Barn på viftPå förskolan Vironniemi blir barnen fort världsvana då Tyskland, Litauen och Danmark står på schemat.

A K T U A L I T E T S M A G A S I N E T

2

TEXT: AXEL NURMIO

Den finska byråkratidjungeln upp-märksammas av många politiker inför valet. Vem är egentligen byråkratins offer? Enligt Centerns valprogram ska de minska på byråkratin så att företag och investerare ska ha det lättare att beviljas olika tillstånd.

Också Samlingspartiet och Socialdemo-kraterna vill minska på byråkratin på sitt sätt genom att göra anställningsprocesserna lättare för företagen. Det som politikerna ändå tycks glömma är den lilla människan. Hur ska vi vanliga dödliga veta exakt vad som bland annat FPA och Skatteverket vill med sina hundratals blanketter som faller ner i postlådan?

Hur ska en person som inte talar flytande finska eller svenska klara sig i den finska byråkratidjungeln? Partiernas mål om att minska byråkratin verkar begränsas till minskad byråkrati för företagen. Vi medborgare måste fortsätta fylla i alla

blanketter skrivna på svårförstått byråkrat-språk. Samtidigt tutar partierna ut att vi ska bli allt mer internationella och kunna ex-portera mer. Dessutom ska vi i interna-tionella mått mätt vara toppkunnandets land. Hur ska det vara möjligt om det redan är svårt att leva här då byråkrati-maskineriet gör det besvärligt för oss?

Företagen är heller inte oskyldiga då det gäller överdriven byråkrati då till exempel ett fast telefonabonnemang kan vara svårt att få.

Ett internationellt Finland kräver att både myndigheter och företag möjliggör att man smidigt kan använda sig av sam-hällets basfunktioner som till exempel FPA och Skatteverket. Internationalitet innebär också att vi är beredda att väl-komna andra hit i s tället för att bara själva försöka sälja vårt kunnande och våra produkter utomlands.

Republiken A4

De stora bovarna finns på andra håll. Det här är bara småpotatis om vi gnäller om

några kvitton här. Vi måste bli av med sådan här löjlig byråkrati.OSMO KOKKO (SANNF)RIKSDAGSLEDAMOTHELSINGIN SANOMAT 17.2.2015

Överflödig reglering ska skä-ras ner genomgående på alla verksamhetsområden. Om det stiftas en ny paragraf slopar vi två.SAMLINGSPARTIETS VALPROGRAM

Flaskhalsar som växande företag stöter på ska röjas undan. Det ska vara lättare att få finansiering och kunnig arbetskraft. Också beviljandet av lov ska bli smidigare. SOCIALDEMOKRATERNAS VALPROGRAM

Finland ska bli föregångare i ledningen av den offentliga sektorn, digitalisering, nedmontering av byråkratin och för experimentering.CENTERNS MÅL FÖR FINLAND ÅR 2025

DATUM: 4 mars 2015 ANSVARIG UTGIVARE: Lars Lundsten CHEFREDAKTÖR: Malin Öhman PRODUCENT: Mira Bäck REPORTRAR: Lukas Rusk, Axel Nurmio, Atte Österholm, Lina Raunio, Leo Sarling LAYOUT: Sanna Kankainen, Sara Ekstrand,

Erik Ståhl PÄRMBILD: Monica Ollas UTGIVARE: Svenska social- och kommunal-högskolan vid Helsingfors universitet

SLAGKRAFTIGT SAGT

3

Ingen signal– Det känns som om man inte blir tagen på allvar, säger Kevin Drain. Han flyttade hit år 2012 från Los Angeles, USA, och att leva utan finskt telefonabonnemang har varit besvärligt. Men lättare än att skaffa det.

TEXT & BILD: LUKAS RUSK

– Nej, vi kan inte sluta ett abonnemang med dig nu, säger expediten på DNA:s butik i Kampen till Drain. Han säger också att han inte vet varför det är så, datasystemet ger det svaret på Drains personuppgifter.

