mall för skånes ortnamn · 2018. 6. 20. · förord materialet som ligger till grund för detta...
TRANSCRIPT
SKÅNES ORTNAMN
Serie A
BEBYGGELSENAMN
Del 3
BJÄRE HÄRAD OCH
ÄNGELHOLMS STAD
av
BENGT PAMP
INSTITUTET FÖR SPRÅK OCH FOLKMINNEN
DIALEKT- OCH ORTNAMNSARKIVET I LUND
2
SKÅNES ORTNAMN
UTGIVNA AV SYDSVENSKA ORTNAMNS-
SELLSKAPET OCH LANDSMÅLSARKIVET
I LUND
Serie A
BEBYGGELSENAMN
Del 3
BJÄRE HÄRAD och
ÄNGELHOLMS STAD
av
BENGT PAMP
Ursprunglig utgåva Lund 1964
Gleerupska Universitetsbokhandeln
Digitaliserad 2013 av Agnieszka Uvelöv
Layout Berit Sandnes
Förord
Materialet som ligger till grund för detta arbete är excerpter ur äld-
re källor och dialektala ortnamnsformer i Landsmålsarkivet i Lund.
De senare har upptecknats av C. S. Grevander (1920), G. Lindskog
(1925), I. Ingers (1947–1957), P. Larsson (1900), B. Pamp (1959–
1963) och V. Welander (1938–1943). I de fall då flera varianter
föreligger har endast den eller de som motsvarar det äldre dialekt-
uttalet medtagits. En viss normalisering har skett, varvid ljudbe-
teckningen har kunnat bli mer enhetlig. Undantagna från normali-
seringen är bl.a. beteckningarna för r-fonemet, vilket i det äldre
bjäremål som har upptecknats av P. Larsson kunde realiseras både
som och r.
Manuskriptet har granskats av professorerna K. G. Ljunggren
och Gösta Holm samt arkivchef Sven Benson och arkivarie Inge-
mar Ingers. Korrekturet har genomgåtts av professor K. G. Ljung-
gren, arkivchef Sven Benson och arkivarie Ingemar Ingers.
Till kamerala förändringar efter den 30 juni 1936, då jordebok i
stort sett upphörde att föras, har i regel ingen hänsyn tagits (SFS
1936: 356).
Beträffande planen för serien Skånes ortnamn hänvisas till artik-
lar av Ejder och Benson i Sydsvenska Ortnamnssällskapets års-
skrift 1957–1958. De avvikelser från planen, som har gjorts i före-
liggande del, är, bortsett från det ovan nämnda förfarandet med
dialektbeläggen, dels att ingen skillnad har gjorts mellan torp och
lägenheter, vilka gemensamt benämnes »Lägenheter», dels att en
ny kategori namn, »Försvunna gårdnamn», har införts. Till denna
har förts sådana gårdnamn, som inte behöver ha betecknat hem-
mansdelar och som har kunnat lokaliseras till en bestämd by men
inte till något jordeboksnummer.
Liksom i tidigare delar av Skånes ortnamn betecknas såväl
4
avskrifter som regester med »avskr.». Om ingenting annat uppges,
är den citerade formen original.
De kamerala förhållandena i socknarna Barkåkra, Hjärnarp och
Rebbelberga är i en del fall ganska komplicerade. Anledningen är
att G. G. Stjernswärd, den kände jordbruksreformatorn, i början av
1800-talet bröt sönder de gamla kamerala enheterna och slog sam-
man dem till nya, vilka han kallade »farmer», en benämning som
»fick en viss spridning i Sverige i sammanhang med de stora jord-
bruksreformerna i Skåne i slutet av 1700- o. början av 1800-talet,
vilka till en väsentlig del berodde på inflytande från det engelska o.
skotska jordbruket». (Svenska akademiens ordbok, artikeln farm.)
Ordet användes som ett slags kameral term i jordeböckerna. I några
fall fördes enheter i olika socknar samman, och även skattehemman
kunde ingå i farmerna, vilka båda faktorer komplicerar redovis-
ningen. Den äldre indelningen försvann inte helt ur jordeböckerna,
varför det ibland kan förekomma, att samma jordeboksnummer står
för två olika enheter. Om ett jordeboksnamn omfattar flera jorde-
boksnummer, förtecknas i så fall i föreliggande verk samma num-
mer två gånger, vilket däremot inte sker, om det endast rör sig om
ett nummer.
Uppgifterna om socknarnas annexförhållanden har, bortsett från
Förslöv–Grevie, meddelats av överbibliotekarie G. Carlquist.
Innehåll
Förord ............................................................................................. 3
Innehåll ........................................................................................... 5
Käll- och litteraturförkortningar ...................................................... 7
Bjäre härad ................................................................................... 19
Barkåkra socken ............................................................................ 24
Båstads socken .............................................................................. 45
Förslövs socken ............................................................................. 50
Grevie socken ............................................................................... 66
Hjärnarps socken ........................................................................... 87
Hovs socken ................................................................................ 124
Rebbelberga socken .................................................................... 140
Torekovs socken ......................................................................... 147
Västra Karups socken ................................................................. 150
Ängelholms stad ......................................................................... 178
Ortnamnsregister ......................................................................... 182
Efterledsregister .......................................................................... 192
6
Käll- och litteraturförkortningar
Ale = Ale. Historisk tidskrift för Skåneland ... Lund 1961–.
Alfvegren -r och -are = Alfvegren, L., r-genitiv och are-komposition. Formhi-
storisk undersökning på grundval av svenska dialekter och
ortnamn. (Skrifter utg. av Kungl. Gustav Adolfs Akademien.
32. Studier till en svensk ortnamnsatlas utg. av Jöran Sahlgren.
10.) Upps. 1958.
Almquist Lagsagor och domsagor = Almquist, J. E., Lagsagor och domsagor i
Sverige. Med särskild hänsyn till den judiciella indelningen.
1–2. (Skrifter utg. av Rättsgenetiska institutet vid Stockholms
högskola. 2: 1–2.) Sthlm 1954–1955.
Andersson Luntertun = Andersson, I., Luntertun (tryckt som bilaga till Eng-
hoff).
ANF = Arkiv för nordisk filologi. Chria och Lund 1883–.
AnnDan = Annales danici medii ævi. Editionem nouam curauit E.
Jørgensen. Khvn 1920.
Antonisz = Antonisz, C., Carte von Oostlant 1543 (reproducerad som
plansch I i H. Richter, Skånes karta från mitten av 1500-talet
till omkring 1700. Del 1. Lund 1929).
APhS = Acta philologica scandinavica. Tidsskrift for nordisk Sprog-
forskning. Khvn 1926–.
APL = Acta processus litium inter regem danorum et archi-
episcopum lundensem. Novam ed. criticam curaverunt A. Kra-
rup et W. Norvin. Hauniæ 1932.
Areskoug = Areskoug, H., Studier över sydöstskånska folkmål. I. (Skrif-
ter utg. genom Landsmålsarkivet i Lund. 11.) Lund 1957.
BEK = Beskrivning till Rikets allmänna kartverks ekonomiska karta
över Kristianstads län. Bjäre härad och Ängelholms stad.
Malmö 1928–1929.
Benson Blekingska dialektstudier = Benson, S., Blekingska dialektstudier. I.
(Skrifter utg. genom Landsmålsarkivet i Lund. 9.) Lund 1956.
Bergfors Tilljämning a>å = Bergfors, E. O., Tilljämning a>å i dalmål. (Skrifter
utg. av Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universi-
tet. 10.) Upps. 1961.
Berntsen = Berntsen, A. B., Danmarckis oc Norgis fructbar Herlighed,
udi fire Bøger forfattet ... Kiøbenhafn 1656.
8
Bjäre byordning = Bjäre härads byordning år 1594. Utg. av G. Fritzell i Bjäre-
bygden 1954.
Bjärebygden = Bjärebygden. Årsbok ... utg. av Bjäre härads hembygds-
förening. Lund och Båstad 1931–.
En bok om Skåne = En bok om Skåne .. . Red. av G. Carlquist. I. Malmö 1936.
Bruhn = Bruhn, E., Ägonamn i Rönnebergs härad. I. (Meddelanden
från Svenska Ortnamnsarkivet. 2.) Lund 1931.
Bräkne-Hoby = Bräkne-Hoby. En sockenbok red. av hembygdsföreningen.
Utg. av F. Wirén. Karlshamn 1962.
Buhrmann = Buhrmann, G. [von], Karta över Skåne 1684. Uppgjord på
Karl XI:s befallning . . . Utg. av F. Wernstedt. Sthlm 1927.
BullDan = Bullarium danicum. Pavelige Aktstykker vedrørende
Danmark 1198–1316. Udg. af A. Krarup. Khvn 1931–1932.
CS = Cartographia scanensis. De äldsta förarbetena till en kart-
läggning av de skånska provinserna 1589. Utg. av H. Richter i
SGÅ 1930.
DaM = Danske Magazin ... [1. Række], Nye danske Magazin [2.
Række], Danske Magazin ... 3. — Række. Khvn 1745–.
Danske Kirkelove = Danske Kirkelove samt Udvalg af andre Bestemmelser
vedrørende Kirken, Skolen og de Fattiges Forsørgelse udg. af
H. F. Rørdam. 1–3. Khvn 1883–1889.
Db = Dombok. Handskrift i landsarkivet i Lund.
DD 1 R = Diplomatarium danicum. Udg. af Det danske Sprog- og
Litteraturselskab .. . 1. Række. Khvn 1957–.
DD 2 R = Diplomatarium danicum. Udg. af Det danske Sprog- og
Litteraturselskab ... 2. Række. 1–12. Khvn 1938–1960.
DD 3 R = Diplomatarium danicum. Udg. af Det danske Sprog- og
Litteraturselskab ... 3. Række. Khvn 1958–.
Decjb = Decimantjordeboken 1651 jämte sammandrag. Handskrift i
landsarkivet i Lund.
DGP = Danmarks gamle Personnavne ... udg. af G. Knudsen og M.
Kristensen under Medvirkning af R. Hornby. I. Fornavne. II.
Tilnavne. Khvn 1936–.
DiplChristI = Diplomatarium Christierni Primi. Samling af Aktstykker,
Diplomer og Breve, henhörende til Kong Christiern den Förs-
tes Historie ... udg. af C. F. Wegener. Khvn 1856.
DK = Danske Kancelliregistranter 1535–1550, udg. ved Kr. Erslev
og W. Mollerup. Khvn 1881–1882.
DN = Diplomatarium norvegicum ... Chria 1847–.
DR = Jacobsen, L. & Moltke, E., Danmarks Runeindskrifter. Un-
der Medvirkning af A. Bæksted og K. M. Nielsen. Khvn 1941
—1942.
DS = Danmarks Stednavne. Udg. af Stednavneudvalget. Khvn
1922–.
Dänische Bibliotec = Dänische Bibliotec, oder Sammlung von alten und neuen
gelehrten Sachen aus Dännemarck. 1–9. Kopenhagen u. Leip-
zig 1738–1747.
EK = Ekonomiska kartan över Kristianstads län. (Rikets allmänna
kartverk. Ekonomiska avdelningen. 1: 20 000. Kristianstads
län.) [Kartorna över Bjäre härad tryckta år 1928.]
EKr = Erikskrönikan ... utg. av R. Pipping. (Samlingar utg. av
Svenska Fornskrift-Sällskapet. 47.) Upps. 1921.
Enghoff = Enghoff, K., Ängelholm 1516–1916. Översikt av stadens
fyrahundraåriga historia. Lund 1929.
Eriksson Hjäll och tarre = Eriksson, M., Hjäll och tarre samt andra ord för
översäng och övervåning ... (Skrifter utg. genom Landsmåls-
och folkminnesarkivet i Uppsala. Ser. A: 4.) Upps. & Khvn
1943.
Erslev Danmark-Norges Len = Erslev, Kr., Danmark-Norges Len og Lens-
mænd 1596–1660 ... Khvn 1885.
Erslev Danmarks Len = Erslev, Kr., Danmarks Len og Lensmænd i det
sextende Aarhundrede (1513–-1596). Khvn 1879.
Falkman = Falkman, A., Ortnamnen i Skåne. Etymologiskt försök.
Lund 1877.
Feilberg = Feilberg, H. F., Bidrag til en ordbog over jyske almuesmål
1–IV. Khvn 1886–1914.
Festskrift Sahlgren = Festskrift till Jöran Sahlgren. 19 8/4 44. Lund 1944.
Festskrift Skautrup = Festskrift til Peter Skautrup 21. januar 1956. Aarhus
1956.
FortGeistlG = Förteckningar i danska riksarkivet över kyrklig egendom
m.m. i Lunds stift, upprättade i anledning av kungl. cirku-
lärbrev till länsmännen av 28/12 1590. Se E. Schalling, Kyr-
kogodset i Skåne, Halland och Blekinge under dansk tid,
Sthlm 1936, s. 316 ff.
Franzén Vikbol.= Franzén, G., Vikbolandets by- och gårdnamn. 1. (Nomina
germanica. Arkiv för germansk namnforskning utg. av Jöran
Sahlgren. 1.) Upps. 1937.
FrIDReg = Kong Frederik den Førstes danske Registranter, udg. ved Kr.
Erslev og W. Mollerup ... Khvn 1879.
Fritzner = Fritzner, J., Ordbog over det gamle norske sprog. I—III.
Kria 1886–1896.
Fynske Aarbøger = Fynske Aarbøger. Udg. af Historisk Samfund for Fyns
Stift. 1–. Odense 1939–.
GdaGr = Brøndum-Nielsen, Johs., Gammeldansk Grammatik i sprog-
historisk Fremstilling. I—III. Khvn 1928–1935. Ny upplaga
av del I, Khvn 1950. Tilføjelser og Rettelser til Gammeldansk
Grammatik II. Khvn 1957.
GIReg = Konung Gustaf den förstes registratur red. af [V. G. Gran-
lund,] G. O. Berg och J. A. Almquist. I—XXIX. (Handlingar
rörande Sveriges historia ... utg. af kongl. riksarchivet. Ser. 1.)
Sthlm 1861–1916.
10
Gillberg = Gillberg, J. L., Historisk, Oeconomisk och Geographisk
Beskrifning öfver Christianstads Län uti Hertigdömet Skåne
… Lund 1767.
GIK = Geologiska kartan. (Sveriges geologiska undersökning. Ser.
Aa. Berggrundskartor i skalan 1: 200 000 ...) [Kartbladet Bå-
stad tryckt år 1875, kartbladet Engelholm tryckt år 1880.]
Gotländsk ordbok = Gotländsk ordbok ... Red. av G. Danell, A. Schagerström
och H. Gustavson. (Skrifter utg. genom Landsmålsarkivet i
Uppsala. Ser. A: 2.) Upps. 1918–1945.
GS = Generalstabens karta över Sverige, i skalan 1: 100 000. Söd-
ra delen. Sthlm 1943.
Gøyes Jb = Fru Eline Gøyes Jordebog med tilhørende Brevuddrag. Udg.
af A. Thiset. Khvn 1892.
Hald = Hald, Kr., Vore Stednavne. Khvn 1950.
Hallands historia = Hallands historia. [I.] Från äldsta tider till freden i Bröm-
sebro 1645. II. Från freden i Brömsebro till våra dagar. Utg. av
Hallands läns landsting. Halmstad 1954–1959.
Haller = Haller, P., Boken om Hov, Torekov, Båstad och Västra
Karup. Hbg 1950.
Hammarlund = Hammarlund, N., Några glimtar ifrån svunnen tid i nord-
västra Skåne. Malmö 1956.
Hedström = Hedström, G., Sydsmåländska folkmål. I. Inledning, studier
över vokaler i starktonig ställning. (Skrifter utg. genom
Landsmålsarkivet i Lund. 1.) Lund 1932.
Hellberg Plural form = Hellberg, L., Plural form i äldre nordiskt ortnamns
skick (Uppsala universitets årsskrift 1960: 1.) Upps. 1960.
Hellquist -by = Hellquist, E., De svenska ortnamnen på -by. En öfversikt.
(Göteborgs Kungl. Vetenskaps- och Vitterhets-samhälles
handlingar. Fjärde följden. XX: 2.) Gbg 1918.
Hellquist EO = Hellquist, E., Svensk etymologisk ordbok. Tredje upplagan.
Lund 1948.
Hellquist -inge = Hellquist, E., Om de svenska ortnamnen på -inge, -unge ock
-unga. (Göteborgs högskolas årsskrift 1905. I.) Gbg 1904.
Holmberg Tomt och toft = Holmberg, B., Tomt och toft som appellativ och
ortnamnselement. (Skrifter utg. av Kungl. Gustav Adolfs Aka-
demien. 17. Studier till en svensk ortnamnsatlas utg. av Jöran
Sahlgren. 4.) Upps. 1946.
Houken Håndbog = Houken, Aa., Håndbog i danske stednavne. Khvn 1956.
Hund = Daniel Hansson Hund till Romelberg, Konung Erik XIV:s
krönika, utg. af F. A. Dahlgren. (Samlingar utg. af Svenska
Fornskriftsällskapet. 8.) Sthlm 1847.
Ingers SVSD = Ingers, I., Studier över det sydvästskånska dialektområdet.
(Skrifter utg. genom Landsmålsarkivet i Lund. 5.) Lund 1939.
Itkonen = Itkonen, T., Keidas. Erään maastotermin vaiheita. (Suomi
110: 1.) Helsinki 1962.
Jb = Jordebok. Handskrifter i danska riksarkivet, landsarkivet i
Lund och hos länsstyrelsen i Kristianstad.
Jrp = Jordrevningsprotokoll. Handskrift i Kammarkollegiets arkiv,
Stockholm.
Jørgensen Retshistorie = Jørgensen, P. J., Dansk Retshistorie. Retskildernes og
Forfatningsrettens Historie indtil sidste Halvdel af det 17.
Aarhundrede. 2. Udgave. Khvn 1947.
Kalén Halländska gränsmärken = Kalén, J., Halländska gränsmärken. Gbg
1924.
Kalén Ordbok = Kalén, J., Ordbok över Fageredsmålet. (Göteborgs Kungl.
Vetenskaps- och Vitterhets-samhälles handlingar. Fjärde följ-
den. XXIV.) Gb 1923.
Kalkar = Kalkar, O., Ordbog til det ældre danske sprog (1300–1700) … 1–V.
Khvn 1881–1918.
KB = Kancelliets Brevbøger ... udg. ved C. F. Bricka m.fl. Khvn
1885–.
Kb = Kyrkobok. Äldre i landsarkivet i Lund, yngre i pastors-
ämbetenas arkiv.
KhD = Kjøbenhavns Diplomatarium ... Udg. af O. Nielsen. 1–8.
Khvn 1872–1887.
Krabbes Jb = Krabbes jordebok. Handskrift i danska riksarkivet.
KrSk = Kronens Skøder paa afhændet og erhvervet Jordegods …
udg. ved L. Laursen, F. J. West og S. Nygård. 1–5. Khvn
1892–1955.
Kulturhistoriskt lexikon = Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medeltid från
vikingatid till reformationstid. Malmö 1956–.
Lagerbring = Samling Af Åtskilliga Handlingar och Påminnelser, Som
Förmodeligen Kunna gifwa Lius i Swänska Historien, Utgif-
wen af Sven Bring. [1.] Lund u.å.
LAL = Landsmålsarkivet i Lund.
Lb = Lunds stifts landebok. Utg. av K. G. Ljunggren och B. Ej-
der. (Skånsk senmedeltid och renässans. Skriftserie utg. av
Vetenskaps-Societeten i Lund. 4–5.) Lund och Köpenhamn
1950–1952.
Lind Binamn = Lind, E. H., Norsk-isländska personbinamn från medel tiden
. . . Upps. 1920–1921.
Lind Dopnamn = Lind, E. H., Norsk-isländska dopnamn ock fingerade namn
från medeltiden . . . Upps. 1905–1915.
Lind Supplementband = Lind, E. H., Norsk-isländska dopnamn ock fingerade
namn från medeltiden. Supplementband ... Oslo 1931.
Linde -sta = Linde, G., Studier över de svenska sta-namnen. (Skrifter utg.
av Kungl. Gustav Adolfs Akademien. 26. Studier till en
svensk ortnamnsatlas utg. av Jöran Sahlgren. 9.) Upps. 1951.
Linné SkR = Linné, C. von, Carl Linnæi Skånska Resa ... Förrättad År
1749 ... Sthlm 1951.
12
Ljunggren Nordiska ortnamns behandling i medellågtyskan = Ljunggren, K.
G., Undersökningar över nordiska ortnamns behandling i me-
dellågtyskan och medellågtyska drag i gamla nordiska ort-
namn. (Lunds universitets årsskrift. N.F. Avd, 1. Bd 33. Nr 7.)
Lund & Leipzig 1937.
Ljunggren Skånska herregårdar = Ljunggren, G., Skånska herregårdar. Lund
1852–1863.
Lmh = Lantmäterihandling. Original i lantmäterikontoret i Kristian-
stad.
Lundahl Falbygden = Lundahl, I., Falbygdens by- och gårdnamn. (Göteborgs
högskolas årsskrift XXXIII. 1927: 2.) Gbg 1927.
Lundgren-Brate = Lundgren, M., Brate, E. och Lind, E. H., Svenska person-
namn från medeltiden. (SvLm X: 6.) Sthlm och Upps. 1892 —
1934.
LÄU = Lunds ärkestifts urkundsbok, utg. af L. Weibull. 3–6. Lund
1900–1939.
Mejer = Johannes Mejers Kort over det danske Rige. Udg. ... af N. E.
Nørlund. I. Sjælland, Bornholm, Skaane, Halland, Bleking,
Gotland og Færøerne. (Geodætisk Instituts Publikationer. I.)
Khvn 1942.
J. Meyers strandrekognoscering = J. Meyers Strandrecognoscering 14–19 och
23–30 april 1714. Handskrift i krigsarkivet i Stockholm.
Modéer Färdvägar och sjömärken = Modéer, I., Färdvägar och sjömärken vid
Nordens kuster. Namntolkningar. Upps., Leipzig … 1936.
Modéer Norska ordstudier = Modéer, I., Norska ordstudier. Två bidrag till
fiskets ordgeografi. (Uppsala universitets årsskrift. 1953:2.
Skrifter utg. av Institutionen för nordiska språk vid Uppsala
universitet. l.) Upps. 1953.
MonHistDan = Monumenta historiæ danicæ. Historiske Kildeskrifter og
Bearbejdelser af dansk Historie … udg. af H. Rørdam. [1.
Række.] 1–2. 2. Række. 1–2. Khvn 1873–1887.
Mtl = Mantalslängd. Handskrifter i danska riksarkivet och lands-
arkivet i Lund.
NecrL = Necrologium lundense. Lunds domkyrkas nekrologium utg.
av L. Weibull. Lund 1923.
NG = Norske Gaardnavne ... udg. af O. Rygh m.fl. 1–19. Kria
1897–1936.
Nielsen Vjb = Kong Valdemar den Andens Jordebog. Udg. og oplyst af O.
Nielsen. Khvn 1873.
NoB = Namn och bygd. Tidskrift för nordisk ortnamnsforskning.
Upps. och Lund 1913–.
NordKultur = Nordisk kultur. Samlingsverk ... Under redaksjon av Johs.
Brøndum-Nielsen, O. von Friesen, M. Olsen ... I—XXX.
Khvn, Oslo och Sthlm 1931–1955.
Noreen SprStud = Noreen, A., Spridda studier. [1–] 4. Sthlm och Lund 1895 –
1924.
NoVidSÅ = Det kongelige norske videnskabers selskab. Årbok. Trondhjem
1951–.
ODS = Ordbog over det danske sprog ... udg. af Det Danske Sprog-
og Litteraturselskab. Khvn 1918–1956.
OGB = Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län. Gbg 1923–.
Ohlsson Blekingskusten = Ohlsson, B., Blekingskusten mellan Mörrums- och
Ronnebyån. Namnhistorisk undersökning. (Skrifter utg. av
Gustav Adolfs Akademien för folklivsforskning. 5.) Lund
1939.
OUÅ = Ortnamnssällskapets i Uppsala årsskrift. Upps. 1936–.
Pb = Jordeböcker över Lunds ärkesätes gods vid medeltidens slut.
Palteboken och 1522 års uppbördsjordebok utg. av G. Johan-
nesson. (Skånsk senmedeltid och renässans. Skriftserie utg. av
Vetenskaps-Societeten i Lund. 7.) Lund och Köpenhamn
1953.
Pipping Finländska ortnamn = Pipping, H., Finländska ortnamn. (Skrifter utg.
av Åbo akademikommitté. 7.) Helsingfors 1918.
PR 1 = Prästrelationerna från Skåne och Blekinge av år 1624.
Utg. … av J. Tuneld. (Skrifter utg. av Kungl. Humanistiska
Vetenskapssamfundet i Lund. 18.) Lund 1934.
PR 2 = Prästrelationerna från Skåne av år 1667 och 1690 . . . utg. av
J. Tuneld . . . (Skrifter utg. av Kungl. Humanistiska Veten-
skapssamfundet i Lund. LIX.) Lund 1960.
Priv = Privilegier, resolutioner och förordningar för Sveriges städer
utg. av N. Herlitz m.fl. 1–4. Sthlm 1927–1946.
RAP = Otryckta pergamentsbrev i svenska riksarkivet.
Rep = Repertorium diplomaticum regni danici mediævalis. Forteg-
nelse over Danmarks Breve fra Middelalderen, med Udtog af
de hidtil utrykte. Udg. ved Kr. Erslev m.fl. [1. Række.] 1–IV.
2. Række. 1–IX. Khvn 1894–1939. (Citeras efter serie och
nummer.)
Rietz = Rietz, J. E., Svenskt dialektlexikon. Lund 1867.
RK = Skånska rekognosceringskartan 1812–1820. Original i Ri-
kets allmänna kartverk.
Rosenberg = Rosenberg, C. M., Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sve-
rige . . . Sthlm 1882–1883.
Räk = Räkenskaper för Hälsingborgs län. Handskrifter i danska
riksarkivet.
Sahlgren HbgOrtn = Sahlgren, J., Hälsingborgstraktens ortnamn. (I Hälsing-
borgs historia, utg. under redaktion av L. Bååth. I.) Hbg 1925.
SAOB = Ordbok över svenska språket utg. av Svenska akademien. Lund
1893–.
Schlyter Ordbok = Schlyter, D. C. J., Glossarium ad Corpus iuris sueogotorum
antiqui. Ordbok till Samlingen af Sweriges Gamla Lagar.
