Historia

Namn:

Klass:

Innehållsförteckning

1. Vad är Historia?2. Forna civilisationer, från förhistorisk tid till

cirka 1700 - Arbetspass3. Formativt prov 14. Eget arbete5. Muntligt prov 16. Industrialisering, samhällsomvandling och

idéer, cirka 1700 - 1900 - Arbetspass7. Formativt prov 28. Eget arbete9. Muntligt prov 2

Jullov10. Imperialism och världskrig, cirka 1800 -

1950 - Arbetspass11. Formativt prov 312. Eget arbete13. Muntligt prov 314. Demokratisering, efterkrigstid och

globalisering, cirka 1900 till nutid - Arbetspass

15. Formativt prov 3

16. Eget arbete17. Muntligt prov 318. Slutprov

Kursens upplägg 2014-07-01

Historia är en 60 timmars introduktionskurs i Historia. Kursen börjar i forntiden men det mesta vi studerar ligger efter år 1700. Som människa är det viktigt att kunna sin historia eftersom den ligger till grund för de besluten vi tar idag. Vi kan säga att vårt sätt att tänka, vår kultur, är ett resultat av vår historia. På det lilla planet är vår historia, vår mammas och pappas historia. På det stora planet handlar det om stora förändringar i samhället so påverkar oss alla. Om du tycker att det är svårt att anteckna och lyssna samtidigt kan du anteckna hemma med hjälp av Presentationerna som finns på

historyishistoric.wordpress.com. Efter mina genomgångar kommer du få arbeta själv med hjälp av boken: ”Historia Ämnesboken” som står i bokhyllan i klassrum 508. Efter ditt arbete kommer vi ha ett litet prov där du kan se hur mycket du lärt dig om det område du studerar. När du klarat provet får du möjligheten att göra ett eget arbete där du kan fördjupa dig i det som intresserar dig inom det område som du studerar. Efter det har jag ett muntligt prov med dig. Det har jag för att jag ska kunna veta vilket betyg jag ska sätta i slutet av kursen.

Du väljer själv på vilken nivå som du vill kämpa för att uppnå. Det hänger på dig hur mycket arbete du vill göra.

Viktigt!För att undervisningen ska fungera på ett effektivt sätt är några saker mycket viktiga. För det första behöver du alltid ha med dig penna och det häfte som jag ger dig, det du håller i nu. Utan anteckningar är risken stor att du inte klarar provet. Det är egentligen inte märkvärdigare än att man tar med sig skyddskläder till en verkstad eller passet till flygplatsen. Inga undantag görs. Proven är obligatoriska. Om du känner att du har svårt för skriftliga prov finns det möjlighet att gör proven muntligt. Det är du som ansvarar för att boka in tid för muntligt prov med läraren. Om du inte kommer på provet är det din uppgift att boka in en ny tid för prov hos mig. Det här är alltså dagar där det är värt att komma till skolan även

om man är lite småsjuk. Skulle du vara sjuk finns det instuderingsuppgifter till varje moment i häftet och på bloggen. Presentationerna ligger på: historyishistoric.wordpress.com Lycka till!!

Åtaganden

Mina åtaganden

Att behandla alla elever på ett korrekt sätt Att göra så gott jag kan Att undervisa så tydligt som jag kan Att meddela datum för provet minst två veckor

innan provtillfället Att meddela förändringar i kursen på

kursbloggen: historyishistoric.wordpress.com Att lägga upp allt material som vi använt på

lektionerna på hemsidan. Att i senast i mitten av kursen meddela hur det

går för dig inför utvecklingssamtalen

Dina åtaganden

Att behandla läraren och dina medarbetare på ett korrekt sätt

Att komma i tid Att göra så gott du kan

Att komma väl förberedd med rätt material till lektionerna

Att meddela läraren om förändringar i livet som går ut över kursen

Om du vill ha betyget godkänd behöver du kunna svara på frågorna på sidan

Jag har läst igenom lärarens och mina åtaganden och förstår vad som förväntas av mig och läraren

______________________________

Underskrift

_______________________________Per Esping, Lärare i Historia och Religion

Kursplan - Historia

Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför framtiden. Kvinnor och män har i alla tider skapat historiska berättelser för att tolka verkligheten och påverka sin omgivning. Ett historiskt perspektiv ger oss redskap att förstå och förändra vår egen tid.Ämnets syfte

Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna utvecklar såväl kunskaper om historiska sammanhang, som sin historiska bildning och sitt historiemedvetande. Detta innebär en insikt om att det förflutna präglar vår syn på nutiden och därmed uppfattningen om framtiden. Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper om historiska förhållanden, historiska begrepp och metoder och om hur historia kan användas för olika syften. Den ska också bidra till att eleverna utvecklar historiska kunskaper om likheter och skillnader i människors levnadsvillkor och värderingar. Därigenom ska eleverna få förståelse för olika kulturella sammanhang och levnadssätt.Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att tillägna sig en historisk referensram och en fördjupad förståelse för nutiden. De ska också få möjlighet att utveckla en kronologisk överblick över hur kvinnor och män genom tiderna har skapat och förändrat samhällen och kulturer.Undervisningen ska stimulera elevernas nyfikenhet på historia och bidra till att de utvecklar kunskaper om hur vi kan veta något om det förflutna genom historiskt källmaterial och möten med platser och människors berättelser. Eleverna ska genom undervisningen även ges förutsättningar att utveckla förmågan att ställa frågor till och värdera källor som ligger till grund för historisk kunskap. Undervisningen ska vidare bidra till att eleverna utvecklar förståelse för att

varje tids människor måste bedömas utifrån sin samtids villkor och värderingar.Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur historiska berättelser används i samhället och i vardagslivet. Därigenom ska eleverna få olika perspektiv på sina egna och andras identiteter, värderingar och föreställningar.Genom undervisningen i ämnet historia ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,

kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,

reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och

använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Centralt innehåll

Forna civilisationer, från förhistorisk tid till cirka 1700

Jämförelser mellan några högkulturers framväxt och utveckling fram till 1700–talet, till exempel i Afrika, Amerika och Asien.

Antiken, dess utmärkande drag som epok och dess betydelse för vår egen tid.

Vad historiska källor från någon högkultur, till exempel i Asien eller Amerika, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.

Industrialisering, samhällsomvandling och idéströmningar, cirka 1700–1900

Den ökade världshandeln mellan Europa, Asien, Afrika och Amerika.

Industrialiseringen i Europa och Sverige. Olika historiska förklaringar till industrialiseringen, samt konsekvenser för olika samhällsgruppers och människors levnadsvillkor i Sverige, Norden, Europa och några olika delar av världen. Migration inom och mellan länder.

Revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska ideologier.

Vad historiska källor kan berätta om människors och gruppers strävan att påverka och förbättra sina egna och andras levnadsvillkor, till exempel genom uppfinningar, bildandet av fackföreningar och kampen mot slaveri.

Imperialism och världskrig, cirka 1800–1950 Den europeiska dominansen, imperialism och

kolonialism.

Nationalism och olika former av demokrati och diktatur i Europa och i andra delar av världen.

De båda världskrigen, deras orsaker och följder. Förtryck, folkfördrivningar och folkmord. Förintelsen och Gulag.

Historiska berättelser från skilda delar av världen med skildringar av människors upplevelser av förtryck, till exempel i form av kolonialism, rasism eller totalitär diktatur och motstånd mot detta.

Demokratisering, efterkrigstid och globalisering, cirka 1900 till nutid

Demokratisering i Sverige. Bildandet av politiska partier, nya folkrörelser, till exempel kvinnorörelsen, och kampen för allmän rösträtt för kvinnor och män. Kontinuitet och förändring i synen på kön, jämställdhet och sexualitet.

Framväxten av det svenska välfärdssamhället.

