magasinet - webproof.comviewer.webproof.com/pageflip/277/113301/files/aga...för hur de år 2030 ska...

Leda

re

Just nu sitter jag och tittar ut genom fönstret och gläder mig åt att våren äntligen kommit.

I det här numret av Magasinet fokuserar vi på miljö. Jag ska inte sticka under stol med att jag är rätt stolt över de många spännande projekt och produkter där AGA på olika sätt är delaktiga och bidrar till olika miljölösningar.

AGAs satsning på flytande naturgas (LNG) är just ett sådant projekt. Genom att bidra till utveckling-en av en infrastruktur för LNG och tillhandahålla LNG, gör vi det möjligt för både industri och sjöfart att satsa på en mer miljövänlig energianvänd-ning. Vårt senaste tillskott i satsningen, bunker-båten Seagas, döptes nyligen under en högtidlig ceremoni. Seagas kommer dagligen att förse M/S Viking Grace med flytande naturgas då fartyget ligger förtöjt vid Stadsgården. Det sker via en helt ny unik lösning som innebär att bunkringen sker från fartyg till fartyg.

Biogas är också en tydlig satsning för ett mer hållbart samhälle. I det här numret kan du läsa om hur vårt mat-avfall kan bli till miljövänlig energi som ex bilbränsle.

Det är inte bara som enskilda företag vi kan satsa på ett hållbart samhälle. I reportaget om Kemiföretagen i Stenungsund berättar Caroline Olsson hur företagen i Kemiklustret i Stenungsund tagit fram en tydlig vision för hur de år 2030 ska vara navet för tillverkning av hållbara produkter inom kemiindustrin. Ambitionen är att ha en verksamhet som är baserad på förnybara råvaror och energi och bidrar till ett hållbart samhälle.

För att vara säkra på att vi inte ska bli bortglömda i framtiden så var AGA med och levererade argongas till projektet A Day. Projektet resulterade i en tidskapsel som innehåller hundra tusen bilder från hela världen och som bevaras för kommande generationer.

Allt är inte alltid så nytt som vi tror och faktum är att AGA redan vid första världskriget utvecklade gasbilar. I vår historiska tillbakablick berättar vi mer om AGAs acetylengasbilar.

Jag önskar er alla en förhoppningsvis lång och skön vår och sommar. Ha en trevlig läsning!

Stefan PetersonMarknadsdirektör Sverige

Vill du prenumerera på Magasinet i digital version istället för tryckt tidning? Maila [email protected] och märk med Digital prenumeration. Ange mailadress/-er för prenumerationen.

Magasinet digitalt?

0608

32

22

04 KorT och goTT

06 ProfILEN ANKI RASMUSON

08 Seagas redo att bunkra LNG

11 Uffe tipsar

12 TEMA MILJÖ AGAs mijöarbete bygger på samverkan

13 TEMA MILJÖ Slipp huvudvärken med MISON®

14 TEMA MILJÖ Rent hus hos Getinge

16 TEMA MILJÖ Naturgas - ett naturligt miljöval för Studsvik

18 TEMA MILJÖ Sopor kan ta dig långt

20 TEMA MILJÖ Miljövision för Kemiföretagen i Stenungsund

22 TEMA MILJÖ Scania satsar på hållbara transporter

25 SÄKErhET Syrgas och fett

26 EN DAg PÅ JoBBET ROC-center i Avesta

28 Grab&Taste fixar fryst snabbmat

30 gASLÄrA Helium

31 AGA-argon bevarar för framtiden

32 Full gas med nitrogen

34 SÅ fuNKAr DET Plasma

35 hISTorIA Acetylenbilar

Magasinet är en tidning från AGA. AGA tillverkar och marknadsför industrigaser och specialgaser för olika ändamål. AGA ingår i Linde Group.

Magasinet ges ut två gånger om året.

utgivare: Stefan Peterson chefredaktör: Cecilia Rudengren grafisk formgivare: Highlight A/S

Beställ tidningen genom:[email protected]

AGA Gas AB, 181 81 Lidingö, Sverige Tel +46 (0)8 706 95 00www.aga.se

14

® GENIE, AQVIA, MISON OCH ECOVAR är The Linde Groups registrerade varumärke.

GENIE® GASfLASkA LANSERAS

För andra året i rad är AQVIA®kolsyremaskiner de bästa på marknaden. Förra TT Spektra lät Wise Guide (konsumenttester och produktguider) testa kolsyremaskiner på den svenska marknaden.

Bäst i test blev AGAs AQVIA®Exclusive. Marknadens mest prisvärda kolsyrema-skin är också från AGA, AQVIA®Balance.

Läs mer om AQVIA och tester på myaga.se

I Stora Sköndal söder om Stockholm har Healthcare-divisionen inom AGA Gas AB öppnat en klinik för patienter i behov av andningsstöd. Kliniken erbjuder en vårdnivå mellan traditionell intensivvård och vanlig vårdavdelning. Fokus ligger på rehabilitering och tanken är att miljön ska vara så hemlik det bara går utan att

göra avkall på vårdkvalitet och hygien-krav. REMEO är ett globalt koncept – idag finns det 25 kliniker i sju länder. Första patienterna togs emot i slutet av januari och kliniken invigs den 14 mars med ett Nordiskt symposium där vården av den här patientgruppen kommer att diskuteras utifrån ett Nordiskt perspektiv.

REMEO STOCKHOLM – klinik för patienter i behov av andningsstöd och rehabilitering

AQVIAbäst i test

04 KorT och goTT

AGA lanserar en helt ny serie gasflaskor – GENIE® – som är enkla att använda, ergo-nomiskt utformade och tekniskt avancerade. Gasflaskorna innehåller större mängd gas, väger mindre jämfört med andra modeller och har en inbyggd digital mätare. GENIE-serien utsågs nyligen till guldvinnare i IF Product Design Award 2012.

Gasflaskorna i GENIE-serien består av ett kolfiberförstärkt tryckkärl som är inneslu-tet i ett robust, lätt och återvinningsbart yttre skal i plast. Flaskans diameter är stor, vilket gör att den står stadigt. Speciella regulatorer har tagits fram för att ge flas-korna maximal säkerhet och prestanda.

De är utformade för att passa till flaskans handtag, vilket både ger ett bra skydd och minskar kundens potentiella kostnader för utbyte. En robust hjulbas gör det enkelt att transportera flaskan.

Gasflaskorna i GENIE-serien har 300 bar fyllnadstryck och finns i två storlekar – 10 och 20 liter.

Läs mer om GENIE-serien på aga.se eller skanna koden och se filmen.

Skanna koden och se filmen.

magasinet | nummer 1 | 2013

Linde har inlett ett samarbete med Marquard & Bahls dotterbolag Bomin, ledande leverantör av marint bränsle, i ett projekt för flytande naturgas (LNG) i den europeiska maritima sektorn. Målet är att etablera en leveranskedja för LNG och därmed säkerställa leveranser av ett pålitligt, säkert och miljövänligt bränsle till rederier och operatörer. fartygsutsläppen inom Emission Control Areas (ECAs) måste reduceras ytterli-gare till den 1 januari 2015, och tvingar rederier att minska svavelutsläpp.

Med tanke på regelverkens ökande krav erbjuder LNG en attraktiv lösning. Bomin och Linde kommer att dra nytta av varandras kunskap och erfarenhet av LNG. Linde har mångårig erfarenhet av kryoteknik, medan Bomin har erfaren-het av handel med marin bunkerolja och verksamhet. Samarbetet kommer att resultera i bunkringsanläggningar i ett antal viktiga hamnar inom (ECAs) i nordvästra Europa. Men först måste bunkringsmöjligheter etableras.

AGAs fordonsgassatsningar har fram till nu fokuserat på tankställen för person- och distributionsbilar. Nu satsar AGA även stort på bussar och tyngre lastbilar. Under sommaren kommer AGA öppna två nya bussdepåer. En i Göteborg i samarbete med keolis som ska för-

sörja 95 bussar och en i karlstad tillsammans med förenade buss i karlstad (fBk) som ska försörja 60 bussar. Under hösten öppnar AGA sin tredje tankstation med flytande fordons-gas i Örebro. De tidigare två stationerna ligger i Stockholm och Järna.

Linde tar LNg-kontrakt

ÖKAD SATSNING På FORDONSGAS

Mo I rANA fÅr AgA-ANLÄggNINg AGA fortsätter att etablera luftsepara-tionsanläggningar i Norge. AGA har ingått ett långsiktigt avtal med Celsa Armerings-stål AS i Mo i Rana om en ny anläggning som ska leverera oxygen och nitrogren via pipeline till deras produktionsanlägg-ning.

- Genom att bygga en ny luftseparerings-enhet (ASU) vid Celsa, kan vi garantera en förutsägbar och säker leverans av kväve och syre. Dessutom har vi tillverknings-anläggningar på Tjeldbergodden och i Sverige och finland för att komplettera om det behövs, säger Jostein Thomassen, chef för Sales & Marketing at AGA Norge.

- för oss är AGA ett naturligt val, säger Celsas verkställande direktör Carles-Rovira. - Celsa har den största återvin-ningsanläggning i Mo i Rana, och för oss är det viktigt att ha en leverantör som förstår våra behov och kan ge en trygg och säker leverans.

05KorT och goTT

Angående artikeln om brinnande stål i förra numret hörde en läsare av sig med ett intres-sant fall som vi gärna vill dela med oss av.

