SAMSPELSpelet Tankeleken väcker debatt och känslor.

testa dina fördomar

för dig som jobbar med äldre i göteborgs stad • Nr 3 2014

Hjälper och stöttar elever med utländskt modersmål.

möt språkombudet LuciaOm skillnaden i livsvillkor minskar får alla det bättre visar rapport.

bättre häLsa för aLLa 1064

LEVA LIVETdet goda livet står i centrum hos tre stiftelser – god mat, roliga aktiviteter och vackra miljöer

I DET

TA N

UM

MER

tipsa redaktionen

Ledare: tidningens tema den här gången är mångfald. Vad innebär egentligen det i omsorgen om de äldre? och för oss som medarbetare?

Mångfaldsarbetet i Göteborgs Stad handlar om att alla invå-nare och medarbetare har samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter och ska behandlas likvärdigt. All diskriminering ska motverkas och vi ska ha attraktiva arbetsplatser och verksamhe-ter med tillåtande klimat och öppenhet.

det är viktigt att vi visar hänsyn både mot varandra och mot de äldre och tänker på varje människas individuella förutsätt-ningar och behov.

Medarbetare med olika bakgrund och erfarenhet gör oss star-kare som arbetsgivare. Vi kan erbjuda en omsorg med bredare kunskap. Genom att lära oss av varandra och av de äldre kan vi ge ett bättre stöd, anpassat till varje persons unika behov.

i Göteborgs stad talas många olika språk bland medarbe-tarna inom äldreomsorgen. det är en enorm tillgång! men det kan också innebära utmaningar för den som inte har svenska som sitt första språk, liksom ibland för de äldre.

Men mångfald handlar inte bara om språk och var man kom-mer ifrån, utan också om normer och hur det påverkar dem som inte tillhör majoriteten. Ger det skillnader i livsvillkor och hälsa? Svaret finner du i det här numret av Samspel som belyser mång-faldsfrågor ur både medarbetarnas och omsorgstagarnas perspektiv.

trevlig läsning!

Nyheter ..................................... 3

TEMA: Mångfald �������������� 4–13

Stor skillnad i livsvillkor hos olika grupper ....................4–5

På jobbet: Språkombudet Lucia Vidovic ...........................6–7

Mångfald i siffror ...................8–9

Tankeleken ........................ 10–11

Diskuterat .............................. 12

Finska äldreboenden .............. 13

Tre Stiftelser ...................... 14–15

Noterat .................................. 16

ansvarig utgivare Carina Helgesson Björk carina.helgesson-bjork@ostra.goteborg.se

Maria Jonsson (stf) maria.2.jonsson@orgyteharlanda.goteborg.se

Tina Isaksson (stf) tina.isaksson@afh.goteborg.se

chefredaktör Ulrika Cedervall ulrika.cedervall@stadshuset.goteborg.se

produktion www.newsroom.se

grafisk form Helena fogelberg

tryck sjuhäradsbygdens tryckeri

utgivning fyra nummer per år

omslaget Clownen jojjo (johannes fuchs) tillsammans med lizzy bynell. foto: jeanette larsson

är en tidning från Senior Göteborg till anställda inom vård och omsorg av äldre i Göteborgs Stad.SAMSPEL

Medarbetare med olika bakgrund och erfarenhet gör oss starkare som arbetsgivare

6

1410

341 769

har du sett eller hört något som vi borde skriva om? hör av dig till oss!

e-post ulrika.cedervall@stadshuset.goteborg.se

telefon 031-368 03 02

adress stadsledningskontoret, senior göteborg/samspel att: Ulrika Cedervall 404 82 göteborg

maria Jonsson örgryte-Härlanda

tina isaksson askim-frölunda-Högsbo

carina helgesson-björk östra göteborg

NYHETER

många olika språk en tillgång i vården

För att de som är 65 år och äldre ska veta vad de kan förvänta sig av vård och omsorg inför Göte-borgs Stad fem värdighetsgaran-tier. Det betyder att all personal i äldreomsorgen ska arbeta för att äldre ska få leva ett värdigt liv och känna välbefinnande.

Garantierna utgår från den nationella värdegrun-den i socialtjänstlagen (SOL), men värdighet tas också upp i hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Garantierna säger exempelvis att äldre har rätt till privatliv och kroppslig integritet, självbestäm-mande och trygghet.

– Tidigare gällde ungefär att ”det är bra om personalen visar legitimation och meddelar ändrade besökstider”. Nu SKA detta göras till omsorgstagaren, säger Margareta Bolin Olsson, processledare för värdighetsgarantiprojektet i Örgryte-Härlanda.

– Genom värdighetsgarantierna blir omsorgsar-betet tydligare. Men det kan innebära att rutiner behöver ses över ute på arbetsplatserna, säger Charlotte Nyberg, projektledare Senior Göteborg.

När garantierna införs går det också lättare att följa upp hur vård- och omsorgsarbetet med de äldre utförs. Och synpunkter samt klagomål från äldre, men också avvikelserapporter på arbets-platserna, kan hanteras utifrån enkla och tydliga grundregler.

mats ekendahl

garanterar värdighet. Charlotte Nyberg och margareta bolin-olson förklarade för samspel vad värdighets-garantierna innebär. foto: mats ekendahl

fem värdiGhetsGarantier

1. trygg hemma. ALL personal ska visa tjänste legitimation vid hembesök.

