leader gotland slutrapport

Hemse bubblar och Lärbro fokuserar

SLUTRAPPORT 2007–2014

Greetings from Burgsvik

MAGASIN

Gotland ÄR mat • Bison om Burgsvik • På logen med Oliver och Richard • Röj på jobbet Jan räddar Östersjön • Så byggdes bredbandsbygden • Bergman och avlopp på Fårö

80 mil kust – 300 Leaderprojekt

© 2015 LEADER GOTLANDLövsta, 622 54 [email protected]

Leader är en av EU initierad strategi för landsbygdsutveckling som 2007–2014 ingår i Landsbygdsprogrammet.

Ett syfte med Leaderprogrammet är att olika aktörer på landsbygden ska samarbeta mera för att driva på utvecklingen i just deras hembygd.

Leadermetoden/arbetssättet bygger på att idéerna uppstår ur ett lokalt engagemang och att idéerna kommer underifrån. Idéerna ska vara väl förankrade och drivas av de som har störst nytta av projektet.

GRAFISK PRODUKTIONOss Reklambyrå

TEXTPRODUKTIONErik Larsson, Julia Bendelin, Catharina Hellström-Engström, Annelie Söderström, Bernt Nilsson, Malin Stenström.

OMSLAGSFOTOUno Gustafsson

FOTOStig Hammarstedt, Helena Holmgren, Gunnar Britse, Uno Gustafsson, Catharina Hellström-Engström samt privata bilder från deltagare i de olika projekten.

TRYCKiVisby

INNEHÅLL

2 Ordförande och om Leader4 Hemse – årets socken 20146 Lärbro – årets socken 20158 Kvinnor förr som nu9 Hälsa och friskvård i naturområdet10 Fiber på ön12 Rädda Östersjön14 Öppet Gotland16 Social hållbarhet och röj på jobbet18 Gotland ÄR mat20 Mark och hav – 80 mil kust22 Fårö – en liten ö med stora planer23 Kåseri, Bernt 'Bison' Nilsson24 Trigger ungdomsprojekt28 Leader tog oss ut i världen29 Smått & stort30 Intervju med Annelie Söderström32 Projektlista 2007–201439 Brittis Benzler om Leader

Nära 300 projekt – Leader Gotland 2007–2014

Slutrapporten från den ideella föreningen Leader Gotland visar att nära 300 projekt genomförts. Det är allt från bran-scher till grupper av företagare eller ideella sammanslut-ningar som genomfört projekt som stärkt den gotländska landsbygdens ekonomi, sysselsättning och levnadsvillkor.

Regelverket för Leader har inte gjort det möjligt att ge företagsstöd till enskilda företag som kan leda till konkurrenshämmande effekter. Projekten skall bygga på behov som lokala grupper, branscher eller olika nätverk identifierat. Resultatet av projekten skall vara transpa-ranta och vara till nytta för många.

Finansieringen av Leader Gotlands verksamhet har skett genom stöd från EU:s jordbruksfond med nationell medfinansiering från staten och region Gotland. Därutöver har projekten själva genom insatt kapital, egna arbetstimmar eller annan finansiär tillfört projekten pengar och kompetens i genomförandet.

LAG, Lokal aktionsgrupp, som styrelsen kallas, har bestått av leda-möter nominerade av organisationer och myndigheter på Gotland. LAG har tagit aktiv del i verksamheten genom att samtliga ledamöter ingått i olika beredningsgrupper med uppgift att ge förslag till projektbeslut. Länsstyrelsen på Gotland har sedan tagit det slutliga beslutet om godkännande. Det har lagts stor vikt vid att projektägarna redovisat hur projektresultatet kommer att nyttjas framöver. Resurser har lagts på att stödja projektägarna med råd-givning och service från Leader Gotlands kansli.

Leaderverksamheten som nu pågått i 15 år på Gotland, har bidragit till att landsbygdsutvecklingsfrågorna kommit i fokus. Eldsjälar som har starka ambitioner att utveckla landsbygden har genom Leader fått möjlighet att tillsammans med andra i projektform pröva nya initiativ som i många fall generat nya nätverk och bestående aktiviteter. Kravet på underifrånperspektiv borgar för att resurser används till det som efterfrågas lokalt.

Avsikten med slutrapporten är att redovisa aktiviteterna under pro-gramperioden samtidigt som innehållet förhoppningsvis kan vara till allmän nytta framöver. En värdefull kunskaps- och erfarenhetsbank som alla, som vill, kan ta del av.

Ola LindvallOrdförande LAG Leader Gotland

Visst gör Leader skillnad!

Ett hållbart samhälle med ett starkt lokalt engagemang. Så lyder Leader Gotlands vision för den gotländska landsbygden.

Har vi lyckats? Vi vill tro det.

I detta magasin har vi valt att presentera några av de nära 300 projekt som genomförts på ön under 2007–2014. Stora och små. Kända och okända.

Den gemensamma nämnaren är den gotländska landsbygden och ett engagemang och en vilja att utvecklas.

LEADERMETODENDen arbetsmetod som

kännetecknar vårt arbete med landsbygdsutvecklingen

BRA ATT VETA OM LEADER GOTLAND

3000 Leaderområden inom EU.63 områden i Sverige.Hela Gotland utom Visby ingår i Leaderområdet.

Leader är en förkortning av franska Liasons Entre Actions de Dévelop-pement de Èconomie Rurale som betyder Länkar mellan åtgärder som syftar till utveckling av landsbygdens ekonomi.

Leader är en metod för landsbygdsutveckling inom EU som 2007–2014 ingår i Landsbygdsprogrammet och som finansieras med medel från Jordbruksfonden.

Ett syfte med Leaderprogrammet är att olika aktörer på landsbygden ska samarbeta mer för att driva på utvecklingen i just deras hembygd. Att livskvalitet, lantbruk och annat näringsliv får blomstra och landsbygden hålls levande.

LAG är styrelsen som består av 19 personer nominerade av organisationer från offentlig, privat och ideell sektor. Ordförande är Ola Lindvall, LRF.

Leader ska på olika sätt stödja nya och innovativa utvecklingsstrategier som rör landsbygden – en sorts experimentverkstad för att hitta nya vägar till en hållbar utveckling.

Kansliet som sköter projekthandläggning och administration finns på Lövsta i Roma och verksamhetsledare är Annelie Söderström.

PROJE

KTS

TÖD

OFFENTLIG

PR

IVAT

INNOVATIVT

UNDERIFRÅNPERSPEKTIV

LOKAL FÖRANKRING

SAMARBETE

ÖVERFÖRBARHET

Av pilotkaraktär, nytänkande som leder till utveckling.

När drivkraften kommer från de som upplever nyttan, uppstår

ett underifrånperspektiv.

Projektet ska ha en förankring på den plats det bedrivs.

För att lyckas långsiktigt behövs gemensamma krafter

från näringsliv, ideella föreningar och offentliga organisationer.

Projekt ska kunna överföras på andra leaderområden inom EU.

På samma sätt kan Gotland genomföra lyckade projekt som tidigare genomförts på andra

platser inom EU.

FINANSIERING

49 919 833 kr65 044 700 kr

30 166 146 kr

4 Leader Gotland Magasin

Det bubblar på Hemse

ÅRETSSOCKEN

2014

Leader Gotland Magasin 5

Hemsebadets nya bubbelpool är alltid full, lokal- producerade ungdomsfilmer delar bioduk med Johnny Depp och klassiska Hemseföretag har

genomfört lyckade generationsskiften. Känslan av framåtrörelse är tydlig i "Sudrets hjärta".

Läderväskan som Lennart Blom släpper ner på bordet landar med en tung duns.– Jag är en mappmänniska, berättar den före detta rektorn på Högbyskolan. Jag har samlat alla projektmappar för Hemse i den här väskan. Nu är den full. För ett attraktivt HemseLennart Blom är en av Hemses starka ideella motorer. Han bor i Stånga, men har alltid engagerat sig för hela bygden. Något som bland annat har lett till bildandet av utvecklingsbolaget Knutpunkt Hemse Utveckling AB, med målet att stärka Hemse som attraktiv centralort på Sudret. – Ett lyckat Leaderprojekt är Generationsrådet, som har hjälpt äldre företagare med generations-skiften. Nu ser vi hur anrika företag som Bagarns Bageri och Hemse Krut & Papper drivs vidare av nästa

generation, berättar Lennart.Tvärs över bordet på Hemse bib-liotek sitter Anette Torgnysdotter Sundblad. Hon är bibliotekaren som engagerade sig i att lära ung-domar att skapa film. – Tack vare projektet som ledde till att Hemsegården digitaliserades kan vi nu visa ungdomarnas kortfil-mer före en visning av någon Hol-lywoodfilm med Johnny Depp. Det betyder oerhört mycket för dem att en större publik får se deras filmer, säger Anette och lyser av stolthet.

FramtidstroI bubbelpoolen på Hemsebadet sitter ett pensionerat gäng från Grötlingbo och myser.– Sedan den kom har vi varit här två gånger i veckan, det missar vi

aldrig, berättar Sigrid Gärdek. Spa-delen på Hemsebadet kom till med hjälp av Leader efter en enkätundersökning i bygden som visade vad de närboende ville ha. Spa och äventyrsbad för de minsta stod högst på önskelistan, och så blev det. – Vi märker att ännu fler barnfamiljer från hela ön tar sig hit nu, säger badmästaren Ingela Sköld. Listan på Leaderprojekt i och kring Hemse kan göras lång, och fler idéer finns. – Det börjar verkligen andas framtidstro i bygden, säger Lennart Blom och trycker ner en av alla mappar i läderväskan.

Ur Hemse Ungdomsfilmstudios En snattande shoppaholic

Visionärer på Hemse: Uno Gustafsson, Anette Torgnysdotter Sundblad och Lennart Blom.


Lärbro utvecklas från kust till kust

En före detta Bryssel-diplomat, en mjölkbonde och en gymägare sitter vid det stora salsbordet i Lärbro präst-

gård. De berättar om hur de tillsammans utvecklat Årets Socken 2015. Det började med ett stormöte tre år tidigare.

Björn Dahlström, Maria Larsson och Niclas Larsson på väg framåt, tillsammans med Marias boxer Freddy.


I november 2012 kallades Lärbroborna till ett stormöte i Korsbygården. Själva anled-ningen till mötet vara att räd-da kvar bygdegården som de samlats i. 37 personer kom och hade massor av idéer. Det var början till en socken-utveckling som snabbt växte sig bredare. Bra samarbeten uppstår ofta mellan människor som är ganska olika, men med ett gemensamt intresse. De tre personer som sitter och fikar i den mäktiga prästgårdssalen i Lärbro är ett bevis på det. Maria Larsson, re-geringens förhandlare i Bryssel som flyttade hem till ön efter 30 år, är den som bor i prästgården och bjuder på förmiddagskaffet. Hon är numera ordförande för bygdegårdsföreningen i Lärbro.– Efter stormötet 2012 slet vi hårt under ett år med att komma fram till vad vi kan och vill göra med Lärbro, förklarar hon. Vi bildade en arbetsgrupp med hjälp av en startpeng från Leader. Den delades ganska snabbt upp i flera undergrupper i utvecklingsbolaget Lädubro AB. På så sätt kan vi arbeta effektivt utfrån vad vi vill och är bra på.

ÅRETSSOCKEN

2015

Värme av lokal f lisBjörn Dahlström, mjölk- och kött-bonde på gården Norrbys och ordförande i Lädubro, har varit drivande i Leaderprojekten Var-ma Lärbro I och Varma Lärbro II. – Vi behöver byta ut värmean-läggningen för Korsbygården, Lärbro skola och de intilliggan-de hyreslägenheterna, berättar han. Vår lösning är att elda med närodlad flis. Vi förhandlar för fullt med Region Gotland om ny panna och nya kulvertar och planen är att vara igång hösten 2015.

Storslagna planer– Ska man göra något på landet ska man ta i. Det är ingen idé att göra något halvdant.Orden kommer från Niclas Lars-son, som driver gymmet Helhet-en i Lärbro och är engagerad i den så kallade Fritidsgruppen.– Det vår grupp satsar mest på nu är ett parkprojekt, som vi tror kan bli en riktig turistattraktion mitt på Gotland. Vi vill helt enkelt anlägga den typen av park som bara finns i tecknade filmer, det är så jag brukar beskriva det, intill Forsavallens IP här i Lärbro. Det ska finnas en damm, små båtar att ro i, och vi pratar om temat "Hela Gotland i Lärbro"

med miniatyrer av till exempel Lummelundagrottorna, raukfält och Visby ringmur. Det går att kombinera med parkour- och skatepark, äventyrsbad och motionsslingor... som du hör finns det mycket idéer!

– Lärbro är en stor socken som har både Kappelshamnsviken i väster och Vägumeviken i öster, säger Maria Larsson. Vi har en enorm potential. När vi arrange-rade Lärbrodagen första gången 2013 ställde bygdens företagare upp direkt och vi lockade över 1200 besökare. Året efter kom de ännu fler.

