, uthllig kommun) Exempel p energieffektiviseringsarbete i Sverige Jnkpings kommun arbetar strategiskt med sin belysning. P Jnkping Energis hemsida kan man lsa fljande. Sammanlagt byter vi ca 5 000 lampor varje r, men det kommer att minska framver. Alla de 10 000 kvicksilverlampor, som funnits i gatu- och parkbelysning sedan 1960-


talet, ska nmligen vara utbytta till 2015, d denna lampa fasas ut. I de allra flesta fall erstts lamporna med LED-belysning som hller mycket lngre och sparar mycket energi. I januari 2013 gick det t 73 000 kWh mindre el till gatubelysningen n ret fre. Se ven kommunens hemsida. Karlskrona kommun har 14 600 lampor fr att lysa upp gator, vgar, gng- och cykelbanor, tunnlar, anlggningar och parker. Sedan r 2002 pgr arbetet med att byta ut gamla armaturer med kvicksilverlampor till nya armaturer med hgtrycksnatrium. P s stt fr de bort det farliga kvicksilvret och energifrbrukningen blir lgre. De nya lamporna har ocks en lngre livslngd, cirka 12 r, vilket gr att de sparar in p kostnaden fr byte av lampor. LED teknik i regionen Vad det gller LEDteknik fr gatubelysning finns det ngra olika vgar, GCvgar som anvnder detta. Mrbylnga kommun har ngra p prov p en GCvg i Frjestaden, de drivs via solceller och de r rrelsestyrda, inkpspriset var 17 000 kr/st. I Kalmar kommun r 3-5% av 12 000 lampor, LED. landsbron landsbron har ftt en belysning, som r adaptiv, vilket innebr att den anpassar sig efter hur trafiksituationen r. Nr det exempelvis r dlig sikt, mycket trafik eller halt lyser det mer och nr det r lite trafik och skra trafikfrhllanden lyser det mindre. Enligt Trafikverket r detta den frsta anlggningen i sitt slag i Sverige och bland de frsta i vrlden. Efter 40 r sedan invigningen av landsbron 1972 var det dags fr en grundlig versyn av armaturer, kablar och egentligen allt som har med belysningen att gra. I juni 2013 var arbetet slutfrt och resultatet r 412 nya armaturer med LED-belysning och styrsystem som gr belysningen adaptiv. Tekniken r ny fr Sverige och bland de frsta i vrlden. Det finns visserligen anlggningar med varierande ljusstyrka p andra hll, men d handlar det om styrning efter kalender eller klocka. Det som gr belysningen p landsbron unik r att ljusets styrka styrs i realtid via uppgifter frn Trafikverkets system, till exempel vderstationer och trafikvervakningssystem. I och med att landsbron har variabla hastighetsgrnser finns redan bra tillgng till data som kan anvndas fr att stlla in ljuset. Det finns idag 29 stycken variabla hastighetsanlggningar och bedrivs som frsksverksamhet i Sverige sedan 2003. Det finns olika typer av anlggningar och tillmpningsomrden. Dessa r frmst korsningsanlggningar, vderstyrning och trafikfldesstyrning men ocks fotgngarstyrda anlggningar frekommer. landsbron har sedan 2006 variabel hastighet mellan 50 upp till 90 km/tim beroende p vder/vglagsfrhllanden och trafikmngd. Indata analyseras per automatik och hastighetsutmrkningen ndras efter bestmda grnsvrden. r 2008 brjade belysnings-anlggningen n sin tekniska livslngd och planering fr utbyte pbrjades. En utredning gjordes fr att finna den mest lmpliga belysningsprincipen baserad p underhll och energieffektivitet, inkluderat tester av fem fabrikat med lgplacerad (rckeshjd) belysning. Denna lsning fungerade dock inte p grund av nedsmutsning, blndning och dlig ljusfrdelning. Studien kom fram till att

https://www.jonkoping.se/trafikinfrastruktur/trafikochgator/gator/gatubelysning.4.5f6990b6135d27202fb598.html


LED belysning p existerande belysningsstolpar var det bsta alternativet. r 2012 gjordes en upphandling och i frfrgningsunderlaget fanns krav p styrning av belysning utifrn data frn den variabla hastighetsanlggningen med fyra belysningsniver (adaptiv):

LG vid lite trafik och bra frhllanden 0.3 cd/m. MEDEL under strre delen av tiden.0.5 cd/m. STANDARD nr det r mycket trafik, halka och/eller dlig sikt0.65 cd/m. DIREKT d manuellt styrd hastighet behvs, exempelvis vid extrem vderlek eller olycka

0,8 cd/m. Ls mer! Fler energieffektiviseringsprojekt Intelligent gatubelysning i Gteborg sparar strm och hller lngre Ny gatubelysning snker elnotan i rnskldsvik Ny belysning ger bttre tunnelmilj och hr Plasmalampa i Kalix vcker intresse i pressen Ny gatubelysning p gng genomgng av flera olika frsk 2009 (SKL)

Light in public space 2010 - Gteborgs smarta gatlyktor ett gott nationellt exempel rliga elfrbrukningen fr vg- och gatubelysning per belysningspunkt VTI har gjorde 2013 p uppdrag Energimyndigheten, en intervjustudie i Sverige avseende vg- och gatubelysningen. (Planering och beslutsprocesser fr energieffektivare vg- och gatubelysning i svenska kommuner) I deras studie har fljande resultat tagits farm avseende berkning av den rliga elfrbrukningen fr VGB per belysningspunkt. Studien visade, frutom fr en kommun, en variation frn 240 till 440 kWh (Tabell 2). Samtliga kommuner med relativt sett lg anvndning (400 kWh/belysningspunkt och r) i fem av de medelstora och i de stora kommunerna.