2. veta hur dagen ser ut. Om en besökstid ändras ska den äldre kontaktas.

3. känna till vem som kommer. Om en ny medarbetare ska ge stöd och hjälp ska den äldre få veta det.

4. planera tillsammans. Den äldre ska till-sammans med personal från äldreomsorgen kunna få planera sin hjälp inom två veckor från att hjälpen påbörjats. Om man vill ska man kunna få sin plan översatt.

5. avlösning i hemmet. Avgiftsfri och individuellt anpassad avlösning i hemmet, för de som vårdar en närstående, ska ges senast inom 48 timmar efter biståndsbeslut.

värdighetsgarantier för tryggare äldreomsorg

Arbetskläder blir verklighet i höstI höst får alla som arbetar inom hemtjänst och hemsjukvård arbetskläder. En stor fördel är att det minskar risken för smittospridning, dessutom blir det en trygghet för de äldre genom att de känner igen personalens klädsel.

i första hand kommer det att finnas kortärmade tröjor och byxor. Utbudet innehåller också långär-made tröjor, skor och ytterplagg.

– all personal ska få arbetskläder. däremot blir det upp till varje stadsdel att bestämma hur kläder

till exempelvis timanställda ska tillhandahållas. – stadsdelarna har också till uppgift att se över

hur det rent praktiskt ska fungera med omklädnings-rum, logistik för att lämna till tvätt och liknande, säger Katrin skagert på stadsledningskontoret.

hanna Löfqvist

fotnot. Kläderna följer de riktlinjer som finns inom sjukvården rörande så kallad basal hygien.

2 3Samspel Nr 3 2014 Samspel Nr 3 2014

”Skillnaden i livsvillkor och hälsa i Göte-borg” är inspirerad av Världshälsoorgani-sationens rapport ”Closing the Gap” och målet är att på sikt skapa ett socialt hållbart Göteborg.

Den första delrapporten ger en samlad och kortfattad beskrivning av skillnaderna i livsvillkor och hälsa mellan delar och grup-per i Göteborg.

Jämlik hälsoutvecklingTanken är sedan att med ett hälsofrämjande arbete kunna skapa en positiv och jämlik hälsoutveckling för befolkningen. Hälsan påverkas av livsvillkoren, livsmiljöerna och levnadsvanorna.

– God hälsa är viktigt för en hållbar utveckling, säger Åsa Lundquist, folkhäl-sovetare och utvecklingsledare på social resursförvaltning i Göteborg.

Forskning visar också att de ekonomiska förutsättningarna betyder mycket. Ju högre inkomst en individ har desto bättre är hälsan. Men även inkomstspridningen har betydelse. I samhällen med liten spridning har befolkningen överlag bättre hälsa än i sådana med stora inkomstskillnader.

– Rapporten visar att skillnaderna i Göteborg är större än vad många tror.

Även om majoriteten fått det bättre så har de rika blivit rikare och de fattiga har blivit fattigare. Det skiljer 580 000 kronor i medelinkomst per år mellan olika områden i Göteborg.

sämre hälsa hos de som inte tillhör normenÅsa tycker också det är intressant att titta på skillnader mellan olika grupper i samhället istället för skillnader mellan geografiska områden.

– De som inte tillhör normen har ofta sämre hälsa.

Nationella undersökningar visar till exempel att homosexuella oftare lider av psykisk ohälsa och har sämre levnadsvanor.

– I den äldre generationen homosexu-ella har det inte varit socialt accepterat att vara homosexuell och det är så klart tärande för både kropp och psyke att leva ett helt liv utan att bli accepterad för den man är.

vinst för samhälletAlla tjänar på att skillnaderna i samhället minskar oavsett vilken inkomst eller posi-tion man själv har. Det beror delvis på att skattepengarna och samhällets gemen-samma resurser kan användas till annat än

stor skillnad i livsvillkor hos olika grupperÅsa Lundquist har skrivit delrapporten ”Skillnaden i livsvillkor och hälsa i Göteborg”.

– Om skillnaden i livsvillkor minskar får alla det bättre vilket spelar en betydande roll i arbetet med att skapa ett hållbart samhälle.

att åtgärda negativa effekter av stora skillnader i livsvillkor.

– Generella insatser till alla ger en bättre effekt än särskilda insatser till extra utsatta grupper.

Ett samhälle med små orättvisa skillnader leder också till ökad social sammanhållning, trygghet och delaktighet.

En mer utförlig kartläggning av skillnader i livsvillkor kommer i höstens huvudrapport.

– I den kommande rapporten presenteras också förslag på möjliga åtgärder för Göteborgs Stad.

erica holm

”Rapporten visar att skillnaderna i Göteborg är större än vad många tror.”

Åsa lundquist, folkhälsovetare och utvecklingsledare på social resursförvaltning i göteborg. foto: erica Holm

målet för staden är att skillnader i hälsa mellan olika grupper ska minska. det ger en vinst både för samhället och den enskilda individen. foto: leif gustavsson, eU:s äldreår 2012

TEM

A M

ÅN

GFA

LD

sociaL håLLbarhetI 2013 års budget antog Göteborgs kommunfullmäktige tre mål som innebar ett tydligare fokus på social hållbarhet. • Skillnader i hälsa mellan olika socioekonomiska grupper och

delar av Göteborg ska minska.• Öka förutsättningarna till goda livschanser för alla göteborgare

och därmed utjämna dagens skillnader.• Tidigt förebyggande och rehabiliterande insatser ska öka när det

gäller barn och unga samt vuxna med missbruksproblem.