Snack om socknenHon framhäver också att Lärbro syns och omtalas mycket mer i medier, särskilt efter att ha blivit Årets Socken 2015. – Det var med hjälp av Leader som vi kunde satsa på att mark-nadsföra oss som Årets Socken. Nu snackas det om Lärbro, det är fantastiskt och så det ska vara!

Efter att ha lyssnat på Maria, Björn och Niclas är det ingen järv gissning att det kommer att snackas ännu mer om Lärbro i framtiden.


En hyllning till kvinnornaFör att göra livet drägligt var landsbygdens invånare duktiga på att ordna kalas. Detta och mycket mer har man fördjupat sig i genom projektet "Kvinnor förr som nu" där Monika varit aktiv.– Tanten är inne och det är inte så konstigt. Tänk all kunskap hon har kring hemslöjd, mat och hushåll. Ett arv viktigt att förvalta. Kvinnans ställning genom tiden har varit låg-mäld, men så oerhört betydelsefull, menar Monika.

Det var 1900-talets kvinnor i Näs, Grötlingbo, Hablingbo och Havd-hem socknar man ville berätta om i projektet. Genom att samverka med museigårdarna vid Petes,

Hur kvinnor från förr ger

samarbete idag

Vi knöt nya band både i nutid och bakåt i historien. ”

Det handlar om 1900-talets kvinnor

där den gamla världen möter den nya. Monika Johansson från Näs har mycket att berätta om Sudrets starka kvinnor.

Kattlunds, Vanges och Havdhems hembygdsförening, Gotlands museum och Studieförbundet Vuxenskolan var målet att genom utställningar om kvinnor i bygden öka antalet besökare. Studiecirklar och föreläsningar för ett fyrtiotal kvinnor i bygden med olika teman genomfördes, särskilt kring festliga traditioner. Deltagarna själva satt också inne med en hel del kunskap. – Vi knöt nya band både i nutid och bakåt i historien. Det är speci-ellt för strandnära socknar att det ofta var starka kvinnor på gårdar-na, då det inte var ovanligt att sjön slukade männen och kvinnorna blev lämnade ensamma kvar.

Pirrvittar och pestoDet blev även en uppskattad re-ceptbok, Favoritrecept från södra Gotland. Recepten samlades in från bygden.– Vi har sålt ett par tusen exemplar av boken, säger en nöjd Monika Johansson. I boken finns både

PROJEKTINFOKvinnor förr som nu

PROJEKTÄGAREKattlunds Museigård

LEADERMEDEL768 398 kr

PROJEKTTIDSeptember 2009–januari 2012

gamla och moderna recept. Nu vet många hur man gör pirrvittar och gotlandsdricka, men även pesto, berättar Monika vidare.

Kunskap vandrar vidarePå Kattlunds använder man sig av bygdens egna recept både på det uppskattade kakbordet, till lunch och till buffékvällar. Monika arren-derar Kattlunds tillsammans med sin mamma Kerstin Johansson Norrby. De har nu bildat ett han-delsbolag för att fortsätta arbetet.

Trygghet i kulturarvetKompetensen i bygden har höjts genom projektet och traditioner har säkrats för framtiden. Nya nätverk har bildats och kvinnor i bygden har fått blodad tand. Det syns till exempel på att man nu i butiken på Kattlunds säljer olika varor från lokala producenter. Allt ifrån smycken till olika krämer.

– Vi märker idag en stor skillnad i att Kattlunds har blivit ”Grötlingar-nas” lokala center. Nu kommer de som bor här i Grötlingbo hit och äter lunch i sina arbetskläder. Innan hade vi mest besök av turister. Det har blivit en större delaktighet i bygden och vi har märkt att man blir tryggare ju mer man känner sitt kulturarv. Men mest stolta är vi över att vi lyckades lyfta fram kvin-nornas historia så att den aldrig faller i glömska. Nu lever vi i vår egen tids historia.


Kristina – en eldsjäl som lyser

upp GotlandLokala utvecklingsbolag växer upp som

svampar ur jorden. Människor gör gemensam sak för bygdens bästa. Men utan drivande

eldsjälar blir ingenting gjort. Eldsjälen Kristina Olsson gör skillnad i När

och i Virudden Utveckling AB.

Kristina Olsson är Hemsetjejen som flyttade till När 1983, och blev genast engagerad i bygden. Hon hann bland annat starta ett föräldrakooperativ och en bakstu-ga, innan jobbet på Länsförsäk-ringar tog allt mer tid.– Engagemanget i bygden tänkte jag avveckla, berättar Kristina Olsson. Vi var ju klara, gemenskap och mötesplatser fanns.

Kris och utvecklingMen 2008 kom beslutet att skolan i När skulle stängas, och fastighe-ten skulle säljas. Kristina involvera-des av Hembygdsföreningen. Hon och fem andra i bygden satsade 20 000 kronor var för att starta Virudden Utveckling AB. – På ett påskmöte samlade vi bygden och presenterade ett upplägg. Jag hade nytta av mina ekonomistudier kan jag säga. Där och då fick vi in 200 000 kronor i aktiekapital.

Genom att den lokala sparbanken

ställde upp med lån kunde sedan det nybildade utvecklingsbolaget Virudden köpa skolfastigheten. Skolan rymmer nu plats för 10 företag och organisationer. Bland annat finns där ett gym som är ett resultat av Leaderprojektet Hälsa och Friskvård i Närområdet.

Leaderprojekt för livskvalitetTanken var att öka livskvaliteten för människor på landsbygden. Många bor och arbetar ensamma vilket påverkar hälsan. – Virudden, Närs IF och förening-en Närheten var projektets huvud-aktörer och resultatet blev två nya företag, konstaterar Kristina. Fram-förallt utbildades många i bygden kring hälsofrågor. Leader är väldigt viktigt för landsbygden.

Det lyser av bestämdhet ur Kristina Olsssons ögon. – Jag tror inte på jantelagen, konstaterar Kristina. Det är en utmaning att få ihop alla viljor både lokalt och regionalt.

GUBIS stöttar varandra och andraVarför väcktes engagemanget igen? Kristina förklarar att det i hennes jobb handlar om att stötta landsbygdsföretag och på så vis integrerar hon det privata och ideella engagemanget. – Vi som startade de första utvecklingsbolagen har en egen förening kallad GUBIS, Gotländska Utvecklingsbolag i Samverkan, för att stötta varandra och andra. Vi fungerar även som medborgar-kontor; hjälper bygdens människor i frågor som berör bland annat region och Länsstyrelsen, berättar Kristina.

Närs eldsjäl brinner med en konstant låga. Kristina Olsson ser möjligheter där andra skakar på huvudet. Kanske är det i utsatta bygder som en riktigt dynamisk utvecklingsprocess fungerar som bäst. Det är bara framåt som gäller, och vi andra följer henne gärna.

PROJEKTINFOHälsa och friskvård

i Närområdet

PROJEKTÄGAREVirudden AB


PROJEKTTIDJanuari 2010–mars 2011


Fiberutbyggnad– landsbygdens

digitala folkrörelse

Grötlingbo, Hejde och Väte var först. Sedan dess har ett nytt ordförråd tagit form på den gotländska landsbygden.

Det pratas om fiberoptik, pingtid, bit och byte. Bredbandsutbyggnaden har tagit Gotland närmare världen

och lett till allt från nya företag till digitala danskurser.

De senaste åren har mer än 40 fiberföreningar bildats på Gotland. Intresset för att få bredbandsupp-koppling har varit enormt stort, och människor som inte tidigare varit en del av landsbygdsutvecklingen har plötsligt blivit drivande.– Frågan om bredbandsuppkopp-ling har varit viktig för så många. De något yngre och sommargot-länningarna har engagerat sig. Det gör att vi får en ny typ av lands-bygdsutvecklare med bakgrunder och kompetenser som kanske saknades tidigare, säger Annelie Söderström, verksamhetsledare på Leader Gotland.

Varje fiberförening har fått en uppstartspeng på 15 000 kronor av Leader Gotland. På kansliet vid Lövsta har människor från hela ön passerat för att få hjälp med admi-nistrationen. Leader har fått direkt information om hur det går där ute i jakten på intresseanmälningar, vad som förhandlas på fiberpubar och vad som hittas i grävspåren. Ung som gammal i bygden lär sig hur hela infrastruktursatsningen går till från A till Ö.

Först med fiberLantbrukaren Stefan Johansson i Grötlingbo ler nöjt vid tanken på att hans socken blev den första Stefan Johansson


PROJEKTINFOFiber till alla i

Hejde/Väte och Grötlingbo

PROJEKTÄGARELRF

LEADERMEDEL7 124 710 kr

PROJEKTTIDSeptember 2008–juni 2010

att koppla på fiberoptik till 158 fastigheter den 27 januari 2010. Stefan var en av de drivande i pilotprojektet. Sedan dess har han anlitats flitigt som konsult när andra socknar på ön varit redo att köra igång.– Ja, jag har minst sagt haft att göra, konstaterar han. Åse Skeppholm är en av alla grötlingbor som prisar bredbands-utbyggnaden. – Förr när jag skulle koppla upp mig fick jag ta mig längst ut på Grötlingbo Udd, och kanske då få kontakt med 3G-nätet, skrattar Åse. Så det är en enorm skillnad! Jag vet att det är många sommar- boende som nu kan bo helt eller under större del av året här i Grötlingbo. Till exempel har vi flera författare, forskare och andra företagare.

Digital bugg i HejdeAtt landsbygden har blivit med bredband har redan lett till att flera företag har kunnat etablera sig utanför tätorterna. Men det får också andra, kanske mer oväntade

ringar på vattnet. Till exempel det som händer två kvällar i veckan i Hejde bygdegård.– Vi har digitala danskurser via Skype med en danslärare i Stock-holm, berättar Lena Hejdenberg. Vi är ett 30-tal personer som lär oss bugg och foxtrot av Kenneth Nordström, som står i en lokal mitt i Stockholm och instruerar oss här i bygdegården. Det är egentligen helt galet att det funkar! Vi samlas ett gäng från Visby på Ö&B:s par-kering och samåker till Hejde. Helt fantastiskt är det!

Landsbygden kan nu vara med och spela i de stora ligorna vad det gäller erbjudande av boende, tjänsteföretag och kulturutbud. Bredbandsutbyggnaden har definitivt en plats i framtidens historieskrivning under kapitlet om samhällets utveckling.

Att rädda Östersjön vik för vik

Våren 2015 bildades Gotlands Havsmiljöförening, som ett resultat av de Leaderprojekt som drivits för att rädda miljön i gotländska vikar. Först ut var Rädda Burgsviken med Jan Larsson i spetsen. De har hittat en arbetsmodell som nu inspirerar andra och har

lett till nyskapande forskning i samarbete med KTH.


– Östersjöns tillstånd beror på summan av många små miljö-angrepp. Då bör dess räddning bli summan av många väldigt små insatser. Kan vi i Öster-sjön ta tag i våra mest utsatta områden, våra grunda vikar, så är det en bra början.Jan Larsson, Vamlingbo, samman-fattar sina tankar kring vad som dri-ver honom. Det fick honom att dra igång projektet Rädda Burgsviken.–Jag läste en artikel från 1988 i Gotlands Tidningar som handlade om att Burgsviken höll på att bli riktigt sjuk, berättar han. Först nu gör vi något. Gotland ligger tyvärr långt efter i det här arbetet, särskilt om vi jämför med andra svenska kommuner längs Östersjöns kust.

Vad är det då som gör att Rädda Burgsviken ses som en föregångare?– Vi har inte uppfunnit hjulet, utan genomför åtgärder som redan lyck-ats på fastlandet. Men vi skapade en struktur som många tagit till sig. Istället för att ha enskilda medlem-mar har vi ett tjugotal föreningar som ingår i projektets "riksdag". Om någon föreningsmedlem försvinner väljs en ny in. Det är en bra idé.

Jan Larsson besitter en kombi-nation av stort förtroende i byg-den och förmågan att bearbeta myndigheter. Han har fått med

sig markägare, lantbrukare och entreprenörer på plats, han har engagerat Öja skola i projektet vilket lett till ett engagemang hos barnens föräldrar – samtidigt som han inte ger sig i diskussioner med myndigheter.– Ett nej är aldrig ett nej. Myn-digheter befinner sig ofta i mål-konflikter, när till exempel Strand-skyddslagen har begränsningar för röjningsarbete som står i konflikt med EU:s havsmiljödirektiv. Då gäller det att övertala någon tjäns-teman om att hitta en kompromiss. Det avsätts pengar till att restaurera Östersjön, det är deras uppdrag och jag ger mig aldrig.

