lätt som en plätt? - göteborgs universitetsskkii.gu.se/educ/theses/ht2006/linas c-uppsats...

Göteborgs Universitet Kollegium SSKKII Kognitionsvetenskap, fördjupningskurs 1, HT06 Uppsats 10 p

Lätt som en plätt?

Om användbarhet hos walk-up-and-use-system i allmänhet och

hos Svenska Mässans entrékortsapplikation i synnerhet

Författare: Lina Westerling

Handledare: Tomas Kalén

Lätt som en plätt? Om användbarhet hos ett walk-up-and-use-system

Författarens tack Författaren vill rikta ett stort tack till alla som bidragit med sin tid och sitt engagemang till

detta uppsatsarbete, i synnerhet de försöksdeltagare som ställt upp och delat med sig av sina

åsikter om användbarhet och den aktuella applikationen. Utan er hade föreliggande studie inte

varit möjlig. I övrigt ämnar författaren tacka berörda personer personligen, i ett annat forum.

1


Sammanfattning I föreliggande studie genomförde författaren först en användbarhetsutvärdering av ett så kallat

walk-up-and-use-system. Systemet som användes var en webbaserad entrékortsapplikation

som tillhandahålls av Svenska Mässan. Utvärderingen av systemet innehöll två faser – en

analytisk i vilken inspektionsmetoden kognitiv genomgång användes och en empirisk där

användartester utfördes med hjälp av kooperativ utvärdering. Datan från denna utvärdering

fick sedan ligga till grund för en omdesign av det befintliga systemet, med syfte att skapa ett

alternativ som av användarna upplevdes som mer användbart.

I en empirisk utvärdering jämfördes det nya och det gamla systemet och resultatet visade att

användarna upplevde den omgjorda designen som bättre på en rad användbarhetsrelaterade

punkter. Författaren tolkar dessa resultat som att de är en följd av den

användbarhetsutvärdering som gjordes och anser sig därmed, genom ett praktiskt exempel, ha

visat att, och hur, det med relativt enkla medel går att uppnå en förbättring av den upplevda

användbarheten hos ett walk-up-and-use-system.

Nyckelord: Människa-dator-interaktion, användargränssnitt, subjektiv användbarhet,

satisfaction, walk-up-and-use-system, webbapplikation, kognitiv genomgång, kooperativ

utvärdering.

2


1 INLEDNING..................................................................................................................... 4 1.1 WALK-UP-AND-USE-SYSTEM OCH ANVÄNDBARHET .................................................... 4 1.2 SVENSKA MÄSSANS ENTRÉKORTSAPPLIKATION .......................................................... 5 1.3 SYFTE OCH AVGRÄNSNINGAR...................................................................................... 7 1.4 ARBETSGÅNG .............................................................................................................. 7

2 BAKGRUND..................................................................................................................... 9 2.1 TIDIGARE FORSKNING OM WALK-UP-AND-USE-SYSTEM OCH ANVÄNDBARHET ............ 9 2.2 ANVÄNDARCENTRERAD DESIGN.................................................................................. 9 2.3 METODER FÖR ANVÄNDBARHETSUTVÄRDERING ......................................................... 9

2.3.1 Användbarhetsinspektionsmetoder......................................................................... 9 2.3.1.1 Kognitiv genomgång ........................................................................................ 11

2.3.2 Empiriska metoder ............................................................................................... 13 2.3.2.1 Kooperativ utvärdering .................................................................................... 13

3 UTVÄRDERING AV DEN BEFINTLIGA DESIGNEN ........................................... 15 3.1 METOD...................................................................................................................... 15

3.1.1 Kognitiv genomgång ............................................................................................ 15 3.1.2 Kooperativ utvärdering ........................................................................................ 15

3.1.2.1 Försöksdeltagare............................................................................................... 15 3.1.2.2 Procedur ........................................................................................................... 17

3.2 RESULTAT ................................................................................................................. 18 3.2.1 Brister och åtgärder ............................................................................................. 18

3.2.1.1 Sidospecifikt..................................................................................................... 18 3.2.1.2 Allmänt – sådant som rör alla sidor ................................................................. 23

3.2.2 Ny design .............................................................................................................. 25

4 UTVÄRDERING AV DEN NYA DESIGNEN............................................................ 27 4.1 UTVÄRDERINGENS MÅL............................................................................................. 27 4.2 METOD...................................................................................................................... 27

4.2.1 Försöksdeltagare.................................................................................................. 27 4.2.2 Experimentuppgifter............................................................................................. 29 4.2.3 Experimentell design ............................................................................................ 29 4.2.4 Procedur............................................................................................................... 29 4.2.5 Dataanalys ........................................................................................................... 30

4.3 RESULTAT ................................................................................................................. 31 4.4 DISKUSSION .............................................................................................................. 40

5 GENERELL DISKUSSION OCH SLUTSATSER..................................................... 42 5.1 FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING............................................................................ 43

6 REFERENSER............................................................................................................... 44 6.1 TRYCKTA KÄLLOR..................................................................................................... 44

6.1.1 Böcker................................................................................................................... 44 6.1.2 Artiklar ................................................................................................................. 44

6.2 WEBBASERADE KÄLLOR............................................................................................ 45

BILAGOR............................................................................................................................... 46

3


1 Inledning

1.1 Walk-up-and-use-system och användbarhet

Vem har inte suttit framför SJ:s biljettbokningssystem på Internet och slitit sitt hår i

frustration över att ha blivit ofrivilligt utloggad för femtioelfte gången? Vem har inte råkat

avbryta ett bankomatuttag för att ’Avbryt’-knappen satt på samma ställe som ’OK’-knappen

på bankomaten man använde häromdagen? Listan med exempel där tekniken ställer till det för

användaren, snarare än underlättar hennes vardag, kan göras lång. De flesta har erfarenhet av

att det inte alltid är ”lätt som en plätt” att beställa den där biljetten eller ta ut den där

hundralappen.

Ovanstående system tillhör alla gruppen av så kallade walk-up-and-use-system – enkla system

som ska kunna användas effektivt och problemfritt redan första gången användaren stöter på

dem (<www.usabilityfirst.com>). Ingen speciell introduktion eller utbildning krävs – i princip

ska vem som helst kunna använda dem när som helst. Det är därför nödvändigt att dessa

system är högst intuitiva1 – gränssnittet måste vara designat så att det förklarar sig självt.

Vissa system av den här typen, till exempel bankomater, används till vardags av en och

samma användare kanske flera gånger i veckan, medan andra används av en och samma

individ bara vid ett enstaka tillfälle. Många av dessa system är väldigt begränsade i sin

omfattning, de stödjer kanske en eller på sin höjd några uppgifter. Vissa av systemen ligger

ute på Internet, medan andra återfinns i egna maskiner. Vidare är de självbetjäningssystem

och ofta publika. Den här gruppen av system inkluderar också sådana för att söka resväg,

offentliga informationskiosker, interaktiva museiskärmar, system för shopping på Internet

etcetera. Exemplen ovan må vara mindre representativa, men faktum är att ett interaktivt

system inte nödvändigtvis behöver vara komplext för att uppvisa problem med

användbarheten.

Författarens misstanke är att många system av walk-up-and-use-typ sällan utvecklas med

potentiella användare inkluderade i processen. Systemen är snarare skrivbordprodukter

framtagna av en programmerare utan kompetens inom användbarhetsområdet. I de allra flesta

fall misslyckas inte användaren med den uppgift som systemet stödjer, förmodligen på grund

av att systemet inte är komplext, men det behöver inte betyda att utförandet fortlöper 1 Med intuitivitet avser författaren att användaren instinktivt förstår hur hon ska hantera gränssnittet då det är uppenbart. Hon blir inte ens medveten om hur gränssnittet är uppbyggt, utan handlandet sker per automatik.

4


problemfritt. Det är inte ovanligt att användaren blir irriterad, förvirrad eller att det

förekommer tveksamheter. Alla sådana faktorer påverkar det intryck som användaren får av

systemet och därmed också attityden till den aktör som står bakom systemet.

En utgångspunkt i föreliggande studie är att även om ett system är betydligt begränsat i det

antal uppgifter det stödjer, blir det inte automatiskt mer acceptabelt att det under

utvecklingsfasen inte tas någon hänsyn till de tilltänkta användarna. Vi befinner oss i en

tidsålder då allt fler tjänster i samhället digitaliseras, vilket leder till att människor får fler och

fler uppgifter att utföra och därmed mindre och mindre tid att lägga på simpla uppgifter.

Därför är det viktigt att dessa enkla uppgifter just är och förblir enkla och att

interaktionsprocessen fortlöper smärtfritt. Användarna förväntar sig, med rätta, att inte behöva

lägga tid och energi på uppgifter av den typ som walk-up-and-use-system stödjer. Dessutom

är det viktigt, inte minst av jämlikhetsskäl, att personer som av någon anledning har sämre

förmåga att hantera teknik inte exkluderas från det alltmer digitaliserade samhället.

Författaren förutsätter att läsaren av föreliggande uppsats har vissa kunskaper inom området

människa-dator-interaktion samt att hon är införstådd med vikten av användbarhet och

användbarhetsutvärdering hos interaktiva system i allmänhet.

1.2 Svenska Mässans entrékortsapplikation

Svenska Mässan i Göteborg är en av Nordens ledande mäss- och kongressarrangörer

(<www.webbtidning.se/mt>). Varje år står Svenska Mässan värd för ett antal olika mässor om

allt från turism till elektronik. För sina fackmässor har företaget ett webbaserat datorsystem i

form av en e-blankett, som ger besökaren möjlighet att förregistrera sig. Att förregistera sig

innebär att besökaren fyller i bland annat sina kontaktuppgifter och skriver ut sitt eget

entrékort. Fram till nyligen fanns även valet att få kortet hemskickat, men detta alternativ har

tagits bort. Entrékortet fungerar både som en inträdesbiljett och som en namnbricka som

besökaren bär på sig under mässbesöket. Tanken med det aktuella systemet är att det både ska

minska den administrativa belastningen på Svenska Mässan och göra det smidigare för den

enskilde besökaren då denne slipper köa vid entrén till mässan.

Enligt uppgift har det aktuella gränssnittet inte tidigare utvärderats vad det gäller

användbarhet och utvecklarna har ej heller använt sig av användarcentrerad design.

5


Användarcentrerad design förespråkades tidigt av flera forskare (t ex Norman, 1988; Norman

& Draper, 1986) och är numera ett etablerat designperspektiv även inom svensk

systemutveckling (Gulliksen & Göransson, 2002).

Systemet nås via en länk på respektive mässas (t ex Byggmaskiners) webbplats.

Användargränssnittet består av sex olika webbsidor som författaren av föreliggande uppsats

har valt att, i tur och ordning, kalla Startsidan, Välja företagsprofil, Företagsprofil, Personlig

profil, Utskriftsidan samt Tipsa kollegor (se avsnitt 3.2.1 för bildskärmdumpar av samtliga

sidor). Systemet är skrivet i ASP och HTML.

Gränssnittet ser i grund och botten likadant ut för alla de mässor där entrékort används. Dock

finns vissa smärre skillnader mellan gränssnitten för olika mässor. Det kan till exempel gälla

saker som hur många, och naturligtvis vilka, intresseområden användaren kan välja samt hur

detaljerad information som ges på utskriftsidan.

