#7/12 www.losnummer.serebro studentkrs fristende tidning

NYHETER

Sid 4

Utbildningsbevakare kritiserar uteblivna mten

SEkTioNER & fRENiNgaR iNTERvju

Campus egen lolita Sid 14

#7/12 www.losnummer.serebro studentkrs fristende tidning

Sid 8

Studenter startar beerpongfrening

Sid 16

Studentsngarna sprider julstmning

Annons

Ulrika tecknade Frisktandvrdsavtal under studietiden

Bst av allt r att jag blir kallad regelbundet

Vill du ocks bli kallad regelbundet? Ls mer om Frisktandvrdsavtal p orebroll.se/frisktandvard eller ring 019-602 67 60.

Vi har tid fr dig!

regelbundet

regelbundet? Ls mer om

FRN

45:- / MN

Gym & cirkelgym

GrupptrningBollsportTeamcyclingUpplevelsesekt

ion

Vlutbildade instrukt

rer

Brett och unikt

trningsutbud

P Campus

Hng med p UIF:s ADVENTSPASS! Tis 4 dec Push It - blandat styrkepassTor 6 dec Advents TC - krs med julmusikMn 10 dec Lets Dance- blandade dansstilar

UIF:s instruktrer kr tillsammans, fullt s, fika, utlottning av trningskort m.m

Vlkomna!

www.facebook.com/ouif.se

www.ouif.se 019-609 01 60

Shahin hller koll p bde tnder och ekonomi

Jag r mer n njd med Frisktand- vrdsavtalet

Vill du ocks f koll?Ls mer om Frisktand-vrdsavtal p orebroll.se/frisktandvard eller ring 019-602 67 60.

Vi har tid fr dig!

vrdsavtalet

orebroll.se/frisktandvard

FRN

45:- / MN

vad vill du lsa om?

Tipsa oss p losnummer@losnummer.se

vi sker skribenter och fotograferLs mer under fliken Engagera dig p www.losnummer.se.

3LSNUMMER NR 7 2012

Frskollrarstudenten Theres Gvert skt sitt frsta rdjur i rets jakt. Hon berttar om adrenalinet, timmar i tystnad i skogen och att gra det bsta fr djurstammen i jakten.

Som under spinningpas-sets sista urladdning, nr

ledaren hjer volymen och lter hesa tyska basrster verfra sin uppenbara ilska p oss flsande sjlar. Jag blir inte peppad

Lsnummers krnikr Emelie Brms om vilken musik hon vill hra under trning

19

Lsnummer 7-12 Lsnummer gavs ut frsta gngen 1966 och har sedan dess varit rebros strsta studenttidning.

Chefredaktr och ansvarig utgivareEmma Glnnstrmemma.glannstrom@losnummer.seBitrdande redaktrEmelie Brmsemelie.broms@losnummer.seBildredaktrMartin Henningssonmartin.henningsson@losnummer.se

Medarbetare i detta nummer Lisette Andersson, skribentMatilda Andersson, skribentEmma Asplund, skribentAnette Bodn, skribentCamilla Hall, skribent och fotografJenny Hallstrm, fotografMatilda Hamedanian, skribent och illustratrEvelina Hkansson, fotograf

Elin Joachimsson, skribent och fotografJessica Lindbom Jmting, skribentOssian Lindqwist, skribentFrida Olsson, skribent och fotografSona Rahimova, fotografRachel Spencer, skribentIsabelle Ulfsdotter Hillberg, skribentYasmine Winberg, krnikr, skribent och fotografKajsa Wikstrm, fotograf

Redaktion losnummer.se/redaktionen

Omslagsbild Jenny HallstrmBylinebilder Rasmus Eriksson och Martin HenningssonRedigering och layout Emma GlnnstrmPrenumeration En helrsprenu-meration p Lsnummer kostar 200 kronor. Kontakta chefredaktren fr

mer informationUpphovsrtt Citera grna Lsnummer men glm inte att ange kllanInsnt material Allt material vlkom-nas av redaktionen men vi ger rtten att redigera och refusera insnda bilder och texter

Annonsering Kontakta chef-redaktren eller se www.losnummer.se/annonseraUpplaga detta nummer 13 000Issn 0345 - 7508Tryck MittMedia PrintLsnummer r rebrostudenternas fristende tidning inom rebro student-kr. Mer information om Lsnummer hittar du p www.losnummer.seDrfr fr du Lsnummer Alla rebrostudenter fr Lsnummer gratis, rakt hem i brevldan

Drfr fr du inte Lsnummer Vi har frmodligen fel adress till dig. Adressndring gr du i studentkrens kansli, ppet mndag till fredag 10-14Nsta nummer, nummer 8-12, utkommer 18-20 december

KONTAKTAdress Fakultetsgatan 3, 702 81 rebroTelefon 019 676 23 53, 0709 39 99 25E-post losnummer@losnummer.seWebb www.losnummer.se

Ledare

18

I vr sls drrarna upp till nya studieplatser i Teknikhuset. Det planeras ocks fr nnu fler. Studenter, studentkr och universitet r verens om att det behvs fler n de cirka 2800 som redan finns.

fler studieplatser byggs under Teknikhuset

12jgare med stor respekt fr djuren

Ser

ien

LEDARE. Sedan krobligatoriet avskaf-fades och stora summor i skra inkomster frsvann fr studentkrerna har Sveriges frenade studentkrer, SFS, sett att fokus tenderar att flyttas frn utbildningsbevak-ningen och mer mot andra omrden.

Det r inte svrt att se varfr utvecklingen kan g t det hllet. Studentkrerna behver kunna finansiera sin verksamhet och det studiesociala lockar medlemmar. Utbildningsbevakning r nd ett av student-krers viktigaste omrden, om inte det allra viktigaste.

I det hr numret av Lsnummer synar vi hur verksamheten ser ut inom rebro studentkr. Sektioners utbildningsbevakare upplever att omrdet inte r prioriterat av studentkren centralt. Sjlva vill de samar-beta i strre utstrckning med bland annat gemensamma kampanjer.

REBRO sTUDENTKRs vice ordfrande Andreas Hallqvist sger att utbildnings-

Mten behvs, speciellt nr de engagerade ber om det

Det r inte sjlv-klart att ngon tar tag i det p egen hand

bevakningen inte varit ett prioriterat omrde inom rebro studentkr under ett par r. Det syns inte minst under hstterminen. Bevakarna har kallats till endast ett gemen-samt mte. Det r imponerande hur ngra av de engagerade d istllet har kallat till egna mten.

Hallqvist menar att det r bttre att ut-bildningsbevakarna sjlva ger sina mten, d de kan bli mer jmlika. Tanken r inte fel, men det behvs ngon som kallar till dessa mten. Det r inte sjlvklart att ngon av utbildningsbevakarna tar tag i det p egen hand, utan ngra direktiv eller riktlinjer. I en ideell organisation byts dessutom repre-sentanterna ut jmfrelsevis ofta. Om alla bevakare varit nya fr terminen hade ingen vetat om att mten brukar hllas och det r som vanligt ondigt att uppfinna hjulet p nytt.

JAg R vERTygAD om att mten behvs oavsett om det gller utbildningsbevakning,

studiesocial verksamhet eller ngot annat. Mten ger mjlighet att utbyta erfarenheter och diskutera frgor som dyker upp i det egna arbetet p ett stt som r svrt att gra via mejl.

I utbildningsbevakarnas fall r det mest naturliga att den arvoderade p rebro student-kr som r ansvarig fr utbildningsfrgor ocks ser till att kalla till mten. Speciellt nr de engage-rade ber om det.

EMMA gLNNsTRM CHEfREdAktR

4 LSNUMMER NR 7 2012NyheterFler studentnyheter? Vr webbtidning www.losnummer.se uppdateras flera gnger i veckan med det som r aktuellt p ditt campus.

EMMA gLNNsTRM

Campusmssan slr rekord i antal utstllare

KAR. Med ett par mnader kvar till Campusmssan 2013, den 5 februari, har rekordmnga fretag anmlt sig. Siffran r i skrivande stund 81 utstllare.

Det r jtte-roligt, kommenterar Natalie Henriksson, projektledare.

Men antalet fretag kommer bli fler. I r kommer mssan att hlla till i Lnghuset, vilket innebr att fler utstllare ryms.

Vi har plats fr 130 fretag, berttar Henriksson som sjlv gissar p ver 100.

Flest fretag vnder sig till teknikstudenter, men en bredd bland branscherna vntas.

Miljoner till forskning om ngest

KRLEK. rebro universitet har ftt 2,7 miljoner kronor fr att forska om hur social ngest utvecklas under tonren. Pengarna kommer frn Vetenskapsrdet.

Trots att social ngest ofta utvecklas un-der tonren finns det i nulget relativt lite forskning om detta, sger Maria Tillfors, professor i psykologi vid rebro universi-tet, till oru.se.

Tonren r en tid med mnga hndel-ser som kan pverka mendet.

Nya skolor, nya kompisar, krlek och sex. Det r ocks den

period d kompisarnas std blir viktigare n frldrarnas. Det r med kompisarna man stter och blter sina knslor. Vi hoppas kunna vga in alla olika delar, sger Tillfors.

advokat fakTa Varje studentsektion ska ha en eller flera utbildnings-bevakare. Utbildningsbevakarna ska verka fr att alla utbildningar hller en hg kvalitet. Studenter kan kontakta utbildningsbevakare fr att f hjlp med problem.

foto

: E

VE

LiN

A H

k

AN

SS

oN

utbildningsbevakarna vill samarbetaKritik riktas mot att rebro studentkrs utbildningsbevakare inte har kallats till mten frn studentkren centralt, trots att det efterfrgats. sjlva vill bevakarna se ett utkat samarbete.

Fredrik Karlsson har varit utbildningsbevakare fr Sobra sedan hsten r 2011, Tove Arnsvik Bjurefalk fr Corax sedan i januari i r och Karin Persson valdes in fr Serum under vren.

De menar att arbetet med utbildningsbevakning kan frbttras. Redan under vren har utbildningsbevakarrden varit oregelbundna.

Det har varit oklart vad mtena ska innehlla och vad vi ska prata om. Det har inte varit s givande, sger Karlsson.

Under vren hade bevakarna en nskan om fler mten.

Vi var ocks p en sty-relseutbildning i slutet av au-gusti och dr framgick det att alla ville ha mer utbyte och kontakt mellan sektionerna, sger Arnsvik Bjurefalk.

Frskt pushaDock har problemen fortsatt

i hst. Utbildningsbevakarna har kallats till ett mte av rebro studentkr. Det hlls i september. Sedan dess har ett mte utlysts, men dr gjorde kort varsel att f kunde komma. Efter det har det varit tyst.

Vi har frskt pusha fr fler mten, men inget har hnt, sger Persson.

De tre upplever att utbildningsbevakarna blivit bemtta med oengagemang.

Det knns som att det inte r prioriterat nr vi inte kallas till mten, sger Arns-vik Bjurefalk.

De menar att omrdet r viktigt att arbeta med.

Studentkren pratar om studentinflytandet p utbild-ningarna, men hur ska det gras? Utbildningsbevak-ningen r det centrala i det. Det r mnga nya bevakare som inte vet vad de ska gra p sina poster och de har inte blivit kontaktade heller. M-ten r viktiga fr att frst uppgifterna, sger Karlsson.

InformationskampanjerTill slut valde bevakarna att arrangera egna mten. In-tresset var stort. Tanken r att det ska bli fler mten och

sektioner. Sobras fredrik karlsson, Serums karin Persson och Corax tove Arnsvik Bjurefalk arbetar med utbildningsbevakning.

nu har ven rebro student-kr visat intresse fr att delta.

Vi behver std, s det r bra att det hnt ngot nu, sger Arnsvik Bjurefalk.

Frhoppningen r att mten ska hllas var sjtte vecka. Tanken r ocks mer samarbete mellan sektio-nerna, till exempel gllande informationskampanjer fr att bertta vad utbildnings-bevakarna gr.

Om alla sektioner r med fr vi strre genomslag och kampanjer mrks tydligare, sger Arnsvik Bjurefalk.