(Corpus iuris sueo-gotorum antiqui. Vol. XIII. Samling Af
14
Sveriges Gamla Lagar ... Trettonde Bandet. Ordbok.) Lund
1877.
SD = Svenskt diplomatarium. Sthlm 1829–.
SDns = Svenskt diplomatarium, nya serien. Sthlm 1875–.
SGÅ = Svensk geografisk årsbok. Utg. av Sydsvenska geografiska
sällskapet. Lund 1927–.
Sidenbladh = Sidenbladh, K., Sveriges härads- och sockennamn granska-
de. 2 uppl. Sthlm 1873.
SkO = Skånes ortnamn. Utg. av Sydsvenska ortnamnssällskapet
och Landsmålsarkivet i Lund. Lund 1958–.
Skånes adresskalender = Skånes adress- och affärskalender samt resehandbok
inom Malmöhus- och Cristianstads-län utg. af Claës Wigström
... Christianstad 1862.
SMR = Svenska medeltidsregester. Förteckning över urkunder till
Sveriges historia 1434–1441, utg. av S. Tunberg . . . Sthlm
1937.
SOH = Sveriges ortnamn. Ortnamnen i Hallands län. Upps. & Kö-
penhamn 1948–.
SOSk = Sveriges ortnamn. Ortnamnen i Skaraborgs län. Upps. o.
Köpenhamn 1950–.
SOV = Sveriges ortnamn. Ortnamnen i Värmlands län. Upps. 1922–
. SOÅ = Sydsvenska ortnamnssällskapets årsskrift. Lund
1925–.
SOÄ = Sveriges ortnamn. Ortnamnen i Älvsborgs län. I—XX.
Sthlm 1906–1948.
SRD = Scriptores rerum danicarum medii ævi ... quos collegit,
adornavit et publici juris fecit J. Langebek [m.fl.]. I—IX. Haf-
niæ 1772–1878.
SRP = Svenska Riks-Archivets pergamentsbref från och med år
1351, förtecknade med angifvande af innehållet [af N. A.
Kullberg]. I—III. Sthlm 1866–1872.
Stjernswärd = Stjernswärd, C. G., Engeltofta Förr och Nu. Tillökt och
förbättrad Upplaga. Lund 1821.
Styffe Bidr = Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver sam-
lade och utg. af C. G. Styffe. I—V. Sthlm 1859–1884.
Styffe Skand3 = Styffe, C. G., Skandinavien under unionstiden ... 3 uppl.
Sthlm 1911.
Ståhle -inge = Ståhle, C. I., Studier över de svenska ortnamnen på -inge. På
grundval av undersökningar i Stockholms län. (Skrifter utg. av
Kungl. Gustav Adolfs Akademien. 16. Studier till en svensk
ortnamnsatlas utg. av Jöran Sahlgren. 3.) Lund 1946.
Ståhle Västra Vingåker = Ståhle, C. I., Ortnamn och bebyggelse i Västra Ving-
åker. (Sörmländska handlingar. 18.) Nyköping 1954.
Suhm NS = Nye Samlinger til den danske Historie [udg. af P. F. Suhm].
1–4. Khvn 1792–1795.
Svensk ortförteckning = Svensk ortförteckning 1960, till bruk för trafikverken
och deras kunder, utg. av Kungl. generalpoststyrelsen, Kungl.
telestyrelsen och Kungl. järnvägsstyrelsen. Sthlm 1960.
SvLm = Bidrag till kännedom om de svenska landsmålen ock svenskt folklif.
Sthlm och Upps. 1879–.
SvTrakt = Sveriges traktater med främmande magter jemte andra dithörande
handlingar. Sthlm 1877–.
SvTÅ = Svenska turistföreningens årsskrift. Upps. och Sthlm 1886–.
SvU = Svensk uppslagsbok. 2 omarb. o. utvidg. uppl. Malmö
1947–1955.
Söderwall = Söderwall, K. F., Ordbok öfver svenska medeltidsspråket.
Lund 1884–1918. Supplement. Lund 1925–. (Samlingar utg.
av Svenska Fornskrift-Sällskapet. 27 och 54.)
Sørensen -sted = Sorensen, J. K., Danske bebyggelsenavne på -sted. (Navnes-
tudier udg. af Stednavneudvalget. 1.) Khvn 1958.
Test = Testamenter fra Danmarks Middelalder indtil 1450 udg. …
af Kr. Erslev. Khvn 1901.
Ti Afhandlinger = Ti Afhandlinger. Udg. i anledning af Stednavneudvalgets 50
års jubilæum. (Navnestudier udg. af Stednavneudvalget. 2.)
Khvn 1960.
Torp NEO = Torp, A., Nynorsk etymologisk ordbok. Kria 1919.
Trap = Trap, J. P., Kongeriget Danmark. Fjerde omarb. Udgave …
I—X. Khvn 1920–1930.
Widmark U-omljudet = Widmark, G., Det nordiska u-omljudet. En dialekt-
geografisk undersökning. I. (Skrifter utg. av Institutionen för
nordiska språk vid Uppsala universitet. 6.) Upps. 1959.
Wigforss SHF = Wigforss, E., Södra Hallands folkmål. Ljudlära. (SvLm B
13.) Sthlm 1913–1918.
VisLSt = Visitatsbog for Lunde Stift 1611–1637. Udg. med en Inled-
ning af B. Kornerup. (I G. Carlquist, Lunds stifts herdaminne
från reformationen till nyaste tid ... Ser. 1.) Lund 1943.
VitSanctDan = Vitæ sanctorum Danorum. Udg. ved M. Cl. Gertz ... Khvn
1908–1912.
Vjb = Kong Valdemars Jordebog. Udg. ... ved S. Aakjær. Khvn
1926–1945.
Worm = Worm, O., Scania vulgo Schonen. 1644 års typkarta. (Re-
producerad som kartbilaga III i H. Richter, Skånes karta från
mitten av 1500-talet till omkring 1700. Del 2. Kartbilagor
Lund 1929.)
de Vries = Vries, J. de, Altnordisches etymologisches Wörterbuch.
Leiden 1961.
XenLid = Xenia Lideniana. Festskrift tillägnad professor Evald Lidén
på hans femtioårsdag den 3 oktober 1912. Sthlm 1912.
16
ZfN = Zeitschrift für Ortsnamenforschung. 1–13: H. 1. München
und Berlin 1925–1937. Zeitschrift för Namenforschung. 13: H.
2–. Berlin 1937–.
Aarbøger = Aarbøger for nordisk Oldkyndighed og Historie … Khvn
1866–.
ÆDA = De ældste danske Archivregistraturer udg. ... ved T. A.
Becker m.fl. 1–5. Khvn 1854–1910.
Ödeen = Ödeen, N., Studier i Smålands bebyggelsehistoria. Ett bidrag
till svensk ortnamnsforskning. Lund 1927.
Örnehufwud = Örnehufwud, O. Hansson Swart, Exactissima totius Scania
geographica descriptio. (Reproducerad som kartbilaga II i H.
Richter, Skånes karta från mitten av 1500-talet till omkring
1700. Del 2. Kartbilagor. Lund 1929.)
Andra förkortningar
a.a. = anförda arbete
adj. = adjektiv(et)
art. = artikel (n)
a. s. = anförda ställe
avskr. = avskrift
best. = bestämd (form)
bjm. = bjäremål
dial. = dialekt(er)
el. = eller
enl. = enligt
ev. = eventuell, -t, -a
f. = form(en), född, femininum
f(f). = följande
fda. = forndansk, -t, -a
f. leden = förra leden, förleden
fr. = frälse
fsk. = fornskånsk, -t, -a
fsv. = fornsvensk, -t, -a
fvn. = fornvästnordisk, -t, -a
fön. =fornöstnordisk, -t, -a
gen. = genitiv
hd = härad
ibm = ibidem
IN = inbyggarnamn
ins. = insockne (s)
jfr = jämför
jlht = jordlägenhet, -er
Kam.-koll. = Kungl. Kammarkol-
legiet
KB = länsstyrelsen
KDS = Kungl. Domänstyrelsen
kr. = krono
m. = maskulinum
mlt. = medellågtysk, -t, -a
mtl = mantal
n. = neutrum
no. = norsk, -t, -a
o. = omkring
obest. = obestämd (form)
orig. = original
pl. = pluralis
prep. = preposition(en)
s. = sida(n)
sg. = singularis
sk. = skatte
s. leden = senare leden
sn = socken
sp. = spalt, -en, er (na)
sv. = svensk, -t, -a
sydsv. = sydsvensk, -t, -a
t. (efter årtal) = talet
urspr. = ursprunglig, -t, -a, -en
uts. = utsockne (s)
vid. = vidisse (vidimerad avskrift)
18
Bjäre härad
Äldre belägg: de Biargahered 1201 DD 1 R 4: 62 avskr. 1680-t.
(Test 6, Biargaherred SD 1:686), in Biærgahæret 1250-t. APL 29
avskr. 1700-t. (SRD 5:594), Biærgheret, Byærgheret o. 1300 Vjb
24, 54, Bierga häred, Biarghahered 1332 DD 2 R 10: 370, 374
avskr. o. 1600 (Bierga hæred, Biargha hered SD 4: 289, 292,
SvTrakt 1:538, 542), Biorgahered 1341 DD 3 R 1:120 avskr. o.
1600 (SD 4:730, SvTrakt 2:28), Biørgha 1341 DD 3 R 1:122 avskr.
o. 1600 (SD 5: 12, SvTrakt 2:36), Byerghæheret 1343 DD 3 R
1:331 (SD 5: 180, SvTrakt 2:68), Bierghæ hærædh 1356 SvTrakt
2:229 (Biærghæ hærædh Styffe Bidr 1:28), Biærghs 1398 Styffe
Skand3 61, Byæræ H. 1430 Rep 1:6437, Byare 1430 Styffe Skand
3
61 (= föregående belägg?), Biergæ 1438 SMR 264, Biæriæherret
1450 DiplChristI 35, j Bierge hæret, jnnen Bierge heret 1459 LÄU
3:404, 3: 407, i Biära häradt 1494 LÄU 5: 242 avskr. o. 1690 (Rep
2:7800), vdi Bierge herret 1501 LÄU 6:40, Biere herret 1510-t. Pb
74: 6 avskr. o. 1650, i biergherrit 1513 Suhm NS 2 1: 119, vdi bier-
reherret 1517 ibm 2 1: 168, Biære herret 1522 Jb Pb 499:6, Bierga
Hæred 1523 GIReg 1:293, Bierreherred, Bereg herrit 1523 FrID-
Reg 11, 13, bierge Herritt, bierre Herrett o. 1524 Krabbes Jb, Berri
(!) 1529 FrIDReg 229, Biereherritt, wtii Beriie herritt, Berigherrit
1532 ibm 419, 454, 459, Bierge Herred 1542 DK 247, Lugu og
Bierghe Herreder 1547 DK 346, Bierg ... Herreder, Bierre Herred
1551 KB 22, 81, Bierre Herredsting, Bierge … Herreder (2 ggr),
Bierre Herred 1552 KB 166, 187, 194, 187, Gøding og Bierge Her-
reder 1553 KB 231, Berrig Herred 1555 KB 410, aff . . . Biergeher-
rit 1558 KhD 3:29, Bierre H. 1560 KrSk 1: 72, Bierre Herridt o.
1570 Lb 2 22: 1, wdj Biergherridt ÆDA 4: 297 avskr. 1577, Bierge
herrit, Bierg herrit (3 ggr), Bjerg herrit, Biergherrit o. 1590 CS 23,
30, 32, 34, Bierrgeherridt o. 1590 FortGeistlG,
20
Bierre Herrid 1611–1612 Jb, Bierreherrit o. 1620 VisLSt 92, Bierig
Herridt 1651 Decjb, Bierre Her. 1656 Berntsen.
Under den svenska tiden har skriftformer med slutande -e och -a
växlat. De äldre källorna (Jrp 1670–1671, Jb 1662, 1674 och 1713)
har alla former av namnet med -e. -a-formen dyker första gången
upp i Kb 1712 och finns dessutom hos Gillberg 1767 och i de sena-
re jordeböckerna. År 1861 kommer -e-formen igen i GS. År 1873
förekommer den hos Sidenbladh s. 37 och år 1878 i Skånes kalen-
der 2: 359. Den är nu allenarådande i skrift.
I de södra och östra delarna av Bjäre benämnes häradets nord-
västra del, omfattande Västra Karups, Torekovs och Hovs socknar,
med ett gemensamt namn H ä r a d e t . Benämningen är
svår att bedöma men torde knappast återspegla äldre judiciella el.
politiska förhållanden. Möjligen kan namnet syfta på att den yttre
delen av Bjärehalvön har betraktats som kärnan av häradet, dess
»egentliga» område.
IN: - - - . I Barkåkra betecknar ordet oftast
‘invånare i Bjäre hd utanför Barkåkra’; i Grevie, Förslöv och
Hjärnarp betecknar det ‘dem som bor i Häradet, d.v.s. Västra Ka-
rup, Hov och Torekov’ (jfr ovan). Dessa kallas även el.
.
För tolkningen av häradsnamnet finns två tänkbara möjligheter:
antingen är namnet gen. pl. av den brutna sidoformen till berg,
nutida bjm. , syftande på Hallandsås (Falkman s. 21, J. Sahl-
gren NoB 8:59), el. är det gen. pl. av ett inbyggarnamn *
‘bergsbo, den som bor på (och vid) berget (Hallandsås)’. Se I. Lun-
dahl NoB 25: 17 ff., speciellt 41 f., och Hellberg Plural form s. 166
f. Jfr att inbyggarnamn torde ingå även i namnen på de närbelägna
häraderna Norra och Södra Åsbo (se SkO A 18: 13) samt Västra
och Östra Göinge (se J. Sahlgren NoB 8: 59). I samband med den
senare tolkningsmöjligheten bör det nämnas, att ett inbyggarnamn,
som antagligen avser bjäreborna, förekommer i Jordanes’ historis-
ka arbete De origine actibusque Getarum, troligen skrivet år 551.1
J. V. Svensson har NoB 5: 119 ff. gjort troligt, att det av Jordanes
nämnda folkslagsnamnet bergio är ett inkolentnamn, kanske i gen.
pl., som har samband med häradsnamnet Bjäre. 1 Utgivet av Th. Mommsen i serien Monumenta Germaniæ historica. Auct. an-
tiqv. V 1:53 ff Berlin 1882.
De båda orden är inte formellt identiska (ett Bergi- skulle givetvis
ha utvecklats till ett senare *Birg-), men detta torde knappast mins-
ka möjligheten av att ett inbyggarnamn ingår i häradsnamnet: in-
byggarnamnet kan ha ombildats med den brutna sidoformen till
berg som mönster.
Bjäre hd hade i äldre tider troligen ungefär samma utsträckning
som nu. För diskussionen om hur mycket häradet äldst omfattade
och till vilket landskap det urspr. hörde har ett privilegiebrev av år
1170 för Ringsteds kloster på Själland spelat en viktig roll. Enl.
brevet erhöll klostret »Capellam unam, in Hallandia sitam», jämte
kapellets inkomster av tionden och fisken »infra terminos Parochiæ
in Hof». Se SRD 1: 278 och Dänische Bibliotec 3: 138. Flera fors-
kare har identifierat den i brevet nämnda lokaliteten med Hovs sn i
Bjäre hd och dragit den slutsatsen, att häradet helt el. delvis vid
tiden för privilegiebrevets avfattande räknades till Halland. Se G.
Olsson Hallands historia 1: 225 med där anförd litt. och K. G.
Ljunggren Hallands historia 2: 1055. Den senare utgår från att en-
dast den nordvästra delen av häradet, i så fall väl omfattande Västra
Karup, till vilken socken troligen också Båstad urspr. hörde,2 Hov
och Torekov, tillhörde Halland. Han pekar dessutom på att berg-
formationen Hovs hallar enl. en av J. Sahlgren SvTÅ 1933: 208
framförd teori skulle ha givit upphov till landskapsnamnet Halland.
Emellertid torde privilegiebrevet böra avföras ur diskussionen. Det
förefaller betydligt mer sannolikt, att den ort som nämnes i brevet
är byn Hov i Ysby sn, Höks hd (se B. Ejder Ale 1963: 1 s. 12 ff.):
åtminstone den nuvarande kyrkan i Ysby ligger inom byn Hovs
gränser, och namnförhållandena talar för att denna by har varit
socknens gamla centrum (Ejder a.s., SOH 1: 69, K. G. Ljunggren
Hallands historia 2:1059 f.). De fisken, som omtalas i brevet, syftar
i så fall, som Ejder a.s. påpekar, på det ekonomiskt betydelsefulla
laxfisket i Lagan; för Hovs sn i Bjäre hd har fisket säkerligen spelat
en avsevärt mindre roll (Ejder a.s.). Därmed faller det säkraste stö-
det för tesen att Halland äldst omfattade en del av el. hela Bjäre hd.
Namnförhållandena är ensamma inte beviskraftiga. Även om Hovs
hallar har givit upphov till namnet Halland, behöver detta inte in-
nebära att Hovs sn har tillhört Halland; som 2 Se nedan s. 45 f.
22
Sahlgren a.s. framhåller kan landskapet ha namngivits av skåningar
el. av dem som söderifrån sjöledes har rest till det; det land som låg
innanför hallarna har kallats Halland. På ett liknande sätt kan man
förklara varför ön utanför Bjärehalvön har fått namnet Hallands
Väderö. Namnet kan ha givits av söderifrån kommande sjöfarare
som kände till att Halland tog vid någonstans norr om och innanför
ön. Jfr J. Sahlgren NoB 41: 13 och Å. Granlund OUÅ 1961:11 ff.
De folk vilka har bott söder om Hallandsås, som ligger i gränstrak-
terna mellan Skåne och Halland, har på liknande grunder givit åsen
dess namn. Det enda som i någon grad skulle kunna tala för att en
landskaps- och häradsgräns har gått rakt genom Bjäre hd är det
förhållandet, att Västra Karup,3 Hov och Torekov i viss mån be-
traktas som en enhet av bjäreborna: de tre socknarna kallas med ett
gemensamt namn för Häradet (se ovan s. 20). Området är dock
alltför obetydligt för att ha bildat ett eget härad, och av bebyggel-
sehistoriska skäl är det osannolikt att det har räknats till Höks hd.
Den äldsta bebyggelsen i Bjäre (orter med namn på -löv och -inge)
ligger på sluttningarna mot Skälderviken inom ett topografiskt lik-
artat område; att en del av detta skulle ha tillhört Höks hd på andra
sidan den karga Hallandsås är inte troligt. Det finns således inga
vägande skäl för tesen att Bjäre hd helt el. delvis urspr. skulle ha
tillhört Halland.
År 1486 och senare under den danska tiden hörde Bjäre hd till
Hälsingborgs län. Se Erslev Danmarks Len s. 1 och Erslev Dan-
mark-Norges Len s. 2 f.
Att döma av en del ortnamn med f. leden Ting- har man i äldre
tider haft två tingställen i Bjäre hd, ett i Hov (jfr naturnamnet Ting-
höigsager 1510-t. Pb 81:21 avskr. o. 1650) och ett i Grevie, där en
gravhög sydväst om kyrkan med ett ännu levande namn kallas
Tinghögen. Jfr vidare att en åker i Grevie har kallats Tingstickid (o.
1570 Lb 2 32: 28). Möjligen har häradstinget äldst hållits i Hov,
som kan ha varit kultcentrum för häradet (jfr nedan s. 129), och
senare flyttats till Grevie, som under senmedeltiden och början av
nyare tiden var marknadsplats (se beläggen nedan s. 69). Eftersom
det finns ett nära samband mellan marknader och ting (se A. E.
Christensen NordKultur 16: 185), förefaller det troligt att Grevie
under denna tid också var tingställe. 3 Till denna socken hörde urspr. troligen även Båstad. Se nedan s. 45 f.
Enl. bevarade domböcker sammanträdde tinget i slutet av 1600-
talet i Båstad och fr.o.m. år 1700 i Ängelholm. Bjäre bildade 1682
tillsammans med Luggude en domsaga, som ägde bestånd till 1691,
då Luggude ersattes med S. och N. Åsbo. Fr.o.m. år 1878 är Bjäre
och S. Åsbo härader sammanförda till ett tingslag med tingställe i
Ängelholm. Domsagan kallas S. Åsbo och Bjäre domsaga. Se
Almquist Lagsagor och domsagor 1: 405.
Fram till år 1952, då Rebbelberga införlivades med Ängelholms
stad, omfattade Bjäre hd nio socknar: Barkåkra, Båstad, Förslöv,
Grevie, Hjärnarp, Hov, Rebbelberga, Torekov och Västra Karup.
Vid kommunsammanslagningen år 1952 kom Hov, Torekov och
Västra Karup att bilda en kommun, benämnd Västra Bjäre. Grevie
och Förslöv slogs samman till en kommun, Förslövsholms kom-
mun. Hjärnarps kommun kom att omfatta även Tostarps sn i N.
Åsbo hd. Båstad och Barkåkra bildade egna kommuner.
24
Barkåkra socken
Socknen är uppkallad efter kyrkbyn Barkåkra, om vars namn se
nedan.
Barkåkra ). — in Barkakræ, ecclesia Barkakræ 1333
DD 2 R 11:8 (SD 4:303, ecclesie Barkagre ÆDA 5:159 avskr. o.
1490, SRD 7:257 avskr. 1494), ecclesia Barkakra 1351 SD 6:290
(Rep 1: 2307), Barkakra 1358 Test 122 (Lund), Barkakre (2 ggr),
Barkakre 1471 LÄU 4:129 avskr. 1494 (Rep 2:2935), ecclesia
Barckagre 1500-t. DD 2 R 11:7 (SD 4:304, not), i Barkager 1512
Rep 2: 12141 vid. 1685, Barchaggere lehn (2 ggr), Barchagger,
Ba(r)chager 1510-t. Pb 86: 1, 87: 3, 97: 28, 98: 18 avskr. o. 1650,
Barckaghre lænn 1522 Jb Pb 535: 11, Bierckeger (!) 1536 DK 17,
Barckagger Len 1542 DK 252, Barckagger Len 1549 DK 422,
Barckagger (...) Len 1555 KB 363, 387, Barchagers Kircke, Barck-
ager (sognn), Barckagers Mendt o. 1570 Lb2 31:11, 34:21, 35:25f.,
35:5, Barckagger 1574 KrSk 1: 148, Barckagers Lhenn, Barck-
aggerr Sognn o. 1590 FortGeistlG, Barchager (3 ggr), Barkagger o.
1590 CS 23, 30, Barchager 1594 Bjäre byordning s. 51 avskr.
1664, Barckagger o. 1620 VisLSt 93, (3 ggr) 1624 PR 1:28, Barch-
agger S. 1630 KrSk 1: 443, Barchager kirke 1643 inskrift å stora
klockan i Barkåkra kyrka, Barckager Sogenn 1645–1646 Jb,
Barckager (Sougen), Barckagger 1651 Decjb, Barck-Ager 1656
Berntsen. — Barckager (Sochn) 1662, Barckager (Sochn), Barck-
agra, Barchager 1674, Barckagra (Sochn), Bårckagra (!) 1713,
Barckåkra (Sochn) 1754, Barckåra (!) Sochn, Barkåkra, Barckåkra,
Barkåckra, Barckåckra 1783, Barkåkra (Socken), Barckåkra 1825,
Barkåkra (Socken) 1874 Jb. — Barckackra, Barckakra, Barkackra,
Barkager, Barckager, Barkagra, Barchagers Kirche 1670–1671 Jrp,
Birkagra 1684 Buhrmann, Barkåkra 1712 Kb, Barckåkra Sokn och
By 1767 Gillberg, Barkåkra GIK, GS, EK, BEK, 1948 Kb. —
Jb 1662 upptager ett helt och ett enfjärdedels kronohemman. Troli-
gen fanns i byn år 1662 dessutom femton hela, tre halva och två
enfjärdedels insocknes frälsehemman.1
— F. leden är flertydig.
Den kan vara fsk. gen. Barka av det från fda. område betygade
mans(bi)namnet Barki (DGP I 1: 96, II 1: 38). En annan möjlighet
är, att den är kompositionsform av bark ‘cortex’ och i så fall syftar
på gammal barktäkt (jfr Ödeen s. 14 och OGB 5: 37 med där an-
förd litt.). Med hänsyn till s. ledens åkra torde emellertid detta
tolkningsförslag böra bedömas som något mindre sannolikt än det
först nämnda. Slutligen kan f. leden vara fsk. gen. av ett till bark
‘cortex’ bildat, mot det fvn. Bo rkr svarande mans(bi)namn (Falk-
man s. 194). Se Lind Dopnamn sp. 186 f., Supplementband sp. 193
och Binamn sp. 53 f. Namnet är dock inte säkert belagt i fda.; be-
läggen är jylländska och kan vara apokoperade former av det ovan
nämnda Barki (DGP II 1:37). Någon topografisk motivering till att
f. leden skulle innehålla ett ord svarande mot fvn. barki m., no.
barke m. ‘strupe’ (Fritzner, Torp NEO) föreligger inte. Jfr även B.
Ejder SOÅ 1952–1954: 14 ff. S. leden är en böjningsform, sanno-
likt i pl., av åker, bjm. , som i trycksvag ställning har under-
gått en stark reduktion i uttalet. Jfr nedan s. 170 och SkO A 18:28.
IN: ', (saknas), -a, -ana.
1 † B a r k å k r a f a r m el. Ö v r a g å r d . Säteri.
1 1/2 ins. fr. En farm; består av 1/4 mtl av Engeltofta säteri, ins.
7/16 mtl nr 1 Barkåkra, 3/16 mtl nr 3 ibm, 1/4 mtl nr 4 ibm, 3/16
mtl nr 6 ibm och 3/16 mtl nr 7 ibm, kungl. brev 19/2 1810. Barkåk-
ra Farm 1821 Stjernswärd s. 54, Öfregård 1812 Kb, Öfragård GIK.
Se beträffande namnelementet farm ovan s. 4. 1 7/16 ins. fr., varom
se samma Jb-nr ovan. 2 † P r ä s t g å r d e n 3/4 uts. fr. Urspr. sock-
nens prästgård. Prästegården 1670–1671 Jrp, 1755 Kb. 2 S t u b -
b e s p j ä l l e t en äng kr. Stobespiellit, Stabospiellit (!) 1510-t. Pb
104:8, 105: 11 avskr. o. 1650, Stubbe spiellid (2 ggr) o. 1570 Lb 2
37: 12, 37: 16; Stubbespjellet 1874 Jb. S. leden är best. f. sg. av
ägobeteckningen spjäll ‘liten hörnig åker’ (Rietz). 3 3/16 ins. fr.,
1 Anteckningarna i Jb 1662 om socknens insocknes frälse är oklara och i några kontrollerbara fall uppenbart felaktiga. Uppgifterna om Barkåkras insocknes frälse-hemman har därför måst åstadkommas genom jämförelser mellan Jb 1660, Jb 1662 och Jrp 1670–1671.