Historiska perspektiv på urfolket samernas och de övriga nationella minoriteternas situation i Sverige.

Kalla krigets konflikter, Sovjetunionens sönderfall och nya maktförhållanden i världen.

FN, nordiskt samarbete och framväxten av Europeiska unionen (EU).

Aktuella konflikter i världen och historiska perspektiv på dessa.

Hur historiska källor och berättelser om en familjs eller släkts historia speglar övergripande förändringar i människors levnadsvillkor.

Hur historia används och historiska begrepp Exempel på hur 1800- och 1900-talet kan

avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.

Hur historia kan användas för att skapa eller stärka gemenskaper, till exempel inom familjen, föreningslivet, organisationer och företag.

Hur historia kan användas för att skapa eller stärka nationella identiteter.

Hur historia kan användas för att förstå hur den tid som människor lever i påverkar deras villkor och värderingar.

Vad begreppen kontinuitet och förändring, förklaring, källkritik och identitet betyder och hur de används i historiska sammanhang.

Några historiska begrepp, till exempel antiken, mellankrigstiden, efterkrigstiden och kalla kriget samt olika syn på deras betydelser.

Formativa kunskapsmål

Moment 1Det är bra om du kan…

1. beskriva den grekiska högkulturen från att den startade 600fvt fram till att den försvann 30 fvt. (Historia Ämnesboken s35-53)

2. beskriva den romerska högkulturen från att den startade 200 fvt. fram till Konstantinopels fall (Historia Ämnesboken s55-73)

3. jämföra den grekiska och den romerska högkulturen och beskriva hur de liknade varande och vad som inte var lika. (Historia Ämnesboken s35-73)

4. berätta hur antiken har påverkat hur vi lever idag. (http://historyishistoric.wordpress.com)

5. berätta om vad Homeros har att säga om hur de gamla grekerna såg på kvinnor. (http://historyishistoric.wordpress.com)

Moment 2Det är bra om du kan…

1. Berätta om hur ostindiska kompaniet skapade grunden till dagens aktiebolag. (Historia Ämnesboken s124, 134-137) (http://historyishistoric.wordpress.com)

2. berätta om bakgrunden till tringelhandeln och beskriva hur den gick till. (Historia Ämnesboken s118-129)

3. berätta om tre uppfinningar som ledde fram till en snabbare industrialisering i Västeuropa. (Historia Ämnesboken s168-181)

4. berätta om tre historiska förklaringar till att industrialiseringen skedde snabbare i

Västeuropa än på andra platser. (Historia Ämnesboken s168-181)

5. förklara begreppet Modernism. (http://historyishistoric.wordpress.com)

6. förklara hur människors liv förändrades i det moderna samhället (Historia Ämnesbokens168-181)

7. Berätta om den svenska utvandringen mellan 1860-1912 och vad den hade för orsaker. (Historia Ämnesboken s207-217)

8. Förklara bakgrunden till och händelserna i Franska revolutionen och resultatet av revolutionen. (Historia Ämnesboken s153-165)

9. Förklara bakgrunden till och händelserna i Amerikanska revolutionen och resultatet av revolutionen. (http://historyishistoric.wordpress.com)

10. Förklara ideologierna: liberalismen, konservatismen och socialismen. (Historia Ämnesboken s187-191)

Moment 31. Det är bra om du kan…2. ge fem förklaringar på varför européerna

dominerade världen under 1800-talet. (http://historyishistoric.wordpress.com)

3. förklara begreppen Anschluss, Lebensraum, imperialism och rasism och förklara hur dessa begrepp ledde fram till det andra världskriget (http://historyishistoric.wordpress.com)

4. förklara varför första världskriget startade hur det fortlöpte under fyra år och vad kriget fick för följder för Europa. (Historia Ämnesboken s239-273)

5. förklara varför andra världskriget startade hur det fortlöpte under sex år och vad kriget fick för följder för Europa och Världen. (Historia Ämnesboken s275-317)

6. läsa och förklara ett av kapitlen i Peter Englunds bok “Brev från nollpunkten”

Moment 4Det är bra om du kan…

1. förklara hur arbetarrörelsen ser ut innan strejken i Sundsvall och hur den ser ut efter strejken. (http://historyishistoric.wordpress.com)

2. ge tre internationella exempel på kvinnor som kämpade för jämställdhet under 1800-talet. (http://historyishistoric.wordpress.com)

3. ge ett exempel på en svensk kvinna som kämpade för jämställdhet under 1800-talet. (http://historyishistoric.wordpress.com)

4. ge tre förklaringar till framväxten av det svenska välfärdssamhället. (Historia Ämnesboken s319-329)

5. Beskriva samernas historia från år 1900-2000

6. ge tre förklaringar till varför Sovjetunionen föll samman under 1990-talet (Historia Ämnesboken s373-382)

7. beskriv med tre exempel hur världen förändrades genom Sovjetunionens fall. (http://historyishistoric.wordpress.com)

8. beskriv kortfattat den historiska bakgrunden till FN och EU. (Historia Ämnesboken s243)

9. beskriv kortfattat den historiska bakgrunden till kriget i Syrien. (http://historyishistoric.wordpress.com)

10. kan välja en känd familj och beskriva hur deras liv påverkats av historien. (http://historyishistoric.wordpress.com)

Moment 5Det är bra om du kan…

1.förklara varför Sveriges gränser ser ut som de gör och varför de förändrats under de sista 400 åren.

2.förklara den historiska bakgrunden till begreppen: Förkrigstiden, Första världskrigen, Mellankrigstiden, Andra världskriget, Efterkrigstiden. (Historia Ämnesboken s238-338)

3.Ge ett exempel på hur den svenska göticismen skapade en bild av vår historia. (http://historyishistoric.wordpress.com)

4.ge fem exempel på att vi lever i en judisk-kristen anglosaxisk civilisation (http://historyishistoric.wordpress.com)

5.förklara orden: kontinuitet och förändring, förklaring, källkritik och identitet när det gäller historia. (http://historyishistoric.wordpress.com)

6.förklara varför två historiker som tittar på samma källa kan komma till två olika slutsatser (http://historyishistoric.wordpress.com)

FRÅGORMoment 1

1. Vilka var hellenerna?2. Vad är en stadsstat, förklara3. Vad är en koloni?4. Aten och Sparta skiljde sig åt på många sätt,

Beskriv hur stadsstaterna skiljde sig från varandra på tre områden.

5. Vilka fick inte rösta i Aten?6. Vad betyder hybris?7. Hur såg de grekiska männen på sina

kvinnor?8. Vad tyckte romarna om monarki?9. Vad gjorde de med den etruskiske kungen ca

500 fvt?10. Mot vilket folk tävlade romarna om

makten i västra Medelhavet?11. Vilken kultur såg romarna upp till?12. Varför förvandlades den romerska

värnpliktsarmén till en arme med yrkessoldater?