”Läste just igenom senaste numret av AGA magasinet. Jag hittar alltid rolig och intres-sant läsning där. Som t.ex. Bo Williamssons generellt korrekta artikel om oxidation av stål där jag också kände att jag ville dela med mig av ett intressant specialfall där stål faktiskt brinner under ”normala” förhål-landen. Om man öppnar en, under Argon förseglad, burk med nanopulver, av t.ex. järn, så kommer den stora ytan hos pulvret leda till ett självunderhållande oxidations-förlopp med så kraftig värmeutveckling att lågor slår upp ur burken.”

Tack för trevlig läsning

Mvh Richard Karmhag

INTrESSANT oM BrINNANDE STÅL


Med fokus på resultat, inspiration, engagemang och teamkänsla leder Anki Rasmuson 170 medarbetare på Bulk Tonnage Make.

Text: Rose-Marie Hertzman, Cecilia Rudengren. foto: Cecilia Rudengren

förklara vad ni gör på Bulk Tonnage Make Vi producerar luftgaser, vätgas och koldioxid för kunder inom metallurgi, pappers- och massa-sidan, livsmedel men också läkemedelskunder. Vi ser till att våra rörledningskunder får sin gas och att det finns flytande gaser i våra lager-tankar, så att Bulk Tonnage Deliver i sin tur kan transportera ut gasen till våra anläggningar och vidare ut till våra kunder.

Vad är din roll som chef på Bulk Tonnage Make?Jag har ansvar för att våra anläggningar rullar och går och att produktionen är så kostnadsef-fektiv som möjligt. I det ligger också det viktiga arbetet att säkerställa att det sker på ett säkert sätt så att ingen kommer till skada. Vare sig våra medarbetare, kunder eller naturen.

Hur ser du på ledarskap?Gott ledarskap bygger på inspiration, engage-mang och kommunikation - men också att se sina medarbetare, att kunna lyssna och att inse att det är teamet som kan åstadkomma ett bra resultat.

En bra ledare ska vara resultatdriven men samti-digt ha förmågan att få medarbetarna att samar-beta, att dra åt samma håll och känna arbets-

glädje och då är värden som empati, relationer och lyhördhet viktiga. För mig har det spelat en stor roll att mina chefer, som alla har varit re-sultatdrivna också har varit omtänksamma. Det har varit viktigt för mig personligen och också karriärsmässigt. De har lyssnat, varit tydliga och öppna men också ställt krav. Jag försöker leva upp till de egenskaperna i min chefsroll.

Hur tänker du kring rekrytering?För att klara konkurrensen behöver vi medarbetare med olika erfarenheter och perspektiv. Därför är det viktigt att vi vidgar rekryteringsbasen och fokuserar på att få in fler kvinnor i verksamheten. Nu måste vi fundera på hur vi ska kunna attrahera dem, säger Ann-Christina Rasmuson, chef för 170 medarbetare på Bulk Tonnage Make.

Vad driver dig?Jag är sen barnsben ”fostrad” i en miljö där man ska göra sitt bästa, vara rak och ärlig. Allt det här har jag naturligtvis med mig i min nuvaran-de roll där drivkrafterna är kopplade till det som produktionen handlar om. Att det är säkert, tillförlitligt och effektivt. Att vi levererar rätt kvantitet, rätt kvalitet, i tid och vid rätt tillfälle.

Att kunderna är nöjda och känner att de kan lita på oss. Men det är också viktigt att det är roligt på jobbet och att mina medarbetare trivs. Det gäller att man har en bra balans.

Vad tycker du är mest stimulerande med ditt jobb?Mina kompetenta medarbetare och teamkäns-lan när vi åstadkommit något riktigt bra och att det uppskattas av såväl kunder som företags-ledning, då känns det riktigt bra.

Hur många år har du jobbat på AGA?Jag läste till kemiingenjör på KTH och började jobba som processingenjör på AGA 1982. Sen slutet på 80-talet har jag jobbat på olika posi-tioner som projektledare både inom och utanför företaget fram till 2000 då jag tackade ja till att bli chef för Bulk Tonnage Make. De här 12 åren har gått fort och det har varit väldigt roligt.

Har du något drömprojekt i privatlivet?Ja, att bygga en bastu på vårt sommarställe! Det är där familjen samlas för att umgås och hämta energi. Men vi gillar också att resa och dröm-mer om att någon gång göra en längre resa med stopp i Australien, Nya Zeeland och på Bali. MEN det viktigaste är att man lever här och nu!

06 ProfILEN

Anki

Rasmuson


07ProfILENmagasinet | nummer 2 | 2012

Gott ledarskap bygger på inspiration, engagemang och kommunikation

Titel: Chef Bulk Tonnage MakeAntal år på AGA: 28 årUtbildning: Kemiingejnör KTHDrömprojekt: Långresa och bygga en bastu på sommarstället

fAKTA

8

Seagas redo att bunkra

I mars döptes AGAs bunkerbåt Seagas, som ska leverera flytande naturgas (LNG) till Viking Line. - Vi har inte bara byggt en båt utan en infrastruktur, säger Jonas Åkermark, projektansvarig på AGA.

Text: Cecilia Rudengen foto: karl Gabor


9

Världens första bunkerfartyg för LNG (flytande naturgas) döptes i mars av Helena Bonnier, styrelseordförande i Stockholms Hamnar under närvaro av

bland andra infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd vid en traditionsenlig dopcere-moni i Stockholm.

- Våren 2012 beslutade regeringen att stödja det som då var en TEN-T ansökan om ett LNG-bunkerfartyg. Ett år senare är fartyget döpt och kan bli ytterligare en komponent för en konkurrenskraftig sjöfart med kvalitet,

säkerhet och en tydlig miljöprofil, säger Catharina Elmsäter-Svärd.

ETT uTVEcKLINgSProJEKTJonas åkermark,projektägare på AGA, är nöjd med hur hela projektet har genomförts:

- Johan Lilliesköld har som delprojektledare varit en helt ovärderlig nyckelspelare. Vår partner Sirius shipping har bidragit med stor kunskap kring oljebunkring. Det gäller att hitta en partner som kan allt om existerande metoder innan det går att

börja utveckla nya. I Sirius shipping fann vi den kompetensen och erfarenheten som krävdes för att utveckla bunkringsfartyg för LNG. Projektet har tagit något längre tid än planerat men en stor anledning till det är att vi har arbetat med både produktion och projektering samtidigt och förutsättningarna har ändrats längs projektets gång. Men så är det när man utvecklar något för första gången, då finns det inga referenser.

SEAgAS - VÄrDSuNIK LÖSNINgLNG-bunkerfartyget Seagas är det första i sitt slag i hela världen, och är klassat enligt samma

Skanna koden och se filmen.


10

regler som gäller för oceangående LNG-tankers. Bunkerfartyget kommer dagligen att leverera mellan 60-70 ton LNG till Viking Lines nya kryssningsfartyg M/S Viking Grace när fartyget ligger förtöjt vid Stadsgården i Stockholm. Bunkringsprocessen tar knappt en timme och sker från fartyg till fartyg via ett helt nytt sätt att bunkra drivmedel. Seagas är stationerad vid Loudden i Stockholm.

- LNG innebär stora miljömässiga vinster i jämförelse med traditionellt maritimt bränsle. Det är glädjande att vi tack vare LNG-terminalen i Nynäshamn och vårt specialbyggda bunkerfar-tyg Seagas kan bidra till den infrastrukturlösning

som gör det möjligt för M/S Viking Grace att bunkra LNG från fartyg till fartyg i Stockholms hamn, säger Jan Bäckvall, VD AGA AB.

LNg-TErMINALEN I NyNÄShAMNNaturgasen som används som drivmedel för M/S Viking Grace kommer från AGA:s LNG-terminal i Nynäshamn. Terminalen, som är Östersjöns första och tillika Sveriges största terminal för flytande naturgas, togs i drift för snart två år sedan och har en lagringskapaci-tet på 20 000 m3. LNG-terminalen är mel-lanlagring för den flytande naturgasen som fraktas vidare ut till kunderna med tankbil eller via rörledning.

Vi har inte bara byggt en båt utan en infrastruktur

oM LN

g

Naturgas är en brännbar blandning av gasformiga kolväten. Naturgasen är färglös, gift- och luktfri – och är lättare än luft. Huvudbeståndsde-len, cirka 90 procent, i den kemiska sammansättningen är metan. När naturgas kyls ner till -162 grader övergår den från gas till vätska och volymen minskar cirka 600 gånger. Detta gör att man kan frakta mer energi per volymenhet jämfört med om man hade fraktat naturgasen i gasform. Vätskan kan sedan för-ångas och användas som naturgas.

LNG ger stora miljöfördelar jämfört med traditionellt maritimt bränsle; koldioxidutsläppen minskar med 20 – 30 procent, utsläppen av svavel och skadliga partiklar försvinner helt och utsläppen av kväveoxider blir markant lägre.


11

HåLL TäTTDen vanligaste orsaken till olyckor i samband med gasolgrillning är utan tvekan läckage i slangar och anslutningar. Det är väldigt viktigt att, minst en gång om året men gärna fler, kontrollera att det inte finns några läckage. Detta ska helst göras med en tryckmätare eller en läckindikator. Har man inte tillgång till en sådan fungerar det jättebra att pensla in såväl anslutningar som slangar med såpvatten, bubblar det har du läcka-ge. Smart va? Upptäcker du att du har torrsprickor i slangarna måste de bytas ut omedelbart!

HÖGER BLIR VäNSTERNågot som förvirrar många som är nya inför uppgiften att grilla med gasol är att flaskven-

tilen är vänstergängad. När man ska skruva upp eller åt anslutningen ska man alltså tänka tvärtemot vad som är vanligt när man till exempel ska skruva i skruvar. I värsta fall kan felaktig hantering leda till att ventilen blir otät och därför börjar läcka gasol.