Hur långt har ni kommit med Rädda Burgsviken nu, 2015?– Vi har gjort en hel del åtgär-der. Det handlar mycket om att restaurera betesmarker. Korna gör ett jättejobb, de älskar att äta upp vassen! Sedan har vi gjort en projektering för hela viken – det handlar om att få en sund närings-väv i havet. Dessutom samarbetar vi i ett spännande projekt med KTH, där de forskar kring att skapa biomassa i havet. "Blå tillväxt", att ta tillvara havets resurser, är en av framtidens stora branscher.

Till sist, berätta om Gotlands Havsmiljöförening!Vi bildades efter en gemensam Leaderstödd resa till Finland, där vi kom fram till att vi behövde en förening för framförallt kunskapsut-

PROJEKTINFORädda Burgsviken

PROJEKTÄGAREForum Östersjön


PROJEKTTIDFebruari 2012–september 2014

Jan Larsson

Grävarbete i Lergravsviken

Fler projekt med vattnet och

miljön i fokusBrunnarna på Östergarns-landet sinar varje sommar. Det ville Eva Frölander göra något åt, och drog igång projektet Aquabrava. I projektet anläggs ett antal våtmarker, man meandrar ett dike och mäter vatten-nivåer. Gunnel Dalhammar, professor i mikrobiologi, har bidragit med kunskap i projektet som har inspirerat till liknande åtgärder på andra platser i Europa.

I Lergravsviken och Valle-viken har man kommit igång med liknande projekt som i Burgsviken, för att rädda och syresätta de grunda och övergödda vikarna. Vid Lergravsviken är resultatet dessutom att Furillen åter blir en riktig ö igen.

byte och att jobba för blå tillväxt. Medlemmar idag är Burgsviken, Vägumeviken, Valleviken, Lausviken, Östergarn, Austerviken, Aquabrava och Lergravsviken. Vi stärker varandra!


Landsbygden har öppet och visar vägen!

Runt om på ön vajar stolt de gröna f laggorna som signalerar om ett öppet Gotland. Öppet utanför Visby, öppet året om.

Och hur hittar man då dessa f laggor om man inte har turen att bara råkar köra förbi? Genom en app förstås. Projektet

”Det bästa av Gotland” hjälper dig att hitta rätt.

Projektidén är lika enkel som viktig: Det bästa av Gotland ska ge fler företag på Got-lands landsbygd möjlighet att utvecklas och tjäna pengar på turismen – året runt. Samver-kan mellan olika aktörer är en viktig grundförutsättning.

Det som efterfrågas är inte alltid det som behövsBehovet av ett nätverk för turist-företagen på Gotlands landsbygd kom underifrån. Sedan Gotlands Turistförening gått i konkurs, började Mats Pettersson på Hus-hållningssällskapet få samtal från medlemmar ”som behövde någon-stans att dryfta turismfrågor”. Vad man frågade efter var påtagliga saker som upplevdes som problem: sophantering, strandstädning, vandringsleder etc. De

eftersökte en plattform för att kunna diskutera med Region Gotland. Det visade sig ganska snabbt att det egentligen var själva mötesplatsen som behövdes. Att få träffas och känna att man som företagare inte är ensam.

Början på något störreMats Jansson blev en av två pro-jektledare i Det Bästa av Gotland med ett övergripande ansvar. Micke Erixon i Stenkyrka blev den andra och den som var ute på träffarna på de lokala mötesplat-serna. Från början var det tänkt att det skulle finnas fem mötesplatser runt om på ön. – Responsen och behovet var större än någon kunde tro, säger Mats Jansson. Vi blev 10–12 grupperingar under tiden och jag

tror att ca 300 per-soner på olika sätt varit invol-verade. Till exempel avknoppades det till det stora projektet Mark och Hav som bland annat tog ett nappatag i strandstädningen runt vår kust.

Vi har öppetNästan alla företagare upplevde problem med att få ut information om när det var öppet. Lösningen var lika självklar och enkel som genialisk. Att ta fram flaggor som det stod Öppet Gotland på, som


PROJEKTINFODet bästa av Gotland

PROJEKTÄGAREHushållningssällskapet


PROJEKTTIDMars 2012–juli 2014

varje företagare kunde sätta ut var en sak, men vad gör man då före-taget ligger bortom huvudstråken, där ingen passerar och kan se att flaggan är uppsatt? Jo, genom en app som visar vilka som har öppet, vad som erbjuds och var på kartan man finns! Varje företagare kan själv enkelt gå in och ändra sin information på daglig basis, så att all information alltid är aktuell.– Jag pratade med en restaurangägare på norra Gotland, som en kväll efter högsäsong hade ovanligt mycket folk och det visade sig att över hälften av besökarna hade hittat dit just på grund av att de hittat informationen på appen, säger Mats. Framöver kan detta komma att medföra att fler landsbygdsföre-tagare vågar ha öppet längre, då marknadsföringskostnaderna är noll kronor och det till och med finns möjlighet att ha ”spontanöp-pet” i sin butik då det känns rätt. Själva appen har marknadsförts på Destinations Gotlands skärmar ombord på båtarna. Hittills har ca 10.000 laddat ner appen och inför sommaren 2015 är ca 300 företag

anslutna.

När staden kom efter landetNär appen Öppet Gotland lanse-rades blev det ett omvänt förhål-lande mot i vanliga fall. De Visby-baserade besöksföretagen var ju inte med, eftersom Öppet Gotland vände sig till landsbygdsföretagen.

– Jag tycker att det är trevligt att det för en gångs skull var tvärtom. Att staden kände sig omsprungen och ville hänga på landsbygden, berättar Mats Jansson med ett stolt leende. Det är inte den vanli-ga bilden. Idag förvaltar Region Gotlands bolag Inspiration Gotland appen Öppet Gotland som har ett eget liv och alla i besöksnäringen oavsett var man har sitt företag är välkomna att vara med. Det gotländska företaget Peek-a-boo som efter upphandling fick uppdraget att utveckla appen, har idag fått flera andra regioner som är intresserade

”Vi i projektet genomförde en studieresa till fastlandet genom tre olika landskap i en liten buss. Fördelen med detta var att vi fick möjlighet att diskutera varje stu-diebesök direkt i bussen. Några riktiga Aha-upplevelser blev det naturligtvis. Vandrarhemmet vid Göta kanal som bestämde sig för att få gästerna att stanna en natt extra, till exempel. Svaret blev cykeluthyrning, cykelkarta och lunchpaket och målet fylldes

av att utveckla egna, liknade appar.

Mats bästa med Det Bästa av Gotland?På frågan om vad som under projektets gång förvånat eller lärt Mats mest själv kommer svaret blixtsnabbt:– Enholmen! Jag trodde faktiskt inte riktigt på att Enholmen, den lilla ön utanför Slite, skulle bli en så välförpackad och lyckad produkt som det blev. Jag hade fel och det är jag väldigt glad över. Det är här-ligt när ens förutfattade meningar smulas sönder på ett bra sätt. Det omöjliga görs möjligt genom samarbete.

Gör si – gör inte så…redan första året!'Så måste vi också tänka!' sa många då.Men även tvärtom, som bed & breakfast-stället som investerat tungt i fina och stora ytor och inte fick önskat kundunderlag. Man hade fokuserat på produkten och inte på marknaden.'Så skulle aldrig vi göra!' var den allmänna diskussionen efter vårt besök där…"

Det omöjliga görs möjligt genom samarbete – Mats Jansson”


Röj på jobbet får människor

att växa

SOCIAL HÅLLBARHET

Foto: Uno Gustafsson


PROJEKTINFOSkog & Miljö

PROJEKTÄGARE Coompanion Gotland


PROJEKTTIDJanuari 2014–december 2014

På företaget Gotland Skog & Miljö får alla körkort. I alla fall på motorsåg och röjsåg. Idag är cirka 40 personer sys-selsatta i den ekonomiska föreningen som är ett socialt företag. Det betyder att de som jobbar i företaget också äger det, men också att många som har haft svårt att

komma in på arbetsmarknaden här får en chans till jobb.

Det är svårt att hitta ett företag som uppfyller så många kri-terier för Leader som Gotland Skog & Miljö (GSM) gör.

Företaget, som har sin bas i Hem-se, samarbetar med såväl arbets-förmedlingen, Knutpunkt Hemse, Coompanion och Region Gotland med flera. Det grundas på social hållbarhet, vilket gör att människor med olika typer av funktionshin-der eller psykosociala problem får sysselsättning. Dessutom har företaget som sin affärsidé att vårda den gotländska skogen och kulturlandskapet, vilket i sin tur ger bättre ekonomi och lönsamhet för markägarna. Det är som ett Leader-Kinderägg!

– Visst har det varit knepigt att få det att gå ihop med ett företag som startade på noll för bara några år sedan och nu sysselsätter ett

fyrtiotal personer, berättar Uno Gustafsson, som är ordförande i föreningen. Men vi har lyckats! I dagarna har vi just fått ett nytt uppdrag som blir en nysatsning för oss, som handlar om att restaurera kyrkogårdsmurar.

Människan i centrumSedan företaget startade har de flesta som tidigare arbetade med stöd av LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) för t ex Skogsstyrelsen eller Länsstyrelsen minskat sin sjuk- frånvaro och arbetsglädjen har ökat påtagligt.

– Många upplever ett lyft. Att ”vi är våra egna arbetsgivare”, berät-tar Sven Sandström som arbetat som konsult inom organisations-utveckling vid GSM. Det är ett ökat engagemang till följd av att de är medvetna om samägandet.

Det gör också att man blir dukti-gare på att fånga upp varandra. Hur mycket det här betyder för de enskilda personerna kan inte nog poängteras.

För Sven har uppdraget bland annat handlat om att ge företaget en struktur och att hjälpa till att lära ut hur man t ex håller möten, vilket kan ses trivialt för många, men som i det här sammanhanget kan vara en utmaning. En viktig del i arbetet har varit att utbilda hand-ledarna. Genom att de får mer kompetens och inte blir några som leder genom att ”peka med hela handen”, desto bättre blir de olika gruppkonstellationerna i företaget vilket leder till ännu bättre trivsel.

Företaget som enligt egen utsago vårdar skog och miljö, vårdar myck-et mer än så. De vårdar individer och får dem att växa.


Gotland ÄR mat!Innovation, produktutveckling, varu-märkesarbete, tillvaratagande av våra lokala råvaror. Gotland har på senare år etablerat sig som ett riktigt skafferi.

Kurser, produkter, seminarier, festivaler och till med en egen akademi är några av resultaten som projektet Utveckling av Tryffel-näringen lagt grunden till. I dag är det svarta guldet som växer under jorden i många gotländska ängen en självklar delikatess som serveras på

Gotland på menyn hos Stockholms skolorFuturaskolan, som driver skolor och förskolor i Stockholmsområdet, har visionen att vara den bästa språngbrädan för framtida världs-medborgare. Ett viktigt område är maten. Skolan vill erbjuda god, vällagad och näringsriktig mat, lagad från grunden med fina råvaror. All mat lagas av skolans kockar i Futuraskolans egna kök.

MOTIVERING

”På Gotland finns ett livskraftigt jordbruk med stark koppling till en nyskapande livsmedelsförädling. Här finns högklassiga restauranger, naturnära måltids-upplevelser och en strävan att öka andelen lokala rå-varor i den offentliga maten och att minska matsvin-net. Det ska bli spännande att se hur ambitionerna kring den offentliga maten förverkligas. Gotland som mat-ö tar sin utgångspunkt i primärproduktionen. Det soliga klimatet och den kalkrika jorden skapar förutsättningar för hög kvalitet och unika produkter med egen karaktär som är attraktiva såväl nationellt som internationellt. Gotland utses till Årets Matlan-dethuvudstad 2013 för ett målmedvetet arbete och för att Gotland är mat!”

Rickard Lundberg är kökschef och övergripande ansvarig för att utveckla skolans skolmatskoncept. Målsättningen är att använda mer svenska och närproducerade råvaror och produkter. Eftersom Rickard redan tidigare arbetat med gotländska råvaror och varit nöjd, låg det nära till hands att under-söka hur gotländska varor kunde få en plats på menyn. Man kom fram till att testa en temavecka med fokus på Gotland, eftersom en sådan koncentrerad satsning är relativt lätt att mäta och följa upp.

– Gotlandsveckan våren 2013 var en rolig toppenvecka! Leveranserna från Gotland, genom grossisten Gotlandspecialisten, fungerade bra, menyn blev uppskattad och

2013 blev Gotland Matlandethuvudstad i Sverige, tack vare ett uthålligt arbete från våra råvaruproducenter såväl som förädlingsföretagare. Här kan ni läsa om några av projekten som Leader Gotland varit inblandade i.

barnen fick lära sig mer om mat och var den kommer ifrån, berättar Rickard Lundberg.

– Vi hade en huvudrätt och en sallad varje dag med ursprung från Gotland. På de framtagna menyerna angavs gårdsnamn – alltså väldigt tydligt ursprung, avslutar Rickard.

såväl nobelmiddagar som i många svenska kök. Nu finns det upplevel-ser, produkter och till och med en egen tryffelhundskennel (Lagotto heter rasen) på ön. Här har folkbild-ningen verkligen fungerat. Numera är Bourgognetryffeln nästan mer gotländsk än fransk!