Vidare finns gränssnittet även i en engelskspråkig variant vilken nås via den engelskspråkiga

versionen av den specifika mässans webbplats. Detta gäller de mässor som har en betydande

andel internationella besökare. I entrén på mässan används en icke-webbaserad variant av

systemet.

Svenska Mässans entrékortsapplikation kategoriseras som ett så kallat walk-up-and-use-

system – det ska kunna användas av i princip vem som helst när som helst. Användarna är

personer som i sitt arbete eller genom sin utbildning besöker en fackmässa. Gruppen av

användare innefattar allt från personer som bara använder en dator någon gång då och då, till

personer som har datorn som redskap i sitt dagliga arbete. Det rör sig om både män och

kvinnor och om personer i hela spannet arbetsför ålder. Användarna är förmodligen inte

beredda att lägga ned speciellt mycket tid på att skriva ut sitt entrékort och

mjukvaruutvecklaren kan inte räkna med att de ägnar systemet sin fulla uppmärksamhet under

utförandet av uppgiften.

6


1.3 Syfte och avgränsningar

Syftet med föreliggande studie är att genom ett praktiskt exempel visa att, och hur, det med

relativt enkla medel är möjligt att uppnå en förbättring av den upplevda användbarheten hos

ett walk-up-and-use-system. Det praktiska exemplet består i att utföra en

användbarhetsutvärdering av Svenska Mässans entrékortsapplikation, föreslå en ur

användbarhetssynvinkel förbättrad design för applikationen samt att utvärdera denna nya

design.

Den aspekt av användbarhet som här avses är den upplevda, det vill säga användarens

subjektiva upplevelse av hur användbart ett system är. Författaren tittar alltså inte på faktorer

såsom prestation. Analysen omfattar inte heller anpassning till olika typer av funktionshinder

hos användaren.

1.4 Arbetsgång

Utvärdering av befintlig design Analytisk utvärdering Empirisk utvärdering

Utvärdering av omgjord design

Empirisk utvärdering, fas 1 (ursprungligt system) Empirisk utvärdering, fas 2 (nytt system)

Omdesign

Figur 1. Flödesschema över arbetsgången.

Arbetet lades upp på följande sätt (se Figur 1): Först gjordes en användbarhetsutvärdering av

det befintliga gränssnittet. Denna bestod dels av en inledande analytisk utvärdering där

författaren använde sig av inspektionsmetoden kognitiv genomgång. Som ett andra steg i

7


utvärderingen gjordes en empirisk utvärdering i form av användartester med hjälp av

kooperativ utvärdering.

Utvärderingen av det befintliga gränssnittet hade främst ett datainsamlande syfte. Resultaten

från denna utvärdering fick sedan ligga till grund för en omdesign av systemets gränssnitt.

Slutligen genomfördes en jämförande studie med syftet att utvärdera om potentiella användare

uppfattade den nya designen som mer användbar än den gamla. Den aktuella studien tog

formen av ett användartest i två omgångar, vari försökspersonerna i den första fasen fick

interagera med det gamla systemet och i den andra fasen med det nya systemet.

8


2 Bakgrund

2.1 Tidigare forskning om walk-up-and-use-system och

användbarhet

Ett första konstaterande som, efter omfattande informationssökningar i de etablerade

datavetenskapliga och människa-dator-interaktionsrelaterade tidskrifterna, kan göras är att

litteraturen om användbarhet hos väldigt enkla gränssnitt är ytterst sparsam. Det som står att

finna är vissa fallstudier av olika walk-up-and-use-system såsom informationskiosker (t ex

Wichary et al., 2005) eller shopping-sajter (t ex Chan, 2001). Dock saknas material som

angriper detta område utifrån en generell vinkel.

En tänkbar anledning till denna brist är att analys av denna typ av gränssnitt inte anses

tillräckligt intressant och därför inte ägnas resurser. Detta förhållande är högts beklagansvärt

då walk-up-and-use-system återfinns överallt i samhället och berör i princip hela

befolkningen.

2.2 Användarcentrerad design

Användarcentrerad design (t ex Norman, 1988; Norman & Draper, 1986) är ett etablerat

designperspektiv som förespråkar ett fokus på användarperspektivet inom systemdesign.

Angreppssättet kan vara antingen användarcentrering eller användarorientering.

Användarcentrering innebär inställningen att lägga större vikt vid användarens behov och

mindre vid teknologi och funktion, medan användarorientering implicerar att den tilltänkte

användaren tas med i processen på ett konkret sätt. Det sistnämnda kan göras vid olika

tidpunkter i systemutveckling och också i olika omfattning. Vilket tillvägagångssätt som är

det optimala råder det delade meningar om (Frese & Hesse, 1993; Heinbokel et al., 1996).

2.3 Metoder för användbarhetsutvärdering

2.3.1 Användbarhetsinspektionsmetoder

Användbarhetsinspektionsmetoder (i fortsättningen bara inspektionsmetoder) är en grupp

metoder för att utvärdera ett systems användbarhet. Metoderna går ut på att en person går

9


igenom (”inspekterar”) gränssnittet med syfte att tidigt i designprocessen (under den så

kallade formativa fasen) försöka att identifiera olika faktorer som kan komma att utgöra

problem för användarna (och i vissa fall också hur allvarliga dessa problem är). Utvärderaren

låter alltså inte användarna delta direkt i processen utan försöker istället, utifrån tidigare

erfarenhet eller fördefinierade riktlinjer, principer, standarder eller teorier, predicera hur dessa

kommer att reagera. Från början var tanken att inga speciella krav skulle ställas på den person

som utför inspektionen, då processen är så enkel, men det visade sig att bättre resultat uppnås

om utvärderaren besitter expertis inom användbarhetsområdet (Nielsen, <www.useit.com>).

Inspektionsmetoder utvecklades för att vara ett billigare och snabbare alternativ eller

komplement till empiriska metoder, i huvudsak användartester (Polson, Rieman, Wharton &

Olson, 1992). Idag används inspektionsmetoder vanligtvis i de flesta utvecklingsprojekt. Trots

sin popularitet har dessa metoder under de senaste åren kritiserats och även ifrågasatts

(Cockton & Woolrych. 2002). Denna kritik har främst gällt metodernas effektivitet,

reliabilitet (det vill säga i vilken utsträckning olika utvärderare gör samma bedömning) och

validitet (det vill säga i vilken utsträckning de utpekade problemen utgör verkliga

användarproblem)2. Kritikerna menar att jämfört med användartester identifierar de endast en

mindre delmängd av alla potentiella användarproblem. De ska också hitta en del ”falska”

brister, saker som användarna faktiskt inte får svårigheter med. Olika utvärderingsmetoder är

bra ur olika aspekter och det sammantaget effektivaste är förmodligen att kombinera

analytiska metoder, såsom till exempel inspektionsmetoder, och empiriska dylika (Wharton,

Rieman, Lewis & Polson, 1994).

Två av de mest populära inspektionsmetoderna är heuristisk evaluering och kognitiv

genomgång (eng. cognitive walkthrough) (Rosenbaum, Rohn & Humburg, 2002). Heuristisk

evaluering riktar in sig på hur väl gränssnittet följer vissa riktlinjer, så kallade heuristiker,

medan kognitiv genomgång fokuserar på lättlärdheten hos gränssnittet. För walk-up-and-use-

system, vilka brukaren lär sig att använda genom utforskning och inte genom utbildning,

lämpar sig en kognitiv genomgång bättre än en heuristisk genomgång och författaren har

därför valt att genomföra en sådan av det aktuella gränssnittet. Mer om denna metod följer

nedan.

2 Från seminarium med Tomas Kalén den 29 maj 2006.

10


2.3.1.1 Kognitiv genomgång

Kognitiv genomgång (Polson & Lewis, 1990; Wharton, Rieman, Lewis, & Polson, 1994) är en

inspektionsmetod som utvärderar ett gränssnitt utifrån användbarhetsaspekten lättlärdhet.

Precis som andra typer av genomgångar, till exempel sådana som görs av programkod, går

metoden ut på att utvärderaren går igenom designen utifrån en eller flera givna uppgifter och

försöker simulera händelseförloppet så som det skulle ha sett ut i verkligheten.

För att kunna genomföra en kognitiv genomgång behövs, förutom en detaljerad beskrivning

av gränssnittets design, också en beskrivning av användarna, inklusive deras teknikvana såväl

som deras domänkunskap, samt en redogörelse för användningskontexten. Dessutom behövs

en beskrivning av ett representativt urval av realistiska uppgifter (scenarier) som systemet

stödjer. Antalet uppgifter beror på gränssnittets omfattning och komplexitet. För varje uppgift

identifieras alla de handlingar, i tur och ordning, som användaren behöver utföra för att

genomföra uppgiften.

Under själva genomgången tittar utvärderaren sedan på varje enskild handling och formulerar

en så kallad trolig berättelse om varför den föreställda användaren skulle välja att utföra just

en specifik handling. Den troliga berättelsen kan vara antingen en framgångs- eller en

misslyckandeberättelse. Framgångsberättelser beskriver gränssnitt där interaktionen mellan

människa och teknik fungerar felfritt. För att en berättelse ska rubriceras som en

misslyckandeberättelse räcker det att minst ett potentiellt användarproblem identifierades

under någon av de fyra frågorna nedan.

När berättelsen formuleras utgår utvärderaren/utvärderarna från nedan presenterade fyra

frågor. Dessa är inga absoluta mätvariabler utan ska ses som stöd som guidar genomgången.

1) Kommer användaren att försöka uppnå rätt effekt, det vill säga den effekt som orsakas av

den korrekta handlingen?

2) Kommer användaren att lägga märke till att den korrekta handlingen finns tillgänglig?

3) Kommer användaren att associera den korrekta handlingen med den effekt som hon

önskar uppnå?

4) Om den korrekta handlingen utförs; kommer användaren att se att framsteg görs mot en

lösning av uppgiften?

11


Utvärderaren baserar sin bedömning dels på antaganden om användarnas bakgrundskunskaper

och mål, dels på en teori om utforskande inlärning som kallas CE+. Denna teori beskriver den

problemlösningsprocess som ligger bakom en korrekt gissning från användarens sida om

vilken handling som ska utföras. Enligt denna teori utgår användaren från en ungefärlig

beskrivning av uppgiften som ska uträttas. Utifrån denna beskrivning utforskar hon

gränssnittet och väljer att utföra handlingar som hon bedömer kommer att leda närmare en

fullbordan av uppgiften. Efter varje handling observerar användaren hur gränssnittet beter sig

för att avgöra om handlingen fick önskad effekt samt bestämmer sig för vilken handling som

står näst på tur (Wharton, Rieman, Lewis & Polson, 1994).

En kognitiv genomgång kan göras på allt från ett designdokument till ett fullt ut

implementerat gränssnitt (ibid.). Detta hör till de stora fördelarna med metoden. Den ultimata

arbetsordningen torde dock vara att göra en inspektion i början av utvecklingsprocessen och

att testa på användare senare, när en funktionsduglig prototyp finns tillgänglig. Som tidigare

nämnts (se 2.2.1) lämpar sig metoden kognitiv genomgång bäst för system av typen walk-up-

and-use.

