kulturnämndens handlingar 2020-05-27 · 2020. 5. 18. · kallelse sida kulturnämnden 2020-05-27...

Kulturnämndens

handlingar

2020-05-27

Kallelse

Sida Kulturnämnden 2020-05-27 1(2) Box 316 301 08 Halmstad 035-13 70 00

Plats: Heagårds Skafferi

Sammanträdesdatum: 2020-05-27

Tid: 13:15

Ordförande: Anna Ginstmark

Sekreterare: Erik Härlin

Kallade: Anna Ginstmark (C), Ordförande Eva-Marie Paulsson (S), 1:e vice ordförande Bengt Kjellgren (M) Stefan Hansson (S) Johanna Jansson (M) Robert Lindgren (SD) Thomas Häägg (S) Barbro Odelberg (L) Tove Bergman (MP) Åsa Malmborg (M) Martin Marklund (V) Annette Nordén (KD) Nina Djärf (S) Petter Warnholtz (C)

Föredragningslista

Sida Kulturnämnden 2020-05-27 2(2)

Ärenden Tid/Sid

1. KN 43078Val av protokolljusterare

13:15

2. KN 2019/00233Informationsärenden 2020

s. 1-6

3. KN 2020/00066Förslag från studieförbunden med anledning avCoronapandemins effekterMalin Pehrsson

15:20 s. 7-17

4. KN 2020/00003Delårsrapport 2020Maria Gellert

15:30 s. 18-51

5. KN 2020/00078Detaljplan för del av Trönninge 12:4 m.fl.Erik Härlin

15:45 s. 52-98

6. KN 2019/00245Kulturlaxen 2019Erik Härlin

15:50 s. 99-104

7. KN 2019/00235Anmälningsärenden 2020

16:05 s. 105-127

8. KN 2019/00234Delegationsbeslut 2020 s. 128-129

9. KN 2020/00008Tillkommande frågor 2020

Informationsärende Kulturförvaltningen 2020-05-05 KN 2019/00233

Halmstads kommun, kulturförvaltningen, Box 316, 301 08 Halmstad

035-13 70 00 • [email protected] • www.halmstad.se Sida 1(1)

Informationsärenden 2020-05-27

Sammanfattning av informationsärendet

1. Utbildning Barnkonventionen – Ellen Samuelsson (30 min)2. Aktiv sommar 2020 – Mia Hoffman (20 min)3. Stöd till kulturlivet med anledning av corona - nationellt, regionalt och lokalt – Caroline

Carlsson (10 min)4. Tommie Haglund Festival 2021 - Ansökan om uppdragsstöd (10 min)5. Uppdrag - Kulturell service utifrån översiktsplan – Maria Gellert (10 min)6. Information från förvaltningen

Informationsunderlag

1. Ansökan för Tommie Haglund Festival 2021

Kulturförvaltningen

Erik Härlin, Nämndsekreterare

Ärende KN 2019/00233

Beslutsinstans: Kulturnämnden

1

2020-05-08HALMSTADS KOMMUN Ansökningsuppgifter för

Kulturverksamhet/ Uppdragsstöd

2020-05-08

Ansökningsdata Ansökningsdat.:

Kunddata Namn: Svenska kyrkan Halmstad Församling

Ansökningsdata

Rubrik Registrerat ansökningsvärde

Ansökningsbelopp kronor 399200

Förvaltningens förslag/KN beslut kronorKUF:Ansökan avser följande verksamhetBeskriv det ni söker uppdragsstöd för Tommie Haglundfestivalen är tänkt att vara en

musikfestival i tre dagar med musik av framförallt kompositören Tommie Haglund. Festivalen vill lyfta fram och visa på musik av Tommie Haglund för den breda allmänheten. Festivalen bjuder även på musik av andra kompositörer som har påverkat Tommie Haglund i hans skapande. Musiken kommer att framföras av svenska och internationella musiker. Festivalen kommer att samarbeta med Kulturskolan och gymnasieskolor såsom Sturegymnasiet för att nå yngre publik. Som komplement till konserterna kommersamtal och föreläsningar om filosofi, konst och religionatt anordnas. Konserterna kommer att äga rum i S:t Nikolai kyrka, Kulturhuset Najaden och på Halmstad slott.

Hur många år söker ni stödet för? Ange 1,2 ell 1Hur tänker ni genomföra Uppdragsstödet (utbu Två orkesterkonserter kommer att genomföras på

Najaden. Tre kammarmusikkonserter kommer att gå avstapeln i S:t Nikolai kyrka samt två mindre kammarkonserter kommer att vara på Halmstad slott. Dessutom vill festivalen sätta strålkastaren på frågor kring kultur, filosofi, skapande och konstnärskap i vår tid genom panelsamtal och diskussioner. I veckan förekommer musikerna att repetera i Halmstad och under den tiden kommer det även att anordnas workshops för elever på Kulturskolan där de medverkande musikerna agerar lärare. Eleverna kommer att kunna

1

2



Ansökningsdata


intervjua musikerna och få ställa frågor kring musik ochhur det är att vara musiker.

Vilken kompetens har ni för att utföra Uppdrag I den konstnärliga gruppen för festivalen finnstonsättaren själv, Tommie Haglund samt festivalens konstnärliga ledare Joachim Gustafsson. Tommie Haglund vars musik ska framföras har varit professionell kompositör hela sitt verksamma liv och ärhögt respekterad inom konstmusiken över hela världen. Joachim Gustafsson verksam dirigent med större delen av världen som sitt arbetsfält har dirigeratopera och orkestrar i 30 år. Båda personerna har ett kontaktnät inom musikvärlden som är gigantiskt. I denkonstnärliga gruppen finns även producenten och organisten i S:t Nikolai kyrka Anders Wilhelmsson samtElisabeth Löfberg Haglund från Sturegymnasiet.

Förklara hur ni tänker lösa tillgängligheten för p De olika konsertplatserna används redan inomkommun, kyrka och region och är anpassade för besökande med funktionsnedsättning vad gäller tillgänglighet samt tekniskahjälpmedel för personer med hörselnedsättning ochsynskador.

Beskriv ert nuvarande och kommande publikar Vi kommer att arbeta med marknadsföring som kanbeskriva festivalen som en positiv mötesplats unga ochgamla, för vana och ovana lyssnare. Den kända konstnären Lars Nordinkommer att gestalta festivalens yttre på ett smakfullt och attraktivt sätt. Affischer kommer att synas över staden och i regionen. Vi arbetar med egen webbsida samt sociala medier.Annonsering kommer att ske i facktidskrifter och

2

3

2020-05-08





Ansökningsdata


dagspress. Vi vill att festivalen ska bli en angelägenhetför hela kommunen och att många aktörer vill samarbeta och nå sina grupper av publik.

PRELIMINÄR BUDGETINTÄKTERBijettintäkter 226080Övriga intäkter och sponsorer/samarbetspartn 850000Specificera övriga intäkter och sponsorer/sama Svenska kyrkan 300 000 kr.

Bidrag från Region Halland har sökts på 300 000 kr.Ansökan hos Statens Kulturråd på 50 000 kr.Näringsliv 200 000 kr

Summa intäkter 1475280Automatiskt uträknade intäkter 1076080KUF:s anteckningar IntäkterKOSTNADERLöner och arvoden 540000Resor och transporter 151000Lokalhyra 33000Eventuell förköpsavgift 0

Marknadsföring 220000Specificera kostnader för marknadsföring Affischer 20 000 kr

Marknadsföringsstrategi 40 000 kr.Layout 30 000 kr.Lars Nordin co. 30 000 kr.Annonser 60 000 kr.Arvode 40 000 kr.

Teknik, ljud och ljus 84400

3

4

2020-05-08





Ansökningsdata


Stimavgift 20000

Övriga kostnader 426880Specificera övriga kostnader Hotell 370 000 kr.

Nothyra 30 000 kr.Förtäring orkester 26 880 kr

Summa kostnader 1475280Automatiskt uträknade kostnader 1475280KUF:s anteckningar kostnader

SUMMERINGSumma intäkter 1076080Summa kostnader 1475280Differens -399200

KUF:s anteckningar om ansökan

ÖVRIG INFORMATIONÖvriga kommentarer / meddelanden till Kulturf Bilaga med detaljerad budget skickas till Malin

Pehrsson.Ansökan hos Region Halland är ännu inte beviljad. Ansökan hos Statens kulturråd är ännu inte beviljad. Ansökan till Kulturverket ska lämnas i augusti 2020. Arbete mot näringsliv pågår.

4

5

2020-05-08





5Rapportnamn BIDRAG-ANSÖKAN

6

2020-05-08



Tjänsteskrivelse Kulturförvaltningen 2020-04-07 KN 2020/00066



Förslag från studieförbunden med anledning av Coronapandemins effekter

Kulturförvaltningens förslag till beslut

1. Kulturnämnden beslutar att följa Folkbildningsrådets tillfälliga ändring i statsbidragssystemet, så att 2020 års verksamhet inte påverkar årets eller kommande års fördelning av stöd till studieförbunden.

2. Kulturnämnden beslutar att inte återkräva eller förändra utbetalningen av 2020 års stöd till studieförbunden.

Sammanfattning av ärendet

I en skrivelse från Hallands Bildningsförbund till kulturnämnden ber studieförbunden att kulturnämnden fattar beslut i linje med Folkbildningsrådets besked att inte låta 2020 års verksamhetsvolymer ligga till grund för fördelning av bidrag till studieförbund vare sig i år eller kommande år. Studieförbundens allmänna hållning är att inte ställa in, utan att försöka ställa om verksamheterna så långt som det är möjligt men mycket kommer inte att kunna genomföras och att stora inkomstbortfall redan är märkbara. Fördelningen av stödet till de tio studieförbunden baseras på den fördelningsmodell som Folkbildningsrådet har fastställt. Respektive studieförbund får del av bidraget i proportion till sin andel av det totala antalet redovisade studietimmar och deltagare två år före bidragsåret. För 2020 års stöd är statistiken hämtad från 2018 års verksamhet. Om fördelningsmodellen inte frångås kommer coronapandemin att få negativa konsekvenser för stödet till studieförbunden 2022. Förslaget vill motverka dessa negativa konsekvenser.

Ärendets beredning

Kulturförvaltningen, förvaltningsstaben. Ärendet faller inte inom ramen för MBL

Beskrivning av ärendet

Bakgrund

Den 3 april 2020 inkom en skrivelse från Hallands Bildningsförbund till kulturnämnden angående coronapandemins effekter på studieförbunden. I skrivelsen framhålls att studieförbundens allmänna hållning är att inte ställa in, utan att försöka ställa om verksamheterna så långt som det är möjligt. Kurser och utbildningar hålls på distans. Samtidigt flaggas det för att det är mycket som inte kommer att kunna genomföras och att stora inkomstbortfall redan är märkbara. Förslaget i skrivelsen innebär att

Ärende KN 2020/00066 Beslutsinstans: Kulturnämnden Ärendets ursprung: Kulturförvaltningen

7




verksamhetsvolymerna för 2020, som ligger till grund för bidragsfördelningen, inte ska påverka vare sig årets eller kommande års fördelning. Kulturförvaltningen hanterar stödet till studieförbunden utifrån Riktlinjer för Halmstads kommuns stöd till studieförbunden, Fastställt av kulturnämnden 2016-11-30 § 122. Den totala summan för Halmstads kommuns stöd till studieförbunden fastställs årligen av kulturnämnden i samband med budgetarbetet. Fördelningen av stödet till de tio studieförbunden baseras sedan på den fördelningsmodell som Folkbildningsrådet har fastställt (se beslutsunderlag). Respektive studieförbund får del av bidraget i proportion till sin andel av det totala antalet redovisade studietimmar och deltagare två år före bidragsåret. För 2020 års stöd är statistiken hämtad från 2018 års verksamhet. Om fördelningsmodellen inte frångås kommer coronapandemin att få negativa konsekvenser för stödet till studieförbunden 2022. Förslaget vill motverka dessa negativa konsekvenser.

Analys och förslag

Kulturförvaltningen anser att det är viktigt att anta en gemensam princip och att följa Folkbildningsrådets linje samt att värna om studieförbundens överlevnad. Förslaget innebär ingen förändring i hur förvaltningen hanterar stödet mer än att 2020 års statistik frångås vid uträkningen av stödet för 2022 års stöd till studieförbunden. Förslaget innebär ingen förändring i arbetsinsats utan kommer snarare underlätta hanteringen. Kulturnämnden beslutar att följa Folkbildningsrådets ändring i statsbidragssystemet så att 2020 års verksamhet inte påverkar årets eller kommande års fördelning av stadsbidrag samt att inte återkräva eller förändra utbetalningen av 2020 års stöd till studieförbunden.

Konsekvenser av förslaget

Konsekvensen av förslaget blir att kulturförvaltningen accepterar att det sker förändringar i studieförbundens verksamhet och aktiviteter under coronapandemin och att stödet inte förändras.

Ärendets beslutsgång

-

Beslutsunderlag

1. Förslag från studieförbunden med anledning av coronapandemins effekter 2. Riktlinjer för Halmstads kommuns stöd till studieförbunden

Information om beslutet

Hallands Bildningsförbund

Kulturförvaltningen Ola Magnusson, förvaltningschef Maria Gellert, stabschef Handläggare, Malin Pehrsson, kulturstödshandläggare

8

Hallands bildningsförbund – Kungsgatan 1, 302 45 Halmstad – Tel vx 035 177770 www.hbf.se – [email protected]

Halmstad 3 april 2020

Till

Kulturnämnden

Halmstads kommun

Förslag från studieförbunden m a a Coronapandemins effekter

Studieförbunden vill vara en viktig del i hur enskilda individer och samhället tillsammans

hanterar den väldiga påfrestning som Coronapandemin orsakar. Studieförbundens

utgångspunkt är: Vi ställer inte in – vi ställer om.

Huvuddelen av vår folkbildning sker genom fysiska möten människor emellan. Men i rådande

läge har studieförbunden kommit överens om att all folkbildningsverksamhet som kan ske

digitalt eller på distans tillsvidare ska utföras så. Vi gör vad vi kan för att motverka

smittspridning och lutar oss mot Folkhälsomyndighetens expertis.

Det kan inte undvikas att möten skjuts på framtiden eller ställs in. Alla träffar kan inte

genomföras digitalt. Studieförbunden, som så många andra, ser ett betydande tapp i inkomster

av kursavgifter, samtidigt som fasta kostnader för personal, lokaler och organisationen i övrigt

finns kvar. Föreningar och grupper som samverkar med studieförbund kring verksamheter

som ställs in kan också råka ut för stora ekonomiska problem.

Folkbildningsrådets styrelse har beslutat att göra en tillfällig ändring av statsbidragssystemet

så att 2020 års verksamhet inte påverkar årets eller kommande års fördelning av statsbidrag.

Från flera kommuner och regioner har det redan kommit besked om att liknande beslut är på

väg. För studieförbunden har dessa beslut en avgörande betydelse.

När verksamheter för äldre och andra riskgrupper ställs in ökar ensamheten. Många kommer

att få svårare att delta i det demokratiska samtalet kring vad som sker i samhället. Det är

därför väldigt viktigt att våra organisationer kan stå starka genom krisen, så att vi så snart det

är möjligt kan återuppbygga upp dessa verksamheter och öppna upp våra lokaler och

mötesplatser igen.

Vi vänder oss nu till er med en önskan att ni fattar beslut i linje med Folkbildningsrådets

besked:

- Låt inte 2020 års verksamhetsvolymer ligga till grund för fördelning av bidrag till

studieförbund vare sig i år eller kommande år.

Vi ser fram emot en fortsatt dialog om hur vi kan medverka till att vi tillsammans kan ta oss

genom den här krisen.

Vänligen,

HALLANDS BILDNINGSFÖRBUND

Björn Lind

9

http://www.hbf.se/

mailto:[email protected]

Riktlinjer för Halmstads kommuns stöd till studieförbunden Fastställt av kulturnämnden 2016-11-30 § 122 (ersätter Stöd till studieförbundsverksamhet i

Halmstads kommun, fastställt av kulturnämnden 2008-10-15 § 123)

Villkor

Ekonomiskt stöd kan beviljas studieförbund som är verksamma i Halmstads kommun och

vars centrala organisation är godkänd som bidragstagare av Folkbildningsrådet. Endast den

verksamhet som bedrivs inom Halmstads kommun och som riktar sig till medlemmar i

kommunen är berättigad till stöd.

Syften

Stödet till studieförbunden har följande syften:

Stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin.

Bidra till att göra det möjligt för en ökad mångfald människor att påverka sin

livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen.

Bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i

samhället.

Bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet.

Ge möjlighet att, i demokratiska former, bedriva och främja folkbildning och

kulturverksamhet av god kvalitet i kommunen, utifrån respektive studieförbunds

idéburna profil.

Skapa mötesplatser, tillgängliga för alla, bland annat för kultur och integration.

Stödja den verksamhet som bidrar till att förverkliga Halmstads kommuns

kulturpolitiska mål.

10

Fördelningsmodell

Fördelningen av det kommunala stödet till studieförbunden baseras på den fördelningsmodell

som Folkbildningsrådet har fastställt. Den totala summan för det kommunala stödet fastställs

årligen av kulturnämnden i samband med budgetarbetet.

Den procentuella fördelningen av det kommunala stödet är följande:

Organisationsbidrag 10 procent

Tillgänglighetsbidrag 8 procent

Verksamhetsbidrag/studiecirkel 62 procent

Verksamhetsbidrag/annan folkbildningsverksamhet 5 procent

Verksamhetsbidrag/kulturprogram 15 procent

Organisationsbidrag

Respektive studieförbund får del av organisationsbidraget i proportion till sin andel av det

totala antalet unika deltagare i studiecirklar två år före bidragsåret.1 För att få del av

organisationsbidraget ska studieförbundet rapporterat in minst 100 unika deltagare i

studiecirklar och minst 2000 studietimmar två år före bidragsåret.

Tillgänglighetsbidrag

Tillgänglighetsbidraget fördelas på verksamhet där någon eller några personer med

funktionsnedsättning2 deltagit och som har haft behov av förstärkta insatser. Bidraget gäller

endast verksamhet som har inneburit merkostnader3 i studiecirklar, annan

folkbildningsverksamhet och kulturprogram.

1 Med bidragsår avses det år som studieförbundet söker stöd för. Söker exempelvis studieförbundet stöd för 2017 baseras organisationsbidraget på verksamhetsstatistik från 2015. 2 Funktionsnedsättning definieras som nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Källa: Socialstyrelsens termbank (socialstyrelsen.se). 3 Merkostnader innebär kostnader för pedagogiskt stöd, t.ex. anpassat studiematerial, teknisk pedagogisk utrustning, tolk och andra resurser för enskild individ. Bidraget avser inte fysiskt stöd exempelvis ramper,

10%

8%

62%

5%

15%

Organisationsbidrag

Tillgänglighetsbidrag

Verksamhetsbidrag/studiecirkel

Verksamhetsbidrag/annanfolkbildningsverksamhet

Verksamhetsbidrag/kulturprogram

11

Hälften av tillgänglighetsbidraget baseras på antalet rapporterade deltagare två år före

bidragsåret och den andra hälften baseras på antalet studietimmar två år före bidragsåret.

Bilden ovan visar fördelningen av tillgänglighetsbidraget.

Verksamhetsbidrag

Verksamhetsbidraget gäller för studiecirkel, annan folkbildningsverksamhet samt

kulturprogram. Bidraget fördelas i proportion till respektive studieförbunds andel av den

totala verksamheten av respektive slag. En deltagare kan under aktuellt år räknas som unik

deltagare endast en gång i studiecirkel respektive en gång i annan folkbildningsverksamhet.

Detta gäller oavsett hur många verksamheter individen deltagit i.

Verksamhetsbidrag/studiecirkel

Hälften av bidraget baseras på antalet studietimmar och hälften baseras på antalet unika

deltagare, där unik deltagare ges värdet 1 och korttidsutbildad4 unik deltagare ges värdet 2.

Hälften baseras på rapporterad verksamhet två år före bidragsåret och hälften baseras på ett

genomsnitt av rapporterad verksamhet tre och fyra år före bidragsåret.

Bilden ovan visar fördelningen av verksamhetsbidraget för studiecirkel.

hissar och automatiska dörröppnare. Det är fastighetsägarens ansvar att följa bestämmelser kring fysisk miljö enligt plan-och bygglagen (PBL). 4 Med korttidsutbildad deltagare avses deltagare som har lägre än 3-årig gymnasieexamen samt är 20 år eller äldre under aktuellt år.

Studietimmar, två år före bidragsåret

Deltagare, två år före bidragsåret


Studietimmar, snitt tre och fyra år

före bidragsåret

Unika deltagare, snitt tre och fyra år

före bidragsåret

Unika deltagare, två år före bidragsåret

12

Verksamhetsbidrag/annan folkbildningsverksamhet

Hälften av bidraget baseras på antalet studietimmar och hälften baseras på antalet unika

deltagare, där unik deltagare ges värdet 1.5 Hälften baseras på rapporterad verksamhet två år

före bidragsåret och hälften baseras på ett genomsnitt av rapporterad verksamhet tre och fyra

år före bidragsåret.

Bilden ovan visar fördelningen av verksamhetsbidraget för annan folkbildningsverksamhet.

Verksamhetsbidrag/kulturprogram

Fördelningen sker utifrån antalet kulturprogram. Hälften baseras på rapporterad verksamhet

två år före bidragsåret och hälften baseras på ett genomsnitt av rapporterad verksamhet tre och

fyra år före bidragsåret.

Bilden ovan visar fördelningen av verksamhetsbidraget för kulturprogram.

5 När det inte finns tillgång till uppgift om antalet unika deltagare i annan folkbildningsverksamhet så används istället antalet unika deltagare som har rapporterats för studiecirkelverksamhet.


Studietimmar, snitt tre och fyra år

före bidragsåret

Unika deltagare, snitt tre och fyra år

före bidragsåret

Unika deltagare, två år före bidragsåret

Kulturprogram, två år före bidragsåret

Kulturprogram, snitt tre och fyra år

före bidragsåret

13

Ansökan, redovisning och uppföljning

Ansökan om stöd

Ansökan om kommunalt stöd görs på särskild blankett och skickas digitalt till

kulturförvaltningen senast den 31 december. Blanketten kan hämtas på www.halmstad.se.

Bifoga verksamhetsplan för nästkommande år med en kortfattad redogörelse för planerad

verksamhet i Halmstads kommun.

Verksamhetsredovisning

Verksamhetsredovisningen ska skickas digitalt till kulturförvaltningen senast den 31 mars

varje år och bestå av följande:

Verksamhetsberättelse där studieförbunden redovisar vilken verksamhet som bedrivits

i Halmstads kommun

Ekonomisk redovisning som innehåller resultaträkning, balansräkning och eventuella

noter

Revisionsberättelse

Undertecknad statistiksammanställning från SCB (Statistiska centralbyrån)

Uppföljning

Uppföljningen av verksamhetsredovisningen ska ske i dialog mellan kulturförvaltningen och

studieförbunden. På begäran av kommunen ska studieförbunden lämna kompletterande

information om verksamheten.

Utbetalning

Stöd utbetalas vid två tillfällen per år:

Vid första tillfället i januari fördelas 50 procent av det totala kommunala stödet.

Utbetalningen beräknas utifrån respektive studieförbunds andel av det totala stödet för

föregående år.

Vid andra tillfället i juni sker en slutlig utbetalning beräknad utifrån inlämnad

statistiksammanställning.

Återkrav

Halmstads kommun kan besluta om att helt eller delvis kräva tillbaka ett utbetalat stöd om

studieförbundet lämnat oriktiga eller felaktiga uppgifter eller då stödet inte använts för de

villkor och syften det beviljats för. Genom att ta emot stödet accepteras detta villkor.

14

http://www.halmstad.se/

Halmstads kommun

Sammanträdesprotokoll

Sammanträdesdatum Sida

Kulturnämnden 2020-04-29 1(2)

Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

Kulturnämnden § 47 Dnr KN 2020/00066

Förslag från studieförbunden med anledning av Coronapandemins effekter

Beslut Kulturnämnden beslutar att ärendet bordläggs till kulturnämndens sammanträde i maj.

Ärendet I en skrivelse från Hallands Bildningsförbund till kulturnämnden ber studieförbunden att kulturnämnden fattar beslut i linje med Folkbildningsrådets besked att inte låta 2020 års verksamhetsvolymer ligga till grund för fördelning av bidrag till studieförbund vare sig i år eller kommande år. Studieförbundens allmänna hållning är att inte ställa in, utan att försöka ställa om verksamheterna så långt som det är möjligt men mycket kommer inte att kunna genomföras och att stora inkomstbortfall redan är märkbara. Fördelningen av stödet till de tio studieförbunden baseras på den fördelningsmodell som Folkbildningsrådet har fastställt. Respektive studieförbund får del av bidraget i proportion till sin andel av det totala antalet redovisade studietimmar och deltagare två år före bidragsåret. För 2020 års stöd är statistiken hämtad från 2018 års verksamhet. Om fördelningsmodellen inte frångås kommer coronapandemin att få negativa konsekvenser för stödet till studieförbunden 2022. Förslaget vill motverka dessa negativa konsekvenser.

