LÄRARHANDLEDNING

LÄRARHANDLEDNING

Om läromedletDet här är ett läromedel som är skapat huvudsakligen för grundskolans år 4–7, men kan även med fördel användas på andra stadier och av andra intresserade. Läromedlet är utformat på svenskt teckenspråk, men har också svenska röster och svensk text, vilket gör att läromedlet kan användas av alla. Undertexterna följer det som sägs och är därför synkat med rösten, vilket innebär att man måste vara medveten om at t.ex. texten och teckenspråket inte alltid riktigt verkar stämma överens i filmerna. Huvudsyftet har varit att göra läromedlet så tillgängligt som möjligt för att passa elever i målgruppens ålder, oavsett om de helst tittar på teckenspråk, lyssnar till talet eller läser texten.

En detalj som kan vara intressant att känna till är att läromedlet är skapat bland annat av personer som själva har dövblindhet. Projektledaren Sarah Remgren har dövblindhet, liksom programledaren Sofia. Båda de två har Ushers syndrom typ 1. I läromedlet medverkar också flera andra personer som har olika typer av dövblindhet. Den som tittar på filmerna i läromedlet kanske noterar att bilden ibland verkar lite skakig då Sofia går och tecknar samtidigt. Det beror inte på filmningen, utan på att Sofia har en vaggande gång eftersom hennes balans är lite sämre.

Läromedlet är producerat av Teckenbro AB med produktionsstöd från Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Sida 1 av 28

Om varje film1. IntroduktionI denna film berättar Sofia kort om vad läromedlet innehåller och vad det handlar om. En viktig sak att tänka på är att Dövblindhet är ett begrepp som betyder att man har kombinerad syn- och hörselnedsättning av olika grad.

För lärarenDövblindhet är ett begrepp som ofta framkallar starka känslor. Många tror att det innebär att en person är helt döv och helt blind, men så är det inte. Begreppet innebär istället att personen har en kombinerad syn- och hörselnedsättning som kan vara av olika grad. Begreppet dövblindhet används främst inom sjukvården och föreningslivet. Det finns två olika definitioner kring dövblindhet som kan vara bra att känna till:

1. Medfödd eller tidigt inträffad dövblindhetDet finns många olika orsaker till medfödd eller tidig dövblindhet t.ex. infektioner, förlossningsskador, för tidig födsel eller genetiska orsaker. Personer med den här typen av dövblindhet har ofta svårigheter i kommunikation med omvärlden och med att skapa sociala kontakter med andra, vilket kan bero på att de har sämre möjligheter att kompensera för sin nedsatta syn och hörsel. Då de kommunicerar med andra eller erfar omvärlden använder de vanligen sina övriga sinnen, dvs. känsel-, lukt- och smaksinnena. Dövblinda personer är ofta beroende av olika slags stöd för att kunna utvecklas och att må bra.

2. Förvärvad dövblindhet Förvärvad dövblindhet innebär att svårigheterna uppstår senare i livet. Orsaker till dövblindheten kan vara t.ex. sjukdomar, olyckor eller medfödda syndrom. Det är dock individuellt när i livet dövblindheten blir till en svårighet i vardagen. Ofta är det så att synen och hörseln med tiden blir allt sämre hos personerna som har förvärvad dövblindhet, vilket kan skapa oro och osäkerhet inför framtiden. De måste göra upprepade anpassningar utifrån sin situation, något som tar tid och kräver energi.

Alla personer med dövblindhet väljer själva vilken benämning de vill använda om sig själva och identifiera sig med. Några exempel på benämningar är:

Sida 2 av 28

Döv och synskadad Hörselskadad och synskadad Blind och hörselskadad

Det kan jämföras med att en person som har hörselnedsättning själv kan betrakta sig som döv trots att han eller hon har hörselrester kvar. Det är då personen själv som väljer sin identitet.

Att diskutera vidare Kan man ha ett arbete som t.ex. vara teckenspråksaktör som Sofia

om man har dövblindhet? Vilka hinder möter man i vardagen och samhället om man har

dövblindhet? Varför är det viktigt varje individ får välja sin egen identitet, dvs. vad

han/hon vill kalla sig själv?

Sida 3 av 28

2. Ushers syndromVad betyder Ushers syndrom? Ibland kan det vara svårt att förstå vad det är. I den här filmen försöker Sofia göra det enklare att förstå syndromet genom att förklara vad det innebär.

Titta också gärna på filmen om Lukas som själv berättar om hur det är att leva med Ushers syndrom.

För lärarenUshers syndrom är en genetisk sjukdom som upptäcktes av engelsmannen Charles Usher som levde i början av 1900-talet. Alla som har Ushers syndrom har dels dövhet eller annan hörselnedsättning och dels ögonsjukdomen retinitis pigmentosa (RP).