I sydost lnen r samtliga kommuner av liten eller mellanstor karaktr

http://ljuskultur.se/smakprov/adaptiv-belysning-pa-olandsbron/http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Klimat/Goda-exempel-LIP-och-KLIMP/Energieffektivisering/Intelligent-gatubelysning-i-Goteborg-sparar-strom-och-haller-langre/http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Klimat/Goda-exempel-LIP-och-KLIMP/Energieffektivisering/Ny-gatubelysning-sanker-elnotan-i-Ornskoldsvik/http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=104&artikel=4942376http://www.trafikverket.se/Foretag/Bygga-och-underhalla/Teknik/Nytt-ljus---ny-teknik-for-energieffektiv-vagbelysning/Aktuellt-fran-Nytt-ljus/2012/Ny-belysning-ger-battre-tunnelmiljo-och-sparar-energi-i-Goteborg/http://www.trafikverket.se/Foretag/Bygga-och-underhalla/Teknik/Nytt-ljus---ny-teknik-for-energieffektiv-vagbelysning/Aktuellt-fran-Nytt-ljus/2011/Plasmalampa-i-Kalix-vacker-intresse-i-pressen/http://www.energimyndigheten.se/Global/F%C3%B6retag/Belysning/goda_ex_skl_gatubelysning_090623.pdfhttp://www.kalmar.se/ledhttp://www.vartgoteborg.se/prod/sk/vargotnu.nsf/1/miljo_o_kretslopp,goteborgs_smarta_gatlyktor_ett_gott_nationellt_exempel%20-%20http:/energisystem.se/gatubelysning.htmlhttp://www.vti.se/sv/publikationer/pdf/r786.pdfhttp://www.vti.se/sv/publikationer/pdf/r786.pdf


Drifttimmar/drifttid Gatu- och vgbelysning r normalt tnd cirka 4 000 timmar under ret, men drifttiden kan variera ngot beroende p vder. Vilka uppfattningar finns om LED-gatubelysning sikterna om LED varierar, mnga upplever att det r en obeprvad teknik och att det r hga investeringskostnader. Dremot r man intresserad av att kombinera nya lyskllor, s som LED, med styrningstekning, dimmring m.m. s man vill se olika helhetskoncept fr olika belysningsbehov. Energikontor Sydost kommer att genomfra utbildningsinsatser fr att hja kompetensen inom belysning i regionen under projektets genomfrande. Kunskap om utfasningsprocessen Kunskapen om energidesign direktiven och utfasningsprocessen avseende olika belysningskllor r ganska god i kommunerna, dock r den uppdelade garstrukturen p utomhus belysningen problematisk i flera fall. Mnga har genomfrt utbyte av belysning redan, men flera kommuner saknar belysningsstrategier, belysningsplaner fr att strategiskt kunna arbeta med dessa frgor. Andra juridiska aspekter som pverkar utvecklingen av EPC-marknaden fr gatubelysning t.ex. implementering av andra EU-direktiv, freskrifter angende ljusfroreningar r inget som ptalas dock r ansvarsfrgor fr gatubelysningsoperatrerna ett problem i flera kommuner. Energimyndighetens hemsida.

vrig information om upphandling av utomhusbelysning Vgledning fr miljanpassad utomhusbelysning, Miljstyrningsrdet Mer bra frn miljstyrningsrdet LCC fr utomhus belysning, Miljstyrningsrdet Kriteriebiblioteket, Produktgrupp Utomhusbelysning, Miljstyrningsrdet Upphandlingsguide fr utomhusbelysning, Belysningsbranschen Mer bra frn Belysningsbranschen En skrare framtid, Att spara energi och milj med modern utomhusbelysning, Belysningsbranschen Handla upp och kpa in belysning, Energimyndigheten LCC fr utomhusbelysning, Energimyndigheten Goda exempel, Energimyndigheten

http://www.energimyndigheten.se/sv/Foretag/Ekodesign/Produktgrupper1/Belysning/http://www.msr.se/Documents/publikationer/msr_vagledn_utomhusbelysning_090930.pdfhttp://utbildning.msr.se/energi/produkter/utomhusbelysning/upphandling/index.htmlhttp://www.msr.se/sv/Upphandling/LCC/Kalkyler/Utomhusbelysning/http://www.msr.se/sv/Upphandling/Kriterier/El-och-belysning/Utomhusbelysning/http://belysningsbranschen.se/files/2012/12/Upphandlingsguide-fr-utomhusbelysning.pdfhttp://belysningsbranschen.labbplats.se/informationsmaterial/material/upphandlingsguide-for-utomhusbelysning-2/http://ljuskultur.se/files/2013/05/En_sakrare_framtid.pdfhttp://www.energimyndigheten.se/Foretag/Energieffektivisering-i-foretag/Belysning/Bestallare-upphandlare/Handla-upp/http://www.energimyndigheten.se/sv/Foretag/Energieffektivisering-i-foretag/Belysning/Bestallare-upphandlare/Livscykelanalys-LCC/http://www.energimyndigheten.se/sv/Foretag/Energieffektivisering-i-foretag/Belysning/Utomhus/Gator-och-parker/


Del 3 Stimulera och utveckla marknaden fr energitjnster, EPC och utomhusbelysning Mjligheter att ska investeringsstd En mjlighet fr att stimulera en marknad r att staten och/eller EU tillstter olika former av finansiellt std. Nr det gller mjligheter att ska std fr belysningsprojekt finns det idag pengar fr att frbereda en investering (ELENA, Horizon, strukturfonder PDA) men inget investeringsstd fr sjlva genomfrandet. D valet 2014 innebar ett regeringsskifte och det drmed kan innebra en frndring avseende de nationella stden kan situationen komma att frndras inom den kommande mandatperioden. Tax har det diskuteras att det tidigare KLIMP och LIP kan komma att terinfras via KLOKA och detta kanske kan ge nya mjligheter. Annan form av std Att sttta energitjnstefretagen p olika stt r en annan mjlighet. Via Streetlight EPC kommer Energikontor Sydost att ge en viss sorts std. Andra mjligheter som pgr i dag r ett projekt som BTH driver via KK-stiftelsen mad Auralight dr man ska sttta fretaget genom att utarbeta nya former av leverantrsdialoger som en del i EPC projektet, vilket kan skapa en bttre frutsttning fr att ka marknaden fr tjnsten. Stort intresse Intresset fr belysningsfrgorna r stort och detta ska vi dra nytta av infr det kommande arbetet. Detta genom att anordna seminarier och utbildningar s att den offentliga sektorn och leverantrerna fr ett informationsutbyte avseende behov, nskeml och mjligheter att lsa dessa

Bilder frn: Guiden till energieffektiv upphandling - fr dig som ska stlla krav p energieffektiva produkter enligt Miljstyrningsrdets avancerade niv. http://utbildning.msr.se/energi/


Bilaga 1 Guide till energieffektiv upphandling av utomhusbelysning

http://utbildning.msr.se/energi/


Annex 2 Description of an event held as part of the survey

EVENT DESCRIPTION Project Partner: Energy Agency for Southeast Sweden (ESS)