Tryffel åt folket


Syftet med Leaderprojektet Närproducerat var att hitta sam-arbetslösningar mellan företagare och den offentliga sidan för att få lokalproducerad mat att användas så mycket som möjligt både hemma och offentligt. Genom olika under-sökningar har man i projektet tagit fram fakta om vad de offentliga och privata köken vill ha, samt vilka krav som ställs på leverantörerna.

– Det behövs kunskap och råd-givning bland de som är lokala uppköpare och slutkund. Köks-

Tillbaka till ursprunget är Gutekorns paroll. Genom att utveckla och marknadsföra våra ur-sprungliga spannmål har man på ett par år byggt upp ett varumärke och namnskyddat ett antal produkter. Mest känt för de flesta är kanske spelt – som även kallas dinkel. Allt från bröd och pasta till konsumentförpackningar av olika spannmål så man kan baka själv. Till detta finns naturligtvis en fullspäckad hemsida fylld med recept och inspira-tion. Som grädde på moset har Gutekorn nomi-nerats till Menigos Nyskaparstipendium 2015.

– Vi vill lyfta Sveriges mathjältar med Nyskapar-stipendiet. Eldsjälar som vågar vara innovativa och prova nya vägar i verksamheten. Det är dessa människor och företag som bidrar till att utveckla svensk matproduktion och svensk gastronomi, säger Thomas Palmqvist, affärsom-rådeschef för färskvaror på Menigo.

Matverk blir kulinariska underverk

Under tre års tid har produktutvecklingstävling-en Gastronomiska Matverk funnits. Lika länge har Leader Gotland funnits med som finansiär för den lokala uttagningen. Där utses vilken produkt som ska få representera Gotland i riksfinalen. Första året vann en rökt lammblodskorv från bröderna Wikström. 2014 vann samma bröder med fantastiska lammköttbullar och 2015 tog en indoftad tryffelolja från Tryffel of Sweden hem förstapriset.

– Det känns fantastiskt, säger Lena Bertholdsson, en av lagmedlemmarna i Tryffel of Sweden. Inte bara för oss som grupp utan också för att vi som landskap kan sälja den här produkten vidare.

Gutekorn är ett

guldkorn

personalen blev glada för att vi uppmärksammade dem och gav förslag. De har svårt att hinna med allt och tog gärna emot tips. Råd-givning var därför del av projektet, berättar Susanne Welin-Berger.

– En av våra bästa idéer i projektet var att använda butiker i Stockholm som ”showrooms”, även för offent-liga kök. Det var ett annorlunda grepp som slog väl ut. I dag finan-sierar de gotländska livsmedels-företagen själva sina demonstra-tioner på fastlandet, då man sett

vilket resultat det givit. Ett av de fyrtiotal företag som deltagit, Gute-bollen, har idag kunnat anställa två personer till, eftersom man har fått en större efterfrågan under hela året. Den ekonomiska föreningen Goda Gotland kommer framöver vara livsmedelsföretagarnas kanal utåt som fortsätter där projektet slutar, avslutar Susanne.

Gotlandsmat i offentliga kök


4.

2.3.

5.

8.6.

7.

9.

10.

18.

11.

13.

14.

19.

20.

16.

51.

12.

17.

38.

37.

53.

54.

56.55.

36.

1.

15.

35.

27.

40.

42.

48.

50.

49.

47.

45. 46.44.

43.

52.41.

34.

21.

22.

24.

23.

26.

25.

28. 30.29.

31. 32.

33.

39.

80 mil kust Det finns mycket att göra

Strandrensning Grillplatser Gångleder

Sport/träning

Naturområden

Fiske

Hamn/fiskeläger

Badplatser

Vatten/avlopp

Hus/vägar

1. Beachvolleybollplaner på Gotlands stränderTeam Gotland Volleyboll

2. Strandrensning i ToftaTofta Strand Resort AB

3. Kartering av semester-paradiset Tofta strandGotlands Orienteringsförbund

4. Släkeprojektet i VästergarnVästergarn hembygdsförening

5. Västergarns hamnVästergarns Fiskarförening

6. Bad vid barlastkajenKlintetraktens Framtid

7. Mulde NaturområdeGotlands Lantliga Ryttarförening

8. Aktiviteter i KlinteKIK Tjelvar

9. Samling vid SnögrindeKlinte Skyttegille

10. Besöksplats vid Fröjel KastalFröjel Hembygdsförening

11. Idrott och kultur i samarbeteIF Hansa Hoburg

12. Västra strandenKälderhagens Strandförening Burgsvik

13. Gotländsk plattform för Östersjön och blå tillväxtForum Östersjön

14. Tillgängliggöra Hus FiskelägeHus hamnrätt

15. HertastrandenHerta Sommarbostadsförening

16. Fågelcentrum Närsholmen – en förstudieFöreningen Närsholmen

17. NärshamnområdetVirudden Utveckling AB

18. Utsiktplats på LindebergetLinde Hembygdsförening

19. Grillplats gamla badplatsen LauLau sockens skifteslag

20. Förbättringar av stranden i LauLau Hembygdsförening

21. Laustranden Lau sockens skiftelag

22. Sigvalde BadplatsEtelhems Idrottsförening

23. Sigvalde BadEtelhems Hembygdsförening

24. Gjutning av cementtrappaSvajde Fiskeläge

Under paraplyprojektet Mark och Hav har hela 56 olika delprojekt genomförts. Allt från strandrensning till utom-husgym. Gemensamt är att alla insatser för människorna i bygden samman och gör Gotland till en skönare plats.


4.

2.3.

5.

8.6.

7.

9.

10.

18.

11.

13.

14.

19.

20.

16.

51.

12.

17.

38.

37.

53.

54.

56.55.

36.

1.

15.

35.

27.

40.

42.

48.

50.

49.

47.

45. 46.44.

43.

52.41.

34.

21.

22.

24.

23.

26.

25.

28. 30.29.

31. 32.

33.

39.

PROJEKTINFOMark och hav

PROJEKTÄGARELeader Gotland


PROJEKTTIDMars 2013–mars 2015

25. Våtmark för människa och miljö Garda Skolas föräldraförening

26. Tillgänggliggöra natur- och kulturplatser i AlskogAlskogs hembygdsförening

27. Ljugarns strandHasselblads kök AB

28. Förstudie kollektiv VA-lösning för Sandviken, Sysne, Davide och SkagsNygarn Utveckling AB

29. Strandrensning i SandvikenÖstergarns strand AB

30. Pontonbrygga och flotteÖstergarn Strand AB

31. Naturaktivitetsbana ÖstergarnNygarn Utveckling AB

32. Bergsklättringsbana ÖstergarnNygarn Utveckling AB

33. Katthammarsviks BadstrandPensionat Borgvik HB

34. Prästängets väg i AngaPrästängets Vägförening i Anga

35. DalhemsledenDalhems Hembygdsförening

36. Boulebana i DalhemDalhems Bygdegårdsförening

37. AgbodarStiftelsen Kyrkbingegrund

38. Tillgänglighet och grillplatser Stiftelsen Gothem Strandbad

39. Åminne BadÅminne Fritidsanläggning

40. Lillugns revSlite Intresseförening

41. Lotsbacken SliteSlite Utveckling AB

42. Övningsområde juniorerSlite Golf AB

43. Rädda VallevikenRädda Valleviken ideell förening

44. Badplats VallevikenRädda Valleviken

45. Friskare vatten i LergravsvikenRute Hembygdsförening

46. Leder i RuteRute Företagarförening

47. FriskluftslustFårösund GOIK

48. Kyrkviken FåröFårö Utvecklingsbolag

49. Avloppsutredning Kyrkviken FåröFårö Utveckling AB

50. Norra SudersandFårö Samfällighetsförening

51. Rädda BohakastrandenBohaka strand- och vägförening, Fårö

52. Tillgängliggöra aktivitets-områden i TingstädeTingstäde Hembygdsförening

53. Natur och kulturstig BroBro Hembygdsförening

54. Svaide vät FollingboSvaide Roma OK

55. Utomusgym vid SvaidestuganSvaide Roma SOK

56. Pistolskjutbana SvaideSvaide Roma SOK


Gotland. Det är ju bra när jobbet redan är gjort!

Strandstädningen på Fårö blev en stor nyhet på Gotland, berätta!– Det var ju att några små flugor som bodde i släke var utrotnings-hotade, men det är ju utrett nu. Strandstädningen är väldigt viktig för ön. I Kyrkviken, som i alldagligt tal kallats för ”Luktbukten” fick vi ta hit en entreprenör som gjorde det första stora jobbet. Det var ju nästan bottenlöst med tång som låg, men nu när det är gjort kan vi i bygden hålla efter det själva!

Du verkar ha fullt upp?– Det kan du tro. Jag är ju pensio-när. Då har man inte en lugn stund.

Lillön Fårö med de stora planerna

Det är lätt att hamna i de stora internationella framgångarna med Bergmancentret när man talar

om Fårö, men även där finns Fårö Hembygds- förening på plats med ett eget rum. Och så har man fått ett biologiskt reningsverk på Sudersand, något

som snart kommer finnas på f ler ställen på ön.

Vi fångar en av Fårös eldsjälar, Kerstin Karlström i flykten. Hon är intendent på Bergmans eget hus, Hammars, och jobbar som guide på Fårö.

Vet du hur många projekt du varit inblandad i?– Naj. Det är strandstädning, vat-ten och avloppsprojekt, Bergman-centret… Många helt enkelt!

Hur kom det sig att hembygds-föreningen fick ett eget rum på Bergmancentret?– Hembygdsföreningen var på gång att göra ett museum samti-digt som vi planerade Bergman-centret. Då drog vi igång ett pro-jekt för att se hur vi skulle kunna samarbeta. Det blev det som nu finns, Bergmancentret och Fårö museum i Fårö gamla skola. Det är bra att kunna dela reception och dra in folk till varandra. Hembygds-föreningen hade ärvt en massa gamla saker. Nu har vi bland annat en handelsbod där barnen kan få klä ut sig till ”bodknoddar”, väga och mäta och leka affär.

En bok och CD-skiva om Fårömål har även getts ut i projektet Grodden. Fårödialekten har en mycket egen karaktär som nu kan läras ut till fler generationer.

Bergmancentret, drar det mycket folk?– Ja, det gör det. Speciellt är in-tresset stort internationellt sett. Jag tror att vi sommaren 2014 hade nästa 50 olika nationaliteter på be-sök. Både i affären och i bageriet har man märkt att det kommer fler utländska turister, vilket naturligtvis är bra för hela Fårö!

Vatten och avlopp är ju stän-digt på tapeten över hela Gotland. Där vet jag att ni gjort något stort.– Vi gjorde en omfattande för-studie för ett biologiskt renings-verk som nu finns på plats på Sudersand. Det bygger på små kannibaliska mikororganismer som äter upp varandra tills vattnet är helt rent. Vi har faktiskt bildat ett aktiebolag som äger det idag. Och i Kyrkviken är ett till på gång.

Har det kommit fler till nytta?– Ja, förstudien var så grundlig och omfattande gjord, så även om vi var först är det nu enkelt för andra att använda den. Jag vet att det är på gång på flera ställen runt hela

Bison i BurgsvikDet är några år sedan, i sam-band med att vi började planera konferens- och bastuhusbygget i Burgsviks hamn, som jag första gången hörde talas om Leader och jag förstod att det hade något med landsbygden att göra. Jag blev först irriterad. Leader, det betyder ju ledare på svenska, varför då inte använda det? Ständigt dessa eng-elska ord och uttryck. Som Sale istället för Rea, Happy Christmas istället för God Jul i vartenda skyl-fönster och Love och Shit i snart var mun.

Så jag har därför gått omkring och trott att Leader betyder Ledare. Någon som leder utvecklingspro-jekt på landsbygden. Ganska lo-giskt tycker jag. Men när jag satte mig för att skriva den här krönikan gjorde jag för säkerhets skull en koll på Internet. Och tur var det, för så här ska det vara:

LEADER efter franska: Liaison entre actions de développement de l'économie rurale, på svenska: samverkande åtgärder för att stärka landsbygdens ekonomi, är en me-tod för utveckling av landsbygden inom EU.Men allt det där kan man ju inte komma ihåg varje gång, så Leader är en bra förkortning tycker jag. I

synnerhet nu när jag vet vad den betyder.

Betyder, ja. Leader och persona-len på kansliet i Roma har betytt mycket för Burgsvik och hela Storsudret. Utan ekonomisk hjälp från Leader och EU hade vi nog inte redan nu haft fiberteknik i så gott som varje hus, kunnat skapa förutsättningar för ett eventuellt köp av Burgsviks hamn, kunnat samla material till den fina boken Ett solvarv på Storsudret, kunnat sätta igång det gigantiska projek-tet Rädda Burgsviken, eller klarat av bygget av den unika konferens- och bastuanläggningen på hamn-piren, med sin milsvida havsutsikt och storslagna solnedgångar.