RP är en ögonsjukdom som drabbar näthinnan och är egentligen ett samlingsnamn för ett hundratal olika sjukdomar. RP innebär att syncellerna, dvs. tappar och stavar i ögat, förstörs vilket leder till att synen blir sämre med tiden. De vanligaste symptomen vid RP är:

Nedsatt förmåga att se i svagt ljus och mörker (kallas även nattblindhet)

Bländningskänslighet Synfältet minskas och man har svårt att se åt sidorna. Små fläckar

uppstår i synfältet Färg- och kontrastseendet försämras

Det finns tre typer av Ushers syndrom. Typ 1 innebär att man har medfödd dövhet på båda öronen samt RP och de som har denna typ av Ushers syndrom har också balanssvårigheter eftersom de inte får några balanssignaler från öronens balansorgan. De flesta lär sig därför att gå senare än normalt och de får ofta problem med mörkerseendet och kontrastseendet redan då de är små. Typ 2 innebär att man har en medfödd hörselskada på båda öronen samt RP. De flesta behåller del av sin syn hela livet och har inga balanssvårigheter, men de har problem med mörkerseendet och får gradvis synfältsbortfall. Den sista typen av Ushers syndrom, typ 3, är mer ovanlig i Sverige, men är den vanligaste i t.ex. Finland. Typ 3 innebär att man har en hörselskada och RP som båda gradvis blir sämre genom åren. Mörkerseendet försämras också gradvis och balansproblem kan förekomma men är mer ovanligt.

I filmen förklarar Sofia hur det går till när ett barn får Ushers syndrom. Vi får veta att föräldrarna kan vara helt friska, men att de har ett anlag som består av en Ushers-gen utan att de själva vet om det. De kanske får tre

Sida 4 av 28

barn och slumpen avgör om barnen får Ushers syndrom. Det kan vara så att första barnet är friskt och inte blir bärare av Ushers-anlaget medan andra barnet också är friskt men blir bärare av anlaget. Tredje barnet kan få Ushers syndrom.

Att diskutera vidare Vilka konsekvenser kan Ushers syndrom få i vardagen för en person

som har syndromet? Hur påverkar balanssvårigheterna personer med Ushers syndrom? I

vilka situationer kan det bli svårt med balansen? Vore det bra om ett botemedel mot Ushers syndrom skulle

utvecklas? Varför/varför inte? Är barn med Ushers syndrom olika andra barn? Varför kan det vara svårt för personer med Ushers syndrom att

hänga med i ett samtal på svenskt teckenspråk?

Sida 5 av 28

3. CHARGE syndromVad är CHARGE syndrom? Det kan vara lite svårt att förstå. I denna faktafilm försöker Sofia förklara vad det är på ett tydligt och pedagogiskt sätt.

Titta gärna på filmen med Gustav som har CHARGE syndrom också.

För lärarenFör att få diagnosen CHARGE syndrom krävs att man har minst fyra av de sex symptom som Sofia förklarar med hjälp av bokstäverna i filmen. För att räknas med i dövblindgruppen ska man också ha både syn- och hörselnedsättning, vilket de flesta har. CHARGE syndrom orsakas av en mutation av en gen i arvsmassan, vilket oftast sker i den egna kroppen, dvs. så uppträder felet för första gången hos individen själv och är inte nedärvd. Men en person som har CHARGE syndrom och får egna barn kan föra över den muterade genen även till dem, vilket innebär att syndromet också i viss grad kan vara ärftligt.

Personer med CHARGE syndrom har varierande symptom, vilket betyder att inte alla med CHARGE syndrom har alla symptomen. Det är viktigt att eleverna förstår detta och att det även gäller kommunikationsmetoden. Alla har olika sätt att kommunicera som t.ex. genom talad svenska, svenskt teckenspråk och/eller taktila signaler på kroppen.

När Sofia i filmen berättar att de som har CHARGE syndrom har varierande symptom, så säger hon att ni ska få se en annan film om Gustav som har ”samma”. Vad Sofia menar är att läromedlet också har en film om Gustav som man kan titta på och han har några av symptomen som hon tagit upp.

En del personer som har CHARGE syndrom kan ha svårigheter att utföra mimik som är en viktig del av teckenspråket. Det kan bero på en förlamning av ansiktsnerven eller nedsatt funktion i andra nerver som går till ansiktet. Det kan också vara svårt att lära sig använda munrörelser och mimik när man själv inte ser så bra och inte inser hur viktigt det är att använda sådant i ansiktet då man kommunicerar.

Att diskutera vidare Vilka konsekvenser kan CHARGE syndrom få i vardagen för en

person som har syndromet? Om ni träffar en person med CHARGE syndrom, vad ska ni tänka på

när ni kommunicerar med honom/henne?

Sida 6 av 28

Förr i tiden dog oftast barn med CHARGE syndrom. Varför var det så tror ni?

Sida 7 av 28

4. Lukas om Ushers syndromLukas är en glad och nyfiken 10-åring som går i en ”vanlig” skola med hörande klasskamrater. Han tycker om att hoppa studsmatta, cykla och umgås med sin familj. Lukas har Ushers syndrom och i filmen visar han hur hans vardag fungerar i skolan, hemma och på fritiden. Han har CI och använder svenskt tal med tecken som stöd i sin kommunikation.

För lärarenLukas har accepterat och är väl medveten om sitt Ushers syndrom vilket är ovanligt för barn i hans ålder. Han går alltså i en vanlig klass med hörande elever och till hjälp har han bl.a. hörselslinga och mikrofon. Dessutom har han en resursperson, Roger, som är med honom vid behov.

Lukas kommunicerar på svenskt tal och använder tecken som stöd när han inte hör eller inte har CI på sig. När det är mörkt använder han lite taktilt teckenspråk.

Lukas tipsar om att man ska våga testa saker även om man har Ushers syndrom. Tänk på att det är ur Lukas egna upplevelser som han berättar om i filmen. Det betyder inte att alla barn med Ushers syndrom upplever samma saker eller tycker samma som han.