Till nackdelarna med kognitiv genomgång hör att den enbart fokuserar på en aspekt av

användbarhet, nämligen hur lätt gränssnittet är att lära sig. Till metodens försvar hävdar

utvecklarna här att andra aspekter, såsom funktionalitet och hur lätt gränssnittet är att

använda, korrelerar med lättlärdhet (ibid.). En annan brist hos metoden är att den genererar

stora mängder data, vilka är tidskrävande att analysera.

Den första versionen av kognitiv genomgång, samt den bakomliggande CE+-teorin, togs fram

år 1990 av Lewis och Polson vid University of Colorado (ibid.). Sedan dess har

originalmetoden utvecklats (Polson, Rieman, Wharton & Olson, 1992) och ett antal olika

varianter skapats, till exempel kognitiv genomjogg (eng. cognitive jogthrough) som är en extra

snabb variant (Karoulis, Demetriadis & Pombortsis, 2006) och kognitiv genomgång för

webben (Hughes Blackmon, Polson, Kitajima & Lewis, 2002).

12


2.3.2 Empiriska metoder

2.3.2.1 Kooperativ utvärdering

I traditionella tänka-högt-studier ombeds försökspersonen att verbalisera sina tankar högt

medan hon utför en specifik uppgift, ofta av problemlösningskaraktär (se t ex Kalén, 1997).

Tänka-högt är en beprövad metod i MDI-sammanhang och idealisk i datainsamlingssyfte då

en stor mängd material fås ut även från relativt få deltagare (Kalén, 1997). Emellertid har

tekniken flera nackdelar varav den största är att verbalisering för många är en onaturlig

situation. Förfarandet påverkar ofrånkomligen de kognitiva processerna hos försöksdeltagaren

(ibid.) och att det är svårt att veta på vilket sätt detta sker. Det är också ett uppenbart faktum

att det är omöjligt för en människa att verbalisera allt som hon percipierar. En annan nackdel

är att den relevanta informationen ofta ligger gömd i en stor mängd oväsentligt material.

En modifierad variant av tänka-högt-teknik kallas kooperativ utvärdering (Monk, Wright,

Haber & Davenport, 1993). Denna metod är mindre strikt än originalet, då den tillåter en

dialog eller diskussion mellan testpersonen och försöksledaren. Detta innebär att

försöksledaren, utöver att påminna försöksdeltagaren om att tänka-högt, vilket är det enda

tillåtna i traditionell tänka-högt-metod, kan ställa specifika frågor till användaren. Dessa

frågor är företrädesvis av typen ”hur”, ”vad”, ”varför” och liknande. Vidare berör de både hur

användaren tänker kring vad hon vill göra och hur hon tolkar den feedback hon får från

systemet.

Med den kooperativa varianten är det lättare att identifiera den del av materialet som faktiskt

är intressant, detta tack vare att fokus ligger på det som användaren har problem med. Den

interaktiva karaktären gör det också möjligt att inrikta sig på frågeställningar som

framkommit under en tidigare, analytisk utvärdering. En annan fördel med metoden är att den

kan användas så fort en funktionell prototyp finns tillgänglig.

Även användaren har möjlighet att ställa frågor och be om hjälp om hon stöter på problem.

Försöksledaren kan då i första hand ge ledtrådar och i andra hand informera om precis hur

användaren ska gå till väga för att lösa problemet. Ordet kooperativ syftar på att utvärderingen

tar formen av ett samarbete mellan försöksledaren och försöksdeltagaren. Att användaren ses

som med-utvärderare snarare än som testobjekt är en viktig aspekt av metoden, vilket också

bör poängteras för försöksdeltagaren.

13


Under utvärderingssessionen tittar försöksledaren efter två kategorier av tecken på störningar i

användarens arbetsprocess som bedöms vara en följd av brister i gränssnittets användbarhet,

närmare bestämt 1) oväntade beteenden och 2) kommentarer. Ett oväntat beteende innebär att

användaren gör någonting som designern inte avsåg att hon skulle göra, det vill säga hon

avviker från den tänkta arbetsordningen. Ett oväntat beteende hos användaren indikerar en

diskrepans mellan hennes mentala modell av systemet och designerns konceptuella modell av

detsamma. Norman diskuterar begreppen användarens mentala modell och designerns

konceptuella modell, samt relationen mellan dessa, i boken The Design of Everyday Things

(Norman 1988). Till oväntade beteenden räknar Monk et al. (1993) också de fall då

användaren hamnar i en felsituation (eng. breakdown), det vill säga fastnar och inte kommer

vidare.3

Till kommentarer från användaren räknas både positiva och negativa yttranden om systemet.

Dessa visar på användarens subjektiva upplevelse av systemet, snarare än på hennes

prestation. Oväntade beteenden och kommentarer kan förekomma i kombination eller var för

sig.

Efter själva tänka-högt-sessionen är det brukligt att en avstämning och ytterligare utfrågning

genomförs. Då går försöksledaren och försöksdeltagaren tillsammans igenom gränssnittet

igen. Försöksledaren ställer dels övergripande frågor såsom ”Vad var det bästa/värsta med

systemet” och mer detaljerade frågor specifika för det aktuella gränssnittet, till exempel om

dess estetik eller eventuella hjälpfunktion.

Tanken är att den aktuella metoden ska användas av designerna själva, att den kräver minimal

utbildning och inte någon som helst kunskap i människa-dator-interaktion (även om resultatet

i vanlig ordning blir bättre då). Detta, menar skaparna, gör kooperativ utvärdering till en

kostnadseffektiv metod.

Alla metoder kan behöva anpassas efter rådande omständigheter. I nästa kapitel beskrivs vilka

speciella förhållanden som rådde under föreliggande studie.

3 Författaren av denna uppsats och hennes handledare vill däremot kategorisera felsituationer som en egen grupp av problem, då det är en stor skillnad mellan att bete sig annorlunda än avsett och att misslyckas totalt med en uppgift.

14


3 Utvärdering av den befintliga designen

3.1 Metod

3.1.1 Kognitiv genomgång

Initialt utfördes den kognitiva genomgången väldigt noggrant. Snart blev det dock tydligt att

detta förfaringssätt var mycket tidskrävande och till största delen genererade ointressant

information, varför processen effektiviserades en del. I praktiken innebar detta att författaren

gick från att skapa framgångs- och misslyckandeberättelser även för uppgifter som till

exempel att skriva in sitt efternamn i ett fält märkt ”Efternamn” till att enbart koncentrera sig

på det som uppenbarligen skulle skapa problem för användarna. De data som då alstrades var

lättare att dra nytta av, eftersom de var mindre detaljerade, men fortfarande innehöll all

relevant information. Med relevant information menas misslyckandeberättelser som är giltiga

för merparten av användarna.

3.1.2 Kooperativ utvärdering

3.1.2.1 Försöksdeltagare

Det befintliga gränssnittet testades på fem personer. Enligt Nielsen (<www.useit.com>) är

detta tillräckligt eftersom kurvan för antalet funna problem som en funktion av antalet

försöksdeltagare planar ut efter fem deltagare och det är då inte längre ekonomiskt

försvarbart, eller nödvändigt, att testa på ytterligare personer. I detta sammanhang poängteras

det även att flera test med få deltagare, i en så kallad iterativ designprocess, ger bättre resultat

än få test med många deltagare.

Åsikterna om hur många försökspersoner som är tillräckligt går dock isär. Säkert är emellertid

att fem personer genererar en betydande mängd data som i föreliggande studie ansågs fullgod,

då användartesterna här var diagnostiska och syftade till att samla in data. Det faktum att det

aktuella gränssnittet stödjer endast en uppgift bidrar också till att fem deltagare är tillräckligt.

Försöksdeltagarna valdes ut för att utgöra ett så representativt urval av spannet av potentiella

användare som möjligt. Ingen av försöksdeltagarna hade någon tidigare erfarenhet av

gränssnittet. Vidare utgjordes de av två kvinnor och tre män, vilkas åldrar var relativt jämt

fördelade över intervallet 23 till 53 år.

15

http://www.useit.com/


Samtliga av försöksdeltagarna använder en dator dagligen eller så gott som dagligen. I

tabellen nedan (Tabell 1) redovisas vad personerna använder datorn till.

Tabell 1. Vad försöksdeltagarna använder datorn till.

Inte

rnet

Mai

ling/

ch

attin

g

Ord

-be

hand

ling

Foto

-re

dige

ring

Prog

ram

-m

erin

g

Spel

5 5 5 3 1 1

Internet använder de också dagligen eller så gott som dagligen, med undantag för en person

som är online en eller ett par gånger i veckan. I tabellen nedan (Tabell 2) redovisas vad

personerna använder Internet till.

Tabell 2. Vad försöksdeltagarna använder Internet till.

Info

-sö

knin

g

Ban

k-är

ende

n

Bilj

ett-

bokn

ing

Mai

ling

Shop

-pin

g

Nöj

es-

surf

ning

Ned

lad-

dnin

g av

fil

m o

ch

mus

ik

5 4 4 4 4 3 1

Vad det gäller attityden till datorer i allmänhet anser tre stycken att det är väldigt smidigt att

använda datorer, en tycker att det är ganska krångligt och en att det varken är smidigt eller

krångligt. Vid datoranvändning stöter fyra av försökspersonerna på problem några gånger i

månaden, medan en gör det dagligen eller så gott som dagligen. Hur stor tillit de känner till

sin egen förmåga att hantera datorer varierar från ganska liten till väldigt stor, med ett medel

på ganska stor tillit. Två hade erfarenhet av kognitiv psykologi och användbarhet.

Försökspersonerna deltog på frivillig basis och någon ersättning utgick inte. Deltagarna

utlovades en anonymitet i studien.

16


3.1.2.2 Procedur

Som en förberedelse inför de riktiga användartesterna utfördes ett enklare pilottest med syfte

att låta författaren bekanta sig med testproceduren och att finna eventuella brister i upplägget.

Tillvägagångssättet och resultaten för pilotstudien redovisas inte i denna rapport.

Innan själva den kooperativa utvärderingen påbörjades fick försöksdeltagarna fylla i en enkät

(se Bilaga 1) som syftade till att bedöma deras bakgrund och ungefärliga datorvana, se

föregående avsnitt för resultatet från dessa.

Instruktionerna som gavs inför utvärderingen var desamma för alla försöksdeltagare och

inkluderade vad syftet med testet var samt en förklaring av metoden kooperativ utvärdering.

Varje försöksdeltagare tilldelades också ett scenario av typen ”Du jobbar på X/Du studerar på

X och ska besöka mässan Y. Via mässans hemsida kan du skriva ut ditt eget entrékort. Din

uppgift är att göra detta”. Även om ambitionen är att uppgiften ska gå snabbt och smidigt att

genomföra under reella förhållanden uppmanades försöksdeltagarna att ta god tid på sig och

inte jäkta, detta för att få med så många av deras synpunkter som möjligt.