Ärendets beredning Kulturförvaltningen, förvaltningsstaben. Ärendet faller inte inom ramen för MBL

Förslag till beslut 1. Kulturnämnden beslutar att följa Folkbildningsrådets tillfälliga ändring i statsbidragssystemet, så att 2020 års verksamhet inte påverkar årets eller kommande års fördelning av stöd till studieförbunden. 2. Kulturnämnden beslutar att inte återkräva eller förändra utbetalningen av 2020 års stöd till studieförbunden.

Yrkande Ordföranden (C) yrkar att ärendet bordläggs till kulturnämndens sammanträde i maj.

15

Halmstads kommun



Kulturnämnden 2020-04-29 2(2)


Beslutsgång Ordföranden C) ställer proposition på yrkandet och finner att kulturnämnden antar detta.

Justeringsdag 2020-05-06

Sekreterare ...................................................... Erik Härlin

Ordförande ................................................. Anna Ginstmark

Justerare ................................................. Eva-Marie Paulsson

16

Beslut om att undanta 2020 års verksamhet i kommande bidragsberäkning

a) Folkbildningsrådet fattade ett per capsulam beslut den 20 mars 2020:

”att undanta 2020 års verksamhet som underlag för kommande bidragsberäkning, genom att i stället använda närmast föregående års volym i bidragsfördelningen för år 2022, 2023 samt 2024.”

b) Fördelning av tillgänglighetsbidragets rörliga del samt verksamhetsbidragen baseras till hälften på slutrapporterad föregående år och till hälften på medeltalet av de två åren dessförinnan.

Beslutet innebär att:

2022 års statsbidrag kommer att baseras på åren 2017–2019,

2023 års statsbidrag kommer att baseras på åren 2018–2019 och 2021 och

2024 års statsbidrag baseras på 2019 och 2021–2022,

under förutsättning att nuvarande bidragssystem i övrigt inte förändras.

c) Konsekvens

i) Bidragsmodellen bibehålls

ii) Låsning av bidragsgrundande statistik där underlaget till 2021 och 2022 blir det samma.

iii) Prognos för 2021 kan användas i planering för 2022.

iv) Både 2021 och 2022 påverkas av studieförbundens egen granskning och struken

verksamhet för åren 2017–2019.

v) Justeringar som lämnas i november påverkar slutregleringen av 2020 års bidrag.

Organisationsbidraget som baseras på kommuner baseras i beräkningsunderlaget för 2021 och 2022

på antalet kommuner 2019.

Folkbildningsrådet

17




Delårsrapport 2020


Kulturnämnden beslutar att godkänna Delårsrapport 2020, enligt bilaga.


Delårsrapport görs enligt anvisningar från kommunledningsförvaltningen och omfattar perioden januari till och med april. Ärendet har beretts av förvaltningsstaben tillsammans med förvaltningens chefer. Samtliga av kulturnämndens åtta verksamhetsmål har grönmarkerats, vilket innebär att prognosen är att dessa mål kommer att nås under innevarande år. En redovisning görs av senast tillgängliga utfall för nyckeltalen, medan mätetalen redovisas vid bokslutet. Delårsrapporten innehåller även en personalredovisning, med en ögonblicksbild av hur personalstatistiken såg ut per 2020-04-30, samt jämförelser med motsvarande period föregående år. Rapporten innehåller även en ekonomisk rapport av resultat per 2020-04-30, samt en prognos för helåret 2020.

Ärendets beredning

Ärendet har beretts av förvaltningsstaben i samråd med samtliga kulturförvaltningens chefer. Ärendet faller inte inom ramen för MBL, men information om delårsrapporten har delgetts kulturförvaltningens samverkan 2020-05-12.


Bakgrund

Enligt anvisningar från kommunledningsförvaltningen ska delårsrapporten innehålla en uppföljning av nämndens verksamhetsplan 2020-2022 avseende insatser, nyckeltal och mål. Kommunledningsförvaltningen använder de delar av uppföljningen som har bäring på kommunfullmäktiges konkretiserade mål för att skapa en samlad bild av kommunens verksamhet. En uppföljning ska även göras i form av personalredovisning och ekonomisk rapport.

Analys och förslag

Samtliga av kulturnämndens åtta verksamhetsmål har grönmarkerats, vilket innebär att prognosen är att målen kommer att nås under innevarande år. En redovisning av senast tillgängliga utfall för nyckeltalen ingår i delårsrapporten, medan mätetalen redovisas först till bokslutet. Nyckeltalen ska enligt anvisningarna ge en god och representativ bild av


18




hur verksamheten fungerar. Kulturförvaltningen har valt att redovisa nyckeltal som speglar det grunduppdrag som verksamheten har. Delårsrapporten innehåller en personalredovisning, med en ögonblicksbild av hur personalstatistiken såg ut per 2020-04-30, samt jämförelser med motsvarande period föregående år. Rapporten innehåller även en ekonomisk rapport av resultat per 2020-04-30, samt en prognos för helåret 2020. Ekonomisk delårsrapport baseras på det som bokförts under perioden januari till och med april. Utifrån resultatrapporten kan vi utläsa att verksamheten hittills använt 36 911 tkr av årets totala budgetram på 127 124 tkr. Prognosen visar på att det vid årets slut förväntas ett överskott på 188 tkr avseende driften. Den prognostiserade budgetavvikelsen motsvarar 0,1 procent av budgetramen. När det kommer till investeringar har 818 tkr använts av den totala investeringsbudgeten på 3 309 tkr. Vid årets slut förväntas det återstå 150 tkr av investeringsmedlen. Se delårsrapport 2020 i sin helhet som bilaga.


Det regelverk som gäller vid budgetavvikelse innebär att underskott eller överskott balanseras per automatik till nästkommande år, om budgetavvikelsen är mindre än 0,5 procent av nämndens totala budgetram. Den prognosticerade budgetavvikelsen motsvarar 0,1 procent av budgetramen. Eventuella överskott eller underskott avseende kapitalkostnader balanseras inte till nästkommande år. Investeringsbudget ombudgeteras i regel till nästkommande år.


Delårsrapporten har klarmarkerats i verksamhetssystemet Stratsys 2020-05-11, enligt gällande tidsplan från kommunledningsförvaltningen.

Beslutsunderlag

1. Delårsrapport 2020 (T1)


-

Kulturförvaltningen Ola Magnusson, förvaltningschef Handläggare, Maria Gellert, Stabschef

19

Delårsrapport 2020 (T1)

Kulturnämnden Delårsrapport 2020

20

Delårsrapport 2020 (T1) 2 Kulturnämnden

Innehållsförteckning 1 Inledning ....................................................................................................................... 3

2 Grunduppdrag ............................................................................................................... 4 2.1 Uppdragsbeskrivning ................................................................................................................................................. 4

2.2 Nyckeltal ...................................................................................................................................................................... 5

3 Mål ................................................................................................................................. 6 3.1 Kulturnämndens egna mål ........................................................................................................................................ 6

3.2 Kommunfullmäktiges mål ........................................................................................................................................ 9

4 Resurser och förutsättningar ....................................................................................... 25 4.1 Ekonomi .................................................................................................................................................................... 25

4.2 Personal ...................................................................................................................................................................... 27

5 Väsentliga händelser .................................................................................................... 31 5.1 Coronapandemin och verksamhetsutveckling .................................................................................................... 31

5.2 Barnkonventionsutbildning för kulturnämnden ................................................................................................. 32

21


1 Inledning Delårsrapporten är årets första uppföljning av kulturnämndens verksamhetsplan 2020-2022, det vill säga

en uppföljning av kulturnämndens åtta verksamhetsmål, nyckeltal kopplat till uppdraget, en uppföljning

av personalredovisningen och en ekonomisk prognos för helåret. Årets fyra första månader har inte

riktigt blivit som planerat. På vissa sätt omkullkastades all planering, men det har snarare handlat om att

ställa om, än att ställa in verksamheter. Covid-19-pandemin har lockat fram kreativitet och påskyndat

digitalisering och utveckling av verksamheter, något som kanske i annat fall tagit flera år att genomföra.

Kulturnämndens verksamheter har fortsatt driva verksamhet i riktning mot att Halmstad ska vara en

kulturkommun med nationell och internationell ryktbarhet, enligt intentionerna i Kulturprogram 2030.

Under våren har kulturnämnden utbildats i barnkonventionen, vilket stärker förutsättningarna att arbeta

med målet att i Halmstad ska alla barn och unga få en bra start i livet, vara delaktiga i samhället och ha

möjlighet till en meningsfull fritid. Kulturnämndens verksamheter har agerat föredömligt under våren,

genom att fortsätta hålla verksamheterna öppna trots coronapandemin. Ett syfte med detta är att

kommuninvånarna ska kunna känna trygghet och förtroende för kommunen och samhället.

Verksamheterna gör sitt yttersta för att fler ska kunna ta del av kulturen och det breda och spännande

kulturutbud som vi har att erbjuda och få invånarna att känna sig delaktiga. Det bör dock än en gång

tilläggas att den här delårsrapporten endast tar upp en bråkdel av all den fantastiska verksamhet som

görs, för att visa på att kulturen spelar roll i vår superkommun Halmstad.

Ola Magnusson

Förvaltningschef

22


2 Grunduppdrag

2.1 Uppdragsbeskrivning

Kulturnämnden ansvarar för 9 bibliotek (Stadsbiblioteket, biblioteken i Andersberg, Fyllinge, Getinge,

Harplinge, Oskarström, Simlångsdalen, Söndrum och Vallås samt bokbussen), 5 mötesplatser för unga

(Nolltrefem, Vallåsgården, HoriZonten i Fyllinge, Zonen i Andersberg och United i Oskarström),

Medborgarservice Andersberg, Mjellby konstmuseum, Halmstads konsthall, Kulturhuset Najaden samt

Dramalogen.

Kulturnämnden ansvarar även för kulturstöd, stöd till studieförbunden, konstnärlig gestaltning i offentlig

miljö, kommunens konstsamling, utdelning av kulturpriser och kulturstipendium, namngivning av

allmänna platser, samt beslutar om anslag till Hallands konstmuseum.

Kulturnämndens verksamheter ska använda kulturens kraft för kommunens vision. Förvaltningen ska

bidra till att kulturen spelar roll för hemstaden, kunskapsstaden och upplevelsestaden. Kulturen ska vara

en självklar del av vardagen för kommuninvånarna och betydelsefull för kommunens utveckling och

attraktivitet.

I hemstaden sker kulturella möten som bidrar och inspirerar till sammanhållning,

sammanhang, gemenskap och social hållbarhet.

Kulturförvaltningen arbetar inkluderande och möjliggör möten där alla kan mötas för att utbyta tankar,

idéer och erfarenheter. Mötena präglas av delaktighet, goda relationer och ett gott bemötande.

Kulturförvaltningen arbetar med attraktiva, tillgängliga, kända, funktionella och trygga mötesplatser i

egna lokaler, i digital form och med möten i det offentliga rummet eller på andra platser.

Kulturförvaltningen är drivande för en gynnsam kulturell infrastruktur och är delaktig i

samhällsbyggnadsprocessen.

I kunskapsstaden möjliggör kulturen det livslånga lärandet som bidrar till utveckling av det

demokratiska samhället och som motverkar utanförskap.

Kulturförvaltningen inspirerar till och är ett stöd för lärandet utifrån individens egen erfarenhet, behov

och önskan, där lärandet inte behöver vara ett uttalat mål.

Kulturförvaltningen berikar allas möjlighet till fri åsiktsbildning och inflytande i de demokratiska

processerna.

I upplevelsestaden finns möjligheter att uppleva, delta och vara medskapande i kulturlivet,

vilket skapar mening, lust och identitet för individen. Kulturen bidrar till puls, gynnar

utveckling av den kulturella och kreativa sektorn och bidrar till attraktivitet.

Kulturförvaltningen inspirerar till medskapande och möjliggör ett vidgat deltagande i kultur- och

föreningslivet med fokus på den fria tiden.

Kulturförvaltningen tillgängliggör ett brett utbud av estetiska upplevelser, berättelser och konstnärliga

uttryck från alla medier, kulturformer och genrer.

Kulturförvaltningen medverkar till att konstnärer och kulturskapare får möjlighet att verka i Halmstads

kommun.

23


2.2 Nyckeltal

2.2.1 Nyckeltal kopplat till grunduppdraget

Nyckeltal Jan-april

2020

Jan-april

2019

Helår

2019

Antal besök på folkbibliotek i Halmstad 223 208 259 884 764 487

- varav antal besök på stadsbiblioteket 137 479 169 779 493 740

Antal lån/omlån totalt 302 985 296 003 860 426

- varav antal e-bokslån 9 094 6 854 22 278

- varav digitala omlån 60 873 71 862 223 773

Andel återlämning av media via återlämningsrobot 40 % 41 % 45 %

Antal besök på Mjellby konstmuseum 2 686 6 067 22 136

Antal besök på Halmstads konsthall 4 446 4 153 22 343

Antal besök på Hallands konstmuseum 5 068 0 6 573

Antal beviljade uppdragsstöd 11 8 10

Antal beviljade arrangemangs- och projektstöd 12 17 34

Antal beviljade idépengar 4 25 39

Antal besök på kulturförvaltningens mötesplatser för

unga 10 104 22 030 42 365

Antal besök på föreningsdrivna mötesplatser för unga 840

Antal deltagande barn och unga i Aktiv sommars

lägerverksamhet

618

Antal deltagande barn i Kottepromenaden 982

Antal arrangemang i konsertsalen, Kulturhuset Najaden 17 242 104

Antal besök i konsertsalen, Kulturhuset Najaden 3 350 5 572 22 942

Antal arrangemang på foajéscenen, Kulturhuset

Najaden 9

Antal besök på foajéscenen, Kulturhuset Najaden 581

24


3 Mål

3.1 Kulturnämndens egna mål

3.1.1 Jämställdhet

3.1.1.1 I Halmstad ska kvinnor och män, flickor och pojkar, erbjudas ett likvärdigt

bemötande, likvärdig service och likvärdigt fördelade resurser

Prognosen är att målet kommer att nås

Bedömningen görs att målet kommer att nås. Verksamheterna har sedan flera år tillbaka haft ett jämställdhetsfokus, där kvinnor och män, flickor och pojkar behandlas likvärdigt. Det som återstår att arbeta vidare med är att se över hur vi kan mäta att resurserna fördelas likvärdigt. Förvaltningen följer upp och undersöker skillnader mellan kvinnor och män, som redovisas i personalredovisningen.

Könsfördelningen bland våra besökare

Jämfört med motsvarande period föregående år har Nolltrefem minskat med 885 besökare. Antal

besökare har hittills varit totalt 5 050, varav 64 procent killar och 36 procent tjejer. Jämfört med tidigare

år har Nolltrefem gått från en väldigt jämn könsfördelning, till att ha en starkare dominans av killar i

verksamheten. En av förklaringarna till detta är en påverkan av covid-19, där vi ser att tjejer inte i samma

utsträckning besöker Nolltrefem. AGAPE, som är en grupp av ensamkommande som mestadels består

av killar, har under våren ökat sin verksamhet i våra lokaler, vilket påverkat könsfördelningen.

På Vallåsgårdens mötesplats har man under våren startat upp tjejverksamhet på onsdagar, samt påbörjat

arbete med tjejer i årskurs 6 i samarbete med skolan. Alla mötesplatser för unga har sett över

utformningen av lokalerna och gjort ommöbleringar och könsneutrala toaletter. Regnbågsflagga sitter

uppe för att symbolisera trygghet och öppenhet. I dagsläget har våra mötesplatser för unga en fördelning

av besökare med 60,4 procent killar och 39,6 procent tjejer.

En översyn med en jämlik utgångspunkt pågår på mötesplatsen Nolltrefem, för att säkerställa att

mötesplatsen tilltalas av alla. Översynen tittar bland annat på könsneutrala toalettskyltar och

genusneutralt bemötande till målgrupp för att för att symbolisera trygghet och öppenhet. Vid

marknadsföring ska informationen kunna tilltala alla oavsett kön.

För att uppmärksamma jämställdhetsfrågor firandes internationella kvinnodagen den 8 mars på

Nolltrefem och mötesplatser för unga. Jämställdhetstemat lyftes också i sociala medier. Aktiviteter med

jämställdhetstema har exempelvis varit att pärla kvinnotecken, quiza på temat jämställdhet, samt

filmvisning och diskussion på temat på förvaltningens mötesplatser för unga. Självförsvar för tjejer har

genomförts i samarbete med ett ungdomsförbund. Den 5 mars invigdes de nya genderbaserade

replokalerna på Nolltrefem för att locka fler besök, men främst fler tjejer. 12 unga engagerade sig vid

renoveringen av replokalerna. 30 besökare deltog på invigningen som innehöll tipspromenad och

livespelning. Antalet besök i replokalerna har ökat med ca 50 procent, även antalet besök av tjejer har

ökat i replokalerna.

25


Kulturstipendium 2020

Kulturnämnden beslutade vid sammanträdet i april att Kulturstipendium 2020 tilldelas två tjejer och två

killar: Linnea Lundborg, Yonas Yigzaw, Gustav Zetterlund och Julia Westerberg. De får 25 000 kronor

vardera för att de har visat lovande förutsättningar för insatser inom kultur. Vanligtvis brukar nämnden

dela ut sammanlagt 50 000 kronor i kulturstipendium, men i år dubblerades summan till 100 000 kronor,

vilket gjorde att fler pristagare kunde utses.

Friskvårdsstatistik utifrån jämställdhetsaspekt

Friskvårdsbidragets användning har analyserats med hjälp av data från Actiway. Av 120 helårsanställda

har 39 medarbetare valt att aktivera sitt bidrag. Detta motsvarar en aktiveringsgrad på 32,5 procent.

Fram till 30 april hade 64 507 kr nyttjats av det totalt tilldelade bidraget på 261 538 kr. Procentuellt sett

har 34 procent av kvinnorna och 23,4 procent av männen aktiverat sitt bidrag. Friskvårdsbidraget har i

huvudsak använts till styrke- och konditionsträning (63 procent) och massage och behandlingar (18

procent).

Störst nyttjandegrad av friskvårdsbidraget inom sin egen åldersgrupp finner vi bland personal som är 40-

49 år, där 42,5 procent av dessa aktiverat sitt friskvårdsbidrag till i genomsnitt 1 328 kr per person.

Fördelat på män och kvinnor, så finner vi störst nyttjande bland män under 29 år, där 45,5 procent

nyttjat sitt bidrag till i snitt 1 962 kr per person.

26


3.1.2 Kulturprogram 2030 ska vara en riktningsvisare för

kulturnämndens verksamheter


Bedömningen görs att målet kommer att nås, åtminstone till viss del. Arbetet kommer att pågå under flera år framåt. I juni 2019 beslutade kulturnämnden att anta Kulturprogram 2030 som en riktningsvisare för kulturnämndens verksamheter. Programmet skulle sedan användas som underlag i arbetet med att ta fram Kommunfullmäktiges plan för attraktivitet och hållbar tillväxt respektive Kommunfullmäktiges plan för den inkluderande kommunen, vilket nu skett under våren. Verksamheterna fortsätter att utföra verksamhet som kan kopplas till utvecklingsområden och de strategiska inriktningarna i Kulturprogram 2030.

Riktningsvisare i remissvar och tjänsteskrivelser

Under våren har förvaltningen svarat på remisser avseende planerna för inkludering och attraktivitet

utifrån intentionerna i kulturprogrammet. Riktlinje för kommunikation väntas komma till hösten för

yttrande och yttrande på riktlinjer för kvalitetsstyrning tas till sommaren i kulturnämnden. Samtliga

tjänsteskrivelser om stöd till kulturlivet refererar idag till någon eller några av de strategiska insatser som

återfinns i kulturprogram 2030.

Ambitionen var att följa upp genomförda insatser i kulturprogrammet, att följa upp vilka insatser som

prioriteras, vilka processer som pågår eller som kan förstärkas. Det är dock först i samband med

delårsrapporteringen som detta synliggörs på ett sätt som möjliggör vidare analys.

Några exempel från verksamheterna

Utställningen Härkonst på Halmstads konsthall dockar an till den strategiska inriktningen om att ge

ökade resurser till kulturskapare, som återfinns under utvecklingsområdet Samverka och möjliggöra. Den

bidrar också till inriktningen att levandegöra staden och skapa förutsättningar för kultur, samt till att låt

konsten sticka ut, som ingår i utvecklingsområdet Leva och mötas.

Utställningen ”Coronatider – Halmstadbornas upplevelser av coronapandemin” förbereds till hösten.

Utställningen handlar om att sprida kunskap om kulturen och dess möjligheter, som återfinns som

inriktning under Samverka och möjliggöra. Även här handlar det om att låta konsten sticka ut.

På samtliga avdelningar har vi sett hur coronapandemin påskyndat den digitala omställningen, vilket

ligger i linje med utvecklingsområdet Bilda och utbilda, där vi finner den strategiska inriktningen som

handlar om att främja digital delaktighet. Det är inte bara medarbetare som har fått ställa om, utan även

våra kunder och besökare som nu får ta del av kulturen på ett helt nytt sett där vi också ser att vi når

målgrupper vi inte nått tidigare.

Utifrån kulturprogram så har avdelningen kultur och konst valt att fokusera på att stötta och öka antalet

unga arrangörer i Halmstad och således öka den ungdomsproducerade tiden på Nolltrefem, som nu

uppgår till 59 procent.

Mycket av det arbete som görs i linje med kulturprogrammets intentioner återfinns i den dagliga

verksamheten, där kulturprogrammet fungerar som en riktningsvisare.

27


3.2 Kommunfullmäktiges mål

3.2.1 Mål 1 - I Halmstad ska alla barn och unga få en bra start i livet, må

bra och vara delaktiga i samhället

3.2.1.1 I Halmstad ska alla barn och unga få en bra start i livet, vara delaktiga i

samhället och ha möjlighet till en meningsfull fritid


Bedömningen görs att målet kommer att nås. Kulturnämndens verksamheter når inte alla barn och unga, varför målet kommenteras utifrån de målgrupper som nås via verksamheterna. Genom de insatser som redan pågår inom Samordningsgrupp barn och unga är en gedigen bas lagd för att lyckas nå barn och unga med olika förutsättningar. Önskade effekter från barnkonventionen och dess tillämpning är att barn och unga ska uppleva att de får en större möjlighet till delaktighet och inflytande kring frågor som berör dem.

Bra start i livet

I syfte att främja en bra start i livet arbetar biblioteken med att bygga upp, underhålla och förmedla ett

brett, varierat och aktuellt bestånd av barnmedier på biblioteken i Halmstad. Inom ramen för den

centraliserade mediehanteringen köps medier in för barn och unga, till prioriterade grupper och på olika

språk. För att öka spridningen och nyttjandet av inköpta medier så att de, på ett likvärdigt sätt, når ut i

kommunens alla delar pågår ett arbete med att utveckla inköpsstrategier genom en medieplan för barn

och unga.

En mängd olika språk- och läsfrämjandeaktiviteter har arrangerats för barn i olika åldrar, bland annat

babyrytmik, sånglek, sagodrama och högläsning, digitalt läsfrämjande med greenscreen med mera. Olika

läsfrämjandeaktiviteter har anordnats för föräldrar såsom BVC-träffar med inbjudna föräldragrupper på

biblioteken i Söndrum, Vallås och Oskarström för att främja språkutveckling.

Det löpande samarbetet med förskolor och skolor har fortsatt i form av bland annat läsecirklar, inbjudan

till klasser, erbjudande av hjälp vid informationssökning och källkritik. Teaterföreställningar för barn 3-5

år har arrangerats i samarbete med barn- och ungdomsförvaltningen. Enligt Folkhälsomyndighetens

rekommendationer ställde biblioteken in alla aktiviteter för barn från och med mitten av mars på grund

av coronapandemin. Däremot arbetas det med digitala boktips på bibliotekens sociala medier och det

finns samarbete med förskolor kring Inläsningstjänst av böcker.

Under våren har biblioteken tillsammans med förskolorna arrangerat en inspirationsdag för att utveckla

och fördjupa samarbetet när det gäller att stödja barnens språkutveckling. En professionsövergripande

arbetsgrupp tar fram förslag på hur barnteaterföreställningar kan integreras så att de kan stödja delar av

pedagogernas verksamhetsplanering utifrån läroplanen. I samma syfte har ett arbete påbörjats med att

tematisera bilderböcker utifrån angelägna teman så att de kan användas som pedagogiska verktyg inom

förskolan. Samarbetet med logopeder fortsätter, både inom kommunen och regionen, och antalet

språkrecept där man ställer samman individanpassade språkpaket utifrån logopedernas "recept" ökar i

antal.

28


Oskarströms, Söndrums och Vallås bibliotek har medverkat vid insatser för pedagoger genom boktips

till förskolor och skolor vid besök på biblioteken och på skolor. Stadsbiblioteket har haft ett boksamtal

med lärare och ett med ungambassadörerna, samt arbetat med bilderbokstema för pedagoger på webben.

På mötesplatserna för unga i Oskarström och Vallås har det utformats mikrobibliotek, för att placera

böcker och läsande i ungas vardagliga miljöer. Läxhjälp har erbjudits på Stadsbiblioteket vid nio tillfällen

under våren. Genom ett samarbete med Nolltrefem har ungambassadörerna gett digitala boktips.