Filmen med Lukas är inspelad med svenskt tal, då Lukas själv väljer att prata. Översättningen till svenskt teckenspråk har lagts på i efterhand och det finns två versioner av filmen – med eller utan teckenspråksöversättning så att man kan välja, eftersom översättaren tar upp en del av rutan i teckenspråksversionen.

Att diskutera vidare Känner ni igen något från Lukas berättelse om sin vardag som ni

också gör i er vardag? När man pratar med Lukas, vad ska man tänka på? Varför är det svårt att acceptera Ushers syndrom tror ni? Vad används den vita käppen till? Vet ni vad den betyder?

Sida 8 av 28

5. Gustav om CHARGE syndromGustav är 12 år, älskar att spela dataspel och idrotta. Han bor i södra Sverige med sin familj och går på Östervångsskolan i Lund. Gustav är döv och kommunicerar på svenskt teckenspråk. Han har CHARGE syndrom och i denna film berättar han hur hans vardag fungerar både i skolan, hemma och på fritiden.

För lärarenGustavs största passion är alltså dataspel och han spelar gärna på både mobilen och datorn. Gustav har CHARGE syndrom, men också blödarsjuka (Hemofili) som är en sjukdom som innebär att blodet har svårt att levra sig och personen därför kan ha långvariga blödningar som oftast sitter i leder och muskler. Blödarsjuka ingår alltså inte i CHARGE syndromet men orsakar extra bekymmer för Gustav eftersom han har nedsatt syn och lite svårt med balansen. Om han krockar med någon eller ramlar och slår sig, så kan det bli farligt för honom. Därför måste han ta en spruta eller åka in till sjukhuset. I filmen kan man se att Gustav har hjälm på sig och det är för att skydda hans huvud med tanke på blödarsjukan, inte p grund av CHARGE syndromet i sig. Gustav har i skolan en assistent, Stefan, med sig som kan hjälpa honom om han slår sig.

Det kan vara lite svårt att se vad Gustav säger eftersom han använder mun och mimik väldigt begränsat. Det har att göra med att ansiktsnerven har nedsatt funktion.

Tänk på att det är Gustavs egna upplevelser som han berättar om i filmen. Det betyder inte att alla barn med CHARGE syndrom upplever samma saker som han eller tänker på samma sätt.

Att diskutera vidare Känner ni igen något från Gustavs berättelse om sin vardag som ni

också gör i er vardag? Gustav berättar att han kan känna sig utanför ibland när han inte

kan hänga med i vad hans klasskamrater tecknar. Hur kan man göra för att barn och ungdomar som ser dåligt på långt avstånd ska bli mer inkluderade/deltagande? Kan ni komma på några förslag och lösningar?

Ibland behöver Gustav lugn och ro på rasterna. Varför behöver han det?

Sida 9 av 28

Sida 10 av 28

6. Hur kommunicerar man?Om man har dövblindhet, hur kommunicerar man då? Vad ska man tänka på när man träffar barn, unga och vuxna med dövblindhet? I denna film tar Sofia upp några olika kommunikationssätt:

Visuellt anpassat teckenspråk (länk)Taktilt teckenspråk (länk)Anpassat tal (länk)Socialhaptisk kommunikation (länk)

Du kan välja att se hela filmen eller klicka på någon av länkarna ovan om du vill komma direkt till någon av kommunikationsformerna.

För lärarenSofia tar här upp hur man kommunicerar med personer som har dövblindhet. I filmen tar hon upp fyra olika kommunikationssätt:

1. Visuellt anpassat teckenspråk2. Taktilt teckenspråk3. Anpassat tal 4. Socialhaptisk kommunikation

Du som lärare kan välja att visa eleverna hela filmen eller dela upp undervisningen efter de olika områdena.

I filmen visar Sofia bland annat vad man ska tänka på då det gäller klädsel när man kommunicerar med personer som har dövblindhet. Det kan hända att den som ser filmen då undrar varför Sofia som programledare själv har en ljus tröja istället för en mörk för tydlig kontrast. Det beror på att läromedlet inte har personer med dövblindhet som primär målgrupp, utan barn på mellanstadiet som ska få lära sig mer om detta. Sofias klädsel är istället vald för att den passar just henne och ger ett ljust, färgglatt och positivt intryck.

Visuellt anpassat teckenspråkAnpassningarna görs utifrån vilka behov individen med dövblindhet har. Alla ser inte på samma sätt, utan en del behöver se teckenspråket på nära avstånd medan andra behöver ha ett avstånd för att se hela teckenspråksfältet som t.ex. personer med Ushers syndrom. Man ska också tänka på att teckna i mindre storlek beroende på hur mycket av personens synfält som finns kvar. När man tecknar ska man också tänka på ljuset – det ska finnas gott om ljus och man ska inte ha en lampa eller

Sida 11 av 28

ett fönster bakom sig när man tecknar. Det försvårar för personen med dövblindhet att avläsa.

