I

ly . f F 3.3. . Stockholm 24 ~ e p t e n i b e r 1908 1':a &kg.

. P r e ~ ~ u n ~ e ~ a t i u ~ r r p r i s : 'I1 hr ... kr. 4: 60 'I2 br ... kr. 2: 60

B... 8 s:rjo11l4 #... i:zi LBsnummer 10 Bre.

I'rennmeration skcr savnl i landsorten som 1 Stockholm 11 nii.rrnaste posttrustalt ellcr bok- hnndcl.

Itedllktion : ~lastersa~i~nelsglrta~i 61, en tr.

T e l e f o n e r : Allm. 63 63. Riks- 1% 86. -

Utgifllingstitl livtwje torsdng.

RbdtrktBr o. nmrhrig i~tgifvltrc:

E L L E N K L E M A N . - hJottt~g~ilngstitl.

la. J -2. -

S t n s k l ~ n l n ~ 1008, Abuldadets tryckerl.

Expedition ' oc11 A n ~ ~ o n r k o n t o r :

;\I&stersamnclsg~tn~~ 61, en tr. -

Post- nch telegrnmadress : I)A R N I, SLOCLIIO~III.

16 ore per mm. - Enkel spaltbrcdd 60 mm.

hlarginalaunous under texten 16 mm:s hiijd per g h g 10: -. Rabrttt: 5 ggr 6 Ole, 10 ggr I0 Ole,

20 ggr 20 Ole, 50 g ~ r 25 Ole. Annons bor vnra mlamnad

seuast m h d n g f . m.

Lady Ishbell Aberdeen. - P CjrstKelse a t 1n5in11isltor, formkgrt att Eiirena mot- att :Eorenn de motsatta Bsikterna och fika dem till ett @ , . sntta Asikter, I'Grsona stridiga viljor, takt och bc- resultnt, som kuncle tilllredsst&lla alla. Hur skickligt

harskning af den egna persopligheten fordras for nit hon an leder en diskussion, bur hon som ordfiirande ined framg&ng kunna intaga en ledaude stalluiug. International r Council of Women's ordEiirnnde, lady ~ b e r d e e n , besitter i shllsynt

I hiig grad dessa egenskaper. Men. det &r hvarken den ena eller den andra af dem, soin giir sig star- knst gdlaude hos heme. DA man ser och 1161.- heme som ordr6rande,

( blir det forsta intrycket, hvilket I ocks% blir det bestkeude, ndgot- lugut och behiirskadt, ~ n e n ocksB ahgot mjukt. och varmt. Intrycket blir detsamna i det personliga urngiinget. Grundtolien i hennes viisen glir sig strax sh starkt gallande; att man ej tanker p:i

I de fliretriiden, soin beghfning och I gynesamma sociala f6rhAllandeu I- skiinkt henne. Mnu miirker, att

stiindigt klart och lugnt reder ut iutrassladc frhgor och hur tiiligt hon tager upp alla nya inkast, faster ~ n a n sig knappast vid detta, darfiir att den formelln saker- heten och fiirstdndets skarpa dock icke @o det viiseutliga hos, lady A bwdeea. Hennes personligllets riktta sarmiirke Hi- den mda af fiirsoulighet och den ijnskan att slK en brygga iifver s6ndrande motsatser, hvilka it anneteckna hela hennes upptradaude.

Lady Aberdeens lif h.ar varit siirskildt egnadt att i.rikaste matt . utvecltla alla de egenskaper, son1 beh.6fvas f6r en ledancle stallning. Dotter till en skottsk adling, lord Tweedmouth, uppvtixte hon i ett hem med andliga och politiska

kaman i Lady Aberdeens personljghet &r godheten, intressen. Redi-n som ung flicka tog hon fatt p5 det som sprider g l a ~ s och . ljus iifver henries viiseu och sociala arbetet och bildade klubbnr och hem filr nrbe- skiinker innehbll Bt alla -henues ofriga egenskaper och terskor. 1877 giftc lion sig me& earlen af Aberdeen. foretraden. Under de l&nga- och svtirinvecklade stadge- Heunes lychliga iiktenskap gjorde helme ej till en diskussionernrc under konferensen blef ocks& hufvud- egoist, sonl icke sallau bander med den lyckligt gifta intrycket a£ hennes ordfijraudeskap hennes str&t.rw~ kviunau. Lady Aberdeen hade allt for latt kunnat

begransa sig till verksamheten' i sitt hem oc11 det siillskapslif, soin tillhrjr hemes hbga sociala stall- ning,. och gliimma, att utanfor hennes krets fanns en varld af mBnniskor, hvilkas liela tillvaro ar cn kamp for. lif vets . uppehiille och f br hvillm ingen andlig utveckling gifs. ' Sr9, b1e.f dock ej Pbrl~Lillaadet. Det finnes for mycket af arbetseriergi och vakehliet for hvad -som sker hos lady Aberdeen, for att hon skulle kuuna begransa sitt lif till lleininets viirld;

- I-Iepnes mans stallning, fbrst som hog .limbetsinan i ~kot t l ind, sedau soin vicekonyng i Irlan d, general- guveriior i Canada och nu Ater s o n vicekonung i Ir- land, . .. - har g i fvi heline. tillfalle att satta sig in uti po- litiska, sociala. och ekonomiska frkgor och att forviirfva k.aimeclom om olika sainhtlllsklasser, oin deras 6nsk- ningar. och strafvaaden. Men hon stqunar ej vid in- sikterua darom ; ! med rikta engglslr energi och praktislr formhga0 griper hon in i forhhllandena och solrer om- gesfalta' dem. - I Irland skapar 11011 nya forvarfskallor Bt befolkningen, stlrskildt f6r den kvinnliga; genoln h e m e fbres den irlandska spetstillverkningen ut pB varlds- ~narknaden. De svHra Bygieniska missfijrh Allandem bland den irlh~dslra befolkningcii arbetar lady Aber-

- deen ph att afhjalpa, lcampen mot tuberkulosen har Lo11 upptagit i Irland. Ho11 har organiserat och organiserar

. 8nnu kvinnorna. Sarskildt i Skottland oc11 England hafra kvinnoforeningar bildats fiir att fostra kvinnorna till politisk ~jalfst~andighet och eget omdijme. I de organisationer, dar lion intrader som den leclande, vidgar hon synpuukterpi och arbetsornrA.de11.a. SB har hon- bland annat gjort i Canada.

~fvera l l t , dtlr lady Aberdeen haft sin verksam- hetskrets, har hon mijtts af starka motsatser. I Irland hafva 11011 och hennes inan stktt soin den engelska krouans representanter gent emot en befolk- ning, som fordrar full politisk sjalfstandighet. I Ca- nada har hon inott motsatsen mellan de olika nationa- liteterna, den franska - den ursprungliga men bese- grade - och den engelska - den hilrskande. I)e som sett hennes verksamhet p& uiira hhll b&de i Ca- nada och Irland, saga att hon genonl sin personlighet lyckats f 6rsona de stridiga elementep. Man tviflsr icke pA denna lady Aberdeess forrmbga, db. mnn selt henne s&som ordforande f or International Council of Women fiSrena representanter for 23 i,olika stater till gernensamt arbete och gei~ensa~nrna j intressen. Det &r visserligen sannt, at t dessa kviunliga representan-

I

ter, soin st& hbgt. i bildlling ocll iatelligens, sjalfva onska ett sb godt samarbete son1 1.11bj1igt~for de ge- inensamma. intressems skull. Men det Br ocksh m- turljgt,, att dessa kvinuor 51'0 sl$kt pbvcrkadc af sinn respektive landers politisla, ekoliomiska och kulturclla f brh hllaud'en och att det in Angen' g h g sliall vnra s v h t 11og att ,i eamnrbetet frjgbra sig f r in de uppfattuingar, soln ii&o bilrande for representantens eget*laucl, och att det understundoni kau vbra rent af nddvrindigt, i t t en uppfattning vidmakthAlles, som i nkgon m&n verknr stbrande pB samarbetet.. D i Hr en sidan- oi-dfiiranile soin lady Aberdeen . ph . sin rltta plats. Pins. det en mbjlighet, siiker 11011 jii~lilia ut, lyckas det ej,,. iir drir nhgot i hennes r6s.t bell l-~ennes godi leende; son1 ta- ger bort tnggen och liiser misst~i.m~iingen.

E n egenskap, som ~ n a n sturkt beuudrar 110s' lady Aberdeen, rir lienaes arbetsftirmdga. Under de'dagar kouferensen i Geubre' varade, rackte hon till filr allt - att leda konferensens saiil:~autrtiden och de en- skilda miitena, soin hbllos med de olika nationalforbun- dens, ordfijranden, att hhlla tal vid de bhda officiella mottagningari~a och att vara personligen intresseracl for I~var ocb en, soin 11011 koln i beroring ined. Iclre ett ogonblick trijttnade boa, ordfijranden var jliardigare iiu ndgon af lronferensens medlemmar, aybetatimmarnn forlangdes, det slapp'nande intresset hall hou vid lif. PA silt l u g w satt l%ter hon karma, att Bar nzlisk ar- betas. Ger -11011 efter, tager 11011 igen en anmn g5ng. Det ar hennes fasta viljn, son1 1Ater fbrnimma sig. Att 1101.1 iniiste ha en stark vilja iir tydligt, d& ma^^ vet huru inycket lion utriittat, men SA som man lar karma la- dy Aberdeen i egenskap a.f ordforaude och enskild under en veckas tid, framtrader den dock ej direkt. Besliijad. a£ ett Iatt skiilmeri anar man den under- stundom. Sjalfbeha.rskning rhdde 6fver den och god- heten gaf den mR1.

Att gifva en skildriug af lady Aberdeen ar icke min uppgift. Jag har endast velat framhAlla det ks- rakteristiska och centrala i liennes personlighet, s a " son1 jag uppfattade den under de dagar lady ~ b l r d e e n ledde - den iiiternatijmella konferensen i Geubve. Sh so111 lady Aberdeens intelligeus, praktiska cluglighet och viljekraft Bro genomyrade a£ de basla lcvinldiga egenskaperna - hjiirtttts godhet och viirlne - skulle man onska, att alla kvinuors vore.. Manskligheten skulle nog dk .vara battre.

AF ~ G N - Y dh--onskar -f~amgBng Bt densamma, g6r dB hvad

N; kan. for en okad spridning genom .att uppmana vanner och bekanta att prenumerera. Betahk a,tt en tidnings spridning utgor den ekonomiska grundvalen for dess existens.

~ e t .iir af .sarskild . vikt, att nu under Brets sista kvartal arbeta f6r nya prenu-

meranter' af ?idningen, . . sB att upplagan for det nya Bret lattare kan beraknas.

Proportionella val. FiSr Dagny nf D:r Gnlli Petrini, f . Rossnnder.

Slutligen upptager tabell VI Socialisterna.

Tabell VI. Socialisterna. .Rost t d 2928.

Partidisciplinen' ar har sA stor, att 2,619 listor upp- tagn samlna tre f6rsta narnn, hvilka dB g$ in pB denna grund. Men blott 2,023 listor upptaga jamte dessa 'samma tre forsta namn Bfven N, och dB detta tal Br mindre iln fyra feintedelar af rasttalet (2,928 += 2,342,d) g&r N ej in af denna anledning, utan man mBhste Bfvergk till sainmanrakningen efter Fria Grup-

. . pens metod, l l~arvid N och 0 fA lika mAnga roster. Db, skall lottning dem emellan &a rum. Vi antaga, att N kommer forst, och man f t dH ordningen: I<,

. L, Rf,. N, 0. Sedan ordningen i nom partigrupperna sAlunda Br

bestarnd, kommer slutrakningen mellan partierna ef ter d'Hondts regel, modifierad som forut namnts for de gemensamma lrandidaterna. Dema rakning Hterfiimes i tnbell VII, dmr partierna uppforas med siaa rijsttal och kandidater och Fria . gruppen med rijsttal for

-

hvar kandidat.

Tabell VII. SlutrAkning.

' ' K, I,, M, N, 0 2,023 K, L, M 596

11. M. 0 309

- N, 0 5 0 5 , ~ ~ - -

N.' 0 309

(Forts.. o. slut fr. ftireg.. n:r).

hvarefter deras jiimforelsetal blir 1,251. Nu se vi, att fria gruppen lcornmer hbgst med A:s ta.1 1,844. A skullc all.tsi"l 11s fhtt fernte platsen, men A ar redan inne och inan in&ste i stallet skaffa en anusn fenlte 111an. Harvid m&ste inan dock fijrst inkttaga, att A nu raknas. blott soin en half pB hvartdera sti-illet. Detta 11ar ingentiag att betyda i den fria gruppen, som intet geinensarnt rosttal bar, utan det narlnaste jamfiirelsetalet diir blir i alla fall H:s 641. Men de inoderata anses harefter blott ha f&tt en half plats, och deras jiimforelsetal skall darfiir raknas om. De- ras rosttal, son1 nyss skulle divideras med 2, skall nu i stallet divideras med 11/, (d. V. s. lnultipliceras med

hvilket gor 1,486,~i. Jarnf6relsetalet skall shledes lned .anledling af att A ghtt in i deu fria gruppen hojas frHu 1,115 till 1.,486,67. Detta gor, att den fernte platsen tillfaller de moderata ocll C g&r in. .De valde Bro F, K, A, H, C. Anmarkas biir, atk om rakniugen skulle hafva fortsatts vidare, hade illan f&tt riikna att de lnoderata TAtt 11/, plats, sb ati deras rosttal rnhst.e divideras ~ned 2l/, o. s. v. De moderata ha sbledes med . bistdtid af fria gruppen fAtt in tvA kandidater, de liberala tvh ocll socialisterna en.