13. Hur förvandlades Rom från en republik till ett kejsardöme? Berätta.

14. Vad har vi fått för arv från de gamla romarna?

15. Hur såg de romerska männen på sina kvinnor?

16. Varför föll Romarriket samman? Ge minst tre orsaker.

Moment 21. Berätta om hur ostindiska kompaniet

skapade grunden till dagens aktiebolag.2. Vad skeppades mellan Afrika och Amerika

under triangelhandeln?3. Vad skeppades mellan Amerika och Europa

under triangelhandeln?4. Vad skeppades mellan Europa och Afrika

under triangelhandeln?5. Berätta om tre uppfinningar som ledde fram

till en snabbare industrialisering i Västeuropa. (Historia Ämnesboken s168-181)

6. Berätta om tre historiska förklaringar till att industrialiseringen skedde snabbare i Västeuropa än på andra platser. (Historia Ämnesboken s168-181)

7. Förklara begreppet Modernism betyder. (http://historyishistoric.wordpress.com)

8. Förklara hur människors liv förändrades i det moderna samhället (Historia Ämnesbokens168-181)

9. Berätta om den svenska utvandringen mellan 1860-1912 och vad den hade för orsaker. (Historia Ämnesboken s207-217)

10. Varför startade den franska revolutionen? Ge tre orsaker.

11. På vilket sätt leder franska revolutionen fram till att Napoleon blir diktator? Förklara.

12. Varför startade den amerikanska revolutionen? Ge tre orsaker.

13. På vilket sätt leder franska revolutionen fram till att USA blir världens första moderna demokrati?

14. Vad tycker du är det bästa med Liberalismen?

15. Vad tycker du är det bästa med Konservatismen?

16. Vad tycker du är det bästa med Socialismen?

17. Vad tycker du är det sämsta med Liberalismen?

18. Vad tycker du är det sämsta med Konservatismen?

19. Vad tycker du är det sämsta med Socialismen?

Moment 31. ge fem förklaringar på varför européerna

dominerade världen under 1800-talet, förklara

2. Varför började första världskriget?3. Varför kallar vi det för världskrig?4. Vad menade Adolf Hitler med “Anschluss”?5. Vad menade Adolf Hitler med

“Lebensraum”?6. Förklara begreppet “Imperialism”7. Förklara begreppet “Rasism”8. Varför startade det andra världskriget?9. I början av det andra världskriget gick det

bra för Tyskland, Italien och Japan men

sedan vände krigslyckan. Vilka händelser gjorde att krigslyckan vände?

10. Hur delades Europa upp efter andra världskriget?

Moment 41. Vad är arbetarrörelsen?2. Vad var arbetarrörelsens mål under 1800-

talet?3. Vad hotade Treffenberg arbetarna med om

de inte slutade strejka?4. Vem var Abigail Adams?5. Abigail Adams sa till sin man: "I long to hear

that you have declared an independency. And, by the way, in the new code of laws which I suppose it will be necessary for you to make, I desire you would remember the ladies and be more generous and favorable to them than your ancestors." Vad menade hon?

6. Vem var Elizabeth Katie Stanton?7. Elizabeth sa: “Wasn’t Jesus born by a

woman”. Varför var detta ett starkt argument under 1800-talet i USA?

8. Vem var Kate Sheppard?9. Kate Sheppard sa: "all that separates,

whether of race, class, creed, or sex, is inhuman, and must be overcome." Vad menade hon med det?

10. Kate Sheppard lyckades få med sig nästa alla politiska partier för kvinnlig rösträtt. Hur gjorde hon?

11. Vilka två organisationer var emot kvinnlig rösträtt i Nya Zeeland?

12. På vilket sätt var det bra för svensk industri att Europas industri låg i ruiner efter andra världskriget?

13. Varför ville den svenska staten ge barnbidrag till alla familjer, även de rika?

14. I USA gav staten de mesta av lönen till de som arbetade medan man i Sverige tog ut en hög skatt. Hur tänkte man i USA och hur tänkte man i Sverige?

15. De sovjetiska ledarna var korrupta. Vad innebär korruption?

16. Varför är korruption extra farligt för ett samhälle?

17. Vad innebar det kalla kriget mellan USA och Sovjetunionen?

18. Varför kunde USA föra ett kallt krig medan Sovjetunionen inte kunde föra samma krig?

19. Varför får ett planekonomiskt land som Sovjetunionen alltid en sämre ekonomisk utveckling än ett marknadsekonomiskt land som t ex Sverige?

20. Nämn tre länder i östra Europa som blev fria när Sovjetunionen föll samman.

21. Vad innebar ett totalt kärnvapenkrig?22. Varför slutade flera mindre krig i världen

när Sovjetunionen försvann?23. Varför misslyckades Nationernas förbund?24. En del samhällsvetare menar att FN:s

säkerhetsråd förstör FN:s möjlighet att göra viktiga saker. Vad menar kritikerna?

25. En del samhällsvetare menar att FN:s säkerhetsråd är en av de viktigaste delarna av FN. Hur tänker de?

26. EU är från början ett fredsprojekt som handlar om kol och stål, förklara.

27. Vem har den största makten i EU, parlamentet, kommissionen eller ministerrådet? Argumentera.

28. Vad har England för skuld i dagens krig i Syrien?

29. Vad har Frankrike för skuld i dagens krig i Syrien?

30. Vad har Saudiarabien för skuld i dagens krig i Syrien?

31. Vad har Iran för skuld i dagens krig i Syrien?

32. Vad har alawiterna för skuld i dagens krig i Syrien?

33. Vad har sunnimuslimerna för skuld i dagens krig i Syrien?

34. Vem tycker du bär det största ansvaret för hur det ser ut i Syrien idag?

Moment 51. Vem var Sveriges lagliga kung 1520 evt?

enligt Kalmarunionen?2. Vad hette den unge maffialedare som tog

makten och krönte sig till kung 6 juni 1523?3. Vilka landskap i södra Sverige var inte

svenska utan danska under 1500-talet?4. I slutet av 1500-talet kan man säga att

Stockholm låg i mitten av Sverige, förklara

5. Sverige hade kunnat försvinna under Karl IXs tid, varför?

6. Vad gjorde Gustav II Adolf när han kom till makten?

7. Hur såg Sverige ut när det var som störst?8. Vad hände med Norge och Finland när Karl

XIV Johan blev kung?9. När blev Norge ett eget land igen?10. Vad innebar Göticismen?11. På vilket sätt hänger Sveriges inblandning

i Napoleonkrigen samman med Göticismen?12. Ge två exempel på begreppet kontinuitet i

världshistorien.13. Ge två exempel på begreppet förändring i

världshistorien14. Ge två exempel på identitet i

världshistorien15. Vad är en bra källa? Ge två exempel.16. Vad är en dålig källa? Ge två exempel.17. En bra källa menar många historiker är

när källan är i rätt tid, rätt plats, rätt kultur, rätt språk och när man vet vad källan tycker om det som den berättar om. Vad menar historikerna med det här?

18. Ge ett exempel på har en medelålders man och en tonåring kan ha olika förförståelse om t ex alkohol.

Hjälptexter

Antiken och dagens samhälle

Idéhistoriker brukar ibland säga att vi lever i en Judisk-kristen anglosaxisk kultur. Det betyder att mycket av vår kultur kommer från det antika judiska samhället. Vi kallar perioden 1000 fvt-500 ett För Antiken. I den judiska lagen som heter Torah finns de tio budorden.

1. Tro på Gud2. Förbud mot otillbörlig tillbedjan3. Förbud mot att ingå eder4. Att högtidlighålla helgade dagar5. Respekt för föräldrar och lärare6. Förbud mot mord7. Förbud mot äktenskapsbrott8. Förbud mot stöld9. Förbud mot falskt vittnesbörd10. Förbud mot girighet

Som du märker gäller de flesta av budorden även idag. Även om de flesta människor inte tror på Gud i Sverige idag så har Människor i vårt land trott på Gud under hundratals år. Det finns tusentals kyrkor i Sverige som är byggda för att hedra en Gud. Även om det inte är många som går till kyrkan under söndagar så har vi ledigt den dagen. Det är ett arv från den judiska sabbaten, då judarna vilade. Vi har som tradition i Sverige att visa respekt för sina föräldrar och lärare. Mord och stöld är förbjudet enligt lag. Vi blir upprörda om någon ljuger eller är otrogna mot oss. Vi tycker heller inte om när personer roffar åt sig på andras bekostnad. Allt detta är ett av från judendomen. Kristendomen tar sedan över de judiska traditionerna och därför har vi dem i

