Etnografi Magnus Åberg

Kulturvetenskapliga metoder, KVGA03

2013-09-04

Idag

Sätta in etnografi i ett

vetenskapshistoriskt sammanhang

Hur en kulturvetare kan använda

etnografiska metoder

Öva oss lite…

Etno…va?

Etnologi – läran om folk och kulturer

Etnografi – beskrivning av folk och

kulturer

Etnografi – ”fältstudier”,

deltagande/medföljande observation,

samtal/intervjuer

Har någon av er använt etnografi tidigare?

Övningsuppgift

Beskriv rummet (så värderingsfritt som

möjligt)

Diskussion…

Vad såg ni?

Vad använde ni för att se?

Vilka sinnen kom till användning?

Innehåller beskrivningarna annat än

synintryck?

Detaljer/egenskaper som återkommer?

Hur kändes det att beskriva andra?

Ett kulturbegrepp som motiverar

etnografisk metod ”…de koder, föreställningar och värden

som människor delar (mer eller mindre,

medvetet eller omedvetet) och som de

kommunicerar och bearbetar i socialt

handlande… [Kultur] söks i människors

görande, i inlärda handgrepp, färdigheter

och kroppsliga dispositioner” (Ehn &

Löfgren 2001:9)

Varför använda etnografisk metod?

Få syn på ”görandet”

Kompletterar t.ex. intervjuer, el. enkäter

Synliggör skillnader mellan det sagda och

det gjorda

Djupare förståelse av informanternas

värld

Det är fantastiskt roligt!

Avgörande är givetvis forskningsfrågan…

Vad kan vara problematiskt med

etnografisk metod? Praktiska skäl (accessproblem, tar tid…)

Etiska skäl

Risk att fastna på mikronivån

Risk att bli ”kär” i sina informanter

Beskyllningar om subjektivism

Etnografins sammanhang

Etnografi används i många ämnen, tex kulturvetenskaperna, men även inom tex pedagogik, företagsekonomi m.fl.

Etnografin har utvecklats inom socialantropologin.

Bronislaw Malinowski (1884-1942) – fånga individens sätt att se på världen, långa fältarbeten (1:1:1), ”go native”.

Malinowski – funktionalist (kritisk mot tanken om kulturevolution)

Etnografins sammanhang

60-70-tal: Interaktionismen – fokus på det

som händer i mellanmänskliga möten och

hur dessa aktivt bidrar till att upprätta

kultur

80-tal: Forskarreflexivitet

90-00-tal: Translokala studier (t.ex.

Hannerz 2001), Shadowing (Czarniawska

2007), Netnografi (t.ex Kozinets 2010)

Vetenskapssynen förändras…

från…

Vetenskapssynen förändras…

till…

Eller för att förklara det med en

liten film…

http://mubi.com/films/ki

tchen-stories

Vad sa dom egentligen i filmen?

1. Bygga förtroende

2. Var diskret i datainsamlingen

3. Lägg dig inte i.

4. Bli aldrig vän med den du forskar på

Olof Hasslöf (1949)

Olof Hasslöf (1949)

Olof Hasslöf (1949)

Olof Hasslöf (1949)

Åke Daun (1974)

Åke Daun (1974)

Åke Daun (1974)

Pia Götebo Johannesson (1996)

Pia Götebo Johannesson (1996)

Pia Götebo Johannesson (1996)

Etnografi som metod

Kopplingen mellan att

◦ se förstå beskriva

Det visuella är aldrig bara visuellt – etnografi handlar om alla sinnesintryck, om tänkande och om kunskap (men förkunskap kan vara problematiskt)

”Vi ser inte den lins genom vilken vi betraktar världen” (Ruth Benedict) – att synliggöra det förgivettagna/vardagliga

Denotativ och konnotativ nivå

Vad finns det för kulturellt här?

Etnografi som metod

Vad man (t.ex) kan titta efter (jfr Spradley 1980):

Rummet (rita gärna av rummet!)

Aktörer

Aktiviteter (verbala, kroppsliga) + Samspelet mellan människor och den fysiska miljön = taskscape (Ingold 1993)

Objekt (”prylar”)

Situationer

Tid

Mål (egna och andras)

Känslor

Kom ihåg! Er ”checklista” bidrar till att forma vad ni ser, var öppen för att modifiera den, er forskningsfråga och er själva!

Etnografi som metod – från blick till

text Pragmatisk systematik el. ”innovativ

noggrannhet”

Att lägga märke till många samverkande

skeenden (”lager på lager av betydelser”)

= tät beskrivning (Geertz 1973)

Att bejaka – men hantera – kulturens

komplexitet

Språkets betydelse

Etnografi som metod – språket

”Under Alla helgons dag satt Anna och Emmy och tittade på högmässan som ljöd ur salongens tv. Christina var också där. De föreföll njuta av mässan”.

”En lördag i början av fältarbetet var det Alla helgons dag. TV:ns högmässa ljöd i salongen. Anna och Emmy tittade från sina platser i två fåtöljer som personalen placerat invid varandra. Någon meter därifrån satt Fanny i den gröna soffan. Christina … kom in och satte sig på en stol nära Fanny. Tillsammans med de andra lyssnade hon på en kvinnas solosång som strömmade ut ur högtalarna.”

Tät beskrivning – ett exempel från flyget

(Petersson 2003:1, Identitetsföreställningar…)

Boarding completed hörs i högtalarna. Kaptenen inleder sitt Welcome annonuncement där han hälsar oss välkomna ombord och önskar oss en behaglig flygning på denna SK-Flight till Stockholm. Han presenterar sig själv, pursern och dennes arbetslag. Cabin crew, arm slides, cross check and report, stand by for safety demonstration hörs därefter och besättningen gör sig redo för att åka. … Vi önskas ännu en gång en behaglig flygning och får veta att maten kommer att serveras när vi kommit upp i luften. Ljuset i kabinen släcks och planet taxar iväg mot runwayen. Personalen sätter sig ner inför take-off och reser sig inte förrän sign off, när fasten seat belt-lampan slocknat och det är dags för dem att byta kläder och preparera matserveringen, värma bröd, göra te och kaffe och ställa i ordning cartarna…

Några avslutande tips för att komma

igång… Ställ frågor till det ni observerar (voffo då

då…), tex: Vad går INTE att göra i den här miljön?

Pröva att byta ut element i miljön (t.ex. man mot kvinna, vit mot svart, köpcenter mot katedral osv osv)

Tänk i liknelser, betrakta allt som symboler

Historisera – kontextualisera

Använd allt ert kunnande och lek med språket!

Ett par till filmer

… fundera tex över kulturella

brytpunkter här. Hur byggs de och vad

bygger de på?

Övningsuppgift – gör en

kulturanalys av den här miljön