4 5Samspel Nr 3 2014 Samspel Nr 3 2014

TEM

A M

ÅN

GFA

LDpå jobbet

Många som arbetar inom äldre omsorgen har ett annat språk än svenska som modersmål.

– Äldre är ofta inte lika vana vid ut-ländsk brytning. Därför är det viktigt att man anstränger sig och verkligen lär sig svenska. Man måste tala tydligt och lång-samt så att den äldre förstår, säger Lucia.

svårare att lära språk som vuxenEftersom hon själv har utländsk bakgrund så vet hon hur svårt det kan vara.

– Jag har bott i Sverige i 23 år och det var jobbigt i början. Man måste verkligen anstränga sig och ha tålamod. Barn lär sig snabbt ett nytt språk men som vuxen är det tuffare.

måste inte bli rättLucia poängterar dock att man absolut inte ska vara rädd för att säga fel och fråga så fort man inte förstår.

– Jag skriver själv fortfarande fel ibland men det är inte hela världen, huvudsaken är att man förstår varandra.

För hemtjänstpersonalen som ofta arbetar ensam i den äldres hem är det sär-skilt viktigt att förstå vad den äldre säger.

– De är ansvariga för den äldre och måste förstå, annars fungerar det inte.

många vill ha hjälpMånga kommer till Lucia med sina pro-blem och vill att hon ska hjälpa dem. Det kan till exempel gälla olika kontakter med svenska myndigheter.

– Jag kan inte hjälpa dem med sitt privatliv, det måste de klara själva.

Många av de elever som Lucia är hand-ledare för har utländsk bakgrund.

– Jag måste skriva ärligt i mina omdö-men. Jag kan inte skriva att de behärskar svenska om de inte gör det och då kan det bli svårt att få jobb efter utbildningen. Men de flesta är väldigt duktiga och för-söker verkligen, det gäller att ha viljan.

Varför blev du språkombud?– Min chef anmälde mig. På kursen

var vi bara två med utländsk bakgrund men jag är glad att jag gick. Det är roligt att vara språkombud men också jobbigt. Jag har fantastiska arbetskompisar som stöttar mig.

erica holm

lucia Vidovic arbetar inom hemtjänsten i lundby och är sedan tre år tillbaka även språkombud.foto: jeanette larsson

Lucia Vidovic har arbetat inom hemtjänsten i 13 år och sedan tre år tillbaka är hon även språkombud.

– Jag är handledare för elever som kommer på praktik och stöttar och hjälper dem i sin språkutveckling. Det är extra viktigt att behärska svenska i hemtjänsten.

språkombudSom språkombud ska du: Stödja kol-lega/kollegor i språkutveckling för att nå målen att dokumentera och kommu-nicera utifrån uppdrag som vårdbiträde/undersköterska. Arbeta tillsammans med kollegorna på enheten för att få positiv språkutvecklingsmiljö.

! Lucia vidovicålder: 61 år.familj: Man och två barn.bor: Biskopsgården.Yrke: Undersköterska och språkombud.intressen: Broderi, virkning, stickning, matlagning, läsa, bön med meditation och se på roliga filmer.

”äldre är ofta inte lika vana vid utländsk brytning”

Språkombudet Lucia Vidovic:

6 7Samspel Nr 3 2014 Samspel Nr 3 2014

TEM

A M

ÅN

GFA

LD

Film om HBTQ skickas till alla stadsdelar

NORDAMERIKA

SYDAMERIKA

AFRIKA

ASIEN

SVERIGE

ÖVRIGA EUROPA

NORDEN (utom Sverige)

7,5 %

10,5 %

3 %

64 %

1 %

2,5 %

11,5 %

Om äldreomsorg på andra språkMånga äldre känner oro för att inte kunna göra sig förstådda och extra stor är oron hos de som inte har svenska som modersmål.

i göteborgs stad finns tio stora språkgrupper förutom svenska. för att nå dem finns broschyrer om äldreomsor-gen på respektive språk med information om vilken service man har rätt till och vart man kan vända sig.

i juni 2014 beslutade kommunstyrelsen att ytterligare fyra minoriteter – judar, samer, romer och tornedalingar – ska få kommuninformation på sitt eget språk.

broschYren finns på dessa språk:•arabiska•BKS(bosniska-kroatiska-serbiska)•engelska•finska•persiska•polska•somaliska•spanska•turkiska•tyska

De vanligaste länderna de anställda i äldre-omsorgen i Göteborgs Stad kommer ifrån:i afrika: Somalia och Eritreai asien: Turkiet, Iran och Iraki övriga europa: Bosnien och Makedonien

Mångfald i kortforMatTillsvidareanställda undersköterskor och vårdbiträden inomhemtjänstochäldreboende(december2013):

”regnbågens sång” är en film där fem HbtQ-seniorer berättar om händelser som påverkat deras liv. Nu ska filmen med tillhörande studiematerial skickas ut till alla stadsdelar för att användas som diskussionsunderlag vid exempelvis studiedagar.

tanken är att öka medvetenheten om och för-ståelsen för hur det har varit att leva som HbtQ i sverige under de senaste 70 åren. dessutom vill man skapa opinion kring en osynliggjord grupp.