STåENDE, STäNGD OCH SKyMDNär gasolflaskan inte används ska den alltid förvaras stående, annars finns det risk att säkerhetsventilen, som förhindrar att flaskan sprängs vid brand, inte fungerar som den ska. Ventilen ska alltid vara ordentligt stängd, om den inte är det kommer det ga-ranterat att läcka ut gasol. Tänk dock på att inte skruva åt ventilen för hårt, sluta direkt

när det nyper till! Flaskan ska förvaras skug-gigt och avskilt för att förhindra upphettning och eventuella skador.

KONTROLLERA OMGIVNINGENGlöm inte bort att det är samma regler som gäller vid gasolgrillning som vid traditionell grillning. är det grillförbud ska det respekteras, och även om det inte är ett uttalat förbud men du vet med dig att marken är torr bör grillen undvikas. Tänk också på att flytta eventuella lättantändliga objekt innan du sätter igång. En av de viktigaste sakerna att tänka på, som i många fall förbises, är att gasolflaskan aldrig får utsättas för stark värme. Därför ska flaskan inte stå under eller i direkt närhet av grillen.

Uffe tipsarSommaren närmar sig med stormsteg och i samband med det börjar de självklara grillarna komma fram. Fler och fler grillar med gasol men tyvärr ökar även olyckorna i antal. Här kommer Uffe med några enkla tips som definitivt kan hjälpa dig att undvika olyckor.

Text: Jessica Ohlsson foto: Jonas Böttiger


AgAs miljöarbete handlar om samarbete, information och påverkan

På AGA arbetar vi med miljö på flera sätt och vi påverkar genom samarbetet med kunder och leverantörer men också via näringslivsorganisationer genom att infor-mera förtroendevalda politiker om alternativa miljö-

lösningar. Ett exempel på projekt där vi arbetar tillsammans med andra företag och Stockholms Stad är CleanTruck. Projektet delfinansieras av EU och går ut på testa och demonstrera nya sorters miljölastbilar och etablera förnyelsebar drivmedels-försörjning. Stockholms Stads miljöförvaltning, AGA och IDS samarbetar med Scania, Volvo och Mercedes med ambitionen att driva på utvecklingen av miljöanpassade lastbilstransporter

AGA har gått ihop med ett flertal andra enrgiintensiva företag och bildat vindkraftsföretaget VindIn. Tanken är att hitta lämp-liga platser att utveckla, bygga och driva vindkraftverk på för att kunna leverera miljövänlig el till ägarföretagen. Ambitionen är att inom fem år starta projekt som under ett normalår kan producera en terawattimme (TWh) vindkraft, vilket motsvarar ungefär 50 000 eluppvärmda villor. Genom att producera egen el kan vi få bättre kontroll på våra egna energikostnader. Det är en långsiktig satsning där vi kan förena miljömedvetenhet och ekonomi.

AGA deltar också sedan starten i Energimyndighetens PFE, Programmet för Energieffektivisering. Under PFE-programmets första femårsperiod (2004-2008) genomförde AGA åtgärder som resulterat i en el-besparing på cirka 19 GWh årligen, vilket motsvarar ungefär 1000 eluppvärmda villor.

Bulk- och flasktransporter till kunder är en betydande del av verksamheten inom AGA. Därför har vi stort fokus på just transportdelen. Vi arbetar aktivt med att minimera AGAs miljö-mässiga påverkan genom att förbättra vår ruttplanering samt ställa krav gällande våra speditörers lastbilar och ekonomiska körning. Målsättningen 2012 var att minska utsläpp från både

bulk- och flasktransporter med 3 procent. Genom att moderni-sera vagnparken för gastransporterna och använda modernare lastbilar med lägre utsläppsklass sänkte AGA utsläppen för bulktransporter med 4,3 procent och för flasktransporter med 6,2 procent i regionen.

Där det är möjligt installerar vi små produktionsanlägg-ningar, så kallade ECOVAR®-anläggningar ute hos våra kunder och minskar därmed behovet av bulktransport. ECOVAR®-anläggningarna styrs från ett centralt kontrollrum där våra operatörer och ingenjörer kontinuerligt arbetar med energief-fektivisering genom att anpassa lasten efter kundernas för-brukning och att optimera processen, vilket ytterligare minskar en negativ klimatpåverkan. ECOVAR®-anläggningarna ger också lägre elförbrukning per producerad enhet.

Det är dock framförallt i samarbetet med våra kunder som vi kan göra den största insatsen för miljön. Genom att hitta lös-ningar som är energieffektiva och minskar utsläppen bidrar vi tillsammans till att göra en insats för miljön.

Vi arbetar aktivit för att minimera AGAs miljöpåverkan

Jukka Gustafsson är segmenstschef för

kemi- och skogsindustri och arbetar med miljöfrågor

på AGA.

Text: Jessica Ohlsson, Cecilia Rudengren. foto: Cecilia Rudengren

TEMA MILJÖmagasinet | nummer 1 | 201312

AGAs säljare Emil Brinaru beskriver nyttan med MISON® skyddsgaser på ett målande sätt:- Häromdagen träffade jag en äldre svetsare (64 år) och vi pratade MISON®. Hans hud såg ovanligt fräsch ut – medelålders män ska vara avundsjuka. Han undrade vad MISON® var och jag sa till honom; det är gasen du svetsar med och som gör att du ser så ung ut.

Forskning om ozonlagret under 1970-talet var utgångspunkten för utvecklingen av MISON®-gaserna. Forskningen visade att kvävemo-noxid är ett av de ämnen som reagerar lätt med ozon. MISON®-gaserna innehåller en liten tillsats 0,03% NO (kvävemonoxid) som kemiskt reagerar med ozonen som bildas direkt i svetsens ljusbåge. år 1976 tog AGA patent på metoden.

- Alla svetsmetoder kan innebära risker för svetsarens hälsa och säkerhet till exempel i form av rök och gas. Många använder frisk-luftshjälmar för att skydda sig. Men det mest effektiva sättet att skydda sig är ju att se till att det inte bildas några föroreningar alls – och det är hela tanken med MISON® skyddsgaser, säger Christer Hens, marknadschef.

Men det är bara en av de tydliga fördelarna med MISON®-gaserna. En annan är att skyddsgaserna ger en stabilare svetsprocess med en förminskad risk för att smuts kommer in i fogarna. Detta sker eftersom gasen påverkar hur materialet överförs från tillsatsmaterial till smältan.

MISON® skyddsgaser- för dig som vill slippa huvudvärk

Vid svetsning bildas ozon. Ozon påverkar hälsan negativt i form av huvudvärk, hosta, torra slemhinnor, irritation i ögon, näsa och svalg. Med MISON® skyddsgaser minskar det skadliga ozonet.

Text: Jessica Ohlsson foto: AGA

13TEMA MILJÖmagasinet | nummer 1 | 2013

ProBLEMNär man jobbar med en svets dagarna i ända aätter till slut ozonet som bildas vid svetsning sina spår. Getinge ville bättra på sin arbetmiljö och kvalitets-säkra sina produkter till sjukvården.

LÖSNINgAGA levererar skyddsgasen MISON® till Getinge. Det skadliga ozonet som bildas vid svetsning försvinner och förbättrar därmed arbetsmiljön. Svets-fogarna skyddas från smuts och dylikt tack vare gasen.

rESuLTATGetinge har fått en bättre arbetsmiljö och slipper tänka på kontaminerade svetsfogar.

För Getinge som levererar steriliserings-utrustning är renhet av högsta vikt. Och tack vare AGAs MISON®-gaser har personalen på Getinge kunnat hålla hälsan uppe samtidigt som man fått förbättrat svetsresultat.

Text: Jessica Ohlsson, Cecilia Rudengren foto: Getinge

Rent hushos Getinge


AGetinge Sverige AB är världsledande på steriliseringsutrustning och har tillverkat autoklaver i över 80 år. Att ha en bra arbetsmiljö är alltid viktigt.

men när man som Getinge, levererar produkter till sjukhus och laboratorier får uttrycket ”kli-niskt rent” en helt ny betydelse. Och det märks när man besöker verkstaden i Getinge. Det är rent, prydligt och ljust.

MILJÖASPEKTEN MINST LIKA VIKTIGMISON®-gaserna används i svetsprocessen för att hålla rent i fogar och på ytor, men enligt Mikael Pålsson, svetschef på Getinge, är miljö-aspekten minst lika viktigt, om inte viktigare. Vid en svetsprocess bildas det ozon i ljusbågen, men i MISON®-gas finns en liten mängd kvävemonox-id som äter upp det skadliga ozonet. Att arbets-miljön ska bli bättre är något varenda företag, i

vilken bransch man än jobbar, kämpar med. – Vi har haft turen att ha AGA på vår sida, det har gett oss ett stort försprång. Både jag och personalen tycker att det är jätteviktigt, och de som jobbar i svetsen dagligen har märkt en tyd-lig förbättring sedan MISON®-gaserna infördes.

GOTT SAMARBETE Getinge har varit kunder hos AGA under lång tid och Mikael säger att han är mycket belåten med AGA som partner.– Vi är väldigt nöjda med all hjälp vi fått från AGA. Det har varit allt från att ställa in rör på rätt sätt till vårt serviceavtal som fungerar perfekt.

Mariette Lindgren, försäljningschef på AGA, är också positiv. – Det är oerhört uppskattat att arbeta tillsam-mans med kunder som Getinge, de är både

kompetenta och trevliga samtidigt som vi har ett väl fungerande samarbete.