Title of the event: EnergiTing Sydost 2014 Date & location: Alvesta, Sweden, 13th of November 2014 Organiser(s): Energy Agency for Southeast Sweden, ManageEnergy Number of Participants: approx. 50-60 Summary: The Energy Agency for Southeast Sweden invited procurers and other civil servants, politicians and ESCOs/SME to a seminar the 13th of November 2013. The seminar took part during the annual event EnergiTing Sydost a regional fair for the municipalities, the County Administrative boards and County Councils in the three counties Kalmar, Kronoberg and Blekinge. Speakers were national experts on Streetlight and/or EPC. Objectives & main programme points

Katja Wessling - Katja runs HandlingsForum a recourse Centre for sustainable and innovative public procurement. She shared good practice and experience, as well as tools and working methods to procure energy services and EPC Lotta Bngens, CEO EnergiEffektiviseringsFretagen Lotta Bngens is CEO of EnergyEfficicientCompanies, EEF, an ESCO association. She also works as a consultant on energy efficiency in buildings. She presented EEF ia trade association of companies that offers energy efficiency services or products, with just over 60 member companies. The aim is to promote more and better energy efficiency in Sweden. This is done by influencing politicians and other decision-makers, but also by developing an "offer" from the industry. EEF want to create a better dialogue between suppliers and customers to the "right" product / service to find the "right" customers. Hans Gyllner, Sales Manager Outdoor Sweden, Philips AB, Professional Lighting Solutions. He presented the latest news on LED and Streetlight EPC in Sweden, and gave an example from Sala-Heby.

Frfattarna r ensamt ansvariga fr innehllet i denna publikation. Innehllet speglar inte ndvndigtvis EU:s sikter. Varken Easme eller

Europeiska kommissionen ansvarar fr hur informationen anvnds.


Anders Pousette, Administrator, the Swedish Energy Agency Anders works with energy services, EPC, procurement of innovation and the introduction of the law on energy audit for larger companies. He has a long experience of energy services for the public sector from the supply chain. He talked about EPC and different Energy Services in Sweden, financial methods and working tolls. Eva Erds, Nordomatic Eva Erdos, MBA, who actively contributed to the development of EPC model for municipalities and municipal property in southern Sweden. Has also run other types of energy projects in southern Sweden and in Denmark in the role of salespeople and project managers. She shared good practices and experiences and new innovative ways to handle EPC contracts. Philip Thrn, IVL, Philip is group manager of Politics and Economics Group at IVL Swedish Environmental Research Institute and has for several years worked as a project manager for various types of climate and energy projects. Philip who is the project manager for the Swedish part of IEE, Transparence-project, presented the work performed in the project that focus on strengthening confidence in the energy services in Europe and develop a European Code of Conduct for energy performance contracting. Astrid Stockenberg, Sustainability Strategist at Huddinge Municipality, who has experiences from both the public and private sectors. In 2006 she started to work with GPP but slowly the concept grew and now it includes social and ethical aspects and has been reformulated into "sustainable procurement". From May 2014 she works at Huddinge Municipality, introducing the sustainable procurement. She was involved in the Environmental Management Council's reference groups for criteria development and networks for sustainable procurement. Heini-Marja Suvilehto, Expert Swedish Competition Authority. She gave the latest news about the national support organisation for procurements and how it will develop in Sweden the next years.

Frfattarna r ensamt ansvariga fr innehllet i denna publikation. Innehllet speglar inte ndvndigtvis EU:s sikter. Varken Easme eller

Europeiska kommissionen ansvarar fr hur informationen anvnds.


Conclusions & lessons learnt (based on stakeholder input) Lessons learnt about EPC, Street lightning The most appreciated parts of the program were the good practice examples of EPC/street lightning projects and the time to exchange experience during the breaks. We also learned that public owned energy company Sala-Heby Energy, who owns the public street lightning in Sala municipality, procured their EPC with a very simplified procurement documents, with only a few sheets. Their tender documents had the only following mandatory requirements: we want to remain at least as good lightning as present but with 80% of the present energy consumption. The CEO for the energy company has already agreed to come and visit several of our municipalities to share their experiences. By the Swedish Energy Agency we also learnt that EPC might not be the best solution for street lightning refurbishment in our municipalities, this since the municipalities will get better loan terms than the ESCOs will be able to achieve. By the Transparence project as well as the by the ESCO association EFF we learnt about the work to establish a certifications system in order to help the municipality to more easily be able to find reliable ESCOs. Invitation and participants, program, content and speakers The program was well thought through regarding the structure of the content and the level of expertise among the speakers. It covered a broad spectrum from how to get started - to get a municipality act sustainable and start focusing on energy efficiency - to how to carry out EPC project for street lighting. Information on how purchasers could find ways to feel trust for ESCO through codes of conduct or membership associations. The overall impression from the participants was that they very satisfied with the day, they had received a lot of useful information and made new contacts for further cooperation. The invitation was sent by email via mailing list to stakeholders in the region. The event had over 120 participants and 50-60 at the Streetlight EPC part. These were procurers and ESCOs/potential ESCOs as well as energy/climate strategist/advisors, streetlight technicians/operating staff but also some politicians and procurers of course. Accommodation, food, mingle, fair We had adapted the program so that everyone could travel to and forth the event by train, this was appreciated by all participants and lecturers, even the fact that the decoration and food was climate friendly (local, organic, seasonal) was appreciated. We had planned quite long breaks during the day for the participants in order for them to have time to mingle with the speakers and other participants and also to visit different stands with information. This was appreciated, also the fact that we strictly followed the time schedule was appreciated.

