kvalitetsredovisning - … · web viewdet barnen har fått börja med är att använda analog kod...

KVALITETSREDOVISNING2016-2017

Förskolan Föräldrakooperativet

Slangbellan

Fristående förskola, Lindesbergs kommun.Fellingsbro den 2 juni 2017

VerksamhetsbeskrivningVid vårterminens slut 2017 är 24 barn inskrivna på förskolan Slangbellan. Verksamheten bedrivs både åldersblandad och uppdelad på yngre och äldre barn. De yngre barnen (1-3 år) är 9 stycken hör till avdelningen Solstrålen och de äldre barnen (3-6 år) är 15 stycken och hör till avdelningen Regnbågen.

Pedagogerna som arbetar på Regnbågen är: Erika (100% förskollärare) och Karin (100% förskollärare och förskolechef). Sedan november 2016 har barnskötaren Annika varit insatt 100% som resurs på Regnbågen. Pedagogerna på Solstrålen är: Marie (80% barnskötare) och Ulrika (100% barnskötare). Malin (70% barnskötare) arbetar till större delen på Solstrålen, men även på Regnbågen.

Som kock och lokalvårdare arbetar Marianne (75 %) Marianne har även en förstärkning på 16 % då hon öppnar förskolan varje morgon kl. 6.00 innan första pedagogen kommer 6.30. Maten på förskolan lagas från grunden i förskolans eget kök.

Föräldrarna på förskolan arbetar i barngruppen vid behov av vikarier och en del fredagar. Slangbellan har även ett antal vikarier som är välkända av barnen och som arbetar när ordinarie personal är frånvarande.

Förskolan Slangbellan är öppen mellan 6.00 och 17.00. Verksamheten på förskolan är styrd av Läroplan för förskolan 98/16, Skollagen (2010:800) och är till stor del tematisk och utgår från barnens intressen och initiativ. Verksamheten bedrivs både utomhus och inne på förskolan.

2

Normer och värdenFörskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra (Lpfö 98/16).

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen (Lpfö 98/16).

Följande mål kommer från målområdet Utveckling och lärande i Lpfö 98/16, vi kan koppla ihop dem med vårt mål.

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den.

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära.

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga.

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler.

MÅL:

Förskolan ska skapa förutsättningar för barnen att få en förståelse för förskolans gemensamma värdegrund. Genom att leva sig in i andra människors situation, utforska, reflektera och lära – enskilt och tillsammans med andra.

Genomförande:

Pedagogerna på förskolan ska vara närvarande, lyhörda, tydliga och stå för en gemensam värdegrund där alla är lika mycket värda.

Barnen skapar tillsammans med pedagogerna riktlinjer för förskolans värdegrundsarbete och dessa hålls levande genom att vi använder oss av dem tillsammans i den dagliga verksamheten.

Positiv konflikthantering ska genomsyra verksamheten samt ge barnen verktyg att hantera konflikter.

3

Pedagogerna ska ge barnen tillfällen för reflektion och samtal, både mellan barn och mellan barn och pedagog.

Pedagogerna levandegör likabehandlingsplanen och använder den i den dagliga verksamheten.

För att ge barnen förutsättningar att utforska, reflektera och lära använder pedagogerna fantasi, utmaningar och lockar till lek både i styrda aktiviteter och i övrig verksamhetstid.

Pedagogerna använder sig av Friendy och annat material i arbetet tillsammans med barnen.

Pedagogerna skapar förutsättningar för barnen att förstå att alla är olika och att alla har rätt att accepteras som de är. Pedagogerna ska arbeta för att ta tillvara på barnens olikheter och se dessa som en tillgång.

Pedagogerna skapar förutsättningar för barnen att diskutera etiska dilemman och leva sig in i andra människors situation bland annat genom att ta tillvara på tillfällen som uppstår i verksamheten.

När tillfälle ges uppmärksammar och diskuterar pedagogerna tillsammans med barnen om att det finns andra kulturer än den svenska och hur barn i andra delar av världen har det.

Pedagogerna bjuder in människor med annan kulturell bakgrund än den svenska till förskolan, för att ge barnen ytterligare ett sätt att få nya perspektiv.

Pedagogerna uppmärksammar barnen på både svenska och andra kulturers traditioner och högtider bland annat genom att de använder sig av den mångkulturella almanackan.

Datainsamlingsmetoder:

Barnintervjuer Observationer Barnenkäten Pedagogiska dokumentationer bl.a. förskoleappen, filmning, dokumentationer

som sitter på väggarna. Pedagogiska samtal Underlag från samtal med föräldrar Föräldraenkät

Delutvärdering den 9 december 2016

Solstrålen:

Pedagogerna upplever att några barn i gruppen har haft svårt att uttrycka sina känslor, t.ex. inte vågat visa att de känner sig ledsna. För att hjälpa barnen att sätta

4

ord på sina känslor har pedagogerna tagit hjälp av TAKK, Friendy-dockorna, böcker, sagor, sånger och barn och pedagoger har pratat om känslorna ledsen och rädd tillsammans med barnen. Arbetet har lett att fler barn använder tecknet för ledsen och även kan säga att de känner sig ledsna. När barnen har fått möjlighet att sätta ord på sina känslor har detta även lett till att de förstår varandras känslor bättre. Pedagogerna sätter ord på sina egna och barnens känslor för att hjälpa barnen att förstå sin omgivning. Pedagogerna kommer fortsätta att arbeta med detta under vårterminen.

Pedagogerna har delat in barnen i mindre grupper då har barnen fått förutsättningar att samspela och samtala med varandra. Vilket har lett till att alla barn lättare får komma till tals och ta plats i gruppen.

Under terminen har barnen fått sjunga olika sånger från olika länder, om hösten och pratat om bland annat julens traditioner.

Pedagogerna har gjort bilder till kompisreglerna för att konkritisera dem för de yngre barnen.

Regnbågen:

Vid terminsstarten gjorde barnen gemensamma kompisregler, även de äldsta barnen på Solstrålen var med och utformade reglerna. Detta är återkommande sedan flera år tillbaka och barnen hade direkt förslag på vilka regler som ska finnas på förskolan. Eftersom barnen själva är med och utformar reglerna blir de ”deras” och då blir det lättare för barnen att använda reglerna i vardagen. Barnen påminner ofta varandra om reglerna och tar stöd i dem när de ska lösa konflikter. Reglerna blir en trygghet för barnen, alla vet vad som gäller på förskolan. Exempel på barnens kompisregeler är: var snäll, alla får vara med och leka, trösta den som är ledsen, bestäm tillsammans och alla hjälps åt att städa när vi lekt färdigt.

Barn och pedagoger har mycket diskussioner och reflektioner tillsammans både i helgrupp och i mindre konstellationer. Eftersom det är god stämning i barngruppen så vågar alla säga sin åsikt och barnen är väldigt tillåtande mot varandra och låter alla ha sin åsikt. Pedagogerna har diskuterat mycket tillsammans med barnen att olika är bra och att alla har rätt till sin egen åsikt.

Barnen har under flera år fått arbeta med positiv konflikthantering och barnen kan i många fall lösa konflikter som uppstår själva. Pedagogerna konstaterar att barnen har utvecklat sin förmåga att lösa konflikter. Med positiv konflikhantering menas kortfattat att barnen ska få verktyg att lösa konflikter utan att skuldbeläggas och att alla som går ur en konflikt ska känna sig nöjda med lösningen.