Man ska också tänka på vilka kläder man har på sig, särskilt på överkroppen. Randiga och mönstrade plagg, eller plagg som visar mycket hud, gör att det blir svårt att se händerna. Det är dock individuellt för varje person vilken färg man föredrar eller ser bäst. En del behöver att man har kläder på sig som täcker huden på halsen, dvs. inte V-ringade eller U-ringade tröjor utan istället mer gärna båtringade tröjor eller polotröjor. Färgerna ska helst vara mörka och enfärgade, men tänk på att om man är mörkare i huden så fungerar inte svarta tröjor eftersom det inte blir någon kontrast mellan händerna och tröjan. Det är viktigt att fråga personer med synnedsättning om vad de själva föredrar.

Då det gäller turtagning är det viktigt att man har en ordnad sådan i klassrummet eller möten. En del med dövblindhet saknar syn i ytterkanterna av synfältet, vilket gör det svårare att hänga med i vem som tecknar och vad de pratar om. I klassrummet är det ofta läraren som styr turtagningen och i möten ska man helst ha en ledare som styr. Men vid mer avslappnade tillfällen kan personerna/kompisarna hjälpa till med turtagningen genom att peka på den person som tecknar så att den med dövblindhet hinner vända blicken mot rätt person. Det är också bra om personen som ska teckna väntar ett par sekunder innan han eller hon börjar.

Taktilt teckenspråkOm man inte kan avläsa visuellt anpassat teckenspråk kan man använda taktilt teckenspråk. Många tror att det är ett eget språk, men så är det inte. I Sverige kommunicerar man på svenskt teckenspråk men med vissa anpassningar taktilt eftersom personer med dövblindhet inte kan se de grammatiska signalerna i ansiktet. Det finns de med synrester kvar som väljer att använda både visuellt teckenspråk och taktilt teckenspråk som de växlar mellan beroende på situation. Om det är mörkt så kan de välja taktilt teckenspråk och om det är bra med ljus och samtalspartnern har rätt kläder på sig så kan de välja att använda visuellt teckenspråk.

Det är viktigt att hälsa på personen med dövblindhet om man befinner sig i t.ex. samma rum som denne eller om man går förbi varandra på stan eftersom personen med dövblindhet inte ser och det är oartigt att inte hälsa. Om personen inte hade synnedsättning skulle han eller hon ju se direkt och själv kunna säga hej.

Sida 12 av 28

Om man vill teckna med en person som har dövblindhet och inte har tillräckliga synrester kvar för att kunna kommunicera på visuellt anpassat teckenspråk. Hur gör man då? Jo, man kan ta kontakt genom att gå fram och lägga sin hand på personens arm eller axel. Man måste dock tänka på att göra det på rätt sida bara, dvs. om man står till höger om personen så ska man lägga sin hand på personens högra arm eller axel, så att han/hon kan vända sig åt rätt håll. När personen lyfter upp sin hand betyder det att han/hon är beredd att börja kommunicera. Då ska du lägga din hand under personens hand och börja teckna. Tänk på att teckna som vanligt. Sofia visar i filmen de vanligaste misstagen som de som inte vet hur man gör brukar göra.

Sofia tecknar i filmen taktilt med en kompis för att visa att det fungerar även för andra att avläsa vad hon tecknar. Det händer nämligen att seende personer säger att de tycker att det är svårt att visuellt avläsa vad som sägs då den som tecknar samtidigt håller i handen på den person som har dövblindhet. Men det går faktiskt att avläsa vad Sofia tecknar ändå.

Vilka anpassningar ska man då göra för att det ska bli taktilt? Sofia tar upp några exempel på bokstäver och siffror som kan leda till förvirring: VOLVO och 20120. Hur vet man skillnaden om man inte kan se munrörelserna då man kommunicerar taktilt? Svaret som Sofia ger är att man tecknar som vanligt då det gäller handalfabetet medan man vänder man på handen och gör skakande rörelser så man visar siffror.

Det finns tecken som är homonymer dvs. tecken som utförs på samma sätt och åtskiljs med hjälp av munrörelser. Sofia visar ett exempel med stängd mun medan hon tecknar MIN BROR TYCKA-OM ÄPPEL/GODIS. Men detta kan uppfattas som att hon istället tecknar MIN SYSTER ÄLSKAR FRUKT/SOCKER. Så hur gör man då?

Man kan då hjälpa till att visa vilket tecken som avses genom att teckna första bokstaven i ordet och sen göra tecknet: B + BROR S + SYSTERT + TYCKA-OM Ä + ÄLSKAÄ + ÄPPLE F + FRUKTG + GODIS S + SOCKER

Man kan också lägga till tecken före istället för första bokstaven som t.ex. POJKE + BROR eller FLICKA + SYSTER.

Sida 13 av 28

Anpassat tal Då man kommunicerar via tal med personer med dövblindhet som har hörselrester är det viktigt att tala tydligt och lugnt, särskilt när de inte kan läsa på läpparna. Det finns de som använder taktilt teckenspråk som stöd i samtalet. Det är viktigt att man har en bra och lugn ljudmiljö om man använder tal, och om det finns möjlighet så ska man gärna använda mikrofon och slinga. I klassrummet ska läraren leda turtagningen så att de som har hörselnedsättning kan hänga med i det som sägs. Man ska också tänka på att anpassa avståndet mellan deltagarna och ljuset så att personerna ska kunna läsa på läpparna.