26
varom se under nr 1 Barkåkra. 4 1/4 ins. fr., varom se under nr 1
Barkåkra. 5 1/4 ins. fr., varom se under nr 1 Engeltofta. 6 en jord
kr. 6 och 7 vartdera 3/16 ins. fr., varom se under nr 1 Barkåkra. 8
1/4 ins. fr., varom se under nr 1 Engeltofta. 9 1/8 ins. fr., varom se
under nr 1 Engeltofta. 10-12 vartdera 3/16 ins. fr., varom se under
nr 1 Engeltofta. 13 och 14 vartdera 1/6 ins. fr., varom se under nr 1
Kelliehouse. 15 1/8 ins. fr., varom se under nr 1 Kelliehouse. 16
1/4 ins. fr., varom se under nr 1 Kelliehouse. 17 3/16 ins. fr., varom
se under nr 1 Engeltofta. 18 1/6 ins. fr., varom se under nr 1 Kelli-
ehouse. 19 1/16 ins. fr., varom se under nr 1 Kelliehouse. 20
† K l o c k a r e g å r d e n 1/8 kr. (klockareboställe). Klåckare boh-
let 1670–1671 Jrp, Klockaregården 1757 Kb. 20 en utjord kr. (21
ett torp uts. fr. Uteslutet, Kam.-koll. 2/2 1928.) 22 1/16 ins. fr.,
varom se under nr 1 Skepparkroken.
H e m m a n s d e l a r (mestadels nya namn):
G a m m e l g å r d e n (å nr 22). Kallas oftare, ef-
ter den nuvarande ägaren Hulth, H u 1 t h a g å r d e n -
el. H u l t h e n s . — O s k a r s f a r m (å
nr 4 och 6). Efter Oskar Thörn, gårdens förre ägare. — P e r s -
g å r d (å nr 14, 18 och 19 Barkåkra samt nr 1 Engeltof-
ta. Byggnaderna nu rivna; gården är en del av F 10:s flygplats).
EK, BEK. S j ö h u l t (å nr 6 och 7; byggnaderna nu rivna).
EK, BEK, 1948 Kb. Anledningen till namngivningen är okänd.
Någon topografisk motivering för namnet finns i varje fall inte. —
S t e n e h o l m (å nr 7). BEK, 1948 Kb. Åkrarna var
förr mycket steniga. S. leden har kommit till genom en missupp-
fattning: gårdens förre ägare, som är namngivaren, trodde sig veta,
att holm egentligen betyder ‘åker’. Naturligtvis har också associa-
tioner till herrgårdsnamn på -holm spelat in. — S v e n s t o r p
(å nr 4). Väl efter Sven P. Andersson, en f.d. ägare, död
1911. — T o f t a l u n d (å nr 14, 18 och 19 Barkåkra
samt nr 1 Engeltofta. Byggnaderna nu rivna; gården är en del av
F 10:s flygplats). EK, BEK. Namnet beror väl på partiell uppkallel-
se efter Engeltofta (nedan s. 27).
L ä g e n h e t e r:
† A s k e h u s e t 1788 Kb. F. leden är kompositions- el. kollek-
tivform av trädnamnet ask. — † B a r k å k r a h u s . Barkåckrahus
1794 Kb. — † E n e h u s e t 1788 Kb. F. leden är kompositions-
el. kollektivform av trädnamnet en. — H a m n e n, se Skälderviken
nedan. H e d v å n g e n (å nr 2). S. leden är best. f. sg.
av vång ‘gärde’. — K n u t s (å nuvarande nr 38). Möjligen
efter en torpare Knut Jönsson, f. 1792. — † P l a n t e r i n g s h u -
s e t 1790 Kb. F. leden har sannolikt syftat på en skyddsplantering
mot flygsand. — S k ä 1 d e r v i k e n (bildat genom
avsöndringar från Barkåkra, Valhall och Errarp). Skellder wijk
(som naturnamn) 1684 Buhrmann, Skälderviken GS, EK, BEK,
1948 Kb. Urspr. ett naturnamn, varom se K. G. Ljunggren NoB
31:150 ff., och S. Fries NoB 49:104 f. Uttalet med k i stället för det
väntade g beror på riksspråkspåverkan. Naturnamnet Skälderviken
användes sällan i trakten; viken kallas vanligen Bukten .
Som bebyggelsenamn är namnet ungt; den äldre benämningen är
H a m n e n el. Ä n g e l h o l m s h a m n
. Hamnen 1857 Kb. — † S t e n h u s e t 1765 Kb. —
† T e g e l b r u k s h u s e t 1812 Kb. Ett tegelbruk omnämnes i
Lmh 1809. — † T r ä d g å r d s h u s ( e t ) . Trägårdshus 1783 Jb,
Trägårdshuset 1812 Kb. — Ä n g e l h o l m s h a m n, se Skälder-
viken ovan.
F ö r s v u n n a g å r d n a m n:
† H e d e n. heeden 1670–1671 Jrp, 1674 Jb (1/4 ins. fr.). — † R
o v e g å r d e n (bebyggelsenamn?). Rofwegården 1726 Lmh. F.
leden är kompositionsform av växtnamnet rova. — † T o r b e r n s
g å r d . Torberns gaardtt o. 1570 Lb 2 35:25. F. leden är gen. av
mansnamnet Thorbiorn (DGP I 2: 1376 ff.).
1 Engeltofta 2 5/8 ins. fr. Säteri. En farm; består av
1/2 mtl av Engeltofta säteri, ins. 1/4 mtl nr 5 Barkåkra, 1/4 mtl nr 8
ibm, l/8 mtl nr 9 ibm, 3/16 mtl vartdera nr 10, 11, 12 och 17 ibm,
1/4 mtl av nr 3 Vantinge samt 1/4 mtl vartdera nr 16 och 17 Vejby,
kungl. brev 19/2 1810. Se för övrigt nr 1 Barkåkra, nr 1 Kelliehou-
se, nr 1 Lugnet, nr 1 Nådala, nr 1 Toftakulla, nr 1 Valhall och nr 1
Vantinge (till dessa enheter och till farmen nr 1 Engeltofta har förts
sammanlagt 1 3/4 mtl av det gamla Engeltofta säteri). — Eng-
elthoffte 1624 PR 1: 28, Engeltoft 1637 KB 109, 1656 Berntsen. —
Engel toffta, Engeltoffta 1662, Engeltoffta, Engeltoffte herregårdh
1674, Engeltofta Herregårdh 1713, Engeltofta
28
Sätesgård 1754, 1783, Engeltofta Säterie, Farmen Engeltofta 1825,
Engeltofta 1874 Jb. — Engeltoffta (huffwudh gårdh), Engelltoffta
1670–1671 Jrp, engeltofta 1684 Buhrmann, Engeltofta Säteri 1767
Gillberg, Engeltofta GIK, Ängeltofta GS, EK, BEK, Engeltofta
1948 Kb. — Jb 1662 upptager ett helt insocknes frälsehemman —
Engeltofta huvudgård anlades enligt Jrp 1670–1671 o. 1630 av
Gabriel Kruse. Jfr att PR 1 1624 inte upptager Engeltofta som
herrgård. Se även Ljunggren Skånska herregårdar art. Engeltofta.
Den bebyggelse, som förut har funnits på platsen, har troligen varit
relativt obetydlig: härför talar såväl de sena beläggen som det fak-
tum, att PR 1 1624 upptager Engeltofta under rubriken »Thorper»,
inte under »Byer». F. leden har av K. G. Ljunggren SOÅ 1946–
1948: 56 föreslagits innehålla en sammansättning äng-hälla ‘ängs-
sluttning’ el. *äng-(h)ald, -(h)œlde ‘ängsbetesmark’. Sluttningarna
vid Engeltofta är så obetydliga, att det senare alternativet förefaller
vara att föredraga. Emellertid finns det, som Ljunggren nämner,
ännu en möjlighet: f. leden skulle kunna vara fsk. gen. Engla av
mansnamnet Engli, ett namn med övervägande östdansk utbred-
ning (DGP I 1: 242 f., Falkman s. 145 f.). Utvecklingen av *Engla-
till Engel- kan i så fall förklaras med att a har försvagats och fallit,
varvid l har blivit stavelsebildande. Se GdaGr 2:259 f.; jfr SOV 5:
11. Även inverkan från namnet på den närbelägna staden Ängel-
holm kan ha bidragit till utvecklingen. Visserligen är, som Ljung-
gren a.s. framhåller, ortnamn på -tofta oftast inte sammansatta med
personnamn, men undantagen är speciellt i Danmark relativt vanli-
ga (se Holmberg Tomt och toft s. 275). Det måste bl.a. därför anses
minst lika tänkbart, att f. leden i Engeltofta innehåller ett person-
namn som en av de ovan nämnda supponerade appellativa sam-
mansättningarna. S. leden är pl. av toft ‘enskild mark med hus, hus-
tomt’.
H e m m a n s d e l a r:
L i l l a N å d a l a, se under Vantinge. — P e r s g å r d, se un-
der Barkåkra. — T o f t a l u n d, se under Barkåkra. — Å d a l e n
(ungt namn). Har fått sitt namn efter läget vid Kägleån.
L ä g e n h e t e r:
B ä c k e b o . Gården ligger vid en bäck. Namnet kom
till först på 1940-talet. — † E n g e 1 t o f t a h u s. Engeltofta hus
1740 Kb. — † K r ä m a r e h u s e t. Krämmarehuset 1726 Lmh.
— N y b o . — N y h e m . — P a l o f a r m -
. Uppkallad efter en stad i Californien, U.S.A., Palo Alto,
där den nuvarande ägaren och namngivaren arbetat. Jfr Denvergår-
den nedan s. 42. — † S k o g v a k t a r e h u s e t. Skoogwacktare
huset 1726 Lmh.
F ö r s v u n n e t g å r d n a m n:
† G a m l e g å r d. Del av Engeltoftas bebyggelse. Gamle gård
1773 Kb, Gamlegård 1793 Kb, Engeltofta Gamle-Gård 1821
Stjernswärd s. 6.
Errarp . — Erarp (2 ggr), Er(er)up, Ererup eng (2 ggr),
Erarpe eng, Erorp eng, Er(er)up eng (2 ggr) 1510-t. Pb 101:10,
106:1, 98:15, 90:30, 92:29, 94:13, 95:3, 95:30, 97:9 avskr. o. 1650,
Errerop 1522 Jb Pb 536: 12, Errop o. 1524 Krabbes Jb, Errup (Aa)
1551 KB 60, Errerop 1568 MonHistDan 2 1:329, Errup wong,
Erup marck, Erup wong, Erurpe möllere o. 1570 Lb 2 35:15, 35:24,
37:10 f., Errerup 1574 KrSk 1:148, Errarp 1574– 1575 Räk, Errup
1583–1584 Jb, Erup (2 ggr), Errup (2 ggr) o. 1590
FortGeistlG, Errerup 1611–1612 Jb, 1624 PR 1:28, 1645–1646 Jb,
1651 Decjb. — Errarph, Eerarph, Errap 1662, Errerop, Erreroph
1674, Errarp 1713–1874 Jb. — Ärarp, Errerup, Errerop 1670–1671
Jrp, eerarp 1684 Buhrmann, Ererup 1692 Kb, Ärarp 1736 Kb, Är-
rarp 1767 Gillberg, Errarp GIK, Ärrarp GS, EK, BEK, Errarp 1948
Kb. — Jb 1662 upptager ett helt skattehemman och ett halvt kyr-
kohemman. År 1662 fanns troligen i byn dessutom nio hela, ett
halvt och tre enåttondels insocknes frälsehemman samt ett enfjär-
dedels utsocknes frälsehemman. — F. leden är oklar. Den har av I.
Ingers Bjärebygden 1958: 36 antagits vara fsk. gen. Era av mans-
namnet Eri. Det enda existerande belägget på detta namn (aiRa)
står att finna på den skånska Skivarps-stenen men är, som Sørensen
-sted s. 53 not 2 framhåller, inte mycket mer än en konstruktion,
eftersom de enda säkra bokstäverna i namnet på runstenen är Ra.
De skadade bokstäverna kan likaväl ha varit ki som ai. Se även DR
textbandet sp. 325 och DGP I 1:247. Namnet kan dock ev. suppo-
neras i några danska ortnamn (DGP a.s.). Om det ingår i Errarp, får
man förklara uttalet av den första vokalen, vilket snarast tyder på
30
ett äldre , med att ett urspr. ē<æi har förkortats genom ord-
längdsbalans (se J. Sahlgren NoB 18:61 ff.). S. leden är urspr. torp
‘nybygge’.
IN: , - ; pl. =, best.
3 1/4 sk. 4 N ä m n d e m a n n e n s 1/8 sk. Ef-
ter nämndeman Nils Pehrsson, en f.d. ägare, f. 1802. 6–8 vartdera
1/6 ins. fr., varom se under nr 1 Valhall. 9 5/16 ins. fr., varom se
under nr 1 Kelliehouse. 10 1/8 ins. fr., varom se under nr 1 Kellie-
house. 11 1/6 ins. fr., varom se under nr 1 Valhall 14 1/6 ins. fr.,
varom se under Västrakvarn och Östrakvarn. 15 E r r a p s m ö l l a
1/16 ins. fr., varom se under nr 1 Kelliehouse.
Er(e)rup mölle 1510-t. Pb 87:7 avskr. o. 1650, Errerup Mølle 1605
KB 257, Möllen 1651 Decjb; Errarpe Mölla 1662, Errarps mölla
1825, 1874 Jb; Errarpsmölla 1796 Kb, Ärrarpsmölla BEK, Errarps
mölla 1948 Kb. (16 ett torp uts. fr. Under farmen Västrakvarn. Ute-
slutet, Kam.-koll. 2/2 1928.) 17 E n e s g å r d e n
1/4 ins. fr., varom se under nr 1 Kelliehouse. i Ennisgaarden o.
1590 FortGeistlG, Enisgaarden 1651 Decjb; Eenes gårdh 1662,
Eenesgården 1674, Enesgården 1713– 1874 Jb; Enes Gården
1670–1671 Jrp, Enisgården 1692 Kb, Enesgården 1767 Gillberg,
Ennesgården BEK. F. leden är gen. av kollektivet ene ‘ensnår, en-
bestånd’. Betr. gen.-f. jfr Ekesgården nedan s. 43, uttalet av Bokel-
iden (nedan s. 74) samt Franzén Vikbol. s. 171. 18 1 sk. (beteck-
ning för nr 1, 2, Kam.-koll. 5/6 1917). 19 3/16 ins. fr., varom se
under nr 1 Kelliehouse (beteckning för nr 12, 13, Kam.-koll. 5/6
1917).
H e m m a n s d e la r (mestadels nya namn):
A n d e r s t o r p (å nr 18). Efter Anders Larsson,
den förre ägaren på stället. — A n n e r o (å nr 18). Namnet
givet på 1920-talet efter Anna Gudmundsson, en f.d. ägares hustru,
f. 1886. — C h a r l o t t e h e m (å nr 18). Efter den
nuvarande ägarens hustru. — K ä g l e n ä s (å nr 9, 10
och 17; gården tillhör nu F 10). GS, EK, BEK, 1948 Kb. Efter
Kägleån, vid vilken gården ligger. — M å n s b a c k s t ä 11 e t
(å nr 18). F. leden är namnet på en ättehög, Måns-
backe, som ligger vid gården. S. leden är best. f. sg. av bjm.
‘mindre el. medelstor bondgård’.
L ä g e n h e t e r:
† E r r a r p s h u s 1785 Kb. — G r u s g r a v a h u s e t
. Vid Errarps grusgrav. † H u s a r t o r p (e t) (i
utmarken). Hussar Torp 1808 Mtl, Hussartorp 1812 Kb, Hussartor-
pet 1817 Lmh. — † K ä l l e h u s e t 1812 Kb. — † P e r N i l s ’
h u s . Per Nils hus 1829 Lmh. — S k ä l d e r v i k e n, se under
Barkåkra.
F ö r s v u n n e t g å r d n a m n:
† L e d e t. ledet 1662 Jb (1/8 uts. fr.). Namnet är best. f. sg. av
led ‘grind’.
1 Kelliehouse , 2 3/16 ins. fr. Säteri. En farm;
består av 5/16 mtl av Engeltofta säteri, ins. 1/6 mtl nr 13 Barkåkra,
1/6 mtl nr 14 ibm, 1/8 mtl nr 15 ibm, 1/4 mtl nr 16 ibm, 1/6 mtl nr
18 ibm, 1/16 mtl nr 19 ibm, 5/16 mtl nr 9 Errarp, 1/8 mtl nr 10 ibm,
3/16 mil nr 19 ibm, 1/16 mtl nr 15 Errarps mölla, 1/4 mtl nr 17
Errarp eller nr 1 Enesgården, kungl. brev 19/2 1810. Gården tillhör
numera F 10. — Farmen Kelliehouse 1825, Kelliehouse 1874 Jb.
— Kellie House 1809 Lmh, Killehouse 1830 Kb, Kelliehouse GIK,
GS, EK, BEK, 1948 Kb. — Farmen har fått sitt namn efter lord
Kellie, Stjernswärds hjälpare och rådgivare i jordbrukstekniska
frågor. Se Stjernswärd s. 10 och I. Ingers SOÅ 1955–1956: 33. Jfr
angående uttalet Ljunggren Skånska herregårdar art. Engeltofta:
»Kelliehouse, af allmogen förändradt till ‘Killehuset’». Uttalet be-
ror kanske på association till kortspelet kille (förslag av professor
K. G. Ljunggren).
L ä g e n h e t e r:
† H a i n s h u s. Häynshus (för att beteckna engelskt uttal?) 1808
Mtl, Haenshus 1812 Kb. Efter en uppsyningsman, en av Stjerns-
wärds engelska jordbruksexperter, vid namn John Hain (Hayn). Se
Stjernswärd s. 11. — † H a 11 s h u s. Halshus 1808 Mtl, Hallshus
1812 Kb. Efter engelsmannen Alexander Hall, jordbruksexpert och
Stjernswärds medarbetare. Se Stjernswärd s. 10 och Hammarlund
s. 180 ff. — † N y a h u s e n, se Röda husen nedan. — † P r i -
d e s t o r p . Prids Torp 1808 Mtl, Pridestorp 1812 Kb. Efter någon
av smederna David och Walter Pride, som den ovan nämnde Alex-
ander Hall skaffade till Engeltofta från England. Se Stjernswärd s.
11. — † R ö d a h u s e n el. † N y a h u s e n.
32
Nya eller röda Husen 1818 Kb, Röda Husen 1821 Stjernswärd s.
54. Namn på fem stathus, vartdera med plats för fyra stattorpare
(Stjernswärd a.s.).
1 Lugnet 5/16 ins. fr. Säteri. En farm; består av 1/16 mtl
av Engeltofta säteri och ins. 3/16 mtl av nr 2 Vantinge samt 1/16
mtl av nr 3 ibm, kungl. brev 19/2 1810. — Farmen Lugnet 1825,
Lugnet 1874 Jb. — Lugnet 1808 Kb (Förslöv), GIK, GS, EK,
BEK, 1948 Kb. — Lugnet är ett ungt modenamn. Se Noreen
SprStud 3:69.
L ä g e n h e t:
† E k e b e r g s h u s e t 1812 Kb. Kan möjligen anknytas till
naturnamnet Ekebjär i Vantinge.
1 Luntertun el. † Rynestath -, ; själva gården
kallas även L u n t e r t u n s t ä l l e t 1/8 sk. En
farm; består av 1/8 mtl nr 1 Luntertun, kungl. brev 19/2 1810. —
ved Lunterthun 1303 DD 2 R 5: 241 (Rep 1: 785) avskr. o. 1600, jn
opido Rynestath alio nomine Luntertun dicto, in dicto Rynestath
seu Luntertun, Rynestadh siue Luntertun 1471 LÄU 4: 129 f.
avskr. 1494 (Rep 2:2935, SRD 7:258, Rynestadhe seu Luntertun
ÆDA 5: 159 avskr. o. 1490), Lundertuun 1492 LÄU 5: 187 avskr.
o. 1690 (Rep 2: 7307), hoss Løntertvnd o. 1500 Rep 2:5054, i
Lynthertwn o. 1504 Rep 2: 10108, Luntertwn 1516 SD 4:304, not
(Lwntertwm Lagerbring s. 198), Lunterthuen 1518 Priv 4:454
avskr., i Lwnthertwen ÆDA 4: 403 avskr. o. 1524, Luntertun (3
ggr), Lunherthun (!) o. 1590 CS 23 f., 31, i Lunterthun o. 1590
FortGeistlG, Lunterthunen 1624 PR 1: 28, Luntertun 1651 Decjb.
— Lunter thun 1662, Lunterthun 1674, Luntertun 1713–1783,
Farmen Luntertun 1825, Luntertun 1874 Jb. — Lundter Tuhn, Lun-
trethun, Luntertuhn 1670–1671 Jrp, luntertun 1684 Buhrmann,
Luntertun 1694 Db, GIK, GS, EK, BEK, 1948 Kb. — Jb 1662 upp-
tager ett enfjärdedels kronohemman. — Namnet Luntertun är dun-
kelt. Möjligen är det uppkallelse efter den engelska staden London,
i så fall förmedlat genom lågtyskan. Se B. Pamp SOÅ 1959–1960:
46 ff. Det äldsta belägget (ej med i LAL:s beläggsserie och därför
ej noterat a.s.) synes dock visa, att den antagna uppkallelsen är
betydligt äldre än a.a. s. 49 förmodas. S. leden i namnvarianten
Luntertunstället är best. f. sg. av bjm.
st ‘mindre el. medelstor bondgård’. Det under medeltiden al-
ternativa namnet Rynestath har sin f. led från ånamnet Rönne å. Se
Sørensen -sted s. 108 och 214. S. leden är väl stad ‘ställe’.
IN: best. p1.:
Magnarp . — Manerop o. 1524 Krabbes Jb, Magnerup
1574–1575 Räk, 1583–1584 Jb, 1611–1612 Jb, 1624 PR 1:28,
Mannerup 1641 KB 486, Magnerup 1645–1646 Jb, 1651 Decjb.
Mannarph 1662, Magneroph, Magneruph, Magnerop 1674, Mag-
narp . — Magnerup, Mannerup, Manarp 1670–1671 Jrp, meinarp
1684 Buhrmann, Magnerup 1698 Kb, Maynarp, Magnarp 1736 Kb,
Magnarp 1767 Gillberg, GIK, GS, EK, BEK, 1948 Kb. — Jb 1662
upptager två hela och två halva skattehemman samt två halva kro-
nohemman. — F. leden är sannolikt fsk. gen. *Magna av mans-
namnet *Magni; se Falkman s. 158 f. Namnet är bara påträffat en
gång i fön.2 men är väl belagt på fvn. språkområde (Lind Dopnamn
sp. 754, Binamn sp. 251) och bör dessutom supponeras, förutom i
det här aktuella namnet, i t.ex. bynamnen Magnaröd, Östraby sn,
Färs hd, Mannerød 1614, Magnerød 1624, uttal , samt
Magnarp, Verums sn, V. Göinge hd, Magnarp 1510-t. (avskr.),
Magnerup 1576, uttal . Jfr även Lundgren-Brate s. 175. S.
leden är urspr. torp ‘nybygge’. — Ett villaområde nere vid havet
kallas B j ö r k h a g e n . Namnet är nytt.
IN: best. pl.: .
1 1/3 sk. 2 1/4 sk. 5 S t r a n d g å r d e n , - -
3/8 sk. Strandgarden 1584 Mtl, i Strandgarden 1594 Bjäre
byordning s. 51 avskr. 1664, 1611–1612 Jb, Strandgaarden 1641
KB 486; Strandgården 1674–1754, Strandgård 1783, Strandgården
1825, 1874 Jb; Strandgaarden 1670–1671 Jrp, Strandgården 1692
Kb, Strangården 1745 Kb, Strandgården GIK, EK, BEK, 1948 Kb.
Gårdarna ligger nära havsstranden. 6 3/8 sk. 7 sk. (beteckning för
nr 3, 4, Kam.-koll. 5/6 1917).
H e m m a n s d e 1 a r:
A x e l s m i n n e (å nr 7). Namnet gavs c:a 1928
till minne av landstingsmannen Axel Svensson, en f.d. ägare. — 2 Pæter Magnasson 1376 (Döderhults sn, Småland) enl. benäget meddelande av
redaktören för Ordbok över Sveriges medeltida personnamn, fil. lic. Roland Otterb-jörk.
34
B ä c k a g å r d e n (å nr 1). I gårdens närhet finns en
bäck. — G a m m e l g å r d e n (å nr 2). —
H a r a g å r d e n (å nr 2). EK, BEK, 1948 Kb. Uppges
ha fått sitt namn efter en vid gården liggande stor sten, Harasten.
— K e j s a r e g å r d e n el. K e j s a r e n s -
(å nr 2). Keisaregården 1764 Kb. Sannolikt efter antingen
Pähr el. Bengt Keyser, vilka år 1698 enl. Kb från samma år bodde i
Magnarp. — K ä l l g å r d e n (å nr 6). Gården ligger
vid en källa, bjm. . — M a g n a r p s g å r d e n -
(å nr 6). Gården är den största i byn. Namnet är givet på 1930-
talet. — S t o r e J ö n s’ (å nr 6). Troligen efter en
ägare som levde i slutet av 1700-talet. — S t r a n d g å r d s l u n d
(å nr 5, Strandgården). Strangårdslund 1788 Kb.
S v e n s (å nr 5). Namnet från slutet av 1700- el. början av
1800-talet.
L ä g e n h e t e r:
H u l t s el. L a r s’ (vid havet, söder om Strandgår-
den). Båda namnen troligen efter Lars Nilsson Hult, f. 1794. —
† M a g n a r p s h u s 1787 Kb. — † S a n d h u s e t 1777 Kb.