VAD äR EN AUTOKLAV?Men vad är då egentligen en autoklav? Ja, det är inte så lätt att veta. En autoklav är en form av tryckkokare där man, ofta i laboratorier och inom sjuk- samt tandvård, kan sterilisera olika typer av verktyg och objekt.

Getinge är en stor leverantör till sjukvården och därför är det mycket viktigt att allt fungerar som det ska.– De autoklaver vi levererar har ju som uppgift att sterilisera verktyg, bland annat operations-instrument, som alltid måste vara sterila. Ofta är det till exempel nålar som vi ska ha i kroppen, då finns det ingen felmarginal, säger Mikael.

Getinge Sverige AB är ledande i Sverige vad gäller försäljning, utbildning, service, validering och reservdelar inom områdena desinfektion och sterilisation. företaget erbjuder helhetslösning-ar som täcker hela kedjan från projektering av nya anläggningar till service av maskiner. kunderna finns inom såväl kommuner, landsting, privata vårdsektorn och tandläkare som läkemedels-industrin, kemiföretag, forskningsenheter, och apotek.


Studsvik ligger naturskönt utanför Nykö-ping bara ett stenkast från Stendörrens naturreservat. Det kan tyckas märkligt att en verksamhet där man behandlar

avfall från kärntekniska anläggningar ligger här, bland gårdar och vikar. Men företaget gör regelbundna prover på växter, mjölk och kött från djur på de närbelägna gårdarna och på vattenlevande organismer som visar att ingen strålning som kan skada omgivningen släpps ut. Mätningarna visar till och med att man ligger långt under de gränsvärden som föreskrivits.

TVå FLUGOR I EN SMäLL år 2010 beslutades att en pyrolysanläggning skulle byggas på Studsvik. Pyrolys kan jämföras med en kolmila och är en process där ett ämne upphettas till en hög temperatur i en syrefri miljö så att det sönderfaller utan att förbränning sker. I Studsviks fall är ämnet alltså kärnkraftsavfall. Till detta behövdes ett bränsle och redan från början låg valet på ett gasformigt bränsle och man fastnade för flytande naturgas (LNG). Ungefär samtidigt konstaterades att det befint-

liga oljesystemet i förbränningsverksamheten var gammalt och behövde bytas ut.

- Att då samtidigt byta till flytande naturgas även där var ett enkelt steg att ta, säger Karin von Kronhelm, produktionschef förbrännings-anläggningen.

NATURGAS FORTFARANDE NyTT Förra sommaren, i samband med det år-liga driftstoppet kring midsommar, skiftades bränslet från olja till naturgas även till förbrän-ningsugnen. Men övergången från olja till naturgas var självklart inte helt okomplicerad.

- Nackdelen var att det är ett nytt bränsle för oss här på östkusten och det finns en inbyggd rädsla för gas. Samtidigt var det positivt att få utbildning och lära sig ny teknik och system. Alla tycker att det är roligt och spännande när gasbilen kommer, säger Karin och skrattar.

AGAs LNG-terminal i Nynäshamn invigdes i maj 2011 och flytande naturgas räknas fortfarande

som en ny produkt på marknaden i Sverige och myndigheter och tredje person har fler frågor än normalt. Det är också naturligtvis ett striktare regelverk gällande brandfarlig vara än andra gaser, som AGAs traditionella gaser kväve och argon.

Flytande naturgas - ett naturligt miljöval för Studsvik

År 2010 formades en tydlig ambition från Studsvik Nuclear ABs sida att inte längre vara oljeberoende. Orsaken var dels prisbilden, men kanske framför allt miljöaspekten. I stället tittade man på ett gasformigt bränsle som alternativ och valde mellan gasol och flytande naturgas (LNG).

Text: Jessica Ohlsson foto: Studsvik

ProBLEMStudsvik ville ha ett gasformigt bränsle till pyrolysen. Oljesystemet i förbrän-ningsverksamheten var gammalt.

LÖSNINgLösningen blev flytande naturgas (LNG).

rESuLTATEn bättre ekonomisk kalkyl.En miljövänligare verksamhet.Bättre arbetsmiljö med mindre buller.Medarbetare med utvecklad kompe-tens även inom gas.


MåNGA FÖRDELAR MED LNGTidsplanen var en utmaning, det var en tajt tidsplan från att avtalet skrevs. Det gjorde att vi fick göra en del temporära lösningar för att hålla tidsplanen, säger Martin Eriksson, säljare, AGA Gas.

I princip bedöms temporära lösningar som permanenta och samma kriterier ska i stort uppfyllas. Det var en lärdom man drog av Studsvikprojektet.

Ett drygt halvår efter bytet av bränsle ser Karin von Kronhelm flera fördelar med flytande na-

turgas. Miljöaspekten är naturligtvis en del och prislappen en annan. Men det finns fler:

- Olja fungerar som en spisplatta medan natur-gas är som en induktionshäll. En spisplatta tar en stund innan den blir varm och den kan också ge lite ojämn värme, medan en induktionshäll slår till omedelbart och ger en jämn och stabil värme, säger Karin.

Det är enkelt att ha koll på gasförbrukningen och veta exakt hur mycket som förbrukas dygnet runt. Dessutom har arbetsmiljön blivit bättre med mindre buller.

STUDSVIK Studsvik vänder sig till den in-ternationella kärnkraftsindustrin med kvalificerade tjänster inom avfallshantering, avveckling, teknik- och underhållstjänster samt driftoptimering. företaget har över 60 års erfarenhet av kärnteknik och tjänster i radiolo-gisk miljö. Studsvik är en ledande leverantör på en marknad i stark tillväxt. Verksamheten bedrivs i segmenten Sverige, Storbritan-nien, Tyskland, USA och Global Services. Studsvik har 1 100 anställda i 7 länder och företagets aktier är noterade på NASDAQ OMX Stockholm.

Vid Studsvik Nuclear ABs anlägg-ningar utanför Nyköping behand-las torrt och metalliskt avfall från kärntekniska anläggningar i avsikt att volymsreducera avfall och på så sätt minska slutförvaringskost-naden för kunderna. I laboratorier utförs materialundersökningar för säker reaktordrift, samt forsk-ning och studier kring slutförvar av använt kärnbränsle. Studsvik Nuclear erbjuder också kvalifice-rade konsulttjänster inom många olika områden: stöd för anlägg-ningsdrift, avveckling och rivning, avfallsfrågor, säkerhetsfrågor och miljöteknik.

Kort om

karin von kronhielm är produktionschef för förbränningsanläggningen på Studsvik. Här framför tanken med flytande naturgas.

kontakt på AGA: Martin ErikssonMail: [email protected]


Sopberget växer. En ganska vanlig rubrik i dag. Men visste du att om du tog matavfallet du slänger under ett år och gjorde det till biogas skulle du kunna åka 25 mil med bilen?

Text: Jessica Ohlsson, Cecilia Rudengren Illustration: Biogas Öst

Maten vi inte äter upp eller som blir för gammal och måste slängas gör att sopberget bara växer. Men i allt fler kommuner, t ex Västerås, har

man möjlighet att sortera ut sitt matavfall i en speciell påse, samla in och göra förnybar bio-gas av det. Därefter läggs ofta matavfallet i en biogasanläggnings rötkammare där det bryts ned (rötas) och bildas biogas.

MESTADELS METAN Biogasen består till den största delen av den energirika gasen metan. Metangasen samlas upp och kan användas till produktion av for-donsgas som kan driva bussar och bilar eller till produktion av el och värme. Resterna av

matavfallet kallas rötrest eller biogödsel och kan t ex användas till att spridas på åkermark där ny mat odlas. Kretsloppet sluts.

rENAS frÅN KoLDIoxID Biogasen som bildats i rötkammaren består av både metangas och koldioxid och för att den ska kunna användas som fordonsgas ska den först renas från koldioxid. Det sker i en uppgra-deringsanläggning. När biogasen består av mer än 97 procent metan är det dags att leverera den till tankstationerna.

LEDNINg ELLEr LASTBIL Distribution sker antingen via ledning eller med hjälp av lastbilar. AGA levererar fordonsgas till 17

fordonsgasstationer i Stockholmsområdet och till 6 stycken i övriga landet. Biogasen köper AGA förutom från Stockholm, från producenter i bland annat Katrineholm, Linköping, Karlstad, Örebro och Skövde.Huvuddelen distribueras komprimerat i flak eller i flytande form. AGA har även stationer anslutna till Stockholms och Örebros gasnät.

ENKEL TANKNINgAtt tanka fordonsgas skiljer sig inte så mycket från annan tankning. Den enda skillnaden är egentligen att man låser fast munstycket under tankningen för att säkerställa att gasen hamnar i tanken och ingen annanstans. Det tar cirka 2-5 minuter att tanka en personbil.

Sopor kan ta dig långt


BiogödselMatavfall

Uppgradering

Biogasanläggning

Fordonsgas

Biogas är kodioxidneutralt och bidrar inte till den globala uppvärmningen

kontakt på AGA: Ragnar SjödahlMail: [email protected]

Sorterat matavfall blir både förnybar och energi och biogödsel

fordonsgas kan bestå av ren biogas men kan också blandas ut med naturgas

Biogas uppstår genom en naturlig process där bakterier i en syrefri miljö bildar metangas när de bry-ter nedbiologiskt material, t.ex. gödsel, matavfall eller avlopps-slam. Biogas är koldioxidneutralt och bidrar inte till den globala uppvärmningen. Biogasen kan användas till produktion av el och värme, men används alltmer somfordonsbränsle. I vissa fall kan biogas kallas en ”kodioxidsänka” dvs vid användning av biogas som exempelvis producerats av svingödsel – som annars hade legat och gasat av växthusgaser – ger användandet av biogasen en minskad total koldioxidpåverkan.

