Vid Lärkbacken i Sala mel-lan skogen och idrottsom-rådet ligger Lärkbacks-skolan. Den kommunala grundskolan har elever från sexårs till årskurs sex. Varje klass har egen ingång och i fönstret visar en färg-glad teckning att du är på väg till rätt årskurs.

Vid Lärkbacken i Sala mellan skogen och idrottsområdet ligger Lärkbacksskolan. Den kommunala grundskolan har elever från sexårs till årskurs sex. Varje klass har egen ing-ång och i fönstret visar en färgglad teckning att du är på väg till rätt årskurs.

– Det är en god anda på ”Lär-kan”, säger Anna Larsson som är fritidspedagog med snart tio år på skolan.

– Andan har alltid varit god, men så händer det ändå. Det kommer grus i maskineriet, människor möts, men ser inte varandra.

Det har gått två år sedan ”Lärkans” goda anda fick grus

i maskineriet. Dialogen tyst-nade mellan medarbetarna. Stämningen i personalrum-met var artigt på ytan men grumlades av olösta konflik-ter.

Rektor, lärare och fritidspeda-gog samlas en eftermiddag i april för att reflektera över Lärkbacksskolans resa från konflikt till samarbete.

De är överens att kommuni-kationen spretade. Att stäm-ningen stundvis var otrevlig och att det var lättare att gå i försvar och ifrågasätta varan-dra istället för att stanna upp och samtala. Det gick så långt att rektorn, Susanne Rosén bad sin skolchef om hjälp. Den femte provinsens kultur JuneAnn Wincent är skolchef i Sala. Hon bjöd in Lars Rok-kjaer, specialist på samarbets-problem och konflikthante-ring. Läraren, författaren och psykologen från Danmark har lång erfarenhet av grupp- och ledarutveckling i Sala och många svenska kommuner.

När Lars Rokkjaer kom till Lärkbacksskolan i augusti 2014 ville han helst stänga skolan en hel vecka. Men det inte var praktiskt möjligt och därför bildades en sam-rådsgrupp med nio språkrör som fick representera hela skolan. Samrådet bestod av pedagoger från skolan och fritidshemmet samt fackliga representanter, speciallärare och rektor. Lågstadiet repre-senterades av specialläraren. En av pedagogerna ville inte delta i processen och bytte arbetsplats.

Lars Rokkjaer bjöd in grup-pen till den femte provinsen, en transparent kultur som präglas av respekt och öp-penhet.

”Tillit är det stora ordet”

Tillit handlar om förmågan att vara värderingslös i en grupp, att varken vara bättre eller sämre. – Hela processen i den femte provinsen handlar om att skapa tillit. När är alla lyssnar på varandra blir förändringen

möjlig, säger Lars Rokkjaer.– Vi får aldrig leta efter skuld eller söka lösningar som kan väcka känslor inombords och få någon att känna sig som en förlorare.– Tillit är ett så viktigt ord, säger Anna Larsson. Det är stommen i alla relationer och det är så viktigt för barn att lära sig vad tillit betyder.

Det empatiskt speglande samtaletSamrådet tränade på medve-tet lyssnande genom det em-patiskt speglande samtalet. Hur ofta tror du att du lyssnar medvetet när huvudet är up-ptaget med egna tankar och planer? Hur bemöter du den som talar och hur uppfattar andra det du säger?

– Alla berördes av övningen, säger Fredrik Holm, klasslära-re i årskurs sex. Lars kunde säga, du säger det här, men menar det där. Det gick inte att värja sig eller komma un-dan.

Det empatiskt speglande samtalet lär oss lyssna med-

TiLLiT är grunden för det goda samarbetet

Lars RokkjærLars har arbetat med många olika arbetskulturer, skolor, multinationella storföretag och regeringsdepartement. Han har utbildat många stora och små grupper som vill lära sig hur vi ska agera för att bli bättre medmänniskor.Läs mer på equilibrio.dk

1

vetenhet och visar att vi är bara människor – även om vi tänker och uppfattar sam-talsämnet på olika sätt.

– Nu lutar jag mig mer till-baka när jag pratar med mina medarbetare. Tidigare när jag ville skapa förtroende, funde-rade jag mer över mitt krop-psspråk, om det visade att jag lyssnade, än att jag verkligen lyssnade, säger Susanne Ro-sén.

Den inre barometern Ett viktigt verktyg som grup-pen uppskattar är den inre barometern. Från öppen och lugn i det gröna, till osäker i det gula, orolig i orange och slutligen maktlös och skuld-medveten i barometerns röda topp.

– Den inre barometern har stärkt mitt tankesätt i så mån-

ga situationer, säger Fredrik Holm. Det blir så tydligt med mina elever. En del tänker tyst och andra högt. Inget sätt är fel men jag säger till den som pratar att titta på sin tysta kompis och arbeta nå- gon annanstans där det går att tänka högt utan att störa. Alla nickar instämmande när klasslärare Mattias Holmberg beskriver hur väl barometern beskriver sinnesstämningen. Eller dagsformen, vi behöver inte bli ovänner bara för att vi ser olika lösningar.