SammanfattningSummaryDel 1 Energitjnster och EPCDel 2 Utomhusbelysning och energieffektiviseringDel 3 Stimulera och utveckla marknaden fr energitjnster, EPC och utomhusbelysningBilaga 1 Guide till energieffektiv upphandling av utomhusbelysning

Bilder frn: Guiden till energieffektiv upphandling - fr dig som ska stlla krav p energieffektiva produkter enligt Miljstyrningsrdets avancerade niv. http://utbildning.msr.se/energi/

Kort analys samt rapport avseende energitjnster och LED fr utomhusbelysning

Region Blekinge, Kalmar och Kronoberg ln

Utomhusbelysning r den nst strsta posten i kommunernas drift- och underhllskostnader och str fr omkring en fjrdedel av kostnaderna. Strsta posten i gatubelysningen r elfrbrukningen, och belysningskostnaden har kat med nstan en tiondel de senaste ren p grund av kande elpriser.-Miljstyrningsrdet, www.msr.se

Christel Liljegren

Avdelningschef projekt /Head of department

Energikontor Sydost AB - Energy Agency for Southeast Sweden

Vstra Sjgatan 17 392 32 Kalmar Sweden

Tel: +46 (0)70-620 83 08

energikontorsydost.se

Gatubelysning & EPCs. 23

InnehllSammanfattning3Summary4Del 1 Energitjnster och EPC5Del 2 Utomhusbelysning och energieffektivisering13Del 3 Stimulera och utveckla marknaden fr energitjnster, EPC och utomhusbelysning18

Bilaga 1 Guide till energieffektiv upphandling av utomhusbelysning19

Sammanfattning

Enligt uppgifter frn det tidigare Miljstyrningsrdet (MSR) har Sverige, med ver tv miljoner ljuspunkter det r, per capita, det hgsta antalet installerade utomhusarmaturer i vrlden. Fast det r inte helt gratis. Gatubelysning r en betydande utgiftspost fr landets kommuner. Efter en omfattande studie har MSR konstaterat att det Svenska belysningssystemet i vra kommuner r mycket frldrat och dagens utbytestakt r vldigt lg. Fler upphandlare behver stlla krav fr att minska kostnaderna och energianvndningen lngsiktigt,sger Annie Stlberg, projektledare p det fd MSR i en artikel p Upphandling 24. Mnga kommuner i Kalmar, Kronoberg och Blekinge r i samma situation som de flesta andra svenska kommuner, dvs en stor del av den befintliga gatu,- och parkbelysningen behver moderniseras. Men vgen dit kantas av otydligt ansvar, brist p styrdokument, brist p kunskap om ny teknik och nya mjligheter men ofta r det brist p bde personella och monetra resurser som stter de strsta kpparna i hjulet.

P den Svenska marknaden finns det dock idag mngder av fretag som utfr energitjnster, dvs en tjnst dr energieffektiviseringen str i centrum. Dessa fretag har stor kunskap om vilka tekniska mjligheter som finns och kan ocks via olika kontraktslsningar, tex s kallade Energy performance Contracts (EPC), finansiera renoveringen av befintlig belysning. Energitjnstesektorn i allmnhet och EPC i synnerhet har dock, rtt och felaktigt, ftt ett dligt rykte i Sverige. De slutsatser vi funnit r att:

Energitjnstefretagen har historiskt haft svrt att se p projekten ur ett bestllarperspektiv

Det har varit svrt att behlla engagemanget pga lng kontrakt

Det har saknats politisk styrning/vergripande i den egna organisationens styrning vilket innebr en oskerhet i processen och drmed svrt att hitta rtt prioriteringar.

Det har saknats en tydlig mlbild/mlsttning av hur bra projektet ska bli och ven vilka framgngsfaktorer/indikatorer som man ska mta resultatet

Man kopplar inte heller mlen fr projektet med de energi- och klimatml som finns i organisationen

Det finns en kunskapsbrist avseende hur man berknar lnsamhet och avkastning i samband med energiprojekt vilket leder till felaktiga beslutsunderlag

D marknaden fr EPC och energitjnster r mycket liten kan sm strningar/sm problem verka mycket strre n vad det egentligen r, dvs att de str hela marknaden.

Streetlight EPC r ett EU projekt i vilket Energikontor Sydost ska verka fr att den Svenska marknaden fr energitjnster fr gatu-, parkbelysning stimuleras. Via intervjuer och genom att studera befintlig information har vi kommit fram till att projektet drfr dels mste arbeta med att f kommunerna att prioritera belysningsfrgan s att tillrckligt med resurser avstts fr att jobba med detta. Till exempel s att ansvar r tydliga, befintliga styrdokument anvnds och nya skapas samt att upphandlarna fr tillrckligt med tid att ta reda p mer om vilka upphandlingsmetoder och berkningsmodeller som gynnar EPC och andra energitjnster. Vi mste ocks arbeta fr att energitjnstefretagen sin sida frpackar sina erbjudanden s att kommunerna frstr vad de ska efterfrga i upphandlingen fr att f den lsning de efterstrvar, energitjnstefretagen mste ocks aktivt verka fr att hva alla frdomar genom att visa p vilka frdelar kommunerna skulle f genom att dra nytta av deras kunnande och kompetens samt hur pass snabbare energieffektviseringsarbetet skulle kunna genomfras. Energikontor Sydost ska drfr:

Dra nytta av det intresse som kommunerna har kring belysningsfrgan och ka samverkan mellan kommunerna fr att sprida kunskap och erfarenheter

ka kompetensen hos upphandlare kring energitjnster och EPC via utbildning, seminarier och samverkan med andra kommuner.

ka kompetensen om hos upphandlare och bestllare hur man upphandlar gatu-, och parkbelysning samt vilka mjligheter en modernljussttning kan ge.

Samverka med andra projekt, andra aktrer samt energitjnstefretagen fr att sttta i arbetet med att utveckla hllbara affrslsningar fr belysningsprojekt och energitjnster.

Summary

According to the Swedish Environmental Management Council (SEMCo)[footnoteRef:1], Sweden with its over two million luminaries has, per capita, the highest number of installed outdoor luminaires in the world. But nothing comes cheap. Street lighting makes up a significant cost in the budget for the country's municipalities. In a nationwide study SEMCo pointed out that the Swedish lighting system is very outdated and the exchange rate is very low. "More procurers needs to set the right criterias to reduce costs and energy use in the long term," Annie Stalberg, at SEMCo pointed out in an article on Procurement 24. Many municipalities in Kalmar, Kronoberg and Blekinge counties are in the same position as most other Swedish municipalities, that is, a large part of the existing street, - and park lights need to be modernized. But the municipality needs to deal with unclear responsibilities, lack of policy documents, lack of knowledge about new technologies and new facilities, and a lack of both human and economic resources in order to carry out the work. [1: Swedish Environmental Management Council (SEMCo) merged with the Swedish Competition Authority on 1 July 2014]

On the other hand the there is a lot of companies (ESCOs) in the Swedish, that performs a various number of energy services, that is, a service where the energy efficiency is central. These companies have an extensive knowledge of the technical options available and they can also be contracted through various solutions, such as so-called Energy Performance Contracts (EPC) to finance the renovation of the existing lighting. Energy services in general and in particular the EPC, however, right and wrong, has got a bad reputation in Sweden. The reasons we have found is:

ESCOs have had trouble to see the deal/contract from the clients point of view

It has been difficult to maintain the engagement because of the long contract

There has been a lack of political management / general framework of the organization's governance, which gives an uncertainty in the process and also makes it difficult to find the right priorities.