Under hösten har det varit barn på förskolan som har förlorat anhöriga och djur vilket har lett till många samtal om döden och även andra stora livsfrågor. Även vid dessa tillfällen visar barnen stor omtanke och respekt för varandras känslor och tankar. Pedagogerna tolkar det som att arbetet med värdegrunden, som är väl inarbetad på

5

förskolan, genomsyrar verksamheten. Pedagogerna tar hjälp av Friendy-dockorna för att barnen ska förstå sina egna och andras känslor, barnen är bra på att uttrycka sina egna känslor och även på att tolka andras känslor. Pedagogerna prioriterar den här typen av arbete och samtal eftersom det ger förtroende och trygghet hos barnen vilket är en förutsättning för att barnen ska kunna lära sig även andra saker på förskolan.

Under terminen har pedagogerna och barnen tittat på filmer och pratat om höstens och vinterns högtider. Pedagogerna har haft störst fokus på svenska högtider men även uppmärksammat andra kulturers traditioner. Några högtider och traditioner tex kanelbullens dag, halloween, allhelgona, lucia, advent och jul. Pedagogerna och barnen har även pratat om de kulturer som har anknytning till barnen på förskolan.

Stängningsdagen 15 maj 2017:

Arbetet har fortsatt på samma sätt som under höstterminen, det arbete som har gjorts annorlunda beskrivs nedan.

Förskolan har gått med i Förskolebrevet, men arbetade redan tidigare med integritetsfrågor med barnen. Det som har blivit skillnad är att arbetet är mer regelbundet inplanerat. Pedagogerna på Regnbågen har använt sig av friendy-ledsen för att närma sig ämnet tillsammans med barnen. Då kan barnen utgå från dockan när de ska prata om svåra frågor. Pedagogerna märkte att barnen hade stor förmåga att formulera sina tanka och känslor. Flera av barnen visar också att de har stor förståelse för hur andra kan känna sig och att det är viktigt att respektera varandra. En utmaning har varit att få de äldre barnen att förstå att de yngre barnen inte alltid vill ha kramar eller hjälp. Pedagogerna har diskuterat och samtalat med barnen mycket om att de måste lyssna och respektera även de yngre barnens vilja, även om de äldre barnen vill kramas av välmening.

Pedagogerna har börjat använda bildstöd tillsammans med barnen och det har gett resultat direkt. Barnen kan ta hjälp av bildstöden för att förklara hur de känner sig, pedagogerna upplever att de behöver bli bättre på att ha stödbilderna tillgängliga och använda dem. Pedagogerna behöver presentera bildstöden för barnen så de förstår vad de innebär.

Under vårterminen har förskolan haft kulturveckor då har en familj med anknytning till ett annat land kommit till förskolan och berättat om landet, visat saker därifrån och bjudit på mat. Det tyckte barnen var spännande och ställde många frågor till familjen, det är även stärkande för familjens barns självkänsla när föräldrarna var här och berättade.

Barnen fick även höra om samisk kultur och musik och om Finland som barn på förskolan har anknytning till.

Förskolan uppmärksammade Internationella down syndromdagen och rockade sockorna. Då pratade barn och pedagoger om att alla har rätt att vara som de är och

6

att olika är bra. Barnen tog till sig detta och har fortsatt att prata om att olika är bra och ”rockar” gärna både vantar och sockor så fort tillfälle ges.

Solstrålen:

Under vårterminen har pedagogerna arbetat ännu mer med känslor. Pedagogerna ser att barnen framför allt berättar att de upplever känslorna arg, glad och förvånad även om de känner till fler känslor. Arbetet med känslor tillsammans med konflikthantering har lett till att barnen har större förståelse för hur kompisarna känner sig.

Pedagogerna har arbetat med att förstärka det positiva som barnen har gjort t.ex. när barnen klär på och av sig, använder TAKK. Det har lett till att barnen vill försöka och det stärker deras självkänsla.

Barnen visar större respekt för varandra och lyssnar på varandra det kan pedagogerna se t.ex. när barnen leker tillsammans och i samlingsmötet. Pedagogerna anser att det beror på att barnen blivit äldre fått större förståelse för varandra i leken eftersom de har arbetat aktivt med detta under hela verksamhetsåret.

Regnbågen:

Pedagogerna konstaterar att sedan Annika började arbeta som resurs i november har ett lugn infunnit sig i gruppen. Barn som har behövt särskilt stöd får det nu och övriga barn hinns också med i större utsträckning. Vilket har lett till att pedagogerna har kunnat arbeta med alla mål i större utsträckning. Det är också färre konflikter i gruppen. Alla barn hinner bli sedda och får tid tillsammans med en pedagog varje dag.

Under hela verksamhetsåret har barnen arbetat med ett stort rymdtema där de har fått samarbeta och lära tillsammans. Barnen har känt att det har varit ”deras” projekt och har visat stor vilja att driva det framåt och tagit stort gemensamt ansvar för projektet och för att göra klart tex ett solsystem.

Måluppfyllelse:

Mycket god.

Resultatet i föräldraenkäten visar att föräldrarna upplever att barnen känner sig trygga, ett demokratiskt förhållningssätt genomsyrar verksamheten, att barnen ges förutsättningar att utveckla det sociala samspelet, ges förutsättningar för utforskande och utvecklar sina kunskaper om kultur i väldigt hög utsträckning.

Barnenkäterna visar också att barnen upplever att är sedda och hörda av pedagogerna, att de lär sig saker på förskolan, att de vill komma till förskolan och att de tycker att kompisarna på förskolan är bra kompisar.

7

Pedagogerna har genomfört alla punkterna i målet på ett väl tillfredställande sätt.

Detta är det mål som genomsyrar hela verksamheten och känns viktigt att arbeta med hela tiden eftersom det lägger grunden för barnens lärande.

8

Utveckling och lärandeFörskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen. (Lpfö 98/16)

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap. (Lpfö 98/16)

Förskolan ska sträva efter att varje barn tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld (Lpfö 98/16).

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra (Lpfö 98/16).

MÅL:

På förskolan Slangbellan ska barnen ges förutsättningar att utveckla sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, genom att verksamheten väcker lust, nyfikenhet och ger tillfällen för utforskande.

Genomförande:

Pedagogerna strävar efter att behålla sin Grön Flaggcertifiering under verksamhetsåret:

o Barnen och pedagogerna kommer att arbeta med konsumtion som tema. Målområdena i Grön flagg handlingsplanen är:

Barnen på förskolan ska få förutsättningar att utveckla sina kunskaper om resursanvändning. T.ex. matsvinn, pappers- och vattenförbrukning, kläd- och leksakskonsumtion.

Barnen på förskolan ska få förutsättningar att känna igen olika symboler och förstå vad de innebär, så som svanen, KRAV, fairtrade, Svenskt kött m.m.

Barnen på förskolan ska få uppleva olika sorters återbruk. o Pedagogerna ska ta till vara på barnens tankar, idéer och nyfikenhet

genom att ha miljörådsmöten med både barn, pedagoger och föräldrar. Pedagogerna och barnen vistas i naturen för att barnen ska få

naturupplevelser och ges förutsättningar att få en ökad förståelse och kunskap om naturvetenskap.

Barn och pedagoger går till skogen regelbundet, där får barnen möta trollet Trulsa som ger barnen uppdrag om naturvetenskap.

Pedagogerna förmedlar ett naturvetenskapligt och miljövänligt förhållningssätt i den dagliga verksamheten.

9

Pedagogerna genomför experiment tillsammans med barnen. Pedagogerna ska tänka på att använda rätt begrepp när de utforskar med

barnen.Datainsamlingsmetoder:




Förra årets grönflaggområde: Kretslopp, har fortsatt även in på den här höstterminen. Bland annat så har barnen följt upp sina planteringar och grävt upp en skräpplanka från skogsplatsen som grävdes ner i våras. Grön flagg-rapporten för förra årets arbete lämnades in i november och blev godkänd. Arbetet med det nya området har inte påbörjats ännu och kommer att starta efter nyår.