Lyfts i FUMPersson och Arnsvik Bjure-falk planerar att lyfta frgan om utbildningsbevakningen i rebro studentkrs full-mktige, FUM, i slutet av november.

Vi har frskt pusha fr fler mten, men inget har hnt

Det knns som att det inte r prior-iterat

Maria tillfors.

foto

: P

RE

SS

/LiN

dA

HA

RR

Ad

iNE

FRELSNING. Den norska juristen Geir Lippestad, knd som Anders Behring Breiviks frsvarsadvokat, frelser i aulan p universitetsbiblioteket torsdagen den 29 november klockan 15.30.

Breiviks advokat till campus

81utstllare har hittills anmlt sig till Campus-mssan den 5 februari 2013.

Natalie Henriksson.

foto

: AR

kiV

/RE

BE

Ck

A B

oM

AN

5LSNUMMER NR 7 2012 Nyheter

EMMA gLNNsTRM

Kristofer Lundstrm, programledare p Kobra, frelste om arbetet med magasinets reportage.

Sagt p campus

Tittarsiffror och marijuana. Ls hela artikeln p www.losnummer.se.

I morse vaknade jag i Rom

foto

: SV

t/C

AR

L-Jo

HA

N S

d

ER

LIsETTE ANDERssON

YBBLE-FRISRE

Tybble Centrum, Drakenbergsgatan 1C

DROP IN

DROP IN

TIDBESTLLNING33 16 13

Ann

ons

Ann

ons

visste inte om mtetrebro studentkrs vice ordfrande, Andreas Hallqvist, tar ett steg tillbaka och menar att det r bttre om utbildn-ingsbevakarna sjlva ger mtena. Han vill istllet arbeta fr att fler ska ska till posterna.

Nr Andreas Hallqvist, vice ordfrande fr rebro studentkr, kallade till en starta-upp trff under hsten var det endast fyra frn tv sektioner som dk upp.

Sedan var det ngra ut-bildningsbevakare som tog eget initiativ och kallade till en trff och d hade de ftt betydligt mer respons. Det verkar vara ngon k o m m u n i -kationsmiss, sger han.

Han fr-klarar att utbildnings-bevakningen inte haft hg prioritet p ett par r.

Utbildningsbevakning har inte varit prio ett fr rebro studentkr under n-got r i och med krhuset.

Nu r han positiv till ut-bildningsbevakarnas initiativ och tror att ett sdant mte kan bli mer jmlikt.

Det visar att det finns ett driv och en vilja. Jag tycker att det r bttre om de ger mtena sjlva. Det hand-lar om erfarenhetsbyte. Det handlar om att sttta varan-dra.

Det faktum att studentk-

ren intar en roll i bakgrunden tror han r frdelaktigt.

Eftersom det finns ett driv hos utbildningsbevakare knner jag att det vore slse-ri p tid och energi att slnga fotogen p elden dr.

Samtidigt ser han en risk med att mten hlls utan rebro studentkrs delta-gande.

Om utbildningsbevakarna tar p sig fr mycket, s att rendet inte gr vidare till en hgre niv.

ska svara fr mtenEnligt rebro studentkrs stadga ska vice ordfrande svara fr mten med sektio-nerna. I dagslget gr istllet

Hallqvist p sektionernas egna mten.

Det finns ingen an-ledning att samla sek-tionerna i

och med hur krstyrelsen r uppbyggd. Det finns ju repre-sentanter fr alla sektioner dr.

Han berttar att det ska finnas minst en utbildnings-bevakare p varje sektion, men att hans nskan r att fler studenter ska ska till posterna.

Sobra har utbildnings- bevakare fr de tre huvudspren. Sesam har tv stycken. Sedan r det vissa som inte r valda n. Sist jag hrde ngot hade TekNat:s utbildningsbevakare entle-digats frn sin post, s d

sveriges frenade stu-dentkrer, sFs, menar att utbildningsbevakning r en krnverksamhet. Men det finns inga specifika riktlinjer fr hur arbetet p student-krerna ska se ut.

Erik Arroy, ordfrande fr SFS, menar att utbildnings-bevakningen r en krnverk-

s a m h e t och ska vara prio-riterad hos studentk-rerna.

S e d a n krobliga-toriet, som gjorde att

det var obligatoriskt fr alla studenter vid svenska lro-

sten att vara medlem i sin studentkr, avskaffades har SFS sett en utveckling dr fokus hos studentkrer riskerar att flyttas mer mot stu-diesocial verksamhet som ger inkomster.

Det r en olycklig utveck-ling, fr regeringsuppdraget om att bevaka utbildnings-kvalitet r detsamma, sger Arroy.

Upp till krernaHan vill inte kommentera en enskild studentkrs upplgg fr arbetet med utbildnings-bevakning. SFS har inga riktlinjer eller rekommenda-tioner fr hur det arbetet ska bedrivas.

Det r upp till student-krerna sjlva hur man bst organiserar sig.

SFS har inga riktlinjer fr bevakningen

Slseri med tid och energi

att slnga fotogen p elden

Positivt. Andreas Hallqvist tycker att bevakarnas initiativ till mten r bra.

Erik Arroy.

foto

: P

RE

SS

/SfS

har de ingen. Jag tror inte DokSek har den posten.

Han funderar en stund. Jag tror att ngon av de

sm sektionerna inte heller har ngon utbildningsbeva-kare. Det r nog GIH som inte har.

vi fr ha en dialogEnligt Hallqvist r det viktigt att mtena hlls regelbundet.

Fr att bolla aktuella hndelser mste mten hl-las ganska ofta. r det fr sllan d hinner saker bli

inaktuella innan de kan tas upp p nsta mte.

P mtet som utbildnings-bevakarna hll i oktober nrvarade inte Hallqvist.

Missen i det mtet var att jag inte sett ngon kallelse, s jag visste inte om det.

Han planerar nu att delta p utbildningsbevakarnas mten framver.

Vi fr ha en dialog om hur vi ska lgga upp mtena, men jag tror att vi kan bygga vidare frn det hr, dr de sjlva ger mtet.

KURSER. Kenyatta Uni-versity i Kenya har etablerat ett campus vid ett flyktingl-ger dr nra en halv miljon mnniskor lever.

Universitetet vnder sig till bde flyktingar och boende i omrdet. Utbildningsstart r i januari r 2013 och kurser ska ges p olika niver.

Detta rapporterar Hgskole-verket i nyhetsbrevet Interna-tionellt om hgskolan.

Startar campus i flyktinglger

foto

: E

VE

LiN

A H

k

AN

SS

oN

Ls mer om utbildningsbevakning. G in p www.losnummer.se och ls om hur utbildnings-bevakarna ska marknadsfras.

6 LSNUMMER NR 7 2012

Under hsten har frelsningsserien PsykBabbel anordnat ppna frelsningar om psykologi. Nsta tillflle r den 12 december och d str behandlingsme-toder ver internet p schemat.

Psykologstudenten Fredrik Karlsson r engagerad i Superego, psykologstudent- ernas mnesutskott inom Sobra, som anordnar fre-lsningarna.

Det r rtt och sltt pp-na frelsningar med psyko-logisk prgel om mnen som r intressanta fr fler n psy-kologstudenter.

De frsta tankarna p PsykBabbel uppkom frra hsten. Frst tittade de p mjligheten att ta in externa frelsare, men hga kostna-der gjorde att de tnkte om.

Vi vill fokusera p den kompetens som finns hr.

Lyfta de som bedriver forsk-ning p universitetet och visa vad de egentligen hller p med. Det r inte mnga studenter som vet vad som frsiggr.

Ett bra forumUnder hsten har PsykBabbel presenterat tv frelsningar. Den frsta handlade om post-traumatisk stress och den se-naste om elchockbehandling.

Just responsen frn fre-lsarna har varit vldigt po-sitiv och det har mrkts ven nr vi frgat andra om de vill komma och frelsa. De ser det som ett bra forum att n ut. Fr vi har ingen mjlig-het att erbjuda ngon erstt-ning, frutom en kram, sger Fredrik Karlsson.

Nsta frelsning kommer att hllas den 12 december.

mnet kommer att vara KBT, kognitiv beteendete-rapi, ver internet. Det r vldigt aktuellt och ett helt nytt omrde som visat goda behandlingsresultat. Sverige r dessutom vrldsledande inom det hr.

sker samarbeteRedan nu r planeringen infr vren och fortsatta frelsningar i gng.

Vi har tnkt frska ha ett tema, till exempel rtts-psykiatri, vilket r aktuellt just nu i och med Breivik. Det

finns fors-kare hr p universitetet som har tittat p avvikande beteende i u n g d o m e n

och riskbeteenden.Det finns ocks frhopp-

ningar om att i framti-den kunna samarbeta med andra organisationer, ska

sponsring och bidrag fr att utveckla konceptet.

Vi har en lng lista p frelsare vi vill f hit. Jag skulle sjlv grna vilja ha Pelle Sandstrak, Mr Tourettes. Jag har sett frelsningen dr han pratar om sjukdomen. Han gr det showigt om ett allvarligt mne. Men han r nog rtt dyr.

vningstillflleFredrik Karlsson menar ocks att PsykBabbel kan ses som en organisatorisk vning infr Sveriges psy-kologstudenters kongress som kommer att anordnas i rebro r 2014. D ska studenterna hlla i trdarna fr workshops, frelsningar och paneldebatter.

Med PsykBabbel fr vi bygga upp ett ntverk och visa att psykologprogrammet i rebro kan och vill.

Nyheter

Vnta lite...

r sektions- och fr-eningsrum mer utsatta n andra lokaler p campus?

Om man tittar p regel-rtta inbrott, det vill sga dr ngon brutit sig in genom drr, fnster eller motsvaran-de, s har universitetet under 2011 och 2012 haft samman-lagt 23 inbrott. Av dessa har 7 varit mot studentfreningar eller studentkren.

vad gr universitetet fr att stoppa detta?

Ytterst r det ett polisirt rende s mycket av detta r polisens arbete. Problemet r att det ofta finns pengar i rummen, ngot som vi p-pekat fr studentkren. Och det verkar som om de som begr brotten ofta vet att det finns pengar i rummen.

Har studenterna och studentkren ett ansvar i det hr?

Nej, det menar jag inte. Vi frn universitetet gr ven utredningar om vad som har hnt och stter in tgrder och hjlper till p de stt som vi kan. P vilket stt kan jag tyvrr inte sga, man vet aldrig vem som lser en tidningsartikel.

Finns det ngon chans att f tag p de som har begtt brotten?

Det r ngot som ligger p polisens bord. Av erfarenhet vet jag dock att det kan vara svrt att f tag p frvaren vid sdana hr typer av brott.

... Erik Nilsson, skerhetschef p rebro universitet, med anledning av att flera sektions- och freningsrum drabbats av inbrott p senare tid.

OssIAN LINDqWIsT

EMELIE BRMs

PsykBabbel lyfter aktuella mnen

foto

: E

ME

LiE

BR

M

S

Psykolog-programmet i

rebro kan och vill

foto

: A

Rk

iV/E

MM

A M

ELk

ER

SS

oN

Elchock. fredrik karlsson och PsykBabbel arrangerade en frelsning om elchockbehandling. i december handlar det om kBt ver internet.

Annons

OFFENTLIGA FRELSNINGARAtt frst och gra sig frstdd kroppen och knslornas betydelseEmma Engdahl, forskare och lrare i sociologi vid rebro universitet.Marie Gelang, forskare och lrare i retorik vid rebro universitet.Vad har kroppen och knslorna med mse-sidig frstelse att gra? Sociologiska och retoriska insikter stller frgan p sin spets. Kroppen och knslorna har betydelse nr vi kommunicerar med andra och oss sjlva.Onsdag 21 november kl 18.30

Aulan, Universitetsbiblioteket

Antibiotikaresistenta bakterier problem och strategierProfessor Dan Danielsson har en bakgrund inom klinisk bakteriologi. Han brjade p Regionsjukhuset i rebro 1966 och var mellan ren 19861996 dess forskningschef. Under samma period var han ocks ordfrande i rebro lns landstings forskningskommitt.Onsdag 28 november kl 16.30Hrsal L3, LnghusetSamarr: Senioruniversitetet i rebro och rebro universitet.