– det är alltför lätt att man tar heteronormen för självklar när man talar med äldre och till exempel frågar en man hur det är med hans fru, säger anne svensson, utvecklingsledare folkhälsa på folkhälsokommitténs sekretariat Vgr.

fotnot. alla stadsdelar kommer att få ett exem-plar av materialet. Vill man beställa fler går det bra att göra genom rfsl göteborg.

den som är teckenspråkig och behöver hemtjänst kan ansöka om att få hemtjänst för teckenspråkiga. alla som arbetar på hemtjänsten för teckensprå-kiga talar teckenspråk och utför samma arbetsupp-gifter som hemtjänst för hörande. dessutom finns det möjlighet att få hjälp av en äldrevägledare. äldrevägledaren kan följa med på möten med exempelvis biståndshandläggare, hemtjänst eller i andra kontakter med myndigheter.

Äldrevård för teckenspråkiga

använd inte ord som: Hudfärgad, eftersom hud inte har en specifik färg. Förstärk inte stereotypa förställningar genom att säga manlig sminkös, kvinnlig polis, manlig sjuksköterska el-ler tjejmiddag. Stryk onödiga värdeord och könsspecifika uttryck.

istället för: fru/man dagisfröken riksdagsman brandman vetenskapsman kassörska talesman medborgare bensträckare

säg/skriv:partner

förskollärareriksdagsledamot

brandsoldatforskare

kassabiträdetalesperson

invånarepaus

Välj dina ord!

Vid årsskiftet startar Sveriges första YH-utbildning med inriktning att möta och vårda äldre med invandrarbakgrund.

– Vi vet att det finns en stor efterfrågan på arbetsmarknaden av personal med den här specialistkompetensen, säger Katarina beckman, projektledare på abf Vux.

bland annat får man fördjupad kunskap om kulturer för att på bästa sätt kunna erbjuda personcentrerad vård för äldre med

invandrarbakgrund. Utbildningen är för dig som är utbildad undersköterska med minst ett års arbetslivserfarenhet inom vård- och omsorgsarbete. den går på halvtid över två år, vilket gör det möjligt att kombinera studier och arbete.

för mer information: www.abfvux.se/yh/

Ny utbildning i att möta äldre med invandrarbakgrund

Göteborg ska vara en stad för alla. Alla verksamheter och arbetsplatser i Göteborgs Stad ska präglas av jämställd­het, jämlikhet och mångfald.

Mångfaldsarbete i Göteborgs Stad handlar om att du och alla andra medborgare och medarbetare har samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter och ska behandlas likvärdigt i varje kontakt med stadens verksamheter.

Detta ska gälla oavsett kön, sexuell läggning, etnisk till hörig het, funktions nedsättning, ålder, religion/trosuppfattning, könsidentitet eller könsuttryck, och socioekonomisk bakgrund.

8 9Samspel Nr 3 2014 Samspel Nr 3 2014

tankelek väcker känslor det nya arbetssättet individens behov i centrum (ibiC) införs inom äldreomsorgen under 2015. det är en del i programmet attraktiv Hemtjänst innehåller ett flertal olika satsningar med fokus på både brukare och medarbetare. ibiC är en viktig del som möjliggör nya karriärvägar för framförallt undersköterskor, säger Åsa jahnsson, samordnare för programmet.

Programmet attraktiv Hemtjänst har två politiskt beslutade mål: brukarnas inflytande och självbestämmande ska öka, samt att undersköterskor, biståndshandläggare och enhetschefer inom hemtjänsten ska uppfatta yrkena attraktivt.

målen ska uppnås genom fyra strategier: införa rambeslut, välfärdsteknologi och it-stöd, samt skapa goda arbetsplatser.

istället för att biståndsbesluten anger förutbestämda insatser ska de framöver ange tid per månad att planera insatser för. beslut och insatser kommer närmare de äldre.

– därmed får undersköterskorna en ny roll och mer ansvar i form av att utarbeta och planera insatserna ihop med den äldre. detta ska dokumenteras i en genomförandeplan. och den nya bedömningen av individens behov görs med stöd av ett natio-nellt fackspråk, säger Åsa jahnsson.

både den här planeringen, nya dokumentationskrav samt behovet av metodutveckling ger möjligheter för de undersköter-skor som vill satsa på en ny karriär.

– för det här ständiga kvalitetsarbetet måste fortsätta, säger Åsa jahnsson.

mats ekendahl

När Marie Nyström började arbeta som enhetschef för hem-tjänsten i Örgryte-Härlanda reflekterade hon över utbudet för äldre på träffpunkterna.

– Alla gillar ju inte pyssel och bingo bara för att man är äldre. Dessutom saknade jag de yngre seniorerna på träffarna och framförallt männen.

Därför gjordes en enkätun-dersökning där de fick svara på vad som skulle få dem att besöka en träffpunkt. De aktivi-teter som efterfrågades mest var fysisk aktivitet och sport.