Burgsvik är idag en metropol för turism, nöjesliv och kultur. Som-martid. De övriga tio månaderna hankar vi oss fram så gott det går, i hopp om att fler ska flytta hit och bosätta sig permanent. En önskan som finns i alla glesbygder. För skolorna, åldringsvården, affärsli-

vet, servicen och det allmänna välbefinnandet. Vi vill ju bli kvar här!

När jag flyttade hit för femton år sedan var oron och framtidstron tydligt märkbar. Nästan som en väntan på domedagen. De nu på-började och genomförda projekten har skapat en vi-anda och en tydlig framtidstro på den här sydligaste delen av ön. ”Så mycket bättre” säger vi ofta och då menar vi inte alltid det populära TV-programmet, som gjort Burgsvik till ett välkänt begrepp i hela Sverige.

Hittills sammanlagt 2,3 miljoner kronor från Leader för vårt arbete att göra livet, även när TV en dag lämnar oss, så mycket bättre . Eller som Jan Larsson i Vamlingbo, ledare för projektet Rädda Burgsviken uttrycker det:– Leader har gjort en j-a massa nytta för oss här på Storsudret!

Bernt 'Bison' Nilsson

KÅSERI

Foto

: Gun

nar B

ritse


Trigger vågade tro på ungdomarna

Genom paraplyprojektet Trigger har 44 idéer blivit verklighet och hundratals ungdomar har fått chansen att förverkliga sina visioner. ”Trigger har möjliggjort

otroligt mycket”, säger Anton Cöster.

Paraplyprojektet Trigger vände sig till ungdomar för att hjäl-pa dem att föreverkliga sina idéer och aktivt vara med och utveckla den egna hembygden. Bland de 44 projekten har alla möjliga idéer genomförts.

Anton Cöster är en av ungdomarna som satt på många idéer – idéer som kändes svåra att förverkliga. Men tack vare Trigger blev hans teaterläger verklighet. Anton Cöster, som själv hade fallit för

teaterns värld, ville ge

fler

ungdomar chansen att uppleva skådespelets magi.– Jag ville ge barn och ungdomar på Gotland möjligheten att utfors-ka vad teater är. Jag ville att de skulle få uppleva gemensamheten i kulturen, för det är vad kultur står för, säger han.Som gammal fotbollstränare kände Anton Cöster att Gotland saknade en arena där ungdomar tillåts att bara vara, utan krav på prestation.– Lägret handlade mycket mer om skapandet tillsammans och de olika kreativa processerna, snarare än att vinna något, säger han.

Anton känner i efterhand mycket tacksamhet till Trigger och allt de

har gjort för Gotland.– Landsbygden är en viktig

och vital del av Sverige och världen. Att de gör landsbygden till en plats

där saker händer leder till

att det inte stagneras och fastnar, säger han och fortsätter:– Ur ett större perspektiv ger Trigger en varm och vurmande bild av landsbygden.

Rock, bandy och självkänslaVännerna Felicia Boberg och Joel Kristiansson såg även de möjlighe-terna i Trigger. – Jag kollade upp hur ofta det händer grejer för ungdomar ute på landsbygden, vilket var typ aldrig. Då kände jag att det är viktigt för mig som bor i Burgsvik att göra något för min lands-bygd, säger Felicia Boberg.Därför skapade de, tillsammans med Trigger


PROJEKTINFOTrigger

PROJEKTÄGARELeader Gotland

LEADERMEDEL2 171 528

PROJEKTTIDJanuari 2009–december 2014

och Hemse Ungdomsfilmstudio, konserten HE24SE där fem got-ländska band spelade:– Konserten gav unga chansen att spela och synas, samtidigt som ungdomarna som kom dit fick en upplevelse, säger Felicia Boberg.

Tack vare projektet har Felicia fått upp ögonen för sin egen kapacitet och hon planerar redan nu sitt nästa projekt. Men vägen dit har inte varit spikrak.– Det var enkelt att ta hjälp av Trig-ger men samtidigt jobbigt med allt man var tvungen att fylla i efteråt. Jag hade kanske behövt lite mer hjälp. Men det var väldigt lärorikt, säger hon.

Ytterligare ett projekt som ägde rum i Hemse var Bandyvakan, en bandyturnering som pågick under ett helt dygn i Hemse sporthall.– Det hade inriktning på sport, men på ett väldigt lekfullt sätt. Det inspirerade folk att komma och delta, säger Agneta Lindqvist, ordförande i Triggers styrgrupp.

Från kiosk till White GuideTrigger har banat vägen för många entreprenörer. Två killar i Ljugarn påbörjade sin karriär inom restau-rangbranschen då de med hjälp av Trigger startade ett strandcafé i en kiosk. Det var inte helt utan motgångar, men allt de behövde var någon som trodde på dem.– Trigger och socknen såg till att de kom igång. I utvärderingen berättade de om att hade inte Trig-ger funnits och trott på dem hade de antagligen kroknat eftersom allt kändes så svårt, säger Mona Snäckerström, projektledare för Triggerprojektet.

Efter Triggerprojektet gick de vidare och har drivit ett företag som hamnat i White Guide.

– Det är en riktig solskenshistoria som visar hur det kan utvecklas, säger Mona Snäckerström.

Odlar hästintressetMen det är inte bara Trigger som ska tro på projektet, utan man måste tro på det själv, menar Anna Jacobsson, som innan sitt intåg i styrgruppen bedrev ett Trigger-projekt där de gjorde om loftet på ridhuset i Havdhem till ett gym. – Ett av syftet var att träna rid-muskulaturen, andra var att skapa en samlingsplats. Loftet har glas-väggar ut mot ridbanan så föräldrar och kompisar kan titta på de som tränar och samtidigt träna själva, säger hon.

Anna Jacobsson känner att hon har växt med Trigger.– Jag har lärt mig att göra en budget och förstå vad allt kostar och vad som behövs, säger Anna Jacobsson.

Hästprojekten har varit många. Varmblodsföreningen i Sjonhem skapade Minigården, en plats där små barn som följt med sina sys-kon på ridlektionerna kunde leka under uppsyn av ungdomar.– Vi uppmuntrar när äldre gör något för de yngre. De äldre fick träna på att vara ledare och de yngre kunde börja odla sitt häst-intresse på ett säkert sätt, säger Mona Snäckerström.

Projektet "Kom igång med fritid för alla" lät unga med autismspek-trumstörningar (AST) få rida, en verksamhet som funnits i olika delar av Sverige, men aldrig förr på Gotland.– Det är på ungdomarnas villkor och det viktigaste är förtroendet som byggs upp. Både för häst och människa, säger Fanny Ahlin, 23 år och initiativtagare.

Vuxnas stöd är viktigtTrigger har aldrig haft som syfte att ge företagsstöd, utan de har hjälpt ungdomar att bygga upp olika koncept och förverkliga sina idéer. Sju år av idéer, projektplaner, hårt arbete, uppskattning och uppfyllda drömmar går nu till ända. Men ungdomarna är rörande överens om att projekt som Trigger behövs. – Trigger stöttar ungdomar att göra det ungdomar vill göra. Att få stöd av vuxna är så otroligt viktigt, det gör att man vågar och kan utvecklas, säger Anton Cöster.


De skapade en loge för öns

ungdomarGotlands ungdomar behöver f ler landsbygds-

aktiviteter. Det var vännerna Oliver Lundberg och Rickard Thomasson överens om. När ingen gjorde

något tog de saken i egna händer.


PROJEKTINFOEkelogen

PROJEKTÄGARETrigger


PROJEKTTIDJanuari 2013–juni 2013

Gotlands landsbygd har länge kämpat mot urholkningen av ung-domsaktiviteter och många unga känner sig tvungna att bege sig in till Visby för att ha något att göra. Det ville Oliver Lundberg, 17 år från Eke, och Rickard Thomasson, 18 år från Alva, råda bot på.

Oliver Lundbergs pappa äger en gård i Eke där huset är uthyrt. Men när Oliver frågade honom vad ladu-gården användes till visade det sig att den stod ekande tom. Då såg han sin möjlighet och kontaktade vännen Rickard Thomasson. – Det finns inget att göra här ute. Ibland hyr man bygdegårdar men det kan man ju inte göra hela tiden, säger Rickard Thomasson. – Vi ville göra något mer person-ligt och annorlunda, säger Oliver Lundberg.

Välbesökt premiärDå föddes idén om Ekelogen – en plats där vänner kan hänga, dansa och lyssna på musik. Vid premiä-ren i april förra året kom över 120 personer från Gotlands alla hörn. Någon åkte ända från Lärbro, en annan tog traktorn från Stenkumla. – Sen fick folk från stan komma ut

och känna på lite frisk luft, säger Oliver Lundberg. – I början tänkte man inte att det skulle bli så mycket ansvar men sen har det kommit så mycket folk och då vill man hålla koll på alla, säger Rickard Thomasson.

Tips från mammaFör att Ekelogen skulle kunna bli verklighet krävdes pengar för restaureringen av ladugården. Då tipsade Oliver Lundbergs mamma om Leader Gotland och på så sätt kom de i kontakt med Trigger, nå-got de i dag är mycket glada över. – De har varit väldigt hjälpsam-ma, säger Oliver Lundberg och fortsätter: – Vi skrev ett exempel som de sedan hjälpte oss att korrigera. Sen fyllde vi i lite papper och sen var det klart, så det var inget krångel alls. Pengarna som de fick från Trigger räckte till ett högtalarsystem och hälften av brädorna. Resten har de plockat från egen ficka. – Men att lägga golv är en investe-ring, det kommer alltid finnas kvar, säger Oliver Lundberg. Mycket av inventarierna har de fått skänkta till sig eller plockat från skroten.

– Vi vill att folk ska tänka ”varför hänger det en motorhuv där?”. Då blir allt lite roligare, säger Oliver Lundberg. – Sen ska det synas att det är en ladugård och inte en bygdegård. Så skiten på väggarna får vara kvar, säger Rickard Thomasson.

Triggade av TriggerTrots mycket jobb och stort ansvar har de aldrig ångrat att de tog sig an projektet, som de i dag är myck-et stolta över. – Det hade aldrig blivit så här bra utan Triggers hjälp, säger Rickard Thomasson. – Trigger har triggat oss, säger Oliver Lundberg. Det råder inga tvivel om att Oliver och Rickard brinner för Ekelogen och dess framtid. – Så länge vi äger gården hoppas jag att vi ska fortsätta. Ju äldre man blir desto mer pengar har man och då kan vi göra Ekelogen ännu finare, säger Oliver Lundberg.


Leader tog oss ut i världen!

Samarbeten och utveckling sker både lokalt och internationellt. Idag är det inget hinder att arbeta och tänka globalt även om man sitter på en liten ö i Östersjön. Vi frågade några vad de har lärt sig av de internationella kontakterna i

deras olika projekt.

Gunnar Bendelin, NYGARN UTVECKLING

Vi lärde oss att demonstrera nere i Frankrike och det lade grunden till det som blev ”Gotlandsupproret”.

Mats Pettersson, HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPET

Det projekt där vi jobbade mest med Internationella kontakter är Skinnriket – Export av gotländska lamm-skinnsprodukter. Med hjälp av Exportrådet har vi fått kontakter med butiker i bl a Helsingfors, London och New York. Vi har lärt oss att internationella kontakter och försälj-ning på en internationell marknad kräver mer förbere-delser och en större satsning för att bli lyckosam.

Catharina Hellström Engström, LEADER GOTLAND

Vid internationella kontakter får man “fågelperspektiv” på projekt och det arbete som utförs här hemma både regionalt och nationellt.

I jämförelse med andra länder finns det väldigt mycket att lära men även att lära ut. Nätverk som bildas ger nya kontaktytor som kan nyttjas av både LAG och projekt. Men framförallt handlar det om att få inspiration, en aha-upplevelse, som ger bränsle åt nya idéer.

Under programperioden har kontakter knutits med bland andra Norge och Finland där det handlat både om ungdomsfrågor, gemen-sam marknadsföring av lands-bygdsområden och om miljöåtgär-der i kustlandskapet. Tillsammans med nationellt samarbete (fram-förallt med Småland och Skåne) bidrar det till kunskapsöverföring inför Gotlands kommande programperiod.

Jenny Andersson, GRASP

”Vi har lärt oss att den gotländska ullen har förutsättningar att utvecklas till internationellt och kommersiellt gångbara produkter med hållbara värden.”


0 :-

7 124 710 :-

FÖRSVARSHISTORIEN

TINGSTÄDE FÖRSVARAR

Smått & stort

Klinte på operakartanAtt sätta upp opera för barn och vuxna på Rondo i Klintehamn är kanske inte det första man tänker på. Men när Humperdinsks Hans och Greta sattes upp sommaren 2013, vallfärdade människor från hela Gotland för att få sig ett stycke kultur, som sällan erbjuds live på ön just dit. Många intresserade ungdomar som ville lära sig mer om sång, regiarbete, scenografi och ljussättning fick chansen att göra detta under professionell ledning... och häxan fick sitt straff i slutet av föreställningen, precis som sig bör!