Vrdekommunikation i kristider med fokus p etik och juridiska dilemmanGeir Lippestad, norsk jurist som blev knd som Anders Behring Breiviks frsvarsadvokat. I sin frelsning kommer Lippestad att anvnda sig av sina erfarenheter frn Breivikmlet samt ta upp exempel drifrn.Torsdag 29 november kl 15.30 Aulan, Universitetsbiblioteket

Frelsningen kommer ven att sndas via interaktiv video i sal C212 Hus C, Campus Alfred Nobel, Karlskoga.

MTEN MED FRFATTAREKarin Wahlberg, lkare och deckarfrfattare som ven skrivit barnbcker. Knd fr sina spnnings-romaner i sjukhusmilj. Populra huvudpersoner r kommissarie Claes Claesson och hans fru Veronica Lundborg. Sista boken i serien r Glasklart (2011).Torsdag 29 november kl 18.30Cafscenen, StadsbiblioteketSamarr: Stadsbiblioteket i rebro och rebro universitet.

UTSTLLNINGARMusikhgskolans studenter frn kursen Bild fr lrare II visar konsthistoriskt mleri. Kopior och parafraser av knda renssans- och barockmlningar.Utstllningen pgr 30 november18 decemberVernissage: fredag 30/11 kl 1518

Konsthallen, rebro universitetppettider: mndag kl 917, tisdagfredag kl 916

Kultur p campusEvenemang arrangerade av rebro universitet

FRI ENTR OM EJ ANNAT ANGES VLKOMMEN !Fr mer information se www.oru.se/kalendariumArrangr: Evenemangsservice

PORTRTTFOTOGelang/Engdahl: rebro universitet

Lippestad: PrivatWahlberg: Kennet Ruona

Zabina betalar grna lite varje mnad

Det r lyxigt att g till tand- lkaren

Vill du ocks betala lite varje mnad? Ls mer om Frisktandvrdsavtal p orebroll.se/frisktandvard eller ring 019-602 67 60.

Vi har tid fr dig!

att g till tand-

p orebroll.se/frisktandvard

FRN

45:- / MN

Frisktandvr

dVill du le hela vgen till tandlkaren? Slippa trkiga verraskningar? Bli kallad regelbundet? F koll? Ls mer om Frisktandvrdsavtal p orebroll.se/frisktandvard eller ring 019-602 67 60.

VI HAR TID FR DIG

!

F

FRN

45:- / MN

Vill du hjlpa ensamkommande flyktingbarn? Eller hjlpa barn med lxorna?Vill du gra det du kan fr att gra vrlden bttre? D behver vi Dig.

Hr av dig till orebro@rkuf.se

eller kolla in vr hemsida www.rkuf.se/orebro

Vi stller upp fr rebro!

8 LSNUMMER NR 7 2012

skulle kunna genomfras. Vi knde att det r vik-

tigt att frsta gngen blir bra, men det har varit mer ar-bete n pla-nerat, sger Larsson.

Tanken r att kvllens t u r n e r i n g

blir den frsta av mnga. BS har diskuterat nr ns-ta tillflle skulle kunna ga rum, men n r dock inget datum bestmt.

Vi vill inte ha turneringar fr ttt och riskera att stu-denterna trttnar, men inte

heller med fr lngt mellan-rum och riskera att de glms bort, sger Larsson.

Sektioner & Freningar

Hnder hos sektioner och freningarNOvEMBER

21: Bryggeriet: fifaturneringKlockan 18.00.

21: Utrikespolitiska freningen: frelsning med tobias Bill-strm

24: Nerikes Nation: CasinokvllRda paviljongen. Klockan 19.00.

26: Utrikespolitiska freningen: frelsning med Aron Modig

DECEMBER

1: Black Jacks mot Handels-hgskolan tradersHemmamatch. Idrottshuset vid Behrn Arena. Klockan 17.00.

2: Bryggeriet: filmsndag och adventsmysKlockan 16.00.

4: Utrikespolitiska freningen: frelsning med Nima Sanandaji

5: Utrikespolitiska freningen: frelsning med fredrik Malm

9: Bryggeriet: filmsndag och adventsmysKlockan 16.00.

12: Bryggeriet: LuciafestKlockan 17.00.

14: Bryggeriet: BartmningKlockan 18.00.

15: Black Jacks mot karlstad Westside WolvesBortamatch.

MATILDA ANDERssON

Dramatik nr frsta beerpongturneringen avgjordes

vad hnder?Skicka din sektions eller frenings evenemang till losnummer@losnummer.se

fakTa Beerpong r ett dryckesspel som r populrt frmst bland amerikanska studenter. Sex till tio plastmuggar stlls i en triangel p vardera sidan om ett bord. En bordtennisboll kastas i muggarna. Om bollen hamnar i en mugg fr det frsvarande laget dricka dess innehll. Det lag som druckit upp all sin l frst frlorar.

Arrangrer. Nils Larsson, till vnster, och Niklas Hargell hade en s bra nollning att de ville ge ngot tillbaka. det blev ett beerpongsllskap.

foto

: k

AJS

A W

ikS

tR

M

Nystartade rebro Beerpongsllskap, Bs, hade sin frsta turner-ing i brjan av novem-ber. sexton lag deltog. Bakom Bs str stu-denterna Nils Larsson och Niklas Hargell. De berttar om dramatiken som satte turneringen p spel.

Det r viktigt med rda och bla muggar. Det fungerar inte med vanliga plastglas, frklarar Larsson och Har-gell som bda tv har tidigare erfarenheter av beerpong.

Larsson och Hargell lrde knna varandra under hs-tens nollning. De delar bde intresset fr beerpong och samma studentkorridor, i vars kk det nu spelas beer-pong.

Vi hade en s bra noll-ning och vill nu ge ngonting tillbaka till Corax och sex-msteriet, frklarar Larsson.

sexton tvmannalagKlockan nrmar sig 18 och lagen samlas i Rda pavil-jongen dr turneringen ska ga rum. Hargell hlsar alla vlkomna och fortstter se-dan med en genomgng av reglerna.

Det r enkelt, ker bollen i dricker man upp, frklarar han.

Han ger ocks lagen ett tips.

Tvtta av bollen ofta, den blir cklig, sger han och pekar p de glas med vatten som str utplacerade p varje bord.

Sexton tvmannalag tvlar i turneringen. Fyra matcher spelas t gngen och start-ordningen har lottats fram

i frvg. I slutet av kvllen kommer vinnarna koras i en final och de har flera priser att vnta. Trjor med BS logga, garanterad plats och gratis delta-gande i nsta turnering.

Fr att kunna frsvara sin titel, inflikar Hargell.

Vinnarna fr frutom detta ocks medaljer och gratis-biljetter till krhuset.

Matcherna startar och lju-det av studsande pingisbol-lar blandas med deltagarnas rop. Vid miss ljuder arga nej och d bollen trffar muggen glada vinnarrop. Trots kon-kurrensen r stmningen god och lagen tackar varandra fr bra matcher.

Dramatik innan startDagen startade dramatiskt fr BS och turneringen var nra att f stllas in.

Vi krossade nstan en ruta fr att komma in hr, berttar Larsson och Hargell.

Fredagen var halvdag och nr nyckeln till Rda pavil-jongen skulle hmtas fanns

det ingen som kunde hjlpa dem. De fick till slut hjlp att lsa upp och se-

dan var de tvungna att stanna dr eftersom de saknade en egen nyckel.

Frsta av mngaBS startade utan budget men plastmuggar och pingis-bollar behvde kpas in och hyran fr lokalen betalas. Drfr var det fr lagen en anmlningsavgift p 100 kronor fr att turneringen

Vi krossade nstan en ruta

fr att komma in hr

Tvtta av bollen ofta, den

blir cklig

LNGHUSET. Corax flyttar frn Forumhuset till Lnghuset. Det beslutet togs p sektionsmtet i november. Flytten sker i slutet av mnaden.

Corax flyttar

9LSNUMMER NR 7 2012 Sektioner & Freningar

fotoN: kAJSA WikStRM

10 LSNUMMER NR 7 2012

sndagen den 2 de-cember tnds det frsta ljuset i adventsljusstaken. samtidigt kommer en doft av nybakat att sprida sig i Mltidens Hus, dr en julmarknad arrangerad av studenter kommer att hllas.

De som i r ansvarar fr att marknadsbeskarna inte handlar hungriga r Frej Bergman, hotellstudent p sitt tredje r och Anton E m a n u e l s -son, kock-student i rs-kurs tv.

Jag och Frej kommer hlla i ett ba-geri som r kombinerat med caf, sger Anton.

Han berttar att han och Frej blev tillfrgade d de hade en liknande uppgift p Mltidsgalan som gde rum i oktober.

Frra ret var bageriet extremt lyckat. S sjlvklart att

vi kr i r igen, sger Anton.P marknaden finns allt

frn julgodis och smycken till tavlor. Det viktiga r att det r studenter som hller i frsljningen.

Jag var med frra ret. D slde vi korv och hem-magjord senap, och s hade vi konserver som vi slde. Det var helt fullt med bord hr nere, sger Anton och visar med handen runt om i festlokalen Kalastorget dr

marknaden ska hllas.

I r mrks engagemanget inte riktigt lika tydligt n.

I r r det lite frre studenter som anmlt sig, men vi har varit runt i klasser-na och berttat hur kul det r att slja julprylar, berttar Frej.

Rtt platsBde Frej och Anton tycker Grythyttan r helt rtt plats fr en julmarknad.

foto

: ELi

N J

oA

CH

iMS

So

N

Grythyttan

JUL. Gabriella Tjernbeck och Ellinor Siegfried lser bda andra ret p program-met hotell och vrdskap.

I r upprepar de frra rets favorit p studenternas julmarknad i Grythyttan ge-nom att slja egentillverkade biscotti, wienernougat och lussebullar. Eftersom Gabri-ella och Ellinor konkurrerar med kockstudenter r det ltt att tnka sig att konkurrensen om bsta julgodiset r hrd.

Kockstudenternas tryfflar var lite mer perfekt runda medan vra var mer hemgjorda.

Frra ret gick frslj-ningen ver frvntan.

Jag tror att anledningen till att vi slde s bra frra ret r att vi jobbade med taktiken att vi lt beskarna provsmaka, berttar Ellinor.

Sljer hemgjort godis p marknaden

BASEMENT. The con-struction of more places for study on campus is in progress.

A part of the basement in Teknikhuset will be filled with 80 new places, con-sisting of both seatings and rooms for groupwork. The floor will open in the begin-ning of the spring semester.

There is a total of 2800 study places on campus. It is not considered to be enough.

More study places under Teknikhuset

International

ANNUAL. The student choir of rebro University, rebro studentsngare, will be giving their annual show Kalastider on the 6-8 of December.

The show is a scenic performance with Christmas songs on the repertoire. It will take place at Musikhg-skolan on campus.

Chorus on campus in December

ELIN JOACHIMssON

CAMILLA HALL

ELIN JOACHIMssON

Ordnar julmarknad i Mltidens hus

Swedish Christmas with saffron and ginger

ELIN JOACHIMssON

Frra ret var bageriet

extremt lyckat

PH

oto

: C

AM

iLLA

HA

LL

Frra ret mrktes det p beskarantalet.

Sist var det inte bara bes-kare frn Grythyttan som kom hit, utan ven folk som faktiskt kte hit bara fr att g p jul-marknaden, sger Anton.

Frej avslutar med att be-rtta om mackan som gjorde succ p frra rets julmark-nad och som i r gr come-back.

Vi gjorde en Pulled

Pork-macka. I den r det flsk som kokts i fyra timmar i coca-cola och kondenserad mjlk. Till det r det syrad lk och majonns gjord p dijonsenap.

Frej berttar att de frra ret kpte in sju och ett halvt kilo flsklgg som tog slut.

Det r den perfekta mackan en sndag, avslutar Frej.

Baka. Anton Emanuelsson och frej Bergman ppnar bageri p marknaden.

sweet. Saffron buns are called lussekatter in Swedish. they are popular during Christmas time.

swedish food is not very exciting in terms of spices, but in Christ-mas time it is different. Then it takes a new turn and a big place in the traditional swedish Christmas.