Testerna, inklusive instruktioner och genomgång efter sessionen, spelades in med en digital

diktafon plus ansluten myggmikrofon. Detta för att så mycket information som möjligt skulle

fås med utan att det interfererade med försöksproceduren. Sessionerna var individuella och

tog i medeltal 1 timme och 15 minuter per person, med undantag för ett test som tog 2 timmar

och 10 min. De utfördes antingen i deltagarens hem eller arbetsplats – en miljö som stämmer

väl överens med just denna applikations naturliga användningsmiljö.

Vidare utfördes testen på olika Windowsbaserade datorer. Som tidigare nämnts ser

gränssnittet i princip likadant ut för samtliga fackmässor (se avsnitt 1.3). Under

användartesterna varierade författaren mellan några olika mässor, detta för att skapa troliga

scenarier anpassade för de olika försöksdeltagarna.

17


3.2 Resultat

3.2.1 Brister och åtgärder

Nedan redovisas ett urval av de brister i gränssnittet som framkom under utvärderingen och

som åtgärdats i den nya designen. Samtliga mer betydande förändring finns med. Några

mindre redovisas också för att belysa ändringarnas bredd. Först redovisas sidospecifika

problem sida för sida, sist, under 3.2.1.2 Allmänt, redovisas sådant som rör samtliga sidor.

3.2.1.1 Sidospecifikt

Startsidan

Användartesterna som gjordes som ett led i utvärderingen av den befintliga designen visade

att användarna inte har en fullständig bild av vad som menas med ett entrékort. En åtgärd blev

därför att göra begreppet ”entrékort” konkret och tydligt. Detta gjordes genom att en bild på

ett entrékort lades till redan på startsidan och att informationstexten utökades med några

förklarande meningar. Tillsammans bidrar dessa förändringar till att användaren upplever

större förståelse och egen kontroll över processen. Rent konkret kan det, exempelvis om

användaren är osäker på vad som ska anges i de olika fälten, underlätta att känna till att vissa

uppgifter kommer att vara synliga för omgivningen under besöket.

Figur 2. Ursprunglig ”Startsidan”

Figur 3. Omgjord ”Startsidan”

18


Sidan Välja företagsprofil

Utvärderingen visade att den här sidan skapar stor förvirring och huvudbry hos användarna.

Listan med befintliga företagsprofiler är det som drar användarens uppmärksamhet till sig.

Ofta har de en oklar eller felaktig bild av vad posterna i listan står för. De vet inte vad som

händer om de klickar på någon av länkarna och de vet inte varifrån informationen härstammar

(om den kommer från personer som använt systemet tidigare, vilket är fallet, eller om den

kommer från ett register som mässan skapat utifrån någon annan information). Vidare

uppfattas inte innebörden i termen ”företagsprofil”. Flera användare reagerade också

emotionellt negativt på denna sida. Den upplevs som krävande och rörig, speciellt i kontrast

till förstasidans enkelhet.

Lyckas användaren hitta en passande post i listan behöver hon inte fylla i de kontaktuppgifter

som den tidigare användaren redan angivit. Fördelen med det här steget är dock marginell, i

jämförelse med den förvirring som majoriteten av användarna känner. Författaren valde

därför att helt utelämna denna sida i den nya designen.

Figur 4. Ursprunglig sidan ”Välja företagsprofil”

19


Sidan Företagsprofil

På den här sidan finns en uppdelning mellan besökarens personliga kontaktuppgifter (i den

blå rutan) och företagets kontaktuppgifter (i den högra kolumnen). Denna uppdelning är dock

så otydlig att användaren inte uppfattar den. Exempelvis reagerar hon på att telefonnummer

förekommer två gånger (”Jag har ju redan uppgett detta en gång.”). Författaren valde därför

att skapa en annan struktur där uppgifternas ordning och gruppering baseras på deras typ och

inte på huruvida de är personliga eller företagsrelaterade. I denna process fick även en del av

fälten nya, mer talande, etiketter.

En annan förändring till det bättre är att formuleringen av det påstående som är kopplad till

kryssrutan har ändrats. I den befintliga designen krävdes en aktiv handling av användaren om

hon inte ville ha någon information, i den nya är det tvärtom – påståendet lyder nu ”Ja tack,

jag vill gärna ta del av sådan information.”. Då många personer av misstag inte väljer bort

möjligheten att få information i den gamla designen blir det naturligtvis en positiv effekt för

Svenska Mässan. Ska utgångspunkten vara användarens behov bör systemet dock istället låta

henne göra ett aktivt val om hon vill ha information. På så sätt besitter hon både en upplevd

och en faktisk kontroll.

Figur 5. Ursprunglig sidan ”Företagsprofil” Figur 6. Omgjord sidan ”Företagsprofil”

Enligt Norman (1998) är en design som kräver en förklaring i form av bild och/eller text

felaktigt utformad, åtminstone om den är enkel. Detta är ytterligare något som tagits fasta på i

den omgjorda designen. I denna godtas alla format på telefonnummer, postnummer etcetera,

20


vilket resulterar i att det inte längre finns något behov av de instruktionstexter som fanns

innan. Antalet möjliga felmeddelanden minskar också.

Sidan Personlig profil

Den största förbättringen på sidan Personlig profil rör systemet för val av intresse och

besöksdagar. I den gamla designen görs dessa val genom att ett klick på en post i

urvalsrullistan till vänster. Denna post flyttas då över till listan till höger. Klickar användaren

på en vald post i den högra listan flyttas den tillbaka, dock hamnar den sist och inte på sin

plats i bokstavsordningen. Detta system är något som flertalet användare inte är bekanta med

och inte förstår vid första anblicken. För att öka gränssnittets intuitivitet byttes det därför ut

mot vanliga listor med rutor att kryssa i. Ytterligare en fördel i den nya designen är att alla

valmöjligheter syns samtidigt. Användaren behöver då inte rulla i en lista och riskera att missa

alternativ.

En annan oönskad effekt av det gamla urvalssystemet är att det potentiellt kan störa

arbetsordningen. Användaren börjar med att fylla i sin bransch och går därefter till

intresseområden, då föregående sida var uppbyggd i spalter och då hon upplever att även

denna är det. När hon kommer till intresseområden börjar hon dock gå horisontellt istället för

vertikalt, eftersom systemet med listorna för urval fungerar på detta sätt. Detta resulterar i att

användaren riskerar att missa rutan ’Min befattning’. Som en konsekvens av den nya

utformningen för val av intresse och besöksdagar skapas en konsistent design som

uppmuntrar till en naturligare arbetsgång.

Figur 7. Ursprunglig sidan ”Personlig profil”

Figur 8. Omgjord sidan ”Personlig profil”

21


På den här sidan finns också ett exempel på en detalj i gränssnittet som många användare

finner märklig och som de inte förstår, men som inte stör deras arbetsprocess nämnvärt; de

svarta stjärnorna som återfinns bredvid de röda4. Dessa svarta stjärnor saknar helt funktion

och kan eventuellt förvirra användaren. Därför utelämnades de i den nya designen.

Utskriftsidan

I den befintliga designen uppmanas användaren att gå via webbläsarens menysystem för att

skriva ut entrékortet. Utvärderingen pekade entydigt på att det vore önskvärt med en skriva ut-

knapp på själva sidan, varför en sådan lades till.

Figur 9. Ursprunglig ”Utskriftsidan” Figur 10. Omgjord ”Utskriftsidan”

Tipsa kollegor-fönstret

En brist med det här fönstret ligger inte i själva dess utformning, utan är feedback-relaterad.

När användaren vill tipsa en kollega och trycker på knappen ’Skicka’ stängs fönstret

omedelbart utan att hon får någon bekräftelse på att meddelandet har gått iväg. Utvärderingen

visar att användaren antar att det skickats och att hon eventuellt får ett meddelande om detta

till sin inkorg (vilket hon i själva verket inte får), men hon vet inte säkert. Därför tillfördes

den nya designen ett poppuppfönster som bekräftar att meddelandet har skickats.

4 De röda stjärnorna signalerar att en uppgift är obligatorisk.

22


Vidare reducerades antalet knappar i omdesignen. I den gamla designen fanns en ’Skicka’-

och en ’Stäng’-knapp, vilket eventuellt signalerar att användaren, om hon önskar sända

meddelandet, först ska trycka på denna knapp och sedan på ’Stäng’ för att avsluta processen

med att tipsa en kollega. Dock stängs, som vi redan sett, fönstret automatiskt då användaren

trycker på ’Skicka’. I den nya designen har ’Stäng-knappen’ tagits bort, dock finns

möjligheten att avbryta tipsningsprocessen kvar, genom att användaren kan trycka på krysset i

övre högra hörnet.

Figur 11. Ursprungliga ”Tipsa kollegor-fönstret”

Figur 12. Omgjorda”Tipsa kollegor-fönstret”

3.2.1.2 Allmänt – sådant som rör alla sidor

Förloppsindikator

Användartesterna visade att många av försöksdeltagarna hade en bristfällig uppfattning om

hur många steg de skulle få gå igenom innan de hade sitt entrékort i handen. En del tog till

och med för givet att startsidan var det enda steget och att kortet skulle skrivas ut när de

tryckte på OK på denna sida. Därför lades en så kallad textbaserad förloppsindikator till i den

nya designen. Detta innebär att det på varje sida längst upp finns en mening på formen ”Steg

X av Y: Z” (t ex ”Steg 3 av 4: Personlig profil”). Närvaron av en förloppsindikator ger

användaren en känsla av kontroll och även en uppfattning om hur mycket, och vad, processen

att utföra uppgiften omfattar.

23


Utöver att guida användaren i processen är förloppsindikatorn implementerad så att det går att

bläddra mellan stegen utan att någon information försvinner, något som inte var möjligt i den

förra designen. I den gamla designen kunde användaren endast hoppa fram och tillbaka via

webbläsarens bak- och framåt-knappar och en del av den ifyllda informationen följde då inte

med. (Tilläggas kan att även en avbrytknapp som tar användaren tillbaka till den aktuella

mässans webbplats har lagts till.)

Författaren är medveten om att en förloppsindikator kan vara en nackdel ur mässans synvinkel

då användaren eventuellt kan dra sig för att använda systemet då hon ser att processen

omfattar flera steg. Men då är frågan; ska användarens eller mässans intressen sättas främst?

För vems skull finns systemet egentligen till? Resonemanget tangerar det som fördes för

formuleringen av frågan om information på sidan Företagsprofil.

Hjälpfunktionen

Den hjälpfunktion som fanns tillgänglig i den gamla designen av systemet var möjligheten att

maila Svenska Mässan. Om muspekaren hölls antingen över I:et eller över ordet ”Hjälp”

visades en text i en pratbubbla om att denna möjlighet fanns. Om användaren klickade på

någon av dessa symboler startades automatisk ens standard mailprogram (vanligtvis Microsoft

Office Outlook). Det sistnämnda är något som ofta upplevs som irriterande och som i detta

fall inte framgick tydligt.

Det faktum att både texten Hjälp och I:et i den blå cirkeln (vilket normalt sett står för

Information) i det aktuella gränssnittet refererar till samma sak var även det något som

användarna i studien hade synpunkter på. De menade (och har rätt i) att hjälp och information

inte är samma sak. I den nya designen finns därför enbart en knapp med texten ”Hjälp”.