Sverige. De flesta av våra högtider som t ex Jul, Påsk och Pingst har judiskt ursprung. Under den judiska högtiden Hanukka så tänder de troende ett ljus i Minorah varje dag. Den högtiden ligger nära den kristna högtiden advent när kristna tänder ett ljus varje vecka i en adventsljusstake. Men vi har inte bara ärvt saker från antikens judiska samhälle utan även från greker och romare. Ord som slutar med "i" som t ex filosofi, biologi, geologi är alla områden som grekerna upptäckte. På samma sätt är det med ord som slutar på "-tek" som t ex bibliotek och apotek. Från romarna har vi ärvt vårt alfabet det mesta av vårt språk och vårt politiska system med domstolar, poliser, parlament och politiker. Den sista delen av vårt arv är det anglosaxiska eller "amerikanska" som vi slarvigt säger idag. Från USA har vi ärvt mycket de sista 100 åren som t ex mode, kultur och teknik.Starka kvinnor i Grekland

Det är starka kvinnor som beskrivs i Iliaden och Odyssén; ingen sitter sysslolös. Oavsett om det är en drottning eller en ”vanlig” kvinna sysslar hon med att väva, tvätta, passa upp på mannen och sköta de dagliga sysslorna i hemmet. Odysseus fru Penelope beskrivs som urtypen för den trogna kvinnan: under tjugo år som hennes man är borta och hon ansätts av friare väver hon om dagen men sprättar upp det hon vävt under natten. Hon har nämligen lovat friarna att när väven är färdig skall hon välja en av dessa till sin nye make.

Modernismen

Modernismen är ett sätt att tänka som bygger på att vi kan förbättra oss själva med hjälp av nya tekniker och nya sätt att tänka. Genom att studera världen runtomkring oss kan vi lära oss hur vi kan effektivisera våra liv. Under 1900-talet förändrades den svenska skolan. Istället för en lärare som undervisade i många olika ämnen så började man utbilda ämneslärare som var specialister på sina ämnen. På så sätt ville man höja kvaliteten på elevernas ämneskunskaper. Tanken är god men den skapade en del problem. En del elever lärde sig bara under de lektioner där de hade en relation med sin lärare. De lektioner där eleverna hade lärare som de inte brydde sig om eller som hade lärare som inte brydde sig om dem, där lärde sig eleverna ingenting. På samma sätt stängde man mindre sjukhus och öppnade istället stora sjukhus med specialister. Detta ledde till en ökad vårdkvalitet men också opersonliga kalla miljöer. Modernismen sammanfaller till del med urbaniseringen. Urbanisering betyder att människor flyttar från landet till staden. När många människor samlades på samma plats var det lättare att bygga stora skolor eller sjukhus. När skolorna och sjukhusen fanns underlättade de att människor flyttade in till Staden.Den amerikanska revolutionen

Under mitten av 1700-talet krigade monarkin Frankrike mot monarkin England. Detta krig

kallas sjuårskriget (1756-1763). Anledningen till kriget var att både Frankrike och England ville bestämma över staterna (länderna) i Tyskland. När kriget tog slut var det England som hade vunnit. Både Frankrike och England hade nu stora skulder eftersom krig är dyrt. Man måste betala för sina soldater och för deras material som t ex kanoner och ammunition. I Amerika hade England 13 kolonier. Människorna som bodde i kolonierna kände sig som engelsmän och var stolta över sitt land. Om man bodde i en koloni så hade man inte rätt att rösta i det engelska parlamentet (Riksdagen) men slapp istället att betala skatt och behövde inte följa alla lagar som andra engelsmän var tvungna att följa. Till exempel kunde man välja sin egen form av Kristendom och flickor kunde få gå i skolan. Många i kolonierna var inte så rika men mat och andra varor var billiga eftersom de ofta smugglades in. Detta visste de som bestämde i England men man struntade i kolonierna och lät dem sköta sig själva. Efter sjuårskriget förändrades situationen. England behövde pengar och man tyckte att de som bodde i kolonnerna också skulle vara med och betala det som kriget kostat. England hade haft trupper (soldater) i Amerika för att skydda kolonierna mot fransmännen. Det här retade upp engelsmännen som bodde i kolonierna eftersom det fanns en tyst överenskommelse att man inte behövde betala skatt om man inte hade inflytande över landet (No representation but no taxation). Nu krävde engelsmännen från England att engelsmännen i Amerika skulle betala skatt

utan att de skulle få något inflytande. Man skulle kunna likna detta vid att köpa en konsertbiljett utan att få gå på konserten. Många av de som bodde i kolonierna var beredda att betala skatt men då gjorde engelsmännen i England två stora misstag. Det första misstaget var att införa en skatt på allt tryckt material (Stamp act) För att sälja en bok behövde man betala skatt. När man betalat fick boken en stämpel och då fick man sälja den. Detta ledde till att böcker och tidningar blev dyrare. Människor som bodde i kolonierna blev irriterade och allra mest irriterade blev de som ägde förlag och tryckerier eftersom de förlorade mycket pengar på skatten. De som ägde tryckerierna började nu skriva om England som ett land som förtrycker folket i kolonierna. Englands andra stora misstag var att man stiftade en lag som sa att England var det enda land som fick sälja Tea. England skapade ett temonopol. (ensamrätt att sälja Tea). Det engelska teet var billigare än det Tea som man tidigare hade smugglat in. På så sätt fick engelsmännen alla tesmugglare emot sig. Vid ett tillfälle klädde tesmugglare ut sig till indianer, bordade ett engelskt fartyg och slängde allt teet i havet. England fortsatte att höja olika skatter. Detta ledde till att fler kolonier skapade egna parlament. England ingrep 1775 militärt och kriget var ett faktum. I början av kriget var det engelsmännen från England som tog kontrollen. De engelska soldaterna var inte så många men väl tränade och hade tyngre vapen. Efter en tid började fransmännen att hjälpa kolonisterna med

vapen och pengar. Nu vände kriget och engelsmännen från kolonierna började vinna. 1783 så kontrollerade kolonialisterna alla stater i Amerika. 1789 blir kolonierna ett eget land Amerikas förenta stater. Det är det land som vi idag kallar USA. Det som gör den amerikanska revolutionen till en mycket viktig historisk händelse av minst två anledningar. För det första blir Amerikas förenta stater den första moderna demokratin i världen. Thomas Paine skrev en bok som heter “Common Sense” där han säger att makten ska utgå från folket, utövas av folket och gagna folkets intressen (Of the people, By the people and For the people). Det här är hur en modern demokrati ska fungera och de flesta demokratier i världen har som mål att fungera. För det andra utvecklades USA under 100 år fram till 1870 till världens ledande stormakt vilket har påverkat världshistorien och den kultur vi lever i. Vi tittar ofta på amerikanska tv-serier och har amerikanska kläder på oss.

Varför dominerade européerna världen under 1800-talet?