Christmas in Sweden is a lot about eating and there

are a lot of different dishes to try for an exchange student, says Johan Svensson, student at rebro universitet who is studying Chef Culinary Arts and Meal Science.

The food is, in this time of the year, full of exotic spi-ces not normally associated with Sweden. The most com-mon Swedish spices during Christmas time are cinna-mon, cardamom, saffron and clove. But on the Christmas buffet there are also a lot of dishes without these spices. Christmas ham, meatballs, potatoes, pickled pigs feet, lutfisk, or dried codfish, and Janssons temptation are just some examples.

It is easy to find a Christ-mas buffet here in December. My favourite place is Karls-lund herrgrd. It is not just the food that is delicious, you can also feel the Christ-mas spirit, says Johan.

LussekatterIt can be said that in Sweden Christmas begins on the mor-ning of 13 December with the Saint Lucia ceremony.

On this day, some girls wear crowns with candles on their heads while the boys wear a sort of cone. All this while they are singing Christ-

foto

: ELi

N J

oA

CH

iMS

So

N

mas songs and serving saffron buns, gingersnaps and mulled wine. Or in Swedish: lussekat-ter, pepparkakor, and glgg.

Saffron buns and ginger-snaps are something we eat a lot of in December and it is one of the best things about this time of the year.

PH

oto

: C

AM

iLLA

HA

LL

student. Johan Svensson studies to become a chef.

11LSNUMMER NR 7 2012

TExT OCH FOTO: yAsMINE WINBERg

vldigt fina analoga modeller

Korridorerna utanfr musikstudion p Musikhgskolan skvallrar om repande studenter bakom stngda klassrumsdrrar. Musikgenrerna varierar och luften andas kreativitet. P en bnk sitter ett gng studenter och diskuterar sngteknik. Universitetsadjunkten och tillika ljudtekniklraren Peter Fogel ppnar de lsta drrarna till den tongivande Arbetsplatsen.

Arbetsplatsen

Anvndare Det r ungefr 50 studenter som nyttjar musikstudion. Vissa bara fr att gra ngon uppgift, medan andra lser musikproduktionspro-grammet p heltid och r hr mer. Under sommaren hyr vi ibland ut musikstudion till olika skivbolag, men annars r den till fr univer-sitetets syften.

Sladdar S hr ser det ut i maskin-rummet. Hr kopplas ljudsig-naler frn ett rum till ett annat. Alla stora salar p Musikhgskolan r anslutna hit genom golven och taken, vilket gr att det ltt gr att spela in musik frn olika delar av byggnaden.

Placering Det bsta med musikstudion r lget. Nr studenter sitter hr inne och ska producera en lt har de bara ngra steg bort till andra studenter som de kan be om att komma och spela.

Mixerbord Hr finns tv kontrollrum med varsitt mixerbord. Bda tv r vldigt fina analoga modeller, och ven om slutet brjar synas p den analoga eran finns frdelar med sdan teknik. Vid till exempel ensembleredovisningar i studion eller liveinspelningar av konserter r det oslagbart att arbeta med mixerbord.

dator Datorerna r motorn i samman-hanget. De r sammankopplade med mixerbord och studios. Den digitala tekniken i datorerna kom-pletterar de analoga mixerborden.

instrument Det r svrt att sga vilka instrument som anvnds mest. Alla r egentligen lika populra. Studenterna sger ofta till i tid om de behver lna ngot av det som finns hr. D ser vi till att i frvg stmma pianot eller byta skinn p trumsetet om det behvs. De flesta studenter som lser hr har egna instrument. Elbas och elgitarr r instrument som r mycket personliga, s drfr har vi inga sdana att erbjuda. Dremot finns en upp-sttning frstrkare att anvnda.

12 LSNUMMER NR 7 2012Reportage

TExT: RACHEL sPENCER OCH JEssICA LINDBOM JMTINgFOTO: sONA RAHIMOvA

2800 studieplatser r inte tillrckligt. Det r studentkren, universitetet och studenterna verens om. Att f tag i en studieplats vid lunchtid r i det nrmaste omjligt. Men med planerna p den nya Handelshgskolan och den pgende ombyggnationen av Teknikhuset r en frbttring frhoppningsvis p vg.

Tusentals studie-platser inte nog

Just nu pgr byggandet av nya studieplatser under Teknikhuset. Utrymmet var frst tnkt som ett personalrum, men d det sllan an-vndes brjade istllet en id om nya studie-platser vxa fram.

Arbetsytan som r under konstruktion kommer bli den strsta p universitetet. Hela 80 studieplatser med bde allmnna sitt-platser och grupprum, berttar Owe Flodin,

lokalfrsrjningschef vid rebro universitet.P plats kommer ocks ett pentry med flera

mikrovgsugnar samt toaletter att finnas.D studieplatserna r placerade i en kllare

har byggnadsenheten arbetat hrt fr att gra det s trevligt och mysigt som mjligt.

Det kommer finnas fnster och vi har gjort vrt bsta fr att utnyttja solljuset.

Bygget, som kostar drygt 4,5 miljoner, r

ungefr tv mnader frsenat. Det innebr att studieplatserna kommer att st klara till vrterminen 2013.

Fler platser ska ocks tillkomma. Universitet kommer att utkas med fyra

nya byggnader framfr Entrhuset och i en av dessa byggnader kommer det bli flera nya studieplatser, berttar Flodin.

P campus finns i nulget cirka 2800 studieplatser. Flera av dessa finns i grupprum och vissa, som de i Prismahuset, r mindre beskta n andra.

Flera studenter hittar inte till dessa rum. Men vi ska bli bttre p att informera om all-mnna grupprum, sger Flodin.

Enligt honom r det en blandning av en-skilda platser, tysta avdelningar och grupp-rum som r det bsta i studieplatsvg. Fr tillfllet finns enskilda studieplatser och tysta avdelningar endast i biblioteket och hgst uppe i Musikhgskolan. Flodin har inte hrt om ett strre behov av enskilda studieplatser.

Skulle det framfras att studenterna vill ha fler enskilda platser s ordnar vi det.

Han berttar att studenter sllan kommer med sikter, ngot som universitetets ledning grna vill ha.

Jag skulle bli glad om studenterna piggnade till och berttade vad de tyckte.

ENLIgT REBRO sTUDENTKR r variationen p studieplatser mycket viktig, d alla r olika och har olika behov.

Martina Blomqvist, rebros studentkrs huvudstuderandeskyddsombud, r ansvarig fr att fra studenternas talan framt i frgan om att skapa den bsta studiemiljn p campus. Hon arbetar fr att gra den s trivsam som Eftertraktat. Mitt p dagen r mnga studieplatser runt om p campus upptagna av pluggande studenter. P bilden Bilbergska huset.

Det kom-mer finnas fnster

Flera studenter hittar inte till dessa rum. Men vi ska

bli bttre p att informera om allmnna grupprum

13LSNUMMER NR 7 2012 Reportage

Dr har man satt in s mycket bord att ljud- volymen ofta r vldigt hg

fRgaNTycker du att det finns tillrckligt med studieplatser p campus?

Miriam Hessel, samhlls- och beteendevetenskapliga programmet. Nej, det tycker jag inte, speciellt inte med tanke p hur mnga som pluggar hr. dessutom blir det extra svrt att f en plats eftersom att nstan alla r p campus samtidigt.

Fredrika Pettersson, biomedicinprogrammet. Jag tycker att det finns tillrckligt med studieplatser p campus, men beroende p vilken tid man r ute r det lttare eller svrare att f en bra plats. Vill man vara sker p att f en studieplats fr man vara ute i god tid, helst innan lunch.

Amar Kadic, lrarprogrammet. Nej, det finns fr mycket studenter i frhllande till studieplatser, drfr r det svrt att hitta studieplatser. fr att ha en chans till en bra studieplats mste man komma mellan tta och tio p morgonen.

Erik Forssten, maskiningenjrsprogrammet. det finns ganska mycket studieplatser, men trots det r det svrt att hitta platser ibland. Lttast att hitta en studieplats tycker jag r efter skoltid.

mjligt. Enligt henne knnetecknas en god stu-dieplats av en behaglig milj som r ergono-miskt anpassad och har bra ljudvolym.

Framfrallt r det grupplatser som verkar efterfrgas mest, sger Blomqvist och refere-rar bde till egna erfarenheter och kontakt med bland annat universitetsbiblioteket.

Hon menar att den tysta lssalen i univer-sitetsbiblioteket sllan brukar vara full, men att grupplatser ofta r svra att f tag i.

IBLAND KAN DOCK vILJAN att skapa fler studieplatser bli ett problem, till exempel nr antalet studieplatser i biblioteket har utkats.

Dr har man satt in s mycket bord och stolar att ljudvolymen ofta r vldigt hg, eftersom s mnga kan sitta dr och plugga samtidigt, sger Blomqvist.

Hon hoppas att utbyggnaden av Handels-hgskolan kommer att tillfra mnga nya studieplatser.

Vi p studentkren vill att pfyllningen av studieplatser verkligen fr en central roll i det nya bygget.

BLOMqvIsTs ML R att fler studenter ska knna till studentkrens studiemiljarbete och fresl frbttringar som kan gras p universitetet.

Det r relativt oknt bland studenter att de kan komma med nskeml eller gra anmlan om studiemiljn hos oss.

Studenterna som dagligen vistas p uni-versitetet och upplever situationen, r enligt henne de som kan gra skillnad.

Det r vi studenter som vet hur det egent-ligen r att studera p campus.

Ritning. owe flodin, lokalfrsrjningschef p univer-sitetet, visar hur teknikhusets kllare kommer att se ut nr byggandet av nya studieplatser r frdigt.

vad tycker andra om studieplatser och pentryn? P www.losnummer.se har vi frgat fler studenter runt om p campus.

14 LSNUMMER NR 7 2012

Det r svrt att inte undra, eller kanske grma sig, ver var den varma morgonsolen tagit vgen. P kalla och bl-siga, men framfr allt mrka, campus p rebro universitet syns endast studenter kldda i svart och grtt till november-dagens ra. Mitt i skaran av g r t o n a d e s t u d e n t e r skiner Tove Jonsson likt en prinsessa som precis stigit ut ur en regnbge.

Lolita r namnet p stilen hon oftast br och r en japansk subkultur som utmrks av en flickig, dock-aktig stil och ett vurmande fr det sockersta.

I grunden r jag en sweet lolita, vilket ocks r min favorit bland lolitatyperna. Oftast r jag dock kldd i en stil som kallas over the top sweet lolita, vilket i princip innebr att man tar p sig s mycket accessoarer som det bara gr, berttar Tove.

Det r allts drfr Tove vanligtvis ses i spets, rosetter, glitter och frgsprakande plagg. Idag r hon kldd i en spnnande, hsttrotsande frgkombination i turkos

och rosa. Jag lskar alla frger. Jag

tycker verkligen om ovn-tade kombinationer och element som inte frvntas, frklarar Tove.

FR TOvE R DET sjlvklart att hon fr mycket uppmrk-

samhet fr sin stil, n-got hon vid det hr laget vant sig vid.

Ibland gillar jag u p p m r k -

samheten. De positiva aspek-terna vervger de negativa. Genom ren har jag dock hrt mycket sgas om mig, men jag knner att det r bttre att jag r mig sjlv och gr det hr fr min egen skull, berttar Tove.

ven vid universitetet r det mnga blickar som dras till henne.

Lrare har kommit fram fr att krama mig. De sger att jag r jtte-st och att jag gjort deras dag, vilket r trevligt, berttar Tove.

Fr det mesta har reaktio-

nerna p universitetet varit positiva, men det finns ven de som inte r lika ppna fr Toves stil.

S blir det var man n befinner sig. Men jag knner definitivt att det r bttre nu, nr jag gick p gymnasiet var det inte lika accepterat, sger hon.

ATT LOLITAsTILEN varit gi-vande fr Tove under ren r det ingen tvekan om.

Jag har ftt mnga nya vnner, inspirerat andra till lolitakulturen och jag tror ocks att jag blivit en mer ordningssam mnniska. Det gller att man r lite nitisk nr man gr accessoarer, be-rttar hon.

Tove har lnge varit intres-serad av mode och hon fr-lskade sig i stilen fr sex r sen.