Pedagogerna uppmärksammar barnen på att inte slösa på naturresurser genom att uppmuntra dem att rita färdigt på pappret, spara på vatten, ta en pappershanduk att torka sig på och ta lagom med mat.

Under höstterminen har barnen på förskolan gått till skogen varannan vecka hela barngruppen och varannan vecka har Regnbågarna och de äldsta Solstrålarna gått till skogen och de yngsta barnen har varit kvar på förskolan. Pedagogerna och barnen har tittat på årstidsväxlingarna, samlat naturmaterial, tittat på djurbilder, pratat om träden i gläntan, lyssnat efter skogens ljud, luktat på skogens dofter, tittat på olika kottar som olika djur har ätit på och pratat om att vara rädd om naturen m.m. Trollet Trulsa och hennes barn Trolle och Trilla har skickat flera brev till barnen med olika uppdrag. Pedagogerna upplever att barnen lätt tar till sig kunskaper i skogen då de får konkreta upplevelser och en positiv upplevelse av skogen.

Solstrålen:

Pedagogerna och barnen har uppmärksammat barnen på årstidsväxlingar genom att titta på bilder och på naturen. Barnen har berättat och samtalat om sina upplevelser i naturen på eget initiativ vilket inspirerade fler barn att berätta för varandra.

Arbetet med att plantera har gett barnen en respekt för naturen, pedagogerna märker att barnen är mer försiktiga med det som de själva har varit med och odlat t.ex. att de inte plockar blommorna eller trampar i odlingen. Barnen har även tittat på ”Skrutt

10

samlar höst” som handlar om en docka som upptäcker och samlar föremål från naturen.

Pedagogerna har gjort experiment med densitet tillsammans med barnen.

Regnbågen:

Under höstterminen har barnen arbetat med ett stort rymdtema, som startade för att pedagogerna uppmärksammade att barnen hade ett stort intresse för rymden. Barnen berättade vad de ville lära sig mer om och det blev utgångspunkten i arbetet. Barnen har tittat på filmer och diskuterat innehållet tillsammans, läst böcker, läst några artiklar, skapat, satt upp bilder på solsystemet på avdelningen i skalenligt (nästan) avstånd, gjort en kartongraket m.m. Arbetet med att göra ett solsystem i papier-maché har påbörjats och kommer att avslutas under våren. Barnen har tyckt att arbetet har varit jätteroligt och de har lärt sig massor, vi kan se det eftersom de kan återberätta sina nya kunskaper både på förskolan och i sin hemmiljö. Barnen tycker fortfarande att arbetet är både roligt och intressant, vi kommer fortsätta arbeta med detta även nästa termin.

Pedagogerna och barnen har gjort experiment med centrifugalkraft som kunde kopplas till rymdtemat. Under våren kommer vi att göra fler experiment.

Pedagogerna har tänkt på att använda rätt begrepp när de pratar med barnen om naturvetenskap vilket har lett till att barnen har fått ett större ordförråd.



Grön flagg:

På grund av att Grön flaggs hemsida har gjorts om så har starten på det nya området skjutits upp, men i mitten av vårterminen startade vi arbetet med konsumtionstemat. På båda avdelningarna har utgångspunkten varit maten, var den kommer ifrån. På solstrålen har arbetet påbörjats med mjölk, pedagoger och barn har gjort en tankekarta om mjölk. Flera barn hade en del förskuskaper och berättade för sina kompisar om det de visste. Barnen på Regnbågen fick besök av två nya figurer Spinn och Snok som bad barnen ta reda på var maten kommer ifrån. Även barnen på Regnbågen hade goda förkunskaper och berättade för varandra. Barnen på Solstrålen kommer att få träffa Snigeln och Ekorren när de ska arbeta med grön flagg. Barnen på förskolan har fått se flera filmer om hur mat produceras t.ex. hur det är på en bondgård och på olika livsmedelsfabriker.

Pedagogerna behöver bli ännu bättre på att uppmärksamma barnen på resurssvinn. Barnen behöver uppmärksammans på att inte slösa på vatten, tvål, pappershandukar

11

mm. Dock har det blivit något bättre när det gäller pappershanddukar sedan en ny hållare köpts in till förskolan som gör det lättare att ta en pappershanduk i taget.

Solstrålen:

Barnen har varit på upptäckarpromenader då de har tittat efter vintertecken och vårtecken. Innan barnen har gått på promenad har de fått se på typiska vår- och vinterbilder för att de kunna veta vad de ska titta efter. Barnen har uppmärkasammats på att årstiderna växlar. Årets vårväder har gjort att det har blivit intressanta samtal om att årstiderna inte alltid följer kalender. Pedagogerna kan se att barnen tar till sig nya kunskaper när de uppmärksammar pedagogerna på tex blommor på gården eller sådant de ser utanför förskolans gård.

Pedagogerna på Solstrålen har bestämt att barnen inte ska gå med till skogen var annan vecka med Regnbågen, utan istället ska göra kortare utflykter närmare förskolan. Det beror på att pedagogerna upplever att barnen inte har så stor glädje av den långa promenaden till skogen. De äldsta barnen på solstrålen följer med Regnbågarna till skogen varje vecka.

Regnbågen:

Barnen på regnbågen har nyligen avslutat rymdtemat och pedagogerna kan se att barnen har lärt sig väldigt mycket. Ett konkret exempel på detta är att barnen fick börja hela temat med att skapa ett gemensamt rymdkonstverk där de fick måla hur de föreställer sig att rymden ser ut. Den sista gemensamma aktiviteten var den samma, göra ett gemensamt konstverk på hur de tror att rymden ser ut. Här kunde pedagogerna se en väldigt stor utveckling i barnen kunskaper om rymden, i den senare bilden finns alla planeter i vårt sosystem med, i rätt färger, planeterna har hyfsade proportioner till varandra, asteroidbältet är med m.m. Barnens diskussioner under skapandet visade också hur mycket de lärt sig, de reflekterade bl.a. över att bilden inte blev skalenlig och att flera av planeterna hamnade på fel plats. Barnen berättar och reflekterar kring rymden i all verksamhetstid och de flesta barn kan berätta väldigt mycket.

Rymdtemat har medfört att pedagogerna har fått använda nya termer och begrepp och fått lära sig att förklara svåra saker på enkla sätt.

Barnen har fått titta på flera filmer om rymden, några har eg. varit inriktade mot äldre barn men pedagogerna upplever ändå att barnen har kunnat ta till sig innehållet eftersom barn och pedagoger tillsammans har pratat om innehållet efteråt. Flera föräldrar berättar också att barnen berättar mycket hemma om det de lär sig på förskolan.

Pedagogerna reflekterar över att mest fokus har lagts på skapande och reflekterande kring rymden och att lite tid har lagts på att göra experiment mot vad de hade planerat att göra. Det beror delvis på att det har varit svårt att hitta experiment som

12

har passat yngre barn och att skapandet har tagit lång tid och att barnen har tyckt att det har varit roligt.

Måluppfyllese:

Mycket god.

Resultatet i föräldraenkäten visar att en majoritet av föräldrarna tycker att barnen har möjlighet att tillägna sig förståelse för naturvetenskap och samband i naturen i mycket hög utsträckning.

Vid barnintervjuer så berättade alla barnen på Regnbågen att de har lärt sig om rymden på förskolan.

Alla punkter i genomförande är uppfyllda även om pedagogerna kunde ha genomfört fler experiment tillsammans med barnen.

13

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap. (Lpfö 98/16)

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar. (Lpfö 98/16)

MÅL:

På förskolan Slangbellan ges barnen förutsättningar att utveckla sina kunskaper om teknik och bygg och konstruktion.