Om n&gou representant afgSr iman inandatet ut- lopt, sknll fyllnadsval ej aga rum, utan en ny rost- sa~nwanrtikaiag inom dell ~alsedelsgrupp, for hvilken den afghngne blifvit vald, skall dh foretagas, darvid man blott tar l-ilinsyn till de valsedlar, hvilkas riist- vkden tillgodoraknats den nfgb~gne.

itskilljga bestiiinmelser, afsedda att hindra val- trassel, ha inforts, sdsom att om ett. namn iir otyd- ligt eller galler icke valbar person, s& anses det obe- fiatligt,, men sedeln i ofrigt kasseras ej, som nu ar fillet. LikasG skola anlnilrkningar mot rostlangden goras . fore valet., icke s%som nu eftergt, for att fh hela valet upphafdt. Detta torde vara ytterst nodvandiga

--.- -

-. fbrsiktighetsmAtt, ty om det kan - visas, att personer obehorigen rostat eller uekats att riista, sA bor ju valet upphilfvas, om deras roster kunuat inverka d%rp%. Men att vid detta t-alsatt rakaa ut, huruvida ett an- tal roster kunnat inverka eller ej, det Br ingen latt ssk.

Utr&lc. ningen af valet., ar, sorn vi se, ttimligen in- all son1 vecklad, och blir det i hogre grad i samma in0

valmi-innea ha sj alf s tiindiga tycken inom partierna och soin man f i r fler gemensamma kandidater. DB emel-

Forsta platsen tilldelades de liberala, eftersoln deras lertid en' valman icke minskar partiets rijsttal och ut-

Frin grul'pen

Moderata

jlimflirelsetk 3,753 lir hiigst, och dh gAr derai firrsta sikter geuom en frhn partiets hufvudlists afvilrande kandidat F in. Dhrefter hhlfveras .rijsttalet till 1,876,a rostsedel, &r det nog troligt, att det kolnmer att fiire- (se under afdeln.). Nu. ar socialisterna hiigst med fiunas en oerhilrd mangd olika listor,,hvilket gar sam- 2,928, hvnrvid I ' g&r in, och talet halfveras till manrakningen iuom pnrtiet mycket modosam, a f ~ i l l

. 1,464. Darvid komma de moderata forst med 2,330, om valfilrrlittaren v & l icke har skyldighet att rakna hvarvid A gAr in, och jlimftjrelsetalet blir 1,115. D& ut ordningen for4 fler kandidater an som faktiskt g& iiro Hnyo de liberala filrst med 1,876,5, och H g8r in, . in vid slutrakoiugcn. , 13-vad de gelnensatnma kaudi-

Liberala 1 Socialister

- - -

daterna bet.raEar, sAb liar den Asifiten uttalnts, att aar Inan blir lner heininqstadd med de yroportiouella va- len, dessa stl sinhniugorn skulle f6rsvinna och det hli helt naturligt, att en person blott uppstiClles nf ett parti. Det #r nog mojligt, att detta blir riktigt vid de politiska valen, nlen soin vi veta, giiller det hiir att infirm c~ubbelproportionalisin, d. v. s. det propor- tionella valsiittet skall t i l l h p a s iclte blott vid val till Andra kaininaren 'utau ocksB till Fijrsta ltam~naren och dess urvsljare, och vi skoh 11s sainlna nietod of- verallt. Detla innebar, att den skall tilliimpas vid val af landstingsiulin (val nf elektorer bortfaller) och vid val af stadsfulln~aktige - i dessa bA.da fall dess- utoin forenad med graderad skala - saint vid dessa bhda korporationers val nf fiirsta ka~amarledamoter. Icrhng- ligast torde det bli vid stadsfullin&ktigevalen. Dels viiljas hiir ratt m h g a pB en gilng, hvilket ju i och for sig ii.r bra fijr den proportionella riittvisaus skull men inte gor rtiliningen' Iiittare, och dels torde gemen- samma kaudidater lcnappast kunnn undvikas. Det finus alltfdr ofta i vdra stadslullmti,ktige personer, som sh liinge lmft kommunens angelagenheter och affarer om band, i t t ingen vill undsara dem, ~ c h dA rnhste cle koinlna upp pB flera partiers listor. Fdr- hoppningen, sorn riksdagen uttalar, att vid en del dy- lika icke-politiska vnl partibeteckuii~~ icke skall an- viindns och shledes hela valet fijrsiggb ePter Tl~ieles metod, s p e s iclie nlltfiir sannolik. Alltid gijr val sig numera intresselllotsiittniu~r gallande, och d& ett parti har storre utsikter att f:i igenom sinn kandidater, 0111

det' anvander partibetecltning, fir det nog troligt, att det lroinmer att anvanda den. Pizrtierua aro namli- gen alltid battre stiillda iin fria gruppen.

Dfi vi nu efter allt att doma koinma att fh till- lampa dessn vtll redan 1910, s& barn vi emellertid gora vArt basta att siitta oss in i dein. Om detta arbete

synes svbrt kunna kvinnorna Lr8atn sig med, att i detta afseende iiro de fisgn efterblifna nliinneu. Det rhder en ganska stor ok.uunighet l~aroin Bfven bland dem, som varit de proportionella valens va~ina~ste f6resprfi- kare. 'I'roligt iir viil ocksh, att praktiken kommer ntt bereda gailska lnduga ofverraskuingar, ty det iir niistan omijjligt att ined en s5 invecklad metod forutse alla m6jliga eventuali teter. Riksdagen har ocksi vid tagit en htgard, son1 i i i synuerligen forsthndig, och det ar, att i riksdagsordui~lgen endast stir, ntt vale11 sko!a varn proport.ionella, medau hela valnie toden ar f iirlagd till en vallag. ' Denim has icke grundlags karaktar utau kan iiildras vid en enda riksdag, och harmed dsyftas tydligen att underlattn de jamkningar, som kunaa. visa sig visa a£ noden.

Nhgra alliniii~i~n anvisniugar kan nlan dock gora. Som alllnatl regel tordo galla, ntt ju storre sainman- slutuingen fir om en yartibeteckniug, dess fordelakti- gare iir det. I-Iade liberala oc11 socialister i vArt exem- pel forenat sig till ett partl, 11ade de vunnit en plats .frhn de inoderata. 0111 kvii~norna in0111 et.t parti, t. ex. vid ett stadsfull~niiktigeval, skulle vara ~nissuijjda med partiets lista, biira de ej darfor bryta sig ur partiet och soka bildn ett .eget, meii val kuuna de ena sig om

hcteckni~)zgen. Diirrned g y n & . de bast shvirl partiets soin sin egen sak: Vidare :ar att iakttaga, att om inan iir nlldeles sarskildt angelagen att fA in en eller ett par personer, biir man endust y p t a y a . cleras 9zanw2, naturligtvis under den partibeteckning, dar de eljest fiirekoinma. Darigenoin undviker man, att rbst.krnf - ten blir reducerad fijr nligon aimans riikaing.

Riittelse. I: ftjregfiende nunmer ftjreltommer i uppsatsen 0111 de proportio~~elln vale11 ett trgclrfel. .

Sid. 4.65, Tnbell V, Koliln-m I, andrn rnden stKr K, H, I, 1950, 12s I{, H, I, 1050.

I ~ v i n n o r ! Sok genom att sprida upprop och broschyrer under den tid, som HterstHr innan valen, att p b e r k a bilde m8n och kvinnor till formHn for kvinnans rost- I

I riitt. P I utgHngen af valen kommer en lgngre eller kortare rostrattsstrid for kvinnorna att bero. 1

Social kvinnobildning. en ngligen utkomnien bok,' Soziccle Fvaire1zbibc7ung af Alice Salo~non, hehsndlar f8~~at4mjhnan pil det

heme egenartadt klara och iifvertygande sattet frAgan om ntidvandigheten och viirdet a£ social- bildniug .

for krinnor. Froken Saloinoa, bekant fijr Dagnys ' 15isarinnor gelloin den i n:r 31 publicerade artikelu

,En social skol:~ for kvinnors, #r, sdsoni diir nainudes, firresthndarinna fijr deuaa aya typ. aE skola i Tysk- land, hvilken upl~riittats efter inislister af de alneri- kanska B Schools of Philautropy. Helt besjalad af den id6, for hvilken hon arbetar, riktar fr6ken Salomon nu i- sin bok eu flammande inaning till stirskildt de

f6rlniigunre klasseruas kvinnor att tilliigna sig social uppfostran och ansvarskansln. Eburu direkt stalld till de tyska kvinnorna, innefattar dei~na inaning syu- punkter och v.id&r £6rhUl&u&e11, hvilka tiro fullt till- llimpliga afven utaufor Tysklands granser, hvarfor vi l& ildgot n&nnaie vilja ingh pb desam1na.-

Det gifvess, skrif+er fijrfattarjiman, a val' ingen aunau klass a£ manniskor - och endast i form tider af djupt forfall liar det val fundts en. liknande -. hvilkell soin dessa valbergade kvinnor ej fyller niigra namnviirda plikter. Till och ined inodersplikterua skjuta de ofta iit sidan, for att endast leEva for den

lyx och'de njutningar, kulturen briugar drm, u t m att de gifva n&got i utbyte som kulturinsats.

I d essa kretsar as.beta?m rmrnnen. Kvinnau endast njuter. Hou betalar ingen tribut till samhiillet. Hon har ingen kansla af att 11011 ar skyldig en siidan. Ingen iir s& fjarran frhn varlden, s& frammande for varlden som en flicka, hvilkeh fAtt eu sfinare upprostrans; ingen iir sii isolerad midt iblaticl sina narmaste, sh utau begiepp gent ernot manniskoli&et, tidens behof och uppgifter och clet offentliga lifveb.

Det ar en skarp anklngelse, sorn en kvillna 118r riktar mot ett flertnl af sinn inedsystras - och tyvgrr en mycket berattigad anklagelse. Alice Salotnoil ser B eua sidan, huru kvinnorna bortslosn sin dyrbarn tid, sin frieka ungddmskraft ph obdydligheter, tills de sjiilfva tvifln ph lifvets varde och sin egen sjti.1. A andra sidan ser hon in5ingden af sociala uppgifter, hvilka endast kunna fyllas genoln samarbete af alla krafter, sbledes &Even af de, son1 nu ligga obrukade.

Och s% -fr&gar 11011 varmh jiirtadt : sKan skuldkans- Inn af detta och framfor allt sjiillfva skuldeil besparas vBra kvinnor 3 Kunna de fostras till pliktuppfyllelse?~

For froken Sdomou ligger svnret n&ra till hands. Fylld af entusiastn och tro pK sin ogen sociala skola ser hon en lirsning'. a[ fr5lgan-i stort genom att vid flickskolercformei~s genon~fornnde i Tyskland ined de nya utbildningsanstaltema skullme forenas 7winnoskolor, bvilka sk~llle nppta@ socialn bildningselemeut oc11 upp- fostrn flickorna till kiinueclonl om derns plikter mot clet saml~iille, i hvilket de lcfvn och af hvilket de ]not- taga sti mycket. Studiet af ~lationalekonomi, snmhlills- larn och socialetikens problem, intriingandet i cle stora filosofcraas varldskskhdning, samt socialpeclsgogisli undervisning skulle lara kvinnorna satt kiinaa sig soli- dariska, att kii~:ma ' sig sBsoin varelser, 1.1vilks hnfva uppgifter att fylla och vardeu att skapa..

Forfattarinnnu skarskkdar diirefter frhgan, i hvad rilPln 811 ~Adau upljfostmn skall alstra hBg for socialt arbete, f6r ett arbete sB lagdt, att det skulle gora den sociala ~ b a r m l ~ a r $ ~ h e t e n ~ tifverfloclig, i det att det sokte utjalnna de inest skriande kontrasteraa i det nuvarande samhallet.

, I sainmanhnng barrned underkastarhon kvinnans val- gorenliet, sarskild t f oreningsarbetet, en skarp kri tik och kolnmer till den slutsatsen, att man ingenstades i varlden sh utan alla forkunska'per Atager sig ett arbete som pA v&lgorenlieteus omriide. Allf fiir ofta sattes i sttillet for erfarna kvinnor i spetsen far viktiga sociala inrlltt- ningar shdana, soln blott iiga en klingande titel eller en fylld bijrs. Tyvarr riktas dK erfarenheten genom missgrepp, hvarigenom lef vande .forem&l blifva lidande. Under v8r tids invecklacle sociala forh&llanden ar det ej tillriickligt med ett godt h j k h och en full penning- pung for att czfb j#lpa miesforhtillandea. Till nodens afhj&lpanCle m h t e fianas kiiuuedorn om nodeus djupast liggaude orsaker samt medel och lnetoder for dess afhjal- paade. Hon kommer till den slutsatsen, att harvidlag skulle en kvinnlig social utbildningsanstalt lmfva en sarskildt viktig uppgift att fylla, i det den meddelade fuckkul~skap pb detta omriicle ocll p& sA satt andtligen gjorde slut p& den farliga dilettantismen i valgo- renhet. , .