Jag var gothare innan, men en dag surfade jag runt

p ntet efter inspiration till klder och hittade en bild p en gothic lolita som

r en slags nedtonad typ av lolita. Jag tnkte att det hr ser mycket bttre ut, s

Intervju

TExT: MATILDA HAMEDANIANFOTO: JENNy HALLsTRM

Frn svart gothare till frgexplosion. Tove Jonsson berttar om hur det r att vara en lolita, den hn-givenhet som kldstilen krver och hur hon an-passat sig till uppmrksamheten som stndigt nrvarar. Inte minst p rebro universitet dr hon studerar till socionom.

rebros mest frgglada student

Cirkeln i varje nummer lter vi intervjupersonen bertta hur stor del av livet som gnas t vad, just nu.Lrare har kommit fram

fr att krama mig

Smn

Mode

Studierkatten Momoko

Tillverka accessoarer, ntshoppa, hjlpa kompisar att kpa klder

vill jag se ut, frklarar hon engagerat.

Idag bestr garderoben av 25 klnningar, nio peruker och en vgg full med alla mj-liga sorters accessoarer. Runt halsen br hon ett hals-band med ett hngsmycke i cernitlera, frestllan-des en rosa kanin, som hon format sjlv.

Ett halsband brukar ta ungefr nio till tio timmar att gra. Jag pysslar mycket un-der kvllarna, berttar hon samtidigt som hon hller i det pastellfrgade smycket.

MyCKET TID Lggs p kreationerna. Dyrt r det

ocks. Det r dock inget som hindrar Tove frn att unna sig ett plagg d och d.

Jag kper inte klder s ofta eller s mycket som jag skulle vilja. Dremot bestl-

ler jag klder varje mnad nd, det r svrt att lta bli. Nu nr jag gr i sko-lan ser jag nd till att

bara kpa begagnade grejer. Vill jag ha ngot nytt fr jag spara, frklarar hon.

Planering r emellertid inget hon behver oroa sig fr. Tove frbereder sllan kvllen innan vad hon ska ha p sig.

Jag brukar stiga upp lite mer n en timme innan

Folk stter sig p mina kjolar

hela tiden

Om jag ska skriva en tenta

gr jag helst kldd i andra klder

15LSNUMMER NR 7 2012

fakTaNamn Tove Jonssonlder 23Civilstatus SingelUtbildning Lser frsta terminen p socionomprogrammetHemstad Ume. Flyttade till rebro fr tv r sedan till den dvarande pojkvnnenkldstil Enligt den japanska subkulturen lolita. I grunden som en sweet lolita men oftast i stilen over the top sweet lolita

Intervju

jag ker till universitetet och bara smlla p mig alla grejer som jag hittar, svida det inte rr sig om att trffa andra lolitas infr speciella pltningar, sger hon.

Det r inte alltid hon smller p sig randiga knstrumpor, peruker eller rosettprydda klackskor.

Om jag exempelvis ska skriva en tenta gr jag helst kldd i andra klder, samma sak om jag ska festa eller ut i skogen fr att plocka svamp. Inte bara fr bekvmlighetens skull men ven fr att jag vill hlla mina finare plagg s rena som mjligt, frklarar Tove.

Knslan av att inte ha p sig lolitaklder beskriver hon som vldigt annorlunda.

Man r fortfarande samma person men beter sig inte p samma stt. Med lolitakl-der blir jag automatiskt mer frsiktig nr det kommer till flckar och smuts. Men har jag p mig en bandtrja och en svart tyllkjol spelar det ingen roll, d kan jag till och med klttra p tak.

Fr sina klasskamrater r hon dock alltid igenknnlig, oavsett vad hon har p sig.

Frsta gngen jag inte var kldd som lolita knde de flesta av mina klasskam-rater igen mig. Men det kan-ske r fr att jag alltid har p mig ngot som sticker ut, som linser till exempel, sger Tove.

TOvE FUNDERAR ett tag p vad det bsta respektive sm-sta med att vara en lolita r.

Jag kanske r lite trkig nu men man knner sig verk-ligen som en prinsessa varje dag. Det jag dremot str mig mest p r att jag tar upp s stor plats p bussarna, folk stter sig p mina kjolar hela tiden, berttar Tove och skrattar.

16 LSNUMMER NR 7 2012Kultur & Nje

Carola och Jill Johnson i all ra, men under jultid p universitet r det studentsngarna som bjuder p julstmningen. En kvll i veckan ljuder musik och sng frn vningssalen p Musikhgskolan. D r det inga mindre n studentsngarna som var infr julkonserten Kalastider. TExT OCH FOTO: FRIDA OLssON

Sngarna fixar julstmningen

Mrkret har sedan lnge fallit och campus ligger de denna tisdagskvll nr Lsnummer besker studentsngarnas repetition. Inne i vningssalen r det allt annat n de och kallt och vackra stmmor blandas friskt med varma skratt.

KALAsTIDER R ETT rligt terkommande projekt dr rebro universitets studentsng-are framfr en specialskriven frestllning med traditionella julsnger blandade med modernt och aktuellt material.

Vi frsker att inte gra ngon glttig vanlig julkonsert utan skriver en ny frestll-ning fr varje r med olika teman. I r r te-mat olika lika och vi vill f fram budskapet att alla mnniskor r lika fast p olika stt, sger Fredrik Berglund, dirigent och konst-nrlig ledare fr studentsngarna.

Frestllningen kommer att ga rum i Mu-sikhgskolans konsertsal 6-8 december under fyra tillfllen. Fredrik lovar att det kommer bli en upplevelse utver det vanliga.

Vi vill att publiken ska bli inspirerade, utmanade och verraskade. Nr de gr dri-frn ska de knna att de blivit berrda p n-got stt, sger Fredrik frvntansfullt.

REBRO sTUDENTsNgARE BEsTR av cirka 45 musikglada mnniskor som alla lser eller ngon gng har lst p rebro universitet. Under fikapausen fr vi en prat-stund med Sara Strm, som lser fjrde ter-minen p socionomprogrammet och r en av studenterna i kren.

Det r fantastiskt roligt att vara med i kren och en bra social gemenskap utanfr skolan. Jag var med i Kalastider ven frra

Vi frsker att inte gra ngon glttig vanlig jul-konsert

samling. Ungefr 45 personer sjunger i rebro studentsngare. de flesta r studenter vid universitetet, medan andra r fre detta studenter eller arbetar hr.

ret och mste sga att det r en vldigt ge-nomarbetad produktion med hg kvalite som berr alla sinnen, sger Sara.

Genom att anvnda sig av en scenisk kr dr rrelse och rekvisita anvnds flitigt och kldbytena sker oftare menar Sara att hela

frestllningen blir mer spnnande.

I vanliga fall brukar vi kanske inte byta klder under ett framtrdande men i Kalastider byter vi flera gnger. Ena stunden ska ett Lucialinne p och andra sekunden ngon-ting helt annat. Sen be-hver det inte alltid bara vara sng utan ibland sticker vi in dikter ocks.

Och det r just denna blandning som gr den s spnnande.

FR DEN sOM r sugen p mer julstmning kommer studentsngarna ven att framtrda under Lucia p universitetet. Den 13 decem-ber kommer luciatget att vandra genom bib-lioteket med sina vackra stmmor och sprida ljus i vintermrkret.

Sara Strm.

vill du se Kalastider? ta chansen att vinna tv biljetter i Lsnummers tvling. Blddra till sidan 23.

17LSNUMMER NR 7 2012 Kultur & NjeMer kultur och nje? P www.losnummer.se hittar du de senaste recensionerna av biofilmer, skivor, bcker och konserter.

fakTaKonserterna hlls i Musikhgskolans konsertsal. De brjar klockan 12.30 och r mellan 30 och 40 minuter lnga.

Ett urval av kommande lunchkonserter: 22 november: Kammarmusik 29 november: P sngens vingar 30 december: Med kammarmusiken i centrum 4 december: Gitarrkonsert 7 december: Med kammarmusiken i centrum 11 december: Slagverkslunch 18 december: Solo piano

Det r ingen som tar illa upp om man mste smita tidigare

Det r bra musik, duktiga musiker

En lunch p Musikhgskolan kan innebra sng och musik. De korta lunchkonserterna r tnkta att vara en stunds avkoppling fr publiken. Samtidigt fr musikstudenterna en mjlighet att visa sina talanger.

En konsert p maten

TExT: EMELIE BRMs

FOTO: FRIDA OLssON

Tanken r att man frst ska kunna ta lite snabbt och sen g p konserten, sger Musikhgskolans konsertsamordnare Anders Nordquist.

Att beska en konsert menar han kan bli en behvlig paus.

Det r en jtteskn avkoppling att stta sig en stund mitt p dagen och bara lyssna.

Om den timme lunchen ofta innebr knns knapp, tycker han inte att det r ngot som ska hindra ett besk.

Det r ingen som tar illa upp om man mste smita tidigare och bara sitter och lyss-nar i 20 minuter.

Varje r ger Musikhgskolan ungefr hundra konserter. Utbudet r varierat och presenteras bde i form av lunchkonserter och kvllsfrestllningar. Programmet stts ihop av en konsertgrupp dr svl lrare som studenter finns representerade.

Vi gr inte konserter fr konserternas skull utan det har alltid en koppling till stu-dentarbeten, gstlrare eller liknande.

ATT DET R JUsT sTUDENTER som spelar tycker Emma Hedlund, ordfrande i Musik-sektionen, r en stor del av tjusningen med lunchkonserterna.

Det r jtteroligt. Hller man p med musik r det vad man helst vill, att spela eller lyssna p konsert. Det r trevligt p alla stt och vis.

Ibland r konserterna avslutningen p en kurs, men lika ofta r det studenterna sjlva som vill visa upp sina talanger.

De flesta som spelar lunchkonserter gr det p eget initiativ, men ibland sger ocks lrarna till om de tycker att ngra studenter

har ett bra material fr en konsert.Dessutom r det inte bara i konsertsalen

som det sjungs och spelas. Ibland har vi ocks mer spontana lunch-

konserter i Musikhgskolans entr. Dr fr vem som helst stlla sig och spela.

I PUBLIKEN sITTER vanligen de som sjlva lser musikrelaterade utbildningar, men Hed-lund ser grna att fler studenter hittar till konserterna.

Det blir mest musikstudenter som lyssnar p andra musikstudenter. Det r frmst de som fr reda p det och vet om det. Men alla studenter p universitetet fr grna komma och lyssna.

Vad som framfrs p konserterna varierar. Ibland egenskrivet, ibland kommersiella

ltar, ny och ldre jazz, klassiskt. Det kan vara precis allt mjligt.

Enligt Hedlund r anledningen till ett be-sk enkel.

Det r bra musik, duktiga musiker, hg kvalit och vldigt kul. Man skulle uppskatta det om man gillar musik helt enkelt.

STAND UP. Komikern Johan Glans r nu ute p turn med sin stand up-show World Tour of Skandinavien.

Sndagen den 25 november klockan 16 och igen klockan 19.30 intar Glans konsert-huset i rebro med denna cirka 90 minuter lnga frestllning.

NOTIsER: EMMA AsPLUND

johan glans och World Tour of Skandinavien till rebro

Spnningen gr att ta p nr publiken storgt

beundrar dansaren i mitten

Emma kerlind recenserar julburlesquen som r rets tema i Hjalmars revy.

Ls p www.losnummer.se

foto

: P

RE

SS

/AN

dR

EA

S A

Nd

ER

SS

oN

gestaltning av Lucias liv med krsng

KONSERT. Olaus Petri kyrka i rebro, vid Stortorget, anordnar onsdagen den 12 december klockan 18 en traditionell luciakonsert. Det r fri entr och de som upptrder r Olaus Petri barnkr, Cecilia-kren, Olaus Petri gosskr och ungdoms-kren OPQ.

Sist nmnda ungdomskr framfr ven en gestaltning av Lucias liv som avslutas med en krning omgiven av krsng.

krerRoligt. Johan Glans kr stand up i rebro.

julmarknad i Wadkping under adventssndagar

HANTVERK. Sndagen den 2 december r det dags fr rets frsta julmarknad i Wadkping. Marknaden kommer ven att ga rum den 9 och 16 december, alla p adventssndagar.