Naturgas består av metangas som på samma sätt som olja finns lag-rat under jordskorpan och bilda-des för fleramiljoner år sedan. En bil som drivs mednaturgas har ca 25 procent lägre koldioxidutsläpp per mil än en bensinbil.

fordonsgas är samlingsnamnet för gas som används som fordons-bränsle. fordonsgas består till mer än 97 %av metan och kan komma från biogas, från naturgas eller en blandning av de båda.fordonsgas mätsvanligen i Normalkubikmeter, Nm3. Energiinnehållet i en Nm3 fordonsgas motsvarar ungefären liter diesel.

Källa: Biogas Öst

fAKTA


Visionen om Hållbar Kemi 2030 togs fram år 2010 av kemiföretagen AGA, Akzo Nobel, Borealis, INEOS och Pers-torp – alla verksamma i kemiklustret

i Stenungsund på den svenska västkusten och tillverkare av kemiprodukter som finns överallt i samhället. Visionen byggdes upp utifrån aktuella frågeställningar som berörde kemiindustrins framtid och konkurrenskraft och är en kombination av tankar, idéer och ambitioner. En projektgrupp skapades när insikten väcktes att visionen behövde beskri-vas tydligare och göras mer känd.

- I grund och botten är det egentligen en överlevnadsplan. Satsningar på klimat och miljö är en förutsättning för kemiföretagens produktion i framtiden. Ett företag överlever

inte om det inte säljer sina produkter och genom att producera hållbara produkter kan konkurrenskraften öka, säger Caroline Olsson, koordinator och administratör, Håll-bar Kemi 2030.

fÖrNyELSEBArA rÅVArorTillgången på olja och gas kommer att minska och användningen av de fossila råvarorna ger upphov till klimatpåverkan vilket på längre sikt gör att det inte finns något alternativ än att ställa om till förnybara råvaror. I dag använder kemiindustrin till 90 procent fossila råvaror, men i framtiden vill den gå över helt till för-nyelsebara råvaror. Det handlar om biologiskt material – rapsolja, halm, flis och avfall från skogsindustrin och jordbruket, men också mat-rester som kan göras till gas.

BEroENDE AV PoLITISKA BESLuTVisionen handlar också om samarbete, där den enes restprodukter blir den andres råvaror. Här behövs forskning och utveckling för att finna nya processer som tar tillvara resurserna på bästa sätt. Det gör att Kemiföretagen är bero-ende av politiska beslut – förutom varandra.

- Under året som gått har vi jobbat mycket med dialogträffar med politiker. Vi var bland annat med på Almedalsveckan tillsammans med vår branschorganisation Plast-och ke-miföretagen. Målsättningen är att få upp poli-tikernas ögon för den unika chans Sverige, med sin rika tillgång på bioråvara har och få dem att tänka över de subventioner som finns idag som inte gynnar oss. Det är viktigt att vi berättar om oss och får politikerna att

kemiföretagen i Stenungsund världsledande år 2030

År 2030 ska Kemiföretagen i Stenungsund vara världsledande inom utveckling av hållbara produkter, effektiv produktion och förnybara bränslen. Visionen stavas Hållbar Kemi och AGA är ett av kemiföretagen som siktar högt – för ett hållbart samhälle.

Text: Jessica Ohlsson foto: Kemiförtagen i Stenungsund


inse fördelarna med att satsa på kemiindu-strin och ge oss rätt förutsättningar, säger Caroline Olsson.

STor uTVEcKLINgSPoTENTIALKemiföretagen i Stenungsund har tillsammans 2 500 direkt anställda och genererar kanske lika många arbetstillfällen och är företag med stor utvecklingspotential. Att skapa jobb är viktigt för landets ekonomi och tillväxt och för Sverige i stort är det av vikt att ha framgångsrika företag i många olika bran-scher. Genom Kemiföretagens satsning på en modern och effektiv produktion baserad på förnybara råvaror vill de kunna säkra sin och Västsveriges centrala roll i branschen.

kemiindustrin vill på sikt gå över till helt förnyelsebara råvaror som rapsolja, halm, skogs- och jodrbruksavfall samt biogas.

Satsningar på klimat och miljö är en förutsättning för kemiföretagens produktion framöver.

De fem företagen och vad de gör i dag för att nå målet.

AgA:Miljövänligt drivmedel - AGA satsar tillsammans med andra aktörer på att kunna leverera mer biogas. Genom att leverera biogas i flytande form optimeras mängden gas. AGA är delaktig i ett pro-jekt för att utveckla fordon som drivs med Dualfuel, en kombination av diesel och biogas. I framtiden vill AGA låta alla sina fordon drivas så.

AKzo NoBEL: Miljöanpassad biltvätt - Akzo Nobel lägger 80 mil-joner kronor på forskning och utveckling årligen. Man har till exempel utvecklat produkter för vat-tenbaserade avfettningsmedel som gör det möjligt att använda mer än 97 % vatten i vanliga biltvättar.

BorEALIS: Hållbara kablar - Borealis nya högtrycksfabrik, en investering på fyra miljarder kronor, tillverkar håll-bara kabelprodukter. Bolaget satsar nu ytterligare på att utveckla material för högklassiga elkablar, inte minst för långväga elkraftöverföring, med en livslängd på minst 50 år. Borealis är världsledande på utveckling av kabelmaterial och har en forsk-ningsavdelning på cirka 100 personer. Elkablar för starkström är mycket efterfrågade och bidrar till att lösa världens energiförsörjning.

INEoS: återvinner plast - Att återvinna plast från kablar var tidigare inte möjligt pga för mycket metallföro-reningar. Men nu använder Stena Recycling en ny återvinningsteknik så att tusentals ton kabelplast återvinns och går till nya produkter. Ineosoch Borealis har varit med och stöttat detta utveck-lingsarbete.

PErSTorP: Förnybart bränsle från rapsolja – I Stenungsund har Perstorp AB Skandinaviens största anläggning för produktion av biodiesel (RME). Där tillverkas huvuddelen av den förnybara bränslekomponent som idag ingår i svensk diesel och Perstorps RME utmärker sig ur ett hållbarhetsperspektiv. Livscy-kelanalys har visat att mer än 60 procent av fossil koldioxid ersätts av biodieseln, vilket kan jämföras med EU:s kriterier för biobränsle på 35 procent.

fAKTA


Södertälje är nästan synonymt med Scania. Här finns en rad olika byggna-der, alla med skylten Scania utanför och jag är glad att jag får åka bakom

Bjarne Nyroos, säljare på AGA och ansvarig för Scania, som guidar mig till rätt byggnad. Vi besöker forsknings- och utvecklingsverk-samheten där 3 300 anställda arbetar. Totalt har Scania omkring 37 500 anställda, varav 11 000 personer arbetar på huvudkontoret och inom produktionen i Södertälje.

Här är målsättningen att ge sina kunder den bästa lönsamheten över produktens livscykel. Det gör man genom att leverera optimerade tunga lastbilar (över 16 ton), bussar, motorer och tjänster. Varje kund är unik och kräver individuella lösningar. Självklart vill varje kund också utföra sina transporter på bästa sätt – såväl ekonomiskt som miljömässigt.

- En lastbils livscykel är cirka 10-15 år. Den stora miljöpåverkan är inte under tillverkning utan under användning, säger Urban Wäst-ljung, Public and Environmental Affairs som tar emot oss tillsammans med ingenjören och experten Folke Fritzson.

UTSLäPP I FOKUSEn stor miljöutmaning är naturligtvis luft-föroreningarna som ställer till problem med människors hälsa och vår miljö. Trafiken är en del av problemet.

- EUs mål är samhällets utsläpp av koldioxid från 1990 till 2020 ska minska med 20 procent. Vi på Scania har en vision att transportarbetet effektiviseras så att koldioxidutsläppen kan minska med 50 procent per transporterad tonkilometer, säger Urban Wästljung.

Hållbaratransporter

Visste ni att en Michelin-gubbe på lastbilen ökar bränsleförbrukningen med 5 procent? Inte jag heller. Men det är sådant som Scania vet genom sitt ständiga förbättringsarbete med hållbara transporter.

Text: Jessica Ohlsson foto: Dan Boman/Scania, Cecilia Rudengren


ProBLEMScania måste åka och tanka vid publika tankstationer och trängas och köa med sopbilar, taxibilar och per-sonbilar. Vissa tankstationer är inte anpassade för lastbilar vilket gör det svårt för en stor lastbil att komma in.

LÖSNINgAGA bygger en tankstation på Scani-as område i Södertälje och levererar biogas på flak varje vecka.

rESuLTATScania sparar in tid och kan ägna sig helhjärtat åt sin forskning och utveckling.


För att nå detta handlar det naturligtvis om att förbättra motorn. Men där har EUs emissions-regler och stark konkurrens på marknaden om bästa bränsleförbrukning gett mycket effektiva motorer. Visst går det att förbättra fordonstek-niken ännu mer, men det finns mer att hämta om man också tittar andra faktorer. Som att välja bort Michelin-gubben på taket. Scania sammanfattar faktorerna i fem punkter:1. Välj rätt produkt för rätt typ av körning och

last. T ex spoilers, motor och växellåda.2. Föraren. Den faktor som kan påverka bräns-

leförbrukningen allra mest.3. Underhåll och service, t ex lufttryck och

hjulinställning.4. Aktivt förarstöd – coachning.5. Logistik. Kör aldrig med tom bil om det inte

är absolut nödvändigt.