Den socitlla utbildningsskolau skulle icke forlljalpa 1tvial.lornu till storre och modernare vetande meu val lara dcm atl; blifva njttigiz for sitt land och sitt folk till derns egen utveckling och vast.

Den starka sociala ausvarskiinslil, som genomgBr Alice Salomons bok, fir ett fullodigt; uttryck fijr hvad kvi~~uoriirelsen 11u verkligen brillgar och huru hogt den 1luli11it. Det 8r kvjnnoraa sjiilfva, soul begiirn social underrisning, fullt villiga att taga pti sig d e plikter, son1 di~rn~ecl. Bf veu pkhggas dem.

De sociala samli~llskuraer, som 118r hemma i Sve- rige under den gAngna vintern anorduades i Stock- ,

11olm och pB audra platser, Bro ett bevis p8,. n tt vi icke Kro efterblifnn. Skulle Inan icke kunna tauka sig, ntt dessa kurser, i likhet med froken Salomons forslag, skulle kunna Eorbiudas ined fortsattningskurserna till vhra flickskolor? Det unga sliikte, som 116 viixer upp, skulle d:"l varcz - v ~ l rustaclt att taga upp det sociala ocb, politiska ausvar, soin salnhltllet icke mycket langre kau drojn med att tilldela det.

Politiskt mote i Stockholm den 16 september 1908.

De tre huvudpartiernas staining till RvinnorOstratten.

7-et mote, sorn filreningen for kvin,nans politiska @ r6strH.tt mordnade i Stpckholm A Runnns stora s d den 16 september med anledning a.f de phgAencle riksdagsmannavale~~, vnr aunu ett utslag af det inten- siva arbete, son1 bedrifves. -Man in5lste le ett medlid- samt loje &t den okunnighet. och det ofijrsthende, som ger sig tillkilnna, niir en knud r k v i ~ n o t i d n i u ~ r talar om

att rorelsen f firsjunkit i ~slijhet och maktloshet D. Att ett slidant mote kan komma till stand med talare ur olika polit-iska partier, hvilka. anse det nodigt att far kvinnorna sjalfva framlagga sin 11&llding i deras rostrattsfrAga, ilr bevis ph, huru segt och utlxllligt kvin- norun arbeta p% sin sak och l ~ u r u verksamt de bega.gna hvarje tillfalle for att fijra den frainkt.

Motet oppnades under ordlijrandeskap af fil. d:r Lydia Walllstriim, hvilken i ett kortare anforande pR- pekade kvinnornas lifliga deltagailde i Rrets valrorelse. 1 inera 811 40 olika valmoten hafva lrvinnorna deltagit, interpellerat kalididaterna sanit talat for sin sak. Trots nederlaget vid riksdagen i vhras har saken oadtitligt drifvits framit. Kvinnor ur alla lager i virt land sluta sig till rorelsen, hvars neutralitet iifven a.fspeg- lar sig genoln niannens forhA1lande till densamma. V ~ u n e r och anhliugare finnas inom alla politiska par tier.

Efter att ined aPlgra, ord berort de vilrtigaste sktilen for frhgans losning, ofverllimnade d:r Wahlstrijin ordet Bt trafikdirektor G. Welin, all~n#nua valnlansftirbuadets t alare:

Herr Welin bBrjade med ntt upplfisa den skrif- velse, som af 1906 Ars riksdag aflats till kungl. m:t med begaran on1 utredning af den kvinnliga rostratts- frkgan. Omkriug denna skrifvelse samlade sig alla, h6gergrupperim s h a l som ofriga pastier. Den kviaa- liga: rostrgtten har v&nner inom alla partier, den 2:a maj detta Ar talades varmt for salren af flera hoger- man. Elnellertid staller sig hogern annu i allinauhet af vaktande, vs-i.atande y& result aten af den p$tgBende utredniugei~. For egen del sade sig talareii icke dela niigra betiiukligheter mot att gifva kvinnorna rostratt. En ny tid och en ny tids kynne hafva satt sin prii.ge1 pA kvinnorna. Sjalf hade 13.r Welin 11nft tillfdle iakt- taga, hvilka goda och plikttrogua arbetare kvinnorm vore, och han bade en hog uppfattning om. cleras for- m5ga att fylla cle plikter, son1 lades pA clem. De vid jiirnvagen aastallda kvinnorna, siiviil vicl skrifpulpeten som ute pB linjen, visacle prof pci en plilcttrohet ofver allt besoin. De kvinnliga grinclvnkternn, uppghende till ett 1,000-tal, visacle prof p& en rerkligt monu~neatal pliktuppfyllelse. I<oasekvenser.ua a£ allmiin rostriitt fiir m#n inedfor so111 ltonsekvens rostriitt f6r ltviunor. Niir hvarje man fiir utofva sin rostriitt, ned till den enkle hamnarbetsreu, skulle icke den kvinnliga 1aka- ren, vetei~skapsnla~~ile~~ och liiraren &hen ffi det! 'I'ala- ren aasAg, att Iwinnau 1mde speciella intressen att framfora s&rskilclt i religiijst och seclligt afseende. Som lagstil'tare mhte hon fA hnfva sin rost med r81.aade dc sedlign frhgorna, och talaren sade sig vara V ~ S S ph, att en rik vtilsignelse skulle til1:foi:as vhrt land genom kviauans deltagancle i clet politiska lifvet.

Det enda skiil elnot sakei.1 talareu kuncle gilla, vore, att rilojligen cleii socialistiska uppi~~.arscl:l.en diirigenom sltulle beforclras, hvillret han clock aushg iclre kuncle blifva forh.$llanclet, elnedan cleu proportionella vallne- toclen .skulle a.8iigsna dennn ftm.

Herr Welin .slutade ined att beso.n~m.a clet siitt, pb hvilket roreleen bedrifves, hvilket i a110 gBr clet biista intryck och fullt viil vittnar om, att clen svenska kvin- uan verkligen iir mogen for rostratten.

Darefter I&mnades ordet till journalisten, herr Sven Persson, son1 talade .for socia1demokl:atiska arbetar- partiet.

Partistyrelsen hade ausett sig bora tillmotesg& foreningens onskau, att partiets stallning till frttgan skulle pointeras, ehuru den tyclli-gt framghr af partiets program, yttrade talaren, hvilket sedan 20 Plr tillbaka uppteer punkten,: allman, lika och direkt r6stratt vid politiska ocll koinmuuala val for miin och kvinrior i;r. o. m. 21 Br. kr 1907 hade socialclcmokratiska riks- dagsfraktionen framliimnat inotioil om kvinnors rost- ratt och valbgrhet. Valr~itt bar tilldelas hela den myn- diga delen af nationen, dar fRr lika litet finnas kens- streck som byggnadsstreck. Steget mHste tagas fullt ut. Samhiillet behofver kvinnornas roster och af ven deras insats i riksdagsdagsarbete t., sarskildt sAsom lag- . stiftare.

Skalen f&. sakcn vore af tre slag.: ratts- oclz per- sonlighetsprincipeo, sainhgllets behof af kvinnans direkta medverkan i det offentliga lifvet samt kvinnans pH grund a£ sa~nhiillets teknisk t-ekonomiska utveckling forandrade stallning. Gent emot de forslag, som frain- komnit med afseende pH begransad rostratt for kvinna, ville tnlaren betona, att arbetarepartiet ej kunde lalunn sin medverkail till desamma. Nhgot kommunalstreck finge ej ihhgakomma, lika litet gransen drngas ined den arbetade kvinnan, alla skulle aga samma ratt.

Anghende u tsikterna for frkgans losniug vid nasta &rs riksdng kunde talaren icke yttfa sig, men partiet .

anshge, att ju forr saken kunde slutbehandlas, desto lyclzligare yore det.

D:r Fridtjuv Berg, det liberala partiets talare, tog darefter till ordet.

Den rent priucipiella . frhgan ville han ej berora, .siken yore fruktansvardt utdebatterad. Talaren aushg, att frdgaa grundade sig p% persoi~lighetsprincipe~i : full. auviindning for alla anlag och alla mojljgheter.

Herr Berg redogjorde diirefter for frhgms llige inom riksdagen aada i f r h borjan, d$ I?. T. Borg 1884. och Ad. Hedin I886 inlamnade de forsta motionerna fram till senare riltsdagar ined herr Carl Lindhagens in. fl. olika motioner. For hvar g&ng frlignn fallit, bade dell dock fallit framht och vulinit fi.era anhangare, med en liten tillflillig minskning vid sista Hrs riksdag. Talaren fralnla.de dtirefter de skal, som fijrefunnits till. att den liberala regeringen Ar 1906 ej upgtagit den kvinuliga rostriitts!r%gau, beroeude p i den dSvarnude partigrupperingen iuom riksd agen, hvilken ej moj lig- gjorcle eii lycklig losning utau eudast iifventyrade den ~.nanliga rostrBttsfrh.gaa.

Pstrtiet lmde emellertid kuuaat ijfverflytta kviimor- ilas frRga, f r h Gnskeprogram till handlingsprogram i novenlber 1907, sedau Arch riksdag beslutnt sig f6r en rostriittsreform pb gri~udvalen a€ allmau rbtratt. Miin~ieas friga ~fveutyrades icke liingre. Vid 1908 brs riksdag vacktes motion i saken af liberala partiets fortroenderkd. .

Efter att hafva ofversk$dat utsikteraa for den kvina- . liga r6strattsfrAgan, yttrade talaren, att det vore framst for de sociala frAgornas 16~nin.g~ shdana som. t. ex. egna-lmnsfriigan, nykterhets- oc11 uppfostriug~frAgor,

son1 liberalerua ville hafvzl kvinaorna med - clessa hemfrAgor och kvinuofr%gor, hvilka p8. eamma ghig - 5ro stats- och politiska frkgor.

Borgmtistare Lindhagen begarde diirp6 tillhtelse att interpellera hrr Welin och Berg anghendc deras stall- ning till en partiell losning af den kvinnliga rBstrirtts- frhgan, hvilket 1.m~ f4r sin clel skarpt fordomcle. Hr Lindhagen framstiillde eu skarp vidrakning mecl den liberala regeringen '1906, som icke med tagi t den kvinn- lign rostrtitten i sitt rostriittsfdrdag. f h u anshg, att oin detta dB gjorts, hade den Lindmanslza regeringeil nu ej skjutit densamma Asido, och man hade dh redau nu kumat vRnta en losning af fr&gan.

Hr Weliu svarzlde ej direkt p% den till honom stalla interpellatioheu, upprepade endast, att han vore en cl&d&d anhangare a£ kvinnans rostratt och val- bnrhet. Hr Berg forklarude sig aldrig hafva reflek- terht ph niigra andra forslag In allmiin, lika och direkt rostriitt for kvianor lika soln for man.

Friiken Rosalie Liudgreu begarde darpb ordet fram- 118llande sina Ksikter om det farliga i ett forhalande af rostriittsfrkgaus losning.

Miitet ttfslutades pled nfsjuugande af ~ D u gamla, du fria)). Publiken, som till sista plats fyllde salea, appliderade lifligt de olika talarna.

Etf for slag till losning af den kvinnliga rostr atts fragan i England.

Express :, f 6rcslA.r

~ncdclelas ntt generalmajoren sir Har- Gongh i en skrifvelse till ,Daily

I upprattandet af ett ,ladies houser j~ in te lordernas hus och u~~derllnset for itt. p& det esttet bringa frtigan om kvinnor~~as rbstratt till slutlig. losning. Liksoln uaderhuset iir underknstwdt kontroll . .

af lordernas llus, skulle ',ladies house)^ st h under kontroll nf underhuset. ICvi~nlornn kuncle dh fa vdja sina egaa rcprescntczuter. .

F k man antagn, att detta forsl;\g ttr allvarligt me- 1.lac1t - vid forsta piiseendet fiirefaller det v&l nar- mast iclie sR - sS far man konstatera, cztt vicl detts fijrsiik till lijsning af den kvinnlign rii~tkittsfr5~an har koasekvcnt fasthdllits, l~sacl soin ocksb iir. mot- stiiudets lm f ~ u d l ~ ~ l ~ ~ l i t., niimligea konsstrec1;et. O l i h saml~dllsstdlning, fijrmogenhetsvillkor ocll 1walifi.katio- ner, hvilka Bro bestammaude for' intsaclet i iifver- och unclerhuset, skulle icke pb nftgot soin helst srtt ' varn afgijrande fi-jr kvinnoraa; i sin egenslap just nf ltuimor

skulle. .de utgora en forsamling, hvilken skulle st% ,under kontroll af uaderhuset)). Val skulle 1nan kuiiua tanka sig, :ltt nfveli under ph s3 s&tt ordnade forh%llan- clen 1tvinn.onlas. ord skulle kuni~a galla vid sidan at milnuens, men man frbgar sig med s l d , hvad dotta afskiljande eieutligen betydsr. Om mitnnen verkligeo vilja taga: kvinnorna med i landetrl repre- sentation och om cleras ineaing skall f% gbra sig giillande .vid styrandet af staten och sa~ril~iillet, verkar detta personliga afskiljande soin nAgot underligt forn- tidsaktigt. I den dag soin ar, k damernas ltiktare i parlnmentet afstaugi genorn galler, sA att de kvinn- liga hhijrarna forblifh osynliga. Det tyckes, som om c1e.a vore djupt rotad, denaa enge~siudunens uppfatt- ning, ntt kvinnor ej skola flZ syaas i det engelskii parlatnen tet ; generaln~ajor Harcourt Ben Goughs for- slag tyckcs varn en ! sorts modern aus1utnin.g till den gg.mla gallerao ordniugen.

