kårutredningen 2014-2015 - uppsalaekonomerna€¦ · kårutredningen 2014-2015 1 kårutredningen...

Kårutredningen 2014-2015

1


Isak Roth Jonathan McLachlan Sofia Björklöv

Vi skulle särskilt vilja tacka David Sucasas Gottfridson, Peter Hedberg och UE:s styrelse HT12-

VT13 för den grund som utredningen byggt vidare på. Vidare vill vi tacka UE:s styrelse

efterkommande terminer för fortsatt stöd i att driva utredningen om kårstatus.


2

BEGREPPSLISTA

Ekonomiska Sektionen

Är Uppsala Studentkårs arbetande organ för studiebevakning för de ekonomirelaterade

institutionerna, samt för kulturgeografer och informatik och media.

Farmis

Farmacevternas studentkår vid Uppsala Universitet. Har haft kårstatus sedan tidigt 1900-tal.

Handelshögskolan Göteborg (HHGS)

Studentkår för både jurister och ekonomer i Göteborg.

Jönköping International Business School (JIBS)

Studentkår vid Jönköpings Högskola.

Juridiska Föreningen (JF)

Fakultetsomslutande ideell studentförening vid Juridiska Fakulteten vid Uppsala universitet.

Stämmobeslut VT15 om att söka kårstatus för Juridiska Fakulteten perioden 1 juli 2016 - 31 juni

2019.

Kuratorskonventet (KK)

Kuratorskonventet är samarbetsorganet för Uppsalas tretton studentnationer. Det bildades 1831

för att öka samarbetet mellan nationerna och tillvarata nationernas gemensamma intressen.

Lundaekonomerna (LE)

Studentkåren vid Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. En av Sveriges få renodlade

ekonomikårer.

Uppsala Studentkår (US)

Kår för de flesta verksamhetsområden vid universitetet. Sköter i dagsläget studiebevakningen på

företagsekonomiska, nationalekonomiska, statistiska och ekonomisk historia institutionen.


3

UTN

Uppsala teknolog- och naturvetarkår. Erhöll kårstatus för Teknat 1 januari 2014. Sökte för

verksamhetsåren 2013-2016.

SASSE

Stockholm School of Economics Student Association. Studentkåren vid Handelshögskolan i

Stockholm. Varit studentkår – som därutöver rönt stora framgångar även inom fritid och framtid

- sedan organisationen startade 1909.

Studentkår

Formell representant för studenter, med huvudsakligt syfte att bevaka och delta i planering av

utbildningen. Högskolelagen (2009:1434) kap 4 9§ säger att “En studentkår ska ha som huvudsakligt

syfte att bevaka och medverka i utvecklingen av utbildningen och förutsättningarna för studier vid högskolan”.

Detta kan även innebära studiesociala frågor, så som bostäder, sjukvård, arbetsmiljö.

Studiebevakning

Studiebevakning handlar om att tillgodose studenters intressen och driva frågor om utbildning,

arbetsmiljö eller liknande. Mer konkret handlar det om att arbeta för utbildningskvalité,

studenters rättighet (exempelvis med examinationer), studiesocialt (studiemiljö, bostäder,

studiemedel). Även frågor som rör utbildningens relevans för arbetslivet och internationalisering

kan täckas in i detta område.

Studieråd

Föreslagen organisatorisk introduktion till UE för att underlätta långsiktiga utbildningsfrågor för

vice ordförande med utbildningsansvar.

Överklagandenämnden för högskolan (ONH)

Myndighet vars uppgift är att pröva ärenden som fattas av beslutande organ i högskolesektorn.

Exempelvis prövades här ärendet om att US inte fick kårstatus för Teknat trots större antal

medlemmar (Beslut 2013-06-14 (reg.nr 25-242-13))


4

1. BAKGRUND

Detta kapitel ger en inblick till varför kårstatus är intressant, vilken organisatorisk del av

universitetet vi söker kårstatus för, nuvarande kårverksamhet samt en överblick över UE:s

förväntade studiebevakande verksamhet.

Syfte

Syftet med denna utredning är att agera underlag för UE:s stämma inför beslut om kåransökan

2016-2019. Ambitionen är att erbjuda en grundläggande och omfattande inblick i vad kårstatus

innebär för UE och studenter vid de ekonomirelaterade institutionerna.

Varför yrkar styrelsen på att söka kårstatus?

Idag ser Föreningen Uppsalaekonomernas (“Uppsalaekonomerna”) stadgar ut på följande vis:

“Kap.1§2 Ändamål

Föreningen Uppsalaekonomernas främsta ändamål är att bevaka och utveckla utbildningen samt

förbättra förutsättningarna för ekonomirelaterade studier vid Uppsala universitet.”

