2019-07-01

Ersätt med egen bild/egna bilder (och tag sedan bort denna text)

Kvalitetsredovisning Läsåret 2018-2019

Verksamhetsplan Läsåret 2019-2020

för Siljansnäs skola

1

Innehåll Kvalitetsredovisning 2018/2019 ......................................................................................................................................... 2

Prioriterade områden 2018/2019 ................................................................................................................................... 2

Genomförande och metod ............................................................................................................................................. 2

Resultat ........................................................................................................................................................................... 3

Enkäter ........................................................................................................................................................................ 3

Studieresultat ............................................................................................................................................................. 9

Analys ............................................................................................................................................................................ 13

Åtgärder ........................................................................................................................................................................ 15

Verksamhetsplan 2019/2020 ............................................................................................................................................ 16

Prioriterade områden ................................................................................................................................................... 16

2

Kvalitetsredovisning 2018/2019 Verksamheter inom skolväsendet ska på huvudmanna- och enhetsnivå

systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Skolans mål anges i skollag och läroplan. Detta är Siljansnäs skolas redovisning

gällande grundskolans kvalitet och utveckling.

Rapportens disposition

Kvalitetsredovisning

1. Prioriterade områden 2018/2019

2. Genomförande och metod

3. Resultat

4. Analys

5. Åtgärder

Verksamhetsplan

6. Prioriterade områden 2019/2020

Prioriterade områden 2018/2019 För att nå uppsatta mål planerades följande prioriteringar inför läsåret:

1. Språk och kunskapsutvecklande arbetssätt genom kooperativt lärande

2. Elever i behov av stöd och utmaningar

3. Digitalisering

Genomförande och metod Nedan redovisas vad och hur skolan arbetat för att nå målen

1. Kooperativt lärande

Syftet med kooperativt lärande i klassrummet är att öka elevernas språkliga aktivitet genom arbetsuppgifter

som bygger på samarbete och individernas ömsesidiga beroende för att kunna lösa uppgifter. Med sådana

arbetsformer visar forskning att eleverna ökar sin förmåga att lära. Språket är grunden till allt lärande och

eleverna behöver få rikliga tillfällen att samtala med varandra för att vidga sitt tänkande och språk för ökad

kunskapsutveckling och förståelse.

En planering med litteraturläsning ”Grundbok kooperativt lärande – Vägen till det samarbetande

klassrummet” (Fohlin mfl, Studentlitteratur 2017), kollegial reflektion, prövande arbetssätt i undervisning och

uppföljning och gemensam ny reflektion har genomförts systematiskt under läsåret med stöd av skolans

förstelärare Linda Bergman Wennström.

2. Elever i behov av stöd och utmaningar

Förra läsårets kvalitetsredovisning och analysen visade på behovet att få bättre struktur i att planera,

genomföra och följa upp insatser för elever i behov av stöd och utmaningar.

Ett kalendarium med regelbundna träffar för arbetslag och specialpedagog togs fram så att tid prioriterades

för sådana arbetsuppgifter.

Extra anpassningar och åtgärdsprogram skulle dokumenteras i Infomentor.

3. Digitalisering

Från halvårsskiftet 2018 är läroplanen för grundskolan Lgr 11 reviderad och innehåller sedan dess ett utvidgat

uppdrag kring digitalisering. Flera kursplaner ändrades och programmering är sedan dess obligatoriskt.

Följande aktiviteter har genomförts under året för att leva upp till kraven:

1. Säkra tillgång till digitala verktyg i undervisningen.

De digitala verktygen består dels av ipads, pc och chromebooks i klassrummet dels av

programmeringsutrustning. Grundskolan har sökt och fått pengar från ”Teknikerjakten” för att

stimulera elevers intresse för teknik. Medlen har använts för inköp av programmeringsutrustning.

Grundskolans digitaliseringsutvecklare har använt medlen för inköp av programmeringsutrustning

Fakta 2018/2019

Antal elever 119

Lärare (åa) 8,72

3

som fördelats i olika temalådor. Digitaliseringsutvecklaren har utbildat lärare och arbetslag kring de

olika lådornas innehåll och lärare har lånat lådor i perioder och genomfört lektioner.