Hr ges mjlighet att hitta julklappar eller bara strosa runt och titta. Det r en gam-maldags julmarknad i en gammaldags milj och i de olika marknadsstnden gr det att finna diverse hantverk. Marknaden r ppen klockan 12 till 16.

sng. Malin Nordn ger lunchkonserten operagodis.

18 LSNUMMER NR 7 2012

Jag fick syn p r-djuret och adrenalinet brjade pumpa. Hon kom nrmare, tiden stod stilla och jag var tvungen att ta ett be-slut. Jag valde att skjuta, sger Theres Gvert, rebrostudent som skt sitt frsta djur i rets jakt.

Sport

Theres r jgare

TExT: ANETTE BODN

FOTO: MARTIN HENNINgssON

Theres r en sjlvsker och pratsam 24-ring som r mitt i slutspurten till frskollrarexa-men, just nu stressad ver C-uppsatsskrivan-de. Vid sidan av studierna har hon ett stort jaktintresse, ngot hon fr leva ut nr hon ker hem till familjen i Nykping. Jakt har alltid funnits med i bilden d hennes pappa, morbror och morfar r jgare.

Skog och natur har alltid varit viktigt fr mig, men det r inte frrn p senare r som jag blivit riktigt jaktintresserad. Det var en tjejkompis som inspirerade mig till att vara med mer p jakten, annars r det rtt tomt med tjejer. Jag r den enda tjejen i mitt jakt-lag.

r 2009 tog hon jgarexamen genom en intensivkurs. Eftersom Theres familj ger mark kndes det viktigt att veta hur saker gr till i skogen, som att ka djurstammarna. Theres menar att jakten ven kan vara god fr djuren och att det inte bara handlar om sjlva ddandet.

Theres beskriver sig sjlv som en djurvn som har mycket respekt fr djuren. Hon har spenderat mycket tid p skjutbanan fr att vara sker p sin skjutning.

Jag vet inte hur jag skulle reagera om jag skulle rka skadeskjuta ett djur. Det vore otroligt jobbigt och jag hoppas att jag slipper vara med om det.

19LSNUMMER NR 7 2012 Sport

sPORTKRNIKA. Jag stller mig p cross-trainern och gr mig redo fr dagens pass. Indoor walking str p schemat och den kommande timmen ska spenderas med att luftjogga p min plats lngst bak i salen. Supertanten som tar plats framme p podiet trampar igng och Bruce Springsteen med-delar att we were born to run. Ja, det hr blir nog uthrdligt.

Sedan hnder det totalt ovntade. Efter ytterligare en vnda Spring-steen och ngon typ av diffust dunkande ljuder det vlbekan-ta introt till Aquas Cartoon Heroes. Jag smskrattar fr mig sjlv och mimar mig glatt vidare genom passet. Sedan fljer E-type, Bomfunk MC och Jessica Folcker.

Min energi r pltsligt p topp. Barndomsminnena kommer rusande tillbaka och crosstrainerns stavar arbetar s de glder. S kommer de, en efter en, ltarna frn min gamla Hits for kids 3-skiva.

Det r ju fullkomligt underbart! Tnk att friskistanten, 60 plus, har snubblat ver denna guldgruva!

OTALIgA FORsKARE, coacher och instruk-trer ppekar musikens betydelse vid tr-ning. Hur den kan f oss att ge det dr lilla extra och hja oss det sista snppet. Nr det dessutom handlar om s pass monotona freteelser som till exempel indoor walking och spinning tror jag att det r nnu vikti-gare. Ngot mste jag ju ha att pyssla med under tiden jag svettas och varfr inte nynna med i ngra gamla godingar?

Vad som peppar och ger energi r sedan en hgst individuell frga. Jag kan tnka mig att jag r i klar minoritet d jag jublar ver Aqua och E-type.

Kanske r det lite smpinigt att erknna. Kanske fr att det frvntas

Emelie Brms har fr tillfllet enormt hga frvntningar p den kommande julkalendern. M rets upplaga av Mysteriet av Greveholm upp-bringa samma angenma minnesflod som indoor walking-passet.

Jag vill ha tntig tuggummipop

Emelie Brms

vara coola, tuffa och hrda ltar som ska peppa. Som under spin-ningpassets sista urladd-ning, nr ledaren hjer volymen och lter hesa tyska basrster verfra sin uppenbara ilska p oss flsande sjlar. Jag blir inte peppad. Lite full i skratt mitt i eln-det kanske, men absolut inte peppad. Jag vill ha tntig tuggummipop. Jag vill ha ltar som jag kan sjunga med i. Jag vill ha Aqua och Hits for Kids 3.

P gRUND Av sTUDIER har hon missat de flesta lgjakterna, men i r har hon varit med och dessutom skjutit sitt frsta rdjur.

Tiden r s otroligt lng nr du ser ett djur komma emot dig, mnga tankar hinner runt. Den hr gngen valde jag att skjuta, jag var sker p att det var rtt lge. Det var s sknt nr jag sg att rdjuret gick ngra steg efter skottet och sedan bara lade sig ner. Dju-ret led inte.

Theres skt en rdjurshona, allts utan horn. Om hon istllet hade skjutit en bock med horn hade hon satt upp den p vggen fr att kunna visa upp sitt frsta byte.

I jaktkretsar finns definitivt en hierarki p byten, en lg med stora horn och mnga taggar r status.

Men Theres ppekar samtidigt att det kan vara viktigt att ha kvar en lgtjur som fr vidare en bra stam.

Det r en avvgning, mnga har svrt att lta bli att skjuta en kapitaltjur fr att det r ett skrytbyte, men man fr tnka igenom det innan.

Hon r frstende till den etiska debatt som jakt stndigt str infr. Fr Theres r det naturligt, men hon frstr att det r konstigt och brutalt fr de som inte vuxit upp med det.

Jag har inget intresse av att skjuta fr skojs skull, jag skjuter djur fr att jag vill ta kttet. Jag ser det ven som en sjlvklarhet att skjuta en rv som har skabb, det r ett sjukt djur.

Theres menar att hennes jaktlag inte har den synen att man skjuter och kastar bort djur.

Man skjuter dels fr att man tycker att jakt r roligt men ocks fr att man anvn-der kttet. Kttet delas upp mellan jaktlagets medlemmar enligt vissa regler.

NsTA gNg THEREs fr ge sig ut i skogen blir under julledigheten, d hon ska ut p pass igen. Jakten har knutit ihop Theres med sin pappa mer. Han uppskattar deras gemen-samma intresse.

Varje gng jag kommer hem fr jag nya jaktgrejer, skrattar Theres. Sist var det ett par nya jaktbyxor! Vi har mycket att prata om kring jakten.

Theres mamma och bror r dremot inte alls jaktintresserade.

Det gr kanske emot frutfattade meningar, men min bror r en otrolig djurvn och skulle inte kunna skjuta ett djur. Men han frstr varfr vi gr det.

Theres har inte mrkt av ngra negativa reaktioner av att hon r tjej, utan knner sig snarare uppskattad av hela jaktlaget.

Jgarefrbundet vill ha in mer tjejer i jaktvrlden, s det finns mycket positivt fr tjejer som vill testa p. Tjejer behver f upp gonen fr jakt - det r roligt! Det r hrligt att lra sig skjuta.

ATT sITTA P PAss innebr mycket stilla-sittande, det kan bli lnga timmar i tystnad, ensamhet och kyla.

Det kan bli kallt men det r samtidigt en otrolig mjlighet att tnka och filosofera. Det kan lta klyschigt, men det r verkligen te-rapi fr sjlen.

Allt stillasittande kontrasteras sedan mot spnningen om ett djur dyker upp. Theres menar att hon lrt sig mycket om sig sjlv i dessa situationer.

Det finns nog en hel del som tar jgarexa-men men som aldrig klarar av att skjuta ett djur, det gr inte att veta frrn du str i den stunden nr du mste ta beslutet. Men nu vet jag i alla fall att jag klarar av det. Och det r en mktig knsla.Jagad. theres med sitt frsta byte, en rdjurshona.

foto

: PR

iVAt

skog. Ett typiskt jaktpass. Hr finns tid att filosofera.

foto

: PR

iVAt

Jag har inget intresse av att skjuta fr skojs skull

Jag vet inte hur jag skulle reagera om jag skulle rka

skadeskjuta ett djur. Det vore otroligt jobbigt och jag hoppas att jag slipper vara med om det

Dessa sidor produceras av rebro studentkrStudentkrens sidor

Aldrig tidigare har studenternas rst varit s viktigt och aldrig fr har s f utnyttjat sin mjlighet att pverka. De senaste ren har Hgskoleverket (HSV) genomfrt en kvalitetsgranskning av svenska hgskole- och universitetsutbildningar p uppdrag av utbildningsdepartementet. Ett uppdrag som kan leda till att utbildningar som inte hller mttet kan lggas ner. Granskning-en lgger stort fokus vid studenters exa-mensarbeten men ven vid studenternas sjlvvrderingar. En sjlvvrdering som tyvrr allt fr f stller upp p att gra.

En bra utbildning grundar sig i flera aspekter, klara utbildningsml, en vl genomtnkt pedagogik och mjligheten till utveckling. Fr ingen utbildning r perfekt, det sker alltid frndringar och framsteg i omvrlden som utvecklar och bidrar till att de rdande frhllandena frndras. Drfr r en av de frmsta grundstenarna fr en bra utbildning mj-ligheten till utveckling, att utbildningen anpassas efter omvrlden och mjliggr fr studenterna att ta till sig kunskapen. Genom kursvrderingar, utbildningskol-legier, kursplanerd och mnesrd har studenterna mjligheten att bidra till sin egna utbildnings utveckling och framvxt. En mjlighet som i mnga fall negligeras av studenter d de inte ser nyttan att fylla i en kursvrdering de sjlva inte kommer f ta del av. Men r det verkligen s?

gEnom att bidra med en konstruktiv kritik och ett ifrgasttande synstt kom-mer din utbildning strkas och utvecklas. Ngot som du sjlv kommer f ta del av i slutndan. Fr nr dagen kommer d exa-mensbeviset r uthmtat och arbetslivet ligger framfr ftterna vad vill du d visa upp? Ett examensbevis frn en utbildning som fortfarande har samma pedagogik dina far- och morfrldrar genomled under sin grundskoletid eller frn en utbildning som du sjlv har varit en del av att forma, som har anpassat sig efter den senaste forskningen, som r modern och anvndbar.

HSV lggEr juSt drfr en stor vikt vid studenternas sjlvvrderingar, fr att det r med dem HSV kan lsa om utbildningen r ppen fr utveckling och frndring. S nr du fr frgan om att gra en kursvrdering eller mjligheten att delta i HSVs sjlv-vrdering gr det. Inte bara fr de kommande studenternas skull utan fr din egen.

ordFrandE

Jacob Hglund

Ordfrande har ordet

Visst r det viktigt att se till att ut-bildningen lever upp till sina egna ml. Det r ocks viktigt att se till att de mlen inte r fr lgt satta. Men ibland r det viktigaste stu-dentrepresentanter fr att komma med ett annat perspektiv. Vi ser vr utbildning annorlunda. Vi ser vr studiesituation annorlunda. Vi fr ider som inte lrare och admi-nistration fr.

att lyFta Fram det goda ex-emplet r ocks viktigt. Ingen vill framst som gnllspik eller knna att man bara stter sig p tvren. Inte heller studentkren. Vi vill

peka p det som r bra, sga bra jobbat till de som gjort frbtt-ringar och hylla de som vgar ligga i framkant. En av de stt vi gr det p r Pedagogiska priset, som det fortfarande br g att nominera till nr det hr gr i tryck. Dr fr de lrare som verkligen anstrngt sig, som testat nya grepp eller spri-der kunskapslust till studenterna med sin stund i rampljuset.

nr man SEr en lista ver alla de personer som p ngot stt arbetar med utbildningskvalitet inom studentkren blir man ltt

StudEntkrEnS kvalitetsh-jande uppgift r en relativt osynlig del av det stora verksamhetsom-rde som studentkren har. Det r ltt att se alla glada miner p in-troduktionen eller engagemanget i caf- och pubverksamhet, sen glmma bort alla de som arbetar med utbildningskvalitet p ngot stt. Visst r det mnga som fak-tiskt vet om att vi har ett student-ombud som arbetar med rttig-hetsfrgor. Visst finns det de som faktiskt vet om att det finns ut-bildningsbevakare p sektionerna. Men det r ett osynligt arbete som pgr. Vem tnker till exempel p att kursansvariga hller p med utbild-ningskvalitet?

utbildningSpoli-tik, utbildningsbe-vakning, utbildningskvalitet. Krt barn har mnga namn. I grund och botten handlar allt egentligen om ett enda ml. Att utbildningen man fr ska vara den bsta tnk-bara. Att rebro universitet ska betyda hg kvalitet i Sverige. Att en svensk utbildning ska betyda hg kvalitet i vrlden. Att kunna vara stolt ver vart man har sin examen frn.