Stadsbiblioteket, Vallås bibliotek och Söndrums bibliotek kommer att genomföra en digital Läsecirkel

för unga vuxna i maj.

Barn och ungas delaktighet i kulturförvaltningens verksamheter

I syfte att främja barn och ungas delaktighet erbjuder biblioteken i Halmstad möjlighet att lämna

inköpsförslag. Biblioteken erbjuder olika former av läse- och skrivarcirklar för olika åldrar.

”Skrivdrömmar” kunde dock endast genomföras på Stadsbiblioteket vid tre tillfällen under våren. En av

träffarna var ett samarbete med konstenheten, en träff var i samarbete med Regionbiblioteket och

handlade om skrivterapi/biblioterapi. Skrivdrömmar fortsätter under hösten 2020.

”Läs spelet - idrottare som läsande förebilder” är ett samarbete mellan biblioteken, Halmstads BK och

SISU Idrottsutbildarna, där en lästräff har genomförts under året. Fyra träffar var bokade under våren

men tre fick ställas in på grund av coronapandemin. Samarbetet med hockeyklubben Halmstad

Hammers är påbörjat. ”Läs spelet” har också möjliggjort för fotbollsspelare att boktipsa digitalt. Läger

planeras tillsammans med Halmstads bollklubb(HBK) och medel för detta har sökts från Kulturrådet via

Stärkta bibliotek. Söndrums bibliotek har inlett samarbete med fritidshem kring Förintelsens minnesdag

samt värdegrund.

Enhet Unga möten har startat ett filmprojekt tillsammans med två lokala filmpedagoger från Färgfilm

Halland, samt även fortsatt kompetensutveckla personal i samarbete med Kultur i Halland-Film, som är

ett regionalt resurscentrum för film. Under våren har filmpedagogerna haft workshops och handlett

ungdomar ute på mötesplatserna Vallåsgården och Zonen Andersberg. Målet är att väcka intresse,

stimulera och stödja filmskapande som utgår från ungas engagemang, delaktighet och ansvarstagande.

Insatser för social inkludering, demokrati och jämlikhet

Enhet Ungkultur arbetar med insatser för ökad demokrati och jämlikhet i form av genussmart

bemötande i verksamheten och aktiviteter som uppmärksammar området. Dessutom har stort fokus

lagts på uppsökande verksamhet på de tre gymnasieskolor och högstadieskolor i upptagningsområdet,

med dess elevråd i kommunen.

För att uppnå målet att alla barn och unga i Halmstad ska få en bra start i livet, vara delaktiga i samhället

och ha möjlighet till en meningsfull fritid jobbar enhet ungkultur och enhet unga möten med att

motivera och inspirera unga till engagemang och delaktighet. I Halmstads utsatta områden arbetar

verksamheterna aktivt med social inkludering. Insatser har exempelvis gjorts för att vara mer närvarande

på skolorna i form av strukturerade återkommande skolbesök samt medverkan på elevråd. Syftet är att

coacha och informera ungdomarna om idébank/idépeng, samt skapa relationer för att lotsa dem till

mötesplatsernas verksamheter. Insatser har gjorts på Andersberg, Vallås och Fyllinge.

29


Både Enhet Ungkultur och Enhet Unga möten har genomgått utbildningsinsatser för demokrati och

jämlikhet i form av genussmart bemötande i verksamheten, för att bland annat öka tjejers delaktighet

och deltagande på mötesplatserna.

Möjlighet till meningsfull fritid

Enhet Upplevelser har genom flertalet samarrangemang och tätt arbete tillsammans med Kulturskolan

möjliggjort att barn och unga fått utöva kultur på olika sätt.

En satsning på digitala konstupplevelser för barn har möjliggjorts under våren, med filmade

barnvisningar och digital handledning i kreativt skapande. Denna satsning har inneburit en ökad

tillgänglighet till konstupplevelser för barn och unga.

Skolan som öppen mötesplats, är ett fokusområde i Samordningsgrupp barn och unga som startades upp

under 2019. Pilotprojektet fortsätter under 2020. På Östergårdsskolan har det utvecklats en så kallad

”After school-verksamhet”, där fokus under en dag i veckan ligger på kulturaktiviteter tillsammans med

skolan.

Lovaktiviteter Nedan anges några exempel på aktiviteter som skett under sportlovet och påsklovet.

Programutbud på Nolltrefem med bland annat Kulturskolans Flavors, med fyra tillfällen samt

avslutande show, samt projekt ALLTTMER hiphop och ALLTMER gitarr som är ett

samverkansprojekt med Musik Hallandia och ABF med musikworkshops.

Skapandeworkshop med handledare (även digitala tutorials på Instagram inom Nolltrefem

Digital Craft Sessions) med 268 visningar varav cirka 150 personer tittade på hela serien av

tutorials.

Digital Craft-a-long där deltagarna fick hämta pysselmaterial i förväg och därefter få instruktioner

på Instagram Live. 50 personer följde livesändningen.

Samverkan med Biblioteken i Halmstad för att erbjuda aktiviteter med fokus på skrivande och

språk, till exempel Skrivdrömmar. En digital skrivarstuga med fokus på fantasy på Facebook

tillsammans med Stadsbiblioteket, Studiefrämjandet och Sverok. Klippet har 45 interaktioner där

deltagare aktivt har klickat på videon eller reagerat på den.

Under sportlovet var fokus på veckans programutbud på Halmstad Arena där det erbjöds bland

annat olika idrottsaktiviteter tillsammans med föreningar, film, bakning av cupcakes, tik-tok-

inspelningar, gaming, vattendisco samt öppen scen med cirka 10 deltagare på scen.

Fler exempel på aktiviteter som genomförts för barn och unga

UKM-festival (UngKulturMöts) har delvis genomförts under våren. 22 unga arrangörer

planerade för lokala, regionala och Riksfestival UKM. UKM är ett samverkansprojekt med alla

Hallands kommuner. En mini-variant av digital festival genomfördes tillsammans med

arrangörsgruppen på Instagram för att uppmärksamma lokala UKM, med 230 visningar och

30


totalt 29 bidrag. Inför Riksfestivalen genomfördes fyra av fem camps för planering men själva

festivalen skjuts till sommaren 2021 på grund av coronapandemin.

Den 29 april genomfördes ett digitalt firande av Dansens dag på sociala medier, där sex

dansgrupper med totalt 14 personer medverkade och skickade in koreografier. Totalt var det 266

antal tittare. Arrangemanget genomfördes i samarbete med Danstudion Halmstad,

Studieförbundet Vuxenskolan.

Café- och arrangörsgruppen MUMS har under våren haft fyra unga arrangörer som planerat 10

onsdagar med program och caféverksamhet på Nolltrefem.

45 öppna workshops inom teater, foto, musik (hiphop samt gitarr) samt skapande har

genomförts på Nolltrefem, med totalt 218 deltagare, varav 85 tjejer, 103 killar samt 31 ej angivet.

Utbudet planerades utifrån snabbdialoger som genomförts med gymnasieklasser samt besökare

på Nolltrefem. Delar av programutbudet ställdes om till digitala aktiviteter, med totalt 24 digitala

aktiviteter (gitarrkurs, tutorials, boktips, yoga, manusläsning, quiz, MUMS cafégrupp, bake-a-

long, craft-a-long).

Aktiviteter planerades och genomfördes tillsammans med bland annat unga från Sturekåren för

att uppmärksamma #allahjärtanshalmstad tillsammans med Sturegymnasiet. Alla-hjärtans pyssel

anordnades i Medieteket (Sturegymnasiet), bingo och filmkväll på Nolltrefem, med totalt 42

deltagare. Dagen uppmärksammades också med filmer på alla Halmstads mötesplatser för unga.

Totalt 20 unga var engagerade i skapandet av filmerna där de fick lyfta upp vad deras hjärta

klappar för i bostadsområdet. Filmerna publiceras i sociala medier.

Målindikatorer Målvärde

Upplevd delaktighet på kulturförvaltningens mötesplatser för unga Ökning

Andel ungdomsproducerad tid av total verksamhetstid Ökning

Antal utlånade barnmedier Ökning

Andel konstnärliga gestaltningar där barn och unga är delaktiga Ökning

31


3.2.2 Mål 2 - I Halmstad ska invånarna känna förtroende för kommunen

och samhället.

3.2.2.1 I Halmstad ska invånarna känna förtroende för kommunen och samhället


Bedömningen är att målet kommer att nås. Värden som rör demokrati, jämställdhet, delaktighet, hållbarhet, gemenskap och respekt återfinns i Halmstads kommuns värdegrund och vision. Att alla människor känner sig lika mycket värda, möts av respekt och har möjlighet att vara delaktiga i samhället är viktiga förutsättningar för att kommunens invånare ska känna förtroende för kommunen och samhället. Kulturnämndens verksamheter använder invånarnas delaktighet som ett verktyg för att nå målet.

Digitalisering som leder till delaktighet

För Konstenheten har den digitala omställningen i verksamheterna lett till ökad måluppfyllelse.

Exempelvis har Konstenheten genom Dramalogen kunnat öka antalet deltagare i sitt projekt ”Kulturhus

för hälsa och psykiskt välbefinnande” genom olika digitala aktiviteter.

På valborgsmässoafton öppnade utställningen Härkonst 2020 på Halmstads konsthall, ett

samarbetsprojekt mellan Dramaloger och Konstenheten, vars syfte är att stötta det lokala konstlivet.

Initiativet har fått en stark positiv respons, både från konstnärer och besökare.

En teknikinvestering under våren gjorde att Kulturhuset Najaden nu kan spela in och streama

föreställningar och arrangemang i konsertsalen. På valborgsmässoafton live-streamades det första

arrangemanget, International Jazzday, som Musik Hallandia och Jazz i Halmstad arrangerade. Totalt var

det 7 900 personer som tittade på arrangemanget.

Enhet Upplevelser producerade och genomförde ”Digitalt valborgsfirande för Halmstad kommun”. Mer

än 8 000 personer har sett filmen på cirka 30 minuter där artisterna Ika Nord, Linnea Henriksson och

kören Köörmit med flera deltog. Firandes sändes via Halmstads kommuns webbplats och

Hallandsposten.se.

Kultur riktat mot äldre tillsammans med hemvårdsförvaltningen har möjliggjort en Youtube-kanal för att

nå ut till målgruppen äldre. I samarbete med Hallands bildningsförbund har olika kulturutövare filmats

på Kulturhuset Najaden.

Medborgarnas samhällsengagemang

Enhet Upplevelser samproducerade den återkommande Eldsjälsgalan på Halmstads Teater med cirka

550 personer i publiken. Under kvällen visade Halmstad sin uppskattning och stolthet över de tusentals

ideella krafter som utgör grunden för vårt framgångsrika föreningsliv. Det delades ut priser i fem olika

kategorier. Medverkande vid årets gala var Rebecca Sellergren, Niklas Nilsson, Jonas Bergman, Miryu

Manade, Fritz Fembro, Thorsten Andreassen, On the edge och Kvartiåtta.

32


Halland Vocal and Opera Festival genomfördes i Halmstad på Kulturhuset Najaden, och i Laholm på

Teatern och Campus. Festivalen pågick under fyra dagar i februari, med cirka 270 personer i publik, och

var ett samarrangemang med Region Halland och Laholms kommun.

Enhet Upplevelser har haft en sammankomst för föreningar och arrangörer under våren. Syftet var att

presentera Kulturhuset Najaden samt att stärka nätverket.

Ungas delaktighet i samhället

Ung i Halmstads ungdomsambassadörer har besökt åtta gymnasieklasser och Halmstad Arena, med

totalt 15 skolbesök. Ungdomscoacherna har gjort 27 besök på högstadieskolorna i område väster.

Nätverksträffar i område centrum, Andersberg, Vallås och Oskarström har genomförts med

medverkande från bland annat polisen, barn- och ungdomsförvaltningen, socialförvaltningen och

kulturförvaltningen.

Under våren har det genomförts fyra HBTQIA+träffar, med fyra till åtta deltagare på Nolltrefem.

Teman har varit böcker, skapande, sällskapsspel samt att planera regnbågsveckor. Under våren har det

genomförts en tillgänglighetsvandring. Representanter från fyra funktionsrättsförbund såg över

Nolltrefems lokaler utifrån att komma som besökare med olika fysiska och psykiska

funktionsvariationer, för att skapa större trygghet och bättre tillgänglighet i våra lokaler.

I integrationsprojektet Möte med kultur har under våren 42 elever (14 tjejer, 28 killar) från Barn- och

Fritidsprogrammet samt Språkintroduktion på Sannarpsgymnasiet träffats vid sju tillfällen på Nolltrefem,

varav sex tillfällen har haft fokus på skapande tillsammans med handledare inom olika kulturformer

(konst, film, teater, musik). Grupperna har haft fokus på hälsa och värdegrund i sitt skapande och har

jobbat mot en gemensam slutproduktion på temat "Om jag kände dig bättre...". Presentation för både

kulturnämnden och utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden är genomförd.

Kult:Ung-redaktionen har släppt sitt andra nummer av tidningen, med temat ”Amatör”. Redaktionen

består just nu av åtta unga (sex tjejer och två killar).

”SSPF” är en form för samverkan mellan skola, socialtjänst, polis och fritid och är ett av fokusområdena

för samordningsgrupp barn och unga. Under våren presenterades ett koncept för trygghetsarbetet framåt

med syfte att jobba förebyggande mot ungdomskriminalitet.

Vidare genomför alla mötesplatser "feel-good-samtal”. Samtalens syfte är att återkoppla till föräldrar

med positiv feedback till ungdomar som besöker våra mötesplatser. Cirka 25 samtal har genomförts

hittills under 2020.

Genom TIA-projektet (tidiga insatser för asylsökande) har unga asylsökande boende på Spenshult bland

annat firat påsk, anordnat olika idrottsaktiviteter, skapat, tränat språk och läst böcker, planterat med

mera.

33


Kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning för det demokratiska samhällets utveckling

Biblioteken i Halmstad arbetar kontinuerligt med att skapa ett utbud av medier och tjänster som främjar

det demokratiska samhällets utveckling och fri åsiktsbildning. Metoden för detta är att säkerställa att

biblioteksutbudet håller hög kvalitet och är allsidigt, aktuellt och tillgängligt. I syfte att tillgodose även

smalare intressen som ibland överstiger det allmänna intresset erbjuds invånarna fjärrlån, det vill säga lån

från bibliotek utanför Halmstads kommun.

För en ökad möjlighet till delaktighet och tillgänglighet även för de som har annat modersmål än

svenska, eller som har språkliga begränsningar, erbjuder biblioteken i Halmstad medier på mångspråk,

minoritetsspråk och lättläst svenska. Representanter för biblioteken deltar aktivt i kommunens

minoritetspolitiska arbete genom nätverkande för arbete med att uppmärksamma minoritetsspråken.

Biblioteken har uppmärksammat minoritetsgruppernas minnesdagar genom bland annat skyltning med

böcker om information på alla bibliotek.

Utöver ovanstående tillgängliggör och lyfter biblioteken i Halmstad fram det lokala kulturarvet genom

halländsk litteratur och litteratur om Halland i lokalsamlingen.

För att främja transparens och kunskapsinhämtning, kring beslut och lagstiftning, hanteras offentligt

tryck, protokoll och utredningar löpande. Biblioteken har även startat arbetet i den digitala

referenstjänsten Bibblan svarar.

På Stadsbibliotek har följande föreläsningar genomförts:

Den humanitära situationen för ensamkommande unga

Vetenskapscafé: Vad vet du om din ork?, Västkustens väggar, Ökad militär förmåga?, Är

Halmstad framtidens smarta stad? och Några ord om våra ord.

Släktforskningens utmaningar och glädjeämnen

Söndrums bibliotek påbörjade samarbetet med läsecirklar för ungdomar kring integration. Vallås

bibliotek och Stadsbiblioteket arbetar kontinuerligt med att förmedla kontakter mellan nysvenskar och

Halmstadbor i projektet Låna en Halmstadbo. Aktiviteten ”Svenska för föräldralediga” på Vallås och

Oskarströms bibliotek har inte haft några deltagare.

Genom inköp och gallring hålls ett aktuellt bestånd av talböcker, som riktar sig till personer med

särskilda behov. Rullstolsdans har arrangerats på Stadsbiblioteket vid fem tillfällen. Arbetet med

nivåindelning av lästläst-hyllan för vuxna på alla bibliotek pågår och förväntas vara klart på alla bibliotek

i år. Stadsbiblioteket har föreläst på Logopedimottagningen och berättade om de olika aktiviteter och

tjänster som finns för prioriterade grupper.

Den uppsökande verksamheten har fortsatt i form av ”Boken kommer”, där användare med särskilda

behov får böcker hemkörda kontinuerligt, och ”Talboken kommer”. Bokpresentationer och information

har hållits på äldreboenden. Arbetet med att färdigställa lättläst-väskorna har pågått under året. Väskorna

ska implementeras i verksamheten under de kommande månaderna. För att utöka tillgängligheten till

våra tjänster under coronapandemin har tjänsten Take away-bokkasse utformats för personer som inte

vill eller kan komma till biblioteket. Samtliga bibliotek arbetar med detta utifrån sina förutsättningar.

34


Under våren har ett 20-tal av bibliotekens medarbetare deltagit i kollegialt lärande kring metoden "Läsa

för integration" för att öka medvetenhet, kunskap och hitta arbetsmetoder för att utveckla vår

verksamhet till att bli än mer inkluderande. Sveriges läsambassadör Bagir Kwiek bjöd personalen på en

gripande föreläsning och efteråt medverkade han även i podden "Läs för mig".

I samarbete med Högskolan i Halmstad har bibliotekspersonal bidragit med information och inspiration

till studenter och blivande förskolepedagoger om bibliotekens service, hur vi arbetar läsfrämjande och

vikten av läsning för barns språkutveckling.

Processkartläggning och kommunikation för ökad transparens

Några av de insatser som görs på förvaltningsstaben för att Halmstadborna ska känna förtroende för

kommunen och samhället är att kunna visa på att förvaltningen har koll på sina processer. Detta är ett

arbete som kommer att pågå under hela året och omfatta förvaltningens viktigaste huvudprocesser.

Kulturstödsarbetet, internkommunikationen och verksamhetsplaneringen är sådana processer som nu

ska kartläggas, så också deras delprocesser.

Kommunikationen med våra invånare är viktig för att de ska kunna känna förtroende för oss.

Förvaltningens medarbetare har varit med och byggt den nya servicewebbplatsen tillsammans med

kommunikationsavdelningen, vars lansering tyvärr nu flyttats fram till kvartal tre. Preliminär lansering av

microwebbplatser, bland annat Mjellby konstmuseum och Kulturhuset Najaden, sker under hösten 2020.

Även den nya kommuntidningen Halmstad, som skulle spegla våra fantastiska verksamheter och

kommande arrangemang, fick stoppas med anledning av coronapandemin.


Upplevd trygghet och positivt bemötande på kulturförvaltningens mötesplatser för unga

Ökning

Antal lån per kommuninvånare på biblioteken Ökning

Antal ärenden för samhällsvägledning via Medborgarservice Ökning

Antal digitala ärenden på Stadsbibliotekets hjälpcenter -Enter- Ökning

35


3.2.3 Mål 3 - Halmstads kommun ska aktivt driva omställning till ett

miljömässigt hållbart samhälle

3.2.3.1 Halmstads kommun ska aktivt driva omställning till ett miljömässigt hållbart

samhälle


Bedömningen görs att målet kommer att nås som ett resultat av den kunskapsspridning som

sker via förvaltningens verksamheter, att informera invånarna om hur vi kan bidra till att minska

den negativa klimatpåverkan och skapa lust till förändring. Kulturnämndens verksamheter har

också i uppgift att själv agera som föredöme, vad gäller möjligheten att minska klimatpåverkan.

Kunskapsspridning om miljömässig hållbarhet

I syfte att bidra till kunskapsökning kring miljömässig hållbarhet bevakas och införskaffas relevant media

till biblioteken kring miljömässig hållbarhet. Genom att följa utgivningen och köpa in det som ges ut i

ämnet bidrar biblioteken till kunskapsförmedling med hjälp av litteratur.

Bibliotekens e-medier gör en tydlig koppling mellan streamade aktiviteter och bibliotekens övriga e-

medier. Minikurser i användning av bibliotekens e-medier och nyhetstjänster skulle ha hållits fysiskt, men

filmning av dessa har istället påbörjats för vidare spridning i bibliotekens sociala och digitala kanaler.

I föreläsningsserien Klimatet & Vi, har följande föreläsningar genomförts:

”Klimat, skola och unga medborgare” med Claes Malmberg, professor i naturvetenskapernas

didaktik, vid Högskolan i Halmstad

”Plast ett material för ett uthålligt cirkulärt samhälle” med Henrik Thunman, professor vid

institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap och energiteknik, vid Chalmers Universitet

”Skogsbränder i Sverige” med Igor Drobyshev, forskare och lärare på dendrokronologiska

laboratoriet vid SLU i Alnarp

Ska vi köra på el nu – hur funkar det?, Kan EU:s Green Deal rädda klimatet? Klimatsamtal med

Jenny Axelsson (C)

Konsenheten har arbetat med hållbarhetsaspekten genom att fokusera på de tre

hållbarhetsdimensionerna redan i arbetet med skissuppdragen för offentliga konstverk.

De planer som fanns om att anordna kurser/workshops kring 3D-utskrifter, exempelvis hur man skapar

reservdelar, har skjutits framåt i tiden på grund av coronapandemin. För att gynna ett hållbart samhälle

genom återbruk skulle försäljning av gallrade tidskrifter genomförts under våren 2020 på

världsbokdagen, men nu har genomförandet flyttats fram till hösten 2020.

Hållbarhet på arbetsplatsen och minskat resande

I avdelning Konst och kultur är digitala mötesrutiner implementerade. Interna workshops har

genomförts och teknik är inköpt för att underlätta digitalt deltagande på möten. Med digitala möten

effektiviseras mötestider och antalet resor minskar. Effekten blir förutom minskad miljöpåverkan, även

ökad förmåga att kommunicera och samarbeta utan att resa så ofta.

36


Enhet Ungkultur och enhet Unga möten har påbörjat arbetet med miljösmarta mötesplatser och

implementera miljötänk, både hos medarbetare och besökare. Enheterna arbetar aktivt för att inte

beställa engångsartiklar i plast, källsortering har införts och matsortering görs. Under 2020 pågår ett

fortsatt arbete med PLAST-OFF-projektet som startades upp 2019. Källsortering är införd på

Nolltrefem och Zonen Andersberg, övriga mötesplatser har tillgång till återvinningsstationer.

Samarbeten för miljön med lokala aktörer pågår genom att kärl för pappersåtervinning har placerats

under varje informationsdisk i Söndrum.

Beslut har tagits om att upphöra med försäljning av plastpåsar på Biblioteken i Halmstad.


Antal programpunkter inom miljömässigt hållbart samhälle Ökning

3.2.4 Mål 4 - Halmstad ska vara en växande plats, attraktiv att bo på och

att besöka

3.2.4.1 Halmstad ska vara en kulturkommun med nationell och internationell

ryktbarhet


Bedömningen görs att målet kommer att nås. Att kulturen är en självklar del i människors vardag, som gör Halmstad till en inkluderande och attraktiv kommun, är något som märks särskilt i coronapandemins tider. Våren har inte varit sig lik, men trots detta har verksamheterna prioriterat att hålla öppet och lockat till sig besökare, om kanske fler digitalt den senaste tiden.

Halmstads identitet som kulturkommun

Halmstads identitet som kulturkommun stärks med en besökskarta med kulturhistoria, arkitektur och

konst i fokus. Besökskartan är ett samarbete mellan kulturförvaltningen, Destination Halmstad och

Hallands konstmuseum. Ett projekt pågår även att stärka och utveckla förmedlingen av Halmstads

offentliga konst, både till Halmstadborna och till turistnäringen.

Mjellby konstmuseums utställning ”Surrealismens kvinnor” har uppmärksammats i nationell media.

Flera samarbeten har startats upp med forskare inom konstfältet för att stärka Mjellby konstmuseums

roll nationellt och internationellt som ett kunskapscenter. Flera kommande utställningsprojekt har

initierats med både nationella och internationella samverkanspartners. Ett projekt pågår också på Mjellby

konstmuseum att stärka och kvalitetsutveckla visningsverksamheten, både med fysiska och digitala

visningar.

Kulturhuset Najadens ryktbarhet börjar få spridning utanför Halmstads gränser. Dels för den hyllade

spelplatsen men även för den moderna tekniken. Flertalet studiebesök från hela Sverige har genomförts

och detta för med sig arrangörer som ser Halmstad som ett naturligt stopp på sitt turnéschema. Enhet

37


Upplevelser producerade en spansk dansföreställning som genomfördes på Halmstads Teater. Under

Internationell Jazz Day var Kulturhuset Najaden en av spelplatserna, som sände live med cirka 7900

tittare från hela världen.