Genomförande:

Barnen ges förutsättningar att utforska och samtala om teknik genom att pedagogerna hjälper barnen att uppmärksamma teknik i vardagen.

Pedagogerna stimulerar barnens vetgirighet genom att erbjuda experiment. Pedagogerna utvecklar bygg- och konstruktionsmaterialet både inne och ute

på förskolan. Pedagogerna organiserar uppstyrda bygg- och konstruktionslekar och

utmaningar under verksamhetsåret. Pedagogerna kan koppla detta mål till Grön flagg-arbetet med återbruk. Pedagogerna ska tänka på att använda rätt begrepp när de utforskar med

barnen tex fysik, teknik och naturvetenskap.





Solstrålen:

Pedagogerna har konstruerat ett nytt byggbord med en liten sarg där materialet varieras tex med tågabana, duplo eller annat byggmaterial. En fördel är att barnen kan spara materialet som de bygger med och att leken kan fortsätta vid flera tillfällen under dagen. Pedagogerna startar olika byggen på bordet för att inspirera barnen att konstruera. Pedagogerna är delaktiga i barnens bygg och konstruktionslekar för att kunna utmana dem vidare i leken. Pedagogerna kan se att barnen oftare väljer att leka bygg och konstruktionslekar nu än tidigare.

14

Under hösten har pedagogerna satt upp lutande tavellister under varandra så barnen kan rulla olika material där. Barnen testar att släppa olika material vilket leder till ett utforskande om vad som händer när de lägger någonting på listen.

Under höstterminen har barnen arbetat med iPad och olika appar, klippa med saxar, målat med penslar och olika tekniker, barnen har även arbetat i snickarboden.

Pedagogerna kan se att barnen hjälper varandra i hallen med påklädning och vill hjälpa varandra att dra upp och ner dragkedjor och ta på skor.

Under höstterminen har barnen fått skapa mycket med återvunnet material t.ex. svampar av toalettrullar och wellpapp och ljuslyktor av barnmatsburkar.

Regnbågen:Arbetet med rymdtemat innehåller mycket arbete med teknik. Barnen har deltagit i många samtal och diskussioner om tekniska konstruktioner och lösningar t.ex. hur rymdraketer fungerar, hur går man på toaletten i rymden, vad som händer med vattnet som blir över när astronauterna tvättar håret. Barnen har också skapat och konstruerat t.ex. rymdhjälmar, rymdraketer och planeter.

Barnen har pratat om uppfinningar och vad det skulle kunna vara och även att vem som helst kan bli en uppfinnare – vilket barnen tycker är en spännande tanke och som inger en känsla av att ingenting är omöjligt även för dem.

Barnen har byggt rymdinspirerade byggen tillsammans med det ”lösa” materialet tex med kapplastavarna, klossar och lego.

Under höstterminen så har byggen på Regnbågen utvecklats med mer emballage och naturmaterial, vi hoppas kunna hitta mer sådant material under våren.

I ateljén finns alltid återvinningsmaterial tillgängligt för barnen att skapa med och barnen använder det flitigt både i sitt ”fria” skapande och i uppstyrda aktiviteter.

Pedagogerna på förskolan behöver bli bättre på att uppmärksamma barnen på teknik i vardagen.

Stängningsdagen 15 maj 2017:Arbetet har fortsatt på samma sätt som under höstterminen, det arbete som har gjorts annorlunda beskrivs nedan.

Solstrålen:Barnen har börjat bygga mer med de stora plastbyggbitarna på Solstrålen, de kan bygga både platt på marken och på höjden. Barnen samarbetar när de bygger med

15

det byggmaterialet och får diskutera och samarbeta för att komma fram till vad de ska bygga.

Barnen har fortsatt att leka vid tavellist-bollbanorna och testat olika teorier om hur de ska kunna fånga bollarna när de åker i rännan. Olika leksaker har också fått prova på att rulla ned för rännan, vissa har fått hjälp av barnen att åka ner och andra har kunnat rulla själva.

Under vårterminen har pedagogerna köpt in ett ljusbord till avdelningen som barnen har utforskat kring. Bland annat har barnen fått lägga på regnbågsklossarna, kapplastavar, färgade plastbitar, spegelstenar mm. Barnen har upptäckt att färgerna blandas i regnbågsklossarna.

Pedagogerna har under terminen utmanat barnen att beskriva olika föremål som finns i barnens vardag och vilka funktioner de har. Det har lett till att barnen har blivit bättre på att berätta och förklara och även få syn på teknik i vardagen.

Regnbågen: Under vårterminen har barnen fått börja arbeta med programmering och kodning. Pedagogerna har lyssnat på några föreläsningar och läst det som står på skolverkets hemsida om att detta snart kommer att skrivas in i läroplanen. Det barnen har fått börja med är att använda analog kod i form av kort som föreställer olika kommandon tex pilar, stamp och klapp, de har också fått programmera en blue-bot och programera en robot på iPaden. Barnen har visat stort intresse och lärt sig väldigt snabbt. Arbetet är bara i uppstarsfasen och kommer att utvecklas mer under nästa år.

I och med arbetet med programmering så har barnen blivit mer medvetna om att teknik och små datorer finns i många olika saker. Därmed har de blivit mer uppmärksamma på teknik i vardagen.

Pedagogerna har önskat en utebygg och föräldrarna har lagt dit plattor, förhoppningsvis kommer byggmaterial att komma dit under slutet av terminen.

Måluppfyllelse:Mycket god. Resultatet i föräldraenkäten visar att de flesta föräldrar tycker att arbetet med teknik i förskolan är mycket bra eller bra.

Pedagogerna har inte genomfört så mycket experiment som de hade tänkt. Dock anser pedagogerna att arbetet har utvecklats mycket sedan förra året, bl.a. används rätt termer i större utsträckning och teknikarbetet har blivit en del av vardagen.

16

Förskolan ska sträva efter att varje barn känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer (Lpfö 98/16)I förskolans uppdrag ingår att såväl utveckla barns förmågor och barns eget kulturskapande som att överföra ett kulturarv – värden, traditioner och historia, språk och kunskaper – från en generation till nästa (Lpfö 98/16).

Arbetslaget ska ge barn möjligheter att lära känna sin närmiljö och de funktioner som har betydelse för det dagliga livet samt få bekanta sig med det lokala kulturlivet (Lpfö 98/16).

MÅL:

Förskolan ska skapa förutsättningar för barnen att utveckla sina kunskaper om och uppleva kultur.

Genomförande:

Pedagogerna sjunger/ramsar tillsammans med barnen både traditionella svenska och andra sånger och ramsor.

Pedagogerna arbetar med poesi tillsammans med barnen.

När pedagogerna läser och berättar sagor för barnen benämner de författarna och illustratörerna vid namn och även från vilket land sagan kommer.

Barnen får uppleva kultur genom litteratur, sång, teater, musik och filmer.

Pedagogerna skapar tillfällen för barnen att uppleva och skapa konst.





Under höstterminen har förskolan fått besök av en musikpedagog som kommer till förskolan en gång i månaden. Hon spelar och sjunger tillsammans med barnen och hon har med sig instrument som barnen får använda. Det har blivit ett väldigt uppskattat inslag i vardagen och barnen längtar efter besöken.

I november åkte alla barnen på Regnbågen och de äldsta barnen på Solstrålen till Örebro och såg en teater om djuren i Kungaskogen. Teatern handlade om

17

kamratskap. Efter teatern blev det bra samtal om hur karaktärerna hade varit mot varandra, barnen tyckte att djuren kunde komma till förskolan och hälsa på för att lära sig mer om hur de kunde vara snälla kompisar mot varandra.