ViSSa tror att utbildnings-bevakning bara handlar om att reagera nr ngot r fel. Att det bara handlar om att ptala brister.

dmjuk. Frn kursrepresentanter till fakultetsnmnder sitter det en-gagerade studenter som lgger av sin tid fr att deras utbildning ska bli lite bttre. Men inte bara de-ras, utan allas. Mnga vet att det arbete de gr kommer inte hinna leda till frndring under deras egen tid p den kursen, men de gr det nd fr att nsta gng ska den vara lite bttre. Det r ett osjlviskt engagemang, sprunget ur en vilja att gra det bttre fr andra studenter.

dEt r Ett jttEViktigt ar-bete som grs med introduktionen, med sexmsterier, med n-ringslivsutskott och mycket annat. Men jag skulle vilja hvda

att de mest osynliga hjltarna r de som engagerar sig i utbildnings-kvalitet. S nsta gng du trffar en kursansvarig eller en utbild-ningsbevakare eller ngon annan engagerad i att din utbildning ska bli den bsta den kan bli, varfr inte ge en klapp p axeln och ett tack?

Krens hemliga hjltar

Men jag skulle vilja hvda att de mest osynliga hjltarna r de som engagerar sig i utbildningskvalitet.

andrEaS HallqViSt

vice ordfrande

vgAtt universitetet inte lngre till-ter minuspong p tentanmen.

Mnadens exaMination

P krsidorna i varje Lsnummer framver kommer vi p studentkren betygstta aktuella hndelser eller freteelser som vi tycker r vrda att uppmrksamma under mnaden som gtt.

Att vi just nu har 33 stycken godknda studentfringar under studentkren! Det r fantastiskt kul att s mnga vljer att engagera sig i fr-eningslivet.

Att universitetet gett ut betyg p en kurs utan att examinationen fr kursen genomfrdes.

gu

Studentkrens sidorDessa sidor produceras av rebro studentkr

Det hr r dina utbildningsbevakareVi stllde ett par frgor till ngra av vra utbildningsbevakare ute p sektionerna, s hr har de svarat

Hur kommer det sig att vi valt att engagera er som ut-bildningsbevakare?Fr att gra studentens rst hrd p Handelshgskolan samt rebro universitetet. Vi tyckte att vr sektion sak-nade ett aktivt utbildningsut-skott dr studenter kan gra sina rster hrda

Hur jobbar ni med ubild-ningsbevakning inom sek-tionen?Inom Sesam har vi ett ut-bildningsutskott dr vi har en ordfrande, en vice samt mnga engagerade eldsjlar. Tillsammans s frsker vi driva frgor som r viktiga fr vra studenter.

Vad innebr begreppet ut-bildningsbevakning fr er?Frbttrande, bevakande samt tillgnglighet. Vi vill synas och gra skillnad fr vra studenter.

Hur kontaktar man er lt-tast?Maila utbildning@sesamit.se

Maria och Jimmy, Sesam

Hur jobbar ni med ubild-ningsbevakning inom sek-tionen?Sobra har ett samarbete med Juridiska Freningen ang-ende utbildningsbevakning-en fr de juridiska mnena. Samarbetet r uppdelat s att Juridiska Freningen tillstter kursrepresentanter och samlar in informatio-nen frn de olika kurserna. Sobra har frmst kontakt med kren och de andra sektionernas utbildningsbe-vakare. Som student spelar det ingen roll om de kontak-tar Sobra eller JF eftersom vi behandlar allt gemensamt.

Hur kontaktar man er lt-tast?Jurister mailar:jurist.sobra@orebrostudentkar.se Rttsvetenskap mailar: rattsvetare.sobra@orebrostudentkar.se

Henrik Nyberg, Jurist, Sobra Fredrik Karlsson, Psykologi, Sobra

Vad innebr begreppet ut-bildningsbevakning fr dig?Skrande och frbttrande av utbildningskvalitet.

Hur jobbar ni med ubild-ningsbevakning fr psyko-logi inom Sobra?Frmst handlar det om fall-renden, men det finns ocks ett frebyggande arbete dr bl.a. kursvrderingarna r en viktig del. Och att synas och upplysa om vad utbildnings-bevakning r.

Hur kontaktar man dig lt-tast?psykologi.sobra@orebrostudentkar.se Eller fnga mig i korriodo-ren. Jag r rtt mycket p universitetet.

Yassin, Serum

Nazila Samimi, Serum

Hur kommer det sig att ni valt att engagera er som ut-bildningsbevakare?Yassin: Det kndes roligt att delta i ngot som pverkar ens studietid. Hade hrt lite om utbildningsbevakning och tyckte det verkade vl-digt givande. Hade ocks en vldigt bra erfarenhet av en utbildningsbevakare som hjlpte mig med ett fall och jag knde att det vore bra att kunna gra detsamma fr andra.

Nazila: Tycker att det r mycket att som studentrepre-sentant kunna lyssna och en-gagera sig i studenters sikter (oavsett om det r positivt el-ler negativ) och gra ngot t saken

Hur jobbar ni med ubild-ningsbevakning inom sek-tionen?Yassin: Vi arbetar frmst ge-nom att n ut till studenter och upplysa dem om att vi existerar och vad vi sysslar med. Vi frsker tala med studenter i grupp (klasser) men ven individuellt.

Vad innebr begreppet ut-bildningsbevakning fr er?Nazila: Att finnas till fr stu-denter, stlla upp fr dem om de har sikter eller klagoml och att p s stt frbttra studietiden t studenterna. Men ven bidra till en fr-bttrad utbildningskvalitet genom att t ex uppmuntra studenterna att fylla i sina kursvrderingar.

Yassin: Det innebr att se till att utbildningen gr till RTT. Att kurserna fljer kursplanerna, att studenter-na inte knner sig felbehand-lade. Men ocks att belysa det positiva, om en lrare varit superdelaktig och peda-gogisk. Om kursen varit ver frvntan.

Hur kontaktar man er lt-tast?Maila:utbildning@serumsektionen.se

Tove Arnsvik Bjurefalk, Corax

Joakim Stjrndahl, Corax

Hur kommer det sig att vi valt att engagera er som ut-bildningsbevakare?Joakim: Det brjade som kursrepresentant under min

frsta termin och har sedan dess fortsatt att engagera mig i bde mina kurser och sede-mera i sektionens styrelse dr jag r ledamot

Tove: Att ka studentinfly-tandet, att medvetengra studenter om att de har rt-tigheter gentemot universi-tetet. Att samarbeta med in-stitutionen fr att frbttra utbildningskvalitn

Hur jobbar ni med ubild-ningsbevakning inom sek-tionen?Tove: Institutionslednings-rd, mte med rebro stu-dentkr, sektionsmten, styrelsemten, studentnra. Vi har sjsatt en ny organisa-tionsstruktur som vi tror p, som bygger p studentnra samarbete.

Joakim: Vi frsker bygga upp en organisation dr vi kan f in alla kursrepresen-tanter fr att sttta, hjlpa och ge dem rd.

Vad innebr begreppet ut-bildningsbevakning fr er?Joakim: Kvalitetsskra ut-bildningar, anonyma tentor, relevant litteratur m.m

Tove: Samarbete, utveckling, kvalitetsskring. Tiger man s accepterar man, man ska inte dra sig fr att vga krit-sera och vga gra sin rst hrd.

Hur kontaktar man er lttast?Maila: utbildningsansvarig@sektionencorax.se

Gr ocks att kontakta Tove via telefon: 0738 - 15 63 94

Glm inte att fylla i din kursvrdering!

Den r ovrderlig fr vrt arbete.

Studentkrens sidorDessa sidor produceras av rebro studentkr

Det hr r dina utbildningsbevakareVi stllde ett par frgor till ngra av vra utbildningsbevakare ute p sektionerna, s hr har de svarat

Hur kommer det sig att vi valt att engagera er som ut-bildningsbevakare?Fr att gra studentens rst hrd p Handelshgskolan samt rebro universitetet. Vi tyckte att vr sektion sak-nade ett aktivt utbildningsut-skott dr studenter kan gra sina rster hrda

Hur jobbar ni med ubild-ningsbevakning inom sek-tionen?Inom Sesam har vi ett ut-bildningsutskott dr vi har en ordfrande, en vice samt mnga engagerade eldsjlar. Tillsammans s frsker vi driva frgor som r viktiga fr vra studenter.

Vad innebr begreppet ut-bildningsbevakning fr er?Frbttrande, bevakande samt tillgnglighet. Vi vill synas och gra skillnad fr vra studenter.

Hur kontaktar man er lt-tast?Maila utbildning@sesamit.se

Maria och Jimmy, Sesam

Hur jobbar ni med ubild-ningsbevakning inom sek-tionen?Sobra har ett samarbete med Juridiska Freningen ang-ende utbildningsbevakning-en fr de juridiska mnena. Samarbetet r uppdelat s att Juridiska Freningen tillstter kursrepresentanter och samlar in informatio-nen frn de olika kurserna. Sobra har frmst kontakt med kren och de andra sektionernas utbildningsbe-vakare. Som student spelar det ingen roll om de kontak-tar Sobra eller JF eftersom vi behandlar allt gemensamt.

Hur kontaktar man er lt-tast?Jurister mailar:jurist.sobra@orebrostudentkar.se Rttsvetenskap mailar: rattsvetare.sobra@orebrostudentkar.se

Henrik Nyberg, Jurist, Sobra Fredrik Karlsson, Psykologi, Sobra

Vad innebr begreppet ut-bildningsbevakning fr dig?Skrande och frbttrande av utbildningskvalitet.

Hur jobbar ni med ubild-ningsbevakning fr psyko-logi inom Sobra?Frmst handlar det om fall-renden, men det finns ocks ett frebyggande arbete dr bl.a. kursvrderingarna r en viktig del. Och att synas och upplysa om vad utbildnings-bevakning r.

Hur kontaktar man dig lt-tast?psykologi.sobra@orebrostudentkar.se Eller fnga mig i korriodo-ren. Jag r rtt mycket p universitetet.

Yassin, Serum

Nazila Samimi, Serum

Hur kommer det sig att ni valt att engagera er som ut-bildningsbevakare?Yassin: Det kndes roligt att delta i ngot som pverkar ens studietid. Hade hrt lite om utbildningsbevakning och tyckte det verkade vl-digt givande. Hade ocks en vldigt bra erfarenhet av en utbildningsbevakare som hjlpte mig med ett fall och jag knde att det vore bra att kunna gra detsamma fr andra.

Nazila: Tycker att det r mycket att som studentrepre-sentant kunna lyssna och en-gagera sig i studenters sikter (oavsett om det r positivt el-ler negativ) och gra ngot t saken

Hur jobbar ni med ubild-ningsbevakning inom sek-tionen?Yassin: Vi arbetar frmst ge-nom att n ut till studenter och upplysa dem om att vi existerar och vad vi sysslar med. Vi frsker tala med studenter i grupp (klasser) men ven individuellt.

Vad innebr begreppet ut-bildningsbevakning fr er?Nazila: Att finnas till fr stu-denter, stlla upp fr dem om de har sikter eller klagoml och att p s stt frbttra studietiden t studenterna. Men ven bidra till en fr-bttrad utbildningskvalitet genom att t ex uppmuntra studenterna att fylla i sina kursvrderingar.