22–26 juli på rondo i klintehamn

SoFie almroth johanna e martell hÉlÈne kimBlad

REGI eVa CarlBerG KonstnäRlIG lEdnInG maGnuS wretBlad

operaorkeStern undER lEdnInG av daniel hormazáBal CortÉS

oPERa PÅ Gotland PREsEntERaR

Biljetter dEstInatIonGotland.sE mer inFo oPERaPaGotland.sE

En familjeopera för alla av Engelbert Humperdinck

Gotlands- tåget fortsätter tuffa

Vårt poulära Dalhemståg har nu fått ytterligare 1,3 kilo-meter järnväg som återbyggts mellan Dalhems station till Thule station genom Leader-pengar. Som en direkt effekt av utbyggnaden fick Gotlands-tåget mer medel från Regionala utvecklingsfonden och under 2015 invigs banan som kommer att gå ända fram till Roma station. Alle man på plats! Nu åker vi!

Under ett par års tid har Tingstäde hembygdsförening i samverkan

med Gotlands Försvarsmuseum arbetat för att skapa ett

försvarshistoriskt centrum.

Bland annat har utställnings- och konferensrum gjorts i

ordning, skottfält och vand-ringsleder rustats upp och hela området fått ny skyltning. Även

barnen får sitt lystmäte genom en lekplats och en elbilsbana.

STÖRSTA och minsta projektetDet största projektet Leader Gotland haft under perioden är Fiber i Hejde, Väte och Grötlingbo som sammanlagt fick 7 124 710 kr.

Det minsta projektet var Barlast-kajen i Klintehamn, som beviljades pengar men där de tyckte att de hade så trevligt på sina möten att de helt enkelt inte rekvirerade ut några pengar alls...

När den lokala ICA-affären i Stenkyrka lades ner tog ett gäng tag i saken och genomförde en förstudie för att se om det fanns förutsättningar för att starta en ny livsmedelsbutik på orten. Den nybyggda Tempobutiken har nu funnits i två år, är öppen året runt och Stenkyrkaborna är trogna

sin affär, som de själva varit med att bygga upp.

Tempo i Stenkyrka!

Visst finns det järnväg på ön!


”Varje projekt har något unikt”

Från säljchef på företagsjätten Svenska Spel till att stötta ideella projekt på den gotländska landsbygden. Leader

Gotlands verksamhetsledare Annelie Söderström har gått från det stora och specialiserade till det lilla och breda. Med stolthet konstaterar hon att Leader gör skillnad.

ANNELIE SÖDERSTRÖM, VERKSAMHETSLEDARE FÖR LEADER GOTLAND

Den ideella sektorn kommer bli allt viktigare för samhällets utveckling, och Leader är en bra modell för att avlasta och få ett bättre resultat. ”

Annelie Söderström, Gerd Holmgren, Mona Snäckerström och Catharina Hellström Engström framför Leader Gotlands kansli i Roma.


Ibland är framtiden bra på att förvåna. I 25 år var Annelie Söderström chef på Svenska Spels avdelning för yttre försäljning, med allt vad det innebar av ett stort företags strukturer och tydligt specialiserade arbetsuppgifter. Att hon några år senare skulle ha ett jobb som engagerade henne i allt från bygget av en sockenbastu till att rädda havsmiljön i Östersjön, det kunde hon omöjligt förutspå. Längtan tillbaka till Gotland kom att bli avgörande.– När jag väl bestämt mig för att flytta tillbaka till ön dök det upp ett jobb som projektledare för ett Leader-projekt på norra Gotland.

Annelies roll blev att hjälpa små-företagare att bilda nätverk, skapa mötesplatser, marknadsföra norra Gotland, arrangera utbildningar, frukostmöten och firmafester. När hennes uppdrag var slutfört behöv-de Leader anställa till kansliet och Annelie var den de sökte. Nu är hon verksamhetsledare för Leader Gotland.

Vad är nyttan med Leader, om du får beskriva det själv?– Leader skapar samarbeten som inte annars är självklara. Vi strävar efter att använda det offentli-gas muskler, de små företagens nytänkande och den ideelles engagemang både i projekt och när vi arbetar i den egna organi-sationen. När de kopplas ihop blir det ofta riktigt bra! Eftersom vår kund ofta tillhör den ideella sektorn så finns inte alltid resurserna. Men då finns vi tillgängliga, och ger stöd i processen från början till genomförande. Efter varje sjuårs-period har vi kunnat se att Leader har gett resultat. Metoden är inte unik på något sätt, jag tror att de flesta som bor på landsbygden har använt metoden, men vi har

haft möjlighet att mer strukturerat arbeta med att koppla ihop de olika sektorerna och framförallt att finansiera projekten.

Ni är fyra anställda på kansliet vid Lövsta. Hur kan ni bidra till alla dessa projekt?– Vår styrka inom Leader Gotland är att vi har tagit med oss olika kompetenser till jobbet. Jag är marknadsutbildad, så jag engage-rar mig mycket i kundperspektivet. Catharina Hellström Engström är kulturgeograf, har arbetat med Leader i Skåne och är intresserad av landskaps- och vattenfrågor. Mona Snäckerström har haft nytta av sitt arbete inom hemslöjden, med turism och med idrott. Hon är även en erfaren projektledare. Vår administratör Gerd Holmgren har jobbat på IBM med att kva-litetssäkra deras processer, så hon bidrar med struktur. Gerd har också ett stort miljöintresse och är en föreningsmänniska. Vi är ett bra team! Sedan har vi stor nytta av styrelsen, också. Där sitter 19 personer på mandat från olika or-ganisationer på Gotland. De bidrar med massor av nyttig kunskap.

Hur fungerar det när ett pro-jekt drar igång?– När någon vill göra en projektan-sökan bjuder vi in dem till vårt lant-kök på kansliet här på Lövsta. Här får de kaffe och bulle, och vi ger dem tips på hur de kan gå vidare. De skriver en projektplan som går till styrelsen för bifall eller avslag. Sedan kommer vi överens om hur de ska redovisa och hur pengarna betalas ut.

Vad är roligast med jobbet?– De som driver ideella projekt har ofta en otrolig entusiasm, det smittar av sig! Varje projekt har något unikt. Jag tror inte på att

värdera människors idéer för tidigt. De har ofta gått och tänkt länge på sin idé och det finns en fara med att ta död på idéer för tidigt. Vi försöker tillföra något till idéerna, det kan till exempel vara ett miljö-perspektiv. ”Hej, vi vill bygga en sockenbastu” kan det börja med. Jaha, säger vi, vad kan det leda till för utveckling? Och så kommer de fram till att bastun kan drivas med vatten från sjön, och ha en snurra på taket som energisäkrar den…och vips så har vi fått ett hållbar-hetsperspektiv på projektet! De nya lokala fiberföreningarna har också varit intressanta att arbeta med. Nyttan med fiber är stor och självklar, men plötsligt har en ny kategori människor engagerat sig i landsbygdsutveckling. De börjar prata med de som redan är lokalt engagerade och plötsligt hittar de nya saker att utveckla.

Vilka är dina favoritprojekt?– Oj, det är så många… jag tycker förstås det är roligt med de nytän-kande projekten. När de boende i Vänge till exempel var ledsna över att deras gatlyktor försvann kunde vi inte bara ge dem bidrag rakt av för att sätta upp nya - men så kom de på att lyktorna kan drivas av egen solenergi. Plötsligt blev det ett nytänkande projekt, som dessutom ledde till att överskottet av solenergin kunde användas av snickeriet i Vänge.

Vad tror du om Leader i framtiden?– Jag tror att den ideella sektorn kommer bli allt mer betydelsefull. Nerdragningarna i den offentliga servicen tvingar fram förändringar och den ideella sektorn kan säkert se de innovativa lösningarna och vara en drivande faktor i att hitta smarta lösningar i framtiden. Så jag tror att Leader behövs!


Genomförda projekt under programperioden

2007–2014

Nedan presenteras hur varje projekt finansierats. Den första siffran är finansieringen från Jordbruksverket. Den andra är finansieringen från Region Gotland och/eller

annan offentlig myndeighet. Den tredje siffran är den medfinansiering som projektet i form av pengar och ideell tid bidragit med.

Under perioden har nästan 145 miljoner kronor satsats i olika projekt på landsbygden. Satsningen är finansierad med 65 miljoner från Jordbruksfonden, 16,5 miljoner från Region

Gotland, 13,5 miljoner från andra offentlig aktörer samt 50 miljoner från den privata sektorn (av dessa ingår ca 233 000

ideella timmar till ett värde av 41 miljoner).

Fr.v: Eva Gahnström – Region Gotland, Björn Dahlström – Hushållningssällskapet, Birgitta Nylund – Coompanion, Tor Thomsson – Östergarns IK, Tommy Gardell – Region Gotland, Åke Kahlbom – Gotlands Idrottsförbund, Ola Lindvall – LRF, Lennart Fredriksson – Länsbygderådet, Agneta Lindqvist – Suder-kyrkan, Arne Eklund – Utveckling Norra Gotland, Christer Malmqvist – Företagarna. Frånvarande: Brittis Benzler – Region Gotland, Peter Bloom – Region Gotland, Lena Häglund – LRF, Anna Jacobsson – SISU, Mats Jansson – Hushållningssällskapet, John-Erik Larsson – Hjärt-Lungsjukas förening, Jonas Löfstedt – Skogsstyrelsen, Bo Ronsten – SISU.

LAG – STYRELSEN


Anläggning av Sveriges andra permakulturby med skogsträdgård, Suderbyn ekonomisk förening Suderbyn ekonomisk förening har anlagt Sve-riges andra och största permakulturby med skogsträdgård som en pedagogisk modell och utställning för ett miljövänligt boende, vatten- och avloppshantering samt mat- och energiproduktion.748 074 + 334 164 + 550 000 = 1 632 238 kr

Aquabrava, Jordgumman ekonomisk föreningEn nygammal metod för att reglera ytvattnet och öka nivån har testats i Gammelgarn. 1 372 155 + 588 066 + 654 190 = 2 614 411 kr

Bergmancentrets inledningsfas, Fårö framtidEn förstudie har tagit fram underlag till ett Bergmancenter, en levande besöksplats i Fårös särpräglade landskap med dynamiskt innehåll kring Sveriges mest framstående filmkonstnär.1 476 200 + 838 241 + 355 951 = 2 770 392 kr

Bergmancenter/Fårö Museum genom-förandefas, Bergmancenter på FåröBergmancenter och Fårö Hembygdsförening har skapat ett attraktivt besökscentrum av internationell klass. I centret kan barn och vuxna uppleva olika skapande aktiviteter.171 936 + 73 687 + 258 712 = 504 335 kr

Besöksplats Östergarn – strandbyg-dens kalklandskap, Nygarn Utveckling ABBesöksplatsens miljö kring skolhuset har utvecklats och information inhämtats om närbygdens sevärdheter.464 352 + 199 008 + 560 056 = 1 223 413 kr

Biogasnät på Gotland, Gotlands biogasföreningEn projektering för gasledning till den första biogasanläggningen som kopplas för att möjliggöra första steget i ett biogasnät på Gotland.384 767 + 164 947 + 778 839 = 1 328 553 kr

Bygdegårdarna och besöksnäringen

på Gotlands landsbygd, Studieförbundet vuxenskolanStudieförbundet Vuxenskolan, Region Got-land, företagare och föreningar har genomfört en förstudie för att utveckla besöksnäringen i bygdegårdarna på Gotland.91 926 + 39 397 + 207 725 = 339 048 kr

Det bästa av Gotland, HushållningssällskapetGenom samverkan mellan olika aktörer på gotlands landsbygd har projektet lyft attraktionskraften genom att produktutveck-la, kompetensutveckla och tagit fram en ny gemensam plattform för marknadsföring av öppettider.1 120 000 + 420 000 + 1 473 250 = 3 213 250 kr

Dolda fyndigheter på norr, upptäck och utveckla norra Gotland, Utveckling norra GotlandI samverkan mellan 12 socknar på norra Gotland har workshops, teamutbildningar, inventering av sevärdheter samt webbaserad information presenterats och genomförts.344 287 + 165 069 + 344 050 = 853 406 kr

Energicentrum Gotland, Slite Utveckling ABI en förprojektering har det skapats ett cen-trum för energi i framtid, nutid och dåtid i Slite och över hela Gotland. 160 300 + 417 731 + 166 950 = 754 981 kr

En samlad hästnäring, Gotlands travsällskapI en förstudie har ett förslag till framtida sam-lad hästnäring på Gotland tagits fram.338 255 + 242 880 + 368 297 = 949 432 kr

Fiber till alla i Hejde-Väte och Grötlingbo, LRF GotlandI ett samarbete mellan sockenbor har ett sockenägt fibernät med upp till 100 Mbits/s anlagts till bredband, telefoni och TV.5 097 897 + 2 342 813 + 8 052 045 =15 492 755 kr

Fiskedestination Gotland, Leader GotlandEtt samverkansprojekt med ett tjugotal andra leaderområden i Sverige för att marknadsföra svenska turistfiskedestinationer.