Solstrålen:

Pedagogerna och barnen sjunger och ramsar mycket tillsammans. Pedagogerna har berättat flera av de mest populära barnsångerna t.ex. ”I ett hus” och julsångerna i sagoform vilket har lett till att barnen fått en annan förståelse om innebörden i sångerna.

Pedagogerna läser mycket med barnen och pratar om bilderna i böckerna tillsammans med de yngsta barnen.

Barnen får skapa mycket tillsammans, barnen har ett gemensamt pågående konstprojekt som kommer fortsätta även under våren.

Regnbågen:

Barnen sjunger och ramsar med pedagogerna och lyssnar på böcker och sagor flera gånger i veckan. Barnen får även ta del av poesi för barn, även om de skulle kunna få ta del av mer poesi än vad de får göra idag.

Barnen har tillgång till konstböcker på Regnbågen som de kan titta i när de vill, pedagogerna behöver locka barnen mer att titta i och använda böckerna. Barnen skapar någonting varje dag, på eget initiativ eller uppstyrt av en pedagog.

Barnen tycker att det är väldigt roligt att hitta på egna teatrar, de klipper gärna pappfigurer som de spelar teater med för varandra. Ibland spelar de även teater där de själva är skådespelare.



Solstrålen:

Pedagogerna har gjort sångkort som används i samlingen tillsammans med barnen, barnen uppskattar dem mycket och vill gärna välja sångkort.

Barnen på Solstrålen har ett stort intresse av att titta i och lyssna när pedagogerna läser, barnen har mer ro att sitta och lyssna nu än tidigare.

Instrumenten som finns på förskolan är också omtyckta av barnen och flera barn vill gärna ta fram instrument och försöker spela i takt till musiken.

Under våren har pedagogerna och barnen pratat mer om hur de kan använda olika skapandematerial t.ex. limstift och flytande lim.

18

Regnbågen:

Pedagogerna har läst fler böcker på vers för barnen och de uppskattar det mycket. Barnen brukar uppmärksamma pedagogerna på att orden rimmar.

Barnen på Regnbågen tycker mycket om att dansa och särskilt framför bildskärmen och projektorn. Barnen tycker både om att följa instruktioner och dansa fritt. Här får barnen stort inflytande då det ofta dansas på barnens initiativ och barnen önskar även vilka låtar som ska spelas.

Skapande i olika former har varit en stor del av barnens vardag i och med rymdtemat.

Måluppfyllelse:

God

Pedagogerna skulle kunna bli ännu bättre på att visa på konstverk för barnen, så att de får förståelse för att konst kan se olika ut. Barnens syn på vad konst är skulle kunna vidgas genom att de får uppleva andras konst.

Enligt föräldraenkäten upplever föräldrarna att barnen har mycket goda förutsättningar att utveckla sitt skapande. Vid barnintervjuer så har det framgått att flera barn upplever att de lär sig att rita och måla på förskolan.

19

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra (Lpfö 98/16).

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöka förstå andras perspektiv (Lpfö 98/16).

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner (Lpfö 98/16).

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa (Lpfö 98/16).

MÅL:På förskolan Slangbellan ges barnen förutsättningar att utveckla språket.

Genomförande:

Pedagogerna ska lägga fokus på vardagsspråkets betydelse för barnens språkutveckling. Pedagogerna ska använda ett rikt språkbruk och kommunicera i barnens nivå. Pedagogerna ska påminna varandra om att ha ett varierat språk och att undvika ”tomma ord”, så som; den, där, dit, hit.

Alfabetet och ord ska bli mer synliga på förskolan. T.ex. att pedagogerna märker upp materiel och att alfabetet finns uppsatt på väggarna.

Verksamheten ska ge förutsättningar för barn att berätta för varandra och lyssna på varandra.

Verksamheten ska ge förutsättningar för samtal mellan barn och pedagog för att ge barnen möjlighet att utveckla sitt ordförråd ytterligare.

Pedagogerna skapar tillfällen för sagoberättande, rim och ramsor, sång och musik.

Pedagogerna skapar tillfällen för språklekar. Pedagogerna använder sig av språkutvecklande material tillsammans med

barnen t.ex. Grafon, Babblarna och bokstavsburken. Pedagogerna använder fantasi och berättande i verksamheten, i syfte att

stimulera barnen att själva fantisera och berätta. Pedagogerna skapar förutsättningar för barnen att utveckla skriftspråket. Papper och pennor ska alltid vara tillgängliga för barnen. Litteratur anpassad för barnen finns tillgänglig och används dagligen. Pedagogerna skapar förutsättningar för barnen att våga uttrycka sig i ord och

tankar t.ex. genom att dela in barnen i mindre grupper. Barnen erbjuds att använda iPad på förskolan med språkutvecklande appar.

20

Pedagogerna använder TAKK (tecken som alternativ och kompletterande kommunikation) i den dagliga verksamheten.





Ulrika, Marie, Erika och Karin går steg tre i en TAKK-utbildning som hålls av en teckenlärare från habiliteringen.

Solstrålen:

Pedagogerna delar ofta in barnen i mindre grupper även när barnen leker, då är pedagogerna delaktiga i barnens lek och pratar och sätter ord på det som barnen leker med för att utveckla barnens ordförråd. Under terminens gång har barnens verbala språk utvecklats mycket vilket leder till att barnen för mer samtal sinsemellan. Pedagogerna ställer frågor till barnen och fantiserar tillsammans med barnen så lekarna utvecklas.

I takt med att pedagogerna använder TAKK i vardagen så har barnen också börjat använda TAKK alltmer, vilket leder till att barnen även utvecklar det verbala språket. När barnen kan förmedla det de vill så stärks deras självkänsla.

Pedagogerna och barnen brukar titta på bilder av sådant som barnen har arbetat med på förskolan och så får barnen berätta hur de har upplevt händelsen med egna ord.

På avdelningen sitter alfabetet uppe och det finns även ABC-böcker tillgängliga för barnen. Barnen brukar känna igen ”sina” bokstäver och några barn preskriver gärna tillsammans med en vuxen.

Regnbågen:Pedagogerna samtalar mycket med barnen på förskolan och försöker då att använda sig av begrepp som utvecklar barnens språk ytterligare. Pedagogerna använder medvetet nya ord för att barnen ska utveckla sitt ordförråd. Barnen är vana att föra samtal tillsammans med vuxna och barnen emellan, förklara för varandra och lär sig

21

då av varandra. När vi arbetar med nya teman så tänker pedagogerna på att använda sig av nya begrepp som barnen lägger till sitt ordförråd.

När barnen har fått höra ett nytt ord brukar pedagogerna fråga barnen vad de tror att ordet betyder och barnen får resonera sinsemellan om vad de tror, vet barnen inte så förklarar pedagogerna.

På avdelningen finns det många tillfällen för barnen att berätta och fantisera tillsammans, som vi skrev tidigare finns det ett stort intresse för att dramatisera. Barnen vill gärna prata i t.ex. samlingsmöten och de har utvecklat sin förmåga att vänta på sin tur och även själva fördela ordet vid t.ex. matsituationen.

På Regnbågen finns olika språkutvecklande material som används lite olika frekvent, t.ex. spelet Med andra ord, rimmemory, Grafon, bokstavsburken, bokstavsklossar iPaden, papper och pennor, litteratur finns alltid tillgängliga för barnen.

Pedagogerna läser flera gånger i veckan för barnen, både i helgrupp och med några barn i taget.

Även barnen på Regnbågen visar stort intresse för att lära sig TAKK och använder det delvis i vardagen.