There has been a lack of goals / objective of the project which leads to that no one now what success factors / indicators to measure results by

the goals of the project is rarely connected to the energy and climate goals in the municipality

There is a lack of knowledge regarding how to calculate the profitability and returns associated with energy services/EPC, leading to incorrect decision making

As the market for EPC and energy services is very small, small disturbances / small problems seem much bigger than it really is, that they disrupt the entire market.

Streetlight EPC is an IEE/EU project in which the Energy Agency for Southeast Sweden will stimulate the Swedish market for energy services regarding street- and park lighting. Through interviews and by studying existing data, ESS have concluded that our main goal will be to get the municipalities to prioritize street lighting so that sufficient resources are allocated to work with it. For example, they need to get the responsibilities clear, the existing regulatory documents used and new ones created, and make sure that the purchasers receive sufficient time to find out more about the procurement methods and contract models that favor the EPC and other energy services. We must also work with the ESCOs, so that their business model contains clear and simples offers to the client in order to give the client the solution they seek, the ESCOs must also actively demonstrate the benefits of EPC and explain to the municipalities what they would gain by taking advantage of the ESCOs knowledge and skills as well as how much faster the energy efficiency work could be carried out. Energy Agency for Southeast will therefore:

Take advantage of the interest that municipalities have for street lighting and increase the cooperation between municipalities to share knowledge and experiences

Increase the skills of purchasers around energy services and EPC through training, seminars and collaboration with other municipalities.

Increase the skills of at and buyers how to procure the street and park lighting and the opportunities a modern lighting can provide.

Interact with other projects, other stakeholders and energy service companies to support the efforts to develop sustainable business solutions for lighting projects and energy services.

Del 1 Energitjnster och EPC

Kunskap om och frtroende fr EPC i sydost och i Sverige

Kunskapen om EPC och andra former av energitjnster i Sverige och region Sydost r vldigt varierande. Under 2008-2009 genomfrdes det bde nationellt och regionalt flertalet EPC projekt frmst vid renovering av fastigheter, men under senare har anvndandet av denna upphandlingsmetod/kontraktsmetod minskats.

Generellt har EPC projekt idag (p grunder som bde r rtt och fel) ftt ett dligt rykte i Sverige, vid vra intervjuer deltagarna angett man anser att/tror att projekten inte lyckas fr att:

de r komplexa och gller frmst gller enorma renoveringsprojekt

de krver en mycket stor kunskap i upphandlingsskedet

det saknas konkurrens, eller att det r svrt att veta vilka som kan genomfra energitjnsteuppdrag

de lnga kontrakten gr att bde bestllarens som energitjnstefretagets engagemang i uppdraget mattas av med tiden, ett problem r ocks att det omstts personal i bde leden vilket leder till ett kunskapstapp.

D man dock frn Svenska myndigheters och EUs sida upplever att EPC och energitjnster har en mycket strre potential n vad som idag utnyttjas har drfr konceptet utretts av flera instanser i Sverige och kort sammanfattat, utifrn det material och de intervjuer vi tagit del av, har man funnit bland annat fljande aspekter som har lett fram till det dliga ryktet:

Entreprenrerna/energitjnstefretagen har haft svrt att se p projekten ur ett bestllarperspektiv

Det har saknats politisk styrning/vergripande i den egna organisationens styrning vilket innebr en oskerhet i processen och drmed svrt att hitta rtt prioriteringar.

Det har saknats en tydlig mlbild/mlsttning av hur bra projektet ska bli och ven vilka framgngsfaktorer/indikatorer som man ska mta resultatet

Man kopplar inte heller mlen fr projektet med de energi- och klimatml som finns i organisationen

Det finns en kunskapsbrist avseende hur man berknar lnsamhet och avkastning i samband med energiprojekt vilket leder till felaktiga beslutsunderlag

D marknaden fr EPC och energitjnster r mycket liten kan sm strningar/sm problem verka mycket strre n vad det egentligen r, dvs att de str hela marknaden.

Energitjnster i Sverige

Energitjnster r ett samlingsnamn fr olika typer av tjnster som i grunden r ngon form av avtal eller verenskommelse fr effektivisering eller hushllning av energianvndningen och dr EPC r en variant av mnga. Under 2013 publicerades en rapport frn Energimyndigheten dr man definierar begreppet energitjnster beroende p vad tjnsten innehller.

Kategorier av energitjnster och exempel p energitjnst:

Information: Energistatistik, Visualisering, Utbildning

Analys: Energikartlggning, Energiledningssystem, Tillsynsavtal, Facilitator

tgrd: Energioptimering, Drift- och underhllsavtal

Avtal: Styrning med energibesparingsgaranti, EPC, Energisamarbete

Energitjnster delas ocks upp i direkta eller indirekta energitjnster, beroende p om energieffektivisering stadkoms direkt eller indirekt av den specifika tjnsten.

Anvndningen av energitjnster i Sverige har till strsta del skett inom bostder och lokaler, men det finns ven energitjnster riktade mot bde industri- och transportsektorn. Energimyndighetens bredare definition av energitjnst gr att ett flertal typer av fretag kan kallas energitjnstefretag t.ex. energibolag, teknikkonsulter, driftentreprenrer m.fl.

Erfarenheter frn EPC projekt i Sverige

Det har genomfrts flertalet EPC projekt i Sverige och flera av dem har fljts upp i olika studier. Svensk byggtjnst har identifiera att det i Sverige genomfrts drygt 70 EPC-projekt avseende renovering av byggnader. Ca 16 miljoner m2 har omfattats och den genomsnittlig energibesparing 20 -25 %. Ls mer om deras exempel.

Sammanstllningar av vilka tgrder r mest lnsamma finns bland annat p eef.se och andra goda exempel. Energimyndigheten ger en del exempel i ett utbildningsmaterial frn 2011.