Socialhaptisk kommunikationSocialhaptisk kommunikation är ett ovanligt begrepp som står för ett kommunikationssätt som kan användas till personer med dövblindhet. Då man använder socialhaptiska signaler talar man om för personer med dövblindhet vad som finns och vad som händer här och nu i rummet. Socialhaptisk kommunikation är inte ett eget språk utan ett komplement till kommunikationen. Egentligen kan alla använda och ha nytta av sådan kommunikation. Det finns många olika signaler med olika betydelser som man kan använda och det viktigaste är att man kommer överens om vilka signaler man använder till varandra så att man förstår.

Socialhaptisk kommunikation fungerar på så sätt att man utför signaler på neutrala zoner på kroppen, t.ex. på handen, armen, axeln eller ryggen.

I filmen visar Sofia olika signaler på en kompis. Hon börjar med feedbacksignaler. Det är viktigt att ge feedback till personer med dövblindhet eftersom de kanske inte ser feedback som görs genom ansikte, huvudnickningar eller tecken. De kanske sitter och tecknar och vet inte om du lyssnar eller har förstått. De feedbacksignaler som Sofia visar är:

Ja, bra, rätt, stämmer (Signalen ser ut som att man vill påkalla den dövblindas uppmärksamhet genom att klappa på armen eller axeln, men innebär alltså istället att man ger personen feedback i samtalet)

Nej, stämmer inte

Skrattar

Sida 14 av 28

Skrattar mycket

Går på toaletten (Man måste visa tydligt i vilken riktning man går)

Vill du ha glass?

Det finns många fler signaler och det rekommenderas att gå in på www.haptisk.nkcdb.se och titta mer.

Sofia tipsar Om det är beckmörkt i rummet så tipsar Sofia om att använda taktilt teckenspråk. Samma sak om en person behöver gå på toaletten men den man vill tala om det för är upptagen med något. Då är det bara att göra socialhaptiska signaler på personens rygg att man går på toaletten.

Att diskutera vidare Kan alla lära sig taktilt teckenspråk och socialhaptisk

kommunikation? I vilka situationer kan man använda dessa kommunikationsformer? Kan ni tänka er att själva ha nytta av de här

kommunikationsformerna? När i så fall? Varför ska man göra anpassningar i kommunikationen? Vad händer

det om man inte har en mörk och enfärgad tröja på sig när man kommunicerar med en person med dövblindhet? Hur ska man göra?

Sida 15 av 28

7. Unga dövblinda svararKan dövblinda gå i högklackat? Är dövblinda glada och nöjda med livet? Kan dövblinda se på tv? Barn har ofta många frågor och funderingar kring dövblindhet. I den här filmen finns en rad frågor från barn som är 10-13 år gamla. Dennis, Teresia och Malin som är tre unga personer med dövblindhet får ta del av dessa frågor och svarar i filmen ärligt på barnens funderingar.

För lärarenDennis, Teresia och Malin har alla olika typer av dövblindhet. Dennis och Malin har Ushers syndrom, typ 1. De kommunicerar i första hand på svenskt teckenspråk. Teresia har ett ovanligt syndrom som förkortas FOAR. Hon är tvåspråkig men har svenska som modersmål. I filmen framför mellanstadiebarnen Alva, Viggo och Elias frågor från barn kring dövblindhet som Dennis, Malin och Teresia svarar på.

Eftersom Dennis och Malin är döva och kommunicerar på svenskt teckenspråk så väljer även Teresia att kommunicera här på svenskt teckenspråk. Hon är blind och använder därför taktilt teckenspråk. Hon sitter i mitten för att kunna avläsa både Dennis och Malin med sina händer. På detta sätt blir hon delaktig i samtalet. Notera att Dennis och Malin använder socialhaptisk kommunikation med Teresia genom att de gör feedback-signaler på hennes axlar och armar medan hon tecknar. Det kan lätt uppfattas som att de försöker påkalla hennes uppmärksamhet eftersom det är så man gör när man påkallar uppmärksamhet i vanlig teckenspråkig kommunikation, men det är alltså inte så här, utan ett sätt att visa Teresia att de lyssnar på henne.

Att diskutera vidare Hur är det att ha dövblindhet tror ni? Upplever ni Dennis, Teresia och Malin som annorlunda? Hur skulle ni

göra om ni träffar dem och ska kommunicera med dem?

Sida 16 av 28

UndervisningstipsHär nedan följer en rad tips för undervisningen. Tipsen är av varierande slag och utgörs av både diskussionsfrågor och förslag på mer praktiskt arbete.

Att titta påDokumentären ”Fingertopparnas språk”Om man vill veta mer om hur barn med tidig dövblindhet kommunicerar kan man titta på dokumentärfilmen Fingertopparnas språk som handlar om Felix och hur hans omgivning kommunicerar med honom. Specialpedagogen Kerstin visar också i programmet hur man kan kommunicera med barn med tidig dövblindhet.

http://www.ur.se/Produkter/136342-Barnet-och-orden-om-sprak-i-forskolan-Fingertopparnas-sprak

Notera: Vilka kommunikationssätt använder resurspersonen och familjen

med Felix?(Taktilt teckenspråk, taktila signaler på kroppen och socialhaptisk kommunikation)

Dövblind fick uppleva fotbolls-VM!Gå in på https://www.youtube.com/watch?v=TK2AgzBBvKw eller sök på orden Surdocego "assistindo" a jogo da Copa: Brasil e Croácia i Youtube.