I Folj valarbetet i Eder. trakt och forsumma icke ndgot tl'llfalle att fd I KvinnorO till stind ett uthlande i kvjnnornas rostriittsfrdga. . I En kinesisk kvinnotidning.

@31i moderun ksinnorijrelssn i Kina har 1111 kom- mit EB lhnpt, att fc~ninistcrml i 13&king hnlvil

e tt eget pressorgan, beniiimndt iVig~ao, som bety der un- geftir ~livinnoticl~ii~ig,, och 11villccn skrifvcs utcslutnl.de af ltvinuliga uedaktbrer under leclning nf utgii'rnrin- man, en syster till prim Sou. Nupao kiinipar p i silt. siitt fiir cle ltinesiska kviunoruas f~igijrelse och oaf- l~augighet. Den bel~ndlnr kliidedr~ktslr5gor, d in go- da tonen och det elegsuta upptr~daudets problenl men Erainfor allt pnrisernioclerna och till drag el sera^ i clet mondans lifvet. Fi-jljetongrornaue~l, som f. n. stitter myror i hufvudet ph all& kinesiskor i Peking, behaadlar en nnodern u13g flickas historia. Fijr$i:ldrarnas for-

c10111ar sttilla sig i vagen for hennes okufliga bilduings- l%ngtan, och cle sijka led& h e m e fr&n den vetenskap- liga upplysningeas Earliga stig tilllmks p& den gamla, at' alla tralnpade vtigea. Den unga damen ' forsthr eniellcrticl at t . trots allzl sv&righeter genonidrifva sin rMtt till bildning 0 ~ 1 1 lsau slutligen, tack vnre sina svhrt forv%rfvade kuaskaper, 13.jiilpa sina' r~~iuerade fGr#.ldrar pA deras gamla dugar. Mali kan tanka sig, i hvilken grad cle~iua tendentiosa roman skall uppvacka lidel- serna, 0 ~ 1 1 kanske kommer den att i Kina vacka lika mycltet strid som nhgonsin p% sin tid t. ex. Bjorllsons &n handslter eller Ibsens rEt dukkehjemr hdr hemma 110s oss med sina uppslwg till en ny kvinnofrigijrelse.

af mhleri,

Nagot om vara konst narinnor.

charlotte Wahlstrom.

'ahlstro~ns konst 11pr icke till den art so111 faller stark t i ogonen.

Den verkar icke med lliiftiga medel, cxpcrimente- rar icke med nya oc11 djarf va ~llotsiittningar eller et t uppseendevtickande fram~tiilloin~ssatt. Den r6r sjg inom diskreta mhtt, laborerar med en diskret, liksorn stilla fargskala, men det intryck, nlnn bevarar af hen- nes landskap, &r ett fint, sanot, sjjilf ullt uppfattnndc af den natur 11011 bterger och en ktinsln af en tyst,

. arlig syn pA konsten; en syn, allt mera i fargbehaadlingeus ingaende lif.

Fodd i S6dermanlaudY m&lar Charlotte Wahlstrom dock helst frhn andra uf Svcrjges lnndsiiu- dar an just frail den provins, d#r hon ruxit upp. Den lummiga,

' smKlinjade sornllandska nature11 riled sina frodiga hagar och sin brist pB horisont har nldrig loc- kat heilne att mhla, mednn Inen- nes konst i stnllet sl," -:IU k er oss motiv SrAn Halland, Kullen, Bergslagen oc11 Dnlarna, ' ~ y frii- ken Wahlstr6m kilnncr Sverige och filsknr varlnt de sB vidt skilda uttrycksformen~a af vhrt lands nntur.

I akademieu for cle fria kon- sternagenougick Charlotte Wahl- stronl sina egeatliga 'studietir. Under sina tre Ar i nlodellsko- Ian ritade hon flitigt model1 men m&lade model1 mera sparsamt,

som med bren vunait brott hter instnllerar sig i sin I i h stockhol~~i~~atelier. kraft ocli detnljernas De senaste fyra somrnrna har ~ l ~ a r l o t t e ~ d & t r f i r n

stallt sina resor till Dnlarna, och henncs atelier lyses

taste sHhtet for att 18rdomar, soin man konst.

Hterkolnmen till hufvudsakligen vari t af vhra konstnarer

tar, att ensamheteu p& landet skulle kunna verka allt for . isolernnde.

Emellertid offrar frbken Wa1.1lstrom en b&ydnnde del af :wet pa erbets- och studieresor i - land$bygden. FrBn tidigt ph vbreu, sB fort lifvet vaknar, :till sent ph hlisten, d& skognrnas gulnade prakt och ki@larnas mystiska dimmor iinnu bjuda p i stora och tris-ta mo- tiv; miilnr .boa ute och Bterviinder oftast ined%n sam- ling friska och. goda arbeteii, d5 lion vid vinteins in-

medan hon i stallet tidigt spade sig At 1andsskapsstu- dier. DA hon Ar 1883 erh.611 ett stipendium a£ akade- mien, begaf hon sig, f6ljande tideus konstniirliga strom- ning och langtan, till Paris, diir hot1 vistades nAgra mhnader studerande - icke i en st&ngd atelier for en larare - utan i mus6erna, pB utstiillningama och i naturen, wmed sjalen och med ogonen~, son1 hon sjalf be techar det - kanske just det basta och direk-

upp af en -mass& vac'kra och storslngna iqotiv f r h bygderna kring Sil ja.n och DalHlf yen.

BIB, storUnja.de Bsar med for- grund af Ijusblom tnande frukt- tr#d eller rik aagsmark under ell varm meh oro~ig sveisk som- .

marhiminel . ge ett vackert in- tryck af en frisk och fargglad s\-cnsk nordbygd: dB kargheten under de milda fiirsommnrcla- gnrna skyles a£ cn slosande blomprnkt och wd,S, marken llou gliids w s8som plP, ingen - a u ~ ~ a n tid af Hrct.

Strang, vid och stor i linje- rytm moter utsikten frdn Kiiring- berget i sol~iedgii~~g, diir Siljan speglar himlens guIa lust och Bergen lyfta. sina Pornanla kon- turer mot afto~djuset. Nere i halfskugga ' skon jer man Sil-

jansntis med sitt smarta klocktorn, och nAgra smA jnvikar nf Siljaa taga intemivt bkndande reflextoner mot den morka, oudulerande forgrunden. Det ar bB- cle fasthet och poetisk starnning iifver en bild som deana - en stor syu ofver ett stort, p& en gAng rikt och bhrclt Iuacl, d8r endigheten tjkkes vnra hiirskare och diir luft och .linjer spela hufvudrollen.

.&leclen heter ett annat mkleri frAn Dalarua; en sig upptaga de seasationer och skogskl.iidd hs i hlandande solnedgKng med roda st-u-

sedan bnskar omsritta i sin egen gor nere i sjokanten mot det eterlysande vattnet. Det verkar SOL^ ett vackert leende - fattigcloinens litet

Sverige har froken WahlstJr6m vemodiga leeede -- solen, som forgyller och .lifvar, bofast i Stockhoh. Olikt mAuga f6rvandlar de rnagrrt bjorkarna till gull och de fattiga hyser hon ingen laugtau att for rbdk stugv&~gtlma till glodande purpur, en olta bter-

hela i ret slh sig ned utom stadens hwnk och stor. kolnlnaude stiilnning hos vhra iandskapsm&lare och F o r sin del anser hon sjg lehofva lefra i en viss ett motiv, sorn osokt erbjuder sig pH tuseu hall i vdrt kontakt med lifvet, konsten, utetallaingarna och fruk- land. Men Charlotte Wahlstrom har f%t in 1ilj7cken

H E N R I K G A H N S BEWD AF DE FINAS TE INGREDIENSER MED TILLSATS AF DET FOR N U D V SA

Bor-Lanolin-Tval T A N G E R V A L O ~ R A N D E LANOLINFETTET JAM TE BORAX. YPPERLIG NUSHALLSTVAL. :::

xharme ocli lefvande glod i den vackert studerade Isen, det klingande, blanka vattnet 'och den sornmar- tata luften med sinn stora, wbolmancle~ skyar. Man drojer lned gladje infor detta iikta svenskn landskap, hvars torftiga motiv Bterspeglats af ett kausligt och karleksfullt konstn&rs6ga och lyser af ett mildt- skim- mer, vackande sensationer sf varaktigt viirde.

E n stor, gulskyig aftonluft med den lilla byn Norets morka hus i h a l f s k y ~ ~ a i n g pB slatten, ett vildt Ask- vader iifver Siljxn med geliornhry tande solstrlilar of ver vattilet ge olika lifliga stiilnni~lgar af landet kring Biljan.

Kontrasterandc mot dessa landskapsbilder st& ett par karga, lrista sla.ttmotiv f r h Uppland; -- grhtt i grAtt - v&tt i vlttj - en 'trostlost naken ocli fiack natur; det e m i to, det andra i sno med mBnskea, linjelosa och fattiga - gifne, ~ n e d god karakteristik.

li'rlin vastkusten, clar Charlotte Wahlstriim ofta vis- tats och studerat, har 1301.1 h#mtat mdnga motiv. Land- skapets egenart har hou tif veu hiir ko~nmit gttuska n%ra in pR lifvet, och de studier nf nakna klippor ined bliin- dande solreflexer, son1 man ~no te r i 1iei.nes atelier, aga mycken iunerlighet och intensitet.

Detta #r Ater ett annat Sverige iin Dalarna.; vilda- re, mera ode, rned de smB grk stugorna skyggt in- krupna u tn~ed klippryggarna och blickande ut ijfver hafvet, som i stum h g e s t mot det stora ohekanta. ~ # r iir det endast luften, solljuset, son1 ger sin idsaliserande glans ht landskapets viiderbitnn drag, och hofshorisou- tens vidd och oiincllighet, son1 Portar iutrycket af klipp- fornmtionernns obetydlighet.

Trots att Cliarlotte Wahlstri)m flere getnger vistats pb ' studieresor utomlands - i Holland, Frankrike, Tyskland, - Sterger hon i sin konst mstau uteslutande sveaska motiv. Hon fiuaer ett oaadligt rikt material i vRrt lauds v&xlan.de natur, och de trakter af Sverige, som hon genornstr6fvat, h a &id skllnbt h e m e in- tressantn och karakteristiska motiv for bennes ~ ~ ~ A l e r i .

Allt mera fijrdjupad under siste Bren har Cl~arlotte Wablstroms konst fBtt ett nytt drag af fasthet och mhlmedvetenhet, hvaraf den forr var nKgot i saknacl,

och mau koustaterar med gladje, a t t just hennes se- naste dalaproduktiou fir' den, sorn ]angst drtijer sig kvar i rninaet.

I Dalarna fiiretogo sig i somras dar s~ ln l ade dala- m9lare att auordua en utstallning i Folkets Hus i Noret,. ~ e d v e i k a l i d e konstnarer voro bl. a. Zorn, Carl Larsson, Stenberg, Anckarcrona., Ottilia Adelborg, N y b ~ r g , Mas-Olle, Charlotate Wahlstrom m. fl.

n e t blef en folklig' framgdng (icke att forviixla L U C ~ en s. k. ~publik-succ8s!))) fijr konstufirerna. De- ras arbetca- niottogos med lifligt in tresse ocli uppriktig sympati zf dalabygclens innevhnare, och niigra af dem f;nuo ilfven kopare.

Det lyckacle fbrs6ket lockar siikert konstnilrerna att upprepa foretaget ett nnnat Ar.

For ett par Br sedan inforlifvade staten med sina samlingar ett af Charlotte n\Vahlstroms arbeten : Mars- ' kvall. Vid varldsutsialloingen i St. Louis hade hon gladjen att for ett mileri: Aftuilglod, bli tillclelad medalj.

Cl~nrlottc Wablstr@ms goda och seri6sa konstniirs- skap gijr h e m e till f ullo fort jiil.1 t af hvarjc :frnmgAng, och hennes klinsliga, poetiska produktion koinmer sii- kert i t t rstd sigr i nlla deras ogon, som, bland de ~nyckna nyhets- och originalitets-strafvandena inom konsten, glsdja sig At och vardera en %dig, fiat kan- nande och diskret konstniirsuatur, soni med endast egna nieclel ger af sin egeanrt.

Ma11 rnijter ju storre, starkare, mera temperaments- fulla ltoustuarii~uor, men - konstens utttgck aro m8ng$1ancla, . wi- iy de aro legio! a Charlotte Wahl- striSm iirr sig sjtilf i sin konst utau nhgra poserande later eller fiirsiik ntt axla nligon annans allt for vida - mantel.

lCedau detta iir eu rogifwude ocli tilltalande egeu- skap, ocli just frAn deu s y n p u ~ ~ k t e n onskar man att hedoma henaes konst.