1 Nådala ; kallas även, ehuru mera sällan, S t o r a
N å d a l a (jfr Lilla Nådala nedan s. 40) 1 11/24
säteri. En farm; består av 1/4 mtl av Engeltofta säteri och ins. 1/3
mtl nr 4 Vantinge och 1/8 mtl av nr 5 ibm samt sk. 3/4 mtl av nr 1
Abullagården i Hjärnarps sn, kungl. brev 19/2 1810. — Farmen
Nådala 1825, Nådala 1874 Jb. — Nådala Farm 1809 Lmh, Nåd-
dahla 1812 Kb, Nådala Farm 1821 Stjernswärd s. 46, Nådala GIK,
GS, EK, BEK, 1948 Kb. — Namnet är sammansatt av nåd och dal
och gavs urspr. av Gustaf IV Adolf. Se Stjernswärd s. 20 och I.
Ingers SOÅ 1955–1956: 33 not. Påverkan från namnet på klostret
och staden Nådendal i Finland kan inte uteslutas (förslag av pro-
fessor K. G. Ljunggren).
L ä g e n h e t:
† N å d a l a h u s 1843 Kb.
1 Penarp ett torp uts. fr. (läge okänt). — Pennarp 1713, Penarp
1754–1874 Jb. — Penarps huset 1767 Gillberg, Penarp BEK. — F.
leden är väl fsk. gen. Pena av mansnamnet Pene, belagt bl.a. från
Skåne (DGP I 2:1087 f.; jfr SOH 1:7 f. samt SkO A 1:27). S. leden
är urspr. torp ‘nybygge’. — Se även farmen Penarp i Hjärnarps sn
nedan s. 105.
2 Pilahuset ett torp uts. fr. (uteslutet, Kam.-koll. 2/2 1928. Läge
okänt). — Pijhlahuuset 1713, Pilahuset 1754, 1825, Pelahuset (!)
1874 Jb. Pijhlhuset 1726 Lmh. — F. leden är troligen komposi-
tionsform av tillnamnet Pil. Trädnamnet pil har i sydsv. mål i all-
mänhet kompositionsfogen e. Jfr SkO A 18: 26.
1 Pustare- eller Lyckehus ett torp uts. fr. (uteslutet, Kam.-koll.
2/2 1928. Läge okänt). — lykehuset 1662, Lyckehuusset 1674,
Lyckehuus, Pustarehuuset 1713, Lyckehuset 1754, Lyckeshus
1783, Pustare eller Lyckehus 1825, 1874 Jb. — F. leden i det förra
namnet är bildat till verbet pusta ‘vila’. Jfr OGB 9: 119. F. leden i
det senare namnet är kompositionsform av lycka ‘mindre, inhägnat
område’.
Rynestath, se Luntertun ovan.
Skaftarp , . — skafferup 1584 Mtl, Nollerup
(!) 1617 KB 258, Skafterup 1639 KB 641, schafftrup 1640–1641
Räk, Nafflerup 1645–1646 Jb, Sckaffterup 1651 Decjb. — Skaff-
tarp 1674, Skaftarp 1713–1874 Jb. Skafftarp, som nu kallas, men
tillförende kallas Nällarp Mölla, Skafftorp Boel och Mölla 1670–
1671 Jrp, Skaffterup 1692 Kb, Skaftarp 1767 Gillberg, GIK, GS,
EK, BEK, 1948 Kb. — Beträffande mantalsförhållandet 1662 se
under nr 1 nedan. — F. leden är väl fsk. gen. *Skafta av
mans(bi)namnet *Skafti (Falkman s. 170). Namnet är bara påträffat
en gång (som binamn) i fön.3 men är väl belagt på fvn. språkområ-
de (Lind Binamn sp. 316, Dopnamn sp. 908 f.) och supponeras
dessutom för några ortnamn i Lundgren-Brate s. 229. Det torde
dessutom bilda f. leden bl.a. i Skaftarp, Kågeröds sn, Luggude hd,
1361 Skaftarp, samt i det danska Skafterup, Fyrendal Sogn, Øster-
Flakkebjerg Herred, Sorø Amt, o. 1370 skrivet Scaf- 3 Joan Skapte (Tjust) 1412 SD 2: 472 f. enl. benäget meddelande av redaktören
för Ordbok över Sveriges medeltida personnamn, fil. lic. Roland Otterbjörk.
36
torp (Trap 3:240 f.). Jfr även Hellquist -inge s. 132 och SOÄ 8: 34.
Jrp:s antagande om formen Nällarp (jfr Nollerup KB 1617) är tro-
ligen felaktig: de avvikande formerna beror väl på avskrivnings-
slarv. S. leden är urspr. torp ‘nybygge’.
1 S k a f t a r p s m ö 11 a 1/8 sk. Skafftarp
Mölla 1662 Jb (1/8 kronohemman); Skaftarp Qvarn 1826 Kb, Skaf-
tarps mölla 1948 Kb. 2 en utjord kr.
Skepparkroken ; kallas även skämtsamt för
K a p t e n s v r å n . — Skibekrogen 1624 PR 1: 28.
— Krogen 1662, 1674, Skieppakroken, Skieppa krocken 1713,
Skieppakroken 1754, Skepparkroken 1783, Farmen Skeppare Kro-
ken, Skepparkroken 1825, Skepparkroken, Skepparekroken 1874
Jb. — Skippare Kroken 1684 Buhrmann, Skippakrogen 1712 Kb,
Skieppare Kroken 1726 Lmh, Skieppar kroken 1767 Gillberg,
Skeppakroken 1818 Kb, Skepparkrok GIK, Skepparkroken GS,
EK, BEK, 1948 Kb. — Jb 1662 upptager bara ins. fr. jlht. — F.
leden är urspr. gen. pl. skipa av fsk. skip ‘skepp’, bjm. * (endast
yngre inlånade former på är upptecknade, men både :s beva-
rande efter palatal konsonant4 och utvecklingen av postvokaliskt p
till v är ljudlagsenliga). Se Falkman s. 223. Den sällsynta uttals-
formen - är troligen inte genuin och beror väl snarast på in-
verkan från skriftformerna på -are-, vilka i så fall får ses som »
ortografiska utsmyckningar», uppkomna genom påverkan från yr-
kesbeteckningen skeppare (jfr Alfvegren -r och -are s. 122). En
mindre trolig möjlighet är, att f. leden har försetts med en sekundär
gen.- el. kompositionsform på -ar (se Alfvegren a.a. s. 108 ff.), i
vilket fall skriftformerna skulle få betraktas som sekundära till ut-
talsformen -. S. leden är best. f. sg. av krok ‘bukt’. I äldre ti-
der har, enl. beläggen ovan, existerat en alternativ osammansatt
form av namnet, Kroken ‘bukten’. Urspr. är namnet ett naturnamn,
som syftar på den kraftigt markerade bukt, vid vilken fiskeläget
ligger.
IN: , - ; pl. =, best. .
1 1/16 ins. fr. En farm; består av 1/16 mtl nr 22 Barkåkra och
torpen nr 1–13 Skepparkroken, kungl. brev 19/2 1810. (1–13 torp
ins. fr. Uteslutna, Kam.-koll. 2/2 1928.) 4 Jfr Wigforss SHF s. 15 ff.
1 Skräddarehus ett torp ins. fr. Under Engeltofta säteri (uteslu-
tet, Kam.-koll. 2/2 1928. Läge okänt). — Skräddarehuuset 1713,
Skreddarehuset 1754, Skräddarehus 1783, Skräddarehuset 1825,
Skräddarehus 1874 Jb. — Skräddarehusset 1748, Skräddarehuset
1812 Kb. — F. leden är yrkesbenämningen skräddare.
1 Svanhuset ett torp ins. fr. (uteslutet, Kam.-koll. 2/2 1928.
Läge okänt). — Swanehuset 1662, Swanehuussett 1674, Swanhuus
1713, Swanehuset 1754, Svanehus 1783, Svanhuset 1825, Swanhu-
set 1874 Jb. — Swanhuset 1726 Lmh, 1740 Kb. — F. leden är få-
gelnamnet svan, kanske använt som tillnamn.
1 Tegelhus ett torp ins. fr. (uteslutet, Kam.-koll. 2/2 1928. Läge
okänt). teigelhusset 1635–1636 Räk. — Tegel husset 1662, Tegel-
husset 1674, Tegelhuuset 1713, Tegelhuset 1754, Tegelhus 1783,
Tegelhuset 1825, Tegelhus 1874 Jb. — Tegelhuset 1726 Lmh,
1746, 1812 Kb. — F. leden kan syfta på att tegel har ingått i husets
byggnadsmaterial, men det förefaller minst lika troligt, att namnet
är en appellativ sammansättning svarande mot äldre danska teglhus
‘tegelbruk’ (Kalkar; belägg från 1622).
1 Toftakulla 3/8 ins. fr. Säteri. En farm; består av
1/16 mtl av Engeltofta säteri och ins. 1/16 mtl av nr 5 Vantinge
samt 1/4 mtl nr 6 ibm, kungl. brev 19/2 1810. — Toffte kulds
wong o. 1570 Lb 2 35:4, Toftekulde 1574 KrSk 1:148, Thofthekul-
de (Mark) 1577 KrSk 1:165, Toftekul 1627 KB 84. — Farmen Tof-
takulla 1825, Toftakulla 1874 Jb. — Toftakulla 1809 Lmh, 1821
Stjernswärd s. 46, G1K, GS, EK, BEK, 1948 Kb. — Namnet är
bebyggelsenamn redan i KrSk:s belägg från 1574 och troligen även
i Lb:s belägg (annorlunda I. Ingers SOÅ 1955–1956: 38). F. leden
är kompositionsform av toft ‘enskild mark med hus, hustomt’. S.
leden är pluralform av kull ‘topp, hjässa’ (Hellquist EO) el. böj-
ningsform av kulle. Gården ligger i svagt kuperad terräng.
1 Valhall 19/24 ins. fr. Säteri. En farm; består av 1/8 mtl
av Engeltofta säteri och ins. 1/6 mtl nr 6 Errarp, 1/6 mtl nr 7 ibm,
1/6 mtl nr 8 ibm och 1/6 mtl nr 11 ibm, kungl. brev 19/2 1810. —
38
Farmen Walhall 1825, Walhall 1874 Jb. — Wallhalls Farm 1809
Lmh, 1821 Stjernswärd s. 53, Valhall GS, EK, BEK, 1948 Kb. —
Namnet är hämtat ur den fornnordiska mytologien.
L ä g e n h e t e r:
† B ä r s t e d t s h u s. Bärstedtshus 1809 Lmh. Troligen efter en
torpare Bergstedt, som år 1812 enl. Kb bodde i Errarp. — F y r -
k a p p a n (hus i Valhalls trädgård). Namnet är best. f.
sg. av dialektordet fyrkappa ‘hus med kvadratisk grundform’. —
L i l l a m ö l l a (byggnaderna nu rivna). Lilla Mölle
1670–1671 Jrp, Lilla mölla 1674 Jb, Lilla Mölla 1857 Kb. Identisk
med † V a l h a l l s m ö l l a, Wallhalls möla 1842 Kb. — S k ä l -
d e r v i k e n , se under Barkåkra. — S t e n e l i d (ungt
namn). Gården ligger vid en backe, på vilken åkrarna förr var
mycket steniga. — V a l h a 11 s m ö 11 a, se Lilla mölla ovan.
Vantinge . — i Watninge sogenn5 ÆDA 1:85 avskr.
1476, Wantinge, Vantinge 1510-t. Pb 98:24, 101:9 avskr. o. 1650,
vattinge mølle 1513 Suhm NS 2 1:119, wantinge mølle 1517 ibm 2
1: 168, Vantwnghe 1522 Jb Pb 536: 4, Vantinghe o. 1524 Krabbes
Jb, Vantinge marck (2 ggr) o. 1570 Lb 2 35: 9 f., 35: 21 f.,
Vanthinge 1574 KrSk 1:148, Waning (!) 1574–1575 Räk, Wan-
tinge, Wanting 1583–1584 Jb, Wandtinge 1611–1612 Jb, Wantinge
1624 PR 1: 28, Vanthinge 1630 KrSk 1: 443, Wantinge 1651
Decjb. — Wantinge 1662–1783, Wantinge, Vantinge 1825, 1874
Jb. — Wantinge 1670–1671 Jrp, wantinge 1684 Buhrmann, Vant-
inge 1692 Kb, Wäntinge (!) 1767 Gillberg, Vantinge GIK, GS, EK,
BEK, 1948 Kb. — 1662 fanns troligen i byn fem hela insocknes
frälsehemman. — Namnet hör till de svårtolkade, trots att namnty-
pen (med el. utan i-omljutt a, med -inge, -linge el. -unge som suf-
fix) ingalunda är unik: Ståhle -inge s. 401 ff. nämner sex svenska
och tre danska representanter. Namntypen har tolkats patronymiskt
av Hellquist -inge s. 164 f. och 173 f. (jfr G. Linde NoB 34: 110).
Man måste emellertid instämma med J. K. Sørensen (DS 13: 107),
som tvivlar på möjligheten »at et ikke-hjemlet østnordisk tilnavn 5 Beteckningen sogenn har troligen tillkommit av rent misstag, kanske genom
förväxling med den danska socknen Vantinge i Sallinge Herred, Svendborg Amt.
*Wantær eller *Wanti skulde indgå i 9 lokaliteter Vantinge o.l.».6
En toponymisk tolkning skulle vara mer tilltalande. Att appellativet
vante skulle kunna ingå i namnet, som i så fall skulle syfta på ter-
rängens form, avvisas, troligen riktigt, av både Ståhle -inge s. 403
f. och Sørensen, a.s.; den senare påpekar, att substantivet vante
överhuvud icke är känt som beteckning på terrängformation.7 Att
anknyta till vatten, bjm. , som Falkman s. 94 och Linde -sta s.
196 gör, verkar inte heller tillrådligt. Både Falkman och Linde
hänvisar till skrivningen Watninge 1476, men det är djärvt att byg-
ga en tolkning på en skrivning, som står i ett registratur och därför
får betraktas som en avskrift (jfr Ståhle a.s.). Vidare är det oklart,
hur man skulle tolka ljudutvecklingen. »Övergången vatn>vann är
ej genomförd i belägget», skriver Linde, a.s. Om övergången sked-
de som vanligt, skulle givetvis resultatet bli *Vanninge, ej Vantin-
ge. En metates vatn> vant är svår att acceptera. DS 13: 107 f. anser
ett *wanting f. ‘brist’ el. ett ånamn * Wanting (syftande på ringa
vatten- el. fiskmängd), båda bildade till fda. wanta ‘sakna’, ingå i
ett likalydande danskt namn. Vantinge i Barkåkra ligger vid en å,
Kägleån, som enl. det senare alternativet äldst skulle ha hetat
*Wanting. En annan möjlighet är, att åns äldre namn har varit
*Want(a), bildat till det ovan nämnda verbet (förslag av professor
K. G. Ljunggren; jfr Hellquist -inge s. 244 ff.). Mot ånamnshypote-
serna talar dock, att namnet Kägleån mycket väl kan vara gammalt.
IN: pl.: , - .
1 15/16 ins. fr. Säteri. En farm; består av 3/16 mtl av Engeltofta
säteri och ins. 5/8 mtl nr 1 Vantinge jämte 1/8 mtl av nr 2 ibm,
kungl. brev 19/2 1810. 1 5/8 ins. fr., varom se under säteriet ovan.
2 5/16 ins. fr., varom se under säteriet nr 1 Vantinge och nr 1 Lug-
net. 3 5/16 ins. fr., varom se under nr 1 Engeltofta och nr 1 Lugnet.
4 1/3 ins. fr., varom se under nr 1 Nådala. 5 3/16 ins. fr., varom se
under nr 1 Nådala och nr 1 Toftakulla. 6 1/4 ins. fr., varom se un-
der nr 1 Toftakulla. 7 en utjord kr. Betecknas med detta nr enl.
Kam.-koll. 2/2 1928. 6 Att ett binamn Vante kan supponeras bl.a. i det betydligt yngre namnet Vanta-
röd (Ståhle -inge s. 404, SkO A 1: 43) påverkar inte bedömningen. 7 Jfr dock Vantiss agir Lb 2 240: 17.
40
H e m m a n s d e l a r:
A n n e l u n d (å nr 1). EK, BEK, 1948 Kb. Efter Anna
Jönsson, en f.d. ägares hustru, f. 1867. — L i l l a N å d a l a -
(å nr 4 och Engeltofta nr 1. Byggna-derna är nu rivna;
gården är en del av F 10:s flygplats). L(illa) Nådala EK, BEK,
1948 Kb. Jfr (Stora) Nådala ovan s. 34. — T o f t a h o l m -
(å nr 1). Namnet givet i början av 1900-talet. — V a n t i n g -
e g å r d e n (å nr 1). Namnet kom till först på
1930-talet. — Å g å r d (å nr 2). Gården ligger vid Kägle-
ån. Namnet enl. meddelarens uppgift från 1850-talet.
L ä g e n h e t e r:
† A s k e t o r p e t 1775 Kb. F. leden är kompositions- el. kol-
lektivform av trädnamnet ask. — † E k e l u n d 1792 Kb. Identiskt
med † V a n t i n g e h u s , Wantinge hus 1769 Kb. — † G ä r d e s -
h u s e t 1812 Kb. F. leden är gen. av gärde, sannolikt i betydelsen
‘gärdesgård’. Jfr Liagärde nedan s. 102.— † K l i n k e h u s e t
1785 Kb. År 1795 bodde enl. Kb en smed i huset, vilket alltså kan
ha rymt en smedja. Det är därför frestande att anknyta namnet till
det från Skåne antecknade verbet klinka (på) ‘bulta, slå så att det
klingar’ (Rietz). En annan möjlighet är att f. leden är kompositions-
form av appellativet klinka ‘låsanordning på dörr el. grind’. Jfr
SkO A 18:69. — † N y a h u s e t . Nyahuset 1768 Kb. — † R y k -
t a r e h u s (e t ). Rycktarehus 1783 Jb, Ryktarehuset 1795 Kb. — †
V a n t i n g e h u s, se Ekelund ovan.
Vejby . in Væghby 1390 Rep 1: 3761, y Weybye 1401
ÆDA 4:23 avskr. 1551, y Wegby 1406 SDns 1:567 avskr. 1700-t.,
?Weyby 1467 Bjärebygden 1935:39, Veyby 1522 Jb Pb 499:6,
Weyby o. 1524 Krabbes Jb, Viibye 1551 KB 60, Veybye 1553 KB
231, Veyby (3 ggr) o. 1570 Lb 2 31:13, 35: 15, 35:29, Weyby
1574–1575 Räk, Wiebye 1583–1584 Jb, Wegbye 1611–1612 Jb,
Weyby 1624 PR 1:28, Weibye 1645–1646 Jb, Weigbye 1651
Decjb. — Wäybyy, Weybyy, Weyby, Wijarp (!) 1662, Weghby,
Wegby, Weghbye 1674, Wedby (!), Weijby 1713, Wejby 1754,
Weyby 1783, Wejby 1825, Vejby, Wejby 1874 Jb. — Weybye,
Wiby, Wegby, Weyby, Weiby, Wigby, Wägbye 1670–1671 Jrp,
wegby 1684 Buhrmann, Väiby 1692 Kb, Weyby 1767 Gillberg,
Vejby GIK, GS, EK, BEK, 1948 Kb. — Jb 1662 upptager två hela
skatte-
hemman, nio hela pantehemman (skatte) samt två halva krono-
hemman. År 1662 fanns troligen dessutom ett helt och ett halvt
insocknes frälsehemman i byn. — F. leden är väg, bjm. . Se
Falkman s. 97. Vägen som går genom byn är åtminstone nu föga
betydande, men av Buhrmanns karta att döma kan den förr ha varit
huvudvägen från Barkåkra by till Grevie, Västra Karup och Tore-
kov. S. leden är by ‘samling av gårdar’. — En samling gårdar
nordväst om byn (å nr 15 m.fl.) kallas N o r r e v å n g . S.
leden är vång ‘gärde’. — Inom byn är beläget ett stationssamhälle,
som urspr. hette Barkåkra men i början av 1920-talet fick namnet
V e j b y s l ä t t . EK, 1948 Kb. — I nordvästra delen av
byn ligger fiskeläget V ej b y s t r a n d . GS, EK, 1948
Kb. IN: , - ; pl.=, best. . Med äldre
namn kallas det även V e j b y s j ö el. T u r k i e t -
. Det senare namnet är enl. uppgift av flera meddelare sekundärt
till det spefulla inbyggarnamnet turkarna, givet av bondebefolk-
ningen därför att sjöfolket i Vejbystrand förr ofta var i slagsmål
med bondpojkarna och då sades »fara fram som turkar». Nationali-
tetsbeteckningen turk användes ofta som skällsord i folkmålet. Jfr
Kalén Ordbok.
IN: best. pl.: .
1 3/4 sk. 2 2/3 sk. 3 5/8 sk. 4 3/8 sk. 7 3/8 sk. 10 3/8 sk. 11–14
vartdera 1/3 sk. 15 1/8 sk. 16 och 17 vartdera 1/4 ins. fr., varom se
under nr 1 Engeltofta. 18 3/8 sk. (beteckning för nr 5, 6, Kam.koll.
5/6 1917). 19 3/8 sk. (beteckning för nr 8, 9, Kam.-koll. 5/6 1917).
20 en kyrkojord kr. Tillhör Barkåkra kyrka. Upptagen, Kam.-koll.
2/2 1928.
H e m m a n s d e l a r:
B a c k a g å r d e n (å nr 15; byggnaderna nu riv-
na). Någon märkbar backe finns inte på platsen. F. leden är kanske
gen. av ett släkt- el. binamn, el. också är namnet ett uppkallelse-
namn. — B e n g t s (å nr 2). Enl. uppgift av en meddelare
efter Bengt Olsson, en f.d. ägare, f. 1736. — B j ä r s g å r d -
(läge okänt). F. leden är gen. sg. av den brutna sidoformen till
appellativet berg, bjm. . — B 1 ö d d e n s (å nr 15).
Namnet är väl gen. av ett binamn *Blöten, givet åt någon ägare
därför att gården ligger på sank och blöt (bjm. ) mark. —
42
D e n v e r g å r d e n (å nr 14). EK, BEK, 1948
Kb. Namnet gavs o. 1901 av den dåvarande ägaren, som hade varit
bosatt i Denver, Colorado, U.S.A. Jfr Palo farm ovan s. 29. —
D u b b e l g å r d e n , se Tvillinggården nedan. E r k a s t ä l l e t
(å nr 7). En gård å nr 13 har samma namn, troligen
efter Erik Påhlsson, en f.d. ägare, f. 1788. S. leden ur best. f. sg. av
bjm. ‘mindre el. medelstor bondgård’. — F j ä r d i n g s –
m a n n e n s , se Olsminne nedan. — H j ä r t e g å r d e n
(å nr 1). Efter en hjärtformad gräsplätt vid korsningen
mellan två vägar, kallad Hjärtat. — J ö n s J e p p s (å nr
12). Troligen efter Jöns Jeppsson, en f.d. ägare, f. 1766. — L i l l e
P e l l e (å nr 12). Namnet enl. meddelarens uppgift från
1700-talet. — L i l l e P å l s A n d e r s’ (å nr 1).
Troligen efter Anders Påhlsson, en f.d. ägare, f. 1801.— O l s -
m i n n e el. F j ä r d i n g s m a n n e n s
(å nr 7). Det förra namnet efter Ola Persson, en f.d. ägare, f. 1819.
— R a s m u s ’ (å nr 4; byggnaderna nu rivna). Troligen
efter Rasmus Persson, en f.d. ägare, f. 1786. — R u n t e n o m s -
g å r d e n , se Tvillinggården nedan. — S a m u e l s (å nr
3). Troligen efter Samuel Jonasson, en f.d. ägare, f. 1790. —
S a n d g å r d e n (å nr 4, 10 och 11). saandgaarde 1625
Räk, Sandgården EK, BEK, 1948 Kb. Gården ligger delvis på
sandmylla. En gård å nr 4 och 15, som också ligger på sandmylla,
har samma namn. — S l o t t a g å r d e n (å nr 4). En
f.d. ägare kom i slutet av 1800-talet från Slottet i Grevie (nedans.
81).— S m e d g å r d e n (å nr 3; byggnaderna nu riv-
na). — T v i l l i n g g å r d e n el. T v i l l i n g -
g å r d a r n a (å nr 3, 4, 11, 13 och 14). Två gårdar
är byggda så, att de tillsammans bildar en kringbyggd gård. Samma
gårdar kallas också, mer el. mindre skämtsamt, för R u n t e -
n o m s g å r d e n el. D u b b e l g å r d e n
. — V e j b y g å r d e n (å nr 18).
Wejbygården 1854 Kb (Förslöv), Vejbygården EK, BEK, 1948 Kb.
L ä g e n h e t e r:
† B r o h u s e t 1790 Kb. — H u s a r t o r p (e t)
(läge okänt). Hussar Torp 1808 Mtl, Hussartorpet 1826 Kb. —
S k a n s ’ (nu rivet hus i södra delen av sanatorieparken vid
Vejbystrand). Namnet är väl dialektal gen. av ett släkt- el. bi-
namn Skans. — S v i c k a h u s e t (nu rivet hus i Vej-
bystrand). Efter en person med binamnet Svicken, som har bott där.
Namnet är från mitten av 1800-talet. — V e j b y s a n a t o r i u m
(vid havet, söder om Vejbystrand). kronprinses-
san Victorias kustsanatorium BEK.
F ö r s v u n n a g å r d n a m n:
† E k e s g å r d e n 1746 Kb. F. leden är gen. av kollektivet eke
‘ekbestånd’. Beträffande gen.-f. jfr Enesgården ovan s. 30. —
† H a n s E r l a n d s G å r d . hans Erlands gaardtt o. 1570 Lb 2
35: 28.
Västrakvarn 1/12 ins. fr. Saknar Jb-nr. En farm;
består av ins. 1/12 mtl av nr 14 Errarp samt en tullkvarn, kungl.
brev 19/2 1810. — Farmen Wastra (!) Qvarn, Farmen Wästra
Qvarn 1825, Vestraqwarn 1874 Jb. — Westra Qvarn 1812 Kb,
Wästra Qwarn 1821 Stjernswärd s. 46, W. Qvarn GIK, Västrakvarn
EK, BEK, Västra kvarn 1948 Kb. — Kvarnen har fått sitt namn
efter läget väster om Östrakvarn. De två kvarnarna kallas gemen-
samt E r r a r p s m ö l l o r .