Carlos i Brasilien har dövblindhet och skulle inte kunna se fotbolls-VM 2014 i Brasilien. Han bad till Gud att någon skulle hjälpa honom tolka Brasiliens matcher och då fick några av hans vänner idén att bygga en modell av en fotbollsplan så att de sedan kunde tolka matchen åt honom. En av dem satt mittemot Carlos och tecknade taktilt teckenspråk för att visa vad som hände på planen och samtidigt satt en annan av dem bakom honom och använde socialhaptiska signaler på hans rygg för att förklara när det t.ex. blev regelbrott eller varning/utvisning. Dessutom fick han på så sätt mer information om tid, spelarnummer, vilket lag som gjorde vad osv. Socialhaptisk kommunikation användes alltså för att ge Carlos mer information utöver det han fick via taktilt teckenspråk.

Diskutera: Vad tycker du om filmklippet? Vad är syftet med den socialhaptiska kommunikationen?

Sida 17 av 28

I vilka andra situationer kan man också använda taktilt teckenspråk, socialhaptisk kommunikation och olika slags modeller för att dövblinda ska få vara delaktiga i olika saker?

Kan ni tänka er göra så här det med era vänner som har dövblindhet?

Att döda en fluga Denna film finns på http://www.mediacuben.se/butiken Det är ungdomar med dövblindhet som berättar om hur det är att ha en kombinerad syn- och hörselnedsättning.

We have CHARGE, so what!Denna film finns på http://www.charge-syndrom.de/ och kan användas i engelskundervisningen eftersom textningen är på engelska.

Att göraHär kommer det praktiska tips till varje område och ämne. Vi rekommenderar ett ämnesövergripande samarbete.

Dövblindhet Tillverka egna glasögon med hjälp av t.ex. simglasögon och

liknande. Tejpa över dem på olika sätt så att det blir ett tunnelseende eller tejpa över en bit av en ofärgad plastmapp så att det blir suddigt. Det finns också möjlighet att låna fingerade glasögon från syncentraler i ert hemlandsting.

Det finns också möjlighet att få besök av en ledarhundinstruktör som kan visa hur det fungerar att ha en ledarhund. Kontakta t.ex. Maria Lundin på SRF.

Ställ upp stolar i en ring och låt eleverna lägga en personlig sak på stolen. Sedan ska de leta fram sin egen sak bland alla andra medan de har ögonbindel och öronproppar på sig. Var försiktiga och försök att undvika att krocka med varandra.

Kommunikation Använd ögonbindel eller fingerade glasögon och öronproppar och

prova att kommunicera med varandra på visuellt anpassat teckenspråk, taktilt teckenspråk och socialhaptisk kommunikation.

Sida 18 av 28

Man kan också låta eleverna arbeta i par där den ene får berätta något som den andra, som spelar dövblind ska återberätta.

Lek viskleken, som går ut på att man viskar till varandra på taktilt teckenspråk eller genom socialhaptisk kommunikation.

Prova att skilja mellan bokstäver och siffror samt homonyma tecken. En enkel text kan användas som eleverna får översätta till taktilt teckenspråk.

Ämnesövergripande samarbete Ordna en temadag eller temavecka kring hur det är att ha

dövblindhet med hjälp av det här läromedlet och inbjudna gäster.

I olika ämnen kan ni arbeta som har dövblindhet med att göra.

Hemkunskap Laga mat utifrån lukt- och smaksinnena. Eleverna kan ha ögonbindel

på sig och försöka gissa sig till rätt kryddor genom lukt och smak samt smaka av maten.

Lek lukt/smak lekar eller dela in eleverna i lag som får tävla mot varandra i vilket lag som identifierar flest lukter/smaker.

Testa att baka eller laga något enkelt med förbundna ögon.

Prova enklare aktiviteter i vardagen utan att se och höra. Hur häller man t.ex. upp vatten i ett glas (synskadade och blinda brukar hålla fingret i glaset för att känna när glaset är nästan fullt)? Hur lägger man på mat på tallriken? Hanterar spisen?

Idrott Prova att med ögonbindel eller fingerade glasögon delta i olika

aktiviteter och övningar för att se hur det kan vara. Hur fungerar det t.ex. att jogga? Hur kan det vara att delta i bollspel om man skulle ha Ushers syndrom?

Prova olika balansövningar och se hur det kan skilja mycket om man ser eller inte ser.

Sida 19 av 28

Släck ner ett rum och försök göra det så mörkt som möjligt. Gå runt och försök identifiera varandra, t.ex. kan eleverna delas in i par och man ska försöka hitta varandra utan att se så mycket.

Låt eleverna tävla med varandra genom att alla har ögonbindel och så ska man gå från ena sidan av idrottssalen till den andra och stanna så nära nästa vägg som möjligt utan att slå i den.

Svenska Läs t.ex. boken Mäster Frans om en person med dövblindhet och

hans liv.

Skapa en artikel om dövblindhet med t.ex. fakta och intervjuer.

Skriv en spökhistoria (eller någon annan historia) där en person med dövblindhet är huvudpersonen.

Sammanfatta innehållet i någon/några av filmerna i läromedlet på skriven svenska.

SO Ta reda på vad det finns för hjälp och stöd att få för dövblinda i olika

sammanhang, t.ex. om de vill delta i en fritidsaktivitet.

Ta reda på mer rent geografiskt var det finns många med t.ex. Ushers syndrom. Är dövblindhet vanligare i vissa länder eller områden? Varför är det så?

Hur ser dövblindas historia ut?