P det avslutade EU projekt EESIs hemsida finns information frn totalt 25 projekt som studerats (14 i offentliga lokaler och 11 i industrilokaler) vilka tillsammans motsvarar ca 1 procent av den totala offentliga lokalytan i Sverige. De genomsnittliga energieffektiviseringar som uppntts uppgr till 22 procent fr offentliga lokaler och 55 procent fr industrilokaler. Swedish Environmental Research Institute, [email protected], Tel: 0046-8-598-56-318

Exempel frn Kalmar

I Sydost har bland annat Landstinget i Kalmar har genomfrt ett energieffektiviseringsprojekt dr Siemens (Christer Porsvi, affrsomrdesansvarig fr region syd p Siemens) varit huvudentreprenr. EPC projektet genomfrdes 2006-2008 och omfattade 130 byggnader. Kalmar kommun genomfr under 2014 ett stort EPC projekt p flera av sina fastigheter. Utredningar infr eventuella projekt har genomfrts i Borgholms kommun men p grund av fr hga kostnader har arbetet avbrutits.

Exempel (Effektivisering & finansiering)

I Grstorps kommun har man bytt ut strre delen av utomhusbelysningen till mer energieffektiva armaturer. Det man gjorde var att byta ut kvicksilver till hgtrycksnatrium, vilket har minskat energikostnaderna med ver 50 %. Frutom lgre energikostnader s ger utbytet ven lgre underhllskostnader samt ett hgre ljusflde.

Fr sm kommuner, som exempelvis Grstorp, vilka inte har mjlighet att finansiera en sdan investering sjlva kan detta allts ske tillsammans med entreprenren.

Grstorps kommun har man anvnt sig av denna finansieringsmodell. Bild och information har vi hmtat hr.

Unik upphandling 2014

Ett alldeles nytt avtal hsten 2014 har slutits mellan Sala Heby AB och Philips avseende utbyte av all offentlig befintlig belysning till LED belysning. I projektet kommer vi att flja det arbetet som sker dr.

tgrder och aktiviteter fr att utveckla energitjnster i Sverige

Energimyndigheten, det tidigare Miljstyrningsrdet, IVL, SKL r ngra av de myndigheter och organisationer som genomfrt projekt och studier fr att utveckla marknaden fr energitjnster. tgrderna har syftat till att ge bde bestllare och leverantrer std. Bland annat har det deltas ut investeringsstd till kommuner och landsting, arbetsmetoder, mallar och verktyg har arbetats fram lika s har genomfrda projekt utvrderats fr att erfarenheter ska kunna spridas. P nationell, regional och lokal niv har ven utbildningar och seminarier genomfrts fr frmst offentliga bestllare/inkpare.

De senaste satsningarna som genomfrts r bland annat att Energimyndigheten under 2014 avsatte medel fr miljstudier som r direkt kopplade till en investering i energieffektivisering i fastigheter och i byggnader. Syftet varatt frmja energitjnstemarknaden genom att adressera ett marknadsmisslyckande dr bestllaren inte har tillrckligt med information om energianvndningen och/eller sitt behov. Miljstudien skautreda hur skande kan anvnda energitjnster vid en investering fr att stadkomma en specifik effektivisering. Ls mer p Energimyndighetens hemsida.

Under 2013 delade Energimyndigheten ut ett utvecklingsstd p 1,3 miljoner kronor till Energieffektiviseringsfretagen, EEF, med syfte att EEF ska utvecklas till den branschorganisation fr energitjnstefretag som man ansett behvs fr att marknaden ska ta fart. Ls mer p EEFs hemsida.

P energimyndighets hemsida finns en sammanstllning av olika projekt som har genomfrts fr att stimulera energitjnstemarknaden, Ls mer p Energimyndighetens hemsida.

Information, studier, broschyrer om energitjnster och EPC

Som ett led att utveckla energitjnster och EPC finns det mycket information att tillg. Den svenska Energimyndigheten och Miljstyrningsrdet har under flera r gjort utredningar som fokuserat p den svenska marknaden fr energitjnster. Fljande rapporter har hittills publicerats:

2008, Erfarenheter frn EPC-projekt en intervjustudie av Eva Dalenstam, Miljstyrningsrdet Mars 2009. Slutsatser frn studien r bland annat

Tidig politisk frankring r viktig,

Att ta bra fram statistik tidigt fr bde beslutsfattare, politik och entreprenr upphandlingsunderlaget kan/ska inkludera kundintervjuer, klimatkrav och man ska vara noggrann och tydlig med utvrdering och kompetensprofiler - ta hjlpa av andra som genomfrt EPCprojekt

Viktigt att entreprenren fokuserar p kundens behov och att man ser varandra som samarbetspartners i projektet. Noggranna analyser r avgrande samt att det finns tillrckligt med personal

Via EPC projekt samlas flera smprojekt i en upphandling r positivt, det ger ocks en bra bild av arbetet som kan presenteras fr beslutsfattare och politiker.

Nr man valt att lgga in en utbildning av driftpersonalen som en del i epc projektet har det varit mycket uppskattat och har lett till en fortsatt driftoptimering som personalen sjlva kan genomfra. Den nya kunskapen leder till en kad medvetenhet och att mer tid drmed leggs p optimering vilket leder till att man sparar mer pengar.

Problem och fallgropar: beroende p hur lnge entreprenren ska vara bunden till ett kontrakt (uppfljningsfasen) efter arbetet slutfrts finns det stor risk att intresset och engagemanget avtar. Att arbetet krver mer egeninsats n vad man rknat med.

http://www.msr.se/PageFiles/2732/MSR_Erfarenheter_EPC_2009.pdf

2009, Vgledning fr miljanpassad upphandling av EPC,

http://www.msr.se/PageFiles/2732/msr_vagledn_epc.pdf

http://www.milou.hutskane.nu/files/081029msromepc.pdf

2009, Vgledning till metodval vid berkning av pverkan frn frndrad energianvndning p de svenska miljmlen

Ger tips och ider p hur man ska anvnda EPC upphandlingar och projekt nr man ska berkna/redovisa hur man uppnr miljmlen.

http://www3.ivl.se/rapporter/pdf/B1822.pdf

2010, Erfarenhetsutbyte kring energieffektivisering

http://www.energimyndigheten.se/Global/F%c3%b6retag/Energiforum/Bergsmannen%2010-04.pdf

2011, Analys av den svenska marknaden fr energitjnster. Det man kom fram till d var att

Marknaden fr energitjnster har lngt strre potential n vad som hittills uppntts

Leverantrerna br arbeta fram fler affrsmodeller och verka fr strre transparens

Bestllarnas frstelse fr vad energitjnster r och vad de kan leverera r kritiskt fr marknadens utveckling

Det finns ett behov av fler leverantrer inom komplexa energitjnster

Framfrallt de strre energibolagen br ta ett kat ansvar och hja aktiviteten inom energitjnsteomrdet

2013, Energitjnster i Sverige Statusrapport fr tjnster fr energieffektivisering. Hr konsterarar energimyndigheten bland annat att:

En viktig aspekt gllande frtroendefrgan r att endast ett ftal dliga erfarenheter frn energitjnsteprojekt kan leda till att en del blir skeptiska mot energitjnstefretag och deras tjnster. Det r sledes viktigare att skala upp projekten snarare n att lta enstaka fall skada frtroendet.