Enhet Ungkultur och Unga möten arbetar strategiskt och utvecklande med kommunikation och

marknadsföring, vilket är en framgångsfaktor för att nå ut till målgruppen med verksamheterna. Under

våren har mötesplatserna och Nolltrefem haft studiebesök från hela Sverige, tyvärr även några avbokade.

Lördagen den 8 februari var bokbussen på plats för invigning av den renoverade lekplatsen Sagoängen

på Galgberget. Besökare kunde hälsa på i bokbussen och lyssna på sånger, sagor och berättelser i en liten

"hänghörna" utomhus. Över hundra, både barn och vuxna, besökte bokbussen.

Biblioteken som arena stödjer författarskapet som konstart

Biblioteken i Halmstad arbetar kontinuerligt för att stödja aktiviteter som riktar sig direkt till att stödja

litteraturen som konstart framförallt genom medieinköp. Exempelvis Hela Halland läser, litterära priser.

Biblioteken anordnar läsfrämjande aktiviteter, exempelvis högläsning, höstens- och vårens böcker,

läsecirklar. Biblioteken deltar aktivt i arbetet med bibliotekens kulturrådsstödda projekt kring

läsecirkelkassar och lättlästväskor.

Ett flertal av aktiviteterna har under våren genomförts i digital form via filmer som sprids i bibliotekens

sociala och digitala kanaler. Arbetet med att inspirera till läslust genom att bidra till bibliotekens olika

bloggar och sociala medier fortgår.

På torsdagarna har Stadsbiblioteket erbjudit en stunds högläsning då bibliotekarierna har valt ut

favoritstycken ur världslitteraturen. Från och med mitten av mars ställdes också dessa in, men i stället

har det gjorts inspelningar som läggs ut i bibliotekens sociala medier varje torsdag. Den internationella

barnboksdagen har uppmärksammats, så också Världsbokdagen med bland annat skyltningar i

biblioteken och utdelning av rosor.

Bibliotekspodden har producerat ett samtal per vecka, där bland annat Göran Greider har varit en av

gästerna som medverkat. Det arbetas också med bokbloggen Hela Halmstad läser kontinuerligt där nya

inlägg produceras varje vecka.

Inspirera och möjliggöra till litterära samtal och skrivande

Biblioteken i Halmstad arbetar kontinuerligt för att stödja aktiviteter som riktar sig direkt till att inspirera

och möjliggöra samtal om litteratur och skrivande. Framförallt genom medieinköp, men även genom

deltagande i aktiviteter tillsammans med medarbetare från övriga enheter på förvaltningen. Arbetet med

att inspirera till läslust genom bibliotekens olika bloggar och sociala medier fortgår. I samarbeten

anordnas läsfrämjande aktiviteter, exempelvis högläsning, höstens- och vårens böcker och läsecirklar.

Ett samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan har möjliggjort för läsecirklar med ledare på

Stadsbiblioteket. Stadsbiblioteket har filmat en läsecirkel med medarbetare som kommer att visas på

bibliotekens sociala medier. Boktips sprids digitalt i sociala medier och via bibliotekens blogg "Bibblans

bokbabbel" som vänder sig till barn och unga.

38


Förbättra förutsättningarna för kulturens roll i samhällsutvecklingen

Förvaltningsstaben har identifierat behovet av ett forum som kan behandla och diskutera pågående

samhällsbyggnadsprocesser som rör den fysiska miljön, samt att bistå ledningsgruppen och

kulturnämnden med kunskapsunderlag i riktning mot beslut gällande kulturell infrastruktur. Under våren

har arbetet fortsatt med förutsättningar för att kunna planera behovet av kulturell service inom

nämndens verksamhetsområden. Arbetet har dock varit svårt och omfattande varför det behövs ett

omtag i det arbetet.

Kulturnämnden tog beslut i april om tillfälliga förändringar kring kulturstöd för att kunna stötta

kulturlivet, eftersom många planerade projekt och arrangemang inte kunnat genomföras med anledning

av coronapandemin. Förvaltningen uppmuntrar föreningar, organisationer och kulturutövare att hitta

alternativa sätt att genomföra sina projekt under 2020. Kulturstödet kan under 2020 nu även användas

för konstnärlig och kulturell utveckling, samt för projekt som inte är lika beroende av publik som

tidigare. Med digitalisering av arrangemang ser förvaltningen möjligheten att nå andra målgrupper än vad

som ursprungligen var tänkt.


Antal nationella kultursamarbeten Ökning

Antal internationella kultursamarbeten Ökning

Andel nationella besök på Mjellby konstmuseum Ökning

Andel internationella besök på Mjellby konstmuseum Ökning

Antal programpunkter på biblioteken Ökning

Nöjd-medborgar-index Kultur Ökning

Nöjd-region-index tillgången till kulturevenemang Ökning

Antal aktiva kulturföreningar i Halmstads kommun Ökning

Antal besökare på arrangemang som beviljats kulturstöd Ökning

Antal lyssningar/nedladdningar för Bibliotekspodden Ökning

Antal lyssningar/nedladdningar för podden Läs för mig Ökning

39


3.2.5 Mål 7 - I Halmstads kommun ska välfärden vara nytänkande,

framtidsorienterad och under ständig utveckling

3.2.5.1 I Halmstads kommun ska välfärden vara nytänkande, framtidsorienterad och

under ständig utveckling


Bedömningen görs att målet kommer att nås. Människors behov och förväntningar förändras i en mycket snabbare takt än vad vi är vana vid, inte minst till följd av digitaliseringen, individualiseringen och globaliseringen. Kulturnämndens verksamheter har fått ställa om verksamheter till en digitaliserad sådan på väldigt kort varsel. Coronapandemin har visat på att kraften i organisationen är stark och möjliggör snabbare utveckling av våra verksamheter. Medarbetarenkätens resultat tyder på att förvaltningen har engagerade ledare, delaktiga medarbetare och en organisationskultur som tillåter kreativa lösningar.

Vi ställer inte in, vi ställer om Utifrån rådande omständigheter med coronapandemin har alla mötesplatser för unga fått tänka om gällande utbud och verksamhet. Under påsklovet erbjöds en rad olika aktiviteter digitalt med bland annat quiz, brädspel och andra kreativa utmaningar och tävlingar. Programsättningen var framtagen tillsammans med unga.

Under våren har samtliga mötesplatser för unga ställt om delar av verksamheten till digitala arrangemang. Under våren har det anordnats 45 digitala tillfällen, som fått 2 939 visningar av 510 deltagare.

Förvaltningsstabens insatser handlar mer om omvärldsbevakning, exempelvis hur andra kommuner

hanterar stöd till kulturlivet för att till hösten kunna presentera förslag på nya riktlinjer för stöd till

kulturlivet. Det handlar också om att unna hantera den uppkomna situationen och kulturlivets

förutsättningar.

I syfte att svara upp mot målet att vara en arena och mötesplats för kommunal verksamhet har

biblioteken under våren bjudit in åtta kommunala aktörer att presentera sina digitala tjänster i

Stadsbibliotekets showroom. Gensvaret har varit magert. Upplägget revideras och planeras återupptas

under sensommaren.

Genom att erbjuda meröppna bibliotek i Söndrum och Harplinge, öppet klockan 7-22 alla dagar, och

kommunal information medverkar avdelningen till att finnas som arena för kommunal service.

I januari påbörjades ett pilotprojekt i samarbete med Halmstad Direkt på Oskarströms bibliotek där

kommuninvånarna ges möjlighet att få hjälp med diverse myndighetsärenden inom exempelvis skola,

vård och omsorg. Med hjälp av videosamtal på Oskarströms bibliotek kan invånarna kontakta Halmstad

Direkt och få hjälp med olika ärenden. Biblioteken har även kunnat bistå med information om covid-19.

Utbudet av digitala tjänster av god kvalitet som främjar nytänkande och framtidsorientering har främjats

under coronapandemin. Stora delar av bibliotekens programutbud har erbjudits i digital form istället för

traditionsenlig fysisk form, exempelvis kurser, guider och läsfrämjandeaktiviteter. Bibliotekens digitala

40


utbud och tjänster har lyfts fram på olika sätt och sammanhang, exempelvis tjänster som Pressreader,

Cineasterna, e-böcker och databaser.

Som en del i bibliotekens arbete med att motverka "fake news" och främja god källkritik, erbjuds

kvalitetssäkrad information genom olika databaser (Nationalencyklopedin, Alex, Artikelsök med flera).

I stadsbibliotekets entréområde Enter har det under våren erbjudits handledning löpande, där det märks

en markant ökning av antalet besök och frågor. För att möta behoven och efterfrågan har antalet

bemannade timmar i området utökats till 20 timmar per vecka. Manualer har förfinats för att på ett

bättre sätt stödja pedagogiken i området "Hjälp till självhjälp". Genom samarbete med Fab Lab på

Högskolan i Halmstad erbjuds också utökade möjligheter att prova på och ta del av 3D-teknik i

Stadsbibliotekets entréområde.


Antal besök/sessioner på bibliotekens webbplats Ökning

Antal digitaliserade processer i kulturförvaltningen Ökning

3.2.6 Mål 9 - Halmstads kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare

3.2.6.1 Kulturförvaltningen ska vara en attraktiv arbetsgivare som skapar

förutsättningar för ett hållbart arbetsliv

Bedömningen är att målet har nåtts

Helhetsbedömningen görs att målet kommer att nås innan året är slut. Med tanke på rådande läge är det extra viktigt att vara en god och attraktiv arbetsgivare. God arbetsmiljö och god organisationskultur är förutsättningar för ett hållbart arbetsliv, liksom att ta tillvara medarbetares kompetens och att lära av varandra. Förvaltningen arbetar löpande med systematiskt arbetsmiljöarbete för att medarbetarna ska ha en god och säker arbetsmiljö. Medarbetarundersökningen är en del av detta. Det finns en struktur för arbetsplatsträffar och medarbetarsamtal. Under våren har lönesamtal förts med medarbetarna utifrån förvaltningens lönekriterier. För att nå målet att vara en attraktiv arbetsgivare som skapar förutsättningar för ett hållbart arbetsliv görs både insatser gällande arbetsmiljö och kompetenshöjning.

Medarbetarundersökning 2020

Under våren genomfördes en medarbetarundersökning för hela Halmstads kommun. Undersökningen

genomfördes mellan den 24 februari – 13 mars 2020. I kulturförvaltningen skickades enkäten till 123

medarbetare varav 110 medarbetare svarade, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 89 procent.

Enligt HME-index, som är ett totalindex som mäter hållbart medarbetarengagemang, får

kulturförvaltningen riktigt bra resultat gällande motivation, ledarskap och styrning, och gör en positiv

förflyttning framåt jämfört med 2018 års undersökning. Medarbetarundersökningens resultat

redovisades för kulturnämnden under april-sammanträdet. Under våren fortsätter arbetet med att ta

fram handlingsplaner och aktiviteter utifrån undersökningens resultat.

41


Det så kallade eNPS värdet (Employee Net Promoter Score) är ett värde som baserar sig på i vilken grad

en person är villig att rekommendera sin arbetsplats till vänner och bekanta. Även här har det skett en

positiv förflyttning framåt jämfört med 2018 års undersökning (-22). Men talet ligger fortfarande på rött

(-5), det vill säga att förvaltningen har fler kritiker än ambassadörer.

Några av kulturförvaltningens styrkor är att medarbetare upplever att alla i arbetsgruppen har lika

rättigheter och möjligheter samt att medarbetare är insatta i arbetsplatsens mål. Förvaltningens

förbättringsområden handlar om att ha balans, det vill säga att kunna koppla av från arbetet vid ledighet

och få den återhämtning som behövs, samt att ha uppdrag med rimliga förutsättningar.

Riskbedömning med anledning av coronapandemin

Med anledning av coronapandemin har separata riskbedömningar kring medarbetares arbetsmiljö gjorts

inom kulturförvaltningen. Regelbundna avstämningar görs regelbundet med förvaltningens

samordnande skyddsombud, HR och respektive chef. Riskbedömningarna visar på situationer där

medarbetare kan tänkas bli utsatta för smitta. Bedömningar görs från fall till fall utifrån gällande riktlinjer

vad gäller hygien och andra smittskyddsåtgärder. Allt för att se till att personal arbetar under så säkra

förhållanden som möjligt. Prioritering av arbetsuppgifter och förändrad arbetsbelastning beaktas, så

också medarbetares oro för smitta. Medarbetare i förvaltningen hålls informerade om riskbedömningar

via närmaste chef.

Pågående arbetsmiljöarbete

Insatser som gjorts gällande fysisk arbetsmiljö är främst att färdigställa arbetet kring buller och

bullerdämpande takplattor på Nolltrefem, både i replokaler, entré och vissa intilliggande lokaler. Arbetet

började med en riskbedömning tillsammans med företagshälsan och medarbetarna har även fått

utbildning kring buller och varit på hörselkontroller på företagshälsan. På mötesplatserna för unga har

det gjorts en kartläggning av risker för hot och våld i arbetsmiljön. Nästa steg är att gå igenom och göra

en handlingsplan tillsammans med skyddsombud. Det har även gjorts en inventering av ergonomiska

förbättringar.

På Stadsbiblioteket har fokus i början av detta år delvis legat på att färdigställa det nya entréområdet,

exempelvis har en ny receptionsdisk kommit på plats. Hantering av tillbudsrapporter gällande situationer

som medarbetare upplevt som hotfulla har varit en annan del i arbetsmiljöarbetet på Stadsbiblioteket.

Andra exempel på främjande arbetsmiljöarbete inom förvaltningen är exempelvis arbete med spelregler

för möten, mötesstrukturer i syfte att få alla i arbetsgruppen att komma till tals, samt återkopplingssamtal

där det handlar om att fånga upp balans mellan arbete och fritid. Ett par av förvaltningens enheter har

påbörjat en nulägesinventering i syfte att belysa lika rättigheter och möjligheter i arbetet.

Kompetenshöjande insatser

På flera håll i förvaltningen har medarbetarna fått ta del av kompetensutveckling. Exempelvis har hela

avdelningen för Kultur och konst utbildats i Barnkonventionen under våren, samarbete mellan

enheterna är tydligt i detta.

Andra kompetenshöjande insatser under våren har bland annat varit:

42


Fritidsledarforum - Narkotika och droger

Fritidsledarforum - Elevråd

Hedersrelaterat våld - Kommunens interna utbildning

Interkulturell kompetens - Kommunens interna utbildning

Scenkomp - Teater Halland och Mötesplats Barnkultur (regionen)

Titlar och uppdrag

Under våren har fritidsledarna bytt titel till ungdomscoach. Ett av syftena med titelbytet har varit att

fånga ett bredare upptagningsområde vid framtida rekryteringar. Med titelbytet ökar vi attraktiviteten för

yrket samt att titeln tydligare matchar innehållet i tjänsten mot den verksamhet som bedrivs.

Enhet Upplevelser har under våren uppdaterat sitt uppdrag, samt justerat innehållet i samtliga

medarbetares tjänster. Delaktighet har använts som arbetsmetod och justeringen ska utvärderas i juni.

Enheten strävar efter ett processinriktat arbetssätt som ska effektivisera verksamheten. Syftet är bland

annat att organisationen ska motsvara framtida förväntningar och behov inom verksamhetsområdet.

Hälsofrämjande insatser

Halmstads kommun genomför under perioden januari 2020 - maj 2020 löpande mätning av introduktion

för nyanställda. Syftet är att ta del av hur nya medarbetare upplever sin introduktion och sin första tid

hos kommunen. Detta är en del i medarbetarundersökningen 2020. En rutin för hur kulturförvaltningen

kommer att reagera och agera på resultatet har tagits fram och hittills har endast två svar inkommit, med

positiva resultat.

Målindikatorer Utfall T1 2020 Målvärde

eNPS/Rekommendation (Medarbetarundersökningen) -5 Ökning

43


4 Resurser och förutsättningar

4.1 Ekonomi

4.1.1 Ekonomisk uppföljning driftmedel

Kulturnämndens budgetram för år 2020 ligger för närvarande på 127 124 tkr.

Belopp anges i tkr Helår 2019 Utfall jan-april 2020 Budget 2020 Avvikelse 2020

Verksamhetens

Intäkter 17 068 9 425 13 904 -900

Lönekostnader -69 867 -21 642 -67 801 1 200

Lokalkostnader -31 791 -8 849 -26 234 -277

Kapitalkostnader -2 195 -782 -2 225 -285

Övriga kostnader -41 398 -15 062 -44 768 450

Verksamhetens

kostnader -145 251 -46 336 -141 028 1 088

Periodens resultat -128 183 -36 911 -127 124 188

Intäkterna för perioden ligger på 9 425 tkr jämfört med 4 486 tkr motsvarande period föregående år.

Anledningen till detta är att förvaltningen har betydligt fler statliga och kommunala bidrag i år. I

periodresultatet för april kan noteras att intäkterna för försäljning, entré- och förseningsavgifter minskat

med cirka 300 tkr jämfört med samma period föregående år, med anledning av ett minskat antal

besökare på arrangemang och inställda program i verksamheterna. Det största intäktsbortfallet beräknas

komma under sommarmånaderna, då Mjellby konstmuseums besöksstatistik normalt sett toppar.

Förvaltningen har valt att inte bokföra in beräknade intäkter som uteblivit på grund av covid-19, då svar

inväntas från den centrala krisstaben på hur kostnader kopplade till intäkterna ska hanteras. Däremot är

intäktsbortfallet inräknat i prognosen.

Lönekostnaderna utgör den största posten i kulturnämndens budget. Årets kompensation för

avtalsmässiga löneökningar kommer inte att ske förrän till senhösten. Utifrån personalstatistiken kan

utläsas att förvaltningen per den 30 april 2020 hade 120 tillsvidareanställda och att de totala sjuksiffrorna

för perioden ligger lägre jämfört med föregående år. Lönekostnaderna ligger med anledning av ett antal

vakanta tjänster lägre jämfört med föregående år och beräknas bidra till en positiv budgetavvikelse

motsvarande 1,2 Mkr på helårsbasis.

Lokalkostnaderna omfattar hyreskostnader, samt kostnader för fastighetsskötsel av nio bibliotek, fem

mötesplatser för unga, två konstinstitutioner, ett kulturhus, ett medborgarservice, Dramalogens lokaler,

samt kontorslokaler på Kungsgatan. Lokalkostnaderna skiljer sig mellan åren med anledning av att

kommunen bytt kontoplan, där städkostnaderna numera hamnar under övriga kostnader.

Fastighetskontoret har aviserat om en hyreskostnad för nya bibliotekslokaler i Oskarström från och med

april, samtidigt som förvaltningen hyr de nuvarande lokalerna som finns i Österledsskolan i Oskarström.

Enbart den nuvarande hyran ingår i årets budget vilket innebär en negativ avvikelse för lokalkostnader

med 277 tkr.

44


Kapitalkostnader, som består av avskrivningar och internränta. Vid årets slut beräknas det bli ett

underskott på 285 tkr avseende avskrivningar, då avskrivningarna i verkligheten fortfarande sker i något

snabbare takt än budgeterat i planeringsdirektiv med budget.

Bland övriga kostnader bokförs exempelvis bidrag och kulturstöd, städ, tele- och datakommunikation,

kostnader för arrangemang, annonser, transporter, försäkringar och övriga verksamhetskostnader. Under

övriga kostnader återfinns ökade kostnader kopplade till de intäkter förvaltningen har erhållit av externa

bidragsgivare för att bedriva projekt. Effekten av coronapandemin börjar nu märkas i verksamheten. En

del av de arrangemang som blivit inställda under våren, som skulle hållits i våra lokaler, beräknas kunna

hållas tidigast i höst och kan då innebära att kostnaderna kommer i fas med budget.

Programverksamheten ligger lågt just nu och det är osäkert i vilken omfattning denna kan komma igång

igen till hösten. Ett minskat utbud innebär även minskade kostnader för kommunikation, städning och

teknik. Sommarens konstutställning på Mjellby konstmuseum senareläggs till 2021. Utbetalning av

kulturstöd påverkas av pandemin, då föreningar som inte kan fullfölja sina åtaganden eller hitta alternativ

till dessa ska återbetala stöden. Förvaltningen arbetar aktivt för att löpande hantera stöd till kulturlivet,

utifrån nämndens förändring av riktlinjer för kulturstöd med anledning av pandemin.

Avvikelse mot budget. Verksamheten prognostiserar en avvikelse mot budget för år 2020 med 188 tkr,

vilket motsvarar 0,1 procent av kulturnämndens budgetram. Avvikelsen beror till största del på ökade

lokal- och kapitalkostnader. Prognosen bygger på uppskattade intäkter och kostnader med hänsyn till

coronapandemin. Enligt anvisningar från kommunledningsförvaltningen ska prognos utgå från scenariot

att rådande pandemi kommer att påverka verksamheten till och med 31 augusti 2020. Förvaltningen har

dock svårt att se hur situationen skulle kunna återgå till normal verksamhet redan i september, varför en

del antaganden i prognosen sträcker sig året ut.

4.1.2 Ekonomisk uppföljning investeringsmedel

Kulturnämndens investeringsanslag för år 2020 ligger på 3 309 tkr.

Belopp anges i tkr Helår 2019 Utfall jan-april 2020 Budget 2020 Avvikelse 2020

Investeringsinkomster 0 0 0 0

Investeringsutgifter -3 403 -1 157 -3 309 150

Investeringsnetto -3 403 -1 157 -3 309 150

Periodens investeringsutgifter på -1 157 tkr består av följande:

”Meröppna bibliotek/Digitalisering”, -387 tkr

Inköp av konst -40 tkr

Investeringar kopplade till konstnärlig gestaltning av offentlig miljö, -531 tkr

Teknikinvesteringar till Kulturhuset Najaden -199 tkr.

Investeringsmedel för övriga inventarier riktas nu om till teknik, för att kunna arbeta med digitalisering

av verksamheter i den omfattning som nu tidsandan kräver.

Avvikelsen består av att det nya konstverket på det ”nya” biblioteket i Oskarström troligtvis inte kan

färdigställas 2020 med anledning av coronapandemin. Den prognostiserade avvikelsen uppgår därför till

positiva 150 tkr.

45


4.2 Personal

4.2.1 Antal tillsvidare och visstidsanställda

Kulturförvaltningen har totalt 129 anställda, fördelat på 120 tillsvidare- och 9 visstidsanställda.

Tillsvidareanställd personal fördelar sig på 82 kvinnor och 38 män. Antal årsarbetare, det vill säga

samtliga tillsvidareanställda i kulturförvaltningen (hel- och deltider) omräknat till heltidstjänster uppgår

till 113 årsarbetare

Totalt T1

2020

Antal kvinnor

T1 2020

Antal män

T1 2020

Totalt T1

2019

Antal tillsvidareanställda 120 82 38 127

Antal tillsvidareanställda - 29 år och yngre 7 3 4 12

Antal tillsvidareanställda - 30-49 år 72 47 25 66

Antal tillsvidareanställda - 50 år och äldre 41 32 9 49

Antal visstidsanställda 9 6 3 20

Antal tillsvidareanställda årsarbetare 113 76 37 118

4.2.2 Andel tillsvidare och visstidsanställda

Antalet visstidsanställda i kulturförvaltningen har minskat från 20 till 9 medarbetare vilket gör att

andelen visstidsanställd personal utgörs av 7 procent av totalt antal tillsvidare- och visstidsanställda.

Motsvarande period föregående år utgjordes andelen visstidsanställd personal av 14 procent.

Genomsnittlig sysselsättningsgrad för tillsvidareanställd personal i kulturförvaltningen är 94 procent av

heltidsmåttet. Vid en jämförelse mellan kvinnor och män skiljer sig sysselsättningsgraden åt med 3

procentenheter.

Utfall (%) T1

2020

Kvinnor (%)

T1 2020

Män (%)

T1 2020

Utfall (%) T1

2019

Andel tillsvidareanställda (%) 93% 93% 93% 86%

Andel visstidsanställda (%) 7% 7% 7% 14%

Genomsnittlig sysselsättningsgrad (%) 94% 93% 96% 93%

4.2.3 Timavlönad personal

Timavlönad personal, det vill säga tidsbegränsade anställningar som vid anställningens ingång är under

tre månader, uppgår till 3 548 timmar. Det motsvarar 5 årsarbetare, att jämföra med förra årets 3 780

timmar, vilket motsvarade 6 årsarbetare.

Totalt T1

2020

Totalt T1

2019

Timavlönad personal - totalt antal timmar

3 548 3 780

Timavlönad personal - totalt antal årsarbetare

5 6

46


4.2.4 Sjukfrånvaro

Kulturförvaltningens sjukfrånvaro för perioden januari till april 2020 utgörs av 44, 6 procent

korttidssjukfrånvaro och 55,4 procent långtidssjukfrånvaro. Detta gäller tillsvidareanställd personal. I en

jämförelse mot föregående år kan ses att långtidssjukfrånvaron har sjunkit med 14,7 procent.

Anledningen till långtidssjukfrånvaro varierar och av integritetsskäl redovisas inte detaljer.