Helt samma sak fick Drain höra för tre år sedan, förutom att han då skulle vänta två år. Efter två år, ett fast jobb på Helsingfors universitet, socialskyddssignum, bankkonto och bostad har inget ändrats.

– Det har varit besvärligt, jag har alltså haft prepaid, säger Drain om att vara utan ett van-ligt abonnemang.

Prepaid blir dyrare, och det är jobbigt att ladda värde.

– Jag skulle också vilja ha en smarttelefon, för att kunna checka mina mejl medan jag är i rörelse, men jag har inte råd att köpa en tele-fon till fullt pris genast. Jag får heller inte göra ett avbetalningskontrakt, berättar Drain.

Cedrik Katsam, som är chef för abonne-mangförsäljningen på DNA målar ändå upp en annorlunda bild än expediten. Han vet inget om karenstider.

– Abonnemanget kan vara en kreditrisk, så vi kollar ifall kunden har fått betalnings-anmärkningar. Om så är fallet tar vi en sum-ma på några hundra euro som säkerhet före man påbörjar avtalet.

Men på diskrimineringsombudsmannens byrå bekräftar informatör Maria Swanljung Drains upplevelse.

– Det ska vara möjligt att kolla kredit-värdigheten. Om det inte går att kolla kan

företagen bestämma en karenstid på några år före man får ett abonnemang.

Drain säger att han inte fått några betal-ningsanmärkningar under sin tid i Finland.

Misstänksamhet och missförstånd är några av problemen man möter som immigrant. När Drain skulle skaffa ett bankkonto visste inte expediten ifall han kunde få ett konto, för att han inte hade ett finskt socialskyddssignum.

– En sådan regel fanns inte. Sen ville de också ha ett bevis på att jag studerade på uni-versitet, men när jag sedan hämtade ett intyg på studierätt dög det inte.

Drain fick ändå ett konto till slut. Men på immigrationskontoret och på universitetet var det inga problem.

– De privata företagen ser bara en som en riskfaktor. De sätter in en massa godtyckliga regler och krav, bara för att man är född i ett annat land, säger Drain.

Kevin Drain får ofta kommentarer för sin gamla telefon. Han skulle vilja ha en smartphone, men han får inte sluta ett avbetalningskontrakt med telefonföretagen.

4

F E A T U R EF E A T U R E

Köpenhamn, Vilnius, Berlin, Ita-lien. Det är några av de ställen dit Kro-nohagsbelägna daghemmet Vironnie-mis resor gjorts de senaste åren.

– Tanken är att barnen i den ål-dern har tillräckligt med mod för att börja undersöka världen, säger dag-hemmets föreståndare Anne Mann.

Den här våren ska förskolebarnen åka till Halmstad i Sverige för att be-söka ett avslutande evenemang för det nordiska utbildningsprojektet Nord-plus.

– Varje år har vi ett tema som vi följer hela året och som förskoleresan också tangerar. Det här året har vi läst barnböcker enligt Nordplus-projek-tet, säger Mann.

När daghemmet väljer destination passar inte vad som helst. Det ska fin-nas en sammanbindande länk.

– Det kan till exempel vara någons far- eller morföräldrar som fungerar som kontaktpersoner och som är med och planerar programmet. Och så har vi nästan alltid samarbetat med en lo-kal skola.

Enligt Jan-Erik Mansikka, som är universitetslektor i pedagogik, krä-

ver en lyckad resa att barnen förbe-retts väl. Mansikka undervisar vid barnträdgårdslärarutbildningen vid Helsingfors universitet.

– Om en längre tids verksamhet utmynnar i resan så bakas den in i programmet på ett pedagogiskt sätt. Det skapar trygghet då barnen inte bara plötsligt rivs upp ur sin omgiv-ning.

Annars finns risken att barnen drabbas av hemlängtan.