I tidigare studier har vissa bestmmelser i lagen om offentlig upphandling, kommunallagen och konkurrenslagen upplevts som problematiska fr energitjnstemarknaden, vilket br utredas djupare i framtiden.

Fljande exempel p andra hmmande faktorer r:

Otillrcklig marknadsfring

Kortsiktiga garfrhllanden och organisationer

Att hyresgster i kommersiella lokaler ofta sjlva str fr energikostnaden, inte fastighetsgaren

Oklara redovisningsprinciper

Juridiska oklarheter

F aktrer inom specifika marknadssegment

Specifika omrden dr Energimyndigheten bedmer att mer information och transparens behvs r:

Kvalificeringskriterier fr leverantrer som mste vara rimliga men tillrckliga.

Frfrgningsunderlag mste vara inriktade mot bestllarens behov.

Utvrderingskriterier mste ge bestllaren verklig kontroll ver projektets ekonomiska och tekniska ramar.

Avtalen mste vara utformade s att de underlttar samarbete, ger gemensamma incitament och levererar mot kundens behov.

2013, Certifiering av leverantrer av energitjnster.

Slutsats att ett frivilligt certifieringssystem ska infras som ska samordnas med befintliga system. Dock visar utredningen att fr komplexa avtal ssom EPC r det inte aktuellt att utforma ett system fr certifiering eftersom det dels riskerar att hmma utvecklingen av nya affrsmodeller d marknaden r begrnsad till ett ftal leverantrer, dels finns det svrigheter med att stta kriterier fr helheten. (artikel 16 i Energieffektiviseringsdirektivet (2012/27/EU))

Under 2013 och 2014 arbetar man p Energimyndigheten vidare p ytterligare en rapport som tittar p finansieringsmjligheter.

Intressant och matnyttig information finns ven att hitta p Euprogrammet IEEs hemsida p sidan om Energy performance contracting in the European Union samt frn eu projektet http://www.e-streetlight.com/ som endast fokuserade p EPC och utomhusbelysning

Energitjnstefretags tillgnglighet

Utifrn Energimyndighetens definition av energitjnster inom vilken energitjnster delas upp i fyra huvudkategorier; information, analys, tgrder, avtal finns det massor av fretag i Sverige som erbjuder denna typ av tjnster. Det r allt frn stora konsultfretag, energibolag, energi- och klimatrdgivare dvs ngon som levererar en tjnst med det indirekta eller direkta syftet att stadkomma effektivare energianvndning hos bestllaren, samt att tjnsten r kommersiell och har som syfte att generera ekonomisk vinning fr leverantren. Utifrn denna definition finns det drfr mngder av fretag som arbetar inom energitjnstesektorn i Sverige.

Nr det gller fretag som arbetar med EPC har Svensk byggtjnst identifierat Siemens, Schneider Electric och Caverion som de strsta EPC-aktrerna i Sverige avseende fastighetsrenoveringar. Se exempel frn Schneider. YIT och Philips r tv andra fretag som ven genomfrt uppdrag som omfattar energieffektivisering av belysning. P energitjnstefretagens branchorganisationen Energitjnstefretagen (EEF) finns en sammanstllning av deras medlemmar - ls mer vilken r en god sammanstllning av aktiva fretag som bde arbetar med energitjnster i dess vida bemrkelse samt EPC. Dr finns ven Ahlsell Aton Extronic TD Light Sweden som aktrer inom belysningsbranschen. Fr de sm och medelstora fretagen som finns i regionen lika s fr energibolagen finns det ocks mjligheter att vara med och lmna anbud p denna typ av upphandling beroende p vilka krav som stlls p tjnsten.

I ett pgende projekt mellan Blekinge Tekniska hgskola och Auralight kommer det utredas hur ett fretag br arbeta (profil, utbildning, tjnster etc) fr att p ett effektivt och kvalitativt stt erbjuda belysning som en tjnst.

Finansieringen av energitjnster och energitjnstefretag

Energimyndigheten skriver fljande om finansiering. Ofta jmstlls EPC med tredjepartsfinansiering. Detta r felaktigt d tredjepartsfinansiering endast r en tjnst som entreprenrerna tillhandahller. Finansieringsmodellen ska alltid vara frikopplad frn den besparingsgaranti man kper. Det gr bra att finansiera ett EPC-projekt p vanligt stt genom bankln, med egna medel eller genom leasing. De tgrder som genomfrs ska i huvudsak finansieras av garanterade driftkostnadsreduktioner och samarbetet upphr d projektet r avbetalat. Projektet kan finansieras p flera olika stt, och finansieringsformen ska inte vara knuten till besparingsgarantin. Ett EPC-projekt r alltid lnsamt fr fastighetsgaren om den rliga besparingen r strre n den rliga kapitalkostnaden.

Utifrn de diskussioner som frts med energimyndigheten och andra aktrer i Sverige kan man konstatera att finansiering av energitjnster, EPCkontrakt Sverige skiljer frn vriga EU. Generellt har de offentliga aktrerna mjligheter att f bttre lnevillkor n energitjnstefretagen varvid projekten blir mindre kostsamma om den offentliga aktren sjlv tar lnen istllet fr energitjnstefretaget. Energimyndigheten ppekar ocks att det r svrt att dra generella riktlinjer fr finansiering av energitjnster d varje projekt r unikt och att finansieringsmodellen mste projekt anpassas. Energimyndigheten arbetar 2013-2015 med att vidare utreda finansieringsmjligheterna.