Sjukfrånvaro Utfall (%) T1

2020 Kvinnor (%) T1

2020 Män (%) T1

2020 Utfall (%) T1

2019

Tillsvidareanställda andel kort sjukfrånvarotid - 1-14 dagar (%)

44,6% 48,3% 36,5% 29,9%

Tillsvidareanställda andel lång sjukfrånvaro - 15 dagar eller mer (%)

55,4% 51,7% 63,5% 70,1%

4.2.5 Obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro

Den totala sjukfrånvaron i procent av ordinarie arbetstid utgörs av 6,9 procent, en ökning med 0,8

procent i jämförelse med föregående år. Långtidssjukfrånvaron (över 60 dagar) har minskat med 17,5

procent och fördelar sig jämt mellan kvinnor och män. Sjukfrånvarotid i åldersgrupperna har ökat bland

medarbetare som är 29 år eller yngre och bland medarbetare som är 50 år eller äldre. Åldersgruppen 50

år eller äldre har störst andel sjukfrånvaro i förhållande till sin ordinarie arbetstid.

Obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro Utfall (%) T1

2020 Kvinnor (%) T1

2020 Män (%) T1

2020 Utfall (%) T1

2019

Total sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid (%) 6,9% 6,7% 7,4% 6,1%

Summa tid med långtidsjukfrånvaro - mer än 60 dagar (%)

29,7% 29,9% 29,5% 47,2%

Summa sjukfrånvarotid - 29 år och yngre (%) 4,3% 2,4% 6,1% 2,2%

Summa sjukfrånvarotid - 30-49 år (%) 5,4% 6,7% 3,4% 5,9%

Summa sjukfrånvarotid - 50 år och äldre (%) 10,3% 7,3% 21% 7,9%

47


4.2.6 Sammanfattning av personalredovisningen

Antal månadsavlönade tillsvidare- och visstidsanställda på kulturförvaltningen har minskat från 147 till

129 jämfört med föregående år, antal årsarbetare har minskat från 118 till 113. Den största förändringen

är att antalet visstidsanställd personal har minskat från 20 till 9 medarbetare.

Sysselsättningsgrad

För kulturförvaltningens tillsvidareanställda medarbetare utgörs den genomsnittliga sysselsättningsgraden

på 94 procent, en ökning med 1 procentenhet i jämförelse med motsvarande period föregående år. Den

genomsnittliga sysselsättningsgraden för hela Halmstads kommun utgörs av 95 procent. Av

förvaltningens tillsvidareanställda arbetar 97 medarbetare heltid och 23 medarbetare deltid.

Förvaltningen ser att anställda ska arbeta heltid men i enskilda fall finns en egen önskan hos personalen

att arbeta mindre vilket förvaltningen som arbetsgivare tar hänsyn till. Medelåldern för

kulturförvaltningens tillsvidareanställda är 45 år.

Timavlönad personal

Användningen av timavlönad personal har minskat från 6 till 5 årsarbetare och utgör 4,3 procent av det

totala antalet årsarbetare. Antalet timmar som utförs av timavlönad personal har minskat från 4 106

timmar år 2018 till 3 546 timmar år 2020.

Sjukfrånvaro

Kulturförvaltningens sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid är för perioden 6,9 procent, jämfört

med 6,1 procent föregående år. I jämförelse med föregående år har långtidssjukfrånvaron minskat från

70,1 procent till 55,4 procent och korttidssjukfrånvaron har ökat från 29,9 procent till 44,6 procent.

48


Således är en förskjutning från långtids- till ökad korttidssjukfrånvaro tydlig. Det digitala verktyget

Hälsosam har varit- och är ett bra hjälpmedel och stöd till förvaltningens chefer i rehabiliteringsarbetet,

både vid långtids- och korttidssjukfrånvaro.

Under perioden januari till april 2020 har kulturförvaltningens tillsvidareanställda 7,8 sjukdagar i snitt,

jämnt fördelat på kvinnor och män (Halmstads kommun totalt 8,8 sjukdagar i snitt). Motsvarande period

föregående år låg samma siffra på 7, 6 sjukdagar. En direkt påverkan av coronapandemin kan inte ses i

statistiken, om än det kan misstänkas i och med uppgången av korttidssjukfrånvaron.

Frisktal

Friska hela perioden i bilden ovan, visar andel månadsavlönade tillsvidare- och visstidsanställda som inte

har någon sjukfrånvaro under perioden. Totalt har 44,1 procent av kulturförvaltningens medarbetare

varit friska jämfört med 45,6 procent föregående år. Ingen markant skillnad syns heller i denna siffra.

49


5 Väsentliga händelser

5.1 Coronapandemin och verksamhetsutveckling

Vem kunde ana att året skulle få en helt annan vändning än vad som planerats. I mitten av mars

samlades förvaltningens krisledning för att hantera den kris som kom att utvecklas till en pandemi.

Inledningsvis påverkade detta verksamheterna negativt. Det blev färre besök på mötesplatser och

konstinstitutioner, arrangemang på Kulturhuset Najaden blev inställda och många programpunkter på

biblioteken fick ställas in.

Det tog dock inte lång tid innan kulturnämndens verksamheter började ställa om, bli digitala och kunna

erbjuda våra invånare kultur genom andra former till både unga och äldre. Ny streamingteknik har

skaffats till Kulturhuset Najaden för att nå ut med kultur. Ett strålande exempel på detta är hur

Halmstadborna kunde fira valborg digitalt med både tal och sång, samt med artisten och

Halmstadprofilen Linnea Henriksson som ett dragplåster. Mötesplatserna för unga har ordnat med

digitala arrangemang, som till exempel filmmys på distans, quiz, hbtqa+workshops och studietips med

specialpedagog.

Biblioteken ställde om digitalt och har under våren erbjudit streamade program, boktips och högläsning.

Bibliotekens ordinarie digitala utbud har marknadsförts extra i dessa tider, vilket har resulterat i att

besöken på bibliotekens webbplats ökat med i snitt cirka 10 procent per månad i jämförelse med 2019. I

likhet med många restauranger och affärer har även biblioteken börjat erbjuda take-away i form av

bokkassar.

Konsten är kanske den verksamhet som initialt drabbats hårdast av minskade besöksantal. Mjellby

konstmuseum har ställt om till att ordna kortare digitala visningar via den nya YouTube-kanalen Konst i

Halmstad. Dramalogen har anordnat ”Rullande orkester” som har spelat och underhållit utanför

äldreboenden och äldrelägenhetshus i samarbete med HFAB.

För att stötta konstnärer i dessa tider öppnar Halmstads konsthall upp sina lokaler för Halmstads lokala

konstnärer mellan den 31 april - 30 maj. ”Härkonst” är en samlingsutställning där konstnärerna har

möjlighet att sälja sin konst under tiden som utställningen pågår. Nästa utställning på Halmstads

konsthall förbereds redan, nämligen ”Coronatider – Halmstadbornas upplevelser av coronapandemin”.

Efter kulturnämndens beslut om ändrade riktlinjer för kulturstöd, kan kulturstöd nu sökas löpande

under året, där innehållet i ansökningarna corona-anpassas. Resurser har allokerats till hantering av

kulturstöd för att kunna hantera inställda, ändrade och nya ansökningar från idérika föreningar och

kulturaktörer.

Kommundirektörens beslut i stort för arbetet med corona, covid -19, förtydligar att fortfarande gäller att

Halmstads kommun följer myndigheternas och regeringens beslut och rekommendationer. Det är viktigt

att fortsätta att hålla avstånd, stanna hemma när man har symptom och att tvätta händerna. De som kan

jobba hemma ska fortsätta göra det. Tillsammans hjälps vi åt att bromsa smittspridningen.

50


5.2 Barnkonventionsutbildning för kulturnämnden

Under våren 2020 har kulturnämndens ledamöter utbildats i barnkonventionen under en halvtimme vid

samtliga ordinarie nämndsammanträden. Hittills har det genomförts fyra utbildningstillfällen av totalt sex

planerade. Syftet är att ge kulturnämnden svar på varför kunskap om barnkonventionen är viktigt och

hur den berör kulturnämndens verksamheter. För att kunna tillgodose barns rättigheter behövs inte bara

kunskap om att barnen har rättigheter, utan även kunskap om vilka dessa rättigheter är.

Kulturnämnden har bland annat tagit del av historiken bakom barnkonventionens tillkomst, om

barnkonventionens uppbyggnad, om dess fyra grundprinciper, samt om skillnader mellan

barnperspektivet, barnrättsperspektivet och barnens perspektiv. Det fjärde utbildningstillfället i april

fokuserade på förtroendevalda och goda exempel från andra kommuner.

51




Detaljplan för del av Trönninge 12:4 m.fl.


Kulturnämnden beslutar att inget finns att erinra mot detaljplanen.


Kulturnämnden har fått möjlighet att yttra sig över detaljplan för del av Trönninge 12:4 m.fl., som remitterats av kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott. Huvudsyftet med detaljplanen är att möjliggöra uppförande av nya bostäder i Trönninge. Den befintliga bebyggelsen inom planområdet som har höga arkitektoniska och miljöskapande värden ska bevaras och skyddas. Området närmast Trönningeån saneras och görs tillgängligt vilket bidrar till möjlighet att utveckla ett grönstråk utmed ån, något som nämns i översiktsplanen.

Ärendets beredning

Ärendet har handlagts av förvaltningsstaben. Ärendet faller inte inom ramen för MBL.


Bakgrund

Kulturnämnden har fått möjlighet att yttra sig över detaljplan för del av Trönninge 12:4 m.fl., som remitterats av kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott. Planområdet ligger nordväst om Trönninge centrum, i anslutning till Trönningeån och Västra Vägen, och är cirka 13 500 kvm stort. Befintlig bebyggelse inom planområdet består av en mangårdsbyggnad och en H-formad ladugård. De två byggnaderna är uppförda i slutet av 1800-talet. Det är en få gårdar som inte flyttades under 1830-talet då laga skifte genomfördes i Trönninge by, vilket ger en historisk kontinuitet på platsen. Mangårdsbyggnaden är klassad B i Kulturmiljö Hallands inventering vilket innebär ett högt kulturhistoriskt värde. Byggnaden har välbevarade utsmyckningar och detaljer. Dessutom var det ovanligt under den tiden med bostadshus med tegelfasad på landsbygden. Med hänsyn till arkitektoniskt värde, byggnadshistoriskt värde och kontinuitetsvärde skyddas mangårdsbyggnaden med rivningsförbud. Vid tillkommande förändringar ska byggnaden behålla sin karaktär avseende volym, proportioner, indelning, material och färgsättning. Det är även viktigt att tegelfasader och byggnadsdetaljer skyddas. Ladugårdsbyggnaden har inte använts sedan ett tiotal år och har förfallit. En byggnadsteknisk utredning i februari 2019 visar att ladugårdsbyggnaden har förödande skador i grund, murverk, bjälklag och

Ärende KN 2020/00078 Beslutsinstans: Kulturnämnden Ärendets ursprung: Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott

52




takkonstruktion. Utredningen rekommenderar att ladugården rivs och återuppbyggs med viss användning av återbrukat material. På platsen byggs istället flerbostadshus i två våningar med vindsvåning och sadeltak, som ska efterlikna den befintliga ladugårdsbyggnadens volym och proportion. Huvudbyggnaden som är placerad längs Västra Vägen ska utföras i olika färger och material för att stämma överens med ladugårdsbyggnadens utseende. Planområdets kulturhistoriska värde beskrivs i mer detalj i den antikvariska utredning som bifogas ärendet. Ett tjugotal meter brett område längs Trönningeån planläggs som allmän platsmark, natur, vilket innebär att befintlig växtlighet behålls. Denna del kan knytas ihop med vandringsstråket längs Trönningeån i framtiden.

Analys och förslag

Kulturförvaltningen har granskat planförslaget och konstaterar att planområdet har höga kulturhistoriska värden som är viktiga att bevara. Detta är något som anses vara tillgodosett i planförslaget. Kulturnämnden föreslås därför besluta att inget finns att erinra mot detaljplanen.


-


-

Beslutsunderlag

1. Remissbrev 2. Planbeskrivning för del av Trönninge 12:4 m. fl. 3. Plankarta 4. Antikvarisk utredning


Kommunstyrelsen.

Kulturförvaltningen Ola Magnusson, förvaltningschef Maria Gellert, stabschef Handläggare: Erik Härlin, nämndsekreterare

53

SAMRÅDSYTTRANDE

Diarienr: Datum:

KS 2018/00687 2020-04-15

Remissinstanser enligt sändlistan

Samråd för detaljplan gällande del av TRÖNNINGE 12:4 m.fl. Halmstad.

Remisstid: 17 april – 29 maj 2020 Handläggare: Kasemsun Rawvilai tel. 072-084 24 89 E-post: [email protected] Svar senast 29 maj 2020

Förslaget har godkänts för samråd av kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott den 7 april 2020. Ärendet handläggs med standardförfarande. Det innebär att ett planförslag senare kommer att skickas ut för granskning. Det är viktigt att ni meddelar eventuella synpunkter redan nu. Kan slutligt yttrande inte avges i tid önskas ett preliminärt yttrande (tjänsteman, utskott, ej justerat protokoll etc). OBS! Aktuella detaljplaner finns även på kommunens hemsida: www.halmstad.se

Svar ska vara inlämnat senast den 29 maj 2020 till kommunstyrelsen, Box 153, 301 05 Halmstad.

Om svar skickas med e-post: Välj ”Diarium KS” om ni har Outlook Övriga sänder e-posten till ”[email protected]”

□ har inget att erinra mot föreslagen åtgärd

□ erinran enligt bifogad skrivelse (Skicka alltid tillbaka denna blankett med yttrandet)

Ort: Datum:

Namn:

Telefon:

Namnförtydligande: Förvaltning/Bolag:

54

Samhällsbyggnadskontoret • Halmstads kommun • Box 153, 301 05 Halmstad

Besöksadress: Rådhuset • Tel 035-13 70 00 • www.halmstad.se

TRÖNNINGE, HALMSTADS KOMMUN

Standardförfarande, KS 2018/00687 Samhällsbyggnadskontoret 2020-03-24

P L A N B E S K R I V N I N GSa mråd shandl ing

Ti l lhörand e deta l j p lan för

D e l a v T r ö n n i n g e 1 2 : 4 m . f l .

55

2 (28) S A M R Å D S H A N D L I N G K S 2018/00687

INNEHÅLL

3 INLEDNING

5 MILJÖBEDÖMNING

6 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN

7 FÖRUTSÄTTNINGAR

17 PLANFÖRSLAG OCH KONSEKVENSER

26 GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

56

S A M R Å D S H A N D L I N G 3 ( 2 8 ) K S 2018/00687

INLEDNINGPLANHANDLINGAR

Till planförslaget hör följande handlingar:• Denna planbeskrivning• Plankarta med bestämmelser och illustrationskarta• Undersökning av betydande miljöpåverkan

Tillgängligt på samhällsbyggnadskontoret nns också:• Fastighetsförteckning, (2020-02-27)• Grundkarta, (2020-02-28)

Övriga handlingar/utredningar:• Översiktlig dagvattenutredning Trönninge 12:4, (Tyréns, 2019-05-28)• Markteknisk undersökningsrapport MUR och PM Geoteknik, (Tyréns 2019-05-29)• Markmiljö utredning, (Basus Projekt AB, juni 2017 och reviderad april 2019)• Antikvarisk utredning, (Sara Borgesjö byggnadsantikvarie, 2019-03-25)• Byggnadsteknisk utredning, (Projektgaranti, 2019-02-16)

Detaljplanen har tagits fram utifrån bestämmelserna i Plan- och bygglag (PBL) 2010:900 samt Boverkets allmänna råd (2014:5) om planbestämmelser för detaljplan. Detaljplanen består av en plankarta med bestämmelser. Till planen fogas illustrationskarta och planbeskrivning. De ska underlätta förståelsen av detaljplanens innebörd samt redovisa de förutsättningar och sy en planen har. De har, till skillnad från plankartan, ingen egen rättsverkan. Avsikten är att de ska vara vägledande vid tolkningen av planen.

E er samråd och granskning tillkommer samrådsredogörelse respektive granskningsutlåtande där inkomna synpunkter sammanställs och besvaras.

DETALJPLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG

SyfteHuvudsy et med detaljplanen är att möjliggöra uppförandet av nya bostäder på del av fastigheten Trönninge 12:4. Den be ntliga bebyggelsestrukturen inom planområdet som har höga arkitektoniska och miljöskapande värden ska bevaras och skyddas. Området närmast Trönningeån saneras och görs tillgängligt vilket bidrar till möjlighet att utveckla ett grönstråk utmed ån, något som nämns i översiktsplanen. Vidare kompletteras bebyggelsen i Trönninge med er bostäder i linje med översiktsplanens ambition.

HuvuddragDetaljplanens södra del planläggs för bostad. Sy et med planen är att bevara byggnadens kulturhistoriskt värdefulla karaktärsdrag och byggnadsdetaljer. Denna mangårdsbyggnad är en del av Trönninges historia.

Norra delen av planområdet planläggs för bostäder. Sy et med detta är att använda marken eff ektivare och att öka tryggheten i området genom mänsklig närvaro hela dygnet. Byggrätten tillåter två våningar med vindsvåning. Nya byggnadernas utformning och proportion e erliknar östra delen av

57


ladugårdsbyggnaden.

Området norr om kvartersmarken planläggs för naturmark som är tillgänglig för allmänheten. Mellan de två kvartersmarker planläggs för gata och kommunen är huvudman.

BAKGRUND OCH UPPDRAG

Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott KSU 2017-02-21 § 38 beslutade att ge samhällsbyggnadskontoret i uppdrag att i detaljplan pröva bostadsändamål på del av Trönninge 12:4.

PLANDATA

Lägesbestämning och arealPlanområdet är beläget i Trönninge cirka 8 km söder om Halmstad centrum. Planområdet ligger nordväst om Trönninge centrum. Området gränsas i norr av Trönningeån och i öster av Västra Vägen. I väster avgränsar planområdet till åkermark och till bostadsbebyggelse i söder. Planområdet är cirka 13 500 kvm stort.

MarkägoförhållandenPlanen omfattar delar av fastigheten Trönninge 12:4. Trönninge 4:14, som är privatägda, samt Trönninge S:13.

Flygfoto över Trönninge. Planområdet är markerat i rött.

58


MILJÖBEDÖMNINGTill nästa generation ska vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Riksdagen har antagit 16 miljökvalitetsmål. De miljömål som direkt eller indirekt berörs av detta planförslag är: God bebyggd miljö och Begränsad klimatpåverkan.

BehovsbedömningEnligt PBL 4 kap 34 § samt Miljöbalken SFS 1998:808 ska detaljplaner, vars genomförande kan antas innebära betydande miljöpåverkan, miljöbedömas och en miljökonsekvensbeskrivning upprättas. Behovsbedömningen är den analys som leder fram till ställningstagandet om en miljöbedömning behöver göras eller inte. Behovsbedömning upprättas i samband med framtagandet av planen och nns med som en bilaga, vilken samråds parallellt med planhandlingarna.

StällningstagandeEtt genomförande av planen anses inte medföra betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållningen med mark, vatten eller andra resurser varför en miljökonsekvensbeskrivning inte har upprättas.

59


TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN

PLANER OCH PROGRAM

Översiktsplan/fördjupad översiktsplanI kommunens översiktsplan, Framtidsplan 2030, (laga kra 2015-01-15) är området intespeci kt utpekat. Trönninge är en utpekad serviceort i översiktsplanen vilket innebär att en utvidgning av orten skulle ge ett större underlag för service.

Detaljplanen bidrar till möjligheten att utveckla ett tillgängligt grönstråk ut med Trönningeån, något som nämns i översiktsplanen. Vidare kompletteras bebyggelsen i Trönninge med er bostäder i linje med översiktsplanens ambition om förtätning. Platsen har mycket goda förbindelser med gång- och cykelvägar samt närhet till kollektivtra k. Detaljplanen är således förenlig med översiktsplanens intentioner.

Gällande detaljplanerOmrådet är inte tidigare detaljplanerat.

Kommunala handlingsprogramFörutom gällande lagsti ning rörande planering och byggande nns en rad mål och riktlinjer för Halmstad kommun:Handlingsprogram för hållbara transporterEkohandlingsprogramHalmstads gröna värdenHandlingsprogram för bostadsförsörjningPlaneringsdirektiv med budgetEnergiplan

PlanprogramDetaljplanen har inte föregåtts av planprogram.

RIKSINTRESSE OCH FÖRORDNANDE

Planområdet ingår i ett större kustområde som är av riksintresse för turismen och frilu slivet samt högexploaterad kust. Detta sy ar till att det värdefulla kustlandskapet skyddas. Riksintressena ska inte ses som ett hinder för utvecklingen av be ntlig ortsstruktur, varför planområdet inte bedöms påverka riksintressena.

Cirka 50 meter norrut ligger Riksintresse för naturvård, Laholmsbukten -Eldsbergaåsen - Genevadsån - Lagan (NN 19). Riksintresset utgörs av en utpräglad sandvandringskust med sandstränder och vidsträckta ygsandsfält.

Det nns ett Natura 2000-område utmed Fylleån c:a 1,2 km östra om planområdet. Planförslaget påverkar inte detta.

Riksintresse för väg nns ca 900 meter väster om planområdet för E6:an och ca 300 meter öster om planområdet för järnväg. Planförslaget bedöms inte påverka dessa.

60


FÖRUTSÄTTNINGAR

MARK, VATTEN OCH VEGETATION

Mark och vegetationPlanområdet ligger längs med Västra vägen i öster och är avgränsat till åkermark i väster. Det tilltänkta planområdet delas idag av en bilväg i två delar med olika karaktär.

I norra delen gränsar planområdet till Trönningeån i norr och till gatan i söder. Marken i norra delen är ianspråktagen med lantbrukverksamhet vilken inte har varit i dri de senaste tio åren. Det nns två gödselbrunnar som är belägna några meter från ån. Marken runt den be ntliga ladugården har använts som körvägar till lastning och lossning av foder, gödsel och även för djurtransport. Marken i den här delen består av en gräsyta och buskar som bygger upp ett bryn längst vid ån. Buskskiktet (1) är av blandade arter t.ex. syrén. Marken inom denna del är relativt plan med marknivåer om +4 till +5 meter och marken lutar ner mot Trönningeån. Området ligger utanför riskområde för översvämning.

Planområdets södra del angränsar till en park och bostadsfastighet i söder. Träden står som en allé utmed bilvägen som går tvärs genom området. Det är en bokallé (2) av varierande ålder. Mot väster nns en trädrad (3) och buskar

som står utmed jordbuksmark. Det är en blandad trädrad med art och ålder av ski ande slag. Markytan består huvudsakligen av gräs som omgärdas av stora planterade träd (4 och 5) och Karta över planområdet visar vegetationens karaktär inom planområdet.

Marksektionsritning visar be ntliga markhöjder.

61


häckväxter som är placerade intill tomtgränser. Träden är blandade lövträd t.ex. bok och björk som är cirka 10-15 meter höga.

Inga intresseområden vad gäller ora, fauna, nyckelbiotoper

eller hotade arter är kända inom området. Planområdet omfattas inte av skydd enligt 7 kap MB och är inte beläget inom område som bedömts som ekologiskt särskilt känsligt i kommunens översiktsplan.

Vattenområden och strand-skyddOmedelbart norr om planområdet nns Trönningeån som ligger längs fastighetsgräns. Detta vattendrag genererar ett strandskyddsområde med en bredd på 100 meter från strandkanten. Det innebär att planområdet delvis hamnar inom gränsen för Trönningeåns strandskydd. Strandskyddet sy ar till att trygga allmänhetens tillgång till frilu sliv samt att bevara goda livsvillkor för djur och växter. Strandskyddet är framförallt viktigt för att säkerställa allmänhetens tillgång till vattendrag.

Geotekniska förhållandenGeoteknisk utredning är genomförd vilken belyser stabilitet (Tyréns 2019-05-29). Marken består överst av fyllning eller torrskorpelera och därunder av lera eller siltig lera.

Undersökningar visar att totaltstabiliteten för området som planeras att bebyggas är tillfredställande. Vidare visar stabilitetsanalysen att korta glidytor närmast ån i kombination med pågående erosion inte uppfyller kraven. Då glidytorna med låg säkerhet är mycket små och enbart i fyllningen så bedöms de inte påverka stabiliteten i stort och utgör ingen risk för bakåtgripande skred.

I ett långsiktigt perspektiv, för lokalstabiliteten vid slänten, kan eventuella åtgärder i form av ut ackning

Flygfotot visar området som berörs av strandskydd.

62


av slänt samt erosionsskydd behöva utredas vidare. I dagsläget, för att inte påskynda yterosion av slänten, bör avlägsnandet av be ntlig vegetation undvikas.

Kulturmiljöer och fornlämningar Några kända fornlämningar nns inte i området. Arkeologisk utredning bedöms ej vara motiverad. Planområdet berörs av kulturmiljöprogram, Trönninge kyrkby.

Trönninge kyrkby ligger längs den gamla kustvägen i norra delen av Trönninge samhälle. Områdets bebyggelse består av småskaliga välbevarade trähus i stora trägårdar och några gårdsmiljöer med bevarad lantbrukskaraktär. Bebyggelsens anslutning och närheten till åkermarken i norr och väster är ett karaktäriskt inslag som har lång historisk kontinuitet.