Ta reda på vem Helen Keller var och varför hon blivit så känd. Sök också på hennes namn på Internet så kommer det fram att det finns skolor uppkallade efter henne. Var finns sådana skolor och vad gör man där?

NO Titta närmare på genetiken och vad som kännetecknar och orsakar

olika syndrom.

Sida 20 av 28

Vad är skillnaden mellan de olika typerna av Ushers syndrom?

Hur fungerar arvsanlagen? Varför får vissa dövblindhet medan andra inte får det? Får barn till personer med dövblindhet också det?

Vilka är de vanligaste orsakerna till dövblindhet?

Hur fungerar synen och vad är det egentligen som händer när man har t.ex. Ushers syndrom?

Svenskt teckenspråk Fördjupa er i de olika kommunikationsformerna genom att t.ex. titta

på NKCdb:s webbsida med socialhaptiska signaler.

Använd ögonbindlar eller fingerade glasögon och öva taktilt teckenspråk till varandra. Prova också att göra visuellt anpassat teckenspråk till varandra.

Prova också att delta i samtal med fingerade glasögon och se hur turtagningen kan vara svår. Prova hur man kan hjälpa till att underlätta.

Hitta på nya socialhaptiska signaler som eleverna kan ha glädje av. T.ex. kan de komma överens om hur de ska teckna sina namn.

Hur uppstod de här kommunikationsformerna egentligen? Undersök!

Bild Gör en egen taktil bok på samma sätt som synskadade och blinda

kan göra. Se t.ex. på filmklippet http://www.youtube.com/watch?v=S23nTVmQ4Cg för inspiration!

Gör namnskyltar på punktskrift.

Gör en målning av hur världen kan se ut från en dövblinds perspektiv (t.ex. genom att det finns fläckar i bilden som symboliserar delar som dövblinda kanske inte ser)

Gör en liten utställning med lådor där det ska vara saker inuti som bara upplevs med hjälp av känseln.

Sida 21 av 28

Om du har synpunkter eller tips så kontakta oss gärna på info@teckenbro.com.

Sida 22 av 28

FÖRDJUPNINGHär hittar du en rad länkar och tips på texter och litteratur för fördjupning inom området dövblindhet.

Appar och bloggarSynssimulatorDetta är en norsk app som gör att mobilanvändaren kan använda sin mobil med olika filter. Notera att man ska söka på ordet ”synssimulator” med två ”ss” eftersom appen är norsk. I appen kan man ställa in olika typ av ”synskador” och filma. Man kan få en viss förståelse för hur det kan vara att vara synskadad.

Punkter i livet på Instagramhttp://instagram.com/punkterilivet?modal=true eller direkt i appenDövblinda lägger upp bilder på Instagram. De berättar om deras vardag och det är att leva med dövblindhet.

Punkter i livethttp://punkterilivet.blogg.se Unga dövblinda bloggar, lägger upp filmklipp och voddar om dövblindhet och hur det är att leva med dövblindhet.

NKCdb tipsar om olika bloggar om dövblindhethttp://www.nkcdb.se Till höger, längst ner på webbsidan finns en lista med länkar till olika bloggar om dövblindhet.

Webbsidor Länkarna nedan är av blandat slag där några passar för lärare och andra för elever

Sansetap http://www.sansetap.no/En norsk webbsida med information om syn, hörsel och kombinerad syn- och hörselnedsättning.

Nationellt kunskapscenter för dövblindfrågor (NKCdb)http://www.nkcdb.se

NKCdb:s sida om socialhaptisk kommunikationhttp://haptisk.nkcdb.se På denna sida finns både illustrationer och filmer som visar hur man gör olika socialhaptiska signaler.

Takil Foto

Sida 23 av 28

http://taktilfoto.seHösten 2011 startade projektet Taktil foto som hade till syfte att lära några dövblinda personer att använda kamera. Projektet pågick under tre år och resultatet blev en fotoutställning, Våga se! på Stadsmuseet i Stockholm under hösten/vintern 2014. Utställningen består av foton som har överförts genom olika tekniker så att de kan ”ses” med fingertopparna.

UR Samtiden, en serie om CHARGE syndromhttp://www.ur.se/Produkter/176031-UR-Samtiden-Fodd-med-CHARGE-syndrom-Om-genetikEn föreläsningsserie om CHARGE syndrom.

Socialstyrelsen om Ushers syndromhttp://www.socialstyrelsen.se/ovanligadiagnoser/usherssyndrom#anchor_0 Här finns fakta och information om Ushers syndrom.

Socialstyrelsen om CHARGE syndromhttp://www.socialstyrelsen.se/ovanligadiagnoser/chargesyndrom Här finns fakta och information om CHARGE syndrom.

Specialpedagogiska skolmyndigheten om syn- och hörselnedsättning samt dövblindhethttp://www.spsm.se/sv/Stod-i-skolan/Funktionsnedsattningar/Syn-och-horselnedsattning-eller-dovblindhet Information om syn- och hörselnedsättning samt dövblindhet.

FilmerÖverläkaren Claes Möllers föreläsning om Ushers syndrom (med teckenspråkstolk)http://www.nkcdb.se/readreportage.asp?article_id=521&infogrp_id=29

Reportage om Lukas Hermansson på Lilla aktuellt teckenspråkhttp://www.svt.se/barnkanalen/lilla-aktuellt-teckensprak

”We have CHARGE, so what”http://www.charge-syndrom.de Filmen är på tyska men har engelsk undertext. Den handlar om ungdomar med CHARGE syndrom och de berättar om hur det är att leva med syndromet.