Det finns dock finansieringsinstitut som ger ln till energitjnsteprojekt som tex EPC tex http://www.delagelanden.com/ ett fretag med rtter i Nederlnderna, vilka bland annat finansierat projekt som Philips deltagit i.

Energitjnster ur juridiskt perspektiv

Redan 2009-12-08, konstaterade statliga Miljstyrningsrdet att det var tilltet att anvnda EPC, Energy Performance Contracting, fr upphandling av energieffektiviseringsprojekt. Rdet hade granskat de juridiska aspekterna av kontraktsformen d Stockholm Stad beslutat att stoppa ett EPC-projekt eftersom man inte var skra p att den hr typen av upphandling var laglig. Ls mer. Energimyndigheten skriver senare under 2013, avseende de juridiska aspekterna, i Energitjnster i Sverige Statusrapport fr tjnster fr energieffektivisering (ER 2013:22) att // I tidigare studier har vissa bestmmelser i lagen om offentlig upphandling, kommunallagen och konkurrenslagen upplevts som problematiska fr energitjnstemarknaden, vilket br utredas djupare i framtiden.

2011 Genomfrde Energimyndigheten en utbildning dr, material och samtal har dokumenterats i Energieffektivisering och garanterad energibesparing

- Dokumentation frn Energimyndighetens kurs. Vid denna utbildning deltog Jan-Erik Falk, som r jurist med utbildningserfarenhet inom offentlig upphandling och konkurrensrtt p nationell och internationell niv. Han har ven skrivit lagkommentarer, artiklar och bcker i mnet. I dokumentationen sammanfattas hans fredrag s hr:

Jan-Erik ville // visa att upphandlingar kring energitjnster och EPC kan vara bde transparenta och frutsgbara fr alla parter..// Enligt Jan-Erik Falk r lagen om offentlig upphandling i grunden ett utmrkt verktyg, bde fr offentliga och privata bestllare.

Lagen bygger p en strukturerad logik, rtt anvnd hjlper den bestllaren att gra rtt. Tidigare fanns det en oskerhet kring incitamentsupphandlingar men efter en rttslig prvning r det numera f som verklagar ett tilldelningsbeslut.

Ett av rden till bestllare av EPC-projekt ville Jan-Falk betona lite extra.

Undvik optioner i upphandlingen, lsningen r juridiskt tveksam och drmed kar risken fr att hela upphandlingen verklagas. Det r bttre att lgga in en klausul om att ni ska ha avbestllningsrtt p freslagna tgrder i avtalet.

Han lyfte ven fram att en incitamentsupphandling inte handlar om att hitta den entreprenr som lmnar det lgsta priset. Hr handlar det istllet om att vlja ut den leverantr som totalt stt garanterar den bsta ekonomiska avkastningen.

Det spelar ingen roll vad leverantren kostar per timme. Om energitjnstfretaget tjnar pengar p ett gott arbete r det bara en frdel ven fr bestllaren. Tanken med ett EPC-projekt r att bda parter ska bli vinnare. //

Trygghet fr bestllaren att finna plitliga energitjnstefretag

Under 2013 har Energimyndigheten p Regeringens uppdrag underskt behovet av ett certifieringssystem eller motsvarande kvalificeringssystem fr leverantrer av energitjnster. I sin utredning frslog Energimyndigheten ett frivilligt certifieringssystem under ackreditering p personniv fr energitjnsterna energianalys, energirdgivning, energikartlggningar, drift och underhll samt serviceavtal. Komplexa energitjnster i sin helhet eller genomfrande av direkta energieffektiviseringstgrder bedms inte aktuella att inkludera i nulget. Ls mer. I utredningsarbetet kring hur implementeringen av energieffektiviseringsdirektivet (artikel 7) har energimyndigheten ven tittat p utveckling av frivilliga avtal fr energibolag och energitjnstefretag, kvotsystem m.m.

Arbete som r p gng fr att skapa en tryggare marknad

SIS har hittills tagit fram en standard dr syftet med denna r att ge vgledning bde till mottagare och leverantrer av energieffektiviseringstjnster. Energieffektiviseringstjnster - Definitioner och krav. Ls mer.

EU projektet Transparense startade i april 2013 och kommer att pg till december 2015. Mlet med Transparense-projektet r att ka transparensen och frtroendet fr EPC (Energy Perfomance Contracting) p den europeiska marknaden. En av huvudaktiviteterna i projektet r utveckling av en gemensam europeisk Code of Conduct, uppfrandekod, fr EPC-projekt samt framtagande av nationella strategier fr denna. I EPC-uppfrandekoden ska grundlggande principer fr frberedelse och genomfrande av EPC-projekt definieras. Att EPC-projekt genomfrs i enlighet med EPC uppfrandekoden ska garantera kvalitet i projekten. Genom att en stor andel EPC-leverantrer (ESCO:s), anammar de principer som finns i uppfrandekoden s frvntas frtroendet fr EPC att ka hos potentiella kunder.

ven EEF, energieffektiviseringsfretagen arbetar med att systematisera en arbetsmetod fr att skapa skrare energitjnster.

Att upphandla energitjnster

Brist p kunskap, rutiner, styrdokument och politiska beslut ses som de strsta hindren vid upphandling av energitjnster och inte sjlva upphandlingen/kontrakten i sig. Vid intervjuerna som genomfrts har flera aktrer har lyft upp r att det saknas enkla guider och tips fr hur man genomfr EPC projekt p mindre objekt. Kunskapen om tidigare genomfrda projekt ligger ocks ibland mer hos bestllaren istllet fr upphandlare/inkpare varvid kunskap om att ver erfarenheter till andra projekt uteblir.

Samverkan mellan bestllare och upphandlare/inkpare behver ocks vara god och kanske skiljer sig en del t vid upphandling av energitjnster jmfrt med andra typer av upphandlingar, detta d det ofta rr sig om komplexa upphandlingar med mycket tekniska inslag.

Flera av den intervjuade upplever att LOU r jttebra i grund och botten, men det LOU leder till att upphandlingarna inte ser till att man fr det men behver/nskar. Man upplever att det i mnga fall handlar mer om tur n rtt kriterier om upphandlingen r lyckad eller inte.

Del 2 Utomhusbelysning och energieffektivisering

Offentliga aktrers ansvar fr planering av utomhusbelysning i offentliga miljer innebr ett stort ansvar. Belysningen ska vara energi