– Det är ovanligt att åka utomlands med så unga barn då de ska vara borta från sina föräldrar under så pass lång tid, säger Mansikka.

Patricia Högnabba är en av för-äldrarna som haft ett barn på Viron-niemis resa. Hon tycker att ”förskole-äventyret” är ett mycket bra koncept.

– En av tankarna bakom resan är att man i daghem och skola inte ska träna sig för att bli vuxen, utan kunna leva livet redan som barn, säger hon.

Högnabba medger att det nog är lite nervöst att skicka iväg sina barn. Hon litar ändå på personalens profes-sionalitet.

– Ibland tänker jag att de till och

med är bättre än jag själv, säger Hög-nabba.

Patricia Högnabbas dotter, f emår-iga Axa, ska åka iväg på förskoleäven-tyr våren 2016. Hon har inte hört så mycket om resan ännu men vet precis vart hon vill och inte vill åka.

– Absolut inte till Egypten, där är det jättekallt på nätterna. Egentligen skulle jag vilja flytta till Manchester för där får man gå i skola redan som femåring, säger hon.

Vironniemis verksamhet är Pa-tricia Högnabba överlag mycket nöjd med. Speciellt tycker hon att persona-lens självuppoffring är beundransvärd. Även det täta samarbetet med föräld-rarna får beröm.

Också Anne Mann tycker att sam-arbetet med föräldrarna har varit fruktsamt. Hon talar till och med om ett tydligt uppfostringspartnerskap mellan barnens föräldrar och dagis-personalen. Mann är som förestånda-re också nöjd med sin personal.

– Vi går ganska långt i våra upp-fostringsmetoder. Vi försöker alltid hitta på nya sätt att göra saker, säger hon.

Äventyret

F E A T U R E

En av tankarna bakom resan är att man i daghem och skola inte ska träna sig för att bli vuxen, utan kunna leva livet redan som barn.PATRICIA HÖGNABBA

Förskolebarnen på daghemmet Vironniemi åker varje år på en 4–5 dagar lång utlandsresa tillsammans med dagispersonalen. TEXT: ATTE ÖSTERHOLM, MIRA BÄCK · BILD: MONICA OLLAS

5

F E A T U R E

På Vironniemi daghem har man en annorlunda uppfostringsfilosofi. Axa Högnabba och hennes kamrater ska uppleva världen.

6

Många läser gärna dagens nyheter i mobilen eller på läsplattan. Men gäller trenden också för böcker? Under mars månad visar Kajsabiblioteket en utställning om bokens brytningstid.

TEXT: LINA RAUNIO

Vår uppfattning om boken förändras i takt med digitaliseringen. Utställningen The Mo-nograph diskuterar i vilken form akademisk forskning kommer att publiceras. E-böcker säljer långsamt i Finland och är än så länge dyrare än den traditionella boken.

– Det är en hel djungel av licenser runt e-böckerna, säger Marlene Lundin, informa-tiker på Svenska handelshögskolans bibliotek.

Lundin ser e-böckerna som något som förlagen tjänar på, medan biblioteken står för distributionen.

– Vi kan knappt tala om någon e-boks-

marknad i Svenskfinland, säger Mari Koli, förlaget Schildts & Söderströms vd. Vi har aldrig gett ut bara en e-bok. Det är inte heller något som våra författare har bett om, fort-sätter Koli.

Bibliotek köper in licenser för distribution av e-böcker. En ensam användares e-bok kan kosta 250-450 euro, en vanlig e-boks licens för flera användare kostar mellan 100-400 euro. E-bokens författare eller förlag kan ta ner bokens länk från nätet och då finns den inte längre tillgänglig, trots licensen.

Enligt Smockas gallup med över 100 fin-landssvenska studerande väljer 94 procent av deltagarna pappersboken framom e-boken.

– Jag kan inte läsa långa texter på dator, dessutom är pappersböckerna mysigare att kura ihop sig med och en skön avkoppling från smarttelefonen, säger en av de som sva-rat på gallupen.