Stängningsdagen 15 maj 2017:Solstrålen: Under vårterminen har pedagogerna sett att barnen har utvecklat sina TAKK-kunskaper ytterligare, det kan pedagogerna se eftersom barnen tecknar mer när de pratar.

I barnens lek hör pedagogerna att barnens språk har utvecklats eftersom de samtalar mer sinsemellan och för leken framåt genom att de pratar med varandra.

När pedagogerna använder Grafon så känner barnen igen bilderna och de kan alla ljud som presenterats på korten.

Pedagoger och barn sjunger tillsammans, då lär sig barnen nya ord från sångerna när pedagogerna och barnen pratar om vad sången handlar om efteråt.

Pedagogerna reflekterar över att de behöver bli ännu bättre på att dela upp sig i mindre grupper.

Regnbågen: Barnen har i och med rymdtemat fått många tillfällen att utveckla sitt språk i t.ex. diskussioner med nya begrepp, både i filmer och i böcker så har det dykt upp okända ord för barnen som nu har fått en betydelse.

22

Flera av barnen på förskolan har knäckt koden för att läsa och skriva och de inspirerar varandra att fortsätta utvecklas. De är väldigt bra på att hjälpa och stötta varandra. Barnen vill gärna läsa för varandra och yngre barnen.

Som vi skrev tidigare har förskolan börjat använda sig av bildstöd i vardagen med barnen, det är också ett stort stöd i barnens språkutveckling.

Måluppfyllelse: God.

Enligt föräldraenkäten anser föräldrarna på förskolan att barnen har mycket goda förutsättningar att utveckla språket på förskolan. Vid barnintervjuerna var det flera barn som berättade om att de har lärt sig att läsa och skriva.

För att ha nått upp till mycket god måluppfyllelse borde pedagogerna ha använt TAKK och bildstöd i ännu större utsträckning. Även när det gäller att använda tomma ord så kan pedagogerna bli bättre på att påminna varandra.

Pedagogerna har inte haft lika mycket uppstyrda språklekar i år som tidigare år, det gör också att måluppfyllelsen inte blir lika hög.

23

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring. (Lpfö 98/16)

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar. (Lpfö 98/16)

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp.(Lpfö 98/16)

MÅL:

På förskolan Slangbellan ges barnen förutsättningar att utveckla sin matematiska förmåga.

Genomförande:

Symboler finns väl synliga på förskolan. Pedagogerna räknar tillsammans med barnen i den dagliga verksamheten. Pedagogerna använder lägesord i all verksamhetstid. När barnen arbetar med matematik eller använder matematik i vardagen ska

pedagogerna uppmärksamma barnen på detta. Pedagogerna använder matematiska begrepp i den dagliga verksamheten. Pedagogerna ger barnen möjligheter till problemlösning i vardagssituationer. Barnen erbjuds att använda iPad på förskolan med matematikutvecklande

appar.





Solstrålen:

På Solstrålen sitter siffror och symboler uppsatta på väggarna. Pedagogerna pratar med barnen om vilka symboler och former som finns på förskolan t.ex. att mattan är

24

cirkelformad och elementskydden är rektangulära. Det finns symbolkort som barnen kan hålla i och leta efter likadana på avdelningen.

För att illustrera antal i samlingsmötet använder pedagogerna duploklossar som byggs ihop till staplar för att representera antalet barn och pedagoger. Pedagogerna räknar antalet klossar tillsammans med barnen och pratar även om vilken stapel som blev högst/lägst, flest/minst.

Under höstterminen har pedagoger och barn fortsatt att arbeta med färger. Barnen har lekt att de ska ställa sig vid olika färger, sortera färger, benämna färger på olika saker och även använt bilder på stövlar i olika färger, storlekar och mönster. Pedagogerna försöker prata om färger och former i vardagen.

Pedagogerna och barnen brukar leka lekar med olika figurer då de ska använda lägesord för att beskriva var figuren befinner sig tex på stolen.

För barnen på solstrålen är matematik i vardagen rumsuppfattning och balans t.ex. kliva upp på en pall för att tvätta händerna eller gå balansgång utomhus.

Regnbågen: Barnen och pedagogerna har arbetat mycket med matematik i rymdtemat. Barnen har bland annat fått mäta avstånd mellan planeter i solsystemet och placerat ut dem på rätt ställe i förhållande till varandra, räknat ut hur mycket papper som behövs för att kunna göra planeter, mäta hur stora hål de skulle klippa i rymdhjälmarna, pratat om hur mycket bränsle det går åt till en rymdfärja i förhållande till en bil och hur lång tid det tar att åka till olika platser i rymden. Barnen har fascinerats mycket av planeternas färger, storlekar och former, egenskaper t.ex. temperaturer och hur många månar planeterna har.

I Regnbågens adventskalender finns uppdrag om matematik t.ex. leta på två likadana saker, hitta en viss färg eller geometrisk form. På avdelningen finns också flera olika spel med olika matematikuppdrag.

Pedagogerna har sedan förra årets kvalitetsredovisning blivit bättre på att ge barnen möjligheter till problemlösning i vardagen.

Pedagoger och barn pratar ofta om matematik i vardagssituationer och räknar mycket tillsammans. Pedagogerna brukar illustrera antal genom att använda t.ex. kapplastavar i staplar.

Det alla pedagoger på förskolan skulle kunna bli ännu bättre på är att prata om vad som är matematik och säga till barnen när vi arbetar med matematik.

25

Stängningsdagen 15 maj 2017:Solstrålen:Pedagogerna konstaterar att barnen har lärt sig mycket om vilka geometriska former som finns och vilka färger de ser på förskolan. Barnen har också fått förståelse för lägesorden, även om det fortfarande är svårt att hålla isär dem.

Regnbågen: Apan Affe har varit på besök på förskolan vid några tillfällen och haft med sig matematikuppdrag till barnen.

När barnen ska städa brukar de få i uppdrag att städa undan så många saker som de är år t.ex.

När barnen och pedagogerna har satt upp solsystemet har barnen varit med och mätt avståndet. Barnen tycker att det är roligt att mäta och vill gärna låna måttstocken och mäta andra saker.

Barnen är också intresserade av mängd och det blir många samtal varje vecka om hur många det är av någonting, hur tungt eller långt. Det kan vara utmanande för pedagogerna att ge svar på alla barnens frågor, pedagogerna brukar ta hjälp av iPadarna tillsammans med barnen för att hitta svaren.

Måluppfyllelse: Mycket god.

Enligt föräldraenkäten så anser föräldrarna att barnen har mycket goda förutsättningar att kunna utveckla sina kunskaper om matematik på förskolan.

Vid barnintervjuerna var det ingen av barnen som nämnde ordet matematik, detta gör att pedagogerna anser att de behöver bli bättre på att benämna ordet matematik.

Matematik har genomsyrat hela verksamhetsåret i arbetet med rymden och barnen har verkligen haft förutsättningar att utveckla sina kunskaper om matematik.

26

Barns inflytandeFörskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation (Lpfö 98/16).

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö (Lpfö 98/16).

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande (Lpfö 98/16).

Varje barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör henne/honom. Barnets åsikt ska beaktas i förhållande till barnets ålder och mognad (Barnkonventionen, artikel 12).

MÅL:

På förskolan Slangbellan ges barnen förutsättningar att känna att de har inflytande, känna delaktighet, ansvar och respekt.

Genomförande:

Pedagogerna är lyhörda.

För att barnen ska känna sig delaktiga tar pedagogerna till vara på barnens idéer och önskemål genom att förverkliga dessa i den mån det är möjligt.

När barnen uttrycker sina tankar och åsikter är det pedagogernas ansvar att se till att dessa respekteras. Barnen ska även få förutsättningar att respektera andras åsikter.