UTVECKLING På GASMOTORER En klar miljöförbättring görs naturligtvis vid

val av rätt bränsle. På Scania var man tidigt ute med att tillverka fordon som kan gå på gas. 1991 tillverkades den första gasbus-sen speciellt för Riokonferensen 1991. Folke Fritzson ingår i den nio personer starka grup-pen som arbetar med motorutveckling gas. Han har jobbat med gasmotorer sedan 1998 och framför allt de senaste två åren har han märkt en ökad förfrågan från kunder.

- Vi får förfrågningar från många länder och det är främst två faktorer som gör att man tittar på gas; ekonomi och miljö, säger Folke Fritzson.

EGEN TANKSTATION FÖR GAS Tidigare har det framför allt varit politiska beslut som legat bakom att företag vill satsa på gasfordon, men allt fler företag tar själva beslu-tet – för miljöns skull. I och med ökad efterfrå-gan har Scanias eget behov av gas också ökat eftersom de alltid testar alla motorer och fordon

innan de levereras till kund. Tankstationerna för gas blir fler hela tiden, men gasbilarna ökar också och Scanias lastbilar fick tidigare trängas med taxibilar och sopbilar på publika tankstationer. Men sedan lite mer än ett år har Scania sin egen tankstation på området dit AGA levererar biogas på flak varje vecka.

- Tidigare kunde det ta oss två timmar att åka och tanka. Nu slipper vi trängas och har nära, säger Folke Fritzson.

Scania får tid till viktigare saker, som att fortsätta skapa hållbara transporter för en hållbar miljö.

kontakt på AGA: Bjarne NyroosMail: [email protected]

OTTOMOTORN Ottomotorn har fått sitt namn efter den tyska uppfinnaren Nikolaus Otto (1832-1891) som är upphovsman till den första motorn med intern förbränning i en cylinder med kolv. Ottomotorn är fortfarande i dag den domine-rade motorn i världen. Nikolaus Otto började experimentera med gasmotorer tillsammans med två vänner redan 1864. 1867 tillver-kades den första motorn och den såldes i cirka 5 000 exemplar.

Ottomotorn är en förbränningsmo-tor av kolvtyp där den brännbara gasblandningen antänds av en elektrisk gnista som kommer från ett tändstift. Ottomotorer används traditionellt i bilar och propeller-drivna flygplan samt som mindre motorer i till exempel gräsklip-pare, mopeder, motorcyklar och utombordsmotorer för båtar. En variant av Ottomotorer är gasmo-torer. De kan dels drivas med gasol eller med metangas, som kan vara antingen biogas eller naturgas el-ler en blandning av dessa.

Källa: Wikipedia

fAKTA

Folke Fritzson vid Scanias egna tankstation för fordonsgas.


SÄKErhET 25magasinet | nummer 2 | 2012

Att oxygen underhåller förbränning är allmänt känt. Men hur är det i de fall olika material och substanser exponeras för oxygen? Den här gång-

en beskriver vi vad som händer då oxygen kommer i kontakt med olja och fett, och hur riskerna ska minimeras.

EN LITEN GNISTA RäCKEROljor och andra smörjmedel innehåller i regel olika kolväten, ett perfekt bränsle i kombina-tion med oxygen, som ju är kraftigt oxide-rande. Med dessa två komponenter närva-rande räcker det med en gnista för att skapa förutsättningar för en i det närmaste explosiv brand. även små mängder fett/olja kan reagera med oxygenet. I vissa fall kan till och med självantändning förekomma. än värre blir det om komprimerat oxygen kommer i kontakt med fett eller olja t.ex. i en regulator eller i en rörinstallation där tryckstötar och s.k adiaba-tisk kompression kan orsaka antändning.

MINIMERA RISKENHur skall man då minimera riskerna vid han-tering av oxygen? Egentligen är svaret ganska enkelt, se till att undvika fett och olja i anslut-ning till oxygen. Men hur gör man i praktiken? I många fall har man inte kontroll på hur venti-ler, regulatorer och andra gasförsörjningskom-ponenter är smorda. Plötsliga oxygenläckage i slangar och annan utrustning kan också uppstå, med dramatiska effekter som följd om fett finns närvarande.

NåGRA ENKLA TIPSNu ska riskerna inte överdrivas, med korrekt hantering och rätt utrustning skapas förutsätt-ningar för en säker användning av oxygen. Här följer några enkla tips som ger ökad säkerhet vid användning av oxygen:1. Smörj aldrig regulatorer, ventiler (och an-

nan utrusning som kommer i kontakt med oxygen) med olja eller fett. Om smörjmedel måste användas, använd specialfett/olja som är avsett för användning tillsammans med oxygen. Säkerställ att alla komponen-ter i gasförsörjningssystemet är godkända för användning med oxygen.

2. Kontrollera slangar och anslutningar regel-bundet för att undvika läckage. Se till att ha serviceavtal på gasförsörjningssystem och eventuella gaskärror. även den lilla gaskär-ran omfattas av lagen om egenkontroll.

3. även små fett- eller oljemängder kan ställa till bekymmer. Se till att kläder, händer och eventuella verktyg är rengjorda och avfet-tade vid arbete med oxygen.

4. Öppna oxygenflaskans ventil försiktigt.

Oxygen och fett, bra var för sig men inte i kombination.

Text: Bo Williamsson foto: ShutterStock

Det är en kylig men härligt frisk morgon utanför AGAs anläggning i Avesta. Inne i kontrollrummet på ROC strömmar Scorpions ”Send me an angel” mjukt ur högtalarna.

På ena väggen hänger klockor som visar tiden i Helsingfors, Stockholm, London, New york och Sydney. Runt resten av väggarna sitter övervak-ningsskärmar i dubbla rader. Ett aktivt lugn sprider sig mot mig. Det pratas tyst i telefon samtidigt som några av skärmarna studeras ingående.

ÖVERVAKNING AV 34 FABRIKERROC är hjärtat för AGAs 34 gasfabriker som övervakas på distans. Den dagliga driften sköts av ett team på ett tjugotal ingenjörer och processoperatörer. Operatörerna jobbar i 12-timmarsskift och det finns alltid två personer i tjänst i kontrollrummet.

För operatörerna på dagskiftet börjar dagen kl. 06 med skiftöverlämning. De får en muntlig rapport från nattskiftet som komplement till den elek-troniska loggboken som förs. Överlämningen är schemalagd och exakt åtta minuter lång. Man går igenom om något speciellt som hänt under skiftet. Ofta är det naturliga händelser - eller avvikelser som man säger här på ROC - som planerade stopp eller ändring av produktmixar. Men är det ej plane-rade avvikelse går man igenom vad som ska göras.

ALLTID BEMANNAT KONTROLLRUMEftersom kontrollrummet alltid måste vara be-mannat får operatörerna äta i skift. De gör upp sinsemellan när de går på lunch. är det många processtörningar brukar operatörerna oftast äta i kontrollrummet. Händer det lite kan det vara 1 larm på en timme på alla 30 anläggningarna.

Men ofta är det betyldigt fler larm. Just den här dagen var det fram till lunch 162 larm på gas-farbriker och 15 larm på gasförsörjningssystem hos kund. Med andra ord en tillräckligt lugn dag för att kunna gå iväg på lunch. I lunchrummet står flera muggar med den smått underfundiga texten ”We will ROC you”. Som Queens gamla låt.

NäRA SAMARBETEOperatörerna har direktkontakt med anlägg-ningarna och får många samtal om dagen där de bistår med support. På de större gasfabrikerna har AGA dagpersonal medan de mindre anläggning-arna vid behov underhåhålls av servicetekniker.

- Att ha bra samarbete med anläggningarna är oerhört viktigt, säger Shift manager Lars Stolt och fortsätter:

WEWILLrocyOU

26

På ROC – Remote Operation Center - i Avesta, fjärrövervakar AGA ett antal av sina gasanläggningar. Vad innebär det egentligen och hur går det till på ROC? Magasinet begav sig dit för att undersöka saken.

Text: Cecilia Rudengren foto: Alex Farnsworth


- Vi besöker anläggningarna och de som jobbar på anläggningarna besöker oss på ROC. Allt för att öka förståelsen och få till ett så bra samar-bete som möjligt, berättar Lars. ÖVERVAKNING MED “PING“De flesta anläggningarna kameraövervakas. även nätverket övervakas. Systemen larmar om det inte haft kontakt med en anläggning på 15 minuter. Likt ubåtar så ”pingar” syste-men. Det är för att se var felet ligger; om det är på ROC center, på nätverket eller på själva anläggningen.

Som ROC-operatör måste man kunna mellan 5-6 olika styr- och operativsystem samt ha full koll på luftseparationsprocessen. Att ha erfarenhet av luftgaser är ett stort plus men

inget krav. Det tar ungefär ett år att skola in sig till ROC-operatör.

EFFEKTIVITET I FOKUSPlaneringen av hur anläggningarnas produktion ska se ut sker på AGAs kontor på Lidingö.

- De scorecards som vi använder uppdateras i realtid, var tionde minut, och produktionsänd-ringarna flaggas i våra scorecards, så vi vet att ändringar gjorts, berättar processingenjören Andreas Olsson. Han fortsätter:

- Anläggningarna ska drivas så effektivt som möjligt.

Andreas ansvarar för att själva produktionen går så energisnålt, kostnadseffektivt och

miljömässig som möjligt. Till stor det består det i att minska elförbrukningen men mycket handlar också om att leta avvikelser utöver det normala och se vad som kan göras bättre. Därför gör man processrevisioner och går igenom anläggningarna grundligt med jämna intervaller och undersöker utrustning som ex. kompressorernas effektivitet, produktkvalitet och produktionsmix.