399 256 + 170 487 + 0 = 568 291 kr

Follingbohöjden, förstudie, Region GotlandI samarbete mellan Region Gotland, oriente-ringsföreningar och Friluftsfrämjandet har en karläggning av området kring Follingbohöjden genomförts.113 695 + 50 927 + 32 605 = 197 227 kr

Fårutbildning i världsklass, Lövsta LandsbygdscentrumEn förstudie för att utvecklat ett konceptcen-trum för fårnäringen. 251 629 + 114 669 + 35 768 = 402 066 kr

Förstudie kulturhistoriskt museum på Fårö, Fårö HembygdsföreningFårö Hembygdsförening har i en förstu-die skapat ett kulturhistoriskt museum på Fårö med donerade samlingar från Mölnor museum.143 259 + 62 153 + 161 200 = 366 612 kr

Förstudie VA-lösning Sudersand, Fårö SamfällighetsföreningProjektet har undersökt möjligheterna att in-stallera en modern och miljövänlig lösning för vatten och avlopp med kapacitet att växa med den exploatering som Sudersands camping och semesterby planerar.113 050 + 48 400 + 77 991 = 239 441 kr

Garda Eko-skola, Garda skolas föräldraföreningGarda skolas föräldraförening har i en förtudie tagit fram förslag till en ekologiskt hållbar skola med lösningar inom energi, mat, odling och avlopp.97 715 + 12 502 + 189 768 = 299 985 kr

Gotland Skog och miljö, Gotland Skog och miljö ekonomisk föreningInom skogsnäringen erbjuds ungdomar och personer som idag står långt ifrån arbets-marknaden ett långsiktigt arbete. 895 431 + 703 500 + 363 050 = 1 961 981 kr

Gotlands försvarshistoriska centrum i Tingstäde, Gotlands försvarsmuseum Affärsverksamhet på försvarsmuseet har utvecklats främst i det som kallas Skans 1 samt skapat barnaktivitet.890 254 + 450 000 + 706 700 =2 046 954 kr


Gör Leader skillnad?, Leader GotlandEtt uppföljningsprojekt i samarbete mellan tio Leaderområden i Småland, Öland och Gotland.75 753 + 32 465 + 4 288 = 112 506 kr

Hampaberedning på Gotland, Lövsta landsbygdscentrumProjektet har utvecklat produkter i hampa och ökat intresset hos odlare.196 169 + 95 358 + 170 713 = 462 240 kr

Herrvik– en motor för utveckling i Östergarnsområdet, Nygarn Utveckling ABNy verksamhet har etablerats med en tydlig miljöprofil på områden kring Herrvik.679 500 + 225 000 + 344 107 = 1 248 607 kr

Hide – ett ”rockdrama”, ABFEtt musikdramatiskt verk i det gamla stenbrot-tet, numera ”Hide Kulturbrott” har satts upp. 204 966 + 111 469 + 250 301 = 566 736 kr

Hälsa och Friskvård i Närområdet, Virudden ABEn förstudie som inventerat behoven att höja livskvalitén och hälsonivån för den lokala be-folkningen genom att aktivera, upplysa samt skapa förutsättningar att få hälsovård och friskvård i När med omnejd.287 048 + 123 471 + 456 235 = 866 754 kr

Hälsohuset i Hemse, Region GotlandRegion Gotland och de boende har skapat ett hälsohus/familjebad i Hemse. 2 500 000 + 3 294 440 + 211 749 = 6 006 189 kr

Ire-modellen, Ire vatten- och avloppsföreningEn förundersökning som definierat och tek-

niskt beskrivit en gemensamhetsanläggning för V/A inom Ire-området. 42 350 + 18 150 + 79 450 = 139 950 kr

Kraftfulla Näs, Näs sockenstämmaBygden har projekterat för ett lokalt ägt vindkraftverk och att ta fram en modell för förankringsprocessen.558 530 + 239 370 + 284 700 = 1 082 600 kr

Konstgräs på södra Gotland, Region GotlandKultur och fritidsförvaltningen, Hemse BK och Gotlands Fotbollsförbund har ökat södra Gotlands attraktionskraft genom att bygga en konstgräsplan i Hemse.2 900 000 + 1 485 065 + 793 025 =4 385 065 kr

Kulturell infrastruktur, Film på GotlandGenom samverkan har en ny digital kulturell infrastruktur på Gotlands landsbygd skapats. 7 landsortsbiografer har nu tillgång till digital bioutrustning.704 637 + 1 016 851 + 1 688 199 = 3 409 687 kr

Kvinnor förr som nu, Kattlunds MuseigårdI samverkan mellan museigårdar på Sudret har utställning och en bok tagits fram som belyser kvinnornas roll och ställning i olika historiska skeden.622 650 + 266 327 + 428 345 = 1 317 322 kr

Landsbygdsturné 2012, Landsbygderåd GotlandLandsbygdsupprorets arbetsgrupper har mötts och lagt upp handlingsplaner för framtiden.172 470 + 73 915 + 201 950 = 472 335 kr

Lergravsprojektet, Rute HembygdsföreningGenom muddring av Lergravsviken har flödet av syrerikt vatten ökat, vilket kommer att förbättra återväxten av fisk, förbättra miljön och den biologiska mångfalden och främja

turismen i området.2 003 400 + 858 600 + 670 250 = 3 532 250 kr

Mobil grishydda, Lövsta landsbygdscentrumEn nischprodukt för Gotländska grisprodu-center och ekologiska odlare har skapats och som ger en bättre lönsamhet än dagens produktion.377 649 + 138 127 + 76 026 kr = 591 802 kr

Nya grödor, Lövsta LandsbygdscentrumEtt växtföljdsprogram har skapats med nya grödor på begränsad areal, med pollinerande bin och därmed en ökad skörd.194 251 + 94 725 + 59 773 = 348 749 kr

Nya perspektiv, LRFGenom rådgivning och kompetensutveck-

lingsinsatser för mjölk- och nötköttsprodu-center har företagen fått verktyg att äga och forma sin egen utvecklingsprocess.210 773 + 90 331 + 162 705 = 463 809 kr

Nytt stenmuseum i Kettelvik, Kettelviks Stenmuseums VännerGenom bygdesamverkan har ett nytt museum skapats för utställning och försäljning.228 367 + 108 056 + 293 496 = 629 919 kr

Närproducerat Gotland, Almi GotlandFörädling av gotländsk mat främst till den offentliga sektorn. Insatser har gjorts för pro-dukt- och kompetensutveckling, produktions-samarbete, distribution och marknadsföring.3 412 997 + 1 493 806 + 2 272 500 = 7 482 044 kr

Omstart, AB Gotland UppdragInventering har gjorts för att i nästa steg se

Försvarsmuseet i Tingstäde

Gutekornen fröjdas


om möjligheter finns att skapa ett socialt kooperativ/företag på landsbygden.49 392 + 25 098 + 4 900 = 79 390 kr

Pilotprojekt Generationsskiftesråd, Knutpunkt Hemse Utveckling ABMed hjälp av generationsskiftesråd som innehåller såväl beteendevetenskaplig, juridisk som ekonomisk kompetens har igångsättande skiftessamtal i syfte att starta upp skiftesprocessen testats. 386 699 + 185 728 + 251 198 = 803 625 kr

Provgute, Fårö Fårösunds FöretagareföreningProjektet har genom samverkan mellan föreningsliv och skola välkomnat barnfamiljer till Norra Gotland för att provbo på norra Gotland. 411 203 + 153 047 + 76 113 = 640 363 kr

RASK, Gotlands MuseumKulturreservatet i Väte socken – Norrbys, har genom ett pilotprojekt utvecklat produkter och tjänster inom rehabilitering och rekreation i kulturhistorisk miljö.1 123 329 + 495 795 + 154 613 = 1 773 737 kr

Rädda Burgsviken, Heligholm ABTillsammans med föreningar, markägare och samhällets myndigheter har en förstudie/förprojektering gjorts som ska ge svar på vilka åtgärder som kan genomföras för att förbättra Burgsvikens miljö – både till havs och på land.824 208 + 353 232 + 1 049 361 = 2 226 801 kr

Samverkan med målet som medel, Klinte SkyttegilleGenom samverkan mellan föreningen, skolor och andra organisationer har projektet skapat en livaktig, bred och bestående verksamhet i

sportskytteanläggningen, året runt, för såväl ungdomar som äldre i Klintehamnsområdet.399 000 + 199 494 + 325 327 = 923 821 kr

Simma rent, Intresseföreningen Varplöse VattenparkIntresseföreningen Varplöse Vattenpark har skapat en miljövänlig utomhusbassäng i det gamla sockerfabriksområdet i Roma. 1 622 125 + 695 590 + 2 326 991 = 4 644 706 kr

Skinnriket 3 – Gotlands lammproduktion på export, Gotlands läns HushållningssällskapNätverket Skinnrike har på Gotland etablerat ett handelshus med inriktning på export av lammskinn och skinnprodukter.1 799 000 + 771 000 + 2 327 960 = 4 897 960 kr

Snö åt gotlänningarna, Region GotlandRegion Gotland har i samarbete med Visborgs OK och Svaide Roma SOK anlagt en mobil konstsnöanläggning för längdskid-åkning.2 188 884 + 1 125 205 + 540 668 = 3 852 757 kr

Solcellsdriven vägbelysning, Bjärges Avlopp ABEn miljövänlig energieffektiv solcellsdriven vägbelysning i Bjärges, Vänge har installerats. 1 082 773 + 123 394 = 1 206 167 kr

Spelet om Gotland, Gotlands IdrottsförbundGotlands Idrottsförbund har genom lokal samverkan arbetat med att stärka varumärket Gotland.95 835 + 41 073 + 149 084 = 285 992 kr

Upplevelseaktiviteter på norra Gotland, Rute HembygdsföreningPå Furillen har vandringsleder och fågeltorn anlagts som även kan användas av rörelse-hindrade.512 050 + 219 450 + 201 250 = 932 750 kr

Upptäck Gotland på egen hand, Evenemang GotlandFöretaget ”Evenemang Gotland” har tillsam-mans med aktörer på gotländska landsbyg-den utvecklat upplevelsepaket, där besökare på ett miljövänligt sätt upptäcker olika platser.89 224 + 40 500 + 395 804 = 525 528 kr

Ursprungliga gotländska spannmåls-sorter- produkter och affärsutveckling 2, Gutekorn ekonomisk föreningGenom att öka odling och användning av de ursprungliga gotländska spannmålsslagen, har man skapat möjligheter för ökade intäkter och sysselsättning i företagen på landsbyg-den. 901 600 + 386 600 + 1 213 358 = 2 501 558 kr

Utbyggnad av Gotlands Hesselby Jernväg etapp II, Föreningen Got-landstågetFöreningen Gotlandståget har förlängt och iordningställt en 1,3 km lång tågbana mot Roma Kungsgård.1 207 494 + 338 552 + 2 040 087 kr = 3 586 133 kr

Utveckling av Burgsviks hamn, Havsbastun BurgsvikHar tillsammans med Hamnföreningen i Burgsvik utvecklat den gamla anrika hamnen.990 000 + 80 000 + 1 305 140 kr = 2 375 140 kr

Utveckling av tryffelnäringen på Gotland, Gotlands tryffelföreningGotlands Tryffelförening har utvecklat tryffel-paket, förädlat tryffelprodukter och utvecklat samverkan och rådgivningen.920 457 + 412 795 + 1 456 307 = 2 789 559 kr

Vindbruk Gotland, Lövsta LandsbygdscentrumVindkraften kan utvecklas genom samverkan och kompetensutveckling. 552 299 + 307 644 + 190 400 = 1 050 343 kr

Provgute – Årets Leaderprojekt 2013

Havsbastun i Burgsvik


HallaHangvar/HallHejdeby/Barlingbo /EkebyHejnum/BälHörsne/BaraKällungeLauLevideLjugarnLärbro/FleringeNorrlandaNärNäsOthemRoma/BjörkeSanda/VästergarnSlite CSlite NärsStenkyrkaStenkumlaStorsudretStånga/LyeToftaTingstädeVallstenaVänge/Guldrupe/ButtleVäskindeÖstergarn

PARAPLYPROJEKTNäringEtt paraplyprojekt som syftat till att stimulera nyföretagande, samverkan, nya produkter och att skapa nya arbetstillfällen i området. Total finansiering: 1 150 093 + 492 899 + 2 062 447 = 3 705 439 kr