Riksdagsmannavalen. franl ofver vhrt land med Men %hen utorn dessn, i partier organiserncle valman nlrorelsen har i :3Lr ghtt

hetnre strider An nBgonsin forr. Hvnrje parti hnr uppbih.Int sina anhKngarc, och att det politiska in-

tresget 6etydligt tjknts, visa--cle sedan valkn tiil fijrra riks- dagsperioden betydligt hojda rostsiff rorna. Kawpen for den allmiinna rostriitten har viicl<t nrbetarskarornn till politiek lifaktighet, och de hafvn, mobiliserst alla trupycr for att ej den .sista trcilrspcriodcn nf det gain1:t systenlet skall g;l i renktionens tcckcn.. A anclrn sidnn har hogern mecl in ~alparoll >Front mot socialismen B kmkigt gif vi t sig in i dell for dem oftn hopplijsa striclen mot tvrl mot- stfindarc, socialdernolrratern,z och l i beralerm, hvilket senare pnrti sntt in all sin krnft att motarbeta hogern och vinna anhiingare for si tt reform program.

fionas nndra snnolnnos l~~t~~i l~~nr , hvilka7d sin sida verkat for att i den kommandc riksdngen f R in mtPllsm5n for sinn, specielln intressen. Bland vdmannen finna vi sA t. ex. de frircligiosa och nykterhetsvinnerna och utanfor valmiinnens led - kvinnorna.

Det ar fiirsta gangen de Kro mecl i st.riden, och kam- pen har for den1 giillt, ej seger At clct eller det partiet, utan ntt viuna v5nner for sin snk - rosEriittcn - inomri :~ll;t partier. Parollcn for clem llar mri t ntt motarbeta hvarje kancliclat, sorn ej uttalst sig for en simbb losning :LE derns rostriit tsfrHga.

511ur~ de fijrt dennn strid, det vet:t vi alla. De ha forst och framst upplyst palmiinnen om st t deras frbga,

L e d i ~ a . platser inom alla omrilden af for kvinnor limpligt arbete annonseras fordelaktigaet i Dagny, hvilken, som tidning for svenska kvinnororelsen, torde erhhlla

w m den meat vidstrackta epridning landet rundt.

sedan den upptagits K tvA af cle politiska partiernas pro- gram, 5ir en aktuell politiek frAg;~, till hvilken hvarje kandidat och valman m h t e klargorn sin peraonlign stiill- ning. De hafvzl eiindt ut sina talare ntt A vnlmotenn redogora hvarfor och till hvilliet finclamK1 cle vilj:~ ha riistriitt, de hnf V:L sprid t broschyrer och upprop, cle hafvtl interpellerat kandidater in. m., nl. In.'

Valatriclea iir nu pA cle flesh plntser i vRrt Inncl forbi. Hvad Fir resultntet? De olikn pnrtierna addern och sub- trnhera sinn vinster och forluster, och man lm11 n ~ e d tiim- ligen stor sannolikhet forutspA, att uncler clet hogcrn lrommer att emot nPlgra vinster satta det cluljbln antalet forluster, libernlerna kunnn rfiknn Rer vinster iin forluster och eocialdernokrnternn c11 bar t vinster.

Fiir kvinnorna iir det ett betyclligt nlcra samn~anentt riikneesempel att f H klart sinn vinster och forli~ster. Vi rKknn vinster bland alla partier och forluster biicle bland 11oger och liberalcr. Riled den starlrn msvarsk3nsla emot partiprogrammet., son1 besjiilnr de socinldernokratiskn riks- dagemlinnen, v8g:~ vi acse, :~.tt ofvernllt cliir en soci:dtle- inokrat vunnit en plats, vi ock ~ u n n i t en anhiingnre nf vHr rostriittsfrRga., men nlla socialclcmokrnticns vinster 81.0 dock ej vAra, clA i flcra fall 5fven den fiirutvnrnnde ri.lrsdagsn~nniwn wr i t vAr viin. PrBn 113:"laga hK11 ha innu ej uppgifter frAn rcspelitivc platser inl.:omwit onghnde de nyvaldas stkllning. Tills vi f5 vi~shet om derns Hsikter, hnr diirfor, i de fa11 diiintet bestiirudt lir Iriindt, en libe- ral riilrnats sAsonz vhr van, och hogerrnannen haEva vi i allmiinhet mKst betraktn sKsonl motst:~ndare, pK grund af cle erfarenhcter lwiiinolnn kiinnat snmla fr8n riksd:lgen och sonmarens ~lalnlijtcn.

I .clet foljnncle sknll jfig rneci rcserv:~tion for mojliga forbiseenden och misstog forsijka l511111n nAgra uppgifter - om de vunna resultaten.

Stocl~llolllls .................. ........................ Ups:1.la,

SCider~~~n~~l tu~ds ............... ............... OstergoGlniiils

Jtinktipings .................. Kronobcrgs .................. Kd11iar ........................

..................... G otr lands XSlekings.. ...................... Kristianstnclu.. ............... Rl a1 m 01.1 us ..................... C+tcborgs- och Hol-111s ... A lfa borgs ...................... 8 knraborgs .................. \lBrrn!nncls ....................

........................ drebro ~ ~ i ~ t l l l ~ l 1 1 ~ l l d ~ ............... Kopparbergs .................. G fifleborgs ..................... V~sternorrlnncls ............ Tfimtlands ..................... VAsterbottens ............... Norrbobtenv ..................

SLocklrolr~rs litrr llnr tillohr~ks mccl 3 ml krctmr 1) vnmf i en vdts en socinlclen-~ol~r:it, 1~:~ndelsfi-irest~i~clnl.e J. Aberg, a1lt.A en nnhiingnre, i cn unnan folksliolliirare EI. B:lg- berg, best8md anhtingnre, och i clen treclje godsiignren H. \I. Horn, hoger. Sfisom l~ogerman v5ga vi ej u tan bestiimd vetskap onz ham stBndpunkt riikna hononl s!ison~ an- hiingare. I cletta 1ii.n Irunna vi anteclma en siiker vinst.

Bland de oinvaldn n~krkas borgmiistnre J. G. Petters- son i. Sodertiilje och direktor E. Beckmnn i Djurshol~n,

bficla v:Lrrn:l fijrlriimpar f6r r i r s:ik och hvilkas .8terval mRste hiilsas mecl stor gliiclje.

I ~ x a l a liin har i Norunclq och Olands harad, forut represcnter;~.cl t af kyrkoherclen P. Pehr~son i Oaterby, stht t en het strid emellan Inncltbrulinren J. E. Cervin, liberal, och l~nndlunclen J. Ericsson i Snringe. De kvinnliga ro~tr8ttsrepresentanter~ som forsokt f A tala pB hogerns .

valmoten i denna lirets hnfvn blifvit nekade, och db dettn pnrtis represent ant var lciind slisow en bestiimd motst An- dare, emotsdgs valutgBngen inecl stor t in tresse. Han foll jgenom .oakt:~dt alln nnstrKng:~ing,zr, och rostriitten forlo- rnde s5lecles e j 11Hgon plats. ' I Uppsnla hnr valet ilnnu icke sliett. Vi kunn:~ hiir gora en etor vinstl, om profes- sor Ec lh skulle blifva vald, och beror det p!~utgingen af detta vi41, on1 vi i cletta l5n skoln kunna nnteckna en mhiingare nler lin forut.

Sodel-mnnlnizcZs liin. G-enonz omval hnf vn tvb a.f vhra mera beniiirkta v5nner, friherre C. C:son Bonde, liberal, och goclsii.g,zren Knut Aln~clvist;, hoger, Aterbordats till linmmarcn. TvB liretear ha iiiinu ej valt, men lmnm vi hoppns, att vi i diir valda riksd~7,gsrniin~ vare sig genom om- eller nyvsl, konzma att fA vanner. En bland v&ra storre vinster kunna vi anteckna i detta liin, i clet domiin- intenclenten E. A: Linclblnd i Niirlundn, hvem nzinns ej hnns uttal:~ncle elnot oss under xiksclngsclebntten dcn 2 111,7.j, ersntts mecl v. 1~5raclshofcling C. Qripenstedt. .

~stel:clii.tln~zd.s Z M ~ . . I detta 1311 hnfra vi mistat tviinne viinner, frjherre A . Th. Adelsviird och A . EIenrikson i IG~rlsluncl, ereatta med tvtinne moderata, hvilkas stilncl- punlrt till vKr rostr5ttsFr5ga ej annu ii.r kKncl. TvK af vHra siikr:~ viinner, dcn moderate friherre J. I-Iermelin och goclsiigaren A. I3kman, liberal, htlfva ornvalt~, likasorn 5 : ~ f vHrn motstbndare. Tre val, de i Li111ti;ping och Norr- lroping literst5 Hnnu, hvndan ix?got clefinitivt resultnt i detta 15.11 ej knn faststiillas.

I ,finlcopings liirz kunnn vi ej Id le r iinnu vct:~, hur .

slutresul tntet 1;ommer ntt blif va, cld Jonl;oping, hittills reprcscntcraclt n f en clccic1er:~d anl18agarey folkskoleinspek- tor J'oh~nsson, iinnu cj vnlt.. Tvil a£ vbr:~ viinncr bland dc lioi~ser\~ati\-n ril;sclngsiniianen, prosten J. G.. Ht~zhn oclz cli.~poucii ten 133, haf vn htervnlts, likwA 3 at' vHrit, motstAnd:lre. J . Sjijbcrg i Bodaryd hnr utbytts mot C. F. Sjiibcrg i Nurclnnsliog. *

IiTrortobcrgs Ifin. AF vHra tvH viinner i clcttn .l$n bicln hogumiii~, h:xr hemn~ansiignrcn E. 0. Magnusson i Tum- hult :"ltervalte, hv:~rcmot vi forlornt J. Eriksson i Linde- ltnlt. Liinctu KLI ltretanr liafrn genom ny liretaindelning ~ n i ~ ~ s k n t s 1notl en, f6rut representerad nf en v3r n~otstbn- . cl:1rc.

I I . G nf dc't ta l5ns rcprescnt:~nter Bro ny- vttldn., :1.11:~ Iliigermiin. Af clem vets vi, a t t prosten Meur- ling iir bcstliincl :1.nh81ig:~re,, de f a n 6frig:w Ksikter iiro ej kiincln. TvA : ~ f \:bra nitl~iingarc, hijgertninnen prostcn 0. MI. Iicclcliw och landlbrukaren S. kt. IJetersson i Sniillebo, 11:lfva vi m.islnte, 1nen dK cn best5md vinst i prosten Meurling iir att nnteclrnn, blir clet clock .blott 1 f6rlust, ii.f\.cn om :dl:r i-jfriga 5 nyvnldtl slrulle,vis:t sig vnril mot- stfintl::re.

I Gottln~icts hi11 Zir stillningen oforiimlrnd med vK.rcz anh.ii.ngnre reprmenfcraclc af I<. I,. J. 1,nrsson i BonclnrFve och bisliop, 17: Scheele eamt motsidm af M. E. Svallingseon, hvilken iifven om ha11 'i princip iir anhiingnre clock ej torrlc vnrn fijr ennr losning.

I Blelringe Itin hafvn iifv@edes .vdrn anhiingnre, P. A. l~arsson i Siiby ocll borg miistaren P. Soder berg11 , Htervnlts. I<arlskrona hnr Bnnu ej vnlt.

I Iiristinmtads lit91 tro vi oss hnfvn, crhhllit en &st genom utbytet af N. Sveneson i Olserod emot grefve Hamilton H Ovesholm, hvilken anslutit sig till lib. sam- lingspartiet.

Jfalm(i1~us Ian her fler viuater att kppvisa. Friirnst markes valet i Trelleborg, hvarigenom borgmiistare I<. v. Geijer ersatts med postiljonen J. .Thynell. Ylterligare 3 valkretsar i detta l5n ha erofrats af vanstern och I af ~ocialdemokraterna, och ha£ va cie nyvaldn representan- terna i dem uttalat sig till formiin vIlr rostrattsfriiga. 1 lsrets, den i Lund, nu representerad. af en van J. T. Lars- son, har iinnu ej valt. Bland de Atervalda miirkas L. G. Broom6 i BBrslof och folkskolliirare Thylander i A'lnlmo, hvilka visat eig Ron1 pdlitliga vanner.

Halla~zds 1ir;n har ej visat sA stor omsiittning. Tvb vnl AterstR annu och iir det nnt.agljgt att vi i detta lan hvar- ken fb riikna vinster eller forluster.

Goteborgs och Bo7ms Itin. . Hittills har detta 1Hn att uppvisa det storsta nntalet vinster. Professor J. Kjel- lkn, utpriiglad motstHndare, har afsagt sig lrandidaturen, och i hans stiille har folkskollarare Christensen, anhiingare, blifvit vald. Bland de nya anhiingnre vi vunnit markes sarskiIdt assessor Akermnn, som ph ett synnerligen sym- patiskt satt uttalat sig ej blott for vKr snk utan 5.fvcn om sin villighet att arbeta for osg. I inge.nior J. Gibson och kapten J. . Crafoord veta vi oss hafva vunnit god& vanner, och vi hoppas, att detsammn mii vara fallet rncd cle nyvdda liberalerna, folkskollKrare J. A. Bjorkluncl och kapten C. L. Olausson. I hogermannen, landtbrukaren J. Larsson i Yresstorp, hafvn vi forlornt en viin och antng- ligen darigenom gjort en forlust, dB nAgot utta.1ande fr8n hans medtiiflnre, lnndtbrukaren C. Olsson i Berg, Hnnu icke ar oss beknnt.