– Vi började tänka nytt och ändra vårt utbud för att inkludera alla till våra träffar. Det blev många diskussioner om normer och vilka signaler man sänder med olika bilder och formuleringar. Ju mer vi lärde oss desto svårare blev det.

Det fanns också ett sug efter aktuella föreläsningar och ett forum där man kunde tala om allvarliga saker. Därför startades Filosofiska klubben på träffpunkten, en mötes-plats för att utbyta tankar om livets små och stora frågor. Gensvaret var stort och mötena blev snabbt fulltecknade.

– För att lättare kunna inleda samtal kring djupare frågor skapade två av våra äldrekonsulenter, Anna Tholin och Marika Kosonen, Tankeleken. Den innehåller 100 kort med bilder och frågor. En deltagare i gruppen drar ett kort och får sedan prata ostört kring det, därefter får de andra utveckla diskussionen.

Det tog två år att utveckla Tankeleken och få den form-

given och tryckt. Den blev snabbt populär och har spridits på olika äldreboenden och träffpunkter runt om i stan.

– Vi har också arbetat vidare med att motverka fördomar på olika sätt. Under West Pride ordnade vi till exempel flera föreläsningar med HBTQ-tema.

Örgryte-Härlanda håller på att normsäkra sina träff-punkter och går igenom alla planerade aktiviteter utifrån de olika diskrimineringsgrunderna.

erica holm

Vad är meningen med livet? Finns det en själ? Vad är kärlek? Vad känner du när du ser två män som kysser varandra?

I Tankeleken drar du ett kort som öppnar möjligheten att prata om viktiga saker.

marie Nyström är tf områdes-chef för hemtjänsten och den förebyggande enheten i örgryte-Härlanda.

tankeleken innehåller 100 kort med bilder och frågor som lockar till djupare samtal. tankeleken kan beställas via mejl till marie.nystrom@orgryteharlanda.goteborg.se. Priset är 400 kronor. för privatpersoner och privata bolag tillkom-mer moms med 25 procent. foto: jeanette larsson

TEM

A M

ÅN

GFA

LD

Göteborgs Stads HBTQ-råd är ett forum för samråd och utbyte av information mellan HBTQ-Göteborg och kommunledningen i Göteborg. HBTQ står för homosexuella, bisexuella, transper-soner och queer. Göteborgs Stads HBTQ-råd ska utifrån ett normkritiskt perspektiv bevaka frågor som påverkar livssituatio-nen för HBTQ-personer. Syftet är att säkerställa HBTQ-personers

mänskliga rättigheter. Förutom att avge yttranden och vara ett kommunalt remissorgan ska rådet ta initiativ till utvecklingsin-satser och förbättringar för HBTQ-personer i Göteborg. En gång per år ska rådet också anordna ett öppet möte, dit alla är väl-komna för att lämna synpunkter och ge förslag på hur Göteborg ska bli en öppen och inkluderande stad.

GöteborGs stads hbtQ-råd

Undersköterskorna får ny karriärväg

stående från vänster är Åsa jahnsson, samordnare för attraktiv Hemtjänst, och strategiledarna Helle mikkelsen (införa it-stöd) samt gisela askne (införa rambeslutet). sittande är deras kollegor margaretha Häggström (skapa goda arbetsplatser) och Åsa ericson (införa välfärds-teknologi). foto: mats ekendahl

Nästa Nummer av samspel har temat attraktiv hemtjäNst!

10 11Samspel Nr 3 2014 Samspel Nr 3 2014

diSkuterat

patrik: ”Utmaningen är till stor del att an-vända teorin ”lika behandling” i praktiken. Det är inte alltid så lätt som det låter när folk är så olika. Individerna och deras behov måste ändå sättas först.”

peggy: ”Ja, oavsett härkomst, om de kan svenska eller inte. Om en patient eller anhöriga är påstridiga för att de ska få ett visst hjälpmedel, kan det ibland vara svårt att stå emot.”

patrik: ”Och ju kortare tid folk varit i Sverige, desto mindre vet de vad de har rätt att få hjälp med.”

peggy: ”Där får vi stötta. Och det är positivt att kunna hjälpa. Likaså att träffa så många olika människor. Utan mitt arbete hade jag inte kom-mit i kontakt med dem.

Jag ser mötena som en resa runt om

i världen, en arbetsför-mån.”

patrik: ”Äldre med fysiska eller psykiska problem kan känna sig isolerade och åsido-satta i samhället, men där kan vi skapa en öppen arena så att man ökar den äldres inflytande på sin egen hälsa. Det gäller att skapa tillit.”

peggy: ”Det gör man genom att visa att man är pålitlig, skapa en relation, så att folk oavsett bakgrund litar på att det jag lovar blir gjort.”

patrik: ”Vid språkliga problem är det dock inte lätt. Jag har inte behövt använda tolk utan utgått från vem jag själv är, och däri-från funderat på hur kommunikationen med andra behöver vara, kanske bara prata lite, eller långsammare, eller skriva ner info.”

peggy: ”Men allt går inte att förbereda sig på, exempelvis saker som hör olika religio-ner till oavsett hur mycket jag lär mig om dem, som att en del inte tar i hand. Men det får jag acceptera.”