Det finns många hypoteser (gissningar) om varför europeisk kultur dominerar (bestämmer) världen idag. Jag vill lyfta fram sex faktorer (saker) som jag tror har varit extra viktiga. Den första är tävling. I den västerländska kulturen har individualism och tävling varit viktigt de senaste fem hundra åren. En smed tävlade om kunderna med en annan smed. Resultatet blev att endast den bästa smeden överlevde. Att den bäste får

jobbet kan man kalla för meritokrati. På 1800-talet hade tävlingen pågått så länge så att européerna hade de bästa båtarna, fabrikerna, varorna och tjänsterna. Den andra faktorn är vetenskap. Vetenskap bygger på att man tittar på verkligheten och drar slutsatser av det man ser. Om en mur föll över en grupp människor under medeltiden såg människorna detta som guds straff. Saker och ting hände på ett övernaturligt plan. När det vetenskapliga tänkandet tog fart började människor fundera på varför muren föll. Om den var felbyggd så höll man byggarna ansvariga för sina fel. Detta ledde till bättre murar och bättre kvalitet på de mesta. Den tredje faktorn är demokratin. Demokrati innebär att man kommunicerar (pratar) med varandra och försöker hitta lösningar som alla är nöjda med. När detta inte fungerar har demokratin en metod att lösa konflikter, man röstar. Demokratin gjorde att fler och fler europeiska länder blev mer stabila medan många länder i Asien drabbades av upprepade uppror och krig. Den fjärde faktorn är medicin. Européerna skaffade sig kolonier (landområden) runt om i världen. Detta ledde till att européer smittades av nya sjukdomar, sjukdomar som vi så småningom blev resistenta mot. Dessutom ledde sjukdomarna till att mycket pengar satsades på sjukvården. Sjukvård och ökad resistens ledde till friskare människor som levde längre. Den femte faktorn är marknadsekonomin. Marknadsekonomi innebär att människor köper och säljer på en marknad. Det går inte att sälja saker som ingen vill ha. På

så sätt slösade samhället inte bort pengar på för mycket onödiga saker. Den sista faktorn var den europeiska arbetsetiken. Protestanterna sa “Ora et labora”, vilket betyder arbeta och be. Redan tidigt under 1500-talet började européerna att utveckla en form av avtalsrätt, vilket betydde att den som sålde en vara också var tvungen att leverera den och att den som köpte varan var tvungen att betala det överenskomna priset. Med tiden blev detta det vanliga beteendet, vilket ledde till att den europeiska ekonomin blev starkare än den asiatiska eller den afrikanska. De här faktorerna tillsammans ledde till att européerna fick ett försprång jämnt emot andra länder.

Anschluss och Lebensraum

Den tyske diktatorn Adolf Hitler var Tysklands ledare 1939-1945 var nationalsocialist eller nazist som det oftast kallas idag. Hitler trodde inte på demokrati utan trodde att samhället skulle bli starkare om de starka utrotade de svaga. Svaga grupper var judar, intellektuella, slaviska folk och socialister. Därför skulle samhället bli bättre om dessa grupper utrotades. Fyra viktiga begrepp är Anschluss, lebensraum, imperialism och rasism. Anschluss betyder att om tyska medborgare förtrycks i ett annat land så upplevde Hitler att han hade rätt att anfalla det landet för att skydda sina medborgare. Lebensraum betydde att tyskarna behövde plats att växa som folk. Hitler

ansåg därför att han kunde ta delar av Polen (slaviskt svagt folk) och ge till det växande tyska folket. Imperialism betyder att starka länder upplever att de har rätt att ta över “svagare”. Rasism innebär att man anser att det finns olika människoraser och att visa raser är överlägsna andra raser. Att det här sammantaget gjorde att Hitler tog beslutet att invadera det slaviska Polen. Dessutom fanns det många judar i Polen som enligt Hitler skulle utrotas. När Hitler invaderade Polen trodde han inte att detta skulle leda till ett världskrig. I det sista ville undvika ett krig med engelsmännen, som han respekterade.

Strejken i Sundsvall 1879

Sundsvalls stad hade vid strejkens utbrott 9 000 invånare och staden såväl som de närliggande sågverkssamhällena Skön, Alnö och Njurunda landskommuner växte snabbt till följd av trävaruindustrins genombrott. Totalt 23 ångsågar fanns i Sundsvallsområdet. De så kallade träpatronerna (företagsledarna) hade investerat i moderna effektiva ångsågar som ersatte de gamla vattensågarna. Fattigdomen var emellertid stor bland arbetarna och livet hårt. Bostäderna som tillhandahölls av sågverket bestod vanligen ett enda rum, där förutom en familj även lösa arbetare kunde inhysas. 1879 bröt en stor depression (ekonomisk kris) ut. Priserna på trävaror sjönk, vinsterna sjönk och för att motverka detta sänktes arbetarnas löner till omkring en krona om dagen för 12 timmars

arbete. När träpatronerna fick stödlån från staten på tre miljoner kronor för att kunna hålla produktionen uppe firade de med en stor fest. Trots detta höjdes inte arbetarnas löner och strejken var därmed ett faktum.Den 26 maj började strejken vid Heffners sågverk och spred sig snabbt. En växande marsch av arbetare gick från sågverk till sågverk i Sundsvallsregionen, och som mest deltog 5 000 arbetare i strejken. Alla Sundsvallsregionens sågverk utom ett drogs med i strejken. De strejkande slog läger vid Norra berget, och sedan utan lov på Skarpskyttebanan, en halvö nära Kubikenborg. Strejken var kännbar ekonomiskt för sågverksägarna, eftersom de måste erlägga väntpengar till de många fartyg som anlänt inför vårskeppningen.Sågverksägare och landshövdingen kallade in stora militärstyrkor med bland annat ett flertal kanonbåtar och en kulspruta. Arbetarna hade god disciplin och höll sig nyktra och hade bönemöten på kvällarna. Efter åtta dagars strejk gav landshövding Curry Treffenberg arbetarna ett ultimatum: återgå till arbetet eller bli vräkta och fängslas enligt lagen om lösdriveri, och hotade att återkomma nästkommande dag med bajonetter. De strejkande skrämdes därför till att återuppta arbetet. Landshövdingens och militärens agerande gjorde att konflikten avslutades utan att sågverksägarna behövde förhandla om arbetsvillkoren. Träpatronerna ställde till med ytterligare en fest för att fira

segern. De som återstod på Skarpskyttebanan tvingades bort med bajonett. Polis och militär häktade senare arbetare som pekats ut av sågverksägarna för att vara fanbärare eller ha uppmanat andra till strejk. Flera arbetare hindrades från fortsatt arbete i staden, och vräktes med sina familjer från sågverkets bostäder.Landshövdingen hade haft stöd av kung Oscar II och förklarade senare sitt agerande med att våld hade begåtts mot arbetare som inte ville delta i strejken, och att han bedömde att en sammandrabbning var trolig mellan de strejkande och de strejkbrytare från Finland och andra platser som var på ingående. Landshövdingen menade att han därför hade kunnat tillämpa upprorslagen, men ansåg sig ha använt "ett mildare behandlingssätt genom att helt lugnt spränga strejken". Landshövdingen förklarade häktningar som lett till frianden med att han varit förd bakom ljuset av några sågverksägare. Strejken avslutades den 4 juni 1879.För flertalet av arbetarna ledde inte strejken till förbättrade villkor. Daglönen i Tunadal höjdes emellertid från 1,25 per dag till 1,50.[4] I Svartvik begränsades arbetet till kl. 18 på lördagar i stället för kl. 20, och äldre strejkande fick ersättning med 1,50 per strejkdag därför att de ansågs tvingade till strejken.[6]En sammanslutning bildades vid Stockviks sågverk någon tid efter strejken 1879 och som hade till uppgift att samla en strejkkassa för

kommande strider. Ansvaret för kassan lades på frikyrkopastorn Isak Boström, som även hade valts till ordförande för den delegation som företrädde arbetarna under förhandlingarna med Treffenberg. Han tillhörde inte själv den gryende arbetarrörelsen, men valdes för att han så tydligt hade förklarat arbetarnas fattigdom för Treffenberg. De flesta föreningsmedlemmarna var enligt Boström medlemmar av baptistförsamlingarna eller waldenströmare – liksom Sundsvallsstrejken hade uppburits av frireligiösa, som hade erfarenhet av föreningsliv. Efter August Palms första besök i distriktet föll strejkkassan fullständigt samman, efter att Palm i ett våldsamt tal och med grovt språkbruk angripit religionen. Följden blev att de troende stockviksarbetarna – bland dem Isak Boström – skrämdes bort från den gryende fackföreningen, som någon tid därefter var ett minne blott.Vid den strejk som utbröt 10 år senare var arbetarna sålunda ännu inte organiserade. Det var först långt senare när arbetarna var organiserade som förhandlingar om villkoren skedde mellan parterna.