Tanken var att denna knapp skulle finnas på samtliga sidor, men tyvärr föll den bort i

omdesignsprocessen och syns därför enbart på startsidan.

Användartesterna visar att brukarna av systemet gärna hade sett att möjligheten att maila

Svenska Mässan kombinerats med andra alternativ, såsom ett telefonnummer eller en FAQ5-

samling. Då gränssnittet är så pass enkelt och inte bör kräva en så utförlig hjälpfunktion som

5 Frequently Asked Questions

24


en FAQ-samling eller en separat instruktionsdel, valde författaren att till det befintliga

felmeddelandet lägga Mässans telefonnummer.

Felmeddelandena

De felmeddelanden som förekom i den gamla designen var i form av små standardiserade

Windows-poppupfönster. Formuleringarna varierade men de med mindre trevlig karaktär

dominerade stort. Exempel på dessa inkluderar ”Du har missat att fylla i fältet

”Postnummer”.”, ”Du måste ange ”Personlig e-postadress”.” och ”Felaktig formatering i fältet

”Postnummer”.” Ett enda vänligt meddelande förekom, nämligen ”Vänligen ange vad som

intresserar dig”. Enligt Allwood (1998) bör felmeddelande ha en vänlig, icke-fördömande ton,

som inte får användaren att känna sig förnärmad.

För att komma till rätta med detta genomgående problem formulerades samtliga

felmeddelanden på formen ”Vänligen…”. På så sätt förbättrades också gränssnittets

konsistens, vilket är ett vedertaget grepp för ökad användbarhet (se till exempel

Schneiderman, 1998; Molich & Nielsen, 1990).

Övrigt

En annan brist som förekommer på ett flertal ställen i gränssnittet är att ett fält är så kort att

allt som skrivits in inte syns på en och samma gång om inputen är lång, till exempel en e-

postadress. Detta är något som kan vara irriterande för användaren och som minskar hennes

överblick och känsla av kontroll. De aktuella fälten har följaktligen förlängts i den alternativa

designen.

Under utvärderingen framkom också en del problem i gränssnittet som orsakades av tekniska

buggar. Dessa finns naturligtvis inte med i den nya designen, då denna implementerades på

nytt från grunden. De adresseras ej heller här, eftersom de, även om de påverkar

användbarheten, inte har något med gränssnittets design att göra.

3.2.2 Ny design

Systemet med den nya gränssnittsdesignen implementerades, av praktiska skäl, i Visual Basic

version 6.0. Ett bättre alternativ hade varit att göra systemet i ASP/HTML, men då koden inte

var tillgänglig var detta ej möjligt. Ambitionen med den nya designen var inte att skapa ett

25


helt nytt system, utan att, utifrån det befintliga systemets layout, göra mindre förändringar för

att öka den subjektiva användbarheten. Anledningen till att detta förfaringssätt valdes var att

en eventuell effekt skulle kunna tillskrivas de metoder som använts och inte någon form av

ren förändringspåverkan.

26


4 Utvärdering av den nya designen

4.1 Utvärderingens mål

Utvärderingen av den omgjorda designen gjordes i form av en jämförande experimentell

studie. Målet med utvärderingen var att undersöka om potentiella användare, på ett antal

användbarhetsrelaterade punkter (för vilka, se t ex sid 33), upplever användbarheten hos den

omgjorde designen som högre än den gamla.

4.2 Metod

För att, med hjälp av statistiska metoder, kunna jämföra resultaten för de två systemen valdes

ett upplägg med enkäter med skattningsskalor.

4.2.1 Försöksdeltagare

I denna del av studien användes tio försökspersoner. Resonemanget om antalet

försöksdeltagare som fördes för användartesterna under utvecklingsfasen (se 2.4.1.2.1) gäller

också här.

Försöksdeltagarna valdes precis som tidigare ut för att utgöra ett så representativt urval av

spannet av potentiella användare som möjligt. En av deltagarna hade använt det aktuella

systemet vid ett tillfälle ett par månader tillbaka i tiden. Enligt egen utsago var urvalssystemet

på sidan Personlig profil det enda hon var medveten om att hon kom ihåg. Då det gått så pass

lång tid sen hon interagerat med systemet bedömdes hennes utgångspunkt likvärdig med

övriga försöksdeltagares och författaren beslöt, i samråd med sin handledare, att inte utelämna

hennes data i analysen. Gruppen som deltog i testet utgjordes av fem kvinnor och fem män, i

åldrarna 18 till 54 år (medianålder = 34 år).

27


Samtliga försöksdeltagare använder en dator dagligen eller så gott som dagligen, utom en som

angett att hon använder den en eller ett par gånger i veckan. I Tabell 3 redovisas vad

personerna använder datorn till. Tabell 3. Vad försöksdeltagarna använder datorn till.

Inte

rnet

Mai

ling/

ch

attin

g

Ord

-be

hand

ling

Foto

-re

dige

ring

Prog

ram

-m

erin

g

Spel

Des

ign/

ko

nstru

ktio

n

Mus

ik-

prod

uktio

n

10 10 9 1 0 7 1 1

Internet använder de också dagligen eller så gott som dagligen, med undantag för två personer

som är online en eller ett par gånger i veckan. I Tabell 4 redovisas vad personerna använder

Internet till.

Tabell 4. Vad försöksdeltagarna använder Internet till.

Info

sökn

ing

Ban

käre

nden

Bilj

ett-

bokn

ing

Mai

ling

Shop

ping

Nöj

es-

surf

ning

Ned

lad-

dnin

g av

fil

m o

ch

mus

ik

Cha

ttar/

foru

m

10 9 6 10 3 5 7 1

Vad det gäller attityden till datorer i allmänhet anser sex stycken att det är väldigt smidigt att

använda datorer, tre att det är ganska smidigt och en att det är varken smidigt eller osmidigt.

Vid datoranvändning stöter fyra av försökspersonerna på problem dagligen eller så gott som

dagligen, tre gör det en eller ett par gånger i veckan, medan två av försökspersonerna angett

att det sker några gånger i månaden. Hur stor tillit de känner till sin egen förmåga att hantera

datorer var som följer: väldigt liten (en person), ganska liten (en person), varken stor eller

liten (två personer) och ganska stor (sex personer).

En av försöksdeltagarna hade erfarenhet av populärlitteratur inom kognitiv psykologi.

Samtliga användare, förutom en (se ovan under Försöksdeltagare), var totala noviser inför

systemet. Försökspersonerna deltog på frivillig basis och ingen ersättning utgick. Deltagarna

utlovades en anonymitet i studien.

28


4.2.2 Experimentuppgifter

I experimentet förekom två liknande uppgifter. Uppgift 1 avser den gamla designen och

uppgift 2 den nya.

Experimentuppgift 1 löd ”Du är lärare på Chalmers vid institutionen för byggteknik och ska

besöka fackmässan Byggmaskiner på Svenska Mässan. Via Byggmaskiners hemsida når du

systemet som låter dig skriva ut ditt entrékort själv. Din uppgift är att göra detta."

Anledningen till att denna uppgift valdes var att författaren ville säkerställa att användarna

nådde sidan Välja företagsprofil, vilket endast sker om ett företag som redan angetts av en

annan mässbesökare fylls i, exempelvis ”Chalmers” eller ”Chalmers Tekniska Högskola”. De

uppmanades också att inte stressa, utan arbeta i sin naturliga takt.

Uppgift 2 var densamma som uppgift 1, men med skillnaden att användarna, av

programmeringstekniska skäl, uppmanades att spela en person vid namn ”Maria Johansson”

som arbetade på företaget ”Åkes Bygg”.

4.2.3 Experimentell design

Den jämförande studien genomfördes i form av ett experimentellt användartest, vilken

utnyttjade en inomgruppsdesign med systemversion som den oberoende variabeln.

Försökspersonerna använde först den gamla versionen av systemet och därefter, med några

dagars mellanrum, den nya versionen av systemet. Samtliga försökspersoner erhöll samma

experimentuppgifter och fick samma instruktioner.

4.2.4 Procedur

Experimentet var uppdelat i två olika sessioner. I den första sessionen ombads

försökspersonerna att genomföra testuppgift 1 på det gamla systemet.

Försöksdeltagarna fick, innan de började interagera med det första systemet, fylla i samma

enkät för bakgrundsinformation (se Bilaga 1) som användes vid användartesterna under

utvecklingsfasen. Se avsnittet ovan (4.2.1) för en översiktlig bild av testpersonerna och deras

bakgrund.

29


Instruktionerna som gavs inför testet var desamma för alla försöksdeltagare och relativt

sparsamma. Det enda som avslöjades om testet var att de skulle få interagera med ett

datorsystem och fylla i en enkät med frågor rörande deras åsikter om systemet. Ingenting

nämndes om användarvänlighet, enkla system eller att det fanns flera varianter av systemet

(den gamla och den nya designen). Detta för att de inte skulle primas att tänka på systemet ur

en viss synvinkel. De informerades om att ett nytt test skulle genomföras efter några dagar.

Efter att ha avslutat testuppgiften ombads försökspersonerna att skatta, på en 9-gradig

Lickertskala, i vilken utsträckning de höll med om tio påståenden om den upplevda

användbarheten hos systemet. Skattningsskalorna för påståendena sträckte sig från 1 (”Håller

absolut inte med”) till 9 (”Håller absolut med”) via mittpunkten 5 (”Håller varken med eller

inte med”). Påståendena i formuläret (se Bilaga 2) hade i huvudsak, med vissa modifikationer,

kompilerats från Lewis (1993).

I session 2 ombads försökspersonerna att genomföra testuppgift 2 på det nya systemet. I likhet

med session 1 ombads försökspersonerna därefter att fylla i ett frågeformulär om systemets

användbarhet. Detta frågeformulär var identiskt med det som förekom i session 1. Efter att

session 2 avslutats ombads försökspersonerna slutligen att besvara ett antal frågor om sin

egen inställning till datorsystem och användbarhet (se Bilaga 3).

Samtliga tester genomfördes som individuella sessioner och tog, inklusive instruktioner,

ungefär 15-20 minuter per person. Testerna genomfördes på olika Windowsbaserade datorer. I

den andra omgången gjordes de av tekniska skäl på en och samma dator, en laptop.

4.2.5 Dataanalys

De data som användes i dataanalysen bestod av försökspersonernas skattningsresponser (på de

tre utvärderingsformulären). Frekvensfördelningar, relaterade deskriptiva mått samt Students

t-tester användes i dataanalysen. Analysen gjordes med hjälp av statistikprogrammet SPSS

11.0.

30


4.3 Resultat

Som framgår av Tabell 5 skattade användarna den upplevda användbarheten av både det

gamla systemet och det nya systemet som relativt hög (M > 5). Dock skattades den upplevda

användbarheten av det nya systemet generellt högre än det gamla.