Östrakvarn 1/12 ins. fr. Saknar Jb-nr. En farm; be-
står av ins. 1/12 mtl av nr 14 Errarp samt en tullkvarn, kungl. brev
19/2 1810. — Farmen Östra Qvarn 1825, Östraqwarn 1874 Jb. —
Östra Qvarn 1812 Kb, Östra Qwarn Stjernswärd s. 46, Ö. Qvarn
GIK, Östrakvarn EK, BEK, Östra kvarn 1948 Kb. — Kvarnen har
fått sitt namn efter läget öster om Västrakvarn. De två kvarnarna
kallas gemensamt E r r a r p s m ö l l o r .
Namn som icke kunnat lokaliseras:
† Dammen. dammen 1662, Dammen 1674, 1713 Jb (insocknes
frälsegatehus).
† Heagården 1737 Kb. F. leden är kompositionsform av hed.
† Kungsgården el. † Rönnegård. Kongsgarden 1482 Rep 2:
5054, pa Rønengord hoss Løntertvnd o. 1500 ibm a.s. F. leden i det
44
senare namnet är ånamnet Rönne å. Gården har legat i närheten av
Luntertun, dock inte nödvändigtvis i Barkåkra sn; ev. kan den ha
varit belägen på Rönneholm i Rebbelberga sn. Se nedan s. 145 f.
och Andersson Luntertun s. 10.
† *Peter Håkans gård. Peder Hogens gaards wong o. 1570 Lb 2
34:29.
† Rönnegård, se Kungsgården ovan.
† Skudgården. schudgaarden (2 ggr) 1510-t. Pb 86: 18, 86: 23
avskr. o. 1650. Namnet är best. f. sg. av en appellativ sammansätt-
ning, vars f. led är det fda. skud ‘ett slags avgift (t.ex. skatt)’. Se
Kalkar art. Skudgård; jfr Söderwall art skut (även supplementban-
det) och Pb s. 560.
† Söndergård. Sønndergaard 1611–1612 Jb, Sunder Gaard
1645–1646 Jb. F. leden är den dialektala väderstrecksbeteckningen
sönder ‘söder-, södra’.
Båstads socken
Socknen omfattar en enda by.
Båstad ; socknen kallas även, ehuru ganska säl-
lan, S t o r a B å s t a d . Jfr Lilla Båstad i Västra Ka-
rups sn (nedan s. 152). — Botzstædæ 1450 DiplChristI 36, Bostæ-
dæ (= föregående belägg?) 1450 Styffe Skand3 61, Bostadtt kyrcke
1455 Rep 2: 550 avskr. 1549, i Bohstedæ, i Bodstedhæ 1472
(1462?) Rep 2: 3084, Bostæde 1477 Rep 2: 4086, bostædt (2 ggr),
bostadt 1513 Suhm NS 2 1: 128, Bostædt, bostadt, boostadt, bo-
stedt 1514 ibm 2 1: 143, Bostædt, bostedt, ecclesiam parochialem
bostedh 1515 ibm 2 1: 145, 150, Bodtzstædt, bodtzstedt 1516 ibm
2 1:152, bostadt by 1517 ibm 2 1:177, y Bodstedtt, Bodstadtt kirkis
iordtt 1517 ÆDA 4:312 avskr. 1555, Bodstad 1539–1540 DN
15:681, Bosted By 1542 DK 247, Bodstedo (!) ÆDA 4:11 avskr.
1551, Bodsted 1556 KB 23, aff Bodstedt 1558 KhD 3:29, Baadsted
(Len), Boestedt, Bodsted, Bodisstad 1558 KB 181, 190, 225, Bods-
ted ... Len 1559 KB 318, Bosted leen 1561 KhD 4: 573, Baadstad
(sognn) o. 1570 Lb 2 26: 19, 27: 26, Baasted (2 ggr), Bodsted o.
1590 CS 23, 30, Baadstadt sognn o. 1590 FortGeistlG, Badsted
(lehn), Badsteds sedebönder 1594 Bjäre byordning s. 51 f. avskr.
1664, Bostade 1605 Hund 30 avskr. 1600-t., Baadsted (2 ggr) o.
1620 VisLSt 93 f., 1624 PR 1:26, (2 ggr) 1636 VisLSt 93 f., Ba-
adsted Sougen 1651 Decjb, Baadsted 1656 Berntsen. — Båstadh
(By) 1662, Båthstadh, Bathstad (!), Båthstad 1674, Båstådh (!),
Båstadh 1713, Båstad 1754–1825, Båstad (Socken) 1874 Jb. —
Baasted, Baadsted 1667–1668 PR 2: 14, Båstadh, Bådstadh, Båds-
tad, Badstad (!) 1670–1671 Jrp, Boosta 1.. 1684 Buhrmann, Båds-
tadh 1694 Db, Båtstad 1708 Db, 1767 Gillberg, Båstad GIK, GS,
EK, BEK, 1950 Kb. — Jb 1662 upptager endast sädesparter och
gatehus. — Båstad var stad under senmedeltiden, troligen sedan
mitten av 1400-talet. År
46
1450 sålde bönder i byarna Karstorp (Västra Karup), Erikstorp
(Västra Karup) och »Sloorp» (troligen fel för Sinarp: Karstorp,
Erikstorp och Sinarp är de tre byar i Västra Karup, som nu gränsar
till Båstad) till konungen, representerad av Joachim Fleming i Häl-
singborg, »then jordh som Botzstædæ nw star bygdh vppo»
(DiplChristI 35 f.). »Borgemestre, Raad og menig Almue» i Båstad
nämnes år 1472 (1462?) i Rep 2: 3084, och år 1477 betecknas orten
direkt som köpstad (Rep 2: 4086). Köpstadsprivilegierna förnyades
år 1514 (Suhm NS 2 1: 143). Därefter tycks samhället ha gått kraf-
tigt tillbaka; år 1624 omtalas i PR 1:26 Båstad och Torekov som
»thuende Ringe fische Leyer». Se vidare P. K. Hofmansen Bjäre-
bygden 1959: 22 ff. År 1664 fick Båstad fläckrättigheter, vilka
förnyades 1719. Under första hälften av 1800-talet började orten i
officiella handlingar benämnas köping. Den var municipalsamhälle
från 1900 till 1936, då den slogs samman med dåvarande Malens
municipalsamhälle till en köping, benämnd Båstad. Se T. Sjöberg
Bjärebygden 1959: 36 ff. — Namnet är väl en appellativ samman-
sättning fsk. *bātstath m. ‘båtplats’. Se Sørensen -sted s. 46 f. samt
Linde -sta s. 32 och där anförd litt. Annorlunda J. Palmér En bok
om Skåne s. 115. Angående de medeltida skrivningarna med o se I.
Ingers Bjärebygden 1959: 28. Den tvåstaviga efterleden -stædæ
etc. i en del av de äldre skrivningarna är troligen en analogisk
skriftform, med första stavelsens æ (e) uppkommet genom påver-
kan från jylländskan och ödanskan, speciellt språket i det kungliga
kansliet (Sørensen a.a. s. 154 och 147. Annorlunda Linde a.s.) . —
Den tätbebyggda delen av samhället kallas B y n el. D ä r
f r a m m e . — D a 1 a är en samling gårdar i
Sinarpsdalen. BEK. —— Den östra delen av köpingen, som sko-
nades vid branden 1870, benämnes G a m l e b y . Se I.
Ingers SOÅ 1955–1956: 35. Namnet K u n g s s k o g e n -
avser ett bebyggt område på Hallandsås nära gränsen mot
Halland. Jfr Kungsberg nedan s. 48. — En hussamling mellan Bå-
stads köping och Malen kallas K ä r r e t . — Den bebyggda
östra delen av socknen heter M a l e n . Prep.: på. GS, EK,
BEK, 1950 Kb. Namnet, som urspr. har syftat på strandmarken, är
best. f. sg. av substantivet mal ‘grovt grus, avslipade stenar vid
stranden’. Se Falkman s. 73. — N y l e d är några gårdar vid
vägen mot Ängelholm, c:a en km söder om köpingen. Nyled 1850
Protokoll vid Sundhetsnämndens sam-
manträde, Båstads köpings arkiv, EK, BEK, 1950 Kb. S. leden är
väl led ‘grind’ (I. Ingers i LAL). — En högt belägen del av sock-
nen i väster benämnes T a r r e n el. T a r r a r n a .
Tarrarna 1829 Båstads stadsbok, Båstads köpings arkiv, Tarren
1859 Kassabok i Båstads köpings arkiv, EK, 1950 Kb. Det finns
två etymologiskt troligen obesläktade appellativ tarre. Det ena,
som utförligt har behandlats i Eriksson Hjäll och tarre, är för Skå-
nes vidkommande upptecknat bl.a. i betydelsen ‘torkställning för
lin (belägen i den inre och övre delen av torkhuset), (översta delen
av) vind’ (Eriksson a.a. s. 260 f.). Det andra, som av Rietz har an-
tecknats just från Bjäre, betyder enl. denne ‘buske el. träd uppvuxet
från en stubbe’. Se även Eriksson a.a. s. 272 not 2. Eftersom det
här diskuterade namnet, liksom Tarren i Karstorps by, Förslövs sn
(nedan s. 54), betecknar en högt belägen bebyggelse, är det troligt,
att det är det först nämnda appellativet, här använt i överförd be-
märkelse, som ingår i namnet. — Y d e r h u l t är namnet
på några gårdar i den västra delen av socknen. Yderhult 1859 Pro-
tokoll hållet med jordägarna i Båstad, Båstads köpings arkiv, EK,
1950 Kb. F. leden är troligen komparationsformen yttre ‘längre ut
belägen’. Jfr SOH 1: 65. Yderhult ligger i utkanten av socknen. S.
leden är hult ‘liten skog, skogsdunge’.
IN: best. pl.:
2 P r ä s t g å r d e n en tomt kr. Boställe åt kyrko-
herden i Båstad. Båstad Prästegardz Iord 1670–1671 Jrp. 3 en tomt
kr. Klockareboställe. 4-7 jordar kr.
(1 Båstads stadsfläck en jlht sk. Utesluten, Kam.-koll. 2/11
1903. Motsvaras av lägenheterna Båstads Sädesparter 1–18. —
1874 Jb.)
Båstads Sädespart. — 1874 Jb.
1–18 jlht sk. (Införda i Jb, KB 21/1 1902, Kam.-koll. 10/7 1902.)
L ä g e n h e t e r:
† B a d s t u g a n (i V. Vång). Bastugan 1834 Lmh. Ordet har
här sin yngre betydelse ‘torkhus för lin och malt’ (Rietz). —
† B e l ö s l y c k a n . Belos Lyckan 1783, Belös Lyckan 1825 Jb.
48
F. leden är oklar. Korrupt för *Beteslyckan? — † B e r g e t. Bi-
erødt 1596 Mtl, Berget 1662 Jb. Namnet kan syfta på byn Bjerröd i
Grevie (nedan s. 67) men också på någon nu annorlunda benämnd
lokalitet inom Båstad. — B r y g g e r i g å r d e n .
— † B å s t a d s t o r p. Badstad Torp 1636 KB 408. — † D e g -
n e h u s e t . Degne hussed o. 1570 Lb 2 27:29. F. leden är yrkesbe-
nämningen degn ‘klockare’. — D o c k a g å r d e n el.
D o c k a s t ä 11 e t . F. leden är gen. av ett släkt- el.
binamn Dock. S. leden i det senare namnet är best. f. sg. av bjm.
‘mindre el. medelstor bondgård’. — † E w a l d s 1 ä n g a
1834 Lmh. Ewald är här sannolikt släktnamn (I. Ingers i LAL). —
F e r i e h e m m e t EK. — G r ö n e g å r d (på
Agardhsgatan). Gården var grönmålad. — G ä s t g i v a r e -
g å r d e n (vid torget; = nuvarande Café Victoria).
— † J a c o b s h u s 1834 Lmh (i V. Vång). — J ä g e r s b o r g
. Troligen uppkallat efter ett danskt Jægersborg (mest
bekant är väl Jægersborg Dyrehave, Københavns Amt); byggt av
en dansk kapten Baumgardt år 1894 (I. Ingers i LAL). —
K u n g s b e r g EK, BEK. Till naturnamnet Kungsberget
, vars f. led väl syftar på att området har varit krono-
mark. — K u n g s s k o g s s t ä l l e t . Jfr föregå-
ende namn och Kungsskogen ovan s. 46. S. leden är best. f. sg. av
bjm. ‘mindre el. medelstor bondgård’. — L y c k e t o r p
BEK. — M a l a m ö l l a n . Vattenkvarn, belägen på
Malen (se ovan s. 46). † M a l t h u s e t 1834 Lmh (i V. Vång). Jfr
lägenheten med samma namn i Solberget, Hjärnarps sn (nedan s.
110).— † M o n s S t j e r n a s g å r d 1769 Lmh. Gården kan
vara benämnd efter tullnären Magnus Scherna, stamfader för den år
1717 adlade ätten Hederstierna. — † N y b y g g e t 1829 Lmh. —
O l e b o r g EK. BEK. — P e r s h ö g . Pehrs Hög, Pehrs
hög 1769 Kopia af Charta öfwer Båtstads aderton så kallade Sädes-
Parter av J. Borgh, Båstads köpings arkiv, Skogslunden, Pehrshög
kallad 1820 Bestämning om allmänningen, Båstads köpings arkiv,
Pershög EK, BEK, 1950 Kb. — R a n v i k s p l a n t s k o l a.
Ranviks Plantskola EK, Ranviks plantskola BEK. — S j ö b e c k s
m a g a s i n (= nuvarande restaurang Skansen).
— S j ö t o r p . — S k å n e g å r d e n (1900-
talsnamn på hotell). — S t e n s ä t t a r e n s (vid vä-
gen mot Korröd). — S t o l p a g å r d e n (= nuvarande
Agardhsgatan 24). F. leden syftar kanske på byggnadssättet: en
stolpvägg är en vägg byggd i korsvirkesteknik. — S t r a n d h o -
t e l l e t . — T a r r a-P e t t e r n s .
Gård i Tarren (se ovan s. 47). — Å h u s (hus på Malen,
väster om Malamöllan). — Ö r e m ö 11 a . Vattenkvarn
vid Örebäcken.
1 Korröds mölla el. K o r r ö d (finns ej upptagen i Jb 1874;
själva namnet är dock med i samband med brev om landgille efter
»Presternes utlagor». Utelämnandet beror på rent misstag. — I Jb
1825 är Korröds mölla jlht sk.) -, , . —
Korsissmölle (!) 1510-t. Pb 83: 18 avskr. o. 1650, Korröds mölle o.
1570 Lb 2 27: 19, Kaarred 1624 PR 1: 26. — Kåretz Mölla 1662,
Kårröds Qwarn 1754, Korröds qvarn 1783, Kårröd 1825 (, Korröds
mölla 1874) Jb. — Kurens (!) Möllna 1670 — 1671 Jrp, Kurröd
Mölla, Kurrödz Mölla 1694 Db, Kårret 1708 Db, Kiörröds (!) Möl-
la 1767 Gillberg, Kårreds Mölla, Korröds Mölla 1823 Lmh, Kor-
resmölla GIK, Korredsmölla EK, BEK, Korröds mölla 1950 Kb. —
Nielsen Vjb s. 147 har identifierat Vjb:s skrivning Kararyth (Höks
hd) med Korröd. Jfr även A. Sandklef Hallands historia 1: 497 f.
Identifikationen är av flera skäl mindre sannolik. Bl.a. förefaller
Korröd vara en alltför obetydlig habitation för att ha varit skattlagt
redan på Vjb:s tid, och dessutom talar det även i genuin dialekt
bevarade d i det enkla namnet Korröd mot att det skulle röra sig om
ett urspr. röd-namn. Troligen är namnet best. f. sg. av ett neutralt
korr, en biform till det sydsv. dialektala korra ‘dyngpöl, vägpöl,
damm, träsk’. Denna neutrala biform är inte upptecknad i Bjäre1
men väl så nära som i Veinge, Höks hd. Samma tolkning torde
böra tillämpas på gårdnamnet Kårröd, Verums sn, V. Göinge hd,
uttal . Bjärenamnet kan urspr. ha syftat på den sannolikt del-
vis naturliga vattensamlingen vid den övre av de två vattenkvar-
narna i Korröd el. kanske snarare på sumpmarken söder om kvar-
narna.
L ä g e n h e t e r:
K o r r ö d s l u n d . — M o r O l e n a s s t u g a
(f.d. kaffestuga i Korrödslund). Efter torparänkan
och kaféidkerskan Olena Bergström, † 1921. 1 Jfr dock marknamnet Korret 1833 Lmh i Dejarp, Hovs sn.
50
Förslövs socken
Socknen är uppkallad efter kyrkbyn Förslöv, om vars namn se
nedan. Den var i äldre tider enl. en utförlig anteckning i Jrp 1670–
1671 annex till Grevie. Då prästgården där brann ned, vilket enl.
Lb 2 31: 5 ff. bör ha skett senast år 1553 men troligen något tidiga-
re, byggde prästen inte upp den igen utan flyttade till sin annexgård
i Förslöv, varvid han gick miste om dispositionsrätten till den gam-
la prästgårdens jord.
Fogdarp . — ffoderup o. 1524 Krabbes Jb, Fodarpe
marck, y Foderup o. 1570 Lb 2 29: 17, 29: 26, Foderup 1583 —
1584 Jb, 1611–1612 Jb, 1624 PR 1:27, Fouderup 1645 — 1646 Jb,
Fogderup 1651 Decjb. — Foderuph 1662, Fougdarph, Fougdarp
1674, Fougdarp 1713, Fogdarp 1754–1874 Jb. — Foderup, Foug-
darp 1670 — 1671 Jrp, fodarp 1684 Buhrmann, Fodarp 1744 Kb
(Barkåkra), Togdarp (!), Fogdarp 1767 Gillberg, Fogdarp GIK, GS,
EK, BEK, 1942 Kb. — Jb 1662 upptager fyra hela skattehemman
(därav ett utan mantalsuppgift; komplettering från Jb 1666) samt
ett helt kronohemman. — Skrivningarna med gd i en del av de se-
nare källorna är troligen hyperkorrektioner, föranledda av att ord-
stammarna fogd- och fot har sammanfallit i bjm. F. leden är väl
knappast kompositionsform av fogde, använt appellativt el. som
tillnamn (DGP II 1: 282 f.): ordet, som är inlånat från mlt. (ODS,
Hellquist EO), torde inte ha kommit i bruk förrän på 1200-talet och
har väl äldst använts endast om konungens ombudsman. Se Jørgen-
sen Retshistorie s. 349 och 361 ff. Snarare är f. leden fsk. gen.
Fota(r) av tillnamnet Fot (DGP II 1:287), vilket torde bilda f. leden
även i Fogdarp, Bosjöklosters sn, Frosta hd, o. 1181 Fodetorp
(avskr.), uttal , och i Fogdaröd, Höörs sn, Frosta hd, 1349
Foterydh, Foderydh (avskr.), uttal . Med den yngre gen.-f.
Fots förekommer namnet troligen i det syd-
halländska Fostorp (SOH 1: 135). S. leden är urspr. torp ‘nybyg-
ge’. — En del av Fogdarp (å nr 1 och 3) kallas K r o k e n
EK, BEK, 1942 Kb. Krok betyder här sannolikt ‘avkrok’; namnet
betecknar en avlägset liggande del av Förslövs och Fogdarps byar.
IN: best. pl.: .
1–3 vartdera 2/3 sk. 4 1/3 sk. 5 3/8 sk.
H e m m a n s d e l a r:
B e n g t s g å r d . (å nr 5). Troligen efter Bengt Påls-
son, en f.d. ägare, f. 1782. — G a m l e g å r d (å nr 5).
BEK, 1942 Kb. — N ä m n d e m a n n e n s (å nr
3). Efter nämndeman Jöns Nilsson, en f.d. ägare, f. 1818. — S o -
n a g å r d , (å nr 1). Antingen efter Sone Sa-
lomonsson, en f.d. ägare, f. 1831, el. dennes namne och farfarsfar,
f. 1714. Det förhållande, att gårdens mark är sandig, har föranlett
anknylningen till sand, bjm. .
L ä g e n h e t e r:
† B o r g m a n s t o r p 1840, 1859 Lmh (å nr 2). Troligen efter
en soldat Johan Borgman, f. 1810. — † B ö c k a r e h u s e t. Böd-
kare Huset 1787 Kb. F. leden är yrkesbenämningen böckare ‘tunn-
bindare’. — † F o g d a r p s h u s. Fogdarpe huus 1732, Fogdarps
huus 1736 Kb. —— † F ä 11 e t 1790 Kb. Namnet är best. f. sg. av
fälle n. ‘plats där träd fallit el. huggits’. — † R o t e t o r p e t .
Rothetorpet 1840 Lmh. — † S j ö b o h o l m 1874 Lmh. —
†S k o m a k a r e t o r p e t . Skomakare Torpet 1874 Lmh.
Förslöv . — in Færsløf 1289 DD 2 R 3:325 (SD 2:84)
avskr. 1494, Forsleff 1438 SMR 264, i Førsslef S. 1447 Rep 1:
7525, Försleff 1447 Styffe Skand3 61 (= föregående belägg?), i
Förslöff sogenn ÆDA 1: 85 avskr. 1476, i Fførsløff S., i Førssløff
S. 1492 Rep 2: 7086, 7087 avskr. o. 1550, i Færsløff 1504 LÄU 6:
134, fförsslöff o. 1524 Krabbes Jb, Førsløff Sognn, Förslöff Sogn,
Förslöff (2 ggr), Förslöffs Sognemercke o. 1570 Lb 2 29:1, 30:10,
30:19, 31: 10, 31:12, Förslöff 1579–1580 Räk, Förslöff sognn o.
1590 FortGeistlG, Förslöff (2 ggr), Försleff o. 1590 CS 23, 30,
Försslöff 1594 Bjäre byordning s. 51 avskr. 1664, Förslöff 1611–
1612 Jb, Førsleff (2 ggr) o. 1620 VisLSt 92, Førsløff (Sogenn)
52
1624 PR 1: 27, Førsløff 1636 VisLSt 92, Försleff, Försslöff, Förss-
leff 1645 —1646 Jb, Försleff Sougen 1651 Decjb, Førsløf S. 1652
KrSk 2:33, Forisleff 1656 Berntsen. — Försslöff Sochn, Försslö-
uff, Förslöff 1662, Försslöff (Sochn), Försslof (!), Försslöf 1674,
Förslöf (Sochn) 1713–1783, Förslöf (Socken) 1825, 1874 Jb. —
Förslöff, Förslööf, Försslöff, Förslöf, Forsslöfs Sochn, Försslöf
1670–1671 Jrp, försle 1684 Buhrmann, Försslöf, Förslöf 1694 Db,
Förslöfs Sokn och By 1767 Gillberg, Förslöf GIK, Förslöv GS,
EK, BEK, 1942 Kb. — Jb 1662 upptager ett helt skattehemman
och ett helt kronohemman. — F. leden är troligen, som J. Sahlgren
NoB 8: 59 antagit, gen. av ett mansnamn *Fär, kanske utvecklat ur
ett *Fäar, vilket i sin tur som f. led har ordet fä ‘boskap, egendom’.
Labialiseringen av vokalen beror på det föregående f (jfr GdaGr 1:
219); jfr att Ferslev i Horns Herred, Frederiksborg Amt, enl. be-
läggsserien i DS 2: 144 f. har flera medeltida skrivningar med ø el.
o, vilka torde visa en liknande labialiseringstendens för det danska
namnet. För Förslövs del har det labialiserade ö-haltiga ljudet un-
der inflytande av det följande r velariserats till o. Jfr Wigforss SHF
s. 180 f. S. leden är löv (lev) ‘arvegods’. — En del av Förslövs by
kallas K r o k e n. Se under Fogdarp (ovan s. 51).
IN: , (saknas), - , - el. .
1 1/4 sk. (överfört till särskilt upplägg i jordregistret från förut-
varande 3/4 sk. 1, 2, 3, Kam.-koll. 12/12 1916). 2 1/4 sk. (överfört
till särskilt upplägg i jordregistret från förutvarande 3/4 sk. 1, 2, 3,
Kam.-koll. 12/12 1916). 3 1/4 sk. (överfört till särskilt upplägg i
jordregistret från förutvarande 3/4 sk. 1, 2, 3, Kam.-koll. 12/12
1916). 4 P r ä s t g å r d e n 3/8 kr. Boställe åt kyrko-
herden i Förslövs pastorat. prestegaardenn o. 1570 Lb 2 29: 12;
Prästegården 1670–1671 Jrp, 1698 Kb. 5 kr. jlht. Ett kronbete. För-
sålt till enskild person.
H e m m a n s d e l:
S a n d b ä c k (å nr 3). EK, BEK, 1942 Kb. Efter bäck-
en med samma namn, vilken rinner förbi gården.
L ä g e n h e t e r:
A l l u n d a (ungt namn. — Å nr 2). Ev. kan namnet
vara uppkallelse efter socknen Alunda, Olands hd, Uppsala län.
— † B l o m s t o r p 1841 Lmh (å nr 1). Efter Lars Blom, f. 1782.
— † F ö r s l ö v s h u s. Förslöf huus 1711, Förslöfs huus 1730 Kb.
— M a m s e l l e r n a s, se Prästhuset nedan. — P e n a r p s g å r -
d e n (ungt namn. — Å nr 4). Gården har väl fått
sitt namn efter Penarp i Hjärnarps sn (nedan s. 105). Penarpssko-
gen går in i Förslövs sn. — P r ä s t h u s e t el.
M a m s e l l e r n a s . Enl. uppgift av en meddelare
byggt på 1840-talet av änkan till en kyrkoherde Fast. Det senare
namnet efter prästdöttrarna Fast. — S o l h ä l l (å nr 3).
BEK, 1942 Kb. — V ä v a r e h u s e t . Wäfware
huset 1754 Kb.