”Fingertopparnas språk”http://www.ur.se/Produkter/136342-Barnet-och-orden-om-sprak-i-forskolan-Fingertopparnas-sprakDokumentärfilmen handlar om Felix som har tidigt inträffad dövblindhet. Han kommunicerar med omgivningen med hjälp av sina fingertoppar och de svarar honom på samma sätt. I filmen berättar också specialpedagogen

Sida 24 av 28

Kerstin om kommunikation med barn och ungdomar med tidigt inträffad dövblindhet.

Taktila böckerhttp://www.youtube.com/watch?v=S23nTVmQ4Cg I detta filmklipp får man veta att det finns taktila böcker som är tillgängliga för synskadade och blinda och på vilket sätt.

Delaktighet i världsklass!http://www.youtube.com/watch?v=b65P3lUBNYMLeksand IF arrangerade en dag där alla med funktionsnedsättning skulle få uppleva ishockey på samma villkor. Anne-Maj har dövblindhet och hon fick uppleva en match med hjälp av två dövblindtolkar som tecknade taktilt och gjorde socialhaptiska signaler på hennes rygg.

Rolf Eriksson fotograferarhttp://www.youtube.com/watch?v=dxDglO7QENIRolf har dövblindhet och var med i projektet Taktil foto. Filmklippet visar hur det gick till när han fotograferade.

LäromedelAtt döda en flugaUngdomar med dövblindhet berättar om hur det är att ha dövblindhet. De flesta i läromedlet har Ushers syndrom. http://www.mediacuben.se/butiken

ArtiklarNKCdb:s artikelserie om Ushers syndromhttp://www.nkcdb.se/article.asp?t=Artikelserie%20om%20USHERS%20syndrom&article_id=488&infogrp_id=29&m_id=488

NKCdb:s artikelserie om CHARGE syndromhttp://www.nkcdb.se/article.asp?t=Artikelserie%20om%20CHARGE%20syndrom&article_id=442&infogrp_id=29&m_id=442

IntresseorganisationerFörbundet för Sveriges dövblinda (FSDB)www.fsdb.org

Dövblind Ungdom (DBU)www.fsdb.org/dbu

LitteraturDövblindhet i ett livsperspektiv. Strategier och metoder för stöd

Sida 25 av 28

Av Göransson, Lena (2007): Elander Berlings.

Dövblindtolkning – Ett studiematerialEriksson L. och Johansson K.H. (2007), Örebro läns landsting

En liten GRÖN bok om dövblindtolkningBoken kan laddas ner från Mo Gård förlaghttp://www.mogard.se/article_publikationer.asp?article_id=318&infogrp_id=34&m_id=318

En liten GUL bok om ledsagning av personer med dövblindhetBoken kan laddas ner från Mo Gård förlaghttp://www.mogard.se/article_publikationer.asp?article_id=318&infogrp_id=34&m_id=318

Livsomställning vid kombinerad syn- och hörselnedsättning/dövblindhet – ett inre arbete över tidAv Gullacksen, Ann-Christine, Göransson, Lena, Henningsen Rönnblom, Gunilla, Koppen, Anny och Rud Jørgensen, Anette (2011), Nordens Välfärdscenter.

Mäster Frans. En dövblind mans märkliga livsödeAv Anita Hellöre (2009).

520 Dagar – Om att umgås med Usher, träffa sin Livskris och begrava sin IdentitetBloggbok av Torbjörn Svensson om hur det är att leva med RP

ForskningAitken, S., Buultjens, Clark, C., Eyre, J., Pease, L. (2000). Teaching Children who are Deafblind Contact Communication and Learning. London: David Fulton Publishers.

Chen, D. (2004). Young Children Who are Deaf-Blind. Implications for Professionals in Deaf and Hard of Hearing Services. The Volta Review. Volym 104, Nummer 4, s. 273-284.

Correa-Torres, S. (2008). Communication Opportunities for Students With Deafblindness in Specialized and Inclusive Settings: A Pilot Study. Re:View; Volym 39 Nummer 4, s.197-205

Henricson C, Lyxell B, Möller C, Lidestam B, Wass M.Cognitive skills in children with Usher syndrome type 1 and cochlear implants. International Journal of Pediatric Otorhino-laryngology 2012;76(10):1449-1457.

Mesch, Johanna (1998). Teckenspråk i taktil form - turtagning och frågor i dövblindas samtal på teckenspråk. Doktorsavhandling. Stockholms universitet, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.

Sida 26 av 28

Möller, Kerstin (2008). Impact on participation and service for persons with deafblindness. Doktorsavhandling. Örebro universitet, Handikappvetenskapliga institutionen, Studies from The Swedish Institute for Disability Research, ISSN 1650-1128; 26.

Preisler, G. (2005). Development of communication in Deafblind Children. Scandinavian Journal of Disability Research, 7;1. 41-62.

Preisler, Gunilla (1998). Att dela värld med dövblinda barn: en studie om samspel mellan dövblinda barn och deras föräldrar. Stockholms universitet, Psykologiska institutionen. Rapporter, nr 98.

Om du har synpunkter eller tips så kontakta oss gärna på info@teckenbro.com.

Sida 27 av 28