”Kap. 12 §2 Utbildningsutskottet syfte:

Utbildningsutskotten skall verka för att bevaka ekonomutbildningen vid Uppsala universitet

samt bedriva utbildningsrelaterade projekt.”

Styrelsen anser att vi i dagsläget inte uppfyller dessa ändamål på ett optimalt sätt. Detta

förhållningssätt har varit konstant sedan kårutredningen 2012. Det är därför styrelsen har

undersökt huruvida status som studentkår1 är eftersträvansvärt. Den studiebevakning som sker

av Uppsala Studentkår – den nuvarande studentkåren vid de ekonomirelaterade institutionerna -

är enligt styrelsen bristfällig mot de studenter som är medlemmar i Uppsalaekonomerna, men

1 9 § En studentkår ska ha som huvudsakligt syfte att bevaka och medverka i utvecklingen av utbildningen och förutsättningarna för studier vid högskolan Lag (2009:766)


5

även mot samtliga studenter vid de ekonomirelaterade institutionerna. Det finns rum för

utveckling och förbättring av våra studier men detta tar lång tid då vi idag till stor del inte för

formell studiebevakning direkt mot studenterna utan måste gå via en samarbetsorganisation,

Ekonomiska sektionen (”Ekosek”), som fungerar ineffektivt och där det finns delade åsikter och

intressen.

Arbetet som ekonom, oavsett i vilken av de otaliga branscher som idag utstår hög internationell

konkurrens, förutsätter en gedigen och internationellt anpassad utbildning. Detta i en helt annan

utsträckning än andra samhällsvetenskapliga yrkesområden. Studenterna behöver en

konkurrenskraftig utbildning som ständigt vågar förändras och förbättras. Som kår kan

Uppsalaekonomerna representera sina medlemmar på ett mycket bättre sätt inom universitetet

samt föra en utförlig och närmare studiebevakning. Vi kan då mer aktivt arbeta mot att våra

medlemmar ska ha de bästa förutsättningarna för att få en bra utbildning.

Den kontakt vi själva för mot universitetet idag är begränsasd av att allt arbete sker ideelt samt av

den redan höga arbetsbelastningen, vilket gör det svårt att lägga tid på stora långsiktiga frågor.

År 2012 genomfördes senast en kårutredning, som presenterades för höststämman 2012.

Höststämman 2012 beslutade att ansöka om kårstatus för perioden 2013-2016 . Med UE:s 838

aktiva medlemmar (av totalt 1125) mot US 2258 aktiva medlemmar vid de fyra

ekonomirelaterade institutionerna (av totalt 23775) var det till synes klart att US skulle ges

ställning som studentkår för de fyra berörda institutionerna. Förklaringen till det låga

medlemsantalet 2012 var en total uppdatering av medlemsregistret, där varje person behövde

bekräfta sin status som medlem. Sommaren 2012 hade UE runt 4000 medlemmar, varav många

var seniormedlemmar och alltså inte längre aktiva studenter vid universitetet. Anledningen till

denna uppdatering var enligt Peter Hedberg (ordförande HT12-VT13) att det var dags att ge en

klarare bild av faktiska medlemstalet; man var oroad över om man skulle kunna kritiseras för det

eventuellt missvisande medlemsantalet. Sedan dess har arbete skett för att på sikt undvika arbetet

med manuell bearbetning av medlemsregistret. För mer information angående tekniska lösningar

vid medlemsinskrivning se medlemskapsutredningen 2015.

Idag har US totalt 17 125 medlemmar. Antalet vid de fyra ekonomirelaterade institutionerna är

okänt. I skrivande stund har UE ca 3000 medlemmar, varav ett okänt antal är inaktiva.


6

Uppsala universitets organisation

Uppsala universitets högsta beslutande organ är konsistoriet och därefter kommer rektorn. Det

är konsistoriet som beslutar om kårstatus för studentorganisationer vid universitetet. Inom

universitetet finns det tre vetenskapsområden som består av en eller flera fakulteter vilka i sin tur

består av ett antal institutioner. Exempelvis tillhör alla institutioner på Ekonomikum den

Samhällsvetenskapliga fakulteten inom Vetenskapsområdet för humaniora och

samhällsvetenskap.

Antalet kårer vid Uppsala

universitet

Kårer i dagsläget

I dagsläget finns det fyra kårer vid Uppsala

universitet; Uppsala studentkår (“US”),

Farmacevtiska studentkåren (“Farmis”),

Uppsala Teknolog- och Naturvetarkår

(”UTN), och Gotlands Studentkår Rindi

(“Rindi”).

US bildades år 1849 av nationerna och var

länge den enda kåren för Uppsala

universitets studenter. I dagsläget representerar de alla studenter vid Uppsala universitet, med

undantag för vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap, Farmaceutiska fakulteten samt

det geografiska området Gotland.