1 Himmelstorp -, 1/4 sk. — in Hæmystorp
1390 Rep 1: 3761, enn hoffuittgordtt i Hemynstorp 1406 SDns 1:
5671 avskr. 1700-t., Hemelstorp o. 1524 Krabbes Jb, 1583–1584
Jb, Hummellstrup (!) 1611–1612 Jb, Himmestorp 1624 PR 1:27,
Himmelstrup 1645–1646 Jb, Himmelstorp 1651 Decjb. —
Himmelsstorph 1662, Hemmelstorp 1674, Himmelstorp 1713–
1874 Jb. — Himmelstorp 1670–1671 Jrp, himmelstorp 1684
Buhrmann, Hemmelstorp 1720 Kb, Himmelstorp 1767 Gillberg,
GIK, GS, EK, BEK, 1942 Kb. — Jb 1662 upptager ett halvt skatte-
hemman. —F. leden är gen. av mansnamnet Heme, svarande mot
det fvn. Heimir (DGP I 1: 501 f., jfr SOH 1: 20) el., om skrivnin-
gen från 1406 skall anses vittnesgill, mansnamnet Heming (DGP I
1: 502 ff., I 2: 1678, Falkman s. 138; jfr sockennamnet Hemmes-
dynge, Vemmenhögs hd, år 1283 skrivet in Hæmminxdyngæ, uttal
, och bynamnet Hemmestorp, Kyrkheddinge sn, Bara
hd, år 1404 skrivet Hemmingstorp, uttal . När alterna-
tivt övergått till (jfr att hem i Förslöv kan uttalas både och
), bör anknytningen till himmel ha legat nära till hands, efter-
som Himmelstorp är högt beläget. Om mansnamnet Heming ingår i
f. leden, kan en tendens till dissimilation ha bidragit till uppkoms-
ten av ett l. Jfr K. G. Ljunggren SOÅ 1946–1948:61 f. S. leden är
torp ‘nybygge’.
L ä g e n h e t:
† H i m m e l s t o r p s h u s (e t). Himmelstorpshuset 1738, Him-
melstorps huus 1747 Kb. 1 I registret felaktigt identifierat med Himmelstorp i Brunnby sn, Luggude hd.
54
3 Håle 1/3 sk. (beteckning för nr 1, 2, Kam.-koll. 5/6
1917). — Hwllæ o. 1524 Krabbes Jb, holle 1584 Mtl, Hulle 1611–
1612 Jb, Hullenn 1624 PR 1:27, Hulle 1645–1646 Jb, 1651 Decjb.
— Hulle 1662–1713, Håle 1754–1874 Jb. — Hulle, Hola 1670–
1671 Jrp, hååle 1684 Buhrmann, Håle 1767 Gillberg, GIK, GS,
EK, BEK, 1942 Kb. — Jb 1662 upptager ett halvt skattehemman.
— Namnet är oblik f. av håla ‘sänka’. Se Falkman s. 51.
Byn ligger i en kraftigt markerad dalsänka.
H e m m a n s d e 1:
H å l e g å r d e n
L ä g e n h e t e r:
H å 1 e h a 11 s s t u g å n . En raststuga på berg-
formationen Hålehall. — † H å 1 e h u s 1816 Kb. — † Ä n k a n s
h u s. Enkans hus 1854 Lmh.
Karstorp ; kallas i Västra Karups sn, till åtskillnad från
Karstorp där (nedan s. 161), även S ö n d r a K a r s t o r p s
. ?y Karstorp 1406 SDns 1:567 avskr. 1700-t., Carstoffthe
(1) 1522 Jb Pb 499:12, Kastrop, Karstorp o.1524 Krabbes Jb, Kas-
torp 1552 KB 166, Karstrup 1553 KB 231, Kastorp o.1570 Lb 2
29:24, Karstorp 1583–1584 Jb, ?Kastorp 1586 KrSk 1:300,2 Kar-
strup 1611–1612 Jb, Castorp 1624 PR 1:27, Karstrup 1645– 1646
Jb, Castrup 1651 Decjb. — Karsstorph 1662, Karstorph, Karstorp
1674, Karstorp 1713–1874 Jb. — Karstrup, Kastrup 1670–1671
Jrp, Karstorp 1684 Buhrmann, 1697 Db, 1767 Gillberg, Södra
Karstorp 1790 Kb (V. Karup), Karstorp GIK, GS, EK, BEK, 1942
Kb. — Jb 1662 upptager fyra hela skattehemman och ett helt kro-
nohemman. — F. leden är väl gen. av mans(bi)namnet Karl (DGP I
1:725 ff., I 2: 1683, II 1:542 f.). I förbindelsen rls har l fallit. Se
GdaGr 2:301 f.; jfr t.ex. DS 13: 180 f., SOSk 13: 18, 89, 103 och
139 f., SOÄ 7 1:10 f. och 2:20 ff. samt Franzén Vikbol. s. 83. S.
leden är torp ‘nybygge’. — Ett bebyggt område på den högst be-
lägna delen av byn (å nr 1) kallas T a r r e n . Se Tarren i
Båstad (ovan s. 47).
IN: , - , (saknas), best. . 2 Belägget kan också avse Karstorp i Västra Karups sn (nedan s. 161).
1 2/3 sk. 6 2/3 sk. 7 B o s t ä l l e t el. K a r s t o r p s
b o s t ä l l e 3/8 kr. Har varit boställe åt möns-
terskrivaren vid Bjäre hds skvadron av Skånska husarreg.; senare
indraget. Se även Borragården nedan. 8 en jord kr. 9 1/2 sk. (be-
teckning för nr 2, 3, Kam.-koll. 5/6 1917). 10 2/3 sk. (beteckning
för nr 4, 5, Kam.-koll. 5/6 1917).
H e m m a n s d e 1 a r:
B e n g t o l s g å r d e n (å nr 10). Troligen efter
Bengt Olsson, en f.d. ägare, f. 1787.— B j ä r e t (å nr 6).
Namnet är best. f. sg. av den brutna sidoformen till berg, bjm.
. Gården ligger på en höjd. — B o r r a g å r d e n -, -
(å nr 9; byggnaderna sedan länge rivna). Enl. uppgift av
flera meddelare har Bostället (se ovan) legat här före utflyttningen,
varför det förefaller troligt, att namnet urspr. tillkommit denna
gård. F. leden kan möjligen vara kompositionsform av det dialekta-
la växtnamnet borra, bjm. , ‘kardborre’. — D a l e n (å
nr 6). 1865 Kb, EK, BEK, 1942 Kb. Urspr. naturnamn. — D a l s -
b e r g (å nr 9). EK, BEK, 1942 Kb. — K r o g e n
(å nr 9). Här var krog på 1800-talet. — L a r m s (P å 1 s)
(å nr 6). Enl. uppgift av en meddelare är Larm binamn, ej
släktnamn. Gårdnamnet är från tiden vid sekelskiftet. — P å l
E r i k s (å nr 6). Troligen efter Pål Eriksson, en f.d. ägare,
f. 1787.— P å l m å n s g å r d e n (å nr 1). Tro-
ligen efter Pål Månsson, en f.d. ägare, f. 1799. — S i p p -
r a ( g å r d e n ) (å nr 9). Troligen efter Ola Sippras-
son, vilken enl. Jb år 1772 ägde gården. Han var inflyttad i byn. —
S y r e k u l l e n (å nr 6). Efter en kulle i närheten med
detta namn.
L ä g e n h e t e r:
† K a r s t o r p s h u s . Karstorps Hus 1793 Kb. — † K n u t
A n d e r s ’ t o r p . Knut Anders torp 1837 Lmh. — S k r ä d d a -
r e h u s e t (nu rivet; läge okänt). 1823 Lmh.
6 Lillahull 1/2 sk. — Lille hollt 1606 Mtl, lille holtt
1625–1626 Räk, Lille Holt 1651 Decjb. — Lillehulth 1662, Lille-
hullt 1674, Lillahult 1713–1825, Lilla Hult 1874 Jb. — Lilla Hulltt,
Lille Hult, Lilla Hullt 1670–1671 Jrp, Lilla hult 1767 Gillberg,
L(illa) Hult GIK, GS, Lillahult EK, BEK, 1942 Kb. — Jb 1662
56
upptager ett helt skattehemman. — Bebyggelsen och namnet är
sekundära i förhållande till Storahult (nedan s. 60).
L ä g e n h e t e r:
† L i l l a L e r v i k s t o r p e t 1813 Lmh. Se Lervik, lägenhet
under Storahult (nedan s. 61). — † S a l t ö r s h u s e n 1813 Lmh.
Se Saltör under Storahult (nedan s. 60).
Ljungby , även kallat V ä s t r a L j u n g b y -
till åtskillnad från Östra Ljungby i N. Åsbo hd. — i Lywngby
1492 Rep 2: 7051 vid. 1495, ?i Westherlynby 1505 Rep 2: 10333
avskr. början av 1500-t., lyngby, lyndby o. 1524 Krabbes Jb, y
Lyndby, Vestre Lyndby wong o. 1570 Lb 2 29: 28, 37:5, Liungbye
1583–1584 Jb, Lyundbye 1594 Bjäre byordning s. 51 avskr. 1664,
Liungbye 1611–1612 Jb, Liungby 1624 PR 1:27, Lyngbye 1645–
1646 Jb, Liungby, Liungbye 1651 Decjb. — Lingby 1662, Lyndby,
Liungby, Liunghby, Liungbye 1674, Liungby 1713–1783, Liung-
by, Ljungby 1825, Ljungby 1874 Jb. — Liungby, Liungbye, Lyng-
by, Lynngbye 1670–1671 Jrp, lyngby 1684 Buhrmann, Lyngby
1708 Db, Liungby 1767 Gillberg, Lynby 1782 Kb, Ljungby GIK,
GS, EK, BEK (»Kallas Västra Ljungby»), 1942 Kb. — Jb 1662
upptager ett helt skattehemman, ett halvt pantehemman (skatte), ett
halvt pantehemman (krono), ett helt kronohemman, ett enåttondels
kyrkohemman samt ett helt utsocknes frälsehemman (utan uppgift
om läge; lokaliserat med hjälp av Jb 1660). — F. leden är ljung
‘ljung(hed)’, bjm. . S. leden är by ‘samling av gårdar’.
IN: obest. sg.: , best. pl.: .
5 3/8 sk. 8 och 9 vartdera 1/8 uts. fr. 10 1 sk. (beteckning för nr
1, 2, Kam.-koll. 5/6 1917). 11 3/8 sk. (beteckning för nr 3, 4,
Kam.-koll. 5/6 1917). 12 1/8 sk. (beteckning för nr 6, 7, Kam.-koll.
5/6 1917).
H e m m a n s d e l:
R i t t e r s g å r d e n (å nr 5). F. leden är gen. av
ett släkt- el. binamn Ritter.
L ä g e n h e t e r:
† G r y t e h u s e t. Se under Storahult. Huset låg på Ljungbys
och Storahults gemensamma fälad. — † L j u n g b y h u s. Lyngby
hus 1812 Kb. — † S k r ä d d a r e h u s e t. Skräddare Huset 1813
Lmh.
F ö r s v u n n a g å r d n a m n:
† H a l v g å r d e n. Halfgården 1752 Kb. — † K r o n o g å r -
d e n el. † L j u n g b y k r o n o g å r d (å nr 11 el. 12). Lyngby
Kronogård 1744, Cronogården i Lyngby 1749 Kb.
1 Olstorp 1/8 kr. Tillhör Förslövs kyrka. — ?i Olstorp
1505 Rep 2: 10328,3 Oilstorp o. 1570 Lb 2 30:4, Ollstorp 1583–
1584 Jb, Ollstrup 1611–1612 Jb, Olstorp 1624 PR 1:27, Ollufstrup
1645–1646 Jb, Olstorp 1651 Decjb. — Olsstorph 1662, Ohlstorph
1674, Ohlstorp 1713, 1754, Öhlstorp (!) 1783, Olstorp 1825, 1874
Jb. — Olstrup, Ohlstorp, Olufstorp 1670–1671 Jrp, Olstorp 1708
Db, 1767 Gillberg, GS, EK, BEK, 1942 Kb. — Jb 1662 upptager
ett halvt kronohemman. — F. leden är gen. av mansnamnet Olaf
(Falkman s. 161 f., DGP I 2:1022 ff. S. leden är torp ‘nybygge’.
Prep.: på. IN: obest. sg.: .
L ä g e n h e t:
† O l s t o r p s h u s. Olstorpe huus 1711, Olstorps huus 1717
Kb.
Ranarp . — i Rønørp (!) 1438 SMR 264, i Rannorp 1449
LÄU 3:329 avskr. 1693, j Ranorp 1459 LÄU 3:404, 3:407, i Ram-
morp (!) ÆDA 1:85 avskr. 1476, j Ranorp 26/5 1495 RAP (Lund),
i konerup (!) 1513 Suhm NS 2 1: 119, rønerup 1517 ibm 2 1:168,
Ranerup 1583–1584 Jb, Rannerup 1611–1612 Jb, Raunerup 1624
PR 1: 27, Randerup 1645–1646 Jb, Raunerup, Rannerup, Rauffne-
rup 1651 Decjb. — Rannarph 1662, Rannerop, Ranerop 1674,
Rannarp 1713, Ranarp 1754–1874 Jb. — Rannerup, Rannerop
1670–1671 Jrp, Ranarp 1684 Buhrmann, Rannarpeby, Ranarp 1694
Db, Bonarp (!) 1767 Gillberg, Rafnarp 1774 Kb (Barkåkra), Ra-
narp GIK, GS, EK, BEK, 1942 Kb. — Jb 1662 upptager två hela
skattehemman, två hela pantehemman (skatte), ett halvt kyrko-
hemman och ett helt utsocknes frälsehemman (utan uppgift om
läge; lokaliserat med hjälp av Jb 1660). — F. leden är 3 Belägget kan även avse Olastorp i Hovs sn (nedan s. 132).
58
väl fsk. gen. Rana av mans(bi)namnet Rani (Falkman s. 142, DGP
I 2:1133 ff., II 2:862). De sena skrivningarna med Rafn- o. dyl.
beror på anknytning till ravn ‘korp’, vilket i Förslöv bör ha uttalats
*4. S. leden är urspr. torp ‘nybygge’. — Den sydöstra delen av
byn kallas H e d e n . Den utgöres av f.d. hedmark. — Några
gårdar på nr 12 benämnes L y n g å k r a. EK, BEK, 1942 Kb. De
kallas vanligen L y n g g å r d a r n a el. L y n g
el. L y n g e t . Prep.: på. Till ljung ‘ljung(hed)’, bjm .
Den neutrala formen är påfallande, eftersom ljung i Bjäre endast är
upptecknat med maskulint genus. Med alternativ neutral böjning
finns ordet dock belagt så pass nära som i Snöstorps sn, Tönnersjö
hd, Hallands län.
IN: , (saknas), -a, -ana.
4 och 5 vartdera 2/3 sk. 6 1/3 sk. 9 och 10 vartdera 5/8 uts. fr. 11
1 sk. (beteckning för nr 1, 2, 3, Kam.-koll. 3/11 1916). 12 2/3 sk.
(beteckning för nr 7, 8, Kam.-kolI. 3/11 1916).
H e m m a n s d e l a r:
* E r i k s g å r d (å nr 4). Namnet möjligen från
1600-talet. — H a 11 e n s (å nr 5). Namnet är gen. av ett
släkt- el. troligare binamn Hall(en). — H o v a l l s g å r d e n -
(å nr 9). Namnet är troligen sekundärt i förhållande till
en ättehög, som gården ligger vid och som kallas Hovallshögen.
Gården kallas även H ö g g å r d e n . — J e p p a g å r -
d e n (å nr 6). F. leden är mansnamnet Jeppa. —
K r i s t i e r n s (å nr 5). Troligen efter Christier (i Kb
ibland skrivet Chrestjer) Jönsson, en f.d. ägare, f. 1798, el. ev.
dennes fader, Jöns Christiersson, f. 1759 (inflyttad i byn). —
L u n d a g å r d (å nr 11). Ranarpe Lundegård 1708 Db.
F. leden är kompositionsform av lund ‘mindre trädsamling’. —
L ä n s a g å r d (byggnaderna nu rivna. Läge okänt). F.
leden är dialektal gen. av ett tillnamn Läns(en). — M å n s a g å r d
(å nr 10). EK, BEK, 1942 Kb. Namnet troligen från
slutet av 1600-talet. — N o r r e g å r d el. N o r r e -
g å r d a r n a (å nr 12). Nore Gård 1756 Kb. Läge:
nordligast i byn, vid gränsen mot Grevie sn. — P e l l a g å r d ( e n )
(å nr 11). Namnet troligen från 1800-talet. 4 Ordet ej upptecknat i Förslöv. Jfr att namn där uttalas .
S m e d g å r d e n (å nr 11). — T i t u s’ (å nr
9; byggnaderna nu rivna).
L ä g e n h e t e r:
† A n d e r s’ h u s (i utmarken). Anders hus 1818 Lmh. —
† B o a l t s h u s e t (i fäladsmarken). Boalts huset 1816 Lmh. Tro-
ligen har namnet att göra med byn Boalt i Örkelljunga sn, Norra
Åsbo hd; någon el. några av dem som bott i huset har väl kommit
därifrån. — † R a m b e r g s h u s 1828 Lmh. Troligen efter Pehr
Ramberg, f. 1763. — R a n a r p s m ö l l a (vat-
tenkvarn å nr 12). — † R a n a r p s h u s. Ranarpe huus 1746 Kb.
— † S j ö g r e n s h u s (i fäladsmarken). Sjögrens Hus 1816
Lmh. — S p å n g a h u s e t (å nr 11). 1870 Kb, GIK,
EK, BEK, 1942 Kb. Se Spångagården nedan s. 64. — Villesmölla
(nu riven vattenkvarn å nr 9). Efter Vilhelm Johansson,
en f.d. ägare, f. 1885.
Slammarp . — i Slammarp 1445 Rep 1:7525 avskr.
1500-t., i Slamervp 1492 Rep 2: 7086 avskr. o. 1550, i Slammerp
1492 Rep 2: 7087 avskr. o. 1550, Slamerop o. 1524 Krabbes Jb,
Slammerpe agerenn, y Slammerp o. 1570 Lb 2 29: 9, 29: 22, Sla-
merup 1579–1580 Räk, 1583–1584 Jb, Slamerop 1594 Bjäre by-
ordning s. 51 avskr. 1664, Slammerup 1611–1612 Jb, 1624 PR 1:
27, 1645–1646 Jb, Slammerup, Slamerup 1651 Decjb. — Slamarph
1662, Slammarp, Slamarp, Slammarph 1674, Slammarp 1713–
1874 Jb. — Slamerup, Slammarp, Slammerup 1670–1671 Jrp,
Slammarp 1767 Gillberg, Slamarp GIK, Slammarp GS, EK, BEK,
1942 Kb. — Jb 1662 upptager ett helt pantehemman (skatte) samt
ett helt (utan uppgift om läge; lokaliserat med hjälp av Jb 1660)
och ett halvt utsocknes frälsehemman. — F. leden är oviss. Falk-
mans antagande, s. 224, att den skulle vara en form av slam ‘gytt-
ja’, bör troligen betecknas som oriktigt, dels av formella skäl, efter-
som slam oftast är neutrum, dels därför att ordet, som är inlånat
från tyskan, är praktiskt taget obrukligt i sydsv. dial. Möjligen skul-
le däremot f. leden kunna vara fsk. gen. *Slamra av samma mans-
binamn *Slamri, som i DS 10:427 supponeras som f. led i Slamre-
gaard och antas vara bildat till verbet slamra. Jfr den från S. Åsbo
hd belagda personbeteckningen slamra ‘skvalleraktig kvin-
na’. Ett *Slamrarp kan ha för-
60
lorat sitt första r dissimilatoriskt. S. leden är urspr. torp ‘nybygge’.
— En del av byn (en hussamling å nr 1) kallas V a d e b ä c k -
(riksspråkspåverkat uttal; jfr bäcknamnet ). Wade-
bäck 1863 Kb. Bebyggelsen har fått sin benämning efter bäcken
med samma namn.
1 1/2 sk. 2 1/4 uts. fr. 3 1/8 uts. fr. 4 en jord kr.
H e m m a n s d e 1:
F l i c k e b ä c k (å nr 1). EK, BEK, 1942 Kb. Efter
bäcken med samma namn, vilken rinner förbi gården.
L ä g e n h e t e r:
F ö r s 1 ö v s h o 1 m s s t a t i o n (riks-
språkspåverkat uttal. — Å nr 1 och 2). EK, BEK. Hette urspr.
Förslövs station. Det nuvarande namnet kom till o. 1920. —
S k a l l å k r a (f.d. krog i Vadebäck å nr 1). Jfr mark-
namnet Skalagre o. 1570 Lh 2 29:10. — † S l a m m a r p s h u s.
Slammarpe huus 1750, Slammarps hus 1787 Kb.
Storahult el. H u l t , . — Hulte o. 1524 Krabbes
Jb, Holltt 1579–1580 Räk, Hulte 1583–1584 Jb, Holldte 1611–
1612 Jb, Holtt 1624 PR 1: 27, Holte 1645–1646 Jb, Storre Holdt
1646–1647 Räk, Holt, Store Holt 1651 Decjb. — Hulth, Hult 1662,
Storehullt, Stoorehullt 1674, Stoorahult, Storahult 1713, Storahult
1754–1874 Jb. — Stora Hullt, Stora Hult, Store Hult, hulte by,
hultt 1670–1671 Jrp, hullt 1684 Buhrmann, (Stoora) Hult 1694 Db,
Storehult 1697 Db, St(ora) Hult 1767 Gillberg, GIK, GS, Storahult
EK, BEK, 1942 Kb. — Jb 1662 upptager två hela pantehemman
(skatte) och ett halvt kronohemman. — Det äldre namnet, Hult, är
obest. f. av hult ‘liten skog, skogsdunge’. Den tvåstaviga variant,
som förekommer i en del äldre skrivningar, är väl en gammal da-
tivform. Adj. stora har senare tillkommit för att skilja byn från se-
kundärbebyggelsen Lillahult, varom se ovan s. 55. — Det bebygg-
da området vid havet sydöst om Lervik kallas S a l t ö r . S.
leden är ör ‘grus, samling av lösa mindre stenar’.
Prep.: på. IN: , (saknas), - , - el. .
3 1/2 sk. 6 5/8 sk. (beteckning för nr 1, 2, Kam.-koll. 5/6 1917).
7 1/3 sk. (beteckning för nr 4, 5, Kam.-koll. 5/6 1917).
H e m m a n s d e l a r:
H u l t a g å r d a r n a (på den gamla byplatsen).
— U g g 1 a s (å nr 3). Efter Allan Uggla, en f.d. ägare un-
der 1900-talet.
L ä g e n h e t e r:
† G r y t a n el. † G r y t e h a m n (= Lervik, å nr 6). Gryden
1562 KB 189, gryden 1574–1575 Räk, Gryderen (!) 1613 KB 561,
Gryden (2 ggr) 1618 KB 345, 406, 1620 KB 868, Grytan 1670–
1671 Jrp, grytahambn 1684 Buhrmann, Gryten, Grytan 1765 Kb,
Gryte hamn 1767 Gillberg, Grytehamn 1789 Kb, 1862 Skånes
Adresskalender s. 188. Efter ett skär i havet utanför Lervik, vilket
kallas Grytan el. Gryteskär. — † G r y t e h u s e t. Grytehuuset
1670– 1671 Jrp, Grytehuset 1759 Kb (Barkåkra). F. leden är kom-
positionsform av namnet Grytan, varom se ovan. —
† H u l t h u s e t 1815 Kb. — L e r v i k (å nr 6). lerwiik
1756 Kb (Barkåkra), Lervig 1771 Kb, Lervik GS, EK, BEK, 1942
Kb. Ett mindre fiskeläge vid en vik, vars botten är lerig. —
† L e r v i k s t o r p e n . Lervigs Torpen 1841 Lmh. —
† S a l t ö r s h u s e n 1841 Lmh. Jfr Saltör ovan. — † S t o r a -
h u l t s h u s . Stora Hultshus 1780 Kb. — † S t r a n d h u s e t 1731
Kb.
F ö r s v u n n e t g å r d n a m n:
† H å l e g å r d (e n). Hullegord o. 1524 Krabbes Jb, Hulegaardt,
hullegaardenn 1583–1584 Jb, Hullegaard 1611–1612 Jb, Hulle
Gaard Eller Holte 1645–1646 Jb. F. leden är väl kompositionsform
av appellativel håla ‘sänka’.
Viarp . — Wyerop o. 1524 Krabbes Jb, Viorpe engen o.
1570 Lb 2 29: 15, Wirrup 1583–1584 Jb, i Vierup 1594 Bjäre by-
ordning s. 51 avskr. 1664, Wierup 1611–1612 Jb, 1624 PR 1:27,
1645–1646 Jb, Wiarp 1651 Decjb. — Wijarph 1662, Wieruph
1674, Wijarp 1713, Wjarp 1754, Wiarp 1783–1874 Jb. — Wiarp,
Wierup, Wijarp 1670–1671 Jrp, Ryarp (!) 1767 Gillberg, Viarp
GIK, GS, EK, BEK, 1942 Kb. — Jb 1662 upptager två hela skatte-
hemman. — F. leden är väl fsk. gen. Viva av mansnamnet Vive
(Falkman s. 190). Namnet är ej med i DGP men är belagt i LAL:s
samlingar från Kjells Nöbbelövs sn, Onsjö hd.
62
Det bör ingå bl.a. i Vieröd, Kågeröds sn, Luggude hd, 1351 Wiwæ-
ryth (Falkman s. 190, K. G. Ljunggren NoB 41: 122 not), och Vi-
arp, Härslövs sn, Rönnebergs hd, 1405 Wiwerop, 1425 Wywarp
och 1498 Wiuerop (Falkman a.s.). I brist på tydliga äldre belägg
kan man emellertid inte för det här aktuella namnet helt bortse från
de fonetiskt tänkbara mansnamnen *Wighi (DGP I 2: 1568, Lund-
gren-Brate s. 297 f.) och Withi (DGP I 2: 1593 f.), det senare förut-
satt att DGP har rätt i sin förmodan, a.s., att »Nogle af Eksempler-
ne kunde dog tyde paa oprindl. langt i». S. leden är urspr. torp ‘ny-
bygge’.
3 1/2 sk. (överfört till särskilt upplägg i jordregistret från förut-
varande 1 sk. 3, 4, Kam.-koll. 12/12 1916). 4 1/2 sk. (överfört till
särskilt upplägg i jordregistret från förutvarande 1 sk. 3, 4, Kam.-
koll. 12/12 1916). 5 5/8 sk. (beteckning för nr 1, 2, Kam.-koll. 5/6
1917).