Rekommendationerna för Trönninge kyrkby som ly s i kulturmiljöprogrammet är att den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsens karaktärsdrag bibehålls. Vid förändring/underhåll beaktas dess

Karta över Trönninge kyrkby, Kulturmiljöprogram för Halmstads kommun.

1. Ekonomibyggnader 2. Stenvalvsbron över Trönningeån 3. Välbevarat trähus söder om planområdet

63


arkitektur, historia och ursprungliga utformning. Eventuellt tillkommande bebyggelse begränsas till enstaka tomter och kompletmentbyggnader intill gamla landsvägen söder om ån. Ytterligare karaktärsskapande landskapelement såsom vägnät, stenvalvsbro och gamla lövträd beaktas och bevaras.

Planområdet ligger mellan den välbevarade kyrkbykaraktären i söder och det öppna odlingslandskapet i väster och norr. Det nns dessutom några välbevarade träbyggnader som ligger kring den aktuella tomten vilket förstärker den kulturhistoriska miljön.

BEBYGGELSEBe ntlig bebyggelse inom planområdet består av en mangårdsbyggnad och en H-formad ladugård. De två byggnaderna är uppförda i slutet av 1800-talet.

MangårdsbyggnadenMangårdsbyggnaden ligger i en stor trädgård med olika sorter av stora planterade lövträd. Byggnaden är klassad B i Kulturmiljö Hallands inventering vilket innebär att ett högt kulturhistoriskt värde i och ändringar måste anpassas till husets karaktär. Huset har 1,5 våning med källare. Fasaden är utförd i rött lertegel murat i kryssförband och har dekorativa

Mangårdsbyggnadens framsida (mot norr).

Målning daterad år 1896 med mangårdsbyggnad som motiv, urdrag från antikvarisk utredning av Sara Borgesjö, 2019-03-26.

detaljer i rött och gult tegel såsom hörnkedjor, fönsteröverstycken och gesims under takfoten. Sockeln är putsad och målad i grå kulör.

Byggnadens framsida har en frontespis med en entrédörr på första våningen. Dörren nås via en bred trappa i betong som är bredast vid basen. Den resliga frontespisen och breda trappan ger framsidan ett imposant uttryck som, tillsammans med tegelfasaden, ger en närmast nationalromantisk karaktär. Trappan avslutas med en terrass framför dörren och en terrassmur i rött och gult tegel.

Fönstren är symmetriskt placerade i fasaden på framsidan. Första våningen har högre fönster än på övriga plan. Både baksidan och östra gaveln har blindfönster. På baksidan bidrar blindfönstret att lura ögat att fasaden är symmetrisk, trots att fönstren inte sitter på jämna avstånd. Källarplan har stickbåge med 2-lu sfönster i trä utbytta från de ursprungliga under mitten av 1900-talet.

Byggnaden hade ursprungligen aggfönster med bågar och spröjs målade i engelskt rött. Fönstren byttes runt mitten av 1900-talet till tvålu sfönster. Samtidigt förminskades fönstren vilket kan ses under fönsteröverstyckena, där två rader rött tegel sitter för att fylla ut där tidigare fönster gått hela vägen upp. År 2018 byttes 1950-talets fönster mot kompositfönster med invändigt aggspröjs och

64

S A M R Å D S H A N D L I N G 1 1 ( 2 8 ) K S 2018/00687

bågar i vit kulör vilket inte stämmer överens med det ursprungliga utseendet. På gavelröstena sitter små runda dekorativa fönster med träbågar i vit kulör.

På västra gaveln nns ett tillbyggt trapphus uppfört på 1900-talets mitt. Tillbyggnaden har ett pulpettak i plåt och fasaden saknar dekorativa tegeldetaljer till motsats till det övriga huset. Trapphuset är uppfört i era volymer och lämnar ursprungliga fönster fria i fasaden. Baksidan domineras av ett uterum med träfönster och fönsterband och som i övrigt är klätt med fasspontpanel. Uterummet står på murade valvbågar i rött tegel som möjligen är ursprungliga. Troligen har det funnits ett uterum eller en terrass på baksidan tidigare men som till stora delar förändrats till nuvarande utseende under mitten på 1900-talet. Invändigt leder en dubbeldörr från salen ut till uterummet. Dörren samt dörrfoder är troligen original från husets uppförande. På östra gaveln är en balkong tillkommen på övervåningen. Den har enkla smidda räcken och är troligen tillkommen under 1950-talet. Utvändigt har balkongen täckts med vit plåt.

Byggnadens sadeltak är täckt med takplattor av eternit lagda i diamantmönster, troligtvis utfört på 1950-talet. Vindskivorna är täckta med en vitmålad plåt. Taket sågs över sommaren 2018 och trasiga eternitskivor byttes då ut mot plåtskivor med samma mått. Det algbehandlades och målades om. Enligt målningen från slutet av 1800-talet hade byggnaden ursprungligen ett svart plåttak. Byggnaden har två skorstenar som är parallellt placerade på taknocken. De är murade i samma röda tegel som fasaden och har dekorativa utkragningar runt toppen. Husets norra fasad är välbevarad och liknar ursprungligt utseende förutom nya moderna vridfönster.

Ladugårdbyggnad En större stallbyggnad, en loge och en förbindelsebyggnad som bildar tillsammans en H-form. Stallbyggnaden har tills för drygt 10 år sedan använts för djurhållning, närmare bestämt mjölkkor. Förbindelsebyggnaden är egentligen uppförd som en loge men även med funktioner för mjölktank, foderhantering och i viss mån väderskydd. Logen har fungerat som väderskydd för höskrindor och en del av byggnaden har under betessäsongen fungerat som väderskydd för djur.

Stallbyggnaden har två våningar. Första våningen murades urspungligt i gult tegel och hade hörnkedjor i rött tegel. Fönster är stickbågiga med bågar i rött tegel. Denna del har fått vit puts med tiden. På nordvästra sidan har dock ursprunglig fasad bevarats. Sadeltaket på ladugården har en takbeläggning av eternit.

Stallbyggnaden (längst fram), vy från Västra Vägen. Förbindelsebyggnadens takkonstruktion är förfallen.

65


Övriga delar av ladugården, den västra längan och den sammanlänkade tvärställda volymen är klädd i röd träpanel.

Ladugården har inte använts sedan ett tiotal år och har låtits förfalla. Byggnadsteknisk utredning gjord av Projektgaranti (2019-02-06) visar att stallets grundplatta har sprickbildning vid infästningar samt frostsprängning och söndervittrat tegel. Stora delar av eternittaket är borta vilket medfört vattenskador. Väggarna i trä är till stor del skadade.

Förbindelsebyggnadens takkonstruktion är i extremt dåligt skick, taket saknas i stora partier, balkar är helt uppruttna och lösa plåtar har avlägsnats för att förhindra fara vid eventuell storm. I logen läcker det in vatten och taket har lätta vattenskador.

Ladugårdbyggnaden har nämts i handling för Kulturmiljöprogram för Halmstads kommun. Framförallt förstärker stallbyggnaden områdets lantliga karaktär genom dess läge, form, proportion, färger och material. Detta uttryck bör behållas.

Kulturhistoriskt värdeGårdsmiljön på Trönninge 12:4 berättar om en välmående bondgård från 1800-talets slut. Mangårdsbyggnaden med sin symmetriska fasad, frontespiser och salsplan är typisk för tiden. Huset har en anspråksfull arkitektonisk utformning med riklig dekorativ utsmyckning och pampig entré. Det pampiga uttrycket förstärks av husets fristående placering i den stora parkliknande trädgården. Både mangårdsbyggnad och ladugård är uppförda i rött och gult tegel. Tegel blev ett vanligt fasadmaterial under industrialismen på 1800-talet och särskilt för industribyggnader och offi ciella byggnader som skolor och järnvägsstationer. Även bostadshus ck fasader i tegel under perioden men det var inte vanligt för bostäder på landsbygden.

Ladugården och mangården uppfördes samtidigt under 1890-talet som en arkitektonisk enhet via fasadmaterial, detaljer och placeringen mitt emot varandra. Ladugården ck en inverterad färgsättning jämfört med mangårdsbyggnaden då den murade ladugårdslängan hade gul fasad med röda detaljer. Ladugården har dock moderniserats under 1900-talet och fönstren på gavlar och mot gatan har fått en annan form och fasaden har putsats. Vidare har gården ha samma läge sedan tiden före laga ski e. Det är en av få gårdar som inte yttade på 1830-talet då laga ski e genomfördes i Trönninge by. Det ger en historisk kontinuitet på platsen.

Bild till vänster: Ruttna balkar i stallbyggnaden.Bild till höger: Frostsprängning och söndervittrat tegel på stallbyggnaden.

66


SamhällsserviceCirka 1,5 kilometer sydost om planområdet ligger ett serviceområde där det nns restauranger, verksamhetslokaler, besinmack, bilverkstad och postombud.

Det nns en kommunal grundskola F-9 med cirka 460 elever och två förskolor med 3 respektive 4 avdelningar. Det nns även en fristående förskola med 20 barn som drivs av ett föräldrakooperativ. En fullstor idrotthall 20x40 m ligger intill grundskolan. Mittemot Trönningeskolan ligger 4 bollplaner med gräs. I planområdets närhet nns goda möjligheter till rekreation på strandområdet samt på naturreservatet Trönninge ängar. Närmaste service i form av sjukvård och äldreomsorg ligger i Andersberg.

GATOR OCH TRAFIK

Gång- och cykeltra kI nuläget nns det inga separata cykelvägar i anslutning till planområdet. Däremot ligger ett separat cykelstråk mellan Eldsberga och Halmstads centrum i närheten. Planområdet ligger inom gatunätet med blandtra k och en reglerad hastighet på 30 km/h. Skolan och förskolorna samt idrottsplatsen är placerade vid Laxviksvägen som går rakt igenom villaområdet. Detta ger bra tra ksikt vilket i sin tur bildar till ett tryggt och tra ksäkert sätt att röra sig. Flygfoto visar anslutning till bil- och cykelvägar.

Flygfoto visar samhällsservice i Trönninge.

67


Kollektivtra kPlanområdet har goda förutsättningar för resande med regional busstra k (314 och 324) och har några avgångar per timme på vardagar och färre turer på helgerna. Den närmaste busshållplatsen ligger cirka 800 meter bort och inom 900 meter avstånd nns tre olika busshållplatser som ligger inom bostadskvarteret. Det tar ungefär 16-17 minuter från Trönninge till Halmstads resecentrum med dessa busslinjer.

Biltra k och gatorPlanområdet matas via huvudsakligen Västra vägen i öster som är är enskild men kommunen har åtagit sig dri en och en enskild väg som skär genom planområdet. Västra Vägen är hastighetsbegränsad till 30 km/h och relativt bred. Trönninge S:13 är samfälld vägmark som korsar området i öst-västlig riktning och som förvaltas av Trönninge By:s samfällighetsförening. För själva vägen nns en gemensamhetsanläggning benämnd Trönninge ga:6 som förvaltas av Trönninge Strandvägs vägsamfällighet. Denna väg är bredare vid korsningen men smalnar av i väster där bredden är ca 3 meter.

I den här delen av Trönninge är tra kmängden låg e ersom området ligger i ortens ytterkant och intill ett villaområde. Gatunätet inom villabebyggelsen har hastighetsgränsen 30 km/h.

En enskild väg som försörjer några fastigheter i väster.

Västra Vägen och stallbyggnaden ligger till vänster.

Cykel- och bilparkeringIntill planområdet nns villabebyggelse där bil- och cykelparkeringar sköts inom egen fastighet. Ca 350 meter söder om planområdet nns en stor parkeringplats som hör till Trönninge kyrka.

HÄLSA OCH SÄKERHET

MiljökvalitetsnormerUtgångspunkten för en miljökvalitetsnorm är att den tar sikte på tillståndet i miljön och vad människan och naturen bedöms kunna utsättas för utan att ta alltför stor skada. Kommuner och myndigheter har huvudansvaret för att normerna följs, men ett visst ansvar nns även hos olika verksamhetsutövare. Enligt miljöbalken ska alla ha kunskap om sin miljöpåverkan och självmant utföra rimliga åtgärder för att begränsa verksamhetens hälso- och miljöpåverkan.

Miljökvalitetsnormerna ska följas när kommuner och myndigheter planerar och planlägger, bedriver tillsyn och ger tillstånd till att driva anläggningar. Hur beslutande myndighet ska förhålla sig till

68


normer vid planering eller prövning av nya och ändrade verksamheter regleras bland annat i plan- och bygglagen och miljöbalken.

Det nns idag miljökvalitetsnormer för lu och vattenkvalitet som tillämpas i Halmstad.

Social hållbarhet Trönninge ingår i området, Stråk Södra Kusten, i bostadsförsörjningsprogrammet och har ett socioekonomiskt index på 100 vilket är ungefär som kommunen i stort. Befolkningens medelålder ligger ungefär i paritet med snittet för kommunen. Bostadsförsörjningsprogrammet visar att majoriteten av bostäderna nns i småhus och mindre än en femtedel är lägenheter. Det framgår även att kommunen strävar e er att serviceorterna ökar ett blandat utbud av bostadsbeståndet. Intentionen är att ge möjlighet för invånare att ytta inom stadsdelen vid förändrande livssituationer och i livets i olika faser.

Läget har god tillgång till rekreationsområden och naturreservat. Platsen ligger vid Trönningeån vilket ger god livsmiljö.

Planområdet ligger precis vid ytterkanten av Trönninges tätbebyggelse. Lantbruksverksamheten har varit nedlagd i er år och ladugården är förfallen vilket ger omgivningen en otrygghetskänla.

Störande verksamheter och farligt godsE6:an, väg 15 och Västkustbanan är transportleder för farligt gods. E6:an ligger cirka 900 meter väster om planområdet och Västkustbanan ligger cirka 300 meter från planområdet mot öster. Enligt riskanalys av farligts gods i Hallands län är planområdet placerat utanför riskzonen. Därmed nns det inga kända störande verksamheter som kan påverka planområdet.

RiskInget tyder på att risker föreligger inom planområdet för översvämning, skred, lukt eller brand. Markmiljöutredning visar att föroreningar har påträff ats i området vilka bedöms ha låg risk för spridning. Marken i norra delen behöver saneras för att uppnå Naturvårdsverkets riktvärden för

känslig markanvändning. Utredningen rekommenderar även att förorenade massor skickas till deponi.

BullerOmrådet ligger cirka 900 meter från E6:an och cirka 300 meter från Västkustbanan. Mellan planområdet och Västkustbanan ligger bostadsområdet som skärmar av bullernivå från spårtra k. Västra vägen har idag låg tra kmängden och den tillåtna maximala hastigheten är 30 km/h. Planområdet bedöms inte påverkas av buller från väg- och spårtra k.

Flygfoto visar de dominerande källorna till buller utomhus.

69


TEKNISK FÖRSÖRJNING

EnergiförsörjningKommunens handlingsprogram för hållbar energi 2015-2020 anger mål och riktlinjer för en eff ektiv och hållbar energianvändning. Planområdet ligger inom EONs koncessionområde för el och elkablar löper utmed Västra vägen. Fjärrvärme nns inte utbyggt i stadsdelen.

Dricks- och spillvattenDen tekniska infrastrukturen är väl utbyggd i området. Kommunala dricksvatten- och avloppsledningar ligger parallellt med ladugården. Kapacitet nns för ytterligare abonnenter. Det nns dock VA-ledningar, såsom 63 PEL-ledning och en 400 BTG-ledning, som korsar planområdet i östlig och västlig riktning.

DagvattenGenerellt avrinner området i nordlig och östlig riktning, mot Trönningeån. Be ntlig ladugårdsbygg-nad takavvattnas med hängrännor och stuprör direkt till mark. Det nns en dagvattenledning längs plangränsen mot väster.

AvfallshanteringHanteringen av hushållsavfallet sköts av HEM och bygger på källsortering. Närmaste återvinningsstation nns söder om planområdet, cirka 800 meter bort vid Kyrkvägen.

70


PLANFÖRSLAG OCH KONSEKVENSER

MARK OCH VEGETATION

Mark och vegetation

Ytan mellan byggnaderna kan utgöra ett potentiellt område för stående vatten vid kra iga skyfall. Marken bör så långt som möjligt anläggas på sådan nivå att tillrinning från omgivande mark begränsas.

Det sista området gäller området där mangårdsbyggnaden ligger. Denna tegelbyggnad omgärdas av en gammal trägård med parkkänsla. Det nns stora enstaka lövträd som bidrar till att denna villatomt har särskilt kulturhistoriskt värdefull miljö.

Sydost om vägen som delar planområdet nns en allé som består av 11 bokträd, alla

med en ålder av ca 130 år. I väster nns även träd som utgör en viktig spridningskorridor i gränsen mellan samhället och åkermarken. Även dessa träd räknas som en allé. Alléer

Planföslaget innebär att planområdet delas upp i tre olika områden. För det första planläggs ett tjugotal meter brett område längs Trönningeån som allmän platsmark, NATUR, vilket innebär att be ntlig växlighet och markhöjder behålls. De två gödselbrunnarna ska tas bort och marken där brunnarna stått ska återställas till normal marknivå. Denna del kan knytas ihop med vandringsstråket längs Trönningeån i framtiden.

Det andra området där ladugårdsbyggnaden idag ligger ska omvandlas till bostadsområde. I områdets östra del tillåter endast komplementbyggnader får uppföras för att be ntliga gaturummet e erlevs. Dagvattenutredning, Tyréns 2019-05-28, rekommenderar att golvnivåer i planerade byggnader bör sättas högre än nivån på vägarna (Västra vägen, Piggagårdsvägen), då dessa kan utgöra en barriär för vatten vid extrema öden. Planbestämmelsen reglerar att källare inte får nnas (b) och lägsta färdig golvhöjd är + 5,4 meter (b). Ett sätt att bibehålla bebyggelsens struktur innebär att fastighetens norra del inte får styckas av i era fastigheter (d). På detta sätt undviks små komplementbyggnader som omfattas i 9 kap. 4 § punkt 3 plan- och bygglagen.

Illustrationsbild som visar minsta färdig golvnivå förhållande till omgivningen.

Plankarta som visar planbestämmelse i norra delen.

71


är biotopskyddade enligt miljöbalken, 7 kap § 11 samt bilaga 1 till förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken. Alléerna och tre stora bokträd i trädgården är dessutom en värdefull del av bostadsbebyggelsens historia. Planbestämmelsen reglerar att det krävs marklov för fällning av de ovanstående träden, som ligger inom administrativ gräns a. Om träd fälls ska det kompenseras med ett träd som placeras inom användningsområdet. Planbestämmelsen gör att de träden ska nnas kvar som viktigta bebyggelsens element i framtiden. Detta gynnar landskapbilden och den biologiska värden som berättar om platsens historia.

Vattenområden och strandskyddPlanområdet omfattas delvis av strandskydd.

Strandskydd inom område, där bostäder planeras att byggas, upphävs i planen. Som särskilt skäl för upphävandet anges att området redan är ianspråktagen med stöd av 7 kap. 18 c § första stycket punkt 1 miljöbalken. Marken runt den be ntliga ladugården har använts som körvägar till lastning och lossning av foder, gödsel och även för djurtransport.

Sy et med strandskyddet är att trygga förutsättningar för allemansrättslig tillgång till strandområden och bevara goda livsvilkor för djur- och växtliv på land samt i vatten. Området har privatiserats genom ladugårdsbyggnaden och gödselbrunnarna och förhindrat allmänheten att komma till strandområdet i era decennier. I synnerlighet kan transport som kör in och ut på tomten skrämma bort djuren. Området, som ligger söder om körvägen i norr, anses ha liten betydelse för att tillgodose strandskyddets sy en.

Ianspråktagandet av marken inom denna del förhindrar inte allmänhetens tillgång till Trönningeån e ersom marken norr om körvägen behålls som strandskyddszon/Plankartan visar området där strandskydd upphävs.

Illustrationsbild som visar värdefulla träd som är viktiga för den kulturhistorisk a miljön.

72


passage och planläggs som NATUR område. På så vis kan allmänheten passera mellan strandlinjen och de planerade byggnaderna. Det ska vara tydligt var strandskyddet är upphävt för att förtydliga var allmänheten/djur och natur har tillträde och var den privata delen av fastigheten börjar.

Marken, där lokalgatan ska byggas om, omfattas även av strandskydd men det upphävs med stöd av 7 kap. 18 c § första stycket punkt 5 som innebär att marken behöver tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför området. Denna gata försörjer även några fastigheter som ligger västerut.

Strandskyddet berör delvis även villatomten. Området som omfattas av strandskyddet består av en klippt gräsyta med trädrad. Längs utmed gatan nns ett staket som markerar tomtgränsen. Med ovanstående kan marken betraktas som redan ianspråktagen och strandskyddet upphävs genom 7 kap. 18 c § första stycket punkt 1 miljöbalken.

Geotekniska förhållandenEn översiktlig geoteknisk undersökning är gjord (Tyréns, 2019-05-29). Av rapporten framgår att området har tillfredsställande stabilitet. Inför detaljprojektering rekommenderas att stabilitetsförhållanden och grundläggningsförhållanden studeras vidare i projekteringsskedet när byggnaders placering och belastningar inom området är kända. Vidare visar det att skredrisk inte nns. Generellt bedöms förutsättningarna för grundläggning av byggnader och anläggningar vara goda inom planområdet.

Ett litet område i södra delen ingår i normalriskområde för radon enligt Markradonutredning 1989 och det bedöms ej nödvändigt att reglara skydd mot radon.

Kulturmiljöer och fornlämningar Ingen arkeologisk undersökning bedöms som nödvändig. Dock påminns om kulturmiljlagen, vilken innebär att om fornlämningar påträff as under grävning eller annat arbete, skall arbetet avbrytas och förhållandet omedelbart anmälas till länsstyrelsen.

Stallbyggnaden dominerar områdets karaktär och har koppling till platsens historia.

73


BEBYGGELSE

Användning Detaljplanen medger bostadsändamål och delas i två områden med olika sy en:• B- Bostäder i norr. Kvartersmarken är avsedd att

använda till bostäder. Sy et är att eff ektivisera ytanvändningen av marken. Bostäderna kommer att bidra till att befolka området och öka tryggheten.

• B- Bostäder i söder. Detaljplanen medger att marken fortsätter användas som bostad med sy et att byggnadens kulturvärde bevaras.

GestaltningAvseende bostäder i norr: Byggnadsteknisk utredning utförd av Projektgaranti , 2019-02-06, visar att ladugårdsbyggnaden i norr är i dåligt skick och förödande skador nns i grund, murverk, bjälklag och i takkonstruktion. Det är inte ekonomiskt försvarbart att bygga om i förhållande till kulturmiljövärdet. Utredningen rekommenderar att ladugården rivs och återuppbyggs med viss användning av återbrukat material.

Ladugårdsbyggnaden ska även fortsättningsvis berätta om platens historia. Stallbyggnadens östra fasad, som ligger parellellt med Västra vägen, dominerar platsens karaktär och är ett viktigt element i gaturummet. Upplevelsen av gaturummet ska behållas genom reglering med p. Prickmarken med en bredd på 2 meter i norr och söder parellellt med användningsgränsen behövs för att ge utrymme för att bebygelsen ska kunna underhållas.

Planbestämmelsen är reglerad till en maximal nockhöjd på 11 meter. Takformen ska enbart vara sadeltak och taklutningen regleras med minst 38 och maximalt 45 grader. Med dessa begränsningar rymmer en byggnad 2 våningar och lo våninig.

Planbestämmelsen tillåter en byggnadsarea på 1400 kvadratmeter inklusive komplementbyggnad (e). Byggrätten regleras på så sätt för att e erlikna ladugårdsbyggnadens volym och proportion genom ett maximalt husdjup på 11 meter och en fasadlängden på 45 meter (f) samt att endast sadeltak är tållåtna.

Förslag på färger som passar bra i det halländska landskapet, ur arkitekturprogramm ”Focus Inland, Bygga nytt på landet”.

Fasad mot öster är välbevarat. Blindfönster (markerad i vitt)som visar hur tidigare fönster i slutet av 1800-talet såg ut.

Fasader mot söder och väster har byggts till med funkisstil (markerade i vitt).

Det föreslagna erbostadshuset som ligger längs Västra vägen

74


Utdrag ur rapport Fönster, historik och råd vid renovering av riksantikvarieämbetet och statens historiska museer.

Området ligger i utkanten av tätorten och angränsar till en jordbruksmiljö i norr och väster. Närmaste bebyggelse utgörs av hus som är målade i traditionell jordfärgskala, d.v.s. nyanser av rött, gult, brunt och grått. För att passa väl in i detta sammanhang bör området ha en sammanhållen gestaltning. Därför sätts bestämmelser gällande färg på fasader. Fasader skall vara målade i färger enligt traditionell jordfärgskala, d.v.s. nyanser av rött, gult, brunt, grönt svart eller grått. Planbestämmelsen, f, reglerar speci kt material och färger för huvudbyggnaden som är placerad längs Västra vägen. Den ska utföras i olika färger och material för att stämma överens med ladugårdsbyggnadens utseende. Takmaterial som anses vara anpassade den här miljön har matt färg och lätt uttryck som t.ex. papptak, plåttak.