Farmis var tidigare en studentkår som representerade studenter på Farmaceutiska institutet i

Stockholm. År 1971 flyttades institutet till Uppsala och Farmis fortsatte då att vara studentkår

för sina studenter på den Farmaceutiska fakulteten.


7

Uppsala Teknolog- och Naturvetarkår (“UTN”) var vid kåransökan 2013 en studentförening på

samma villkor som Uppsalaekonomerna, men beviljades efter många om och men kårstatus för

vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap.

UTN har funnits sedan 2002 genom en sammanslagning av föreningarna Uppsala TeknologKår

och Föreningen Uppsala Naturvetare – med enskilt viktigaste ändamål att bilda en

fakultetsomslutande kår. Ända sedan år 1999 hade UTN och dess föregångare utrett kårfrågan

och fått avslag på tre kåransökningar innan man tilldelades kårstatus år 2013. Under kåransökan

för 2010 var universitetets argument till avslag att US hade fler medlemmar än UTN inom deras

verksamhetsområde, något som är föga förvånande då detta var precis efter kårobligatoriet

försvann och alla natur- och teknologstudenter fortfarande var medlemmar i US.

År 2013 sökte, och fick, UTN kårstatus för studenter på dem Teknisk-naturvetenskapliga

fakulteten. US hade förvisso ett övertag med 3 637 aktiva studenter (d.v.s. medlemmar) jämfört

med UTN:s 2 654 aktiva studenter. Konsistoriet valde dock att göra en samlad bedömning av

såväl medlemsantal som utfallet av den gemensamma studentomröstningen som UTN och US

gemensamt anordnade. Eftersom studentomröstningen var en gemensam ansträngning av båda

organisationer bedömdes utfallet som vägledande. Med ca 40 % valdeltagande - vilket är mycket

högt med ett studentkårsval mått mätt – och 78 % röstande till UTN:s fördel ansåg konsistoriet

att UTN var berättigade status som kår (Bilaga B). Här ska understrykas att US överklagade

beslutet till ONH, som gav US rätt. Alltså fick US kårstatus efter överklagandet, men avsade sig

sedan (efter mellanliggande kårval) denna till UTN:s fördel. Slutsatsen är att betydelsen av en

studentomröstning inte ska ges särskilt stor relevans när skillnaden i antal medlemmar är så pass

stort som UTN vs US.

Rindi var tidigare studentkår vid Högskolan på Gotland, och blev i och med tillfället för

kåransökan 2013 kår vid Campus Gotland. Det fanns ingen uttalad ambition hos US att söka

kårstatus för Campus Gotland, och Rindi ansökte själva om kårstatus.

Kårer om ett år

Om ett år kan det finnas sex kårer vid Uppsala universitet; US, Farmis, UTN, UE, JF och Rindi.

Inför senaste kåransökan (2013) samlades representanter från respektive kår/förening för att

samtala om samarbete inför en situation med flera kårer vid universitetet. Detta


8

kårsamarbetsorgan syftade till att underlätta för att driva gemensamma frågor gentemot

universitetet. Eftersom Uppsalaekonomerna inte fick kårstatus efter förra kåransökan ingick inte

föreningen i vidare samtal om utvecklingen av samarbetsorganet. Idag är organet inte lika

formellt, till skillnad från Lunds Universitet Studenter, utan verkar ha verksamhet mer i det

dolda.

Med flera kårer vid universitetet kommer det bli större och större behov av en gemensam

plattform för studentgemensamma frågor, som exempelvis ekonomi och bostad. Trots US

bristande drivkraft på lokal nivå, har US traditionellt en stark kraft centralt mot universitetet,

kommun och landsting.

Vilka områden är kopplade till UE?

De studenter som Uppsalaekonomerna i dagsläget representerar studerar inom

Samhällsvetenskapliga fakulteten. De institutioner som styrelsen anser bäst relatera till UE:s

verksamhet, och som idag berättigar ordinarie medlemskap enligt Uppsalaekonomernas

reglemente, är:

● Företagsekonomiska institutionen

● Nationalekonomiska institutionen

● Ekonomisk-historiska institutionen

● Statistiska institutionen

Anledningen till detta är på grund av den starka kopplingen till ämnet ekonomi samt att den

större majoriteten av Uppsalaekonomernas medlemmar i dagsläget studerar inom dessa

institutioner. Det är bara vid dessa institutioner man kan läsa sitt huvudämne och med den ta ut

en ekonomie kandidatexamen. För vidare argumentation hänvisas till medlemskapsutredningens

förslag till reglementesändring, bilaga D.