Genom plakat och uppställda böcker för utställningen The Monograph fram en tve-tydig tes. Den traditionella bokens form anses inte utveckla vårt sätt att skapa och pub licera nytt material, men även att utgivningen av en printbok ger mer status. Den kräver hög kvalitet i sitt innehå ll och därför uppehålls en hög standard.

– Det tar längre tid för skönlitteraturens läsare att digitalisera sig, medan facklittera-turen blir elektronisk snabbare. Du kan inte läsa en e-bok på din läsplatta på stranden lika lätt som en pocketbok, säger Lundin.

I Finland tror man att försäljningen av e-boken kommer att öka, utan att skuffa un-dan pappersboken.

– I USA trodde man att e-boken skulle äta upp den gamla printboken då försäljningen sköt i höjden, men nu har försäljningen stan-nat på en stadig nivå, och så kommer det sä-kert också att gå i Finland, säger Koli.

Bundet är bäst

När du hör den här signalen är det dags att vän-da blad. Men hur bläddrar du?ILLUSTRATION: SANNA KANKAINEN

101/108 finlandssvenska studerande väljer hellre pappersboken än e-boken.

7

Gatumat och snabbmat blir allt mer po-pulärt. Utbudet på snabbmat har ökat under de senaste åren. Också klassi-kerna hamburgare och hot dog görs allt mer kreativt. Vad är hemligheten som gör gamla klassiker så populära?

TEXT: AXEL NURMIO

Hamburgare har under den senaste veck-an fått en hel del spaltutrymme i medier. I Lappträsk byggdes på tisdagen en nästan fem meter hög hamburgare. Helsingin Sanomats Nyt-bilaga publicerade i sitt senaste nummer en utredning där de letade efter Helsingfors bästa hamburgare. I vår kommer hambur-gerkedjorna i Helsingfors att få en österbott-nisk utmanare.

Friends and brgs marknadsför sig genom att sälja hälsosamma hamburgare. De strä-var efter att skaffa ingredienser utan tillsats-

ämnen. Just nu är Friends and brgrs verk-samma endast i Jakobstad, men de ska öppna en restaurang i Helsingfors i början av april.

– Snabbmat är inte lika med skräpmat. Så länge ingredienserna är bra blir också maten fräsch och lockande, berättar Kaj Fagerholm som är styrelseordförande för bolaget bakom Friends and Brgrs.

Också hot dog betyder i dag annat än korv i bröd med lite ketchup och senap. Bland an-nat specialkorv, pulled pork och såser av alla de slag smaksätter hot dogen så att vi kan njuta av snabbmat som smakar annat än fri-tyr och salt.

Jonna Kuokka som är kökschef på Kaar-tin hodari&hummeri berättar att snabbma-tens standard har blivit bättre under de se-naste åren.

– Man behöver inte gå via McDonalds mera då man går hem eftersom det finns så

många bra ställen där man får gatumat, sä-ger Kuokka.

Kuokka tror att snabbmat har blivit po-pulärare i och med att många under svårare ekonomiska tider vill köpa lite billigare mat som ändå smakar bra.

– Det är trevligt att kunna äta god mat för en knapp tia istället för att betala sig sjuk på en liten portion gourmet, säger Kuokka.

Vad är då det bättre valet, hamburgare el-ler hot dog?

– Hot dog är lättare att äta. Den är ock-så mera mångsidig då det går att lägga mera fyllning i den utan att spilla ut allt innehåll, säger Kuokka.

Storleken är hamburgarens fördel. – Hamburgaren är mera en måltid med-

an hot dog är mera av ett mellanmål, säger Fagerholm.

Både Fagerholm och Kuokka är ense om att det ena inte utesluter det andra.