Fönstrens upprepningsmönster och storlek mot Västra vägen ska iakttas. Det innebär att takfönster mot Västra Vägen är tillåtna men takkupor ska placeras mot innergården (f). För att räcken inte ska vara för framträdande reglerar utformingsbestämmelsen, f, att balkong- eller lo sgångsräcke utgörs av smide (f). Med denna bestämmelse kan räcken avspegla tiden när ladugårdsbyggnaden uppfördes, dvs. industrialismen på 1800-talet.

Avseende bostad i söder: Den fristående placeringen av mangårdsbyggnaden i den stora parkliknande trädgården ger platsens karaktär vilket ska värnas.

Mangårdsbyggnaden har välbevarade utsmyckningar och detaljer. Dessutom är bostadshus som har fasad i tegel inte vanligt i landsbygden. Med hänsyn

Gamla fönster från 50-talet har bytts mot nya år 2018.

till arkitektoniskt, byggnadshistoriskt och kontinuitetsvärde skyddas mangårdsbyggaden med rivningsförbud (r)

Mangårdsbyggnadens byggnadsarea är idag 180 kvadratmeter. Detaljplanen medger 250 kvadratmeter byggnadsarea och huvudbyggnaden får ej överstiga 200 kvadratmeter (e). Förändring med en begränsad yta bedöms inte inverka på byggnadens proportion och uttryck.

Det ursprungliga taket är utbytt från plåttak till eternittak. Ytterdörren är bytt på 1960-70-talet. Förändringar bedöms varsamt utförda vilket är förenligt med detaljplanens sy e.

Huset har byggts till med ett trapphus på västra gaveln som stilmässigt hör till funktionalismen, men det sluter väl an till byggnaden med tegel i röd kulör, ett enkelt formspråk och anpassade volymer.

75


På östra gaveln har en balkong tillkommit och ett uterum är uppfört på baksidan i söder, båda under 1900-talets mitt. Trots tillbyggnader och ändringar är mangårdsbyggnaden dock bevarad i huvudsak då ursprunglig byggnadskropp är intakt till formen och den karaktäristiska mönstermurningen i fasaden är välbevarad. Vid tillkommande förändringar ska byggnaden bibehålla sin karaktär avseende volym, proportioner, indelning, material och färgsättning (k). Utifrån ovanståde kulturhistoriska beskrivningar bör tillbyggnad och förändring vid fasad mot norr och öster undvikas med hjälp av prickmark. Tillkommande tillbyggnader vid fasad mot söder och väster får ske under förutsätning att material- och färgval, volym och proportion uppfyller varsamhetskraven.

E ersom en- eller tvåbostadshus i tegel i landbygdens miljö är sällsynt är det viktigt att tegelfasader och byggnadsdetaljer ska skyddas. Fasaden i rött tegel med detaljer i rött och gult tegel ska bibehållas i

Mangårdsbyggnadens framsida är välbevarad och har högt kulturvärde:1. Murverket i rött tegel och dekorativa tegeldetaljer i rött och gult tegel. Sadeltaket med slät yta.2. Frontespiser och symmetrisk fasad. Murade skorstenar med utkragningar. Den breda trappan i betong och med gjutna handledare.3. Fönstrens indelning, form och proportioner.

ursprungligt utförande och detaljeringsnivå och får inte förenklas (q).

Mangårdsbyggnaden har genomgått era exteriöra förändringar sen uppförandet,och särskilt under mitten av 1900-talet. En stor förändring är fönstren som förminskats på höjden och bytts ut i två omgångar, till 2-lu sfönster på 1950-talet och kompositfönster med invändig aggspröjs år 2018. Fönsterbytet har skett innan detajlplanarbetena påbörjades och utan samråd med kommunen. Fönterbytet återgår ej till ursprunglig proportion, färg, material och stilmässigt, dvs. 1800-tal senare del. Fönsterbyte följer dessvärre inte detaljplanens intentioner. Detaljplanen kommer däremot att skydda kulturhistoriska värden vid tillkommande förändringar och nuvarande fönster kan dock anses inte vara en avvikelse. Fönster ska till form, indelning och proportioner vara lika ursprungliga (q).

Planbestämmelsen, a, kräver även bygglov för åtgärder som omfattas av undantag för en- eller tvåbostadshus i 9 kap. 4 §, 4 a § - 4 c § och 5 § samt 5a § i Plan- och bygglagen (2010:900) med hänsyn till byggnadshistoriskt och kulturmiljövärde.

GATOR OCH TRAFIK

Gång- och cykeltra kPlanområdet ligger inom bostadsområdet med gatunät som har maximal tillåten hastighet på 30 km/h. Det innebär att gående, cyklister och bilister samsas i gemensamt tra krum i form av lokalgator inom området.

Kollektivtra kDetaljplanen bedöms inte påverka kollektivtra ken.

76


Biltra k och gatorDe tillkommande bostäderna kommer att generera en viss ökning av mängden biltra k men bedöms obetydigt förändring.

Den nybildade bostadsfastighetens in- och utfarter ansluts till gatunätet. Fastighetsgräns mot Västra vägen regleras in- och utfartförbud med hänsyn till tra ksäkerhetsskäl.

I södra delen regleras in- och utfartförbud längs allén vilket är ett sätt att skydda de träden.

Lokalgata som skär genom kvartersmark uppfyller idag inte kommunal standard. För att kommunen ska vara huvudman behöver gatan läggas om. Gatubredden föreslås bli 6 meter och placeras 4 meter från trädraden.

Cykel- och bilparkeringCykel- och bilparkering till tilkommande bostäder samlas inom egen kvartersmark och tillåts på marken. Bilparkeringen anläggs längs vid Västra Vägen. Antalet av parkeringsplatser ska stämma överens med Halmstads kommuns parkeringsnorm.

HÄLSA OCH SÄKERHET

MiljökvalitetsnormerPlanförslaget innebär en mindre förtätning och

Exempel på lokalgata, ur Teknisk standard underlag för planarbete.

Lokalgata ska läggas om och placeras 4 meter från trädraden.

bedöms därför inte att medföra för höga värden för omgivningsbuller.

Planförslaget förväntas inte påverka miljökvalitetsnormer för vatten negativt. I samband med genomförande kommer två gödselbrunnar intill Trönningeån tas bort. Den jordbruksverksamhet inom området som kan ha medfaret ytavrinning med höga halter av fosfor och kväve kommer att omvandlas till bostadsområde. Dagvattnet tas omhand lokalt samt dagvatten från parkeringsytor går igenom oljeavskiljare innan det släpps till dagvattennätet.

Social hållbarhetDen nya bebyggelsen skapar en bredare befolkningssammansättning och ger även möjlighet att ytta inom orten. Genom att nya bostäder ersätter den förfallna ladugårdsbyggnaden kan platsen

bli befolkad och det leder till en ökad känsla av trygghet i området. Planförslaget främjar främst bevarande av kulturhistorisk miljö och lantligt landskap vilket relaterar till platsindentitet, platsminne och framförallt människors välbe nnande i miljön.

Platsen erbjuder ett acceptabelt avstånd till kollektivtra kförbindelse och samhällsservice. Planområdet ligger i nära anslutning till seperat cykelstråk till centrum och större samhälsservice vilket underlättar

77


valet att cykla eller resa med kollektivtra k. Utbud av fritidsaktivitet nns inom orten.

Störande verksamheter och farligt godsIngen störande verksamhet eller farligt gods påverkar planområdet. Detaljplanen medför inte heller sådan verksamhet.

RiskDetaljplanen medför inga ökade risker. Inget tyder på att det nns risker i närheten som påverkar den planerade användningen inom planområdet.

BullerA bullerkartläggningen för Halmstad, ÅF 2016-11-29, framgår att järnvägsbuller är beräknat fram till omkring en kilometer söder/sydost om Fylleån. I den klaras 55 dB(A) på ett ungefärligt avstånd av 150 meter medan den maximala ljudnivån överskrider 70 på upp till 300-350 meters avstånd. Tra kmängden bör vara samma som i Trönninge. Den ekvivalenta ljudnivå förväntas underskrida 55 dB(A) vid de planerade bostäderna och att gemensama uteplatser som placeras på innergård även klarar 70 dB(A) maximal ljudnivå. Risken för bullerstörningar har bebömts som låg varför särskild bullerutredning inte har gjorts.

TEKNISK FÖRSÖRJNING

EnergiförsörjningPlanområdet ligger inom EONs koncessionsområde för el. Elledningar nns i angränsade gator.

LedningarPlanområdets norra del korsas VA-ledningar genom området. Ledningarna försörjer era bostäder och har en mängd abonnenter. Genom planområdet ligger en 63PEL-ledning samt en 400 BTG-ledning. Dessa föreslås yttas till norr om bostadshusen och anläggas i anslutning till planerat naturområde. Exakt läge av anslutningspunkt för avlopp bestäms i ett samråd med Laholmsbuktens VA i projekteringsskedet.

AvfallshanteringDen nya bebyggelsen anpassas till att klara kommunens krav på källsortering och avfallshantering. För att sopbilen, som behöver nå bostäderna ska kunna köra runt på parkeringen och för att undvika

Bullerkarläggning, ÅF 2016-11-29, visar medelljudnivå under ett dygn.

Bullerkarläggning visar maximal ljudnivå. I denna utredning avses femte högsta maxnivån nattetid.

78


backning, är det lämpligt att miljöhus placeras på parkeringsytan.

Dricks- och spillvattenDen nya bebyggelsen kan ansluta sig till det be ntliga lednings-nätet.

DagvattenTrönningeån ligger i direkt anslutning till området och kommer, vid extremregn, även öka belastningen på ån, vilket kan leda till tillfälligt förhöjt vattenstånd. Vilka dagvattenvolymer som orsakar ett visst vattenstånd går inte att fastställa då detta i första hand styrs av å-fårans geometri nedströms och uppströms området samt omfattningen på tillrinnande dagvatten i området som helhet.

Vid simulering av förhöjt vattenstånd i dagvattenutredningen, har höjderna +3 m, +3,5 m och + 4 meter i RH2000 antagits för att visa utbredningen av översvämningsplanet. Simuleringen visar att tomten även klarar vid höga vattennivåer på +4 meter men vattennivåer över +4 m bedöms som orimliga med vattensystemets nuvarande form.

Förutsättningarna för lokalt omhändertagande av dagvatten inom området bedöms som goda då det nns stora grönytor med möjlighet till översilning, in ltration och avdunstning.

Enligt dagvattenutredningen föreslås tak avvattnas med hängrännor och stuprör vilka ansluts till be ntligt dagvattensystem. Utformning, förbindelsepunkt och detaljer upprättas i samråd med LBVA. Det mindre servicehuset avvattnas direkt till mark med stuprör och utkastare. Område utgörs av gröna ytor såsom gräsmattor, träd, buskage, planteringar och regnbäddar. Regnbäddar föreslås anläggas på ytan mellan huslängorna och gångvägar för att utgöra en naturlig in ltration. Ytan i norra delen utgörs av gräsområde och har en naturlig lutning mot Trönnigeån.

Simulering av förhöjt vattenstånd vid +4 m i RH2000, dagvattenutredning av Tyréns 2019-05-28.

VA-ledningar som korsar tomten ska yttas.

79


GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

Genomförandebeskrivningen redovisar de organisatoriska, tekniska, ekonomiska och fastighetsrättsliga åtgärder som erfordras för ett samarbete och ändamålsenligt genomförande av detaljplanen.

ORGANISATORISKA FRÅGOR

Det övergripande sy et med den nya detaljplanen är att upprätta bostadsfastigheter inom Trönninge i Halmstad. Detaljplaner tillåter erbostadshus och en villatomt.

Detaljplaner upprättas med standardförfarande och antas av kommunstyrelsen. I samband med att detaljplanen antas skall exploateringsavtal godkännas av kommunstyrelse före antagande av detaljplanen.

Tidplan

Tid Planprocessen

apr 2020 Samråd

sep 2020 Granskning

dec 2020 Antagande

jan 2021 Laga kra

GenomförandePlanens genomförandetid är 5 år från den dagen detaljplanen vinner laga kra .

Under genomförandetiden har fastighetsägare en garanterad rätt att e er ansökan om bygglov få bygga i enlighet med planen. E er genomförandetidens slut är fastighetsägaren ej längre garanterad byggrätt. Kommunen kan då ändra eller upphäva planen.

Ansvarsfördelning

Anläggning Genomförande, dri

Allmänt VA-nät Halmstads kommun/ Laholmsbuktens VA

El EON

Tele, mm Avreglerad marknad

Allmän platsmark (gata/ park) Teknik- och fritidsförvaltningen

Kvartersmark Berörd markägare / exploatör

HuvudmannaskapHalmstads kommun är huvudman för allmän plats.

FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR

Följande fastigheter och gemensamhetsanläggningar berörs av detaljplanen, Halmstad Trönninge 12:4, Halmstad Trönninge 4:14, Halmstad Trönninge s:13, Halmstad Trönninge ga:2 och Halmstad Trönninge ga:8. Utöver dessa berörda fastigheter och gemensamhetsanläggningar berörs även dik-ningsföretag med nr 643.

80


FastighetsbildningPlanen innebär att vissa fastighetsbildningsåtgärder behöver ske. En exploateringsfastighet avses bildas av delar av Trönninge 12:4, Trönninge 4:14 och Trönninge s:13. Be ntlig mangårdsbyggnad avstyckas från exploateringsfastigheten. Markområde som skall utgöra kvartersmark för erbostadshus avstyckas från exploateringsfastigheten. Allmän platsmark natur och lokalgata avstyckas från exploateringsfastigheten alternativt kan berörda allmän plats områden regleras till lämplig kommunal allmän plats fastighet.

Bostadsfastigheterna som avstyckas inom planområdet skall anslutas till Trönninge ga:2.

Trönninge ga:8 skall omprövas så den sträcka som skall utgör lokalgata enligt detaljplanen utgår från gemensamhetsanläggningen

Kommunen och exploatören ansöker gemensamt om de fastighetsbildningsåtgärder som krävs för genomförande av detaljplanen.

EKONOMISKA FRÅGOR

Samtliga byggnationer och anläggningsarbeten inom kvartersmark bekostas av berörd exploatör.

Exploatören bekostar de förändringar på gata och park som detaljplanen medför. Detta avser:- Utförande av i detaljplan utlagd lokalgata. - Utföra de justeringar som kan krävas utmed Västra vägen.- Iordningställande av i detaljplanen angiven naturmark, inklusive eventuell sanering av markföroreningar.- Flytt av VA-ledningar.

Avsikten är att huvuddelen av arbeten på allmän plats skall utföras av kommunen och att de verkliga kostnaderna för åtgärderna faktureras exploatören. Detta kommer att regleras i exploateringsavtal.

Exploatören skall utan ersättning överlåta de områden inom detaljplanen som skall utgöra allmän plats. Detta kommer att regleras i exploateringsavtalet.

Exploatören bekostar alla fastighetsbildningsåtgärder som krävs för att genomföra detaljplanen.

I exploateringsavtalet kommer även att skrivas in att fastighetsägaren godtar med bindande verkan gentemot kommunen planförslagets begränsningar i form av kulturskydd och rivningsförbud och avstår från varje form av ersättningsanspråk med anledning av detta. Enligt PBL 15 kap 7§ gäller ovanstående även mot ny ägare vilket en eventuell köpare skall upplysas om i det fall fastigheten överlåts.

Vid varsamhetsbestämmelser och skydd av kulturvärden nns inga ersättningsregler och därmed kan kommunen inte bli ersättningsskyldig för detta.

Exploatören betalar anslutningsavgi för VA enligt vid var tid gällande VA taxa.

81


Elanslutning uttages i enlighet med gällande taxa (för tillkommande exploateringar).

Detaljerade undersökningar t.ex. avseende geologi, markens bärighet m.m. som kan krävas vid byggnation inom aktuellt planområde bekostas av berörd exploatör.

ExploateringsavtalExploateringsavtal kommer att tecknas med exploatör. Exploateringsavtalet kommer att skrivas fram för godkännande samtidigt som detaljplanen. Antagande av detaljplanen förutsätter att exploateringsavtalet godkänns.

Exploateringsavtalet kommer i huvudsak att reglera de åtagande och skyldigheter som nämnts i denna genomförandebeskrivningen.

MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN

• Kasemsun Rawvilai, planarkitekt, Samhällsbyggnadskontoret Kommunledningsförvaltningen• Per-Åke Larsson, exploateringsing., Samhällsbyggnadskontoret Kommunledningsförvaltningen• Ellinor Waldemarson, ekolog, Samhällsbyggnadskontoret Kommunledningsförvaltningen• Kajsa Sparrings, Byggnadskontoret• Magnus Eriksson, Teknik- och Fritidsförvaltningen (tra kfrågor)• Charolina Klintberg, Teknik- och Fritidsförvaltningen (parkfrågor)• Per-Anders Linder, Miljöförvaltningen• Gert Heinsvig, Räddningstjänsten• Ulf Wallinder, LBVA

Samhällsbyggnadskontoret

Mila Sladic Kasemsun Rawvilaiplanchef planarkitekt

82

Antikvarisk utredning

Fastigheten Trönninge 12:4, Trönninge socken, Halmstad kommun

2019-03-26

MANGÅRDSBYGGNADEN PÅ TRÖNNINGE 12:4, 2019-02-15

Text och foto: Sara Borgesjö, byggnadsantikvarie

84

2

Innehållsförteckning Uppdrag och syfte ........................................................................................................................................... 3

Metod ......................................................................................................................................................... 3

Lagar och skydd .............................................................................................................................................. 3

Historik ............................................................................................................................................................ 4

Nuläge och karaktärsbeskrivning .................................................................................................................... 6

Fasad ........................................................................................................................................................... 7

Viktiga karaktärsdrag mangårdsbyggnaden .............................................................................................10

Beskrivning ladugård ................................................................................................................................11

Kulturhistoriskt värde ...................................................................................................................................12

Förslag på planbestämmelser i detaljplan för mangårdsbyggnaden på Trönninge 12:4 .............................13

Källor .............................................................................................................................................................14

Bilaga 1 ..........................................................................................................................................................15

Kort om boendehistorik på fastigheten under 1800- och 1900-talet .......................................................15

85

3

Uppdrag och syfte Med anledning av förestående detaljplanering på fastigheten Trönninge 12:4 har en antikvarisk utredning

begärts av Halmstad kommun för att utreda kulturvärdena på fastigheten. Inom fastigheten finns en

mangårdsbyggnad och ladugård från sent 1800-tal. Kommunen har även önskat förslag på

planbestämmelser för mangårdsbyggnaden.

Målet är att kartlägga de kulturvärden som finns och säkerställa att de tas till vara genom förslag på

lämpliga skydds- och/eller varsamhetsbestämmelser.

Metod En okulär besiktning har genomförts av fastigheten samt en översiktlig arkiv- och litteraturstudie för att få

en överblick av gårdens historik.

Lagar och skydd Trönninge kyrkby är utpekat som kulturhistoriskt värdefullt i kulturmiljöprogrammet för Halmstad

kommun. Gården på Trönninge 12:4, även kallad Gatan, är specifikt utpekad i kulturmiljöprogrammet.

Kulturmiljö Halland har gett bostadshuset klass B i sin byggnadsinventering (klass A, B och C där A är

högsta klassificering). Definition av klass B är ”Objektsvärde. Regionalt intresse. Omistlig. ” Det innebär

även att ”ändringar måste anpassas till husets karaktär beträffande form, material, stil, men inte alltid på

samma detaljnivå som klass A”.

Fastigheten ligger idag inte inom planlagt område.

86

4

Historik I kyrkoarkivet för Trönninge församling och i Lantmäteriets historiska kartor är tidigare

fastighetsbeteckning Trönninge nr 12. Gården hade ¼ mantal under 1800-talet och tidigt 1900-tal. I

husförhörslängderna från 1920-talet omnämns gården som ”Gatan”.

Mellan åren 1826-36 genomfördes laga

skifte i Trönninge by. På skifteskartan

finns på platsen för befintligt

bostadshus en sydsvensk kringbyggd

gård, typisk för Halland och Skåne.

Dessa gårdar hade boningshus och

fähus i samma byggnadskropp. Under

industrialismen på 1800-talet

rationaliserades jordbruket och

gårdarnas struktur ändrades därefter till

att ha en öppen gårdsform bl a för att

göra rum för större maskiner. Det

skedde ofta i samband med att laga

skifte genomfördes då gårdarna

flyttades ut från byarna till enskilt läge

på de egna åkrarna. Hos välmående

bönder byggdes mangårdsbyggnaden

ofta som salsbyggnad med inspiration från herrgårdarna. De byggdes i regel av timmer och kläddes med

träpanel. Tegelbyggnader förekom framförallt bland industribyggnader, officiella byggnader och

institutionsbyggnader som skolor, järnvägsstationer och sjukhem. I samband med nationalromantiken

blev tegel ett vanligt fasadmaterial även bland bostadshus.

I boken Hallands bebyggelse från år 1964 anges att mangårdsbyggnaden och ladugården är uppförda år

1892 efter att den tidigare gården brunnit ner. Det anges även att det finns en arbetarbostad på

fastigheten som uppfördes år 1918. Den har enligt texten tre lägenheter med “vardera 2 rum och kök, 1

lägenhet om 1 rum och kök, alla bekvämligheter.” Det är troligt att det är denna byggnad som ses strax

väster om mangård och ladugård på både laga skiftes-kartan och häradsekonomiska kartan.

På häradsekonomiska kartan från åren 1919-1925 omges mangårdsbyggnaden av en stor trädgård med

lövträd utmarkerade i kartan. Gårdarna som vid tiden för laga skifte var placerade i bykärnan runt kyrkan

och landsvägen finns inte kvar. Istället har en småhusbebyggelse börjat växa fram.

GÅRDSBEBYGGELSEN PÅ LAGA SKIFTES-KARTAN FRÅN ÅR 1826. VÄGDRAGNINGEN BÅDE I ÖSTER OCH NORR ÄR DENSAMMA. DE KRINGBYGGDA

GÅRDARNA ÄR LOKALISERADE KRING KYRKAN. KÄLLA: LANTMÄTERIET

87

5

Befintliga byggnader inom

aktuell fastighet är

arkitektoniskt sett tillhörande

senare delen av 1800-talet. I

mangårdsbyggnaden finns en

tavla på huset målad år 1896

då huset troligen är nybyggt.

Den befintliga ladugårdens

hörn skymtar på densamma

målning.

HÄRADSEKONOMISKA KARTAN FRÅN ÅREN 1919-1925. GÅRDSBEBYGGELSEN HA ÄNDRATS

TILL ATT HA EN ÖPPEN FORM. EN BYGGNAD VÄSTER OM MANGÅRD OCH LADUGÅRD FINNS PÅ

FASTIGHETEN. DET ÄR TROLIGEN EN TJÄNSTEBOSTAD. KÄLLA: LANTMÄTERIET

MÅLNING DATERAD ÅR 1896 MED MANGÅRDSBYGGNADEN SOM MOTIV. LADUGÅRDENS SYDÖSTRA HÖRN KAN SKÖNJAS I HÖGRA

HÖRNET. BAKOM MANGÅRDSBYGGNADEN STÅR EN BYGGNAD SOM INTE FINNS KVAR IDAG.

88

6

Nuläge och karaktärsbeskrivning Trönninge 12:4 är beläget i norra delen av Trönninge kyrkby, ca 200 m norr om kyrkan. Flera gårdar i byn

flyttades ut från byn i samband med laga skifte, men gården på aktuell fastighet har behållit sitt

ursprungliga läge. Västra vägen löper öster om hustomten och ladugården. Väster om

mangårdsbyggnaden och ladugården breder åkrarna ut sig mot motorvägen och havet. Enstaka gårdar

ligger på fälten i väster som flyttats ut från byn i samband med laga skifte.

Mangårdsbyggnaden ligger placerad i en stor

trädgård som är närmast parklik med stora öppna

ytor och olika sorter stora planterade lövträd.

Häradsekonomiska kartan från åren 1919-1925

visar att trädgården varit ännu större, men söder

om huset byggdes en villa på 1970-talet som tog en

del av parken i anspråk. Husets framsida vetter

mot norr och ladugården som placerats mitt emot,

på andra sidan infartsvägen.

Strax väster om mangård och ladugård finns en

tomtplats där ett nybyggt hus är uppfört. Tidigare

har här funnits en byggnad som troligen varit

gårdens tjänstebostad.

MANGÅRDSBYGGNADEN MED LADUGÅRDEN I BAKGRUNDEN. VY FRÅN ÖSTRA DELEN AV TRÄDGÅRDEN. 2019-02-15

MANGÅRDSBYGGNAD OCH LADUGÅRD INOM RÖD RING. KYRKAN I

SYDÖST.

89

7

Fasad Bostadshuset på Trönninge 12:4 har 1,5 våning och källare. Fasaden är utförd i rött lertegel murat i

kryssförband och har dekorativa detaljer i rött och gult tegel såsom hörnkedjor, fönsteröverstycken och

gesims under takfoten. Sockeln är putsad och målad i grå kulör.