Under hösten 2014 uppkom oklarheter kring huruvida det är möjligt för en förening att ombildas

till en kår för enbart ett par institutioner under en fakultet, d.v.s. att det skulle finnas två kårer vid

en och samma fakultet. Eftersom konsistoriet vid Uppsalaekonomernas förra kåransökan inte


9

kritiserade ansökan på grund av detta kriterium, tolkar styrelsen detta som att

Uppsalaekonomerna har all möjlighet att erhålla kårstatus för ett par institutioner under en

mycket större fakultet.

Vad vill studenterna?

Att söka kårstatus har tidigare godtagits av föreningsstämman (2012) och utgjorde således den

formella rösten för föreningens medlemmar inför förra periodens kåransökan.

Våren 2015 genomfördes den sedvanliga medlemsundersökningen. 373 studenter deltog. 331

studenter valde att svara på ”Anser du att Uppsalaekonomerna bör ansöka om att bli en egen

studentkår och därigenom kunna bedriva studiebevakning för de ekonomirelaterade

institutionerna (FEK, NEK, STAT och EKHIST) i egen regi och inte på uppdrag av Uppsala

studentkår?”. Av dessa svarade 85.20 % ”Ja”.

Uppsala studentkår

Kårobligatoriets avskaffande

Kår- och nationsobligatoriet avskaffades den 1 juli 2010 eftersom regeringen ansåg att det är en

demokratisk rättighet för alla studenter att själva få välja om de vill tillhöra en förening eller inte.

På regeringens hemsida (www.regeringen.se) finns följande svar på frågan om de dåvarande

studentkårerna skulle finnas kvar efter kårobligatoriets avskaffande (våra understrykningar):

“Kommer de nuvarande studentkårerna att finnas kvar?

Det finns inget som hindrar att de studentkårer som finns i dag även fortsättningsvis lever kvar.

Dock innebär de nya reglerna att det ställs vissa krav för att en sammanslutning av studenter ska

få kalla sig studentkår.

● Kåren ska bestå av studenter vid ett universitet eller en högskola och kunna representera

studenterna inom kårens verksamhetsområde.

● Det huvudsakliga syftet ska vara att bevaka och delta i utvecklingen av utbildningen och

studieförutsättningarna vid högskolan.

● Samtliga studenter inom verksamhetsområdet ska ha rätt att bli medlemmar i kåren

(under förutsättning att de betalar den medlemsavgift som kåren har bestämt).


10

● Alla medlemmar, utom stödmedlemmar, ska ha rösträtt vid val till kårens högsta

beslutande organ.

Vid UU är det konsistoriet som efter ansökan beslutar att ge en sammanslutning ställning som

studentkår. Beslutet gäller normalt för tre år varefter ett nytt beslut fattas. En studentkårs

verksamhetsområde måste sammanfalla med en organisatorisk eller geografiskt avgränsad del av

lärosätet och får inte vara större än universitetet eller högskolan. Om flera sammanslutningar

ansöker om ställning som studentkår inom ett verksamhetsområde ska den som bäst

representerar studenterna inom verksamhetsområdet få ställning som studentkår.

Detta innebär att det även i fortsättningen kommer att kunna finnas flera studentkårer vid ett

universitet eller en högskola.”

Som en konsekvens av kårobligatoriets avskaffande insåg US att de behövde göra om sin

organisation för att inte tappa medlemmar. Åtgärder som gjordes var bland annat att sänka

kåravgiften med ca 100 kr till att vara 45 kr – idag dock höjd till 55 kr - och att decentralisera sin

organisation för att “komma närmare studenterna”. Den senare åtgärden kallar US för

sektionalisering eftersom man delade in verksamheten i sju undersektioner:

● Juridiska sektionen (egentligen Juridiska Studierådet)

● Sektion Lära

● Humanistiska sektionen

● Medicinska sektionen

● Samhällsvetenskapliga sektionen

● Ekonomiska sektionen

● Teknisk-naturvetenskapliga sektionen

Varje sektion är kopplad till varsin fakultet, förutom Samhällsvetenskapliga sektionen och

Ekonomiska sektionen vilka båda tillhör den Samhällsvetenskapliga fakulteten på Uppsala

universitet då fakulteten är så pass omfattande.

Då UTN beviljades kårstatus finns inte den Teknisk-naturvetenskapliga sektionen längre.


11

Ekonomiska sektionen

Inom Ekonomiska sektionen sitter representanter från studentföreningar och

studentrepresentanter från styrelser inom institutioner på Ekonomikum.