~lfsborgs och Slcaraborgs lun hafva haft den tvikel- aktiga Bran ntt bland sina riksdagsmsn ej kunnb upp- satta en enda viin till vAr rostratt. Genom Arets vnl hnr detta gladjande nog fiirandrats. I .&ihorgs liin kunna vi nu anteckna tviinne anhingare, i det en liberal, n i b - deman H. Carlson i Herrljungs, vnlts i staJlet for herr Nilson i Kattleberg och socinldemokraten, jarnarbetare G. Stromberg i TrollhHttan, i stiillet fcr friherre 0. B. A . Sil£verscl~iold. LikasH i Skaraborgs ' 1511 med liberalerna redaktor 0 . Bogren och hiiradshofding G. A. E. ICron- lund i stiillet for borgmistare I-Iedenstierna och ltrono- fogden Sanden. Hiiradshofding Kronlund hnr forut til.1- hort riksdageu eHsoin representant fijr annan Brets, och det ar med stor gladje vi halsn honorn vKllrommen Rter. Hail iir en viilbehoflig Ijuspunkt i det morka Skaraborgs liili, som bland ofrjga motsthndare till riksdagen Ater- bordat en a£ cle fK kvarstbencle, absolutn mot~tAndnrne till vhr salz, 1,. J. Jan~son i Djursiitm. I f6rbigAende mil niimnns, att genom ny ltretsindehing ii.lfsborga hi1 min- skats med tvii kretsar, hvarigenoin 2 motst Anclare for- svunnit frBn . riksdngea.

Vurnzlands Id?& har liknsd minska t s mecl en vallrrets, hvarigenom iifvenledes en motstHndare forsvunnit.. E n anhingare, M. Mattson i GrafAs, har utby tts mot en htiger- man, P. Andersson i Arvika, Bfvenledes nnhiingnre och en motst%ndnre, godsigaren I-Iultkrantz emot libernlen J. p. Eagle. V5r liberale anhiingare G. M. Sandin hai utbytts mot en socia.lclemokrut N. A:son Berg. I nflidne riksdngs- inannen Elowson i ICarlstnd hade vi cn viin, genom ha113 ersiittande med lnndssekreterare Schotte vinaa 17i s8ledc.s ej i antalet anhangarc men gora dock en mycket reel1 vinst, i det l~er r Schotte ej minst under sitt valarbeto genom sina upprepade uttalnnden for vhr rostriitt visat sig ~bsoni en ifrigt arbetande anhang+re.

I Orebro liisz Mr situationen oforiindrad. 3 a£ v8ra vanner hafva Ktervnlts, likasK 4 motstbndare.

Vastmn)~lancZs lalt. De fiirutvarande tvanne mo tstHndarne i detta 1111 hafva bBgge ersatts med vinster. Bland vBra anha.ng,zre har ombgte.skett, i det tre liberaler ersntts med socialdemokrater.' I VBsterBs, nu representeradt af anhangare, har innn icke valts.

I I15opparbe1-gs lii~z ha£ va earn tliga P6rutvarande repre- sentanter omvalts. Vi riikna i detta 1511 6 vanner och 3 rnotstAndare. Bland omvalen i dettn lan marlres s5r- skildt represent nnten for Falun, Hedemora och Siiter, hiiradshofding af Callerholm,, v5r trogim forkiimpe i konstitu tionsu tslrottet och socialden~okrnten Erikeon j i Grhgesberg, iifven ha11 en af vAra basta miin.

Giifteborgs Ed~z. I detta liin hnf va tvii valkretsar repre- scnterade fif en viin och en motstindare sammanslagite. Dii i den nya valkretssn valts en liberal, kunsa vi antkcl'aa att cn motstbiidare forsvunnjt. Bland omvalcn gliidja vi oss, att lektor IC. Stnrbick Hterbordats till ltammnren, men .

vi hafva Bfvcn .att bcklaga en stor forlust, ej i nntalet anhingnrc, men i forlusten af den andre Giiflerepresen-. tnnten, redaktor I<. 31. Linclh, llvilken pA grund a£ af- sH.gelse slutnt sin riksdngamannnbm. Vi hoppas dock, att ban ltommer i t t 'blifra likn verksmn for vcSr eak utom riksdagen som ha11 forut wr i t inom cleizsamma. El1 krcts har 'iinnu ej will..

Trtisternorrlnilc7s lun. A£ forutvnrnnde Ci viinner i detta lkn hafra 4, dtiriblnncl S. H. Rvnrnzelius Ktervalte, A. A. Eriksson i Rodstn har utbytts mot en liberal, hvilken \7i

Sf\-enlcdes hoppas fi 1.ii1cna eisom anhsngare, och cn for- lnst haEva yi att anteckna i I>. Hiirnsthos nfgnng friin ri1rsd:igen. A nndra sid:m hnfva ui vunnit 2 nnhiingare, den elm i hemmaas%g.zren .I). E. Hedstrom, i stiillet fijr 0. Kmthkn, ocli den nndrn i hernnxmsi.garen J. Linclgren i Skog, ersgttare for den gnmle J. Nydal, en seg och . . absolut motstindare.

1 ,Iriiinztlands Eal z blir slutresultatet cletsan~~m. Af v8ra viinner Btcrfinnn vi sfis0111 omvald J. Broomk i Billstfi, den moclerate ltyrkoherden S. J. El~a i~der hnr ersatts nlecl en viinstermm, lnndtbrukpre J. Berginan, pastor Schlin med Iandshofding Widbn och niimnileman E. Sundin mcd J. Olofsson i Digernis, alla eSv5.1 afg5ende s o n nyvalda' viianer.

I Vdsierbotte~rs Zdrt 8r situntionen 5nnu ej klar, d& 4 val Aterst8. Hittills hnr det blott skett tviinne omval, , ett a£ en nf vhrn nzera osiikrn anhgngare och ett nf en motsthndare.

Norrbottevs ltill har tilliilrnts inecl en valkrets, i hvil- ken valts en viin. Vi'kunna ~Hledes hiir nnt.ccbna en vinst, dB Hf ren ofrign platser, son1 fornt innehafts. af viinner, endcra. Qterbesatts med cle gnida i i~~eha f r a r ae eller nya anh@gare vnl ts.

Aterstd sii valen i Stockholm, hvilka H.gn ruin clen 25 clennes. X-Ielt visst emotses clc mcd spsnclt intresse af hela. landet och ej minst nf kv.imorna.. PA den1 koin- mer namligea ytterst ntt bero, om vi sfison1 definitiva vinster sltola kunna riikna alla de platser, son1 eriifrats nf viinner till vHr rostr5ttsfrA.gn. . SAsom d e n hittills forlupit, lrunna vi ej vnra annat &n nojcla. Siirskildt vill jag TA pfipelza, huru nf de sex rilcsdn.gsn~in, Eon1 under remissdebatten och den 2 maj yttrncle sig enhot oss, fyra, herrar Geijer, Rjellen, Lindblacl i NHrlundn och Nydal, redan liirnnat riksdagen. Et t oblidt ocle tycks ha forfolj t dem. ~r orsnken till clcras fall mAh5ncla att &kc?, diiri, :rtt en fansltisk motstbnclnre till v5r rSstriittsfrdgn Bfven i 1a.nclets nnclra 1ifsfrAgor har s:"L forAldrnde och reaktioniira hikter, alt viir tic1 reagerar diiremot. BIA' vi hoppas ntt de Qtersthende valcn ej giickn vhra fiirhoppningar att i den tly valda kan~mnren besitt.n sh rnHnga . anhiingare, att niista giing frHgan komnler fore, on~rostningsresultt;ttet frHn den 2 maj 1908 blifver det omvanda.

Denna reclogorelse upptar valresultaten till och nwd den 20 septernber. I en foljsnde skd l jag forsolia ssm- . manfora slutresultatet sf ireta val.

Rf. S. v. H.

"Det lyser fran Smaland" ! et kan kanske f6r Daguys laseltrets haCva sitt intresse att taga kannedouj. om nitgra intryck

frAn en del sf Snlhland under valrbrelsen. Fr%n en r6strattsfiirenings styrelse utsandes genom

en del intresserade ung&mar agitationsblad till for- m8n for den kaudidat, som uppsatt kvinnans rbstratt och valbarhet pR sitt program, samt Frisinnade .lands- foreningens meddelaude n:r 62, , Kviniionlas riist- ratts1cra.f ;P af riksdagsman Lind, v k Landsforenings flygblad, wR6stratt 1908 w och w Till medleinmar af Sve- riges l~ ykterhetsorganisationer. w ,

Farden gick pEl cykel %t fern olika hAll pb upp- bliltta laudsvagar, och det iir en del intryck, som jag fbtt n i g rneddelade .sf de uuga reseniirerna, som jag i storsta korthet lnar vill soka skildra.

En ko in l~~und l~~rnndsord f~randc hade redau last nhgm till ham hustru adresserade upprop, dB ha11 pcr- sonligen fick mottaga Iikadann frAn en af ungdomarnn. Vila gode ordFiSraades forsthelsc for vhr snk tog sig clh uttryck i eu hiinsis~li~lg till 11va.r dorren funns och i ett stort ordflode for att n m i spred wsocialism)).

En del af flygblnden voro hjita, gula och grona. Hvad var d% naturligare an att vi kon~ple ttcrat fiirg- skalan ined att trycka vArt upprop pk rodt pappcr. Men detta skulle vi synbarligen ej hafva gjort., ty det var soln att visa etk rodt skynke.fi5r en tjur. U,nder det att vredens rodnad fargade v%r gode mans kinder, Qterkallade han pii. uytt v8r syndabock for ntt till sist pA nytt visa honom vligcn ur den fridfulli borgen.

Samma dag fick uuderteckqnd mottnga do till hnns hem of verlamnadc strobladen, alverkorsade och med piskriften wej lasvardt)), med und~ntag af nyliterhets- bladet, soul bar phskri fteu wgillas fullkoinligt angA,eade rusdryckerna.. Dkjilinte hade linu bifogat ~ l l ~ n i i n n a valrnansfirrhunde ts cirkullir, x Skall socialis:httyranniet icke h a h a nkgon gram?, , forsed t, med ktskilliga u trops- tecken.

'Utanfor kyrkan, efter nattvardsgkng, utdelacles en he1 del blad, som mottogos uuder olika omdomen. En storboude manade sin gumma att ))kasta de dar lap- .pamaw, men hoil svarade, suej tack, dem skall jag nllt ta' hem och lasaw.

En man EiSrfoljde ined sina inviindningar. Det rattvisa i saken ' erkandes dock af rn&ngi diirstades. MAgra hade trott, att kvinnorna hade fbtt rostrlitt och uttryckte sin foruudrau ofver att s l ej var fallet.

Men i den aflagsnaste bygden mottogos bladen ined s% godt. som allrniint ogillande.'.' Ett par flickor pB 20 Br uttryckte :visserligea sin stora tillfredsstlillelse mecl att afven kvinnor skulle f& inedborgarviirde silmt visade fornojdt blade11 for sin far, som clock tyckte, att rost- ratt for kviimor vore ~ b a r a dumhcter B.

En liten bonde ville icke hora ph argumenteringen

.fGr v8r riistrattskandidat, ~ t y det blir andti deu det ar bestamdt D. . I den morknste morkbygden holl man orubbligt p i

den forre riksdagamannen, som rostoat for prygel- motioneu, ty wprygel skulle dom ha tre ganger i vec- kan och straffarbete daremellan. Halshuggning vore alldeles for lindrigt straff, dii det gar ofver st% fortw. ~ o r m o d l i ~ e n var det vhra rirda hppar igen, som guf dem ideasociationen socialister och kt. deras skogs- bygdsmoral taga sig uttryck i sBdana uppfostringsfor- slag.

I en stuga satt niimndemansrnora pB diskbanken och laste i bibeln, dA ' vi?ra blad of verracktes At henne. Hon flog upp, mecl fart och gaf till svar, ~ u t med er socialistdj -r! a

Nu nog med exempel af detta slag. Hvilken aukto- ritet pressen ar fiir deu obildade, kan u 3 n forst& af den inriindning en bonde gjorde : w Smhlandsposten har varnst for att rosta p% den omuapnde kandidaten, och dA gor jag det icke hellers.

Hvilkrt Sirekrlinknude beskyllningar inan kan blifva utsatt for, ~nii.r man ger sig i lekenw, kan kanske ne- danstitende belysn soin vnrning for den, som icke k#n- ner sig stark nog bsra dcm, men soul eggelse for den, som k5iuncr sig st& iifver skdnna, ty det ar miirkviir- digt nog sii, att man firr livarje falsk beskyllniug, son1 man fhr i?ottaga, kaniler sig st& mer ocli rner ofver smutskastnin.gci~, vinner mer och nier sjalferkj;naande, och det Mr nhgot,, som vi sb va.1 behofva for att kunna gora oss fria f r h tvBl~gsIbrestnllningen att vi iutet kumia utriitta.

Fr%n en plntsbo, som Mecknande nog kallar sig uEn satnhallsbevarmdev och ej har mod att framtrada oppet, har jag ntlmligen fAtt mig tillbakasandt riks- dagsman Linds l~eddelaode ~Kvinnornas riistrattskraf 2

med n%gra rader bifogade sB lydnnde: ))Ni - blir sakert 'enhalligt korad till Riksstaclska~zcEic7a1 af alla Ong7&z7m- sam t morall6sa individer w .