Med nyfikenheteten stillad lämnar jag gänget i kontrollrummet och konstaterar lite kul för mig själv: Det ROC-ar fett i Avesta.

27magasinet | nummer 1 | 2013

28

Grab&Taste i Motala är en ny tillverkare av färdigrätter och snacks. Företaget, som idag har sex stycken anställda, startade produktionen i augusti förra

året, men har större planer än så och hoppas snart kunna erbjuda styckförpackade goda rätter till matbutiker, bensinmackar och övriga återförsäljare över hela landet. På menyn står bland annat sydamerikanska specialiten empa-nadas och smakrika minipajer i flera smaker.

NäRBUTIKER OCH MACKAR- Vårt sortiment omfattar empanadas, minipajer och fyllda brödrullar med fyllningar av kött, lax eller kyckling. Våra kunder är närbutiker och bensinmackar över hela Sverige. Men våra

planer är större än så, berättar Sonny Pihl, företagets grundare och tillika vd.

Företagets produkter tillverkas på plats i fabriken i Motala som omfattar drygt 800 kva-dratmeter produktionsyta. Degen till produk-terna görs direkt i lokalen medan fyllningarna – tacokött, kyckling, bacon, köps in i 100-kilos satser från lokala och nationella leverantörer.

SNABB NEDFRySNINGProduktionen är helt automatiserad och för när-varande har Grab&Taste ett produktionsband i drift, men hoppas kunna öka produktionen genom ytterligare ett band. De färdiga produk-terna tillagas i en industriugn och fryses sedan

snabbt ner till -18 grader C i kryogena frysskåp från AGA (av modellen Cryoline CF) inom några minuter efter tillagning. Upp till 2000 produkter kan frysas in åt gången.

Enligt Sonny Pihl valde Grab&Taste mellan flera olika gasleverantörer när företaget drog i gång verksamheten, innan AGA slutgiltigt valdes som huvudleverantör av flytande kväve eller Biogon som produkten heter i AGAs sortiment för livsmedelsindustrin.

BESÖK På AGAS LABB Under företagets förhandlingar med AGA förra året bjöds Sonny Pihl ner till AGAs livsmedelsla-boratorium i Helsingborg för att själv få uppleva

Snabbare snabbmatmed smart infrysning Text: Alex Farnsworth foto: Alex Farnsworth



skillnaden mellan kryogen nedfrysning (AGA’s lösning) och andra mer traditionella metoder.

- Efter två tester i Helsingborg bestämde vi oss för att AGAs kryogena lösning var den lösning som vi ville ha på Grab&Taste. Med AGAs lösning är det möjligt för oss att få mycket högre kvalitet på våra produkter eftersom vi genom att använda oss med kryogen infrysning kan minska vätskeförlusten i produkten, förklarar Sonny Pihl och förtsätter:- Men om det inte hade varit för testerna i Hel-singborg hade vi nog valt en mer konventionell fryslösning.

TESTADE OLIKA FRySMETODERUnder besöker på laboratoriet i Helsingborg placerades elektroder i några av Grab&Taste’s produkter för att jämföra hur lång tid det tog att kyla ner produkten till minus 18 grader C med en kryogen respektive mekanisk infrysnings-metod. Med AGAs kryogen-lösning tog det 22 minuter att frysa ner en empanada, medan det vid vanlig mekanisk infrysning tog två dygn”

- Ett av de viktigaste argumenten till varför vi valde AGAs lösning framför konkurrenternas var tidsaspekten. Vi sparar otroligt mycket tid genom att använda AGA’s fryslösning jämfört med om vi använt en mekanisk nedfrysnings-metod. Tiden vi sparar vid nedfrysning kan

istället läggas på att få i väg produkterna till kunden snabbare. Det är egentligen enkelt, snabbare infrysning ger snabbare leveranser till kunderna, helt enkelt, berättar Sonny Pihl.

SOM SyDAMERIKANSK VARMKORVVarför just då empanadas kan man fråga sig?

- Vi ville introducera en spännande och unika produkt på den svenska marknaden för färdig-rätter. Som snack beträffat så är empanadas en slags sydamerikansk motsvarighet till varm-korv. I Sydamerika är det ett vanligt mellanmål som nästan alla äter, men vad vi vet så saknas det ett utbud av rätten här i Sverige, menar Pihl som tror att landets matbutiker, bensinmackar och andra återförsäljare är redo för

Grab&Tastes smakrika produkter. Planerna för företaget är högt flygande. Bland listan över potentiella kunder finns inte bara butiker nere på marken utan också flygbolagen eftersom Grab&Tastes produkter packeteras i smidiga styckförpackningar. Men idag tar Sonny Pihl ett steg i taget.

- Vi ville vara med Grab&Taste redan från början eftersom vi ser en stor potential i kunden, säger Marcus Kahnborg, som representerar AGA FoodSector i regionen.

- Och ingen av våra konkurrenter kan erbjuda samma nivå vad gäller service med egna bilar, serviceingenjörer och tekniskt kunnande avslutar han.

Sonny Phil, Grab&Taste och Marcus khanborg, AGA vid Biogontanken. Med Biogon - flytande kväve- fryser Grab&Taste ner sina frädiga produkter till -18 grader. Genom att använda en kryogen frysmetod tar det 22 minuter att frysa ner produkterna, jämfört med mekanisk frysteknik som tar två dygn.

Grab&Tastes empanadas finns med kyckling-, bacon- eller köttfärsfyllning.

ProBLEMNär Grab&Taste drog igång verk-samheten behövde de en smart och effektiv fryslösning.

LÖSNINgAGAs kryogena frysskåp Cryoline CF fryser ned produkterna till -18 grader på några minuter och kan frysa in upp till 2000 produkter åt gången.

rESuLTATGrab&Taste har fått en snabb infrys-ningsprocess med hög kvalietet på produkterna då den kryogena infrys-ningsmetoden minskat vätskeförlus-ten i produkterna.

kontakt på AGA: Marcus khanborgMail: [email protected]

30

Helium Grundämnet Helium är en färglös och

luktlös ädelgas. Helium har den lägsta kokpunkten av alla grundämnen. Det är bara vid högt tryck som helium

kan övergå i fast form. Helium är det kallaste grundämnet på jorden och den minst lösliga av alla gaser. Eftersom heliumatomerna är små och i princip inte reagerar med andra ämnen, för-svinner de snabbare ur en behållare än många andra ämnen. En heliumfylld ballong krymper alltså ihop snabbare än ex en kvävgasfylld.

NäST VANLIGAST I UNIVERSUMHelium är det näst vanligaste ämnet i uni-versum, det är bara väte som är vanligare. Helium förekommer i stor omfattning i heta stjärnor. Man tror att en stor del av det helium som finns bildades vid Big Bang, men det sker även nybildning i solen och andra stjärnor genom att vätekärnor slås ihop till helium. Då utvecklas enorma energimängder.

UPPTäCKTES UNDER EN SOLFÖRMÖRKELSE. Helium upptäcktes vid en solförmörkelse 1868 av två astronomer, fransmannen Pierre Jules César Janssen och engelsmannen Joseph Nor-man Lockyer, som på varsitt håll upptäckte ett dittills okänt grundämne i solens spektrallin-jer. Det nya grundämnet fick namnet helium, efter grekiskans helios – solen.

ANVäNDNINGSOMRåDENGlobalt är helium mest efterfrågat för kylning av supraledande magneter i MRT-enheter (magne-tisk resonanstomografi) på sjukhus. Den andra stora heliumförbrukaren är elektronikindustrin, främst vid tillverkningen av kiselskivor. Helium används också för att skapa starka magnetfält i partikelacceleratorer och vid många forsknings- och utvecklingscenter, inom fiberoptik och rymd-teknik, vid läckagetestning och för utveckling av andningsgaser vid djuphavsdykning. Helium används även inom svetsindustrin och är vanlig vid metallisk laserskärning. Helium används också som förpackningsgas i livsmedel.

UTVINNS UR NATURGASKommersiellt helium framställs främst ur helium-rik naturgas. Det helium som finns i naturgas tror man har bildats genom radioaktiv alfastrålning från jordens kärna. De främsta heliumkällorna finns i USA, följt av Algeriet, Qatar, Australien och Ryssland. En del gamla källor börjar ta slut och det är inte balans mellan utbud och efterfrå-gan på helium i världen idag. Nya heliumkällor har ofta lägre halt av helium och utvinningen blir dyrare och transporterna längre.

LIVSFARLIG KALLE ANKAFenomenet Kalle Anka-röst som man får när man andas in rent Helium, beror på att ljudets hastig-het är högre i helium än i luft. Att andas in en tyngre ädelgas som ex Xenon skulle ha motsatt effekt. Man bör dock aldrig andas in varken Helium eller Xenon. Helium kan vara direkt livsfarligt att andas in då syret i blodet försvin-ner blixtsnabbt och man kan bli medvetslös. Man kan dö eller få hjärnskador av syrebrist.

gASLÄrA

hELIuM

förkortning: HeAtomnummer: 2Icke magnetisk ädelgasE-nummer: E 939heliums förekomst i luft: 5 ppm Kokpunkt: -269° CSmältpunkt: -272° C

Elektron

Elektron bana

Neutron

Proton

Text: Cecilia Rudengren foto: AGA, ShutterStock


TidskapslenArgon bevarar för framtiden

Svenska stiftelsen Expressions of Mankind uppmanade människor över hela världen i projektet Aday.org att 15 maj 2012 fota sin vardag. Profes-

sionella som amatörer från över 170 olika län-der bidrog till projektet, som är den största fotografiska dokumentationen över så kort tid som ett dygn.