Följande föreningar sitter med i Ekonomiska sektionen:

Uppsalaekonomerna

Historikerstudenterna

Samhällsvetarna Uppsala

Uppsala Medievetare

Uppsala Systemvetare

UPS – Uppsala Politicesstuderande

Följande institutioner har studentrepresentanter i Ekonomiska sektionen:

Företagsekonomiska institutionen

Statistiska institutionen

Nationalekonomiska institutionen

Ekonomisk-historia institutionen


12

Kulturgeografiska institutionen

Informatik- och media institutionen

Inom sektionen har samtliga representanter 1 röst vardera. Varje förening och institution har 1

representant, vilket inte tar hänsyn till föreningarnas och institutionernas relativa storlek. Det är

13 med rösträtt i sektionen, inklusive ordförande. Utöver dessa har sektionen en

heltidsarvoderad studiebevakare som är anställda via US men som inte har rösträtt på sektionens

möten. Efter budgetnedskärningar det senaste året har sektionen en till 25 % arvoderad

ordförande, istället för en till heltidsarvoderad studiebevakare.

Tidigare hade alltså sektionen en studiebevakare med sektionsansvar tillika sektionens

sekreterare, samt en person som är utbildningsbevakare och arbetsmiljöansvarig på

Ekonomikum. Ekonomiska sektionens syfte är bland annat att bedriva utbildningsbevakning och

finansiera utbildningsrelaterade projekt från de olika föreningarna.

Från att Ekonomiska sektionens startade var Uppsalaekonomernas representant under dem

första tre åren sektionens ordförande genom föreningens vice ordförande med utbildningsansvar

(Anna Hansson, Darko Draškovic och David Sucasas Gottfridson). Efter US budgetnedskärning

innebar ordförandeposten ett större ansvar. David Löfgren (HT13-VT14) ansåg att

ordförandeskapet i EkoSek skulle kräva för mycket tid, och lämna mindre tid för

ordföranderiskapet i UE, och valde därför att inte kandidera till ordförandeposten. Eftersom

ordförandeskapet i Ekosek väljs under våren, i samma veva som ordföranderiposter i UE väljs,

är det inte heller helt naturligt att samma person blir vald som UE:s utbildningsansvarig samt

Ekoseks ordförande. Isak Roth (HT14-VT15) var i denna situation, och ansåg därutöver att

kvalitén på sektionens studiebevakande arbete varierar kraftigt över terminerna. Att inte kunna

påverka kåren centralt (exempelvis genom FUM) innebär att man inte kan sätta agendan för

frågor om exempelvis digitala tentor, mer schemalagd undervisning mm. Detta sänker

incitamenten för sektionens arbete. Indirekt kan sägas att den formella studentrösten, genom

Ekonomiska Sektionen, har skjutits längre bort från UE i och med US budgetnedskärning. Till

HT15 budgeteras ytterst lite medel för verksamhet bortom arvodering av ordförande och

studiebevakare.


13

Sammantaget har Uppsalaekonomerna varit väl insatta i hur studiebevakningen från US sida

gentemot studenterna på Ekonomikum har bedrivits, och styrelsen menar att sektionen – trots

stundtals goda stunder – är för bred för att vara ett kraftfullt forum för aktiv studiebevakning

gentemot institutionerna. Sällan diskuteras relevanta frågor för konkreta påverkansfrågor mot

universitetet.

Studiebevakning under Uppsala Studentkår

Den studiebevakning som UE nu för går dels genom egna kanaler och dels genom US. Våra

egna kanaler är vårt utbildningsutskott och vår vice ordförande med utbildningsansvar.

Utbildningsutskottet bedriver studiebevakning genom studierelaterade projekt och genom att ta

emot synpunkter från medlemmarna genom sina möten och mail. Exempel på studierelaterade

projekt är Tycka-till-dagarna då utbildningsutskottet står på Ekonomikum och delar ut enkäter

till studenterna där de får ge sin åsikt om utbildningen, även medlemsundersökningen är viktig

för att samla in studenters åsikter om den utbildning som erbjuds. Vice ordförande med

utbildningsansvar har kontakt med institutioner, andra föreningar och kårer både i Uppsala och

runtom i Sverige och innehar en stol vid Ekonomiska sektionen och därigenom en direkt länk till

kårens studiebevakare och övriga förenings- samt institutionsrepresentanter. Vice ordförande

med utbildningsansvar för dialog med relevanta parter på universitetet och verkar därmed som

ekonomistudenters röst, exempelvis i forum som intendenturstyrelsen och samrådsgruppen för

ekonomprogrammet.