Tre viktiga kvinnor för rösträtten

Det finns många kvinnor som har varit viktiga i världshistorien och många som kämpat för den kvinnliga rösträtten. Jag har valt tre kvinnor här. Den första är Abigail Adams som var fru till Amerikas president John Adams (1797-1801).

Efter den amerikanska självständighetsförklaringen sa hon till sin man: "I long to hear that you have declared an independency. And, by the way, in the new code of laws which I suppose it will be necessary for you to make, I desire you would remember the ladies and be more generous and favorable to them than your ancestors.” Fritt översatt betyder det: ”Jag är glad att du har förklarat landet självständigt. Och, jag antar, att du nu måste stifta många nya lagar men jag önskar att du då kommer ihåg kvinnorna och är mer generös mot dem än vad dina förfäder har varit.” Under den amerikanska revolutionen fick kvinnor ett större inflytande eftersom männen var ute i kriget men efter revolutionen togs rättigheterna tillbaka eftersom männen ville ha tillbaka sina arbeten och sitt bestämmande. Nästa person som jag vill lyfta fram är Elizabeth Katie Stanton som var en ledare för rörelsen för kvinnlig rösträtt. Hon sa: “Wasn’t Jesus born by a woman” Fritt översatt: "Föddes inte Jesus av en kvinna”. Det man måste komma ihåg är att världen på Elizabeths tid var mycket religiös och hennes sätt att blanda in bibeln i debatten skapade både stor beundran men retade också upp många. Elizabeth Katie Stanton menade att många män använde Bibeln för att rättfärdiga att de behandlade kvinnor dåligt. Den sista kvinnan som jag vill lyfta fram är den kvinnan som verkligen skapade den första kvinnliga rösträtten, Kate Sheppard. Kate Sheppard var ledare för suffragetterna i Nya Zeeland. Hon sa: "all that separates, whether of

race, class, creed, or sex, is inhuman, and must be overcome.” Fritt översatt: “Allt som skiljer oss åt, om det är ras, klass, bakgrund eller kön, är omänskligt och måste överbryggas”. Kate Sheppard ville att män och kvinnor skulle ha samma rättigheter. Sheppard lyckades övertyga det nyzeeländska parlamentet om att det skulle vara en bra idé om kvinnor fick rösta. De nyzeeländska kvinnorna var redan organiserade i Temperence-rörelsen vilken hade som mål att få männen att dricka mindre. Nu organiserade man sig för kvinnlig rösträtt. Kvinnan hade redan en stark roll i Nya Zeeland eftersom befolkningen var liten och kvinnor behövde förvärvsarbeta. 1893 fick nyzeeländska kvinnor som de första kvinnorna i världen, rösträtt. I Sverige fick kvinnor rösträtt 1919 och kunde använda sin rätt i valet 1921. I Saudiarabien får kvinnor inte rösta.

Svenska kvinnor för rösträtt

Signe Bergman född 10 april 1869, död 1960, var en av de ledande medlemmarna i den svenska organisationen Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR) och var ordförande mellan 1914 och 1917. Bergman representerade även Sverige vid flera av Alliances kongresser 1909-20. Hon spelade en ledande roll i den internationella konferensen för kvinnlig rösträtt i Stockholm 1911.Hon arbetade en del år i Storbritannien, bland annat i sin kusin Martina Bergman-Österbergs

gymnastikinstitut och som assistent till en forskare på British Museum. I England blev hon inspirerad av de brittiska suffragetterna. Hon blev kassör i Sveriges allmänna hypoteksbank 1907 och redaktör för tidningen Rösträtt för kvinnor. Hon bodde ensam i en våning, något som under denna tid ansågs omoraliskt för en kvinna. I en intervju i Iduns specialnummer om den internationella kvinnokongressen förklarade hon varför hon hade blivit medlem i rösträttsrörelsen: "Det var Carl Lindhagens andra motion om rösträtt för kvinnor som utsattes för hån och bara sablades ned. Det var ju för vår skull han strävade, skulle då inte kvinnor som jag ställa upp?" Bergman var organisatör för Den internationella rösträttskongressen i Stockholm (1911), som uppfattades som en stor framgång och brukar kallas den svenska rösträttsrörelsens största triumf. Signe Bergman avgick som ordförande för LKPR efter att en motion om kvinnlig rösträtt hade röstats ned 1917. Lydia Wahlström var dotter till kyrkoherden Johan Gustaf Wahlström och Ida Schmidt. Hon skrevs in vid Uppsala universitet 1888 och blev tre år senare fil.kand. i historia, nordiska språk och statskunskap. 1898 disputerade hon - som andra svenska kvinna. 1892 grundade Wahlström "Upsala Kvinnliga Studentförening" och blev dess första ordförande. Medlemmarna i föreningen var de första kvinnliga studenterna i Sverige som bar studentmössa offentligt, vilket ansetts opassande. Efter examen studerade hon i arkivvetenskap i Köpenhamn, undervisade i

kristendomskunskap i Uppsala, drev en flickskola i England och blev sedan rektor för Åhlinska skolan i Stockholm.Wahlström var aktiv i rösträttsrörelsen och den tidiga kvinnopolitiska debatten. I Föreningen Heimdals Folkskrifter gavs hennes "Den svenska kvinnorörelsen" ut 1904 (nr 84). År 1933 gav hon ut boken med samma titel, Den svenska kvinnorörelsen. Wahlström var en av grundarna av Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt, LKPR, och blev en av rörelsens teoretiker och ideologer, tillhörde dess mest aktiva resetalare och skrev både artiklar och rösträttsbroschyrer. Hon var även dess ordförande 1907-1911, och hennes akademiska titel gav rösträttsrörelsen vetenskaplig legitimitet. Hon representerade Sverige vid flera internationella kvinnokongresser. Wahlström var även verksam i Fredrika Bremer-förbundet och fick 1939 professors namn.

Samernas historia under 1900-talet

Samerna är en av Sveriges urbefolkningar och har levt i Sverige under lång tid. Upplösningen av den svensk-norska unionen 1814–1905 innebar att det blev svårare för samerna att röra sig över gränserna. Många hade tidigare rört sig mellan sommar- och vinterbeten i Norge och Sverige, en del även bort till Ryssland. För att lösa situationen gentemot Norge, som inte ville ha "svenska" samer på sina marker, förflyttade

Sverige ett antal familjer längre söderut ända ner till Vilhelmina i Västerbotten. Detta brukar kallas tvångsförflyttningen av Karesuandosamer. Hur mycket tvång det rörde sig om är omtvistat. Bakgrunden var en långvarig tvist om gränserna på Nordkalotten som till sist bl.a. ledde till att svenska samer inte fick beta sina renar i Nordnorge på sina traditionella sommarbeten vid kusten. Resultatet blev att det fanns för många renar i förhållande till betestillgången längst upp i norra Sverige. Alternativen var slakt eller flytt och många familjer anvisades nya platser längre ner längs fjällkedjan. Det ledde i sin tur till konflikter med de söderboende samerna som tvingades ge plats åt nykomlingarna. Nordsamerna hade också en radikalt annorlunda renskötselmetod – extensiv renskötsel – som innebar att flera familjers och gruppers renar hölls i stora hjordar som bara kantbevakades. Sydsamernas traditionella renskötsel – intensiv renskötsel, där renarna hölls i små hjordar – slogs sönder och många förlorade även sina renar. Denna historia är än idag som ett öppet sår för en del samer, främst i Tärnaområdet. Under rashygienens i början av 1900-talet tidevarv blev samerna i likhet med andra etniska grupper utsatta för kränkande handlingar, då andra raser än den "nordiska" ansågs sämre. Exempel på rasistisk forskning är den som bedrevs vid Statens institut för rasbiologi. Nationalromantiken innebar bland annat en åsiktsströmning där man ansåg att varje folk hade sin bestämmelse: lappar skulle vara lappar och sköta renar. Istället för vanliga skolor