Under rubriken )) insilndt r i SmAlaudsposten prisas riksdagsmannen for Sunnerbo E. 0. Maguusson lycklig, ernedan han pil ett valinote ej bland sina Hhorare shade nAgra s. k. blhtrumpor, t p , tillagger tidningen whan sade rent ul, att det ar endast pratmakerskor, som onskade sig till riksdagsl~uset, under det att de verkligt nyttiga kvinnorna, ett lands valsignelse, (litet sockerpullor skola de ha, forj-'. aanlark~ing) stanna hemma och, ej ens. skulle titta At valurnorna)).

Detta. var nhgra. drag frbn ett horn af SmBland, drag, liknande dern som SmAlandspostgn brukar satta unilel. rubriken wDet; lyser f r h Srni"t1aud)). Att det afven slyserv frAn norra SkBne hafvu vi sett exemj?el 111 frhn tidningarna, dB t. ex. nyornvalde rik.sdagsinannen firr 6stm Gilinge och prediknnten Erlaudsson i Friirn-

- - - pp - - - -- -

linge yS ett offentligt ~ a l m i j t c kuuuat fiill:~. shdana yttramlen om kvinnorna, som atto, 20111 de finge rijst- rgtt, ikulle shdsna s0.m Kata Dal~lstrijm, Frida Steen- l~off ~ c h Ellen Key i f&ta rulnmet blifvn invalda i riksdagen och hela lnndet skulle fi)rvnudlas till en prostitution^. .

' AE d l t detta bekraftns, ntt ofijrstkelsen for vkrt rtittskrnf 5ir oerhijrd ute i den alkigsnaste landsbygden liksorn socialistskracken Hr stCirre ju langre in i obyg- den man koinnner men at t agitationen dar dock iir vhckande och lhngtifrfin alldeles fkfang.

Kvinnorna iiro e j blott dar, utaa iifven i kultur- centra, sB, till den grad inranda i den foresttillningen,

I

al t , de . lliira till manixus bohag. Det hnr Pijrefdlit mig, son1 om $nail biist tog dem drirur genom att rent u t saga dem, ntt mannen e j tro dem om at t dugs till anrint 811 a t t yarn bohag, iuatlngniugsrnaskiner och bari~alst~rillgsspparnter. De argu~nenten haf vn utriittat mi rn ilu I h g a ut l i lggni~qyr i frhgan.

I?. S. Att mijrkbygden omkrjng oss fhtt behklla sina. kviunorijstrfitts~notsthdare ocll klasslagsrepresen- tantcr itr ju sjalfklart, ty annara vore det icke det inijrka ~ml i l&d, hvarifrhn det lyser pk sitt saregna satt.

P hogervalmote i Vasterh.

Notiser. Iimpen not deli llvitn slefllnndeln. Ilcn nE ,La

FQdbration Abolitionrlide Jnterntltioi-rnle~ hhllnn kongressen i Genbve 7-11 september var besijkt a£ flern, hundrn,

' personer. i)fvcrliiggningarna rorcle sig uteslutnnde om den hvittl slafhnndeln i dess san~manhang med den regle- menterncle lwostitutioncn. Tvb liinders regeringnr, Schweiz' och Spaniens, hnde till kongressen skickat officiella omlud, och 11 nntioncllkon1mitt6er for bekampande a£ den hvitn slafhnndeln sam t 75 olilm foreningnr och siillskap voro dHr representerade. Sveriges representnnt var froken Clara Wahlstrom, sekreterare i foreningen Vaksnmhet.

Forhandlingnrna hollos i Sftllc Centrale, en praktig forelasningslokal, soin var prydd nled de vid tillfallet representera.de landernas flaggor. lnledningstalet holls a£ den Internationella federationens ordforande, professor James 'Stuart.

Of~erla~gningsiimnena foranledde lifliga diskussioner, i

hvilkn, blnrd npclm den Htven i Sverige kande mr Coote f rdn London deltog. I)e a£ kongressen fattade resolu- tionerna uttryckte nlla den meningen, fitt ett n~ycket ndra samband ar r8dande . mellan den hvita slafhandeln och den tolerernde prostitutionen .och sarskildt att de s. k. tillstfindshusen och bordellsystemet i nllmanhet i hog grad Beframjar denna sorglign, handel.

En s torar t~d gastfrihet visades framlingnrna under de dagnr. kongressen pAgick. Niigrn i niirheten nf Genkve boende farniijer hade ph sina vnckra landtstallen for kon- gressdeltagnrnn anordnnt festliga snmkviim.

Liirarin~re-kalondern, nntecknings- och uppslagsbok for lasdret 1908-1 909, nfsedd, fiir lararinnor vid sAviil flick- och san~skolor son1 folkskolor och seminarier, har utkommit med en betydligt tillokad afdelning for anteck- ningar och betygstnbeller, hvarjiimte knlenderil nu Br for- sedd med pennhylsa och blyertspenna.

I likhet . med foreghende br har kalendern en afdel- . .

456 . D A G N Y

ning innehhllancle noga kontrollerade upplysningar bm sadant som earakildt for liirarinnor iir af praktisk bety- delsc : intrades- och konlpete.nsfordringar, stipendier, ferie- kurser, sjuk- och pensionslrnssor, adresser for resor i ut- lanclet., formuliir n ~ . 13. dylikt.

DB det visat sig forenaclt i ~ x d praktiska olagenheter ntt sprida bdendern geuom bokhancleln, har distri butio- nen ordnats sh, att. skriftlig relrviaition'insii,ndes direkt till frolren Laura Lijwenhielnz (aclr. Stoclrholm, L5stma- karegatnn 23)) dA kalendern siii~des nied omghnde. I Stoclrholin erhHlles kalendern iifven % Flick- och sam- skoleforeningens byri, Lutternsgatan 3, I tr. (oppen kl. 6-7 alla dczgar utoin lordagar).

Priset Hr en kronn.. DB nzinst fem exemplar relrvire- ras pH en gHng, siindes lralendern portofritt; i annnt fall tilllromn~er for porto m. m. 20 ijre pr ex.

I-Ias~norlcrskoln i Eskilstmn. EEter motion a£ redak- tor. Karl Ekman ha staclsfullm8lrtige i Eslrilstuna beslutat nnslK 3,000 kr. sorn begynnelsekapital och dessu tom 1,600 kr. Hrligen till en forening .afsecld ntt diirstiides grund- liigga en husinodersbola.

HGgermiitc i nndrcl kretsen holls i Stockholm forrn torsdagen under ordFomncleskap af generaldirektor M. Sahlin. Flera a£ cle uppstiillda kandidaternn uttnlade sig for lrvinnnns politidka rijstriitt. Riled motets sarskilda tillitelse 11011 froken A. Thorstenson ett kortare anforande till formAn for lrvinnans sak samt framst3illde en inter- pellation till de lrandidater, sorn .uttalnt sig oklart i frfrgan. Hfirpli franilade hrr .Magnusson, Wik, Welin och

, Broman annu en gang sinn sympatier for lrvinnans rostratt. En halftimmes diskussion vidtog ang%ende denaa frsga.

HGger~nGte ~ucd fjiirdc kretsen i Stoc:kholrn afholls form fredngen pa &termalm. Sedan kandidaternn yttrat sig, begiirde froken M. Stad von Holstein tillKtelae att interpellera desammn angHende cleras stallning till den kvinnliga rostrattsfrigan. Med anledning hBraf vidtog cn hetsig diskussion rned mHnga afslagsyrkanden. Besinnings- fullare roster viidjade till ridderligheten hos hogerval- mannen i Sveriges forniimsta vnlkrets, i andra kretsar

' hade interpellatioiler af kvinnor tillhtits och nllmiinnn valmausfijrbundet hade ju beslutat upptaga afven kvinn- liga medlemmar. Man ropade .pB votering, men' ordf. afgjorde att interpellanten skulle fli tnlx i. 5 minuter, det stode de interpellerade fritt att icke svara. PA froken Staels lugna och klara interpellation lrorn icke 1Aler nHgot svar .

d de vnlmiiten, sorn hillits i Goteborg och omnejd, synes - rned ett eller tvA sorgliga undantag - stHm- ningen vara for kvinnans politislca ri5strlitt.. .. Det Hr dock icke sB ofverraskande, att hiigerkandidater uttala sig for frhgan, sorn att man, hvilka lAtit uppsitta sig pll det frisiwnade programmet, forklara sig vnra motstllndare till reformen.

Detta skedde pA ett stort allmant mote i Konsert- huset i Goteborg, d& herr Hjnlmar Wijk aflade sin poli- tiska trosbekiinnelse. Inte nog ined att han motiverade sin stallning till frHgan, som beroende.p% kvinnans brist prf politisk mognad (!), och ntt krafvet icke var nog all- mant, ha11 forklarade, att lmn svantar sig icke n%got godt a£ kvinnans deltagande i det politiska lifvets.

. Ett . ganska egendomligt uttryck,' detta: s jag vantar m i g icke nAgot g o d t ~ .

~r politisk rostratt n&got godt fiir mannen sAsom ett medel att befordra hnns intressen, sb m B val- rostriit- ten afven vara nHgot godt for kvinnan sHsoni ett lnedel att befordra hennei intressen.

Ty sH llngt ha vi val iindd hunnit i utveckling,' att vi nnse a h e n . kvinubrna. kunna gora anaprgk p i nled- 'borgerlign rtittigheter,' dh man liingesedan gifvit dem med- borgerliga s kyldigheter.

Om kvinnan, hvnrs intressen lagsti Etningen s& tpdligt forsummat, sade, att hon vantar sig icke ntigot godt af mannena rostriitt', sA vore det forlrlarligt, men herr Wijks fruktan forefaller gansk:~ omotiverad.

Lyckligtvis Kr han och herr Anderason i Grimbo .-

vald i Askims och Hisings valkrets mcd sju rosters ofver- -

vikt ofver den liberale motkandidaten - de enda undan- tngen, ty ofverallt eljest ha alla, som i sina$redmg be- rort fiagan, gjort det rned sylnpsti och forst:ielee, s i v ~ l H hijger- som viinsterh5ll.

d flera valmoten i ~oteborgstrakten hnr fru Friggn Carlberg tnlat om kvinnans politiska rostriitt och dess betydelse for det socialti, ref~rmarbet~t.. Foredragen ha ofverallt e1not;tagits med valvilja.

A ett hogerrnote interpellerades kandideten - sorn 1ii.r varn skiiligen griin - a€ en i tullfr8gan mycket forfnren dam om sin stiillning .till tull B gronsnker och frulrt.. Hon gliimde icke att siitta kvinnliga iijstriittslrb-

. gan i samband rned de hogs lifsmedcltullarna, hvilka viickt mer Kn en huslnoders innerliga Htrb att fb ha ett ord rned i laget i sbdana friigor.

Enligt hvad sekreternren i Goteborgs F. I<. P. R. upplyser, har foreningen hittills fL valmotena utdelat ofver

' 10,000 flygblacl. - Har icke d g o t af dessa hbmnat i herr Hjalmar Wijks

hHnder 3 %/.

1 politiskt lnltc i Uppsnla den 19 sept. begarde efter huEv~~cltalnren,' l i~ radshofd in~ von Bahr, froken A. Thunberg tillAtelse att fB interpell'era kandidaten. Blan- dade ja- och nej-rop ,hordes, men sedan hr von Bahr yrkat bifnll, framstiillde f roken . Thunberg en forfdgan om ham stallning till kvinnans kommunala och politiska rostriitt eamt valbarhet.

H r von Bahr svarade, att han vore i princip for kvinnans rostriitt, men att han ansAg? att den nu fore- liggitnde grundlagaiindringen fijrst borde kunna bedijmas till sina verkningar, innan man omedelbart upptoge en ny grundlagsiindring.

Kvi~molma och ~alrSrelsen i Landskroaa. Vid ett a£ stadens nykterhetsvanner utlyst v~lmijte den 15 sept., 'vid hvilket de ' tra l'iksdag9'tna11nakandidaterna voro in-

' bjudna och yttrade sig 'om sin stiillning'till nykterhets- frkgan, ho11 froken Gunhild Linder ett rned ihllllande bifallsyttringar mottaget anforande om betydelsen af att 1r;vinnornns rostriittskraf tillgodoses. Motet var besokt a€ omkring 500 personer, bland hvilka niarktes ett 100.tal darner.

Den af motet uppsatta ksndidaten, folkskollarare 0. H. Wnlden, uttnlade sig for att kvinnorna fortast .moj- ligt borde komma rned i ' de t politiska; arbetet.

Bland Edra bekanta f inas sakert , mhga, sorn ' annu ej prenumererat p i DA G NY. om tidningens tillvaro, strafvan och m i l och sok form6 dem art. understodja

prenumeration. . .. . . .

.

I "HEMTREFNAD" I PRAKTISK TIDNING FOR KVINNAN.

Utgifven af Fredriltn-Bremer-Fiirbml~det.

Utkornmcr hvarje veckn - under somm?.rmbnn- denla I-~vnrannan veckn - med 40 nummer 01-11

Arct. Ticini~~gen .\rill. fortfsrnntls till billigt priu Iorse de s\reuska hemn-ren .med en nyttig och ronnde lns- ning ocll komn~er att innehllla kortn religiosa upp- sntser, bcribttelssr, lef~iadsteck~li~lgnr, verser, prak- t&ka rhd och uppsatssr sntnt f6ljetongsafdel11ing.