Som studentkår ansvarar US för att studentrepresentanter tillsätts till samtliga beslutande och

beredande organ vid Uppsala universitet. Direkt kopplat till institutionernas arbete är tillsättandet

av institutionsrepresentanter. Kontakten med dessa har inte heller vart optimal då det skett flera

avhopp från styrelseplatserna och då uppslutningen på Ekonomiska sektionens möten ibland

varit bristfällig. Ett problem är att institutionsrepresentanters verksamhetsår inte

överensstämmer med sektionens, vilket innebär att halva sektionen byts ut i november. Addera

avsaknad av överlämning och det utgör en grund för låg förståelse för hur sektionen kan arbeta

med studiebevakning. Tidigare terminer, när Sucasas HT12-VT13 arbetade för att styra upp

Ekosek, har antalet representanter på sektionens möten varierat mellan 6-8 (av 14) personer med

rösträtt. Under verksamhetsåret HT14-VT15 har dock sektionen i majoriteten av mötena varit

beslutskraftig. UE har dock framlagt att man gärna ser att historikerstudenterna lämnar forumet,


14

pga. av låg relevans för sektionen. Under året har UE arbetat aktivt för att tillsätta posterna för

de ekonomirelaterade institutionerna, ett arbete som fungerat utan problem.

Studiebevakning med Uppsalaekonomerna som kår

Även om US hävdat att sektionaliseringen ska medföra större inflytande för studenterna genom

att komma närmare dem så har sektionerna liten påverkan uppåt för hur US fungerar centralt. I

US fullmäktige (“FUM”), vilket är US högsta beslutande organ, har ingen representant från

någon sektion rösträtt. Alla platserna i FUM är tillsatta utefter partipolitisk tillhörighet och inte

utefter vilket verksamhetsområde man tillhör i universitetet vilket ger en skev representation av

studenterna. Om US på allvar hade velat att studenterna skulle få inflytande över sin kår så hade

FUM istället kunnat bestå av representanter från de olika sektionerna som har direktkontakt med

sina studenter, exempelvis genom PRUT.

Uppsalaekonomernas styrelse anser att en studiebevakande organisation som är fri från

partipolitik skulle bedriva en effektivare verksamhet. Ett högsta beslutande organ som ska

representera alla studenter inom de olika fakulteterna borde inte väljas utefter politisk tillhörighet

utan efter fakultetsrepresentanter inom varje verksamhetsområde. Att sektionerna inte har något

att säga till om anser styrelsen som märkligt då de sitter nära studenterna och representerar

därför studenterna på ett bättre sätt. Speciellt då detta var den stora anledningen till varför

sektionaliseringen utfördes.

Om Uppsalaekonomerna blir kår så anser vi att det sker en verklig decentralisering av

kårverksamheten och att vi på riktigt kommer kunna komma nära studenterna. Genom att vara

en mindre och mer riktad organisation har vi möjlighet att ha en reell kontakt med våra studenter

vilket kan omsättas till en mer rättvis och effektiv studiebevakning. Uppsalaekonomerna kan då

bedriva frågor tillsammans med institutionerna i högre grad än i dagsläget.

Studiebevakningen från utbildningsutskottet och vice ordförande med utbildningsansvar

kommer att finnas kvar om Uppsalaekonomerna blir kår. Däremot kommer bådas roller att

kraftigt kunna effektiviseras. Blir vår förening en kår kommer eventuellt vice ordförande med

utbildningsansvar att heltidsarvoderas och ta över ansvaret för studiebevakningen vid de

institutioner som vår förening då kommer representera. Om institutionsstyrelseplatserna tillsätts


15

genom Uppsalaekonomerna som kår istället för genom US medför detta nya möjligheter för

studiebevakning och studiepåverkan. Detta genom att integrera institutionsstyrelseplatserna i

större grad med Uppsalaekonomernas utbildningsorgan, exempelvis ett studieråd. Om de

studenter som sitter i institutionsstyrelserna även går på utbildningsutskottets möten som en del

av sitt uppdrag kommer det bildas en direkt länk mellan studenter och institutionerna.

På motsvarande sätt - som Ekonomiska sektionen - skulle vår kår kunna ha en mer nischad

“sektion”: Studierådet, denna utbildningsgrupp skulle kunna driva studenternas intressen mer

effektivt eftersom vi då, till skillnad från Ekonomiska sektionen, inte består utav sex olika

föreningar med varsin agenda och olika intressen.

Slutligen skulle vår utbildningsbevakning vara mer demokratisk än vad den är från US håll

eftersom våra förtroendevalda väljs direkt av våra medlemmar genom en föreningsstämma där

alla våra ordinarie medlemmar har närvarorätt och rösträtt.

Om Uppsala universitet får fler kårer från och med 2016 kommer det innebära större utmaningar

för att samordna den centrala studentrepresentationen. En idé är att likt Lund forma en

övergripande organisation (Lunds universitets studentkårer), vilket agerar forum för de

studentkårer som finns i Lund.

Fördelar & nackdelar

Nedan framförs de fördelar samt nackdelar/risker som utredning kommit fram till om

Uppsalaekonomerna skulle bli egen kår.