2. Fortbildning för pedagoger genom gemensamma studiedagar och kollegialt lärande i arbetslaget.

3. Pedagoger har använt digitala verktyg i undervisningen med elever.

Resultat Resultat av genomförda prioriteringar

1. Kooperativt lärande

I slutet av vårterminen svarade lärare på en enkät om sina erfarenheter av hur det kooperativa arbetssättet fungerat

under året.

Sex lärare har svarat på enkäten och alla har ökat sin kunskap om vad kooperativt arbetssätt innebär.

Följande argument anger lärare som fördelar med arbetssättet:

- Eleverna hjälper varandra att utvecklas. De stödjer varandra i lärandet. Det kan vara tryggt att inte lämnas

ensam med framförallt lite mer utmanande uppgifter. Det övar eleverna i det sociala samspelet med andra.

Det ger alla en chans att bli hörda.

- Bättre inlärning. Språkutvecklande. Varierande

- Samarbete bygger goda relationer och det skapar trygghet i gruppen och som individ blir du också tryggare

och vågar mer. Elever lär av varandra. Elever som i vanliga fall är tysta vågar prata med det stöd som gruppen

ger. Eleverna är mer aktiva under lektionerna.

- Bra att lära sig samarbeta med andra.

- Lär av varandra

- Det gynnar elevernas lärande och utveckling.

Följande argument ser lärarna som utmaningar: - Barn med t.ex. NP-diagnoser kan i början ha problem med att samarbeta, särskilt när de är yngre. Det kan

leda till en del konflikter om man inte är med och styr upp hela tiden.

- Krävs ett gott klassrumsklimat, vilket tar lång tid att få i vissa fall...

- Att elever med stark drivkraft oftast blir den drivande och inte lika ofta får möjlighet att själv få "höjas".

Elever som är långsamma och behöver mycket tid kan bli stressade när övriga i gruppen får vänta.

- Eleverna upplever att det blir pratigt i klassrummet. Några "gömmer" sig och låter andra göra arbetet.

- Lätt att vissa gömmer sig.

Följande effekter ser lärarna hos eleverna:

- Eleverna är oftast positiva till arbetssättet.

- Några elever kan tycka att det är tråkigt och det påverkar resten av klassen. Annars positivt.

- De flesta är mycket positiva. Finns även de som vill jobba själva för att "slippa" kompromissa och jobba på i

snabb takt. De flesta behöver träna mycket på sina samarbetsfärdigheter.

- De är ganska negativa. De flesta arbetar hellre individuellt.

- Positivt. Eleverna är lite ovana i början. Tycker att jag ser att de utvecklas fortare.

Enkäten visar också att de flesta lärarna är positiva till arbetssättet och vill fortsätta lära mer om det.

2. Elever i behov av stöd och utmaningar

Lärare i de olika arbetslagen har samtalat om och analyserat resultatet av läsårets fokusområde.

4

Lågstadiet: Lärare på lågstadiet kan med stöd av Skolverkets bedömningsstöd bedöma elevers läs, skriv och

matematikutveckling på ett bra sätt. Det tar stor tid i anspråk att genomföra och behöver även följas upp. Det

är en utmaning att planera och genomföra stödinsatser till elever som är behov av det med befintliga

resurser.

Läraren i åk 3 har stöttat med genomförande av bedömningsstöd i matematik i andra klasser när hennes

elever haft slöjd.

Mellanstadiet: Lärare på mellanstadiet är flexibla i användning av resurser och ser behov av tätare uppföljningar och

avstämningar av till exempel extra anpassningar för att kunna genomföra insatser som leder till önskade

effekter. Lärarna upplever att de planerade träffarna med specialpedagogen under läsåret inte har blivit

genomförda i tillräcklig omfattning.

Praktiskt estetiska arbetslaget: Lärarna i slöjd, idrott och bild ser behov av mer information om olika elevers behov för att kunna ge rätt stöd

vid till exempel skriftliga moment och prov. Med små tjänster finns liten tid till träffar med arbetslagen. De

ser behov av rutiner i skolan för hur information om eleverna kan ges till alla lärare.

3 Digitalisering

3.1 Tillgång till utrustning:

Lågstadiet har tillgång till iPads och mellanstadiet har tillgång till chrome books eller pc.

3.2 Fortbildning för pedagoger: Pedagoger skattade sin digitala förmåga i juni 2018 och skattade den igen i juni 2019.

Resultatet av skattningen visar att pedagoger ökat sin digitala förmåga men att det återstår mer att lära om

för att de ska känna sig trygga i undervisningssituationen. Följande behov kvarstår:

3.2 Användning med elever

Lågstadiet

Förskoleklassen till åk 3 har använt iPads till matematikövningar i programmet Vektor

Årskurserna 1-3 har även använt iPads till skrivande och språkliga övningar.