På PLATS I FALU GRUVA En jury har valt ut 1 000 bilder, som publiceras i boken ”A Day in the World”. Bilderna har bl a visats på Kulturhuset i Stockholm och Världskul-turmuseet i Göteborg men nu är bilderna förva-

rade för eftervärlden. Tanken är att kommande generationer ska kunna se vad hur en helt vanlig dag såg ut för oss människor den 15 maj 2012. En bärbar dator med de 100 000 bilderna placerades tillsammans med boken med bilderna i en special-designad kapsel i Falu gruva. Den 13 mars förslöts kapseln hos Avesta Welding i Avesta och den 22 mars tog själva placeringsceremonin plats i Falun.

INSIRATION FRåN SVENSK INDUSTRIRunius Design fick i uppdrag att utforma tids-kapseln och inspiration har hämtats från svensk gruvindustri, maskiner och dess tidlösa formspråk. Kapseln är gjort för att hålla i minst 1 000 år och

gjort av ett höglegerat rostfritt stål från Outokum-pu. Själva konstruktionen har tillverkats av Länna Svets utanför Strängnäs. Kapseln svetsades sedan igen och med hjälp av en ventil från svenska Swa-gelok tog man sedan bort all fukt och allt syre. För att skapa en reaktionsfri miljö i kapseln fylldes den sedan med ädelgasen argon från AGA.

A Day in the World är resultatet av ett gigantiskt fotoprojekt där människor världen över under ett dygn fångade sin vardag. Argon från AGA ser till att de 100 000 bilderna bevaras för kommande generationer i en specialdesignad kapsel.

Text: Cecilia Rudengrenr foto: Runius design

kontakt på AGA: Marcus khanborgMail: [email protected]

31

Industridesignern Cristian Runius har designat tidskapseln.


AGA samarbetar med Team X3M och Patric Sundel från Perstorp som kör #83 i V8 Thunder Cars, tidigare Camaro Cup. AGA ingår i teamet med konceptet NIT (Nitrogen in Tyres) där uppgiften är att säkerställa rätt däckstryck.

Text: Jessica Ohlsson foto: Racefoto, AGA


full gasmed nitrogen

Att ha AGA som partner betyder jät-temycket för mig. Det innebär att jag har hög kompetens om däckstryck och en bra förståelse för gasers beteende i

ryggen, säger föraren Patric Sundel.

RäTT TRyCK LäNGRE MED NITROGENNitrogen i däck innebär att rätt tryck behålls 3-4 gånger längre än med vanlig luft. När bilen har bibehållet och korrekt lufttryck så rullar den lättare, vilket i sin tur gör att bilen förbrukar mindre bränsle. Med rätt tryck på däcket minskar också slitaget och däckets livslängd ökar. Rätt tryck förbättrar också väghållningen – bilen blir mer lätthanterlig i en krissituation och bromssträckan kortare.

- Körupplevelsen är densamma som med luft, skillnaden är att nitrogen är mycket stabilare, det är enklare att förutsäga däcktrycket i varmt tillstånd och enklare att hålla rätt däcktryck så

att jag får ”rätt yta att åka på”. Detta är viktigt ur både racing och personbilsperspektiv, an-tingen det är 35 gr varmt eller minusgrader ute. Dessutom läcker det ut mindre tryck ur däcken och det är ju bra, förklarar Patric.

MILJÖMEDVETEN KÖRNINGSTCC arbetar konsekvent med att minska sin miljöpåverkan. Sedan 2008 infördes krav på alkylatbensin för alla bilar i STCC-klassen. Samma år infördes också etanol i klassen Camaro Cup, som sedan i början på året går under namnet V8 Thunder Cars. Sedan 2009 har flertalet bilar även kört på biogas. I dag körs också STCC med mindre motorer; 4-cylin-driga, 1,6- och 2-litersmotorer i bilarna vilket innebär mindre utsläpp än i större motorer.

V8 Thunders Cars ingår som en av tre klasser i STCC-tävlingarna; STCC, V8 Thunders Cars och Carrera Cup. Patric Sundels bil kör på mil-

jöklassad etanol och hela V8 Thunders Cars -klassen kör dessutom med katalysatorer. AGA har medverka på flera lyckade kundevent på tävlingar, bland annat på Mantorp, Fal-kenberg och finalen på Solvalla, dit de bjudit utvalda kunder med motorintresse.

SATSAR På TOPP FEMPatric Sundel hyser stora förhoppningar inför kommande säsong: - Vårt team X3M hade bra utveckling i klassen och fick pris för ”Best drivers progress of the year 2012” och 2013 ska jag köra hela serien som i år heter ”V8 Thunder Cars”. Alla racen går tillsammans med STCC, där även prins Carl Philip ska köra. Min förhoppning och målsättning är att bli topp fem i serien och ta några pallplatser.

33

Patric Sundel kör på miljöklassad etanol.

Niclas Andersson, AGA, ser till att Patric Sundel har rätt däcktryck.

Jag har hög kompetensi ryggen

kontakt på AGA: Niclas AnderssonMail: [email protected]


Vad är egentligen plasma och hur fungerar en plasmaskärm?

Runtomkring oss förekommer de flesta ämnen vanligen i tre tillstånd: fast, flytande och gas. Nästa tillstånd är plasma. När gas värms upp till tillräckligt hög temperatur separeras elektronerna från atomkärnorna och plasma bildas. Man kan säga att plasma är en gas där elektronerna och molekylernas beståndsdelar inte är bundna till kärnan utan kan röra sig fritt.

NATURLIGA PLASMAFENOMENDet är inte ofta vi hittar naturligt plasma runt omkring oss då det krävs en mycket speciell miljö för att plasma ska kunna bildas. Norr-sken och klotblixtar är exempel på naturliga plasmafenomen. I rymden är plasma bland det vanligare tillstånden hos den synliga mate-rian. Stjärnor är egentligen stora klot av gas med riktigt hög temperatur. även om plasma inte förekommer naturligt omkring oss här på jorden, kan vi hitta konstgjort plasma överallt som ex i lysrör och plasmaskärmar. Men hur fungerar en plasmaskärm då?

PLASMASKäRMENI en plasmaskärm sitter hundratusentals små bildpunkter som är celler fyllda med en bland-ning av neon- och xenongas. Cellerna är inne-slutna mellan två glasskivor som löper parallellt med varandra. Varje pixelcell är indelad i tre delar som är belagda med färgad fosfor - an-tingen röd, grön eller blå (RGB). Runt pixelcel-lerna ligger ett vertikalt och ett horisontellt nät – ett rutnät - av transparanta elektroder.

En plasmaskärm fungerar genom att man kontrollerar varje individuell fosfordel. Varje del i pixelcellen drivs av sin egen elektrod, som aktiverar små fickor av gas mellan den främre glasskivan och den fosfor-belagda baksidan. Fosfor avger ljus när det utsätts för ex UV-ljus. När gasen laddas och hettas upp till plasma frigörs UV-ljus som reagerar med forsforn och färgat ljus avges. Själva UV-ljuset är inte synligt för oss men det ljus fosforn avger ser vi. Pixel-cellerna laddas tusen gånger per sekund ge-nom att elektroderna slåss av och på. Mjukvara kopplad till skärmen styr vilka färgade delar i pixlarna som ska lysa och med vilken intensitet, vilket skapar bilden på skärmen.

34 SÅ fuNKAr DET

PlasmaText: Ceclia Rucdengren foto: ShutterStock

Norrsken är ett spektakulärt plasmasfenomen i jonisfären som de flesta av oss önskar få uppleva.



Acetylenbilar

år 1914, vid första världskrigets utbrott, utvecklades ett system för

starthjälp med acetylen för spritdrivna bilar, och motorcyklar. Under andra världskriget tog man även fram ett system för acetylen-drift av bensindrivna bilar.

Under andra världskriget uppstod bensinbrist vilket gjorde att frågan om ersättningsmedel uppstod. AGA som redan då var ett uppfin-ningsrikt företag tillverkade därför gasacku-mulatorer samt utrustning för konvertering från bensin till acetylendrift vid fabriken på Lidingö utanför Stockholm. Ackumulatorerna var naturligtvis dyra och mycket tunga, men även gasen var dyr vilket gjorde att driftkost-naden blev relativt hög.

Detta medförde att systemet tillverkades och såldes i begränsad omfattning. Fördelen med acetylendriven bil var att det gick snabbt att starta den. Andra bilar vid den här tiden krävde att man vedeldade igång dem vilket gjorde att starten fick planeras i tid.

Gasackumulatorn innehöll komprimerad acetylen, löst i aceton, vilken är uppsugen i en porös massa. På det sättet avlägsnades explosionsfaran och stora gasmängder kunde rymmas i relativt små behållare.

Acetylen användes annars vid den här tiden i stor skala för belysning av lok och järnvägs-vagnar bilar och motorbåtar, samt naturligtvis fyrar och signaler.

hISTorIA 35

Sedan 2004 har AGA jobbat med biogas som bränsle till framför allt fordonstrafiken i Stockholm. Men gasbilar är egentligen inget nytt. Redan vid andra världskrigets utbrott utvecklades ett system för acetylenbilar.

Text: Jessica Ohlsson foto: AGA

Bakslagsspärren är en säkerhetsprodukt utformad för att skydda svetsaren

mot bakslag, bakströmning och brand vid svetsning och skärning.

SAFE-GUARD-5. Tillgänglig i ny design med smarta funktioner.

www.aga.se

magasinet - webproof.comviewer.webproof.com/pageflip/277/113301/files/aga...för hur de år 2030 ska...

Documents