Fördelar:

● Möjlighet till bättre studiebevakning

● Legitimitet inom universitetet

● Driva projekt tillsammans med institutionerna

● Underlätta medlemshanteringen

● Bättre representation för våra studenter inom universitetet

● En kår som inte drivs av politiska partier

● Vi kan arvodera poster för ökad effektivisering


16

Nackdelar/risker:

● Formell representant förordar hårdare granskning

● Arvoderingar kan innebära splittring mellan arvoderade och icke-arvoderade

● Juridiska kunskaper om fallärenden behöver införskaffas

● Juridiska kunskaper om hur man besvarar remissärenden från riksdagen och andra

instanser

● Krävs tid för att bygga upp en gedigen påverkansplattform centralt mot universitetet,

vilket är US relativa styrka.

Kommentarer angående nackdelar/risker:

Hårdare granskning - Detta är ett typiskt fall där en nackdel lika gärna kan vara en fördel. Att bli

hårdare granskad innebär att studenter eller andra externa intressenter lättare lägger märke till ett

arbete som inte är väl genomfört. Utredningen anser dock att detta inte ska vara alltför relevant

då Uppsalaekonomerna hela tiden ska sträva mot att genomföra arbeten med högsta kvalitet.

Juridiska kunskaper: Idag har ingen i föreningen några juridiska kunskaper om hur olika lagar och

förordningar ska tolkas och tillämpas i studenters situationer vid universitetet. Detta kan gälla

tentarättningar, arbetsmiljö, scheman, föreläsningstillfällen och mycket mer. Kåren centralt har

anställt studenter som arbetar som kårjurister, som bistår handläggare och studenter med

juridiska fallärenden. Uppsalaekonomerna kommer även behöva fungera som remissinstans vad

gäller statliga utredningar.


17

2. EKONOMI

I detta kapitel presenteras de ekonomiska konsekvenserna av en eventuell kårstatus. Först

föreningens resultat de senaste

Föreningsbudgeten och kårstatus

Resultat de senaste åren i Uppsalaekonomerna

År Resultat Kommentar

2014/2015 367 692 Rev. 2015-11-09

2013/2014 336 586

2012/2013 − 189 792

2011/2012 117 758

2010/2011 284 369

2009/2010 30 000

2008/2009 −24 426

2007/2008 274 789


18

Ekonomisk konsekvens av kårstatus

Nedanstående sammanställning har utgått från läget för kårer i Uppsala 2015. De intäkter och

kostnader som redovisas har främst från UTN efter deras kårstatus 2013. Vissa poster beräknas

till 0 då styrelsen menar att dessa inte kommer bli aktuella för UE vid eventuell kårstatus.

Beräknad ekonomisk konsekvens av kårstatus

Intäkter Per år (kr)

Statligt bidrag + universitetsbidrag 787 200

Mötesarvodering 20 000

Kompendieförsäljning 0

Verksamhetsbidrag 0

Bidrag forskningsevent 0

Medlemsavgifter 0

Totalt 807 200


19

Kostnader Per år (kr)

Arvodering (obs! 4 arvoderade) 629 080

UE Studieråd 40 000

Studentombud & doktorandombud 60 000

Doktorandrådet 42 000

US reception 0

Medlemsavgifter 0

Studenthälsan 0

SFS 0

Totalt 771 080

Netto Per år (kr)

Förväntade intäkter 807 000

Förväntade kostnader (obs! 4 arvoderade) - 771 080

Förväntad ekonomisk konsekvens 35 920

Kommentar till den ekonomiska delen

Dessa intäkter och kostnader är alltså beräknade främst utifrån samtal med Lundaekonomerna

och UTN. Vad som kan vara värt att ha i åtanke är att kårbidraget inte är detsamma varje år. Det

har skett en sänkning sedan 2010. Bidraget från staten och universitetet beräknas genom HST

och det statliga bidraget per student. Detta bidraget ligger i dagsläget på total 300kr per HST och

år. Styrelsen har utgått från dagens situation för kårer i Uppsala och vill poängtera att läget i

Uppsala kan förändras och ytterligare intäkter/kostnader kan tillkomma.


20

Vidare vill vi poängtera att resultatet presenteras utifrån enbart fyra arvoderade poster. Styrelsen

vill poängtera att det kan vara aktuellt med färre arvoderade poster, om andra kostnader ovan

blir högre.

Efter att ha besökt JF Uppsalas informationskväll (13/5-15) så kom frågan om skattefrihet upp.

Enligt JF så innebär en erhållen kårstatus att man kan bortse från det så kallade fullföljdskravet

som gäller för allmännyttiga ideella föreningar. Dock är detta något som bör tittas vidare på.