patrik: ”Förra året var jag på ett missbrukar-boende för äldre som var väldigt raka. De kunde säga: ”Du är inte svensk, va? Men det

är bara att agera professionellt och inte ta det personligt. Samtidigt sker överraskande saker omvänt, som när en HIV-smittad blev förvånad över att jag tog i hand, det gjorde inte alla. ”

peggy: ”Fördomar existerar åt båda håll. Generellt sett har de flesta dock ett bra förtroende för hemsjukvården.”

patrik: ”Ja, ta till exempel att det ibland krävs fysiska undersökningar, men de som jag undersökt har varit trygga och inte haft problem.”

peggy: ”Det är svårt när barn eller andra an-höriga vill en sak och patienten en annan.” Patrik: ”Om någon till exempel bara vill sitta i en rullstol och absolut inte tänker försöka stå eller gå, även om det vore bra, går det inte att tvinga dem.”

peggy: ”Hur som helst är det bara positivt att träffa alla dessa olika människor.”

patrik: ”Verkligen. Det är aldrig tråkigt ens med diagnoser som upprepas, för alla är olika och har olika förutsätt-ningar.”

mats ekendahl

Vilka utmaningar ställs arbetsterapeuter och sjukgymnaster inför i mångfaldens Göteborg? Samspel diskuterade detta med arbetsterapeuten Peggy Nielsen, född i Oskarshamn, och sjukgymnasten Patrik Ghazarian, född på Hisingen. De arbetar inom hemsjukvården och på äldreboenden i Ang-ered respektive Majorna-Linné.

”fördomar existerar åt båda håll”

utblick

på äldreboendet onnela talar alla finska

svensktalande finnar ska bemötas på svenska

I Angered finns äldreboen-det Onnela för demenssjuka med finsk bakgrund. All personal kan finska för att de boende ska känna sig så trygga som möjligt.

Göteborg är ett finskt förvaltningsområde.– Så det ska finnas service som tillgodo-

ser äldre finländares behov, säger Anders Haglöf, enhetschef på Onnela.

Sex dag- och två nattpersonal arbetar på schema för åtta boende på 65–91 år. Undersköterskorna Heli Heikkinen och Päivi Rönkkö har arbetat här sedan starten i höstas.

– De äldre glömmer andraspråket svenska och talar finska med oss hela tiden, mycket barndomsminnen, säger Heli.

– Vi känner till kulturen i Finland och kan ordna aktiviteter och annat som de är vana vid från fosterlandet, säger Päivi.

Lång erfarenhetBåda tjejerna har lång erfarenhet av yrket, 33 respektive 18 år. Och Heli har jobbat

elva år med demenssjuka. Deras gedigna bakgrund borgar för att de sannolikt har rätt i att de äldre trivs, även om demens-sjuka kan ha svårt att uttrycka sig.

– Vikarier som inte kan finska får inte samma gensvar. De äldre blir lugnare när vi talar på hemspråket, säger Päivi.

Onnela – Lyckan på svenska – har så finsk prägel som möjligt. Utflykter och uppträdanden har finska förtecken, liksom högtidsfiranden och tv-tittande.

– Vi kollade VM-finalen i ishockey ihop och hejade på Suomi, säger Heli.

finsk matMaten är också ofta finsk.

– De gillar piroger och ”lenkkimakkara”, en slags korv, säger Päivi.

Hon och Heli bor på Hisingen och de fick längre arbetsresor när de fick jobb på Onnela.

– Gör inget, känns bra att kunna stötta sina landsmän, säger Heli.

Och ja, det finns förstås en bastu – en sauna – i Onnelas fräscha lokaler.

– De äldre älskar den!, säger Päivi.mats ekendahl

Samspel ville se hur det fungerar med svenskspråkig äldre omsorg i Finland. Så vi kontaktade Johanna Lindholm, Språkskyddssekreterare vid Svenska Finlands folkting vars huvuduppgift är att arbeta för svenska språkets ställning.

vilka rättigheter har svensktalande finländare när det gäller att få äldreomsorg med svensk-språkig personal? ”finland är uppdelat i enspråkiga och tvåspråkiga kommuner, bero-ende på hur många svensk- och finskspråkiga som bor där. i en tvåspråkig kommun har svensk-språkiga finländare rätt att få hela sin äldreomsorg på svenska. Kommunen är ansvarig. det betyder inte att all personal måste behärska svenska, men det måste alltid finnas någon som kan bemöta de äldre på svenska. i en en-språkigt finsk kommun finns ingen skyldighet att ordna äldreomsorg på svenska, och tvärtom.

de vanligaste klagomålen handlar om att hemtjäns-ten inte fungerar på svenska. Personalen kan helt enkelt inte kommunicera med den äldre. det kan leda till allvarliga missförstånd, till exempel gällande välmående och vårdbehov.

hur fungerar ”svenskboenden”? ”en person som i övrigt uppfyller kriterierna och önskar svensk-språkig vård ska erbjudas en svenskspråkig plats. Vi har svenskspråkiga avdelningar på tre av Helsingfors egna äldre-boenden. Utöver det ordnar vi serviceboenden med personal på plats dygnet runt i form av inköpta tjänster. betydelsen av det egna språket ökar med åldern, så det är viktigt för våra svenskspråkiga äldre att både få vård och att få umgås på huvudspråket. för personalen kan det naturligtvis också kännas bra att få arbeta på sitt eget modersmål.”

mats ekendahl

Samspel talade även med Säde Pitkänen som koordinerar den svenska social- och hälsovården i Helsingfors.