All, prennmerntion sker A posten. Pris per fir 1: 35, iinber&lmhdt postarvode.

Stod I~HEMTREFNADI genom prenumeration!

I sokas pA alla platser i landet och erhiilla fordelaktiga vil l kor. Tillskrif

I Dagnys Expedition, Stockholm C.

= Annonsformedlare, = pllitliga och valrekommenderade,

onskas for Dagny s h a l i landsor-

ten som hufvudstaden, Anmalan ii

DAGMYS EXPEDITION, Drottninggal'an 54, Stockholm C,

Flytande

framstdende aptitretande och nervstarkande

K R A F T M E D E L . FAs pA alla Apotek.

F R A ~ O R o m SVAR. Hvar kan man prenumerera pl Dagny?

I landets alla postsnstalter ocli bolilildor kan man bestalla' l ~ u r u mhnga ex. som helst.

Skall man alltid prenumerera i dessa sftillen? .

Ja, ifall man iinskar endnst. 1, 2, 3 oller 4 ex. skall .man alltid g6r3 det.

Hvad kosfar Dagny I postansfalter och boklzldor? Dngnys postprenumerations- ocb boklidspris ar kr. 4: 50 far I,!,, 2: 50 for I/, och 1: 25 for '1, ilr

Hvilka villkor erhtilla prenumerantsamlare B Dagny? Den, som samlar minst 5 prenumeranter, erhlller en. provision nf kr. 1: - for hvarje helhrs-, 50 ore for hvarje halfirs- och 20 6re PLir livarje kvartalsprennmerant.

Huru skall man fiirfara fiir denna ~rovisions er- -- -

htillande 7 Sedan man samlat mind 5 prenpmeranter, gilr man tillviiga pb ett a£ foljande e8tt:

1) Alztingen : Genom insihldrtndet ctf prenumerationsafgiften . med afdrag af provisionen bestsller man det behoflign antalet ex. (hur rnhngw som helst, men alltid minst 5) direkt frnn Dagnys exp., Stockholm, eoln under samlz- ens adress i ett och sammlt paket sdnder alla best8llda ex. Samlaren har dA att ombesorja utdelningen till de samlade pre- numeranterna.

2) Elk?.: Man prenumererar il niirmaste postkontor (ej an- norstades) for de samlade prenumeranterna, detta under hvars och ens adrese, begiir postens kvitto B snmtliga er- lagda afgifter, tillsta.1ler 08s detta kvitto, d% vi omgAende pr postanvisning sander samlnren den stadgnde provisionen.

Hvar, och till hvilkef pris kan man numrnervis I6sa

I stiidernas tidningskontor ocli cigarraff 8rer sam t hos D ag- nys kommission8rer i landsorten. Pris 10 6re pr nummer.

Alla slirifvelser riirande expeditionen adresseras:

DAGNYS EXPEDITION, 8TOCKHOLM.

Vejbystrands ISjukhem vid Skelderviken

3arkAkra station, Vlstkustbanan) jr ben- och korteltuberkulos, achitis och allm. svaghet, mot- tger barn .och vuxna, dagafgift -6,50 kr. Oppet Bret om, central ppviirmning, hiirligt l#ge i barr. kog vid hafvet. LBkare : Dr Ernst ,indahl vid Kronpr. Victoriar hstsanatoriurn, Barkhkra.

Siden-, Spets-. oeh Yllebluslif. Alltid senaste modeller,

I - 'TAPETE-1

Modernaste. och rikhaltigaste lage

E D B L A D & S A N D B E R G . 3iks. 961G. STUREPLAN. Allm. 91C

Kemisk Tv&tl

-: Stockholm. -

arbetsomriden Utbi1dningskurser.m. r Muntliga och sliriftlig

upplysningar genom

Fredrika- Bremer-FOI bundets. byrd,

54 Drottninggatan. . .

(I'tnLxsiiE~z~rtln j& s b u ~ ntrnonsrr iwjiirdn i

Dayny jiir hrclfvr~ priset eller 7 11, iire pr mnm.)

I S I MELLERPTA SVE- FIN"" RIGE nhgot Ingnt och stilla hem, hvars I~usmoder har plats Flir en nnsprbksl8s ung flicku, sow i r villig cleltaga i forekommnnde husliga gtiyonibl. 1,611 begiires ej. Svnr e~nolses med tacksamliet liilder ndr. : )Betty D, Algntsbodn,

BILDAD FLICKA, 24 AR, finskar plats nu gennst i battre f:~ruilj

som viirdinna., helst i Stockhol~n. Fullt lzompetent att 119 egen hand 9kota ett hen?. Svar till r24 h r ~ , Posthos 12, Orebro.

LEFIT~MGRAD SJUKGYMNAST sbker nrbete i Stocliho!rr~, helst

so1i1 assistcnt. Svnr till D Ihcrgisk, 1908~) Ticlningskontoret, Storga.- tan S.

V ~ T ~ ~ ~ E I C ~ R I M I ~ ~ J D J ~ I E A I ) PITISIC FI,ICKA 6nskar den 1 nov.

nagon liin~plig plats. GenomgAtt kiirs' i sjnltvkrd. Vnn vid sinnes- sjnkvArd och kunnig i huslign sysslor. Svsr till Virclarinnn, Svenska D:lgblacletu expedition, Stockholm.

35 BRS FLICPCA, van vicl Eha l l t arbete inoir~ ett hcnl, 611- sknr plats son1 husl~lllerslra 110s Bnkelnan, nngherre eller minclre familj. Har i flerx lir frjresttltt ungk'nrlshush:"~II, men ih, dh clettn sksll upplijsas, ledig. Svar tack- samt till ,Hi I3.a. Avests.

X. IiVINNL. SJU KGPWXA ST E L onskar plats pA Institut eller i familj. Hiir eller ntrikes, Fullt kunnig i engelslra. Svar till ~1'0- sition wanted~. A111n. tidn.-kt. Gnst. Ad. torg.

L TOR s6kes .af PLATS PA ROY ' n~ ig flick& nfl. realskolecx., Bun-

nig i bokf. och nhgot n~aslrinskr. 8vnr, iniirkt PA. 18 S ~ D , torde in- siindns under adresa S. Gum:elius' AnnonsbyrK., Stocltholm, f. v. b.

* LEDlGA PLA TSER. LARARINNA mskaa pfl landet

nu genast i privat fnmilj, kom- petent i engelska, tyska samt piano. spelning. TneHnd ref., 16neansprBk till C. A. Sjbberg, 1tibbingsnLs gArd pr Forserum.

ND ERVIS NINGSVAM litrrin- U na erhAller plats ntt uncler- visa 4 fliclzor; 16-11 br. Betgg, fotogrnfi och ref. slindas till kyrko- hercle Svedberg, adr. Sesdregn.

ARARIN NA. En gudfruktig, L ~iiluppfostracl Ricka af god f a milj fhr plats att Iasn med tvb barn, flickan f6r intriicle till 1:sta klass, gossen 6 . h ) hjalpa 4 iildre med liixliisning samt undervisa i pian~spelning.~ Betgg och referen ser till Fru Hulda Boberg, apote. ket Falken, Orebro.

+NOGRA.F, kvinnlig, Fullt linn- STC nig i svensk och engelsic stello- grnfi och 111askinslirifni1ig orhbiler fast nnstiillning K Grosslianclols- koat or. Sokancle lndste Rf veil writ niigot - lrunnig i och villig att del- laga i ofrign kontorsgorom81. Svar till D Prima refercnserr, uncler nclr. 8. G~inxelii An~~o~lsbyrfi., Stock- holm, f. v. b.

KVINNLIG GYMNA STIK UI- ~EERTOR erhhller fast anstB11-

ning vicl sommar- och vin~erlrnr- orten Kneippbatlen. AlisBkningar inl!lmnas till ka~~~rernrekontoret,, ndr. I< neippbaclen.

+ ISFOREST$NDERSKA. ARB"' Plats ' son1 arbel sforestlnder- ~Ira, r illiks slijjclliimrinna och som- merskn, vid Manilla cl6fstumskoln ilr ledigoatt tilltriidas instut1c:laiide 1 okt. Arlig 16n SO0 kr., focltl, bo- stncl mecl brtinsle SAM^ f;v!tt. An- stikningar stiillda till styrclsen fijr forstsdofstumsltoleciistriktet och 3t-

I foljcln aE intyg, Iivnr~nccl sokande vill styrlta sin ko~npetens t i l l be- fi~tt.ninge11, k h n a fore den 25,scpt. insanclns I ill rek tor J. Prnwitz, Manilln, Stocklioltn.

U S B ~ ~ T ~ E R S R A , full t kunnig H. i enklare och firlare matlag ning, syltning, bnk m. 11-1. samt. for- seclcl rnecl gocla rek. erlillller i host plats att ensam sktita IlilvhBllet ftir ungherre pfi laudet. Srar jiimte betygsafsltrifter till :I;agerl'or~ bruk, Moholri~

KUNGORELSE. Sjuksk6terske. pl:~tsen vid Jockmocks sjiik.

stuga kn*glires leclig till nns6kan for kompetel~t~gjukskijterska. Sjuk. skoterslran sl;t~ll hAlla 11 t spisning vicl sjukstugan~ for elt pris a€ 95 ore pr dng ocli patient. .Ti(in 800 kr. jamte fri bostad, ved, lyse och tv2itt. Anstlkningar, st#llcln till komniunalniimncle i Jockmock, insiindas fore -1 inst. okt. Jock- mock clen 1 sept. 1908.

K C ~ W N A L N A M N D E N .

RTG DAM med afl'arsvma f r h U finare butik erhhller -anstall- ning i f6rstlrlassig musi.kinstru mentaffiir harstiides. Kompetens villkor : godt siitt och verklig sill. jareformbga. Svar, helst btfoljdt rrf fotogrttfi, emotses' under signa tur ~Musilrinstrun~entaffar~, Da. gens Nyheter, Gustaf Adolfs torg,

B A R N F R O I ~ N . En plllitlig, or, dentlig och barnkiir Ling flicks

erhiiller strsx plats ntt skijta tvB barn - 3 och 2 fir gnmlq. - samt deltaga i llittare inomhus foreful. lande sysslor. JJ6n 150 kr. saiiil fri resa. Sqar mlirkt ' ,150, till Svenskn .DngLlad,ets exp. f. v. b

~ 0 1 % S%LI,SKAP OCR YARE At lindrigt siunessjuk fru un,

der vistelse pK vacker landtegen do111 sakes vf~lrekommendcracl skti terska snarast mojligt. Svar lned erforclerliga upplysaingnr och upp gift om 16neansprAk utbedes un der adress ~S3llsltap och vhrdr Svenska telegramb., Malm6.

"Zig-Zag". Biratn ainerikanska Skocrelne.

I Egnahernssparbanken - . - - -. . - - - -

Giir liidret mjukt och elnstiskt samt 1' S'ontor: Vasagatan 38. ogenomtriing%gt f6r vats. Sviirta ej Beqapa denna sparbank for in- ifrlin sig Xfven om skorna Mifva piittlling synrbanl~sriikning. Kan vRt a, 011-1 in an nnviinder anviLndas afven for hushllllsriikning.

"Zig=ZagW, . Intill 500 kr. knnnn i regel utl'Ar - Tillh:inclah:'llles i hvarjo viilsorte- utan nppsiigniiig.

rncl skonffiir. Pnrtinederlag Bib- Oppen half 10 f . m.-7 e. 111. liotoksgatnn 12. Allm. tel. 917. Bikstel 73.

M. E. Wormsdorff. InlAningsrihts f. 11. 5'/, proc.

S t o ~ k h o ~ m s Musik-Institut. . Brahegatan 7 B, 6. g. Ill. Allm. Tel. 1 1 5 96.

Masttermin 16 Sept.-26 Dec. Anmiilnings- och mottag ningstirl iidindagar och torsdagnr .kl. '/, 2-.I/, 3.

Prospekt tilll~andahllles. . Sigrid Carlheim-GyllenskiZld.

Fredrika-Bremer-Forbundet: Drottninggatan 54. '

Rikstel. 27 62. 1i'tlrbnndet.s byrA Cippen 11-4. Allm. tel. 48 16.

Fredrika-Bremer-Forbundets S~ukskoterskebyr& Tunnelgatan 25. . . '. Rikstel. .68 98. Allm. tel. 82 11.

. . . . . i .

Inneh&llsfdrteckning. Dagens nnmmer innehilller:

Lady Isllbell Aberdeen. A£ Alexn~zdrn Skoglmd. ~ . r o ~ o ~ t i o l l c l & ~ vnl . Fiir Dngny af Gulli Petrini, f. Rossanc7er Social kvirnobildld~ig. Politiskt 1n6@ i Stockholm iten 16- september 1908. Ett fiirslag till..liisning af den kvinnliga riistrilttsfr&an :

England. . - . .

En kincsisk kvinnotidnirrg. N&got om . v i m . . konstniirinnor. - V. Ch,adotte Wnh1strom.- A

Ellen Lundberg, f. Nyblolu. Riksdugslnal~~~~~vnlen. Af M. S. v. H. ,Dot lgscr f r h S~rrc"cland!s Af A. W. S. P& liiigorvrtl~niite i Viisteris. Af Aura. , .

Notisor.

Prenumeration Dagny sker ti narmaste postanstalt (Ti& - -- = ningstaxa n:r 5) eller bokhandel. <---