21

3. ORGANISATORISKA KONSEKVENSER

Föreningen Uppsalaekonomernas ändamål

Högskolelagen (2009:766) kap 4 9§ säger att “En studentkår ska ha som huvudsakligt syfte att bevaka

och medverka i utvecklingen av utbildningen och förutsättningarna för studier vid högskolan”. Detta innebär att

Uppsalaekonomernas främsta ändamål måste vara studiebevakning om vi vill vara en studentkår.

Efter stadgeändringar efter 2012 är idag föreningen Uppsalaekonomernas främsta ändamål att

utveckla utbildningen, vilket vi idag gör genom utbildningsutskottet, vice ordförande med

utbildningsansvar och ekonomiska sektionen.

Påverkan på fritid och framtid

Genom att erhålla kårstatus är det främst föreningens utbildningsben som kommer att förändras.

Det finns inget i Högskolelagen eller Studentkårsförordningen (2009:769) som säger att en

studentkår inte får ägna sig åt sociala eller näringslivsrelaterade aktiviteter, eller att dessa formellt

måste förändras. Alltså kommer varken föreningens Framtids- eller Fritidsben att ändras eller

påverkas särskilt mycket.

Exempel på detta är LundaEkonomerna och Juridiska Föreningen i Lund. Båda studentkårer kan

intyga på att resten av verksamheten inte har påverkats efter dem erhöll kårstatus.

LundaEkonomerna har en mycket starkt social verksamhet, som åtminstone är likvärdig vår i

omfattning – om inte ännu större. Även SASSE har en stark social kultur och

näringslivssamarbeten i mycket hög kvalité.

Näringslivsgruppen (f.d. SPG)

Enligt prop. 2008/09:154 (s.14. Bilaga C) har en studentkår, utöver medlemsavgifter och bidrag

från lärosätet, möjlighet att få intäkter från sponsorer. Alltså skulle föreningens möjligheter att

samverka eller bedriva verksamhet i samarbete med sponsorer inte påverkas.

Inför kåransökan 2012 fick samtliga av föreningens samarbetspartners dela med sig av sin åsikt

om Uppsalaekonomerna som kår. Av dessa var inget företag negativt. Tvärtom har det under


22

verksamhetsåret 2014-2015 varit på tal om status som studentkår skulle kunna stärka UE:s

företagsarbete. Exempelvis var Arla, inför lösa samtal om samarbetspartnerskap, fundersamma

om skillnaden mellan Uppsala Studentkår och Uppsalaekonomena. Alla är bekanta med ordet

studentkår, och detta ger en helt annan legitimitet än att enbart vara en ideell studentförening –

även mot företag.

Arvoderingar

Genom kårbidraget finns det alltså utrymme att kunna arvodera poster på ett helt annat sätt,

trots att vi räknar med eventuella medlemsavgifter. Eftersom kårstatus för med sig formella

ansvarsområden är det lämpligt att arvodera vissa positioner. Kårstatus innebär inte formellt att

positioner måste arvoderas, men styrelsen menar att arvodering är ett ypperligt gott sätt att

tillgodose växande ansvar.

I dagsläget har Uppsalaekonomerna en väldigt hög arbetsbelastning på sina förtroendeposter.

Tidigare har vi löst detta genom att införa en ny förtroendepost eller nya funktioner inom

föreningen. Detta har lett till att Uppsalaekonomerna jämfört med övriga

ekonomistudentföreningar är de som har flest förtroendevaldaposter.

Många andra föreningar i liknande storlek som Uppsalaekonomerna har istället valt att lösa den

höga arbetsbelastningen genom att arvodera poster. Uppsalaekonomernas styrelse har vid

tidigare tillfällen haft arvoderingsfrågan upp men valt andra vägar. Senast våren 2011

genomförde styrelsen en utredning gällande arvodering men har valt att avvakta med detta till

följd av kårfrågan.


23

Vilka poster skulle kunna arvoderas?

Vilka poster som är arvoderade i olika föreningar/kårer skiljer sig åt. Så här ser det ut i andra

föreningar:

UTN Farmis LundaEkonomerna SASSE HHGS

Ordförande Ordförande Ordförande Ordförande Ordförande

Vice ordförande Handläggare Vice ordförande Vice ordförande Utbildningsansvarig

Studiebevakare (TEK) Skattmästare Skattmästaren Näringslivsansvarig

Studiebevakare (NAT) Näringslivsansvar Utbildningsordförand

e

Studiesocialt ansvarig

Studiebevakare

(studiesocialt)

Kommunikationsansva Näringslivsordförande

Studiebevakare (arbetsliv)

Klubbmästare

Caféföreståndare

Samarbetskontakt

Informationsansvarig

kårutredningen 2014-2015 - uppsalaekonomerna€¦ · kårutredningen 2014-2015 1 kårutredningen...

Documents