Delprojekt inom Näring, maximalt 50 000 kr/delprojekt:Belysning i Vänge Bjärges Avlopp ABBläse Kalkbruksmuseum 2025 Bläse Kalkbruksmuseum Ideell föreningBondestugor för alla Bondestugornas ekonomisk föreningBurgsviks hamn – ett medborgarprojekt Hoburg Näringslivs IntresseföreningDalhem Hörsne Biogas Dalhemortens LRFEkologiskt Nära Dig Övergripande Gotlands Ekologiska OdlareEkonomistyrning mjölk, ESM, på Gotland LRF Gotland

Förberedelser Landsbygdsriksdag 2016HushållningssällskapetHusdjur på friland Lövsta LandsbygdscentrumJämtländsk landsbygdsutveckling för gotlänningar Gotländska utvecklingsbolag i samverkanKulturspannmål i Norden Gutekorn ekonomisk föreningNya breddgrader LRF GotlandNya idéer kring socialt företagande Leader GotlandNätverk Ekobygg Europa Per Erik NyströmRegional aktör i lokalt sammanhang Leader GotlandSAMförstånd Leader GotlandSamverkan Gotland-Ösel Lokal mat i en global värld Fardhem-Linde-Lojsta LRF AvdelningUllföretagare samarbetar med Italien GRASP Raw ekonomisk föreningUtveckling av ungdomars entreprenörskap Gotlands Idrottsförbund

PARAPLYPROJEKTSockenfiber, Leader GotlandEtt paraplyprojekt med syftet att skapa möjligheter för de lokala grupperna att komma igång med utbyggnad av fiber. Total finansiering: 5 097 897 + 2 026 813 + 8 052 045 = 15 334 755 kr

Delprojekt inom Sockenfiber, maximalt 15 000 kr/delprojektAkebäck/Follingbo/RomaAnga/KräklingboArdreBogeBroBungeBursDalhemEkstaEskelhemFoleFröjelFåröFårösundHablingbo/Silte

PARAPLYPROJEKTMark och Hav, Leader GotlandLeader Gotland ville genom detta paraply-projekt bidra till att åtgärder som t ex rensa stränder från tång, skapa vandringsleder, grillplatser, bryggor eller annat som ökar tillgänglighet, bidrar till ett rikare friluftsliv och en förbättrad folkhälsa. Maximalt har Leader Gotland finansierat varje projekt med 60 000 kr. De 56 delprojekten presenteras på sidan 20-21.Total finansiering: 2 455 860 + 1 052 511 + 3 420 000 = 6 928 371 kr

PARAPLYPROJEKTNya affärsmöjligheter inom EU Ett projekt som riktat sig främst till microföre-tagare på den gotländska landsbygden som vill utveckla nya idéer och diversifiera sin verksamhet genom samverkan med andra områden utanför Gotland. Total finansiering: 879 977 + 377 133 + 1 024 528 = 2 281 638 kr

Delprojekt inom Nya affärsmöjligheter inom EU, maximalt 100 000 kr/delprojektAffärer via idrott Gotlands IdrottsförbundBaltic Local Action Leader GotlandBaltic Lokal Turism Leader GotlandDigital agenda Leader GotlandErfarenhetsutbyte mellan gotländska och franska mikroföretag HushållningssällskapetFramtidens ekorådgivning Hushållningssällskapet

Strandrensningar runt omkring ön.


Fiske Näring HushållningssällskapetFramtiden som nötköttproducent Gotländska nötköttsprodukterFruchtwelt 2014 Halfvede Musteri & gårdsbutikFörstudie Landsbygdsriksdag 2016 HushållningssällskapetFörstudie Lövsta Roma HushållningssällskapetFörstudie Slite sockenbastu Slite Utveckling ABFörundersökning vattenförsörjning Bläse KalkbruksmuseumGotlands Lokalkapital Produkt GotlandInnovationscenter Gazeliigården Tingstäde Mirella EklundKompetensutveckling av tryffelnäringen Gotlands TryffelföreningKvalitetshöjning i gotländsk ullråvara GRASP Raw ekonomisk föreningLivsmedelsproduktion Herrvik Gutefisk ekonomisk föreningLokal ekonomisk analys-Lärbroområdet Lädubro Utveckling ABLädu-bro Utvecklingsbolag Lärbro Utveckling Norra GotlandMarknadsföring av Storsudret Hoburg Näringslivs IntresseföreningMarknadsplan Slite Slite Utveckling ABNya samverkansformer Roma IntresseföreningNy servicebyggnad Bläse KalkbruksmuseumOdling och förädling av lantbruks- produkter i Ukraina LRF DalhemPraktikplats Unga Jobb Företagarna på GotlandPositiva kicken Sjonhem Sunderbys Gård & RidskolaRegional matkultur monterkunskap HushållningssällskapetSynliggöra Alskog Alskog Hembygdsförening Slitefixarna Slite Utveckling ABSmåskalig energi – studiebesök Kullen

Hemsestart Knutpunkt Hemse ABHur skapar vi hållbara lokala service- lösningar på Gotlands landsbygd? Länsbygderåd GotlandHär är storsudret Hoburgs HembygdsföreningInventering av Fårö hembygdsförenings donerade samlingar Fårö HembygdsföreningKlintehamns Operafestival Klinte HembygdsföreningKompetensutveckling sociala medier Bläse KalkbruksmuseumKulturpunkt 2014 Knutpunkt Hemse Utvecklingsbolag ABLärbrodagen 2013 Björn DahlströmMobilisering Landsbygdsuppror Gotländska utvecklingsbolag i samverkanNätverksbygge med landsbygdens eldsjälar HushållningssällskapetS:t Olofsholmprojektet Hellvi hembygdsföreningStenkyrkaaffären Mikael Erixon enskild firma Social pool SelenekollektivetStånga Årets socken med många bollar i luften Stånga intresseföreningSudret 1970-2010 Knutpunkt HemseSälja in Slite Utveckling Slite Utveckling ABTorget på Träffpunkten Fårö Fårösunds FöretagareföreningVandringsleden i Dalhem 2012 Dalhems HembygdsföreningUppstart av konståkning Slite IK GraipÅrets socken Hemse Hemse HembygdsföreningÅrets socken Lärbro Lädubro Utveckling ABÖja så klart Öja kyrkbys kulturföreningÖver gränserna till framtiden Havdhems Hembygdsförening

Produkt GotlandTillväxtmöjligheter inom gotländsk trädgårdsnäring HushållningssällskapetUllrike Maria WahlbergUtveckling genom samordning HushållningssällskapetVarma Lärbro Lädubro Utveckling ABVarma Lärbro II LädubroVideo rus oeconomia Leader GotlandViruddens Utveckling När Viruddens ABUtveckling Slite Idrottscentrum IK GraipÖver gränserna till framtiden Havdhem Havdhems bygdegårdsförening

PARAPLYPROJEKTGrodden Ett paraplyprojekt som stimulans för, i första hand ideella sektorn som vill starta upp nya verksamheter och bidra till utveckling med kopplingar till den egna hembygden. Total finansiering: 507 132 + 0 + 1 128 285 = 1 635 417 kr

Delprojekt inom Grodden, maximalt 20 000 kr/delprojektAktiviteter för att stimulera sockenutveckling Lojsta Slotts hembygdsföreningAtt förvandla Sudersandsbion till kultursmötesplats Ulf SlotteBad vid Barlastkajen Klintehamn Klinteortens framtidBelysning i Vänge Arbetsgruppen för projektet belysning i VängeCD med Fårömål Fårö Publiceringsfond Digital dans i Hejde Hejde sockenföreningDåtid-Nutid-Framtid Sockenutveckling i Mästerby Mästerby HembygdsföreningFriskvård som attraktionskraft i Hemse Hemse bollklubb


PARAPLYPROJEKTTrigger, Leader GotlandProjektet har gett ungdomarna möjlighet att förverkliga sina egna idéer och att få dem att aktivt delta i arbetet med att utveckla den egna hembygden. Total finansiering: 2 171 528 + 0 + 1 264 054 = 3 435 582 kr

Delprojekt inom Trigger, maximalt 20 000 kr/delprojektAktivitetsområde i Grötlingbo Carl Jacobsson GrönlundBandyvaken Elias SjöbergBeachNisse Extreme Elias BjergvideBeachvolley på Snäckan Per BjörkqvistDe nio musernas gård Anton CösterFarmors Ekstakakor Linnéa RonströmFotutställning i Kräklingbo – Hem ljuva hem Kräklingbos skolas föräldarföreningFårösund Paintball Johan Karlström och Stefan Olsson

Garda skolas utomhusbok Garda skolas föräldrarföreningGröna näringen något för dig? Tomas MagnussonGutniska lekar som aktivitet Terese HallgrenHE24SE Hemse Felicia Boberg

Horse Camp Gotlands VarmblodsföreningInterkulturellt ungdomsutbyte SISUJulshow Hoburgs RidklubbKlubb Eken Oliver LundbergKom igång fritid för alla Fanny AhlinKostym till teater Jesper LundbergKostym och mask Therese LyanderLjugarns Strandgrill Edvin BrobergMammamaffian Linda FriskMamma Mu på Skördefestival Simon JacobssonMedeltidsguidning i Tofta Erika Wahlgren och Ellinor Pettersson Miljöprofil på RK-Lägret Röda korsetMinigården Gotlands varmblodsföreningMusikalprojekt Suderscout Carolina MattssonMusikterapi HögbyskolanNära mat Hemse Maja PetterssonOpera och Regi workshop Sofia NilssonOthem Enduro MHF norra GotlandRone Paintball Andreas GrönströmScenografi och bygge av scenbild Linn KlintbergScenografi och rekvisita Therese LyanderTeambuildingresa Stefan OlssonTeater i Sanda Sanda 4HUnga idrottsledare vill utvecklas Matilda Björnlund

Ungdomsgym Hoburgs ridklubbUppstartsläger för ungdomar med AST-diagnos Margaretha Frendin

US Sommarläger Gotlands ungdomssektionUtegym vid idrottsplats Östergarn Anders LjungqvistUteritten Pia AnderssonVåffelfrallan Röda KorsetWork Out i Östergarn Christoffer StenmanssonWorkshop Ljussättning Helen Kindblad

Leader ger näring och glädje!

Leader har inneburit resurser för att arbeta med lo-kalt utvecklingsarbete på Gotlands landsbygd. Många projekt av olika slag har kunnat få ekonomiskt stöd och många människor har arbetat tillsammans. En del projekt har blivit succé, de flesta har blivit bra och en del har inte alls blivit som man tänkt sej. Precis som förväntat. Många måste få del, få möjlighet att pröva sina idéer, för att vi ska få några riktigt framgångsrika projekt. Och vilka goda tankar som bär ända fram, det är svårt att avgöra i förväg.

Alla som deltagit har fått kunskaper och kontakter att ta med sej i framtida utvecklingsarbete. För styrkan i arbetet med Leader är inte bara pengar utan också att man arbetar tillsammans.

Föreningar, aktivister, näringsliv och myndigheter driver arbetet gemensamt. På samma sätt är det i många projekt samverkan mellan olika lokala aktörer som gör arbetet möjligt. Att ideell tid får räknas som medfinan-siering ger alla frivilligtimmar ett extra värde.

När vi nu vid periodens slut ska värdera Leader är det lätt att se det konkreta. Fibern i marken, byggnader, nya produkter, dammar, app, böcker, den röjda stran-den, och allt det andra. Det är viktiga insatser som skapat fler jobb och bättre landsbygdsliv. Andra resul-tat kan lätt underskattas; alla möten mellan människor, nya nätverk, nya samarbeten och all kunskap vi fått. Tillsammans utgör de ett stort värde som finns kvar som resurs för det fortsatta utvecklingsarbetet.

För Region Gotland är utvecklingen av ön en ödes-fråga. Hela ön är en landsbygdsregion ur Sverige-perspektiv, och vi har en stor och levande landsbygd som vi vill utveckla. Vi måste ta vara på Gotlands olika styrkor i utvecklingsarbetet. Därför har Region Got-land under de här åren satsat 16,6 miljoner på Leader, av det statliga anslag regionen får för utvecklingsarbe-te. Att vi valt att satsa så mycket i Leaderarbetet beror på att vi vet att dessa satsningar ger väldigt mycket tillbaka, tack vare att de matchas av ett stort lokalt engagemang.

Stort tack till alla er som på olika sätt bidragit till arbetet. Jag hoppas att ni känner samma glädje som jag över de möjligheter Leader skapat.

Brittis BenzlerRegionråd (v), ledamot i Leaders LAG grupp

Det är nu beslutat att Leader på Gotland blivit tilldelat 56,9 miljoner för perioden 2015–2020.Fyra EU-fonder kommer att ingå, vilket gör att den stora nyheten för

den kommande perioden är att även Visby kan ingå i projekten.

De övergripande målen är: hållbart småföretagande, leva och verka över hela ön samt förnyelsebar energiomställning.

Läs mer på www.utvecklagotland.se

Tillsammans för hållbar tillväxt, engagemang och livslust: Så mycket bättre.

Vi fortsätter!

leader gotland slutrapport

Documents