Heli Heikkinen, Anders Haglöf och Päivi Rönkkö på äldreboendet Onnela. Foto: Mats Ekendahl

TEM

A M

ÅN

GFA

LD

12 13Samspel Nr 3 2014 Samspel Nr 3 2014

INSP

IRAT

ION

I boken Salutogent äldreboende kan du ta del av Tre Stiftelsers utvecklingsarbete som utgår från en salutogen värdegrund och fokuserar på vad som är meningsfullt för den boende ur ett hälsoperspektiv.

Arbetssättet bygger på en förtroendefull samarbetsrelation med varje boende där man tar tillvara den boendes, anhörigas och medar-betarnas resurser.

– Jag ville skriva boken som inspiration till andra, säger Monica Berglund som är sjukskö-terska och direktör för Tre Stiftelser.

aktiviteter, trädgård och matPrioriterade områden för utvecklingsresan är kultur och meningsfulla aktiviteter, boende-miljön och trädgården, maten och måltids-miljön. I boken diskuterar Monica Berglund dessa områden och hur ekonomi, budget och personal påverkas av detta synsätt.

–Det är viktigt att alla får en fördjupad för-

ståelse för vad vårt arbetssätt innebär och att vi har samma synsätt när det gäller de äldre. Det gäller alla områden, även de som jobbar i kö-ket, med våra fastigheter eller med ekonomin. Jag vill verkligen lyfta undersköterskorna som gör ett fantastiskt arbete men vi vill även ha närvarande chefer som deltar i äldreboendets aktiviteter. Anhöriga är också välkomna.

Tre Stiftelser har en konsekvent omsatt värdegrund i organisation, budgetfördelning, miljö, vardagligt liv, kompetensutveckling, och inte minst i ledning och styrning.

– Med 30 års erfarenhet inom äldreomsor-gen har jag sett stora förbättringar. Från en rationell lång- och sjukhemsvård där den äldre behandlades som ett objekt, till dagens äldre-boende som sätter den äldre i centrum och ser personen bakom sjukdomen. Ofta skyller man på att det inte finns pengar och tid, så kan det kanske också vara men jag vågar påstå att det mesta sitter i huvudet på oss, det handlar om förhållningssätt och attityder. Det handlar om hur vi ser på uppdraget ”varför finns vi” och ”vad ska vi producera”.

Leva livet fullt utTre Stiftelser erbjuder allt från dietister och personliga tränare till vinprovning och kräft-skiva. Trädgårdarna fyller en viktig funktion och man har höns som producerar egna ägg och även hundar och katter som sällskapsdjur.

Tre Stiftelser vill ge den äldre möjlighet att kunna leva livet fullt ut och vara sig själv

trots sjukdom och funktionsnedsättning. Vad som ger livet mening är också olika för olika personer.

– Meningsfullhet är det viktigaste, att ha något att vakna och gå upp till. Även svårt demenssjuka ska få uppleva välbefinnande och ögonblick av lycka. Det gäller att se möjlighe-ter och vi lägger fokus på vad de äldre kan och på det som är friskt.

viktigt få välja självMonica tycker också att man som gammal ska få välja var man vill bo och sedan kunna få bo kvar livet ut.

– Det är inte värdigt att möta en bistånds-handläggare och bli nekad plats bara för att man är för pigg när man är 97 år. De flesta vill bo kvar hemma så länge de kan och man kän-ner själv när man är i så stort behov av hjälp att det inte går längre.

Det finns naturligtvis fortfarande mycket kvar att göra för att kunna erbjuda den äldre personen möjligheter till en meningsfull till-varo den sista tiden i livet. Monica tycker dock att Tre Stiftelser kommit en god bit på vägen.

– Det vi har gjort är egentligen självklarhe-ter men ibland kan det enklaste kan vara det svåraste.

erica holm

Att få leva livet fullt ut även när man är gammal och njuta av god mat, kultur, stimulerande aktiviteter, en vacker bo-endemiljö och doftande trädgård ger en meningsfull till-varo under livets sista år. Det är grunden i det salutogena förhållnings sättet.

– Jag drivs av att visa att det går, säger Monica Berglund.

”Elisabet Spjut peppade mig att skriva boken och har varit min mentor och mitt stora stöd. Jag vill även tacka Peter Westlund en stor inspiratör, mentor och lärare – mannen bakom den salutogena teorin i äldreomsorgen.”

monica Berglund

gull-inger Holmén blir peppad av sin personlige tränare fredrik steen. foto: jeanette larsson

bodil bergstrand får hjälp av susanne svernvik olsson att plocka in färska snittblommor till sin lägenhet. foto: jeanette larsson

monica vill se de äldre blomstra

tre stiftelsers äldreomsorg ska inspirera

Clownen Mattis (Martin Högberg) med boende Knut Lincoln. foto: jeanette larsson

tre stifteLser är det samlade namnet för stiftelserna Ålderdoms-hemmet i Göteborg, Göteborgs sjuk-hem och Otium. Tre Stiftelser bedriver verksamhet på tre olika adresser i Gö-teborg: Vegahusen på Vegagatan 55, Änggårdsbacken på Per Dubbsgatan 4 och Otium på Stenungsundsgatan 19 i Björkekärr. För mer information se: www.trestiftelser.se.