Rätt med bettBILD: FRIENDS AND BRGRS

Hot dog och hambur-gare höjer sin status som restaurangmat.BILD: OSCAR ÖHMAN

8

Din vän bananenHur ofta är det som du äter din banan och inser att den kunde vara godare, eller använ-das till annat? En större sanning finns inte och här finns fyra punkter som hjälper er med denna återkommande tanke.

1. Bananen kan användas för goda natur-liga pannkakor. Mosa en banan och blanda med två ägg. Kasta blandningen i en stek-panna med lite olja eller smör och vips har du goda och helt naturliga pannkakor. För en fulländad bananpannkaksupplevelse kan de serveras med lite blåbärssylt.

2. Om du hellre föredrar glass kan du ski-va upp fyra bananer på en bricka, frysa ned dem och sätta dem i en mixer. Lägg till en skvätt mjölk och vips har du en ny bästa vän på en varm dag. Sås enligt egen smak rekom-menderas.

3. Börjar ditt hår bli torrt? Mixa ner någ-ra bananer, massera in dem i håret, låt stå en stund och skölj. Vilken glans! Naturligare än detta kan hårprodukter knappt bli. Om det blir över kan du gå tillbaka till punkt 1.

4. Är ditt gamla silversmycke, ring eller sked smutsigt? Sätt några bananskal i mixern och doppa ditt smycke i det medan du bor-star med en gammal tandborste och skölj i vatten för att bli av med bananen. Fungerar med allt gjort av silver!

Sju dagar till domenHar du tråkigt? Liksom just nu? Har du länge letat efter en underhållande tv-serie men inte riktigt hittat den rätta? Har du också fått nog av att titta på samma gamla tv-serier som sträcker ut sig tiotals säsonger långa, el-ler är du bara inte med i hypen kring Game of Thrones och House of Cards? Då har jag hittat något för dig!

Webb-serien Wingman är en provokativ, hysterisk rolig serie om Scott som köper ett dagen efter-piller åt sin flickvän Becky efter att de haft oskyddat sex. Strax efter detta dyker en oförskämd och fundamentalistisk ängel upp och dömer detta som en grav synd. För att rädda sin flickvän Becky från evig för-dömelse, tvingas nu Scott fortplanta sig med sju kvinnor på sju dagar.

Wingman är en modig serie som tar upp ett samhälleligt problem med hjälp av komik. Jag kommer inte ihåg en serie som fått mig skratta lika mycket som denna. Det här är nytänkande filmskapande i allra högsta grad. Alla kan tolka serien på sitt sätt och det är där som det fina ligger. Den här serien passar utmärkt som webb–serie. Avsnitten är kor-ta, 3-6 minuter, vilket gör serien intensiv och tidseffektiv. Kolla in Wingman på Youtube–kanalen Spaceboyproductions, NU!

Bild: Spaceboy Productions

Ord om mord1999, Baltimore. Aderton år gamla Hae Min Lee försvinner. En månad senare hittas hon död, begravd i Leakin Park nära hennes skola. Hennes expojkvän Adnan Syed (på bild) arresteras, och blir dömd till livstids fängelse. Sarah Koenig börjar 2014 undersöka fallet. Så börjar den fenomenala poddserien Serial.

Under tolv episoder gräver Koenig i lådor med gammalt rättegångsmaterial, pratar med folk, iscensätter brottsdagen etc. Man tänker deckare, men: det här är på riktigt. Inget är en-tydigt. Vittnen ändrar sina berättelser och är motstridiga. Och det är 15 år sen brottet. Det enda som är säkert är att någon ljuger. Och det är spännande.

Serial var nummer ett på Itunes poddlista flera månader efter piloten. Serien har fått be-röm för att ge en nyanserad bild av de inblan-dade. Det blir också intressant då Koenig fått jobba ett helt år med historien. Podden finns på serialpodcast.org och går också att hitta via de flesta podcastappar till smarttelefoner.

Bild: Serial

Freddie AnderssonVideoreporter Oscar Öhman

Videoreporter

Lukas RuskTidningsreporter