Barnens egna erfarenheter, intressen och behov tas tillvara och genomsyrar den dagliga verksamheten.

Pedagogerna gör barnen uppmärksamma på att de har inflytande över verksamheten.

Verksamheten ger förutsättningar för barnen att tillsammans utveckla ett demokratiskt förhållningssätt. Pedagogerna använder sig av ordet demokrati i verksamhet för att barnen ska få förståelse för ordets betydelse.

Verksamheten ska ge förutsättningar för barnen att ta ansvar för sina beslut och för förskolans miljö, efter förmåga.

Verksamheten ger förutsättningar för både pojkar och flickor att ha lika stort inflytande över verksamheten.

Pedagogerna använder sig av likabehandlingsplanen i den dagliga verksamheten.

Pedagogerna håller fast vid ett normkritiskt förhållningssätt.

27





Solstrålen:

Barnen accepterar redan i tidig ålder att det är ok att tycka olika och respekterar varandras åsikter, det märtes till exempel när barnen pratade om olika dofter i burkar och vilken om doftade gott och inte så gott.

Pedagogerna är lyhörda för när barnen vill berätta saker men samtidigt så får de träna på att vänta på sin tur.

På avdelningen har barnen möjlighet att påverka sin vardag genom att visa vad de vill göra med kroppen eller med ord. Det som inte går att genomföra omgående skrivs upp och genomförs senare. Pedagogerna är uppmärksamma på var barnens intresse och behov finns, särskilt viktigt är det att pedagogerna är lyhörda när barnen inte har ett verbalt språk.

Pedagogerna behöver bli bättre på att använda sig av begreppet demokrati i vardagen.

Barnen får efter förmåga ta ansvar för miljön genom att t.ex. städa tillsammans och stå fast vid val som de har gjort.

Regnbågen:

Det mesta som pedagoger och barn arbetar med utgår från barnens intressen och initiativ t.ex. rymdtemat och arbetet i femårsgruppen.

Barnen är vana att pedagogerna lyssnar på dem det märks eftersom barnen kommer till pedagogerna med önskemål och även eftersom de säger till när någonting inte känns bra.

Barnen har en vägg där önskemål sätts upp t.ex. lära sig mer om planeter, svarta hål och stjärnor.

Pedagogerna arbetar mycket med ett demokratiskt förhållningssätt, intervjuer med barnen visar att de upplever att de har ett stort inflytande och att barn och pedagoger

28

bestämmer tillsammans. Pedagogerna pratar ofta med barnen om demokrati och genomför omröstningar tillsammans med barnen.

Barnen får ofta välja var och vad de vill leka och sedan hålla fast vid det en längre stund, då lär de sig att de behöver göra genomtänkta val och hålla fast vid dem.

Barnen har blivit bra på att vara rädda om förskolans saker och tar gemensamt ansvar för att ställa tillbaka och städa, barnen påminner varandra om vilka regler som gäller.

Det förkommer regelbundet samtal och normkritiska diskussioner på Regnbågen. Ofta uppkommer de i barnens lekar men även efter att barnen t.ex. har sett en film eller läst en bok.


Solstrålen:

Pedagogerna och barnen hade en önskevägg där de satte upp lappar där det som barnen ville göra skrevs upp. Arbetessättet blev inte som pedagogerna hade tänkt från början eftersom lapparna inte följdes upp tillsammans med barnen. Dock är tanken bra och arbetet kommer att fortsätta, men med bättre uppföljning från pedagoghåll.

Pedagogerna märker att barnen har blivit bättre på att ta ansvar för sina kläder och skor och ställer iordning mer i hallen nu än tidigare. Barnen hjälper gärna varandra i både i hallen och i leken.

Regnbågen:

Pedagogerna kan se att barnen har tagit till sig regler och hjälper till att upprätthålla dem när det börjar yngre barn på avdelningen. Barnen är bra på att berätta och föra reglerna vidare till solstrålarna som börjar på Regnbågen.

Miljön på Regnbågen gjordes om i mitten på terminen eftersom pedagogerna upplevde att barnens behov av rörelse hade förändrats och ett rum för rörelse behövdes. Några av de äldre barnen var med och möblerade om och efter några dagar utvärderades miljön tillsammans med alla barn. Efter ytterligare någon vecka så justerades miljön igen eftersom bygg- och konstruktionsdelen inte blev som pedagogerna hade tänkt, dessutom valde barnen inte att läsa eftersom böckerna hade hamnat lite i skymundan. Nu fungerar inomhusmiljön som pedagogerna hade tänkt och barnen leker gärna på alla platser.

Alla barn har under vårterminen blivit intervjuade av en pedagog och då sa samtliga barn att de upplever att de har inflytande och kunde ge exempel på inflytandet. Dock anser pedagogerna att de kan bli ännu bättre på att synliggöra barnens inflytande i vardagen.

29

Under verksamhetsåret har pedagogerna läst texter och tagit del av föreläsningar som har handlat om normkritiskt förhållningssätt. Vilket har lett till goda diskussioner i arbetslaget och att barnens möjligheter att påverka verksamheten har förbättrats.

Barnen tar mer ansvar och är försiktiga med förskolans saker inomhus än utomhus. Pedagogerna ska påminna barnen om att plocka undan det som de har lekt med och städa undan innan de går hem eller in. Pedagogerna behöver vara tydligare mot barnen som kastar saker på andra och visa att det inte är ok.

Måluppfyllelse:

Mycket god.

Barnen har stort inflytande på förskolan pedagogerna är lyhörda för barnens önskemål och tankar.

Föräldraenkäten visar att även föräldrarna anser att barnen har stort inflytande på förskolan. Barnen anser också att de har inflytande som vi skrev ovan.

Alla genomförandepunktrena är uppfyllda.

30

Förskola och hemFöräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. (Lpfö 98/16)

I samarbete med hemmen ska barnens utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar främjas (Lpfö 98/16).

Förskolan ska vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran, utveckling och växande. Förskolans uppgift innebär att i samarbete med föräldrarna verka för att varje barn får möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar (Lpfö 98/16).

MÅL:

På förskolan Slangbellan ges föräldrar förutsättningar att ta del av verksamheten och även påverka den.

Genomförande:

Relationen mellan pedagoger och föräldrar genomsyras av respekt och lyhördhet.

Pedagogerna gör det möjligt för föräldrar att ta del av förskolans styrdokument, genom att dessa finns tillgängliga på hemsidan, mailas hem, finns synliga i hallen och att pedagogerna muntligt berättar om dem på föräldramöten och utvecklingssamtal.

Barnen får tillsammans med sina föräldrar en god introduktion i förskolan dels genom att alla erbjuds ett introduktionssamtal och dels under inskolningen.

Föräldrarna ges möjlighet att påverka innehållet i likabehandlingsplanen.

Förskolan har en rutin för hur synpunkter och klagomål hanteras.

Eftersom föräldrar ges möjlighet att arbeta i verksamheten får de en inblick och möjlighet att påverka den.

Förskolans styrelsemöten är ytterligare ett sätt för föräldrarna att komma med åsikter och påverka verksamhetens innehåll.

På vårterminen skickar pedagogerna ut en föräldraenkät till samtliga föräldrar där de har möjlighet att delge sina åsikter.


Barnintervjuer Observationer Barnenkäten

31

Pedagogiska dokumentationer bl.a. förskoleappen, filmning, dokumentationer som sitter på väggarna.

Pedagogiska samtal Underlag från samtal med föräldrar Föräldraenkät


Föräldrarna på förskolan är bra på att komma med åsikter och funderingar kring förskolans verksamhet, detta tolkar pedagogerna som att föräldrarna känner sig trygga med att säga vad de tycker. När föräldrarna tar upp någonting som de inte tycker fungerar så bra tas detta alltid på allvar av personalen och i dialog med föräldrarna hittas en lösning.