5

Lärare upplever att det fungerat bra men ser behov av ökat fokus på nätetik.

Lågstadiet har även använt programmeringslådor under några veckor och eleverna har fått erfarenheter av

enkel programmering.

Mellanstadiet

Samtliga elever har haft tillgång till egen pc eller chrome book. Lärare upplever att eleverna har mycket god

förmåga att använda digitala verktyg och de plattformar som används i skolarbetet.

Lärare ser behov av att utveckla arbetet med programmering.

De ser även behov av använda tid för analoga uppgifter för att stärka elevernas läs- och skrivförmåga samt

sociala förmågor.

Arbetslaget praktiskt estetiska ämnen

I ämnet idrott och hälsa används Classroom för elever på mellanstadiet och har fungerat bra.

Lärarna ser behov av att lära mer om digitala arbetssätt.

Enkäter

Diagram, bilder och reflektioner från årets enkäter.

Skolans enkät Skoltemp höstterminen 2018 visar följande resultat med fokus på målen i planen mot

kränkande behandling och implementering av skolans viktiga regler:

Svaren kunde anges på en skala 1-4 från stämmer inte alls – stämmer mycket bra

Svaren kunde anges på en skala 1-4 från stämmer inte alls – stämmer mycket bra

6

Skolan formulerade vid starten av läsåret ”skolans viktiga regler” som implementerats för att stödja eleverna

i skolarbetet. I enkäten fick eleverna svara på hur de klarar att följa dem.

7

Kommunenkäten vårterminen 2019

Jag känner mig trygg i skolan

F-3 4-6

Jag vet vem på skolan jag kan prata med om någon har varit elak mot någon elev

F-3 4-6

8

Jag är nöjd med skolan som helhet

F-3 4-6

Här följer några resultat från enkäten 4-6

Mina lärare förklarar vad vi ska göra i skolarbetet så att jag förstår Skolarbetet är intressant

Skolarbetet är roligt Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer

9

Jag kan nå kunskapskraven i skolan om jag försöker. Mina lärare hjälper mig i skolarbetet när jag behöver det.

I min skola följer eleverna de ordningsregler som finns. På lektionerna stör andra elever ordningen i klassrummet.

Några elevers kommentarer 4-6

- Jag tycker att Siljansnäs skola är bra den är liten och alla får tid till allt och eleverna som har svårt för vissa ämnen får

extra hjälp och därför har vi en extra lärare som hjälper just dom. Jag tycker att våra lärare är jättesnälla men också

bestämda så att man inte gör något dumt och att vi får den hjälp vi behöver för att lyckas i ALLA ämnena om man vill!

- Börja skolan tidigare på morgonen och sluta tidigare

- Jag tycker det är väldigt stökigt i klassrummen och gör att det blir äckligt och jag kan inte koncentrera mig. Och när

lärarna städar kastar dom bara upp alla saker i skåpen, och vi får inte sudd för dom verkar inte ha råd med det och så

tycker jag det är dåligt att vi inte får sitta i korridoren förutom på matten. Jag tycker att vi får ha på oss våra skor för jag

känner mig inte trygg med att dom ligger vid alla andra skor för vissa kastar runt med dom och jag är väldigt rädd om

mina skor för dom är dyra, och så vill jag att man ska få hänga sina jackor på sin stol för jag har blivit av med pengar i min

jacka flera gånger och att dom går sönder eller ligger på golvet. Och när vi jobbar kan helt plötsligt vår lärare börja sjunga

eller låta och det är skit jobbig för då kan jag inte koncentrera mig. Och det är också dåligt för vi får inte öppna fönstren i

klassrummet och på sommaren så blir det svin varmt och jag får lätt ont i huvudet och då kan jag inte koncentrera mig.

Reflektioner

Kommunens elevenkät för F-3 visade sig vara svår att svara på för de yngre eleverna. Lärarna behövde genomföra den

i små grupper/enskilt för att stötta eleverna i att förstå alla frågor och svarsalternativen för att de skulle kunna

10

besvara alla frågor.

