Håller den svenska modellen när

allt fler står utanför

arbetsmarknaden?

Andreas Bergh

Den svenska modellen

• En välfärdsstatsmodell– Socialförsäkringar

– Välfärdstjänster (vård, skola & omsorg)

– ”tak” och ”golv”

– Livscykelomfördelning

• En arbetsmarknadsmodell– Partsöverenskommelser snarare än lagstiftning

– Rehn-Meidner modellen

Den svenska modellen har

fungerat bra

• Homogent industrisamhälle

• Centrala avtal, hög fackanslutningsgrad

• Låg inkomstspridning -> Likartade preferenser

• Hög strukturomvandling

• Bred utbildning

Några utmaningar

• Tidigt 1980-tal: Ungdomsarbetslöshet

• 90-talskrisen: Arbetslöshet, särskilt hög bland

ungdomar & utlandsfödda.

• Tudelad arbetsmarknad

• Fler rika –> Högre krav på välfärden (kvalitet,

valfrihet)

• Fler (relativt) fattiga -> Andra krav på välfärden

• Mer heterogena preferenser

Plus…

• Avindustrialisering

• Outsourcing

• Automatisering

• Rörligare skattebaser

• Åldrande befolkning

• Med mera…

Den svenska modellen är dock

föränderlig

• Paul Krugmans favoritland: Sverige 1980.

• Valfrihetsreformer

• Pensionsreform

• Sänkta ersättningsnivåer

• Skattereformer 1981 & 1991

• Omlagd makropolitik och lönebildning

Delade meningar om reformerna

som förändrade Sverige

A. De gick för långt – Sverige var som bäst runt

1980

B. De var nödvändiga, men kommer att te sig små

jämfört med vad som krävs framöver

C. De var lagom, och fortsätter vi så blir det lagom

bra också i framtiden.

Regelverken på arbetsmarknaden

har inte ändrats lika mycket

• Höga lägsta-löner (-> integrationsproblem)

• Tudelning mellan fasta och tidsbegränsade

kontrakt (-> välfärdsstaten mindre universell)

• Svårt att åstadkomma stora förändringar i

relativlöner (ex bristyrken inom välfärden)

(-> lägre effektivitet)

Även här råder delade meningar:

Vad är mest sannolikt?

A. Parterna fixar detta. Parterna är kloka.

B. Politikerna fixar detta genom klok lagstiftning

C. Varken parterna eller politikerna gör något, och

Sverige får fortsatt tudelning, segregation, urholkad

välfärd och halkar efter.

D. Smarta tekniska lösningar skapar en växande

arbetsmarknad och Sverige blir åter ett

framgångsland

Mer av våra resurser till välfärden

– men hur?

A. Högre skatter

B. Omprioritering inom offentlig sektor

C. Växande privat marknad för välfärdsstjänster

D. Samtliga alternativ ovan.

Vägval för välfärdsstaten: Vilken

väg väljer Sverige?

I teorin finns tre strategier för att hantera en allt

rikare medelklass ökade krav:

A. De får betala dubbelt

B. De får lägre skatt, och välfärdsstaten blir mindre

och riktad mot låginkomsttagare

C. Topping up (lägga till egna pengar ovanpå den

offentliga finansieringen)

Sammanfattningsvis

• Ökad heterogenitet utmanar svenska modellen

• Heterogenitet: Större inkomstspridning,

humankapitalspridning, teknisk mångfald och

kultur

• Vissa reformer av välfärdsstaten har gjorts,

mindre på arbetsmarknaden.

• ”Muddle through” tänkbart – men gör vi mer och

rätt kan det bli rätt.

• I en fungerande marknadsekonomi är

heterogenitet en styrka.