Boken om Tre Stiftelsers utvecklingsresa ger en bra bild av vad Göteborgs Stads värdegrundsarbete handlar om i praktiken, att kunna leva livet fullt ut och vara sig själv trots sjukdom och funktionsnedsättning och att ha fokus på vad som ger livet mening för var och en. Både Tre Stiftelser och Göteborgs Stad arbetar med verktyg som reflektion i vardagen och genomförandeplaner. Vi kan lära oss av Tre Stiftelser som konsekvent har omsatt värdegrund i organisation, budget-fördelning, miljö, vardagligt liv, kompetensutveckling och inte minst i ledning och styrning. Tre Stiftelser erbjuder salutogent äldreboende och en salutogen arbetsplats. Och de är uthålliga i sin utvecklingsresa!” Charlotte Nyberg, jobbar med värdighetsgarantier på senior Göteborg

14 15Samspel Nr 3 2014 Samspel Nr 3 2014

SverigePorto betaltPort PayéB

Tårta på Bagaregårdenjuni månads senior alert-tårta går till bagaregårdens korttidsenhet i örgryte-Härlanda.

Utmärkelsen tilldelas enheten för sin goda struktur och systematik i arbetet med senior alert på en korttidsenhet.

– det är svårt att få det att fung-era på ett korttidsboende men vi har lyckats skapa ökad medvetenhet hos personalen och det har avsatts tid för reflektion, säger specialistsjuksköter-skan och regionkoordinatorn merita murtezi.

genom att i tidigt skede identifiera risker och sätta in lämpliga åtgärder och göra uppföljningar ökar också patient säkerheten.

tårtan levererades i slutet av augusti när de flesta i personalen var tillbaka efter semestern. det blev en rolig kick-off inför höstens fortsatta arbete. an-nika Hultberg var en av dem som firade med tårta.

Boktips! Tätt intill dagarnai sökandet efter sin mor når mustafa Can fram till en värld av uppdämda och gömda känslor, av uppoffring och ensamhet, skam och förlåtelse, hem och hemlöshet. men också till identitet, villkorslös kärlek och människans förmåga att resa sig ur nederlaget.

boken tätt intill dagarna är en kärleksförklaring till livet, till kärleken och till språket. det är en berättelse som ligger tätt, tätt intill mitt, ditt och allas våra liv.

”surfplattor kan bidra till större delaktighet i samhället”Hallå där Emma Axelsson, projektle­dare för eSenior, som varit på slut­konferens för projektet.

Berätta lite kort vad projektet gått ut på?– I samarbete med de tre norska kommunerna Oslo, Fredrikstad och Sarpsborg ville Göteborgs Stad hitta nya lösningar för att göra vardagen enklare och tryggare för seniorer i sitt eget hem. Tack vare EU-medel har vi kunnat utveckla och testa nya teknik lösningar.

vad var syftet med slutkonferensen? – Vi vill sprida lärdom om vad vi gjort och lärt oss samt öka intresset för de här frågorna även politiskt.

vad hände mer på konferensen?– Per Mosseby höll en inspirationsföreläsning där vi fick lyfta blicken och se långt in i framtiden. Hur kommer vi att leva i framtidens samhälle när bilarna kör oss istället

för att vi kör bilar, när vi kan förutsäga risker genom att kartlägga vårt DNA och när man kan 3D-printa ut organ eller kliva i ett metallskelett som gör det fysiskt möjligt för oss att röra oss obehindrat?

vilka nya lösningar inom välfärdsteknologi tycker du är viktigast för att stå förberedd inför framtiden ?– Här i Göteborg har vi testat smart hemteknologi och hur surfplattor och tillgång till internet kan bidra till större delaktighet i samhället vilket också ökar demokratin. Ge-nom att öppna upp den världen för äldre kan de inte bara lättare ha kontakt med släkt och vänner utan de känner också en större samhörighet med det samhälle de lever i.

vad händer nu med projektet esenior?– Projektet fortsätter genom att surfplattorna kommer att fördelas på ett antal träffpunkter runt om i Göteborg. Utvecklingen av smart hemteknik samt att bygga upp gemensamma plattformar för att tekniken ska kunna samverka blir en fråga för bostadsbolagen och fastighets-kontoret. Nu när de stora it-bolaget Google, Samsung, Microsoft och Apple satsar på det smarta hemmet kan tekniken få ett genomslag.

Emma Axelsson

! eseniorSenior Göteborg är Göteborgs Stads utvecklingscenter för äldrefrågor som arbetar långsiktigt med att möta ett åldrande Göteborg.

De områden som Senior Göteborg arbetar med är kompetensförsörjning, boendeutveckling, kultur och hälsa samt välfärdsteknologi för att äldre ska kunna leva ett tryggt och självständigt liv.

Projekt eSenior är en viktig förlängning av detta arbete. Projektets olika tekniklös-ningar ska stödja seniorers självständighet, trygghet och bekvämlighet i det egna hemmet och underlätta kom-munikationen med omvärl-den. eSenior är ett Interreg IVa-projekt.