Om svaren utifrån detta ses som tillförlitliga visar enkäten goda resultat vad gäller trygghet på både lågstadiet och

mellanstadiet. Eleverna är också mycket nöjda med sin skola som helhet och vet vem de kan prata med om någon

varit elak mot någon elev.

På Siljansnäs skola finns ett beprövat arbetssätt med pedagoger som möter eleverna på skolgården på morgonen och

har tillsyn på raster och vid bussen vid hemfärd. Ett par gånger varje termin genomförs vänskapsdagar då alla skolans

elever är delade i tvärgrupper F-6 och har olika uppgifter som de ska lösa tillsammans.

Skolan består av två byggnader - röda och vita skolan. Arbetssätten skiljer sig åt – på lågstadiet består arbetslaget av

klasslärare där varje lärare har sin klass i nästa alla ämnen. Där är eleverna mer nöjda än på mellanstadiet där lärarna

dels mentorer i var sin klass och därutöver ämneslärare och undervisar i flera klasser i sina respektive ämnen. Det

ställer höga krav på samsyn, samarbete och arbetssätt mellan lärare så att eleverna ges förutsättningar till

hanterbarhet och begriplighet i skolarbetet. Enkätens resultat visar att arbetet behöver utvecklas.

Under året har rektor och pedagoger arbetat med att formulera viktiga regler för skolarbetet för att stötta eleverna

att lära.

1. Vara på rätt plats, vid rätt tid med rätt saker.

2. Arbeta med det som läraren har planerat.

3. Visa/säga till när något stoppar dig i arbetet

4. Du hjälper till med att hitta lösningar på det som stoppar dig i arbetet.

5. Uppmuntra och hjälpa till så att klasskamrater får bästa chansen att göra sitt arbete.

Pedagoger har sett att det inte alltid är så lätt för eleverna att förstå att skolarbetet är till för deras egen skull och det

är inte så lätt att förstå att de ingår i ett kollektiv där alla inte kan göra det de själva vill i varje stund. Under året har

reglerna implementerats så att eleverna ska förstå innebörden av och vad de innebär i konkreta beteenden.

De yngre eleverna och elever med olika funktionsnedsättningar visar svårigheter att leva efter reglerna. Pedagogerna

ser att vi behöver arbetssätt och ibland professionell stöttning för att stödja eleverna att utveckla sociala färdigheter

och förmåga att hantera ilska.

Elevkommentarerna visar exempel på hur olika elever uppfattar skolan och behov av att arbeta med attityden till

skolarbetet och till gruppen.

Studieresultat

1. Omdömesblanketten, skolöversikt per ämne för åk 1-5

Årskurs 1

11

Årskurs 2

Årskurs 3

Årskurs 4

12

Årskurs 5

2. Nationella prov – åk 3, delprovsresultat, ma och sv

3. Nationella prov – åk 6 andel % elever med godkänt provbetyg per ämnesprov och kön

13

4. Meritvärde - medelvärde per klass diagram åk 6 pojkar/flickor samlat diagram

Analys Eleverna på Siljansnäs är i åldrarna 7-12 år och under dessa år utvecklas elevernas självbild och normer i gemenskap

med andra. Pedagoger på skolan leder elevernas normutveckling varje dag under lektioner och raster. Skolgården är

stor med ytor för roliga aktiviteter men den kan även vara en plats för konflikter och otrygghet.

Trygghet

På Siljansnäs skola visar elevernas svar på trygghetsenkäterna goda resultat. Skolans mål har varit att minst behålla

förra årets resultat vad gäller elevernas upplevelse av trygghet. Kommunens enkät är utformad på ett annat sätt detta

år och resultaten av elevernas svar kan inte jämföras helt likvärdigt. En ny fråga i årets enkät visar elevernas

helhetsuppfattning av skolan och resultatet är mycket bra. Det visar att skolans främjande arbete fungerar väl och

målen är uppnådda i hög grad.

Kooperativt lärande Utifrån Siljansnäs skolas fokusområde ”Kooperativt lärande” visar lärarnas analys att de nu vet mer om vad

kooperativt lärande är och har provat nya arbetssätt tillsammans med eleverna. Samtliga lärare har inte deltagit i alla

träffar för kompetensutvecklingen och mer tid behövs för att samtliga ska bli mer säkra på arbetssättet och strukturer

för att se i vilka arbetsområden och uppgifter som det passar bra att använda. Design av uppgifter som gör att

eleverna blir ömsesidigt beroende av varandra behöver fortsatt utvecklas och tillämpas. Gruppen och eleverna

behöver förstå vilka förmågor de behöver utveckla och få tillfällen att öva dessa. Lärare ser behov av gemensamt

arbete för gruppernas utveckling på mellanstadiet.