Skillnaderna i skattningarna av den upplevda användbarheten kunde statistiskt säkerställas för

Påstående 1 (känsla av tillit till egen förmåga) (t(9) = -3,31, p < 0,01), Påstående 2 (lätt att

använda) (t(9) = -5,25, p < 0,01), Påstående 3 (behövlig information) (t(9) = -2,85, p < 0,05),

Påstående 5 (lätt att förstå) (t(9) -3,35, p < 0,01), Påstående 6 (känsla av kontroll) (t(9) = -

7,06, p < 0,001), Påstående 7 (intuitivitet) (t(9) = -5,66, p < 0,001), Påstående 8 (klar och

tydlig information) (t(9) = -4,47, p < 0,01), Påstående 9 (känsla av frustration vid

användandet) (t(9) = 2,28, p < 0,05) och Påstående 10 (lättöverskådlighet) (t(9) = -2,52, p <

0,05). Dock fanns inga statistiska signifikanta skillnader i skattning av upplevd användbarhet

med avseende på Påstående 4 (snabbhet) (p = 0.51).

Som framgår av Tabell 6 skattade kvinnorna genomgående den upplevda användbarheten hos

det gamla systemet som något lägre än vad männen gjorde. Skillnaderna i upplevd

användbarhet av det gamla systemet kunde statistiskt säkerställas med avseende på Påstående

4 (snabbhet) (t(8) = 2,43, p < 0,05), Påstående 5 (lätt att förstå) (t(8) = 3,21, p < 0,05),

Påstående 7 (intuitivitet) (t(8) = 2,89, p < 0,05) och Påstående 8 (tydlig och klar information)

(t(8) = 11,00, p < 0,001).

Tabell 6 visar också att skillnaden mellan kvinnor och män med avseende på skattning av

upplevd användbarhet av det nya systemet endast är marginell.

Som framgår av Tabell 6 skattar både kvinnor och män den upplevda användbarheten av det

nya systemet generellt högre i jämförelse med det gamla systemet. För kvinnor är dessa

skillnader statistiskt signifikanta med avseende på Påstående1 (känsla av tillit till egen

förmåga) (t(4) = -11,0; p > 0,001; Påstående 2 (lätt att använda) t(4) = -6,33; p < 0,01;

Påstående 3 (behövlig information) t(4) = -11,0, p < 0,01; Påstående 5 (lätt att förstå) t(4) = -

9,0, p < 0,01; Påstående 6 (känsla av kontroll) t(4) -8,55, p < 0,01; Påstående 7 (intuitivitet)

t(4) = -9,49; p < 0,01 och Påstående 8 (tydlig och klar information) t(4) = -9,49; p < 0,01. För

män visade sig dessa skillnader vara statistiskt signifikanta med avseende på Påstående 2 (lätt

31


32

att använda) (t(4) = -4,00; p < 0,05; Påstående 6 (känsla av kontroll) t(4) = 6,53; p < 0,01 och

Påstående 10 (intuitivitet) t(4) = -2,75; p > 0,05. För män visade sig Påstående 7

(lättöverskådlighet) vara nästan signifikant (p = 0,052).


Tabell 5. Medelvärde (M) och standardavvikelse (Std) för användarnas subjektiva värderingar av det nya och det gamla systemet.

Det gamla systemet Det nya systemet

Påstående M Std M Std

1. Jag känner stor tillit till min förmåga att hantera detta system.** 7,1 1,66 8,6 0,52 2. Systemet var lätt att använda.** 7,2 0,92 8,6 0,70 3. Jag fick den information som jag behövde.* 7,0 2,11 8,7 0,48 4. Det gick snabbt att registrera sig och skriva ut sitt entrékort. 6,8 1,62 7,0 1,94 5. Systemet var lätt att förstå.** 7,6 0,84 8,6 0,70 6. Jag hade en känsla av kontroll över systemet.*** 6,2 1,03 8,6 0,70 7. Systemet var intuitivt.*** 5,4 2,07 7,6 1,35 8. Informationen som presenterades var klar och tydlig.** 5,9 1,20 7,9 0,99 9. Det var jobbigt (frustrerande) att använda systemet.* 2,7 1,49 1,6 0,52 10. Systemet var lättöverskådligt.* 6,5 1,72 8,1 0,88 Noter: * = p < 0,05, ** = p < 0,01, *** = p < 0,001.

33

en plätt? Om användbarhet hos ett walk-up-and-use-system

34

Tabell 6. Medelvärde(M) och standardavvikelse (Std) för kvinnors respektive mäns subjektiva värderingar av det nya och det gamla systemet.


Kvinnor Män Kvinnor Män

Påstående M Std M Std M Std M Std

1. Jag känner stor tillit till min förmåga att hantera detta system. 6,4 0,55 7,8 2,17 8,6 0,55 8,6 0,55 2. Systemet var lätt att använda. 6,8 0,84 7,6 0,89 8,8 0,45 8,4 0,89 3. Jag fick den information som jag behövde. 6,6 0,55 7,4 3,05 8,8 0,45 8,6 0,55 4. Det gick snabbt att registrera sig och skriva ut sitt entrékort.* 5,8 0,84 7,8 1,64 6,4 1,82 7,6 2,07 5. Systemet var lätt att förstå.* 7,0 0,00 8,2 0,84 8,8 0,45 8,4 0,89 6. Jag hade en känsla av kontroll över systemet. 5,6 1,14 6,8 0,45 8,8 0,45 8,4 0,89 7. Systemet var intuitivt.* 4,0 1,73 6,8 1,30 7,0 1,22 8,2 1,30 8. Informationen som presenterades var klar och tydlig.*** 4,8 0,45 7,0 0,00 7,8 0,84 8,0 1,22 9. Det var jobbigt (frustrerande) att använda systemet. 3,4 1,82 2,0 0,71 1,6 0,55 1,6 0,55 10. Systemet var lättöverskådligt. 5,6 2,07 7,4 0,55 7,8 0,84 8,4 0,89 Noter: * = p < 0,05, *** = p < 0,001.

Lätt som


35

Som framgår av Tabell 7 visade den jämförande studien att den äldre hälften av

försöksgruppen (personer över 34 år), i jämförelse med den yngre, nästan undantagslöst

tenderade att skatta den upplevda användbarheten av båda systemen som lägre, eller i vissa

fall lika högt som de yngre. Detta mönster var något tydligare för det gamla systemet. Dock

var inga av dessa åldersrelaterade skillnader i skattningar statistiskt signifikanta.

Vad det gäller användarnas åsikter om datorsystem och användbarhet (se Tabell 8) visar

analysen av svaren på Enkät 3 att de höll med om alla påståenden i enkäten, men att

utsträckningen varierade mellan något över mittpunkten (för Påstående 3, datorsystem är

användarvänliga, M = 5,2) och nästan totalt medhåll (för Påstående 4, viktigt att enkla

datorsystem är användarvänliga, M = 8,8 samt för 7, viktigt att enkla datorsystem, i relation

till mer komplexa är användarvänliga, M = 8,8).

För samtliga påståenden som adresserar vikten av användarvänlighet håller användarna med i

hög utsträckning. Däremot håller de inte i lika hög grad med om att datorsystem faktiskt är

användbara. Vad det gäller försökspersonernas känsla av tillit till sin egen förmåga att hantera

datorer, deras inställning till att enkla tjänster digitaliseras och deras känsla av säkerhet när de

lämna ut personuppgifter ligger värdena ytterligare något lägre, dock fortfarande över

mittstrecket (M = 6,7, M = 6,9 respektive M = 6,9).

Tas könsaspekten med i analysen (se Tabell 8) framgår det att män och kvinnor hade samma

åsikter om vikten av att enkla system är användarvänliga (Påstående 4, M = 8,8), vikten av att

de är det i relation till mer komplexa system (Påstående 7, M = 8,8) samt hur positivt det är att

enkla tjänster digitaliseras (Påstående 8, M = 8,0). Resultaten visar också att män har större

tillit till den egna förmågan att hantera datorer och att de värderar datorsystem i allmänhet,

och även enkla dylika, som mer användbara. Vidare tycker kvinnor att det är viktigare att

datorsystem i allmänhet är användarvänliga. De håller också, i högre utsträckning än männen,

med om att enkla system är användarvänliga och om att de känner sig säkra när de lämnar ut

personuppgifter etcetera. Noteras bör att ingen av de könsrelaterade skillnaderna var

signifikanta.


Tabell 7. Medelvärde (M) och standardavvikelse (Std) för unga respektive äldre användares subjektiva värderingar av det nya och det gamla

systemet.


Unga* Äldre** Unga Äldre

Påstående M Std M Std M Std M Std

1. Jag känner stor tillit till min förmåga att hantera detta system. 7,8 1,30 6,4 1,82 8,6 0,55 8,6 0,55 2. Systemet var lätt att använda. 7,2 1,10 7,2 0,84 8,6 0,55 8,6 0,89 3. Jag fick den information som jag behövde. 7,8 1,30 6,2 2,59 8,8 0,45 8,6 0,55 4. Det gick snabbt att registrera sig och skriva ut sitt entrékort. 7,4 1,82 6,2 1,30 7,2 2,17 6,8 1,92 5. Systemet var lätt att förstå. 8,0 1,00 7,2 0,45 8,6 0,55 8,6 0,89 6. Jag hade en känsla av kontroll över systemet. 6,4 0,89 6,0 1,22 8,8 0,45 8,4 0,89 7. Systemet var intuitivt. 5,8 2,28 5,0 2,00 7,8 1,30 7,4 1,52 8. Informationen som presenterades var klar och tydlig. 6,2 1,10 5,6 1,34 8,2 0,84 7,6 1,14 9. Det var jobbigt (frustrerande) att använda systemet. 2,8 1,64 2,6 1,52 1,4 0,55 1,8 0,45 10. Systemet var lättöverskådligt. 7,2 0,84 5,8 2,17 8,0 1,00 8,2 0,84 Noter: * = ålder < 34 år, ** = ålder > 34 år (medianålder = 34 år).

36


37

Tabell 8. Medelvärde (M) och standardavvikelse (Std) för kvinnors, mäns respektive hela användargruppens åsikter om datorsystem och användbarhet.

Kvinnor Män Totalt

Påstående M Std M Std M Std

1. Jag känner stor tillit till min förmåga att hantera datorer i allmänhet. 5,8 1,92 7,6 0,89 6,7 1,70 2. Det är viktigt att datorsystem i allmänhet är användarvänliga. 8,8 0,45 8,4 0,55 8,6 0,52 3. Datorsystem i allmänhet är användarvänliga. 4,6 1,52 5,8 0,84 5,2 1,32 4. Det är viktigt att enkla datorsystem i allmänhet är användarvänliga. 8,8 0,45 8,8 0,45 8,8 0,42 5. Enkla datorsystem i allmänhet är användarvänliga. 8,2 0,84 7,4 1,14 7,8 1,03 6. I relation till mer komplexa system är enkla system användarvänliga. 6,2 0,84 8,2 0,84 7,2 1,32 7. I relation till mer komplexa system är det viktigt att enkla system är anv. 8,8 0,45 8,8 0,45 8,8 0,42 8. Jag är positivt inställd till att enkla tjänster digitaliseras. 8,0 1,73 8,0 1,41 8,0 1,49 9. Jag känner mig säker när jag lämnar ut personuppgifter, kontouppgifter o dyl. 7,0 1,22 6,8 0,84 6,9 0,99

Lätt som


38

För analysen av användarnas åsikter om datorsystem och användbarhet över ålder (se Tabell

9) gäller att den yngre gruppen (personer yngre än 34 år) har större tillit till sin egen förmåga

att hantera datorer och att de tycker att datorsystem i allmänhet samt enkla sådana, även i

relation till mer komplexa, besitter större användarvänlighet. Över lag är de också mer positivt

inställda till att enkla tjänster digitaliseras och de känner sig säkrare när de lämnar ut

personuppgifter etcetera. Vikten av användarvänlighet hos datorsystem i allmänhet och hos

enkla system värderar båda grupperna lika högt (M = 8,6 respektive M = 8,8). För Påstående

7 (vikten av användbarhet hos enkla system i relation till mer komplexa) håller den äldre

gruppen med i högre utsträckning än den yngre. Dock var ingen av de uppräknade

skillnaderna signifikanta.