H e m m a n s d e l a r:
F l y e t, se Ljungbyholm nedan. — J ö n s E r i k s (å
nr 5). Troligen efter Jöns Ericson, en f.d. ägare, f. 1779. —
L j u n g b y h o l m el. L j u n g b y h o l m s g å r d
(å nr 3); kallas också med en äldre benämning
för F l y e t . Lyngbyholm 1856 Kb, Ljungbyholm 1872 Kb,
GIK, EK, BEK, 1942 Kb. Det äldre namnet är best. f. sg. av dia-
lektordet fly n. ‘kärrmark’; det yngre är partiell uppkallelse efter
Ljungby (ovan s. 56), vari en del av gårdens ägor ligger. — N y -
g å r d (å nr 5). Nygården 1823 Kb, Nygård EK, BEK,
1942 Kb. — R u d o l f s f ä l t (å nr 4). EK, BEK, 1942
Kb. Troligen efter Rudolf Schlyter, en f.d. ägare, f. 1849. — S a -
r e s g å r d e n (å nr 5?). F. leden är gen. av kvinno-
namnet Sara. — V i a d a l (å nr 4). Antagligen bildat i an-
slutning till Viarp.
L ä g e n h e t e r:
F ö r d ä r v e t (å nr 5). Hus, som förr hade bränn-
vinsförsäljning. — † O 1 a J ö n s’ h u s (i utmarken). Ola Jöns
hus 1818 Lmh. — R i d d a r e n s , (i utmarken
å nr 5). Reddarens hus 1818 Lmh. Namnet är troligen gen. best. f.
sg. av riddare, använt som binamn el. i betydelsen ‘ryttare’. Jfr
H. Gustavson OUÅ 1938:31, OGB 20 1:161 och OGB 20 2:256
samt Riddaregården i Ängelsbäck, Grevie sn (nedan s. 84). Enl. en
sannolikt felaktig tradition skulle namnet bero på att en redare har
bott i huset. — † S j ö d a l. Siödahl 1759 Kb. — V i a r p s b a c k -
e n , se Viarpshult nedan. — V i a r p s h u 1 t (avsönd-
ring från Viarp). EK, BEK, 1942 Kb. S. leden är hult ‘liten skog,
skogsdunge’. Läge: i socknens skogrika, nordöstra del. Ett äldre
namn är V i a r p s b a c k e n . — † V i a r p s h u s.
Wiarps huus 1734, Wiarpe hus 1739 Kb.
Vistorp . — Hwdstorp (!) ÆDA 1:85 avskr. 1476, hwid-
strup 1513 Suhm NS 2 1: 119, hwidstrop 1517 ibm 2 1:168, Huids-
torp 1584 Mtl, Huidstruph 1618 Räk, Huidstorp 1624 PR 1: 27,
Huiidstrup, Huiidstorp 1651 Decjb. — Hwisstorph 1662, Huids-
torp, Hwidstorph 1674, Hwistorp, Hwijstorp 1713, Wistorp 1754,
1783, Wystorp 1825, Wistorp 1874 Jb. — Hwistrup, Hwidstrup,
Hwitstorp, Hwidtstrup 1670–1671 Jrp, Hwijstorp, Hwistorp 1694
Db, Ristorp (!) 1767 Gillberg, Vystorp G1K, Vistorp GS, EK,
BEK, 1942 Kb. — Jb 1662 upptager två hela kronohemman och
två hela utsocknes frälsehemman (de senare utan uppgift om läge;
lokaliserade med hjälp av Jb 1660). — F. leden är gen. av
mans(till)namnet Hwit (DGP I 1: 584 f., II 1: 486 ff.). i har labiali-
serats efter w (jfr Wigforss SHF s. 57), och det ur t utvecklade d
har assimilerats med s. S. leden är torp ‘nybygge’.
7 1/2 kr. Har varit boställe åt kornetten vid Bjäre hds skvadron
av Skånska husarreg.; därefter boställe åt sergeanten vid Norra
Åsbo komp. av Norra skånska infanterireg. 8 2/3 uts. fr. (beteck-
ning för 1/3 mtl nr 1, 2 och 1/3 mtl nr 3, 4, Kam.-koll. 17/8 1915).
9 V i s t o r p s b o s t ä l l e el. B j ä r e d a l e n 1/3
kr. (beteckning för nr 5, 6, Kam.-koll. 25/9 1919). Har varit bostäl-
le åt hovsmeden vid Bjäre hds skvadron av Skånska husarreg.; se-
nare indraget. Hwistorps Boställe 1799 Kb, Vistorps boställe BEK,
1942 Kb.
H e m m a n s d e l a r:
B j ö r k l u n d (a) (å nr 8). l900-talsnamn. —
H u l t a m ö l l a n el. † R o s e n h u l t s k v a r n (å
nr 8). Rosenhultsqvarn 1873 Kb, Hultamöllan EK, BEK, 1942 Kb.
64
Ligger vid Rosenhult, vars äldsta namn är Hultet. — H u l t e t, se
Rosenhult nedan. — R o s e n h u l t el. H u l t e t
(å nr 8). Hultet 1803 Kb, Rosenhult 1822 Kb, GIK, EK,
BEK, 1942 Kb. Det sammansatta namnet är en »försköning» av ett
urspr. naturnamn, Hultet, som är best. f. sg. av hult ‘liten skog,
skogsdunge’. — R o s e n h u l t s k v a r n, se Hultamöllan ovan.
— S p å n g a g å r d e n (å nr 8). EK, BEK, 1942
Kb. Gården, som ligger nästan mitt emot Spångahuset i Ranarp
(ovan s. 59), har sina ägor på ömse sidor om en bäck. Spången,
som har fört över denna, är sedan länge ersatt av en stenbro. —
Å k a g å r d (å nr 7). Åga Gården 1716 Kb, Ågagår
1737 Eb (Barkåkra), Åkagård EK, BER, 1942 Kb. — Å s e -
b a c k e , se Åselid nedan. Å s e l i d (å nr 7). EK, BEK,
1942 Kb. Kallas också, med en äldre benämning, för Å s e b a c k e
. Urspr. namn på en höjd.
L ä g e n h e t e r:
† R o s e n h u l t s t o r p. Rosenhults Torp 1822 Kb. Jfr Rosen-
hult ovan. — V i s t o r p s m ö 11 a (f.d. vattenk-
varn å nr 8). — † V i s t o r p s h u s. Hwistorps hus 1801 Kb.
1 Önnarp 1 kr. Har varit boställe åt kvartermästaren och
senare åt andre sergeanten vid Bjäre hds skvadron av Skånska hu-
sarreg. — ?in Øndathorp 1387 Rep 1: 3591 avskr. 1494, in Øndorp
1390 Rep 1:3761, Öndorp 1406 SDns 1:567 avskr. 1700-t., ?in
Øndorp 1494 Rep 1:3591, Ønderup 1584 Mtl, Indtorp (!) 1624 PR
1:27, Ynderup 1638–1639 Räk, 1651 Decjb. — Ynderuph 1662,
Önneroph 1674, Önnarp 1713–1874 Jb. — Önnerup, Önerup
1670–1671 Jrp, önnarp 1684 Buhrmann, Önnorp 1721 Kb, Örnarp
(!) 1767 Gillberg, Önnarp GIK, GS, EK, BEK, 1942 Kb. — Jb
1662 upptager ett helt kyrkohemman. — F. leden är fsk. gen.
Ønda(r) av mansnamnet Ønder, ett namn med övervägande öst-
dansk utbredning (DGP I 2:1612 f.). S. leden är urspr. torp ‘nybyg-
ge’. Uttalet med - sammanhänger med att namnet uttalas med
akut accent. Jfr Ingers SVSD s. 214.
Prep.: på.
H e m m a n s d e l:
Ö n n a r p s g å r d e n .
L ä g e n h e t:
† Ö n n a r p s h u s 1797 Kb.
Namn som icke kunnat lokaliseras:
† Brenneskabshuset. Brennes gabs huuset 1739, Brenneskabs
huset 1742, Brane skapet 1748 Kb. F. leden är en sammansättning,
vars första del. väl är det dialektala bränne ‘ved’. Andra delen är
oviss. Den skulle kunna vara skåp, bjm. , el. gap, bjm. ,
men sammansättningens syftning blir i båda fallen oklar.
† Mutarehultet (i Karstorp el. Fogdarp). Mutarehultet i Förslöfs
sokn 1794 Kb. Se hemmansdelen med samma namn i Vanstad,
Hjärnarps sn, nedan s. 118.
† Pramhuset 1730 Kb. F. leden är pråm, bjm. .
† Rysshuset (Ryshuset?). Ryshuset 1751 Kb. F. leden är natio-
nalitetsbeteckningen ryss, i så fall troligen använd som tillnamn, el.
ev. gen. av ry(d) ‘skoglös mark, ljungmark’.
† Snärjeshult (-hus?). Sneredshult 1763 Kb, Snärjeshus 1794
Kb (Barkåkra). F. leden är sannolikt gen. av snärje, bjm. ,
‘busksnår, snårig vegetation’.
66
Grevie socken
Socknen är uppkallad efter kyrkbyn Grevie, om vars namn se
nedan. Den är sedan omkring år 1553 annex till Förslöv. Se beträf-
fande annexförhållandena ovan s. 50. — Byarna utmed havsstran-
den (Vasalt, Öllöv, Killebäckstorp, Ängelsbäck, Segelstorp) kallas
S t r a n d b y a r n a . — Benämningen T o r p a r e r o t e
avser byarna Bjerröd, Axelstorp, Sevestorp och
Böskestorp.
3 Atteköp , - . 1/2 sk. (beteckning för nr 1, 2, Kam.-
koll. 5/6 1917). — Attekiøb 1552 Gøyes Jb1 15, Attekøb 1584 Mtl,
Attekiøb 1651 Decjb. — Attekiöp 1662–1754, Attekiöp, Atteköp
1783, Attekiöp 1825, Atteköp 1874 Jb. — Attekiöp, Attekiop (!)
1670–1671 Jrp, attekiöp 1684 Buhrmann, Attekiöp 1767 Gillberg,
Atteköp GIK, GS, EK, BEK, 1942 Kb. — Jb 1662 upptager ett helt
utsocknes frälsehemman. — F. leden är fsk. gen. Atta av mans-
namnet Atti, belagt bl.a. från Skåne (Falkman s. 107, Sahlgren
HbgOrtn s. 136, DGP I 1: 81 f.). S. leden är köp ‘köpt mark, köpt
gård’ (Sahlgren a.a. s. 135 ff.).
L ä g e n h e t e r:
† A t t e k ö p s h u s . Attekiöps hus 1810 Kb. — † B a c k a h u s .
Backahuus 1785 Kb.
3 Axelstorp 1/2 sk. (beteckning för nr 1, 2, Kam.-
koll. 5/6 1917). — ?i Axelstrvp (2 ggr) 1470 Rep 2:2770 (s. 191,
193), ?Axzellstorp 1499 Rep 2:8957 (s. 222) avskr. 1531, Axel-
strup 1510-t. Pb 83: 11 avskr. o. 1650, Axildorp 1522 Jb Pb 500: 1,
Axelstorp 1624 PR 1: 27, Axelstrop 1651 Decjb. — Axelstorp
1662, 1674, Axellstorp 1713, Axelstorp 1754–1874 Jb. — Axel-
torp, Axellstorp 1 Lokaliserat till Halland.
1670–1671 Jrp, Axelltorp 1767 Gillberg, Axelstorp GIK, GS, EK,
BEK, 1942 Kb. — Jb 1662 upptager två entredjedels kronohem-
man (mantalsuppgift om det ena hemmanet saknas; komplettering
med uppgift ur Jb 1666). — F. leden är gen. av mansnamnet Absa-
lon > Axel, vilket fr.a. har belagts på östdanskt område (DGP I 1: 5
ff.). S. leden är torp ‘nybygge’.
IN: , - ; pl. =, best. .
H e m m a n s d e l:
A x e 1 s t o r p s g å r d e n (ungt namn) el.
G å r d e n el. R a s m u s t o r p . Gården är
den största i byn. Det senare namnet har den troligen efter Rasmus
Nilsson, f. 1802.
L ä g e n h e t e r:
A x e l s t o r p s m ö 11 a . Vattenkvarn. —
† A x e l s t o r p s h u s. Axelstorpa huus 1740, Axelstorpz hus
1763 Kb. — † B a c k a h u s e t 1750 Kb. — D a l a (vid
gränsen till Dala i Båstad; se ovan s. 46). Dahla 1778 Kb. —
† D a l a h u s e t . dahlahuset 1756 Kb. Jfr med föregående namn.
— † E r i k s t o r p. Eriks Torp 1845 Lmh. — † R y t t a r e t o r p.
Ryttare Torp 1787 Kb.
Bjerröd , gen. . — bierödt o. 1524 Krabbes Jb, i
Beret 1558 KB 225, y Bierröd o. 1570 Lb 2 31: 17, Bierödt 1579–
1580 Räk, Biergh 1624 PR 1: 27, Biergit 1651 Decjb. — Bieret,
Biereht 1662, Bierred 1674, Biärödh 1713, Biärröd 1754, Bjerröd,
Bjärröd 1783, Biärröd 1825, Bjerröd 1874 Jb. — Biered, Bieredh,
Bierred 1670–1671 Jrp, biered 1684 Buhrmann, Biähröd 1697 Db,
Biäred 1712 Kb, Biärröd 1767 Gillberg, Bjerröd GIK, Bjärröd GS,
EK, BEK, 1942 Kb. — Jb 1662 upptager ett helt och ett trefjärde-
dels skattehemman, ett enfjärdedels kronohemman och ett halvt
kyrkohemman. — Namnet är best. f. sg. av den brutna varianten av
berg, bjm. . I skrift har det tidigt anslutits till röd-gruppen.
Byn är högt belägen i kuperad terräng på Hallandsås.
Prep.: i.
5 N y 1 e d - K a r 1 e n s 1/8 sk. Troligen efter Karl
P. Johansson, en f.d. ägare, f. 1815. F. leden syftar på Nyled, ett
68
bebyggt område i Båstad (ovan s. 46). 6 15/32 sk. (beteckning för
nr 1, 2, förut 5/8 sk., 5/32 mtl överfört till nr 8, Kam.-koll. 22/11
1916. Jfr även nr 7). 7 5/16 sk. (beteckning för nr 3, 4, förut 3/8
sk., 1/16 mtl överfört till nr 8, Kam.-koll. 22/11 1916. Jfr även nr
6). 8 7/32 sk. (bildat av 5/32 mtl av nr 6 och 1/16 mtl av nr 7; se
dessa Jb-nr).
H e m m a n s d e 1 a r:
B a c k a g å r d e n (läge okänt). — B ö r j e s
(å nr 7). Efter en f.d. ägare, antingen Börje Troedsson, f.
1734, el. Olof Börjesson, f. 1803. — D a l a (å nr 6). Jfr Dala
i Båstad (ovan s. 46).
L ä g e n h e t:
† B j e r r ö d s h u s. Biereds huus 1739 Kb.
Böske . — böeske o. 1524 Krabbes Jb, Bøske 1583–1584
Jb, Böscke 1611–1612 Jb, Bysche 1624 PR 1:27, Bösche 1645–
1646 Jb, Bysche 1651 Decjb. — Böske 1662–1874 Jb. — Böske
1670–1671 Jrp, 1767 Gillberg, GIK, GS, EK, BEK, 1942 Kb. — Jb
1662 upptager två tvåtredjedels kronohemman. — Namnet är
obest. f. av ett kollektiv byske ‘busksnår, buskskog’, en avledning
till buske (Haller s. 191, SAOB art. byske). Det korta y har som är
att vänta utvecklats till ø.
1 och 2 vartdera 1/3 sk.
H e m m a n s d e l:
H e r a r n a s (å nr 1). Namnet är gen. best. f. pl. av det
urspr. med herde identiska dialektala here, bjm. , ‘ung man,
pojke’. På gården bodde före 1920 två bröder och en kusin till dem,
samtliga ungkarlar.
L ä g e n h e t:
† B ö s k e h u s. Böske huus 1739 Kb.
Böskestorp . — (i) Bis(cops)torp, Bis(cops)torp
(march) 1510-t. Pb 77: 25, 79: 1, 80: 1 f. avskr. o. 1650, Biscops-
torp 1522 Jb Pb 499: 19, Byschestorp 1624 PR 1:27, Biscoptorp
1651
Decjb. — Böskestorph 1662, Böskestorp 1674–1874 Jb. — Bös-
kestorp, Bysckestorp 1670–1671 Jrp, böskestorp 1684 Buhrmann,
Bökestorp(!), Böskestorp 1767 Gillberg, Böskestorp GIK, GS,
Bösketorp EK, BEK, Böskestorp 1942 Kb. — Jb 1662 upptager
fyra entredjedels kronohemman. — Namnet och bebyggelsen är
sannolikt sekundära i förhållande till det ovan nämnda Böske. De
äldre skrivningarna på Biscop- är skrivaretymologier, kanske gjor-
da i anslutning till Biskopstorp i Kvibille sn, Halmstads hd. S. le-
den är torp ‘nybygge’.
1–4 vartdera 1/8 sk.
L ä g e n h e t e r:
† B ö s k e s t o r p s b a c k s t u g a. Böskestorpa Backastuga
1744 Kb. — † B ö s k e s t o r p s h u s. Böskestorpa huus 1747 Kb.
— † V i n n i n g e h u s e t. Winninge huset 1771, Winnigehuset
1774 Kb. F. leden är oklar. Möjligen kan den vara vinning ‘vinst’
el. syfta på byn Vinninge i Bara och Hyby socknar, Bara hd.
F ö r s v u n n e t g å r d n a m n:
† A s k e g å r d e n 1851 Lmh. F. leden är kompositions- el.
kollektivform av trädnamnet ask.
Grevie . — j gräwia 1320–1355 EKr 157 avskr.
1470– 1480,2 Greffwii marcket o. 1504 Rep 2: 10108, Greffwie
soghen 1505 LÄU 6: 158, Greffwie 1522 Jb Pb 500:4, Greffwing
Marked, Grebing Marked 1523 FrIDReg 17 f., Greuie 1552 Gøyes
Jb 488, Greffuie (sognn, Kircke), Greffui (2 ggr), Greffui marck o.
1570 Lb 2 31: 25, 30: 14 ff., 31:6, 32:9, greffue 1574–1575 Räk,
vdj Greffuie ÆDA 4: 297 avskr. 1577, Greffue sognn o. 1590
FortGeistlG, Greffue (5 ggr) o. 1590 CS 23, 30, Greffue 1594 Bjä-
re 2 Äldre belägg, som ev. skulle kunna syfta på Grevie i Bjare hd, är: Græfhøgi o.
1120 NecrL 7, Grefhøge o. 1145 NecrL 10, Grefhøge 1164–o. 1170 DD 1 R 2: 303 avskr. 1494, ecclesiæ de Gravehø 1299 DD 2 R 5: 55 avskr., de Gra(uehø) 1299 DD 2 R 5:70 avskr., in Græfføghe 1305 DD 2 R 5:372 avskr. 1494, Græfføghe 1494 DD 2 R 5: 372. Sakförhållandena talar emellertid snarast för att dessa belägg avser någon el. några av de sydskånska orterna Grevie (by i Nevishögs sn, Bara hd), Mel-langrevie och Östra Grevie (båda socknar i Oxie hd).
70
byordning s. 51 avskr. 1664, Greffuie (3 ggr) 1624 PR 1: 27, Gref-
ve S. 1630 KrSk 1:443, Greffuie 1636 VisLSt 92, Grewe Sogen
1645–1646 Jb, Greffue Sougenn, Gervuie (!), Greffuie 1651 Decjb,
Greffve 1656 Berntsen. — Grefwe (Sochn) 1662, Grefwe (Sochn),
Greffwe Sochen, Grefweby 1674, Grefwe (Sochn) 1713, 1754,
Grefvie (Sochn) 1783, Grefvie (Socken) 1825, Grefwie (Socken)
1874 Jb. — Greffuis kircke 1667–1668 PR 2: 12, Gräffwie, Gräf-
vie, Grefwie, Greffwe, Grefwe, Gräfwie, Gräffwe 1670– 1671 Jrp,
grefve 1684 Buhrmann, Grefve Sokn och By 1767 Gillberg, Gref-
vie GIK, Grevie GS, EK, BEK, 1942 Kb. — Jb 1662 upptager fyra
halva kronohemman samt fyra halva och tre enfjärdedels kyrko-
hemman. — Namnet är troligen urspr. en böjningsform av en ap-
pellativ sammansättning fsk. gravhøgh ‘gravhög’, där f. ledens
vokal har palataliserats genom inverkan från s. ledens j <g. Se K.
Hald APhS 21: 108 ff. Två bronsåldersgravhögar finns vid Grevie
kyrka. — En del av bebyggelsen norr om byn
kallas G r e v i e e n e .
IN: , - : pl. =, best. el. .
1 1/2 sk. 2 3/8 sk. 3 1/4 sk. 4 sk. 5 1/4 sk. 6 K l o c k a r e –
g å r d e n 1/8 kr. Klockareboställe. Diegne Bohl
1662, Degnebostet 1713, Klockarebohl 1754 Jb; degnebohligen
1670–1671 Jrp. 7 1/8 uts. fr. (KDS salubrev 23/3 1906, förut kr.).
Har varit boställe åt hovslagaren vid Bjäre hds skvadron av Skåns-
ka husarreg.; senare indraget. 8 1/8 sk. 9 L a r s’ el. L a r -
s a s t ä l l e t 1/8 kr. Troligen efter Lars Andersson,
nämnd i Mtl 1755. S. leden i det sammansatta namnet är best. f. sg.
av bjm. ‘mindre el. medelstor bondgård’. 10 ett gatehus kr.
11 en utjord kr.
H e m m a n s d e l a r:
A 1 d a 1 e n (ungt namn. — Å nr 1). Kallades förr
B a r n m o r s k a s el. R i d d a r e n s .
Gården ligger i en svagt markerad dal med alvegetation. Beträffan-
de namnet Riddarens se lägenheten med samma namn i Viarp,
Förslövs sn, ovan s. 62. — B a r n m o r s k a n s, se Aldalen ovan.
— F u r u b o (ungt namn. — Å nr 7). — H å r (d) b e r g s
(normaliseringen osäker. — Å nr 4). Jfr namnet Hårbergs
lyckan i Ängelsbäcks utmark (Lmh 1817). Gårdnamnet är
gen. av ett släkt- el. binamn. — J e p p a s g å r d (å nr
5). F. leden är gen. av mansnamnet Jeppa. — K i t t e n s (å
nr 8; byggnaderna rivna sedan o. 70 år). Gårdnamnet är gen. av ett
personbinamn, möjligen bildat till det sydsv. kvinnonamnet Kitta,
en hypokorism till Kersti(n). — L i l l e - O l a s (å nr 4).
Troligen efter en ägare på 1700-talet vid namn Ola Olsson. —
M a u r i t z ’ (å nr 5). Efter Nils Mauritz, en f.d. ägare, f.
1814. — M i c k e l s (g å r d a ) (å nr 1). Troligen
efter en ägare på 1700-talet vid namn Mickel Jönsson. — N o r -
r e g å r d (å nr 1). Ungt namn på den nordligaste av någ-
ra till en fruktodling sammanslagna gårdar. — R i d d a r e n s, se
Aldalen ovan. — Å k a g å r d (e n ) , - (å nr 8). Enl.
meddelarens uppgift uppkallad efter hemmansdelen med samma
namn i Vistorp, Förslövs sn (ovan s. 64), varifrån en f.d. ägare flyt-
tade år 1856.
L ä g e n h e t e r:
† E n h u s e t 1794 Kb. Jfr att en det av byn kallas Grevie ene.
— F o r s a b o d e n (handelsbod i Grevie by). Namnet
gavs enl. meddelarens uppgift på 1800-talet efter en handelsman
som på mödernet härstammade från Axelstorps mölla, vilken ligger
vid Axelstorps fors. — † G r e v i e h u s. Grefwie huus 1747 Kb.
— † K l o c k a r e h u s e t 1821 Lmh. — † K y r k o h u s (e t).
Kiyrkiohuuset 1670–1671 Jrp, Kyrckjohuus 1785 Kb. —
† K y r k o l a d a n . Kiyrkioladan 1670–1671 Jrp. — Värslahuset
-, el. L i l l a V ä r s l a h u s e t -
(på utmarken till nr 1; byggnaderna nu rivna). Värslehuset
GIK, Varslehuset 1922 Kb, Värslahuset EK, BEK. F. leden är
kompositionsform av värmsla ‘kärrkälla, källa som aldrig fryser’.
Se Rietz och Falkman s. 97. I gårdens närhet finns en rikt flödande
källa, som troligen mycket sällan fryser till.
F ö r s v u n n e t g å r d n a m n:
† P r ä s t g å r d e n. prestegaarden o. 1570 Lb 231:25.
Hålarp . — Hullerop o. 1524 Krabbes Jb, hollerup 1574–
1575 Räk, Holerup 1583–1584 Jb, Hullerup 1611–1612 Jb, Hullarp
1624 PR 1: 27, Hullerup 1651 Decjb. — Hularph 1662, Hollerup,
Hularp 1674, Hollarp 1713, Hålarp 1754–1874 Jb. — Hullerup,
Hullerop 1670–1671 Jrp, hålarp 1684 Buhrmann, Hullarpz
72
Åboer 1694 Db, Hålarp 1767 Gillberg, G1K, GS, EK, BEK, 1942
Kb. — Jb 1662 upptager två hela pantehemman (skatte). — F. le-
den är väl gen. pl. av appellativet hål el. håla ‘sänka’. Se Falkman
s. 51. Byn ligger i ett område med markerade sänkor. S. leden är
urspr. torp ‘nybygge’.
IN: best. pl.: .
3 3/8 sk. 4 3/4 sk. (beteckning för nr 1, 2, Kam.-koll, 5/6 1917).
H e m m a n s d e l:
G i m l e (å nr 3). EK, BEK, 1942 Kb. Uppkallelse efter
den byggnad som enl. Snorres Edda och Vǫluspá skulle bli de goda
människornas bostad efter Ragnarök. Namnet gavs o. 1850.
L ä g e n h e t:
F i n g a 1 s d a l (å nr 4). EK, BEK, 1942 Kb. Efter
någon medlem av släkten Fingal(dt), som under större delen av
1800-talet bodde i Hålarp.
Killebäckstorp , . — y Killebistorp o.