Elever i behov av stöd och utmaningar I lärarnas analys av fokusområdet ”Elever i behov av stöd och utmaningar” framgår att skolan inte lyckats organisera

träffar mellan arbetslag och specialpedagog i tillräcklig omfattning. Lärare ser att elever är i behov av stöd och

upplever att de inte hinner stödja så som de bör. Ibland behövs stöd i form av mer tid för elever att öva och befästa

färdigheter och kunskaper. På mellanstadiet behöver ämneslärare ha kontroll över vad varje elev behöver i

anpassningar och stöd. Det blir en ansträngd situation och lärare och rektor ser behov av en förbättrad organisation

på mellanstadiet med en ny funktion och roll ”studiepedagog” som stöttar både elever och lärare i individuella

14

planeringar för gemensamt genomförande.

Elevenkätens resultat ger olika bilder, dels en bild av trygghet och nöjda elever, dels en bild på mellanstadiet där

resultaten är lägre vad gäller frågor om elevers intresse av skolarbetet, lust och nyfikenhet att lära. Det finns behov av

att utveckla arbetet för elever i behov av utmaningar och motivation till skolarbetet.

Digitalisering Digitaliseringsarbetet har genomförts systematiskt under året på skolan. Lärare har olika behov och utvecklar

successivt sina digitala färdigheter. Genom grundskolans gemensamma digitaliseringsutvecklare och nätverk av de

olika skolornas digiledare planeras gemensamma studiedagar och nya behov från skolorna förs fram i nätverket och

tas om hand för åtgärder.

Under året har digitala kränkningar skett mellan elever på fritiden och skolan ser behov av att lära mer om sociala

medier och arbetssätt för att öka elevernas digitala användning på ett nätetiskt sätt.

Digitaliseringsarbetet behöver fortsatt tas om hand för utveckling.

Studieresultat

Studieresultaten redovisas genom omdömesblanketten i kvalitetsredovisningen för första gången. I lärarnas analys av

tabellerna i de olika årskurserna får de en bild över helheten och en ökad insikt i varje ämnes betydelse.

Elever som ännu inte nått godtagbara kunskaper i ämnet idrott och hälsa visar brister i simfärdighet som är ett absolut

krav för betyget E i årskurs 6. Det är en utmaning att alla elever ska ges förutsättningar att klara detta. Till kommande

läsår blir det enbart ettor som får simundervisning då statsbidrag för simundervisning i förskoleklassen upphör. För

idrottsläraren blir en uppgift att kontrollera simfärdighet och se till att elever som är i behov av extra träning får göra

det.

I ämnena matematik och svenska har lärare på lågstadiet ett gott stöd i bedömningen genom Skolverkets

bedömningsstöd. Med resultaten av bedömningsstödet blir det tydligt vilka elever som har behov av mer tid och stöd.

Lärare känner sig otillräckliga i att hinna ge stöd och anpassningar till elever som har långsammare inlärning och

funktionsnedsättning. Skolan prioriterar speciallärarresurs för dessa elever med fokus på att de ska komma igång med

sin läsning. De nationella proven i årskurs 3 visar goda resultat.

För elever med funktionsnedsättning kan kunskapskraven bli svåra att nå till årskurs 6. Genom extra anpassningar och

åtgärdsprogram planerar och genomför skolan stöd till elever. Trots stödinsatser klarar inte alla elever att nå betyget E

i alla ämnen i årskurs 6 och skolan arbetar med att bygga för elevers kunskap om sig själva och sina förmågor på längre

sikt. Övergången till årskurs 7 planeras särskilt för dessa elever.

Siljansnäs skola har under läsåret bestått av lärare med god kompetens och lång erfarenhet. Skolans storlek med 120

elever gör att tjänster i vissa ämnen är små som gör att tjänsterna i tex slöjd är mycket små. På lågstadiet har lärare

arbetat heltid och på mellanstadiet arbetar tre av fyra lärare deltid. Ett par lärare har kunnat kombinera uppdrag

mellan skola och fritids och då fått heltidstjänster i skolan. Elevassistenter har också kunnat kombinera uppdrag

mellan skola och fritids och fått heltidstjänster.