Samtliga försöksdeltagare håller med om att det går att kräva av enkla system att användaren

ska kunna känna att hon kan lita på det, att det ska vara lätta att använda och förstå samt att

det ska gå snabbt att utföra uppgiften. 90% ser det som ett krav att systemet ska fungera.

Vidare anser 7 av 10 användare att systemet ska vara lättillgängligt och 6 av 10 tycker att det

ska erbjuda behövlig support. En försöksdeltagare angav under ”Övrigt” att gränssnittets

språk helst ska vara svenska.

På frågan vad de menar med användarvänlighet svarade försöksdeltagarna att systemet är lätt

att använda (sex personer), lätt att lära sig (två personer), lätt att förstå, (två person), att den

information som finns är tydlig och lätt att hitta (en person), att det är lätt att återhämta sig

vid fel (en person), att systemet inte hakar upp sig (det vill säga funktion, förf. anm.) (en

person) samt att det går snabbt (en person). Två personer påpekade också att detta ska gälla

oavsett vilken datorvana användaren besitter i övrigt.


39

Tabell 9. Medelvärde (M) och standardavvikelse (Std) för ungas, äldres respektive hela användargruppens åsikter om datorsystem och

användbarhet.

Unga* Äldre** Totalt

Påstående M Std M Std M Std

1. Jag känner stor tillit till min förmåga att hantera datorer i allmänhet. 7,0 1,00 6,4 2,30 6,7 1,70 2. Det är viktigt att datorsystem i allmänhet är användarvänliga. 8,6 0,55 8,6 0,55 8,6 0,52 3. Datorsystem i allmänhet är användarvänliga. 5,8 0,84 4,6 1,52 5,2 1,32 4. Det är viktigt att enkla datorsystem i allmänhet är användarvänliga. 8,8 0,45 8,8 0,45 8,8 0,42 5. Enkla datorsystem i allmänhet är användarvänliga. 8,2 0,84 7,4 1,14 7,8 1,03 6. I relation till mer komplexa system är enkla system användarvänliga. 7,8 1,30 6,6 1,14 7,2 1,32 7. I relation till mer komplexa system är det viktigt att enkla system är anv. 8,6 0,55 9,0 0,00 8,8 0,42 8. Jag är positivt inställd till att enkla tjänster digitaliseras. 8,4 0,89 7,6 1,95 8,0 1,49 9. Jag känner mig säker när jag lämnar ut personuppgifter, kontouppgifter o dyl. 7,2 0,84 6,6 1,14 6,9 0,99 Noter: * = ålder < 34 år, ** = ålder > 34 år (medianålder = 34 år).

Lätt som


4.4 Diskussion

Huvudresultatet från den jämförande studien var att användarna genomgående skattade den

upplevda användbarheten hos det omgjorda systemet som signifikant högre än det

ursprungliga. Författaren tolkar denna positiva utveckling som en följd av den

användbarhetsutvärdering som gjordes på det ursprungliga systemet och som låg till grund för

designen av det nya systemet.

Det faktum att användbarheten hos båda systemen skattades relativt högt beror troligen på att

de är så pass lika och begränsade i sin omfattning, vilket torde innebära att risken för att

misslyckas med utformningen är minimal.

Resultaten visade också att det för det gamla systemet gällde att kvinnorna skattade

användbarheten lägre än männen. Om denna skillnad beror på att det ligger i den manliga

könsrollen att inte vara negativ och inte klaga, eller om anledningen är någon annan, vill

författaren inte spekulera i. Det är dock viktigt att notera att det finns skillnader mellan olika

användargrupper – det finns inget ”typisk” användare – och att detta är något som måste

beaktas i utvecklingen av datorsystem i allmänhet och av walk-up-and-use-system i

synnerhet.

Även om bara fyra av tio av de könsrelaterade skillnaderna var signifikanta, är det intressant

att notera att mönstret av kvinnorna som negativare inte fanns kvar för det nya systemet. Detta

betyder att det är kvinnorna som ligger bakom tendensen hos den totala användargruppen att

skatta användbarheten hos den nya designen som högre.

Vad det gäller åldersrelaterade skillnader i bedömningen av systemen skulle gängse

uppfattning om äldre som mer teknikovana och teknikfientliga kunna leda till ett antagande

om att en sådan skillnad existerar och att den kommer till uttryck genom att äldre personer

dömer systemen hårdare. Denna tendens fanns visserligen, men den visade sig inte vara

signifikant för någon av de punkter som adresserades. Om detta är en effekt av hur

försöksgruppens åldrar var fördelade eller om uppfattningen om existensen av en korrelation

mellan ålder och attityd till teknik är en myt går inte att avgöra utifrån de data som studien

genererade.

40


Precis som för värderingen av de två testade systemen framkom för användbarheten hos

datorsystem och walk-up-and-use-system i allmänhet inga negativa svar6. Av detta kan

utrönas att det, rent allmänt, står relativt bra till med användbarheten. Dock fanns det en

diskrepans mellan hur viktigt försökspersonerna ansåg att användbarhet är och hur de

upplevde den faktiska användbarheten. Detta är också ett viktigt resultat, då det bör innebära

att användarna efterlyser högre användbarhet hos enkla såväl som andra typer av datorsystem.

Vidare framgick att de tyckte att det går att ställa en rad användbarhetsrelaterade krav på just

enkla system, vilket är något som författaren anser bör tas i beaktande vid utvecklandet av

sådana.

I analysen kom det även fram att försökspersonernas 1) tillit till den egna förmågan att hantera

datorer, samt även 2) inställningen till att enkla tjänster digitaliseras och 3) känslan av

säkerhet när de lämnar ut personuppgifter, kunde ha varit högre. Det ligger nära till hands att

gissa att detta hänger samman med att de upplever att datorsystem inte besitter maximal

användbarhet och att dessa åsikter följaktligen skulle förändras i positiv riktning om

användbarheten ökade.

Analysen över kön och ålder gav, som redovisats, inga statistiskt signifikanta skillnader. Den

tendens som fanns hos männen att lita mer till den egna förmågan och att vara mer positiva än

kvinnorna vad det gäller användbarhet kan dock vara intressant att notera. Dock är det, som

nämndes ovan, svårt att spekulera i könsrelaterade skillnader. För det faktum att den äldre

gruppen 1) kände mindre tillit till den egna förmågan, 2) upplevde användbarheten som lägre,

3) var mer negativa till digitaliseringen av enkla tjänster och 4) kände sig osäkrare vid

utlämnandet av personuppgifter kan samma resonemang som för ålderrelaterade skillnader i

bedömningen av de två systemen föras.

6 Med negativa svar menas svar som ligger under 5 på Lickertskalan, det vill säga där användaren inte håller med.

41


5 Generell diskussion och slutsatser Föreliggande studie bestod i att användbarhetsutvärdera, designa om och utföra en ny

utvärdering av gränssnittet till Svenska Mässans entrékortsapplikation – ett system som

klassificeras som ett så kallat walk-up-and-use-system. Dessa steg har genomförts och

beskrivs i kapitel 3 (Utveckling av den nya designen) och 4 (Utvärdering av den nya

designen).

Vidare var syftet med studien att låta det praktiska arbetet illustrera att, och hur, det med

relativt enkla grepp är möjligt att uppnå en förbättring i användarnas subjektiva upplevelser av

ett system av just walk-up-and-use-typ. Att användarna faktiskt skattade användbarheten hos

den omgjorda designen som högre på en rad punkter framgick med all tydligt i utvärderingen,

vilket redovisades i avsnitt 4.3 (Resultat). Dessa resultat har författaren, som tidigare nämnts,

valt att tillskriva just det faktum att den nya designen var baserad på en

användbarhetsutvärdering i vilken användartester utgjorde ett centralt moment. Den moderna

forskningen inom användbarhet ger stöd för påståendet att användbarhetsutvärdering,

empirisk användbarhetsutvärdering och användarcentrerad design är fruktbara metoder som,

om de tillämpas på datorsystem i allmänhet, skapar en ur användbarhetssynvinkel bättre

produkt. I föreliggande studie har författaren, genom ett exempel, visat på att detta också

gäller när medlen som används är relativt enkla och när de används på ett walk-up-and-use-

system. Författarens förhoppning är att studiens resultat kan generalisera även till andra

representanter för denna systemtyp.

Den omgjorda designen är just en om-design. Den bygger på den ursprungliga designen,

exempelvis med i grunden samma färgval, upplägg och flöde. De förändringar som gjorts är

relativt små och rör saker som i vilken ordning uppgifterna på en och samma sida kommer,

förtydligande av information, att en svårbegriplig typ av meny bytts ut mot en enklare och

liknande. Ingreppen må vara mindre, men de är viktiga, då de bygger på potentiella

användares subjektiva upplevelser av systemet och också gav önskad effekt – ett system som

upplevs positivare av användarna. Förfaringssättet att utgå från den ursprungliga designen och

inte göra några stora förändringar valdes för att resultaten skulle kunna tillskrivas de metoder

som använts och inte en ren förändringseffekt.

42


Ett möjligt sätt att se på utvecklandet av den aktuella applikationen är att Svenska Mässans

och författarens arbete tillsammans utgör en iterativ designprocess. Av någon anledning

avslutades processen, från Svenska Mässans sida, redan i ett tidigt skede och det första steget

av användbarhetsutvärdering nåddes aldrig. Författaren tog, med detta synsätt, vid där de

tidigare utvecklarna slutade och utförde en omgång av användbarhetsutvärdering med en

analytisk och en empirisk fas. Föreliggande studie har visat att, genom tillförandet av endast

en iteration, uppnås ett märkbart bättre resultat. Tilläggas kan också att om hela processen

utförts av en och samma aktör i en och samma mjukvaruutvecklingsmiljö hade tidsåtgången

sannolikt varit mindre. Ett annat viktigt argument för att lägga vikt vid

användbarhetsutvärdering även i walk-up-and-use-sammanhang är att användarna faktiskt är

av den åsikten att användbarhet7 är viktigt, för såväl enkla system som mer komplexa (se

Tabell 8 och 9 under avsnitt 4.3).

Sammantaget leder denna diskussion författaren fram till att uppmana utvecklare av walk-up-

and-use-system att ta användbarhetsutvärdering i beaktande. Som visats finns det mycket att

vinna utan alltför stora ansträngningar. Förhoppningen är också att forskare inom den

akademiska världen i framtiden kommer att ägna denna typ av system större uppmärksamhet.