När föräldrarna arbetar på fredagarna får de en inblick i verksamheten, vilket ger en förståelse för pedagogernas arbetssituation och barnens vardag.

Pedagogerna arbetar ständigt för att skapa goda relationer till föräldrarna eftersom trygga föräldrar ger trygga barn.


Föräldraenkäten skickades ut i april och 18 av 24 svarade, vilket får anses vara ett gott underlag.

Måluppfyllelse:

Mycket god.

Föräldrarna anser att de har mycket goda möjligheter till inflytande. Enligt enkäten så läser de flesta föräldrarna de dokumentationer som finns i förskoleappen.

Pedagogerna anser att de har gjort allt som går att göra för att nå ut till föräldrarna med information.

32

Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet.Förskolan ska samverka på ett förtroendefullt sätt med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Inför övergångar ska de berörda skolformerna och fritidshemmet utbyta kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i barnens utveckling och lärande. Det ska även finnas samarbetsformer som syftar till att förbereda barnen och deras vårdnadshavare inför övergångar från förskolan till förskoleklassen, skolan och fritidshemmet (Lpfö 98/16).

MÅL:

Pedagogerna skapar förutsättningar för en trygg och meningsfull överskolning till förskoleklass och fritidshemmet.

Genomförande:

Pedagogerna anordnar träffar där Slangbellans sexåringar får möjligheter att träffa blivande klasskompisar för att knyta nya kontakter.

Träffar anordnas för att barnen ska få lära känna sina nya pedagoger och skolmiljön.

Överlämningssamtal anordnas för att utbyta kunskaper och erfarenheter om barnens lärande i förskolan för att barnen ska få förtutsättningar att fortsätta sin kunskapsutveckling i skolan.

Pedagogerna ska vid övergångar särskilt uppmärksamma barn i behov av särskilt stöd i sin utveckling så att de får bästa möjliga förutsättningar i skolan.

Samarbeta med skolan för att kunna förbereda barnens vårdnadshavare för skolstarten.





33

Barnen som ska börja i skolan har haft sexårsgrupp hela året på förskolan och sedan i maj åkt på gemensamma träffar med förskolan Gläntans sexåringar.

Innan träffarna började åkte barnen med en pedagog på besök i skolan. Då tittade de på lokaler, i matsalen, lekte på skolgården och undersökte det som barnen var nyfikna på.

Barnen tycker att det är roligt att åka på träffarna och känner sig tryggare för varje gång.

Samarbetet med skolan och Gläntans pedagoger har fungerat bra.

Måluppfyllelse:

Mycket god.

Punkterna under genomförande är uppfyllda.

34

Uppföljning, utvärdering och utveckling.Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans kvalitet och skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras. Syftet med utvärdering är att få kunskap om hur förskolans kvalitet, dvs. verksamhetens organisation, innehåll och genomförande kan utvecklas så att varje barn ges bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande. (Lpfö 98/16)

MÅL:

Barnens lärande ska systematiskt dokumenteras, analyseras och följas upp för att säkerställa att barnen har förutsättningar att utveckla och ta till sig nya kunskaper.

Genomförande:

När pedagogerna planerar en ny verksamhet använder de sig av de didaktiska frågorna: Vad? Hur? Varför? Vem? T.ex.: Vad ska barnen lära sig? (utgångspunkt i läroplanen). Hur ska det läras in? (Hur organiserar och lägger pedagogerna upp verksamheten?) Varför svarar mot förskolans syfte och uppdrag. Vem ska lära sig?

Pedagogerna förankrar den pedagogiska verksamheten i vetenskap. Alla som arbetar med verksamheten på förskolan ska kunna använda sig av

läroplanen som verktyg i det pedagogiska arbetet. Uppföljningar och utvärderingar sker på pedagogernas enskilda reflektion,

veckoreflektionen, måndagsreflektionen, kvällsreflektionerna och vid stängningsdagarna.

Utvärderingarna ska ske i samverkan med föräldrar och barn. Pedagogerna fortsätter arbeta med området pedagogisk dokumentation

under verksamhetsåret för att höja kvalitén på dokumentationerna. Pedagogerna har tagit fram ett Reflektionsverktyg för att dokumentera

erfarenheter, genomförande och utvärdera den pedagogiska verksamheten med hjälp av vetenskaplig grund. För att synliggöra den ”tysta kunskapen”, det kollegiala lärandet och kunna bygga upp en beprövad erfarenhet på förskolan.

Pedagogerna använder sig av Förskoleappen för att göra pedagogiska dokumentationer och dela med sig av dessa till föräldrar.

Pedagogerna skickar ut en föräldraenkät på vårterminen för att få ta del av föräldrarnas åsikter inför kvalitetsarbetet.

Pedagogerna fördjupar sin enskilda reflektion under verksamhetsåret genom att använda reflektionsböckerna. Böckerna ska användas till att dokumentera och reflektera över barnens lärande i den dagliga verksamheten.

35

En kvalitetsredovisning upprättas varje år för att säkerställa kvalitén på förskolans pedagogiska verksamhet.





Pedagogerna upplever att de har blivit mer vana att använda förskoleappen i den dagliga verksamheten. Flera föräldrar har berättat att de uppskattar dokumentationerna som görs med deras barn och även barnen tycker att det är roligt att titta på dokumentationer som gjorts och vara med och skapa dokumentationer.

Pedagogerna behöver fortsätta att arbeta aktivt med att föra in vetenskaplig grund i arbetet på förskolan. Under höstterminen har arbetet med att läsa forskning och facklitteratur legat lite på is av olika anledningar men efter nyår kommer nya tag att tas.

Arbetet med att förankra verksamheten i läroplanen, verksamhetsplanen och använda de didaktiska frågorna är väl inarbetat på förskolan.


Pedagogerna behöver bli bättre på att koppla verksamheten till vetenskap och även de skriftliga reflektionerna till läroplanen.

Pedagogerna kan använda reflektionsverktyget i större utsträckning än vad de gör idag.

Pedagogerna har en reflektionsgrupp på Facebook där reflektioner från litteratur och föreläsningar kan sammanfattas så alla ser. Det gör att diskussionerna kan bli mer reflekterade och att alla kan tänka igenom vad de tyckte var viktigast t.ex. från en föreläsning innan alla deltar i en muntlig diskussion. I reflektionsgruppen kan pedagogerna även skriva om vardagliga dilemman för att uppmärksamma kollegorna och diskutera med varandra.

Arbetet med de svarta reflektionsböckerna har avstannat, pedagogerna tror att det kan bero på att de använder förskoleappen i större utstäckning nu än tidigare. Men pedagogerna kommer att fortsätt ha kvar reflektionsböckerna för de pedagoger som upplever att de har nytta av dem.

36

Under höstterminen 2017 kommer pedagogerna att fortsätta arbetet med vetenskaplig grund och då kommer vi även att bjuda in de andra fristående förskolorna och samarbeta med dem.

Måluppfyllese:

God.

Som vi har skrivit ovan kan en hel del förbättras. Orsaker till att arbetet inte har blivit som vi har tänkt beror delvis på att det har varit hög sjukfrånvaro och rörigt i barngruppen. Personalens ork har inte räckt till fullt ut.

Enligt föräldraenkäten kan vi se att de flesta föräldrar följer sitt barns utveckling i förskoleappen och att föräldrarna känner till att förskolan arbetar efter uppsatta mål.

37

kvalitetsredovisning - … · web viewdet barnen har fått börja med är att använda analog kod...

Documents