– När jag tänker tillbaka, ser jag hur jag hade kunnat agera annorlunda, säger han. Men då blev jag bara tyst och sur. Istället för att tänka, jaså, är det så du vill ha det.

Samrådsgruppen är överens om att processen har varit jobbig och utmanande. Den

har varit en tuff och obarm-härtigt självgranskande sam-tidigt som den har varit så givande.

– Jag vet att jag inte kan förändra någon annan än mig själv, säger Mattias Holmberg och alla nickar.

Genom den femte provin-sen har samrådet förstått att språket i samtalet är viktigt. Orden vi väljer kan lyfta eller sänka, skapa trygghet eller osäkerhet. Därför är det vik-tigt att fråga fler frågor.

”Orden vi väljer kan lyfta eller sänka, skapa trygghet eller osäkerhet.”

Informationen är en ofta åter-kommande orsak till konflik-ter. När Susanne Rosén blev rektor insåg hon snabbt att information är en stor utma-ning. Rektorsjobbet handlar om så mer annat än peda-gogik. Dagarna fylls med administration, lokalfrågor, rapporter och utredningar. Rektor och lärare passerar varandra på väg till lektioner och det är svårt att informera

alla på en och samma gång. Personalen är upptagna med elevsamtal, föräldrar el-ler frånvarande på grund av sjukdom och vabb.

När Lars Rokkjaer arbetar med den femte provinsens kultur är målet att organisa-tionen ska bygga egen kom-petens och bli självgående. Tydlig kommunikativ kultur leder till engagemang och ökat samarbete.

– Nu förstår jag skillnaden mellan att vara chef och leda-re. När jag blev rektor trodde jag att rektorn är en chef, att chefen är den som bestäm-mer och att personalen ska göra som chefen säger, berät-tar Susanne Rosén.

Nu är informationsflödet ett samarbete mellan rektor och den nya ledningsgruppen.

– Jag har insett att jag inte behöver veta svaret eller ha lösningar på allt. Det räcker med att lyfta frågan och lys-sna på mina medarbetare, sä-ger Susanne Rosén.

Rektorn säger att hon har lärt

Den femte provinsen – en sägen från forntiden

Vart fjärde år, enligt den irländska mytologin, samlades stridande hövdingarna i den femte provinsen. Plat-sen var ingen geografisk plats, hövdingarna träffades i ett ingenmansland där de lämnade fördomar, vapen och klantillhörigheter utanför. De kunde se och lyss-na på varandra utan rådande värderingar och normer. Hövdingarna lyssnade på varandras perspektiv och såg med nya ögon vad som behövdes förändras. Efter besöket återvände till vardagen med sina vapen och klantillhörigheter. Varje gång blev de lite klokare. Enligt sägen blir den som besöker den femte provinsen aldrig densamme igen.

2

sig att processen är lika viktig som målet. Kanske till med viktigare. Det finns många sätt att lösa problem och lagspel handlar om vi gör va-randra bättre. Har stämningen förändrats på ”Lärkan”?

– Ja, säger Mattias Holmberg och skrattar lite generat. Trots att vi är utbildade pedagoger, kunde inte prata med varan-dra. Eller så ville vi inte lyssna. Elisabeth Olsson är special- lärare och arbetar med barn i alla skolans årskurser.

– Jag hade lite för mycket överseende tidigare. Nu har jag blivit tuffare och säger öppet vad jag tycker.

– Våga ta i saker, våga tänka högt, säger hon. Och vikti-gast av allt är att våga ta hjälp tidigt, innan konflikten blir för djup.

Anna Larsson instämmer

– Jag har fått mer mod. Jag vågar sätta ord på mina käns-lor. Min viktigaste lärdom är att aldrig vara rädd för att be om hjälp utifrån när livet och

situationer börjar spreta. Framtiden på Lärkbacksskolan Samrådsgruppen träffade Lars Rokkjaer en gång i må-naden från augusti 2014 till december 2014. I februari hölls en gemensam konfe-rens i Sätra Brunn där skolans personal fick reflektera över den nya kulturen.

– Ställer ni upp på den femte provinsens kultur, frågade Lars Rokkjaer och skolan sva-rade ja.

Samrådet betonar hur viktigt det är att den femte provin-sens kultur fortsätter att råda på skolan. De inser att de må-ste jobba kontinuerligt för att bjuda in nya medarbetare.

En ny och bra start på dagen är när lärare och pedagoger samlas i personalrummet, tio till femton minuter, för att hälsa på varandra och stämma av dagens arbete. Numera säger kollegorna vi och inte jag.

Med nya verktyg och rutiner kan den goda andan leva vidare på ”Lärkan”. Nyckelor-

den är tillit, respekt och sam-arbete. Mattias Holmberg summerar upplevelsen av att träffas i den femte provinsen.

– Världen går inte under för att någon tycker annorlunda. Lyssna bara på Michael Jack- son och texten till ”Man in the mirror”.

3

Man in the mirror

I’m Starting With The Man InThe Mirror

I’m Asking Him To ChangeHis Ways

And No Message Could HaveBeen Any Clearer

If You Wanna Make The WorldA Better Place

Take A Look At Yourself, AndThen Make A Change