Yassin: Det innebr att se till att utbildningen gr till RTT. Att kurserna fljer kursplanerna, att studenter-na inte knner sig felbehand-lade. Men ocks att belysa det positiva, om en lrare varit superdelaktig och peda-gogisk. Om kursen varit ver frvntan.

Hur kontaktar man er lt-tast?Maila:utbildning@serumsektionen.se

Tove Arnsvik Bjurefalk, Corax

Joakim Stjrndahl, Corax

Hur kommer det sig att vi valt att engagera er som ut-bildningsbevakare?Joakim: Det brjade som kursrepresentant under min

frsta termin och har sedan dess fortsatt att engagera mig i bde mina kurser och sede-mera i sektionens styrelse dr jag r ledamot

Tove: Att ka studentinfly-tandet, att medvetengra studenter om att de har rt-tigheter gentemot universi-tetet. Att samarbeta med in-stitutionen fr att frbttra utbildningskvalitn

Hur jobbar ni med ubild-ningsbevakning inom sek-tionen?Tove: Institutionslednings-rd, mte med rebro stu-dentkr, sektionsmten, styrelsemten, studentnra. Vi har sjsatt en ny organisa-tionsstruktur som vi tror p, som bygger p studentnra samarbete.

Joakim: Vi frsker bygga upp en organisation dr vi kan f in alla kursrepresen-tanter fr att sttta, hjlpa och ge dem rd.

Vad innebr begreppet ut-bildningsbevakning fr er?Joakim: Kvalitetsskra ut-bildningar, anonyma tentor, relevant litteratur m.m

Tove: Samarbete, utveckling, kvalitetsskring. Tiger man s accepterar man, man ska inte dra sig fr att vga krit-sera och vga gra sin rst hrd.

Hur kontaktar man er lttast?Maila: utbildningsansvarig@sektionencorax.se

Gr ocks att kontakta Tove via telefon: 0738 - 15 63 94

Glm inte att fylla i din kursvrdering!

Den r ovrderlig fr vrt arbete.

22 LSNUMMER NR 7 2012Synpunkt

TExT: IsABELLE ULFsDOTTER HILLBERgFOTO: MARTIN HENNINgssON

fRgaNVet du vart du ska vnda dig vid problem p din utbildning?FRgAN. Utbildningsbevakningen r en av studentkrernas vikti-gaste frgor. Men vet studenterna p rebro universitet vem de kan vnda sig till om problem med utbildningen uppstr och vet de vem deras utbildningsbevakare r? Lsnummer frgar.

David Knezevic, nationalekonomi. Nej inte direkt. Jag skulle nog vnda mig till studentkren. Jag tror att jag vet vem som r utbildnings-bevakare.

Ingrid Trulsson, musiklrarprogrammet. Jag vet inte skert men jag skulle vnda mig till Musiksektio-nens styrelse i frsta hand. Jag vet inte vem som r utbild-ningsbevakare.

Axel Jakobsson, musikkurser. Ja, jag skulle vnda mig till funka. Vem utbildningsbevakaren r vet jag inte men jag kan ta reda p det.

Madeleine Thomasson, beteendevetenskap. Nej, ingen aning faktiskt.

Mnadens webbfrga

vad tycker du? P www.losnummer.se stller vi

frgor om allt mjligt, rsta!

vad tycker du?Skicka din insndare till losnummer@losnummer.se.

kommenterat p webben

Helt rtt!

sOFIE

Hller du med? Hller du inte med?kommentera du ocks p www.losnummer.se

... drmed br man straffas om man bara kryssar

Studentkren kritiserar minuspong

Emelie Brms krnika om flickor och pojkar i skol-idrotten

Kan tycka att det r ok med minus-pong p multiple-choice-tentor, men

inte p andra.

EMMy

Jag har haft minuspong p en tenta. D var halva tentan sant/falskt-frgor och

det stod fr femtio procent utav pongen.Om man svarar rtt s fr man ett plus-

pong, svarar man fel s fr man ett minus, svarar man inte alls s fr man varken eller, exempelvis: Resultatrkning och balansrk-ning r samma sak. Falskt eller sant?

Min sikt i mnet r tvdelat.Om man har sant/falskt-frgor s har man

femtio procent chans att gissa rtt, och dr-med br man straffas om man bara kryssar. Dremot s ska man inte straffas fr att man skriver ngot som man har fr sig r rtt.

BORg

Finland har ett vlsorterat och stort utbud av laktosfria produkter och de

har en vldigt strikt invandringspolitik. Det kanske r rasisterna som leder till strre sor-timent av lglaktosmjlk? Fr man fr s ont i magen av dom. He he he.

BERHNERHNA

Yasmine Winbergs krnika om frmlingsfientliga kommentarer

23LSNUMMER NR 6 2012 Till sist

Yasmine Winberg om nr hon stter kaffet i halsen:

Nr blodet i min kropp gr bubblande uppror

Yasmine Winberg har fr andra gngen p en mnad slarvat bort svindyra hrlurar till sin telefon. Hrom-veckan glmde hon ocks sin dator i en skolsal. De som vill dryga ut sitt CSN med di-verse hittegods gr allts rtt i att flja i denna kvinnas fotspr. Frr snarare n senare glm-mer hon ngot igen

n i Sveriges exempel, vilket fr mig att bli mrkrdd.

FR ATT DRA EN PARALLELL till ngot s trivialt i sammanhanget som ett bokval: Jag har under hela ret kraftigt stlsatt mig i riktning bort frn Suzanne Collins Hunger-spelstrilogi. Mina uppblsta argument har varit att inte frkovras i ungdomslitteratur som inte kan tillfra mig ngon strre ls-upplevelse eller vidare sprkbruk. Hr-omdagen gav jag efter. Och fann mig sjlv fullstndigt fastklistrad vid bckerna. Vilken fruktansvrt viktig och intelligent berttelse Collins skapat.

Never judge a book by its cover r ett fenomenalt ordsprk att ven applicera p frdomen, oavsett dess karaktr. Hunger-spelen gav mig en viktig insikt. Egentligen r det inte vrt att koka av ilska ver mannen med laktosproduktskommentaren eller Sve-rigedemokraterna. Den enda som verkligen frlorar p frdomen r faktiskt personen den hrstammar frn.

Annons

KRNIKA. Hade jag varit en tecknad serie gur hade rkmoln ugit ur mina bda ron nu. Jag r s arg s blodet i min kropp gr

uppror och bubblande sker mitt ansikte fr att skvallra fr personerna omkring mig om knslo-tillstndet.

Orsaken till min pltsliga ilska r en

pinfrsk kom-mentar som p

kafferasten vertrffar allt annat jag tidi-gare hrt i dum-

hetsvg. Allts,

att det laktosfria

sortimentet kat s kraftigt i butikerna p sistone, att alla har blivit s jvla allergiska helt pltsligt. Det r svartskallarnas fel.

Jag stter kaffet i halsen. Tittar p mannen som yttrade detta ologiska pstende och sker efter ett tecken p att han bara drog ett smaklst skmt. Ingenting. Tittar igen. Icke.

UNDER NSTAN HELA min grundskoletid gick jag i en klass med en kompott av barn som hrstammade frn vrldens alla mjliga platser, med olika religioner och vanor. P den tiden re ekterade jag inte alls ver det.

Nr jag ven p universitetsniv haft mjligheten att berika livet med vnner frn andra kulturer inser jag att mnga mnnis-kor inte haft samma tur, varken i barndo-men eller p senare dagar.

Det har skrivits och debatterats mycket om frmlings entlighet i medierna, speciellt sedan Sverigedemokraternas intg i riks-dagen r 2010. I ett nanskrisens Europa behver man inte leta lnge fr att nna frmlings entliga partier med mer makt

Tvla och vinn!

Shan The Man Atci till rebroShan the man Atci r tillbaka med en ny turn, nu med titeln Allting p, Extra allt. De senaste tv ren har hans turner slt slut p varje arena han upptrtt p. Onsdagen den 14 november kommer han till rebro.

Du kan vinna biljetter till Shan The Man Atcis show Allting p, Extra allt. Skicka svaret p frgorna till tavling@losnummer.se senast den 7 november.Lycka till!

Priser:En vinnare fr tv biljetter till den 14 november p Hjalmar Bergman Teatern.

Frga 1. I vilket program medverkade Atci r 2004 tillsammans med bland andra zz Njen? 1. Norra Brunn X. Stockholm Live 2. Kvarteret Skatan

FOTO

: P

RE

SS

/EV

EN

TS B

Y A

D

Frga 2. Vad hette Atcis frsta soloturn? 1. Comedy Tour X. Blattefi erad 2. Svenska 2 - Gymnasie-

turnn

Vill du skaffa dig erfarenhet och en guldstjrna i CV:t? Vill du skriva, fota, illustrera eller redigera fr

rebros strsta studenttidning? Skicka d ett arbets-prov och motivering till losnummer@losnummer.se.

Lsnummer sker redaktionsmedlemmar

Ls fl er krnikor. Under hsten kommer Emma kerlind skriva om fi lm och Sanna Rosell om sin praktik i Ecuador. Hll utkik p www.losnummer.se.

UniversitetskyrkanVlkommen till Universitetskyrkan!

Vi anordnar bl.a. ppna frelsningar, retreater, akademisk stickcaf, sjls-

gympa, sorgegrupper och gudstjnster.Enskilt samtal med prst, pastor eller

diakon r vrt stende erbjudande. Vi finns vid stilla rummet ovanfr

Forumrestaurangen!

universitetskyrkan.se/orebroGilla oss p facebook.com/ukorebro6

LSNUMMER NR 6 2012

Nyheter

Vnta lite...

Vad str p ert schema

i hst? Vi anordnar b

land annat

trffar fr de som r ny-

fikna p vad kristen tro r,

sndagsbio och akademiskt

stickcaf dr vi samtalar om

olika mnen. Stilla rum-

met r alltid ppet fr alla

som behver lite lugn och

tystnad, men tisdagar ses vi

dr fr meditation, onsdagar

fr bn och torsdagar fr

mssa. Den 16 november

hller vi fredraget Frisk-

vrd fr insidan.

Hur har intresset varit

hittills? Intresset har v

arit dligt.

P frra fredraget kom det

sju stycken, till stickcaferna

brukar det komma tv-tre

stycken. Mnga lockas nog

mer av annat under stu-

dierna fr att frst senare

komma p att de dr trf-

farna hade nog varit bra fr

mig. Vissa tror ocks att

man mste vara troende fr

att g p vra trffar, men s

r det absolut inte! Alla r

vlkomna p aktiviteterna

eller fr att prata med oss,

oavsett tro och religion.

Varfr ska man beska

era aktiviteter?

Nr man pluggar fr

man mycket att fundera p.

Mnga pluggar bara till ten-

tan utan att reflektera ver

vad har det hr med mig

att gra?. Vra trffar kan

fungera som ett komplement

till utbildningen dr man

integrerar det man lr sig

med sin person.

... Johan Linnman, prst

vid Universitetskyrkan, som

planerar fr mten i hst.

DanieL CarLson

Lisette anDersson

Studentkren vill ha

frbud mot minuspong

Foto

: E

vE

LiN

a H

k

aN

SS

oN

efter att minuspong

anvnts i en hemtenta

fr kursen statsveten-

skap C lyfts frgan om

det r tilltet.

Det r viktigt att det

kommer ut hur stu-

dentkren och univer-

sitetet ser p frgan,

sger tove arnsvik

Bjurefalk, student och

utbildningsbevakare.

Nr studenterna i Statsveten-

skap C fick sin hemtenta stod

det i anvisningarna att ett fel-

aktigt svar ger minuspong,

medan ett blankt svar ger

noll pong. Enligt Arnsvik

B j u r e f a l k ,

student p

kursen och

utbildnings-

bevakare fr

s e k t i o n e n

Corax, blir

det en snedfrdelning vid

minuspong, d de medfr

att hennes helhetsbetyg p

tentan snks.

Det gr ut ver mina

rtta svar. Det tycker jag per-

sonligen inte knns okej.

Enligt henne finns det ing-

en anledning till att anvnda

minuspong.

Det bidrar inte till hgre

studiemotiv