så byggdes kåtaskolor, enligt 1913 års nomadskolereform. De började ersättas av modernare alternativ under 1940-talet, men ända in på 1950-talet fanns de ändå kvar längst upp i norr. Många samer menar att detta, även om nomadskolorna infördes i all välmening, var ett sätt att neka dem ordentlig utbildning och hindra dem från att moderniseras. Först under 1950-talet och 1960-talet började de samiska skolorna likna moderna skolor, även i skolplanen. 1977 bytte skolformen "nomadskola" namn till sameskola. Mellan samerna och den svenska staten finns sedan lång tid tillbaka en grundläggande konflikt om mark och dess användning, som i grunden liknar den nordamerikanska vad gäller indianerna även om konflikterna inte tagit sig lika hårda uttryck. Flera rättsliga tvister har förekommit mellan renägande samer och svenska staten respektive markägare om vem som har rätt till marken, däribland Skattefjällsmålet och Nordmalingsmålet. Samerna har i modern tid börjat söka sig tillbaka till sina rötter och vill återknyta till sitt samiska arv även utan att äga renar. Den som är renskötare och talar samiska har hög status inom den samiska kulturen. Samer som inte var renskötare blev hänvisade till den svenska skolan. Den rasistiska politiken som bedrevs av svenska staten kallades för ”Lapp ska vara lapp.” Det finns många samer som hellre lever som svenskar efter den psykologiska mobbningen. Man mätte skallarna på samerna. Svenska forskare grävde i början av 1900-talet upp kranier från samiska gravar.

Sametinget vill att 12 kranier ska återlämnas i samisk ägo. Det samiska Siida-systemet ska vara till hjälp med renskötsel och samisk gemenskap. Nomadiska renägande samer och svenska markägare har drivit rättsprocesser många gånger angående vem som har rätt till marken. Sametinget är en statlig myndighet som drivs av svenska staten. Samerna har förlorat ett stort antal betesmarker men Sametinget ser till att renskötare ändå klarar sig. Sametinget har i princip inte heller någon politisk makt utan det är istället den svenska staten som har full kontroll. 35 procent av de norska samisktalande samerna känner sig utsatta för diskriminering i dag. Den känslomässiga smärta som många samer känner kan ge upphov till fysiska sjukdomar som hjärtsjukdomar. Det finns mycket fler självmordsfall bland samer än bland svenskar. Assimileringen sedan medeltiden och framåt, gick fort och även om det ryktas om att samerna är folk med många förmåner, visade det sig att bara är den renskötande folkgruppen som får bidrag. Svenska regeringen hävdar att de inte är tillräckligt jämställda. Därför har regeringen satsat pengar för att de samiska kvinnorna ska bli jämställda med männen. Sametingets styrelseordföranden har på senare tid varit kvinnor. Det är svårt för många att tala om att de är samer när det finns fördomar mot dessa. Det var förr vanligt att bli kallad lappdjävel så därför finns många samer som hellre lever som svenskar.

Sovjetunionens fall

Sovjetunionen var en samling med länder runt Ryssland som existerade mellan 1922-1991. Sovjetunionen var en socialistisk diktatur med Ryssland som ledande nation. Tillsammans med andra länder i östa Europa bildade man Warszawapakten, en militär organisation som man ville skulle bli lika mäktig som NATO (den amerikanska motsvarigheten). Ideologin i Sovjetunionen var socialismen. Pengar skulle tas från de rika och ges till staten för att alla skulle få det bättre. De ekonomiska skillnaderna i Sovjetunionen var stor och i början av unionens tid fungerade politiken. Arbetslösheten sjönk, människors hälsa blev bättre och läskunnigheten blev bättre. Ganska snabbt blev det emellertid sämre. De nya socialistiska ledarna visade sig inte vara bättre än de gamla och de roffade åt sig makt och pengar till sig själva. Dessutom fanns det stora fel inbyggda i systemet. Till exempel var det svårt att belöna dem som arbetade bra eftersom en belöning i pengar skulle göra personer till rika, vilket man trodde var dåligt för samhället. Ett annat exempel var det så kallade “kalla kriget”. Sovjetunion såg USA som sina fiender och försökte hindra amerikanarna att nå sina mål. När amerikanarna skickade vapen till Israel för att landet skulle kunna försvara sig så skickade Sovjetunionen vapen till Egypten så de kunde anfalla Israel. Skillnaden mellan USA och Sovjetunionen var att USA hade tillräckligt med pengar för att genomföra ett kallt krig. Under

1980-talet blev det uppenbart att Sovjetunionen halkat efter resten av västvärlden i ekonomisk och politisk utveckling. Unionen var fattig och fick importera mat från andra länder för att folket skulle få mat. I slutet av 1980-talet föll Sovjetunionen samman och länderna runt Ryssland blev fria. Tre viktiga förändringar som inträffade när Sovjetunionen föll samman var: Risken för ett totalt kärnvapenkrig minskade. Under Sovjettiden var de ryska kärnvapnen riktade mot alla stora europeiska städer. De kärnvapen som USA hade var på samma sätt riktade mot alla större sovjetiska städer. I och med att Warszawapakten försvann minskade risken för krig i Europa. Många av de kalla krigen slutade när Sovjetunionen försvann. När unionen inte längre fanns, fanns det inte lika många som skickade vapen till socialistiska diktaturer. En helt ny marknad öppnades när Sovjetunionen försvann. Hundratals miljoner människor ville nu ha samma saker som de personer som levde i västvärlden.

Sveriges gränser

Sveriges gränser så som de ser ut idag är en historia om våra kungar och våra krig. Perioden mellan 1521-1866 delas i svensk historia upp i fem delar. Första delen kallas Äldre vasatiden (1521–1611). I början av 1500-talet är det den danske kungen Kristian II som styr över Sverige. Sverige är en del av Kalmarunionen och enligt

den ska den danske kungen även bestämma i Sverige. En ung adelsman som hette Gustav Eriksson gör uppror och med hjälp av tyska soldater erövrar han Sverige. Han gör sig själv till kung 1523. Hans kunganamn blir Gustav I men vi kallar honom numera för Gustav Vasa. Det som är Sverige under 1520-talet är Sverige utan Skåne, Halland, Bohuslän, Blekinge som kontrollerades av Danmark. Istället hade Sverige delar av Finland, främst kusterna. I Gustavs Sverige var Stockholm i mitten av riket. Danmark var den starkaste makten i Östersjön och vi levde i ständig skräck att danskarna skulle ta över Sverige. Gustav I är mest känd för att han gjorde Sverige protestantiskt. Det gjorde ha för att komma över kyrkans pengar så att han kund betala tillbaka sin a skulder till Hansan (tyskarna). Under Gustav Vasas två första söner Erik XIV och Johan III så förändras Sveriges gränser mycket lite förutom att vi erövrade Estland. Den tredje sonen Karl IX startar krig mot Danmark, Ryssland och Polen. Både Danmark och Polen hade starkare militärmakt än Sverige under den här tiden. Näste kung hette Gustav II Adolf och han inleder nästa period i Sveriges historia, Stormaktstiden (1611–1721). Gustav var klok och avslutade kriget mot Danmark och Ryssland genom att ge dem ett gigantiskt krigsskadestånd. För att betala detta erövrade han viktiga städer i Polen och i Norra Tyskland. Nu förändrades Sveriges karta genom att vi erövrar delar av Polen och Tyskland. Rika hamnstäder blir svenska och vi blir en Stormakt. Efter GIIA kommer hans