Walk-up-and-use-system påverkar många människors vardag och deras utbredning kommer

troligen att öka, ändå når deras användbarhet inte alltid upp till önskvärda nivåer.

5.1 Förslag till vidare forskning

Inom ramen för den här studien har ingen analys gjorts och ingen diskussion förts kring om

möjligheten för mässbesökaren att skriva ut sitt eget entrékort via Internet faktiskt bör ges och

vilka uppgifter som bör tas in från användaren, vilka av dessa som ska vara obligatoriska och

så vidare. Det skulle eventuellt vara relevant att fundera på saker som vad tanken med

systemet egentligen är, om det finns till för Svenska Mässans eller för användarens skull

etcetera.

Vidare finns det en del rena gränssnittsdesignaspekter som inte heller har tagits upp, till

exempel tillgänglighetsanpassning, översikt av den estetiska aspekten av designen och så

vidare, vilka skulle vara intressanta att studera i ett fortsatt arbete.

7 Observera att ordet användarvänlighet användes istället för användbarhet i enkäterna.

43


6 Referenser

6.1 Tryckta källor

6.1.1 Böcker Allwood, C. M. (1998). Människa-datorinteraktion – Ett psykologiskt perspektiv. Lund:

Studentlitteratur. Gulliksen, J. & Göransson, B. (2002). Användarcentrerad systemdesign: en process med

fokus på användare och användbarhet. Lund: Studentlitteratur. Kalén, T. (1997). Usability in Context: A Psychological and Social-Pragmatic Perspective.

Doktorsavhandling framlagd vid Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet. Monk, A., Wright, P., Haber, J. & Davenport, L. (1993). Improving Your Human-Computer

Interface. A Practical Technique. London: Prentice-Hall. Norman, D. (1988). The Design of Everyday Things. New York: Basic Books. Norman, D. & Draper, S.W. (eds.) (1986). User-Centered System Design. New Perspectives

on Human-Computer Interaction. Hillsdale, NJ: Lawrence Erlbaum Associates. Shneiderman, B. (1998). Designing the user interface: strategies for effective human-

computer-interaction. USA: Addison Wesley Longman. Wharton, C., Rieman, J., Lewis, C. & Polson, P. (1994). The Cognitive Walkthrough Method:

A Practioner’s Guide. I Nielsen, J. & Mack, R. (eds). Usability Inspection Methods. New York: Wiley and Sons.

Nielsen, J. & Mack, R. (eds) (1994). Usability Inspection Methods. New York: Wiley and

Sons.

6.1.2 Artiklar Chan, K.S. (2002). The Usability of Electronic Stores based on the Organization of

Information and Features. ACM SIGecom Exchanges, 3 (2), 28-36. Cockton, G. & Woolrych, A. (2002). Sale must end: Should discount methods be cleared off

HCI's shelves? interactions, 5, 13-18. Frese, M. & Hesse, W. (1993). The work situation in software development – results of an

empirical study. ACM SIGSOFT Software Engineering Notes, 3, A65-A72. Heinbokel, T., Sonnentag, S., Frese, M., Stolte, W., & Brodbeck, F. (1996). Don’t

underestimate the problems of userceteredness in software development projects – there are many! Behaviour and Information Technology, 4, 226-236.

44


Hughes Blackmon, M., Polson, P., Kitajima, M., Lewis, C. (2002). Cognitive Walkthrough for the Web. 2002 ACM conference on human factors in computing systems (CHI'2002), 463-470.

Karoulis, A., Demetriadis, S. & Pombortsis, A. (2006). Cognitive Graphical Walkthrough

Interface Evaluation. I Encyclopedia of Human Computer Interaction, 73-78. Idea Group Reference.

Lewis J.R. (1993). IBM Computer Usability Satisfaction Questionnaires: Psychometric

Evaluation and Instructions for Use, IBM Corporation, Technical Report 54.786. Molich, R., och Nielsen, J. (1990). Improving a human-computer dialogue. Communications

of the ACM 33, 3 (Mars), 338-348. Polson, P. & Lewis, C. (1990). Theory-based design for easily learned interfaces. Human-

Computer Interaction, 2-3, 191-220. Polson, P., Rieman, J., Wharton, C. & Olson, J. (1992). Usability Inspection Methods:

Rationale and Examples. Technical Report 92-07, Institute of Cognitive Science, Department of Linguistics, University of Colorado.

Rosenbaum, S., Rohn, J. A. & Humburg, J. A toolkit for strategic usability. Results form

workshops, panels and surveys. Proceedings CHI’2000, CHI Letters 1, 337-344. Wichary, M., Gunawan, L., Van den Ende, N., Hjortzberg-Nordlund, Q., Matysiak, A.,

Janssen, R. & Sun, X. (2005). Vista: Interactive Coffee-Corner Display. 2005 ACM conference on human factors in computing systems (CHI'2005), 1062-1077.

6.2 Webbaserade källor Mässans tidning: <www.webbtidning.se/mt/2005-05/redaktion.html>, nr 4, 2005 Usability First: <www.usabilityfirst.com>, läst den 27 oktober 2006 useit.com: Jakob Nielsen's Website: <www.useit.com>, läst den 10 januari 2007

45

http://www.webbtidning.se/mt/2005-05/redaktion.html

http://www.usabilityfirst.com/glossary

http://www.useit.com/


Bilaga 1

Bakgrundsinformation om försöksdeltagare nr ___ Ålder: ______ Kön: Kvinna Man Yrke, arbetsplats: ________________________________________________ ______ Arbetsuppgifter: _______________________________________________________ ________________________________________________

Vana vid datorer i allmänhet Hur ofta använder du en dator? Dagligen eller så gott som dagligen En eller ett par gånger i veckan Några gånger i månaden Några gånger i halvåret eller mer sällan Vad använder du datorn till? (Du kan kryssa i flera alternativ.) Internet Mail och/eller chat Ordbehandling Programmering Redigerar foton Spel Övrigt, nämligen: _______________________________________________________ _______________________________________________ Vilka program använder du... varje vecka? _______________________________________________________ _______________________________________________ varje månad? _______________________________________________________ _______________________________________________

Internet-vana Hur ofta använder du internet? Dagligen eller så gott som dagligen En eller ett par gånger i veckan Några gånger i månaden Några gånger i halvåret eller mer sällan

46


Vad gör du när du använder internet? (Du kan kryssa i flera alternativ.) Bankärenden Bokar eller beställer biljetter av olika slag Laddar hem musik och/eller film Mailar Nöjessurfar (t ex läser tidningar eller bloggar) Shoppar Söker information Övrigt, nämligen: ______________________________________________ Vilka sajter besöker du... varje vecka? _______________________________________________________ _______________________________________________ varje månad? _______________________________________________________ _______________________________________________

Attityd till datorer i allmänhet Tycker du att det är krångligt eller smidigt att använda datorer i allmänhet? Väldigt krångligt Ganska krångligt Varken krångligt eller smidigt Ganska smidigt Väldigt smidigt Hur ofta stöter du på problem när du använder datorer? Dagligen eller så gott som dagligen En eller ett par gånger i veckan Några gånger i månaden Några gånger i halvåret eller mer sällan Hur stor tillit känner du till din egen förmåga att hantera datorer i allmänhet? Väldigt liten tillit Ganska liten tillit Varken stor eller liten tillit Ganska stor tillit Väldigt stor tillit

Kunskap inom människa-dator-interaktion Har du någon erfarenhet eller utbildning inom interaktionsdesign, människa-dator-interaktion, kognitiv psykologi eller liknande? Nej Ja, nämligen: ____________________________________________________ _____________________________________________ _____________________________________________

47


Bilaga 2

Enkät 1

Försöksdeltagare nr: ___ Datum: ________

1.1 Jag känner stor tillit till min förmåga att hantera detta system.

Håller absolut inte med 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Håller absolut med

Kommentarer: _________________________________________________

_________________________________________________

1.2 Jag tycker, på det hela taget, att…

a. Systemet var lätt att använda.


Kommentarer: ___________________________________________

___________________________________________

b. Jag fick den information som jag behövde.


Kommentarer: ___________________________________________

___________________________________________

c. Det gick snabbt att registrera sig och skriva ut sitt entrékort.


Kommentarer: ___________________________________________

___________________________________________

d. Systemet var lätt att förstå.


Kommentarer: ___________________________________________

___________________________________________

48


e. Jag hade en känsla av kontroll över systemet.


Kommentarer: ___________________________________________

___________________________________________

f. Systemet var intuitivt.


Kommentarer: ___________________________________________

___________________________________________

g. Informationen som presenterades var klar och tydlig.


Kommentarer: ___________________________________________

___________________________________________

h. Det var jobbigt (frustrerande) att använda systemet.


Kommentarer: ___________________________________________

___________________________________________

i. Systemet var lättöverskådligt.


Kommentarer: ___________________________________________

___________________________________________

Stort tack för din medverkan! /Lina

49


Bilaga 3

Enkät 2 - Datorsystem i allmänhet

Försöksdeltagare nr: ___ Datum: ________

3.1 Jag känner stor tillit till min förmåga att hantera datorer i allmänhet.


Kommentarer: _________________________________________________

_________________________________________________

3.2 Med användarvänlighet menar jag …

____________________________________________________________________

____________________________________________________________________

_________________________________________

3.3 Det är viktigt att datorsystem i allmänhet är användarvänliga.


Kommentarer: _________________________________________________

_________________________________________________

3.4 Datorsystem i allmänhet är användarvänliga.


Kommentarer: _________________________________________________

_________________________________________________

50


3.5 Det är viktigt att enkla datorsystem i allmänhet, t ex bankomater eller biljettbokningssystem,

är användarvänliga.


Kommentarer: _________________________________________________

_________________________________________________

3.6 Enkla datorsystem i allmänhet är användarvänliga.


Kommentarer: _________________________________________________

_________________________________________________

3.7 I relation till mer komplexa system, som t ex Word eller en hel webbplats, är enkla system

användarvänliga.


Kommentarer: _________________________________________________

_________________________________________________

3.8 I relation till mer komplexa system, som t ex Word eller en hel webbplats, är det viktigt att

enkla system också är användarvänliga.


Kommentarer: _________________________________________________

_________________________________________________

3.9 Jag är positivt inställd till att enkla tjänster digitaliseras.


Kommentarer: _________________________________________________

_________________________________________________

51


3.10 Jag känner mig säker när jag lämnar ut personuppgifter, kontouppgifter o dyl.


Kommentarer: _________________________________________________

_________________________________________________

3.11 Man kan kräva av ett enkelt system att …

a. Man ska kunna känna att man kan lita på det.

b. Det ska vara lätt att använda.

c. Det ska vara lätt att förstå.

d. Det ska gå snabbt att utföra uppgiften.

e. Det ska fungera.

f. Det ska vara lättillgängligt.

g. Det ska erbjuda den support som man kan tänkas behöva.

h. Övrigt, nämligen: ___________________________________________

_____________________________________________________

_________________________________

Kommentarer: _________________________________________________

_________________________________________________

Stort tack för din medverkan! /Lina

52

lätt som en plätt? - göteborgs universitetsskkii.gu.se/educ/theses/ht2006/linas c-uppsats...

Documents