Byggnadens framsida har frontespis med entrédörr på första våningen. Dörren nås via en bred trappa i

betong, som är bredast vid basen. Den resliga frontespisen och breda trappan ger framsidan ett imposant

uttryck som, tillsammans med tegelfasaden, ger en närmast nationalromantisk karaktär. Trappan avslutas

med en terrass framför dörren med terrassmur i rött och gult tegel. En målning av mangårdsbyggnaden

från år 1896 visar en annan trappa, som tycks vara byggd helt i trä. Det är möjligt att nuvarande trappa

tillkommit något senare än vid uppförandet av huset.

Fönstren är symmetriskt placerade i fasaden på framsidan. Första våningen utmärks med högre fönster

än på övriga plan. Både baksida och östra gaveln har blindfönster. På baksidan bidrar blindfönstret att

lura öga att fasaden är symmetrisk, fast fönstren inte sitter på jämna avstånd. Källarplan har stickbågiga

2-luftsfönster i trä utbytta från de ursprungliga under mitten av 1900-talet. Byggnaden hade

ursprungligen flaggfönster med bågar och spröjs målade i engelskt rött. Fönstren byttes runt mitten på

1900-talet till tvåluftfönster. Samtidigt förminskades fönstren vilket kan ses under fönsteröverstyckena,

där två rader rött tegel sitter för att fylla ut där tidigare fönster gått hela vägen upp. År 2018 byttes 1950-

talets fönster mot kompositfönster med invändigt flaggspröjs och bågar i vit kulör. På gavelröstena sitter

små runda dekorativa fönster med träbågar i vit kulör.

FRAMSIDAN HAR EN SYMMETRISK FASAD MED RESLIG FRONTESPIS OCH BRED TRAPPA UPP TILL ENTRÉDÖRREN. 2019-02-15

90

8

På västra gaveln finns ett tillbyggt trapphus uppfört på 1900-talets mitt. Tillbyggnaden har ett pulpettak i

plåt och fasaden saknar dekorativa tegeldetaljer som övriga huset. Trapphuset är uppfört i flera volymer

och lämnar ursprungliga fönster fria i fasaden. Baksidan domineras av ett uterum med träfönster och

fönsterband och som i övrigt är klätt med fasspontpanel. Uterummet står på murade valvbågar i rött

tegel som möjligen är ursprungliga. Troligen har det funnits ett uterum eller terrass på baksidan sen

tidigare men som till stora delar förändrats till utseende under mitten på 1900-talet. Invändigt leder en

dubbeldörr från salen ut till uterummet. Dörren samt dörrfoder är troligen original från husets

uppförande. På östra gaveln är en balkong tillkommen på övervåningen. Den har enkla smidda räcken och

är troligen tillkommen under 1950-talet. Utvändigt har balkongen täckts med vit plåt.

Byggnadens sadeltak är beklätt med takplattor av eternit lagda i diamantmönster, troligtvis utfört på

1950-talet. Vindskivorna är täckta i en vitmålad plåt. Taket sågs över sommaren år 2018 och trasiga

eternitskivor byttes då ut mot plåtskivor med samma mått. Det algbehandlades och målades om. Enligt

målningen från slutet av 1800-talet hade byggnaden ursprungligen ett svart plåttak. Byggnaden har två

skorstenar som är parallellt placerade på taknocken. De är murade i samma röda tegel som fasaden och

har dekorativa utkragningar runt toppen.

MANGÅRDSBYGGNADENS BAKSIDA. BLINDFÖNSTER MED URSPRUNGLIG FÖNSTERHÖJD HÖGER OM FRONTESPISEN. 2019-02-15

91

9

VÄSTRA GAVELNS TRAPPHUS. ARKITEKTONISKT HÖR DET TILL FUNKTIONALISMEN, OCH DÄRMED TILLKOMMET UNDER MITTEN AV 1900-TALET

ELLER NÅGOT TIDIGARE. NOTERA ATT TRAPPHUSET LÄMNAT URSPRUNGLIGA FÖNSTER I FASADEN FRIA GENOM ATT VARA BYGGT I FLERA

VOLYMER. 2019-02-15

UTERUMMET MED SINA MURADE VALVBÅGAR. TROLIGEN

HAR DET ERSATT EN TIDIGARE VERANDA SOM

MODERNISERATS UNDER MITTEN PÅ SEKELSKIFTET AV

STILEN ATT DÖMA. DE MURADE VALVBÅGARNA KAN VARA

URSPRUNGLIGA. 2019-02-15

ENTRÉN MED DEN BREDA TRAPPAN. ÖVERLJUSFÖNSTRET ÖVER DÖRREN FINNS ÄVEN PÅ

MÅLNINGEN FRÅN SLUTET PÅ 1800-TALET. 2019-02-15

92

10

ÖSTRA FASADEN MED TILLBYGGD BALKONG OCH BLINDFÖNSTER MED SAMMA INDELNING OCH MÅTT SOM DE URSPRUNGLIGA

FÖNSTREN. I VÄSTER, BAKOM HUSET, BREDER ÅKRARNA UT SIG NER MOT HAVET. 2019-02-15

Viktiga karaktärsdrag mangårdsbyggnaden

• Fristående placering i parkmiljö

• Frontespisar

• Murverket i rött tegel och dekorativa tegeldetaljer i rött och gult tegel

• Den breda trappan i betong och med gjutna handledare

• Fönstrens indelning, form och proportioner

• Sadeltaket

• Murade skorstenar med utkragningar

All förändring hos byggnaden ska utföras varsamt. En sakkunnig antikvarie bör anlitas i tidigt skede för att

säkerställa att det kulturhistoriska värdet hos byggnaden tas till vara eller stärks. Ovan listade

karaktärsdrag ska beaktas och det ska vara utgångspunkt vid förändring.

93

11

Beskrivning ladugård Ladugården har en H-formad planlösning och är tilltagen i storlek. Den östra ladugårdslängan har två

våningar. Första våning murades i kryssförband i gult tegel och hade hörnkedjor i rött tegel, likt

bostadshuset fast inverterat färgval. Andra våning, logen, är klädd i röd locklistpanel målad i röd slamfärg.

Fasaden har dock till stor del förändrats hos den östra längan då den murade bottenvåningen fått vit puts

och fönster med annan form än ursprunglig. På östra sidan har dock ursprunglig fasad och fönsterform

bevarats. Fönstren är stickbågiga med bågar i rött tegel och hörnkedjorna är utförda i rött tegel.

Sadeltaket på ladugården har en takbeläggning av eternit.

Övriga delar av ladugården,

den västra längan och den

sammanlänkande tvärställda

volymen är klädda i röd

träpanel.

Ladugården är inte använd på

ett tiotal år och har låtits

förfalla. Taket är trasigt på flera

ställen och läcker in vatten. Hos

den sammanlänkande

byggnadsvolymen har taket till

stor del rasat in och träet i

bjälklag och stomme är murket.

VÄSTRA LADUGÅRDSLÄNGAN SEDD FRÅN NORDVÄST DÄR BÅDE URSPRUNGLIG MURAD FASAD OCH MODERNISERAD FASAD KAN SES. 2019-02-15

FLYGBILD ÖVER MANGÅRDSBYGGNADEN OCH DEN H-FORMADE LADUGÅRDEN.

94

12

Kulturhistoriskt värde Gårdsmiljön på Trönninge 12:4 berättar om en välmående bondgård från 1800-talets slut.

Mangårdsbyggnaden med sin symmetriska fasad, frontespisar och salsplan är typisk för tiden. Huset har

en anspråksfull arkitektonisk utformning med riklig dekorativ utsmyckning och pampig entré. Det

pampiga uttrycket förstärks av husets fristående placering i den stora parkliknande trädgården. Både

mangårdsbyggnad och ladugård är uppförda i rött och gult tegel. Tegel blev att vanligt fasadmaterial

under industrialismen på 1800-talet, och särskilt för industribyggnader och officiella byggnader som

skolor och järnvägsstationer. Även bostadshus fick fasad i tegel under perioden men var inte vanligt för

bostäder på landsbygden.

Ladugården och mangården uppfördes samtidigt under 1890-talet som en arkitektonisk enhet via

fasadmaterial, detaljer och placeringen mitt emot varandra. Ladugården fick en inverterad färgsättning

jämfört med mangårdsbyggnaden då den murade ladugårdslängan hade gul fasad med röda detaljer.

Ladugården har dock moderniserats under 1900-talet och fönstren på gavlar och mot gatan har fått en

annan form och fasaden har putsats.

Mangårdsbyggnaden har genomgått flera exteriöra förändringar sen uppförandet,och särskilt under

mitten av 1900-talet. En stor förändring är fönstren som förminskats på höjden och bytts ut i två

omgångar, till 2-luftsfönster på 1950-talet och kompositfönster med invändig flaggspröjs år 2018. Det

ursprungliga taket är utbytt från plåttak till eternittak. Ytterdörren är bytt på 1960-70-talet. Huset har

byggts till med ett trapphus på västra gaveln som stilmässigt hör till funktionalismen, men det sluter väl

an till byggnaden med tegel i röd kulör, ett enkelt formspråk och anpassade volymer. På östra gaveln har

en balkong tillkommit och ett uterum är uppfört på baksidan i söder, båda under 1900-talets mitt. Trots

tillbyggnader och ändringar är mangårdsbyggnaden dock bevarad i huvudsak då ursprunglig

byggnadskropp är intakt till formen och den karaktäristiska mönstermurningen i fasaden är välbevarad.

Senare tillkomna element hos byggnaden kan lätt avläsas.

Vidare har gården haft samma läge sen tiden före laga skifte. Det är en av få gårdar som inte bytte läge

på 1830-talet då laga skifte genomfördes i Trönninge by. Det ger en historisk kontinuitet på platsen.

95

13

Förslag på planbestämmelser i detaljplan för mangårdsbyggnaden på Trönninge 12:4

Rivningsförbud

r- Byggnaden får inte rivas

Varsamhetsbestämmelser

k1- Byggnaden ska bibehålla sin karaktär avseende volym, proportioner, indelning, material och

detaljeringsnivå.

k2- Fasaden i rött tegel med detaljer i rött och gult tegel ska bibehållas i ursprungligt utförande och

detaljeringsnivå och får inte förenklas.

k3- Fönster ska till form, indelning och proportioner vara lika ursprungliga.

96

14

Källor

Litteratur

Connelid, Pär & Ahnlund, Björn (2014). Kulturmiljöprogram för Halmstads kommun. Halmstad: Halmstads kommun Unnerbäck, R. Axel (2002). Kulturhistorisk värdering av bebyggelse. 1. [uppl.] Stockholm: Riksantikvarieämbetets förl.

Hidemark, Ove & Söderström, Göran (2011). Så renoveras torp & gårdar. 9., [rev. och uppdaterade] utg. Västerås: Ica

Oscarsson, Olle (red.) (1964). Hallands bebyggelse: en skildring i ord och bild. Malmö: Svensk landskapslitteratur

Arkiv

Lantmäteriet, Historiska kartor

Riksarkivet, Digitala forskarsalen- Trönninge församling, Husförhörslängderna

Internetkälla

Riksantikvarieämbetet, Bebyggelseregistret

http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/anlaggning/visaHistorik.raa?anlaggningId=21320000038758

&page=historik&visaHistorik=true

97

http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/anlaggning/visaHistorik.raa?anlaggningId=21320000038758&page=historik&visaHistorik=true

http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/anlaggning/visaHistorik.raa?anlaggningId=21320000038758&page=historik&visaHistorik=true

15

Bilaga 1 Kort om boendehistorik på fastigheten under 1800- och 1900-talet

En översiktlig arkivstudie har gjorts, bl a i husförhörslängderna för Trönninge socken som finns i

Riksarkivets Digitala forskningssal. Här kan man följa boenden på gården och hur de flyttat in och ut och

var de kom ifrån, hur många barn de har, när de dött och varför, tjänstefolk med olika titlar med mera.

I handlingarna som tillhör laga skiftes-kartan från år 1826 framgår att frälse Carl Persson äger Trönninge

nr 12, samt den närliggande gården Påarp nr 5. På Trönninge nr 12 benämns boenden på gården som

”åbor”. Åbo är en mycket vanlig titel i Trönninge socken på 1800-talet.

Under första halvan av 1800-talet bebos Trönninge nr 12 av åbon Carl Pehrsson, möjligen samma Carl

Persson som figurerar i handligarna till laga skiftes-kartan. I husförhörslängderna dyker fastigheten

Trönninge nr 12, samt Carl Pehrssons namn med familj, upp första gången år 1821. År 1838 tar Johannes

Bengtsson över som åbo, men Carl Pehrsson bor vidare med sin fru på gården och tituleras ”förre åbo” i

husförhören. Han dör år 1841 och änkan bor kvar.

Åbo Johannes Bengtsson och hans fru får flera barn. Sonen Johan Johansson tar över gården år 1886,

troligen i samband med att pappan går bort samma år. Johan Johansson får i husförhören åren 1900-

1912 både titeln åbo och ägare.

År 1906 flyttar Johan Johansson med familj från gården. Axel Svensson med familj flyttar istället in och

Axel har titel hemmansägare i husförhörslängden.

I boken Hallands bebyggelse från år 1964 står att gården har gått i släkten sen 1700-talet. Uppgiften har

inte bekräftats i denna studie. Det har inte skett i rakt nedstigande led om så är fallet.

Boendelängd Trönninge nr 12

1821- 1838 Åbo Carl Pehrsson m hustru Börta Johansdotter samt barn

1838- 1886 Åbo Johannes Bengtsson m hustru Johanna Carlsdotter samt barn

1886- 1906 Åbo/ägare Johan Johansson m hustru Augusta Nyman samt barn

1906- ? Hemmansägare Axel Svensson m hustru Julia Karlsdotter samt barn

Utöver de åbor som drivit gården har en rad tjänstefolk kommit och gått. Några enstaka tjänstefolk finns

under 1800-talets första hälft men de ökar i antal under senare delen. Då bor flertalet pigor, drängar,

stalldrängar och ryktare på gården. Gården har även inhyst personer med andra ämbeten som kvarnare

och skräddare.

98




Kulturlaxen 2019


Kulturnämnden beslutar att utse mottagare av Kulturlaxen 2019 vid sitt sammanträde 2020-05-27.


Kulturnämnden delar ut Kulturlaxen som ett uppmuntringspris för en minnesvärd kulturhändelse under föregående år. Kulturlaxen har delats ut sedan 1986.

Ärendets beredning

Förvaltningsstaben och kulturnämndens presidium. Ärendet faller inte inom ramen för MBL.


Bakgrund

Kulturnämnden delar sedan 1986 ut Kulturlaxen för en minnesvärd kulturhändelse under föregående år. Kulturlaxen brukar delas ut i samband med nationaldagsfirandet på Hallandsgården, men på grund av det rådande läget med coronaviruset behöver utdelningen ske på annat sätt.

Analys och förslag

Prissumman för Kulturlaxen är 20 000 kronor. Kulturnämnden föreslås utse mottagare av Kulturlaxen vid sitt sammanträde 2020-05-27.


-


-

Beslutsunderlag

1. Förteckning över tidigare års mottagare av Kulturlaxen.


Mottagare av Kulturlaxen och kommunstyrelsen.


99




Kulturförvaltningen Ola Magnusson, förvaltningschef Maria Gellert, stabschef Handläggare: Erik Härlin, nämndsekreterare

100

Bilaga – mottagare av Kulturlaxen 1986-2018 Kulturförvaltningen 2020-05-05 KN 2019/00245

Förteckning över tidigare års mottagare av Kulturlaxen

Kulturlaxen har delats ut sedan 1986 för en minnesvärd kulturhändelse i Halmstads kommun.

Nedan anges en förteckning över samtliga pristagare.

År Mottagare Motivering/händelse Prissumma

2018 The Photo Gallery För en enastående utställning, bland

många, av internationell karaktär

med Bryan Adams ”Exposed”.

Utställningen nådde en bred publik

och fick stort genomslag både lokalt

som internationellt. En utmärkande

konstnärlig händelse i Halmstad.

20 000 kr

2017 FIKA – Fantastiskt

intressant kultur åt alla

För sitt engagemang att under 2017

driva café Rotundan på ett

professionellt sätt och för sin vilja att

utveckla denna oas i Halmstad.

20 000 kr

2016 Anders Bergenek och

Tore Christiansson

För att de besitter en djup kunskap

om "Vår historiska stad", en kunskap

som de med entusiasm och stort

engagemang förmedlar till dagens

Halmstadbor genom bland annat en

mycket uppskattad artikelserie i

Hallandsposten.

10 000 kr

vardera

2015 Teatergruppen Stjärnan För föreställningen Carusos

Conditori där entusiasm och energi

förenades i ett skådespel som blev en

mäktig kulturupplevelse för såväl

skådespelare som publik.

20 000 kr

101


2014 Systrarna Grimh För sitt engagerade och

framåtsyftande arbete i Kajskjulet, att

stärka och utveckla Halmstad som

kulturstad.

10 000 kr

2013 Rickard Söderberg och

kören "Team Rickard"

För att i tv-programmet Körslaget

förstärkt bilden av Halmstad som en

musikstad.

10 000 kr

2012 Harp Art Lab Kvarnofon 2012 - ett ljudkonstverk i

Harplinge väderkvarn

10 000 kr

2011 Göran Persson Matteuspassionen 5 000 kr

2010 Kulturimperiet Ny kulturtidsskrift i Halland 5 000 kr

2009 Länsmuseet Halmstad Utställningen "Ett slag på käften" 5 000 kr

2008 HEM Sopoperan på Slottsmöllan 5 000 kr

2007 Hallands

bildningsförbund

Insatser under Vågspel Halmstad 700

år.

5 000 kr

2006 Jarlen Jazz 5 000 kr

2005 VTSTU Kafé Rotundan/kulturaktiviteter 5 000 kr

2004 Stefan Petzén, Johan

Rosenlind

8 mm Halmstad - filmen om

smalfilmens Halmstad

3 000 kr

102


2003 S:t Nikolai församling Den nya orgeln i S:t Nikolai kyrka 3 000 kr

2002 Musikalen Verksta´n Teaterföreställning 3 000 kr

2001 Föreningen Harplinge

Väderkvarn

Renovering av gammal

kvarnbyggnad

3 000 kr

2000 Stefan Paul Projektet Träslottet med

Woodstocksfestivalen

3 000 kr

1999 Dorrit von Renteln Kristian IV:s gästabud 3 000 kr

1998 Kulturföreningen

Reflex Livaktig verksamhet

3 000 kr

1997 Stefan Paul Projektet "Törnrosa" 5 000 kr

1996 Kulturombuden i

äldreomsorgen Julkonserter i S:t Nikolai

5 000 kr

1995 Gyllene Tider Konsert på Stora Torg 5 000 kr

1994 HFAB Stöd till Kvartersteatern 5 000 kr

1993 Halmstads

föreläsningsförening 5 000 kr

1992 Britt-Marie Larsson Kulturkaféet/Rotundan 5 000 kr

103


1991 Ole Sand Kulturverket

1990 Kulturhuset "En julsaga"

1989 Leif Isebring Fredagsrocken

1988 Isildurs Bane

1987 Kvartersteatern,

Andersberg, Vallås

1986 Halmstads

Konstnärsklubb

104

Anmälningsärende Kulturförvaltningen 2020-05-04 KN 2019/00235

Halmstads kommun,kulturförvaltningen , Box 316, 301 08 Halmstad Sida 1(1) 035-13 70 00 • [email protected] • www.halmstad.se

Anmälningsärenden KN 2020-05-27


Kulturnämnden beslutar att lägga anmälningsärendena till handlingarna.


Följande anmäls till kulturnämndens sammanträde 2020-05-27:

1. Stiftelsen Hallands Länsmuseer - Årsredovisning 2019 2. Protokollsutdrag KF 2020-04-23 § 34 - Revidering av etiska regler för förtroendevalda

i Halmstads kommun 3. Etiska regler för förtroendevalda i Halmstads kommun


Erik Härlin

Nämndsekreterare


105

Halmstads kommun



Kommunfullmäktige 2020-04-23 1(2)


KF § 34 Dnr KS 2020/00152

Revidering av etiska regler för förtroendevalda i Halmstads kommun

Beslut 1. Kommunfullmäktige beslutar att anta Etiska regler för förtroendevalda i Halmstads kommun. 2. Kommunfullmäktige beslutar att uppmana nämnder och bolagsstyrelser att tillämpa och aktivt arbeta med de etiska reglerna.

Ärendet Kommunledningsförvaltningen har tagit fram ett förslag till reviderade etiska regler för förtroendevalda i Halmstads kommun. De etiska reglerna anger vilket förhållningsätt förtroendevalda förväntas ha i sin roll och i det politiska arbetet. Reglerna omfattar samtliga förtroendevalda i Halmstads kommun med kommunalt förtroendeuppdrag. Gällande etiska regler är flera år gamla. Innehållet har setts över och till viss del utvecklats och förtydligats. Språket har även förenklats då det upplevts som onödigt komplicerat. I arbetet med översynen av de etiska reglerna har de politiska partierna som är representerade i kommunfullmäktige haft möjlighet att inkomma med synpunkter och förslag. Kommunledningsförvaltningen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att anta Etiska regler för förtroendevalda i Halmstads kommun. Eftersom de etiska reglerna omfattar samtliga förtroendevalda med kommunalt förtroendeuppdrag i Halmstads kommun föreslår kommunledningsförvaltningen att kommunfullmäktige även beslutar att uppmana nämnder och bolagsstyrelser att tillämpa och aktivt arbeta med de etiska reglerna.

Ärendets beredning Kommunstyrelsen, 2020-03-31, KS § 86 Kommunstyrelsens personal- och ledningsutskott, 2020-03-17, KPLU § 37 Kommunledningsförvaltningen, avdelningen för ledningsstöd Kommunfullmäktiges gruppledare, gruppledarträff 2019-11-26 och 2020-02-27

125

Halmstads kommun



Kommunfullmäktige 2020-04-23 2(2)


Förvaltningens förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige beslutar att anta Etiska regler för förtroendevalda i Halmstads kommun. 2. Kommunfullmäktige beslutar att uppmana nämnder och bolagsstyrelser att tillämpa och aktivt arbeta med de etiska reglerna.

Beslutsgång Kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. _______

Justeringsdag

2020-04-28

Sekreterare Eda Kalatch

Ordförande Andreas Bergman

Justerare Lovisa Aldrin Daniel Nilsson Brodén

126

Etiska regler för förtroendevalda i Halmstads kommun

”Vår vision om Halmstad bygger på demokratiska värden. I Halmstad har alla

människor lika värde och vår gemenskaps kännetecken är ömsesidig respekt”.

Ur Halmstads kommuns värdegrund

Förtroendevalda i Halmstads kommun ska respektera demokratin och dess spelregler genom att:

följa lagar, förordningar och andra bestämmelser som skapats för vårt samhälle och för

det politiska arbetet

arbeta för invånarnas och samhällets bästa och bortse från egen och närståendes

vinning

förvalta samhällets tillgångar och tilldela allmänna medel på ett noggrant och

ansvarsmedvetet sätt

vara sanningsenlig, ärlig och hederlig

ha en öppen och förtroendefull inställning till personal och invånare

visa respekt för personer med andra uppfattningar, både i offentliga sammanhang som

i vardagen liksom på sociala medier

visa respekt för andras och deras närståendes privatliv

värna om sitt oberoende och själv ta ansvar för att undvika risk att hamna i

jävsituation

sätta sig in i frågeställningar före medverkan till beslut, hålla sig till fakta samt bidra till

en konstruktiv och saklig debatt

Felaktiga bedömningar och beslut kan aldrig elimineras helt. God etik, i samband med att fel

eller misstag har begåtts, är att klart och tydligt ta ett eget ansvar för det egna handlandet.

Ansvar handlar också om att se till att fel eller misstag åtgärdas på bästa tänkbara sätt så att de

inte återupprepas.

127

https://www.vansterpartiet.se/

Delegationsbeslut Kulturförvaltningen 2020-04-23 KN 2019/00234

Halmstads kommun,kulturförvaltningen , Box 316, 301 08 Halmstad Sida 1(1) 035-13 70 00 • [email protected] • www.halmstad.se

Delegationsbeslut - KN 2020-05-27

Kulturförvaltningens förslag till beslut Kulturnämnden beslutar att godkänna redovisningen av delegationsbeslut fattade under april 2020.


Följande anmäls till kulturnämndens sammanträde 2020-05-27:

1. Beslut delegerade till förvaltningschef med vidaredelegation – april 2020


Erik Härlin

Nämndsekreterare


128

Halmstads kommun


Anmälan av beslut delegerade av nämnd till förvaltningschef, med vidaredelegation.

Verksamhetsärenden

(Stöd och bidrag för kulturverksamhet upp till ett basbelopp, bidrag till studieförbund, bidrag till föreningsdriven fritidsgårdsverksamhet,

öppettider för publika verksamheter, planerad och akut stängning av arbetsplats).

April 2020

Ev. Dnr Beskrivning av ärendet Datum Delegat

Stängning av meröppetfunktionen, Söndrums bibliotek.

9-13 april (påskhelgen)

9-13 april Finn Axelsson

129

kulturnämndens handlingar 2020-05-27 · 2020. 5. 18. · kallelse sida kulturnämnden 2020-05-27...

Documents