dotter Kristina som är en duktig drottning men avsäger sig tronen, blir katolik och flyttar till Rom. Efter henne kommer en annan begåvad kung, Karl X som kanske är den person som förändrar Sveriges karta mest. I ett krig med Danmark får Sverige i och med freden, Skåne, Halland, Blekinge, Jämtland och Bohuslän. Nu är det Sverige som är en stormakt, åtminstone i Norra Europa. Under Karl XI:s tid behåller Sverige i stort sätt samma karta. Karl XII försöker besegra Ryssland men Ryssland är inte längre det svaga land som Sverige krigade mot under 1600-talet. När Karl XII blir skjuten i huvudet i Norge är stormaktstiden slut och Sverige har förlorat de flesta områdena i Tyskland, Estland och Polen. Under Frihetstiden (1722-1772) är det relativt lugnt i Sverige och Sveriges karta är sig lik. 1772 gör Gustav III en statskupp för att få bort den omfattande korruption som fanns i Sverige. I början gick det bra för kungen men så startade han ett misslyckat krig mot Ryssland. Då vände sig adeln mot honom och han blev mördad under en maskeradbal. Efter Gustav blev hans son Gustav IV kung under en kort period. Gustav IV blev inblandad i Napoleonkrigen och det gick inte bra för Sverige och kungen avsattes av sin farbror som blev Karl XIII. Karl hade inga barn. Därför importerade riksdagen en fransk general som i Sverige fick heta Karl XIV Johan (1818-1844). Karl gav bort Finland till Ryssland och tvingade Norrmännen till en union. Nu var Sverige och Norge i Union. 1905 blir Norge ett eget land igen.

Göticismen

Det är viktigt att förstå att historia inte är det som varit utan att historia alltid skapas av olika människor. Den historia som vi skriver idag är färgad av hur vi tänker idag. Det betyder att vi måste läsa historiska dokument försiktigt. Ett exempel på detta är Göticismen Under 1600-talet ville Sverige vara en stormakt och behövde en historia som passade en Stormakt. Därför blev historikern Olof Rudbeck populär. Enligt Rudbeck var det Sverige som var civilisationens vagga. De första kungarna efter syndafloden kom från Sverige och flyttade ned till Medelhavet och grundade storrikena där. Det betyder att all kultur från början var svensk. Om vår kultur är bättre än alla andras så är det inte fel att vi tar över andra länder, som vi gjorde under stormaktstiden. Under Napoleonkrigen i början på 1800-talet tappade Sverige sin stormaktsroll och vi förlorade Finland till Ryssland. Detta var en nationell katastrof som behövde förklaras. Hur kunde det starka Sverige ha blivit så svagt? Enligt det götiska förbundet som bestod av studenter, diktare och tänkare så hade den svenska kulturen spätts ut och blivit sämre av utländsk kultur. Vikingarna som götiska förbundet ansåg var starka och modiga hade förstörts av influenser utifrån. Det här sättet att tänka skulle under 1800-talet leda fram till nationalistiska partier som vi idag skulle kalla rasistiska.

Viktiga begrepp

Ett begrepp är ett viktigt ord. Det finns många viktiga begrepp i historievetenskapen. För oss i den här kursen är fyra begrepp särskilt viktiga. De begreppen är kontinuitet och förändring, förklaring, källkritik och identitet. Kontinuitet är när något är lika över en längre tid. USA har folkvalda presidenter och har haft det så under mer än 200 år. Vi kan säga det finns en kontinuitet eftersom varje president följs av en ny president. Så har det inte alltid varit. Innan 1776 så styrdes USA av den engelske kungen. Efter 1776 så blev det en förändring från att en kung styr (monarki) till att en president styr landet. Som du ser kan vi använda USA både som ett exempel på förändring och som ett exempel på kontinuitet. En förklaring är en tolkning av vad som har hänt. Vi historiker berättar inte vad som hände förr. Vi har ingen aning om vad som hände förr eftersom vi inte levde då. Istället försöker vi ge förklaringar eller tolkningar om vad som skulle kunna ha hänt med hjälp av de källor vi har. Vi kanske har hittat ett brev som en person har skrivit till en annan person och utifrån det försöker vi förstå deras relation. För att kunna göra en så bra tolkning som möjligt så använder vi oss av källkritik. Källkritik går ut på att använda källorna rätt. Om du är på en fest och ser en av dina kompisar kyssa en flicka i ett hörn så är du en källa till vad som hände på festen. Om det finns flera vittnen till kyssen så är din berättelse

mer trovärdig. Om du berättar om kyssen till en person som inte var med på festen så blir han också en källa men antagligen en sämre källa eftersom han bara hört om kyssen i andra hand. Alla som såg kyssen behöver inte vara en bra källa. Om en person inte tycker om en annan person så kanske han hittar på om vad som hände och kyssen förvandlas till något mycket mer än den faktisk var. Att prata skit om någon är inte något vi bara gör idag utan har förekommit under alla historiska epoker. Det gäller att vara kritisk till källan, att vara källkritisk. En källa är mer trovärdig om den ligger nära i tid, rum, språk och kultur. Om en person levde under samma tid som Jesus och säger att han träffat Jesus är detta tänkbart. Lever han 100 år senare så kan han inte själv ha träffat Jesus utan har fått berättelserna i andra hand. Det är också mer troligt att en person som levde i närheten av en plats Jesus predikade verkligen har hört honom. Det är inte lika troligt att en person som levde i ett annat land hade hört Jesus predika. Jesus talade arameiska, kanske hebreiska och kanske lite grekiska. Personer som säger att de träffa Jesus och hört honom predika på andra språk är inte trovärdiga, inte heller personer som sett honom i t ex romerska kläder. I nya testamentet finns det en berättelse där befolkningen i staden Nasaret ville kasta ut Jesus från en klippa eftersom de var så upprörda över vad han hade sagt. I den historiska staden Nasaret fanns ingen klippa. Därför kan vi vara ganska säkra på att den berättelsen inte är sann. Det är alltid viktigt för

historiker att vara källkritiska så att de inte förvränger sanningen allt för mycket.Varför kan två historiker tycka olika?Ibland kommer historiker fram till olika förklaringar till vad som hände och varför. Ett exempel är första världskriget. Första världskriget var ett krig som startade för hundra år sedan, 1914 och som pågick fram till 1918. I kriget dog ungefär 65 miljoner människor. Den vanliga förklaringen på varför Första världskriget bröt ut är att en serbisk man som hette Princip sköt en Österrikisk prins. Österrike startade krig mot Serbien. Ryssland stödde Serbien i kriget. Detta använde tyskarna som skäl för att anfalla Ryssland och Frankrike och så var kriget igång. Det är Tyskland som utmålas som den stora skurken. Det är ett sätt att se på saken. Ett annat sätt att se på saken är att både Ryssland och Frankrike hade rustat upp i många år och skaffat sig fler soldater och fler vapen. Varför köpte man så mycket vapen om man inte skulle använda dem? Skulden till kriget kanske måste läggas på alla de länder som under årtionden rustade och rustade sina arméer. Att historiker kommer till olika slutsatser eror på att de tittar på olika källor och tolkar källorna olika. Om en historiker bara tittar på tyska dokument som skrivs innan kriget får han intrycket av att det är Tyskland som startar världskriget. En annan historiker tittar på Rysslands och Frankrike försvarsutgifter och får en annan bild av vad som hände. Dessutom är olika historiker olika intresserade av att studera

olika saker. Det brukar man kalla för förförståelse. En rasistisk historiker kommer att leta efter orsaker till krig och konflikter i olika folkgrupper men det är inte bara rasister som har en förförståelse. Vi tar alla med oss vår bild av världen nä vi försöker förstå den.