Skolan ska gå i takt med samhällsutvecklingen. Läroplanen förändras i takt med den och lärares behov av fortbildning

och kollegialt erfarenhetsutbyte ökar i en tid av snabb samhällsutveckling. På en liten skola där lärare arbetar deltid

eller har delat uppdrag mellan två olika verksamheter inom samma skola blir det liten gemensam tid till konferenser

och kompetensutveckling. Det ställer stora krav på skolans schemaläggning och hur kalendariet för konferenser

planeras. I en tid av lärarbrist, nyrekryteringar och behov av utvecklade pedagogiska arbetssätt och digitalisering blir

utmaningarna större för skolledning och lärare att ge eleverna kunskaper och färdigheter som är i takt med tiden.

Rektor för skolan är även rektor för en annan ännu mindre skolenhet som har likande behov av planering av

kalendarium för konferenser och arbetsplatsträffar. För att klara alla uppgifter som en skolledare och chef har med

ansvar för kvalitet, ekonomi och arbetsmiljö behöver resurser som tid, medarbetare och ekonomi planeras noggrant.

Under våren har stor del av tiden tagits anspråk för rekrytering av nya lärare som slutat i kommunen eller fått nya

uppdrag. Det har inneburit att tiden för pedagogisk ledning minskat.

Ambitionen om god kvalitet är hög i skolan och med noggrann planering och kompetenta medarbetare uppnås

15

kvaliteten i hög grad.

Åtgärder Följande områden prioriteras för utveckling till kommande läsår:

För att tillgodose elevernas behov av en stödjande och tillgänglig lärmiljö behöver det fortsatta utvecklingsarbetet

inriktas mot att lära mer om hur vi kan skapa detta för eleverna.

1. Stödjande och tillgänglig lärmiljö består av de tre perspektiven, fysisk, social och pedagogisk miljö. Den

pedagogiska miljön med fortsatt arbete med

1.1 pedagogik genom fortsatt arbete kooperativt lärande och digitalisering

1.2 Fysisk miljö med struktur samt ordning och reda

2. Utvecklad inre organisation på mellanstadiet med en funktion Studiepedagog i arbetslaget för gemensamt

arbete för ökad kunskapsutveckling och mindre stress för lärare

3. Utvecklat systematiskt arbete i ett kalendarium för hela arbetslaget kring elever i behov av stöd och

utmaningar

16

Verksamhetsplan 2019/2020

Prioriterade områden Med utgångspunkt utifrån måluppfyllelse och angivet uppdrag prioriteras följande åtgärder

1. Stödjande och tillgänglig lärmiljö består av de tre perspektiven, fysisk, social och pedagogisk miljö.

1.1 Pedagogik genom fortsatt arbete kooperativt lärande och digitalisering

1.2 Fysisk miljö med struktur samt ordning och reda

2. Utvecklad inre organisation på mellanstadiet med en funktion Studiepedagog i arbetslaget för gemensamt

arbete för ökad kunskapsutveckling och mindre stress för lärare

3. Utvecklat systematiskt arbete i ett kalendarium för hela arbetslaget kring elever i behov av stöd och

utmaningar

Prioriterat område Aktivitet Utvärderas

Stödjande och tillgänglig

lärmiljö

Kalendarium tas fram för fortsatt kollegialt lärande under

läsåret kring kooperativt lärande med planering, prövande,

uppföljning och reflektion i arbetslaget.

Januari och juni

2020

Digitalisering med fortbildning för lärare i ett kalendarium

med månadens digitala verktyg.

Januari och juni

2020

Fysisk miljö på mellanstadium med att ta fram regler,

implementera dem och hålla i dem uthålligt.

Januari och juni

2020

Utvecklad inre organisation

på mellanstadiet

Gemensam planering av arbetssättet kring den individuella

utvecklingsplanen i arbetslaget samt genomförande.

Januari och juni

2020

Gemensam planering av grupputvecklingen samt

genomförande.

Januari och juni

2020

Gemensam planering kring

elever i behov av stöd och

utmaningar.

Ta fram ett kalendarium som genomförs systematiskt under

läsåret så att elever får det stöd och de anpassningar som de

är i behov av i varje ämne.

Januari och juni

2020

Leksand 2019-07-01

Bitte Henriksson

Rektor, Siljansnäs skola