1570 Lb 2 32:3, Killebergztorp 1584 Mtl, Kildestorp 1624 PR
1:27, Killwetstorp 1644 Örnehufwud, Kielstrup, Kildestrup, Kilde-
strop, Kildestorp 1651 Decjb. — Killbärstorph, Killbextorph, Kil-
bechz torp 1662, Kelfwestorp, Kildwestorp, Kildwestorph, Kild-
wedtztorp 1674, Killebextorp 1713, Killebäckstorp 1754, Kille-
beckstorp, Kiellebeckstorp 1783, Killebeckstorp 1825, Killebäcks-
torp 1874 Jb. — Killebechztorp, Kilfwestrup, Killewedstorp, Kil-
wedstorp, killuestorpa Wang, Kildwedztorp, Killwestorp, Kill-
wedztorp 1670–1671 Jrp, Killebextorp 1697 Db, Killebergztorp
1708 Db, Killebeckstorp 1767 Gillberg, Kilvestorp 1781 Kb, Kil-
lebäckstorp GIK, GS, EK, BEK, 1942 Kb. — Jb 1662 upptager tre
halva kronohemman samt två hela (därav ett utan uppgift om läge;
lokaliserat med hjälp av Jb 1660) och ett enåttondels utsocknes
frälsehemman. — F. leden är gen. av namnet på en bäck, Kille-
bäcken, som rinner genom byn. Då kompositionsfögen e i det i
bynamnet ingående bäcknamnet faller, kommer en ljudförbindelse
lb att uppstå. Eftersom denna konsonantkombination i övrigt är
praktiskt taget obefintlig i målet, har b substituerats av v. Jfr ex-
emplen valvramäss ‘Valborgsmäss’ och Fylveng <Fyldbing i
NordKultur
3:365. Beträffande skrivningarna med -berg etc. se B. Ejder SOÅ
1955–1956: 9 ff. S. leden är torp ‘nybygge’.
IN: , - ; pl. =, best.
3 1/3 mtl, 7/27 sk. och 2/27 kr. 8 1/8 uts. fr. 12 en utjord kr. 13
7/8 sk. (beteckning för nr 1, 2, Kam.-koll. 16/1 1917). 14 1 1/2 uts.
fr. (beteckning för nr 4, 5, 6, 7, Kam.-koll. 16/1 1917). 15 3/4 uts.
fr. (beteckning för nr 9, 10, Kam.-koll. 16/1 1917).
H e m m a n s d e 1 a r:
G u d m u n d s (å nr 14). Namnet troligen från 1700-
talet. — M o s s e n s (å nr 14). Namnet är gen. av ett in-
byggarnamn *Mossen, givet därför att gården ligger på en f.d. mos-
se. — N y s t u (g å r d) (å nr 14). — T r o e d s
el. T r o e d s g å r d (å nr 14). Namnet troligen från
1800-talet.
L ä g e n h e t e r:
K i l l e b ä c k s t o r p s m ö l l a , kallas även
R i k s d a g s m a n n a m ö l l a n el. R i k s -
d a g s m a n n e n s m ö l l a (vattenkvarn å nr
3). De senare namnen efter riksdagsman Olof Persson, en f.d. ar-
rendator, f. 1839.—† K i 1 l e b ä c k s t o r p s h u s . Killebekstorpa
hus 1746 Kb. — † R y t t a r e t o r p . Ryttare Torp 1785 Kb.
Killeröd .— i Kiælderödt 1449 LÄU 3:329 avskr. 1693,
j Kelderøt, jnnen Kelderøt 1459 LÄU 3: 404, 3: 407, Kjellerödz
eng, Kiellerödt, Kijllerödt 1510-t. Pb 78: 25, 79: 2, 80: 4 avskr. o.
1650, Kylleriid 1522 Jb Pb 499: 9, Kylleröd o. 1524 Krabbes Jb,
Killeröd o. 1570 Lb 2 31: 1, Killerødt 1583–1584 Jb, Killerett 1594
Bjäre byordning s. 51 avskr. 1664, Killeröd 1611–1612 Jb, Killered
1624 PR 1: 27, Kielderöd 1645–1646 Jb, Killered 1651 Decjb. —
Killeredh 1662, Killeredh, Keleredh, Killered 1674, Killerödh
1713, Killeröd 1754, Killeröd, Klleröd (!) 1783, Killeröd 1825,
1874 Jb. — Killeredh, Killeredz mark, Killerödh, Killaröd, Killer-
öd 1670–1671 Jrp, Kullere (!) 1684 Buhrmann, Killeröd 1696 Db,
Killeröd Norra och Södra 1767 Gillberg, Killeröd GIK, GS, EK,
BEK, 1942 Kb. — Jb 1662 upptager sex halva och ett enfjärdedels
kyrkohemman. — F. leden är kompositionsform av källa, bjm.
. Se Falkman s. 65. Flera källor finns i byn. S. leden är röd ‘röj-
ning i skog’.
74
IN: best. pl.: .
1 † N o r r a K i l l e r ö d 1/8 sk. Norra Killered 1752 Kb; jfr
även Gillberg ovan. 4 1/3 sk. 9 1/3 sk. (beteckning för nr 2, 3,
Kam.-koll. 5/6 1917). 10 3/4 sk. (beteckning för nr 5, 6, Kam.-koll.
5/6 1917). 11 3/8 sk. (beteckning för nr 7, 8, Kam.-koll. 5/6 1917).
12 ett torp sk. (upptaget, Kam.-koll. 29/9 1927).
H e m m a n s d e l a r:
B o k e l i d e n (å nr 11). Urspr. namn på en bok-
backe, som även har givit namn åt en lägenhet i Norrlycke (se ne-
dans. 76). — F l i n t a l y c k e (å nr 10 och 11; bygg-
naderna nu rivna). Flinta Lycka 1743 Kb, Flintalycker 1798 Kb,
Flintalycke EK, BEK, 1942 Kb. F. leden är kanske gen. p1. av
flint(a) ‘flintsten, flintbit’. Ev. kan också ett tillnamn *Flinte el.
Flint ifrågakomma. Jfr SOH 1: 6 f. och DGP II 1: 278. S. leden är
oblik f. av lycka ‘mindre, inhägnat område’. — R ö g l e (å
nr 9 och 11). Namnet är oblik f. av rögla ‘liten kulle, hög’. Jfr
Areskoug s. 427 ff. Den akuta accenten beror enl. Areskoug a.s. på
anknytning till namn på löv. Topografiska skäl talar mot den preg-
nantare betydelse ‘torvhög’, som meddelas från Östra Karups sn,
Höks hd, i Wigforss SHF s. 281.
L ä g e n h e t e r:
B o k e 1 u n d (ungt namn. — Vid Bokeliden) . —
† C l e m e n t s t o r p . Klemmedstorp 1821 Lmh. Mansnamnet
Clement uttalas på bjm. . Jfr DGP I 1: 759 ff. — † K i l l e -
r ö d s t o r p . Killeröds Torp 1833 Kb. — † K i l l e r ö d s h u s .
Killere hus 1768, Killereds hus 1806 Kb. — S i s t a s t y v e r n
(i utmarken vid Värslahuset). Enl. uppgift av en
meddelare beror namnet på att en f.d. ägare, som från början hade
varit rätt förmögen men förlorat sina pengar, köpte torpet, som han
sade, för sin »sista styver». Jfr att krogar med detta namn har fun-
nits i Stockholm och Göteborg (OGB 2: 46) samt i Halmstad (upp-
gift av professor K. G. Ljunggren). Bjärenamnet är från mitten av
1800-talet.
F ö r s v u n n e t g å r d n a m n:
† H å l e g å r d e n. hullegaarden o. 1570 Lb 2 31:1, Hålegården
1821 Lmh. F. leden är väl kompositionsform av håla ‘sänka’.
1 Krogstorp , 1/3 sk. — Krogstrup (3 ggr)
1510-t. Pb 79:4 f., 79:8 avskr. o. 1650, Krogestorp 1522 Jb Pb
500: 14, Kroxtorp 1574 KrSk 1: 148, Krogstorp 1594 Bjäre byord-
ning s. 51 avskr. 1664, 1624 PR 1: 27, Krogstrup 1651 Decjb. —
Krogshtorph (!) 1662, Krogzstorph 1674, Krogztorp 1713, Krogs-
torp 1754, Krostorp 1783, Krogstorp 1825, 1874 Jb. — Krokztorp,
Krokstorp, Krogstrup 1670–1671 Jrp, Krogstorp 1694 Db, 1767
Gillberg, St. Krogstorp 1783 Kb, Krogstorp GIK, GS, EK, BEK,
1942 Kb. — Jb 1662 upptager ett tvåtredjedels kronohemman. —
F. leden är väl gen. av mans(till)namnet Krok, belagt bl.a. från
Skåne (DGP I 1: 804, II 1: 616 ff.). Annorlunda alternativt Falk-
man s. 62. S. leden är torp ‘nybygge’.
IN: best. pl.: .
L ä g e n h e t e r:
† K r o g s t o r p s t o r p. Krogstorps Torp 1833 Kb. —
† K r o g s t o p s h u s . Krogstorps hus 1805 Kb. — † L i l l a
K r o g s t o p . lilla Krogstorp 1783 Kb.
1 Kvinnoböske 1/4 sk. — Quindeboske 1584 KB
124, Quindebuschen 1584 Mtl, Quindebysche (2 ggr) 1624 PR
1:27 f., i Qvinnebech (!) 1630 KrSk 1:443, Quinde Bösche 1645–
1646 Jb, Quidebysche (!) 1651 Decjb. — Quineböske 1662, Qwi-
neböske 1674, Qwinnebäske (!) 1713, Qwinnaböske 1754, Qvin-
neböske 1783, Qvinnböske 1825, Qwinnoböske 1874 Jb. — Qwi-
nebuske, Qwinnebuske, Qwinnebysche, Quinnebuske, Qwinne-
buscke 1670–1671 Jrp, qvinnaböske 1684 Buhrmann, Qwinnia
böske 1697 Db, Qwinnabysket 1736 Kb, Qwinneböske 1767 Gill-
berg, Qvinnaböske GIK, Kvinnoböske GS, EK, BEK, 1942 Kb. —
Jb 1662 upptager ett tvåtredjedels kronohemman. — Personbe-
teckningen kvinna kan givetvis ingå i f. leden (Falkman s. 201),
men det förefaller dock troligare, att denna urspr. är fsk. gen. p1.
*kvīghna av djurbeteckningen fsk. kvīgha (K. G. Ljunggren Fest-
skrift Skautrup s. 261). Formellt länkbart är även, som professor G.
Holm muntligt påpekat, att f. leden är gen. pl. av ett ord svarande
mot fsv. kvighandi n. ‘stut el. kviga’, vilket har belagts i Upp-
landslagen, Södermannalagen, Västmannalagen och Hälsingelagen
(Schlyter Ordbok). Jfr gotländsk dial. f. ‘kviga’ (Got-
ländsk ordbok art. *kvigenda). Ordet tycks dock ej vara påträffat på
fda. språkområde. S. leden är ett kollektiv byske, varom se ovan s.
68.
76
H e m m a n s d e l:
L i l l a L u n d . Lille lund 1816 Kb, L(illa) Lund EK,
BEK, 1942 Kb.
L ä g e n h e t:
† K v i n n o b ö s k e h u s. Qwinnaböske huus 1744 Kb.
1 Norrlycke , - ; själva gården kallas även N o r r -
l y c k e g å r d 1/8 sk. — Nøreløcken 1583–1584 Jb,
Nörlockerne (!) 1611–1612 Jb, Nørlycke 1624 PR 1:27, Nörre Lö-
chen 1645–1646 Jb, Nöre Lysche (!) 1651 Decjb. — Norrlyckä
1662, Norrelöcke 1674, Norrlycke 1713–1874 Jb. — Norrelöcke,
Nörrelyche, Nörre Lycka 1670–1671 Jrp, Norlycke 1708 Db, Nor-
relycke 1767 Gillberg, Norrlycke GIK, GS, EK, BEK. — Jb 1662
upptager ett halvt skattehemman. — F. leden är väderstrecksbe-
teckningen norr. Gården ligger ganska långt i söder i socknen men
norr om byn Killeröd, ur vilken den väl är en utbrytning. S. leden
är oblik f. av lycka ‘mindre, inhägnat område’.
L ä g e n h e t e r:
B o k e l i d e n, se under Killeröds hemmansdelar ovan s. 74.
EK, BEK. — † N o r r l y c k e h u s. Norrelycke huus 1753 Kb.
3 Nötte, Lilla 1/8 uts. fr. (KDS salubrev 9/3 1894; förut
kr.). Har varit boställe åt andre korpralen vid Bjäre hds skvadron av
Skånska husarreg.; senare indraget. — Lille nötte 1651 Decjb. —
Lille Notte (!) 1662, Lilla nötte 1674, Lillanötte 1713, 1754, Lilla
Nötte 1783, 1825, Nötte Lilla 1874 Jb. — Lilla Nötte, Lilla Nytte,
Lille Nytte, Lille Nötte 1670–1671 Jrp, Lilla Nöte 1767 Gillberg,
L(illa) Nötte GIK, GS, EK, Nötte, Lilla BEK, Lilla Nötte 1942 Kb.
— Jb 1662 upptager ett enfjärdedels kronohemman. — Bebyggel-
sen och namnet är sekundära i förhållande till Stora Nötte.
H e m m a n s d e l:
T r ä b e n i n g a - O 1 a n s . Efter Ola Pålsson,
en f.d. ägare, f. 1839. F. leden »Träbeninga-» tillkom urspr. fadern,
som hade träben.
4 Nötte, Stora el. N ö t t e 3/8 sk. (beteckning för nr 1, 2,
Kam.-koll. 5/6 1917). — Nöttinidt (!) dall, i Nöthö 1510-t. Pb
79: 10, 84: 16 avskr. o. 1650, Nyttuitt o. 1524 Krabbes Jb,
Nøttehøfue 1558 KB 225, Nöttöff o. 1570 Lb 2 32:8, Nyttøff 1624
PR 1: 27, Nyttöff 1651 Decjb. — Nötte 1662, Storenötte 1674,
Stooranötte 1713, Storanötte 1754, Stora Nötte 1783, 1825, Nötte
Stora 1874 Jb. — Nötte, Stora Nytte, Store Nötte 1670–1671 Jrp,
nytte 1684 Buhrmann, Stora Nytte, Stoora Nytte, Nytte gård 1694
Db, Stora Nöte 1767 Gillberg, St(ora) Nötte GIK, GS, EK, Nötte,
Stora BEK, Stora Nötte 1942 Kb. — Jb 1662 upptager ett helt skat-
tehemman. — Namnet är dunkelt och de äldsta skrivningarna del-
vis motstridiga. Det förefaller dock rimligast, att f. leden är en
form, i så fall säkerligen gen. p1., av nöt ‘nux’, fsk. nŏt, nŭt, ny t el.
nø t. De reella förhållandena på platsen passar bra för en sådan tolk-
ning: i Jrp 1670–1671 nämnes, att Nötte inte har någon annan skog
än »lijtet hassell, ahle och Enekratt att heeta och Teppa medh». Nöt
heter på nutida bjm. , pl. . Att ortnamnet uttalas med
kan enklast förklaras, om man utgår från skrivningen Nyttuitt o.
1524, enl. vilken s. leden skulle vara tvet ‘fälld skog, röjning’ (den
egendomliga formen Nöttinidt från 1510-t. får i så fall en enkel
förklaring som felskrivning för *Nöttuidt, vilket ytterligare styrker
denna hypotes). Om en urspr. bindevokal har försvunnit, måste f.
ledens slutande och s. ledens begynnande klusil ha smultit samman
till ett långt t. Skillnaden i vokalism mellan ortnamnets f. led och
fruktbenämningen i pl. kan förklaras med att den senare vid tiden
för ordnamnets bildande antingen uttalades med y (i vilket fall det
senare uttalet med ø beror på inflytande från sg.) el. alternativt med
y el. ø. Då komponenterna i ortnamnet inte längre var genomskin-
liga, har i det förra fallet y bibehållits och i det senare slagit igenom
som enda uttal. Den här föreslagna tolkningen är givetvis långt
ifrån säker.
IN: best. pl.: .
H e m m a n s d e1:
S t r a n d b e r g s (byggnaderna nu brunna). Efter
Nils P. Strandberg, en f.d. ägare, f. 1851.
L ä g e n h e t:
† N ö t t e h u s. Nötte hus 1788 Kb.
F ö r s v u n n e t g å r d n a m n:
† L i l l e g å r d. lillegaard 1579–1580 Räk.
78
1 Ramsjö 3671/100000 sk. Från 1889 års början hitflyttat från
Västra Karup. Består av 5/8 mtl, varav resten tillhör Västra Karup.
— Ramsjö 1874 Jb. — Ramsjö EK, BEK, 1942 Kb. Se beträffande
namnets tolkning etc. nedan s. 167.
Salomonhög -, -, -, . Sal-
lemandte höy o. 1524 Krabbes Jb, y Salmandehöff (2 ggr), Sal-
mandehöy, y Salmindehöff o. 1570 Lb 2 22:14, 27:9, 31:4, 31:19,
sallmanndhöye 1574–1575 Räk, Sallemandtzhiøe (!) 1583–1584
Jb, Sallemandtzhöye 1611–1612 Jb, Psalmandthorp 1624 PR 1:27,
Salmandhögh 1645–1646 Jb, Salmon höy, Psalmonhöye, Salmon-
höye, Salmonhöy 1651 Decjb. — Salmonhögh, Salmonhogh 1662,
Salmonhög, Salmonhögh 1674, Salmonhöij 1713, Sallmonhög
1754, Salomonhög 1783, 1825, Salomonshög, Salomonhög 1874
Jb. — Salomonhögh, Salomonhshögh (!), Salomonhogh (!), Sal-
monshögh, Sallmon Höy, Salomonshöy, Salomonshögh, Salmo-
shöy 1670–1671 Jrp, Salmonhög 1684 Buhrmann, Sallmonhöy
1694 Db, Salmon hög 1767 Gillberg, Salomonhög GIK, Salomon-
shög GS, EK, BEK, Salomonhög 1942 Kb. — Jb 1662 upptager ett
helt skattehemman, tre hela pantehemman (skatte), ett halvt kyrko-
hemman samt två hela och ett tvåtredjedels utsocknes frälsehem-
man. — F. leden är fsk. gen. Salmunda(r) av det bl.a. från Skåne
belagda mansnamnet Salmund (DGP I 2:1192 f.). Beträffande ut-
talsformerna med - jfr SkO A 1: 78 f. S. leden är en form av
appellativet hög, som ofta har den pregnanta betydelsen ‘gravhög’.
Flera gravhögar finns i byn. — Ett område norr om järnvägen, vil-
ket också omfattar en del av Drängstorps by i Västra Karup, kallas
H e d e n . — Den numera bebyggda utmarken öster om
järnvägen kallas S a 1 o m o n h ö g s b a c k a r
el. S a l o m o n h ö g s u t m a r k . —
Benämningen L y n g e b j ä r avser gårdarna runt berg-
knallen Lyngebjärs knall. ?Li(u)n(g)eberig, L(i)ungeberg 1510-t.
Pb 79: 18, 79:22 avskr. o. 1650, ?Lywngbierg 1522 Jb Pb 499: 3.
Prep.: i.
IN: best. pl.: -, .
1 1/2 sk. 2 1/3 uts. fr. (KDS köpebrev 14/11 1919 och 4/6 1920,
förut kr.). Har varit boställe åt trumpetaren vid Bjäre hds skvadron
av Skånska husarreg.; senare indraget. 3 och 4 vartdera 1/3 sk. 7
1/4 sk. (10 en utjord kr. Utesluten, Kam.-koll. 25/5 1885.)
11 1/2 sk. (beteckning för nr 5, 6, Kam.-koll. 5/6 1917). 12 2/3 uts.
fr. (beteckning för nr 8, 9, Kam.-koll. 5/6 1917).
H e m m a n s d e 1 a r:
H ö g g å r d e n (å nr 4 och 12); kallas även med
en nu nästan bortglömd benämning M a g i s t e r n s .
Gården var enl. uppgift av en meddelare tidigare byggd runt en
ättehög. Den ägdes under senare hälften av 1800-talet av en man
som kallades Magistern. — L a g m a n n en s (å nr 1).
En lagkunnig person har väl ägt gården. — M a g i s t e r n s, se
Höggården ovan. — R y k t a r e n s (å nr 4). Efter
Magnus Schönberg, en f.d. ägare, f. 1842, som i sin ungdom var
ryktare på Engeltofta. — S l o t t a g å r d e n el.
S l o t t e n s (å nr 1). Enl. uppgift av en meddelare skulle
gården ha fått sitt namn p.g.a. sitt ståtliga utseende, men en troliga-
re förklaring är, att någon ägare till gården har kommit från Slottet i
samma sn (nedan s. 81). Jfr ovan s. 42. — V i e b k e s el.
Ö s t e r g å r d (å nr 4). Gården ligger öster om byplat-
sen men är numera långt ifrån den östligaste i byn. Det förra nam-
net, till ett släktnamn Viebke, daterar sig från senare hälften av
1800-talet och användes sällan numera.
L ä g e n h e t e r:
I n g e b r ä t t e s (å nr 2; huset rivet o. 1900). Nam-
net är inte helt klart men är väl troligen gen. av en dialektal form av
mansnamnet Engelbrekt. — K n u c k e l n s el.
N o r d s t j ä r n a n (å nr 12). Det förra namnet efter en
person, som i början av 1900-talet bodde i huset och p.g.a. sin
puckelryggighet bar binamnet Knuckeln, till det dialektala knuckel
‘utslående benknota, kant el. upphöjning’ (Rietz art. knokkel). Det
senare namnet gavs på 1920-talet av ägaren till Gimle (ovan s. 72),
vilket ligger nästan rakt söder om huset. — R o x m a n s
(å nr 2; huset nu rivet). Troligen efter Nils P. Roxman, f.
1810. — † S a l o m o n h ö g s h u s. Salmonhögshus 1797 Kb.
3 Segelstorp , - , 1 sk. (beteckning för
nr 1, 2, Kam.-koll. 5/6 1917). — Segelstorp o. 1524 Krabbes Jb, y
Seyelstrup o. 1570 Lb 2 32: 5, Siellstorp 1583–1584 Jb, Seillstorp
1611–1612 Jb, Seielstorp 1624 PR 1:27, Sielstrup 1645–1646
80
Jb. — Segeltorph 1662, Sägelstorp, Segelstorp, Segelstorph 1674,
Segelstorp 1713–1874 Jb. — Segelstorp, Sehlstorp, Segelstrup,
Selsstorpa Wånng, Sellstorpa Wång 1670–1671 Jrp, Selstorp 1684
Buhrmann, Seilstorp 1718 Kb, Selestorp 1761 Kb, Segelstorp 1767
Gillberg, GIK, GS, EK, BEK, 1942 Kb. — Jb 1662 upptager ett
helt skattehemman. — Bristen på äldre belägg gör tolkningen
oviss. De äldsta skrivningarna tyder snarast på att f. leden är gen.
av mansnamnet Sighulf (DGP I 2: 1228, endast två belägg). Jfr
SkO A 18: 45. Utvecklingen till den nu dominerande uttalsformen
- är oklar. Möjligen skulle man kunna tänka sig, att - har
utvecklats till - genom att har inskjutits mellan och som
ett slags stödvokal. Om härledningen av f. leden är riktig och om
samma f. led finns i Segelstorp i Hovs sn (nedan s. 133), uttal
, , kan man delvis förklara de olika ljudutveck-
lingarna med att Segelstorp i Hov, som troligen är det äldre nam-
net, har fått en tidigare synkope av u. S. leden är torp ‘nybygge’.
IN: , - ; pl. =, best. .
L ä g e n h e t:
† R y t t a r e t o r p. Ryttare Torp 1788 Kb.
3 Sevestorp 1/4 sk. (beteckning för nr 1, 2,
Kam.koll. 5/6 1917). — i Sijuerdtorp 1510-t. Pb 79:12 avskr. o.
1650, Sewertorp 1522 Jb Pb 500: 11, Sivordztorp 1624 PR 1:27,
Seuedtorp 1651 Decjb. — Söfwertorph 1662, Sefwertorp 1674,
Sefwedtorp 1713, Sewertorp 1754, Sevedtstorp 1783, Sefvertorp
1825, Sefwestorp 1874 Jb. — Sefwertorp, Söfwertorp, Söfuerstorp,
Söwetorp, Söwertorp 1670–1671 Jrp, Sewertorp 1767 Gillberg,
Säfvertorp GIK, Severtorp GS, EK, BEK, 1942 Kb. — Jb 1662
upptager två entredjedels kronohemman. — F. leden är fsk. gen.
Sighwartha(r) av mansnamnet Sighwarth (Falkman s. 168, DGP I
2: 1229 ff.). Jfr DS 13: 246 f. S. leden är torp ‘nybygge’.
IN: , - ; pl. =, best. .
1 Skeadal 1/8 sk. — paa Skiedall 1612–1613 Räk, Skre-
dal (!) 1651 Decjb. — Skeadahl 1662, Skeadahll 1674, Skieadahl
1713, Skiadal (!) 1754, Skeadal 1783, Skeadahl 1825, Skeadal
1874 Jb. — Skeadahl, Skedaal, Skeedahl 1670–1671 Jrp, Skieadal
1767 Gillberg, Skeadal GIK, GS, EK, BEK, 1942 Kb. — Jb 1662
upptager ett enfjärdedels kronohemman. — F. leden är väl gen. pl.
av sked(e) n. ‘gräns, väg etc.’. Se Ståhle -inge s. 285 ff., J. Sahlgren
NoB 38:4 ff., SOH 1:99, Itkonen s. 56 ff. och Falkman s. 86. S.
leden är dal. Gården ligger i en kraftigt markerad sänka.
1 Slottet 1/8 sk. — Slottett 1596 Mtl, Slottitt 1624 PR
1:27, Slotet 1651 Decjb. — Slåttet 1662, Slåttedt 1674, Slottet
1713, Slåttet 1754, Slottet 1783–1874 Jb. — Slottet 1670–1671
Jrp, Slåttet 1767 Gillberg, Slottet GIK, GS, EK, BEK, 1942 Kb. —
Jb 1662 har ingen mantalsuppgift, men att döma av uppgifterna i Jb
1666 och Jrp 1670–1671 bör gården 1662 ha räknats som ett enf-
järdedels kronohemman. — Namnet är best. f. sg. av slott, här sä-
kerligen använt ironiskt.
Prep.: på.
H e m m a n s d e1:
S v a n t e s a h u s e t (nu rivet). Efter Svante
Strömgren, en f.d. ägare, f. 1856.
L ä g e n h e t:
† S l o t t s h u s e t. Slottzhuset 1766, Slotte huset 1768, Slotta-
huset 1795 Kb.
1 Varegården 3/8 sk. — Waregaarden 1596 Mtl,
Waregaard 1624 PR 1:27, Verregaarde (osäker läsning) 1651
Decjb. — Wargården 1662, Waregården 1674, Waregården 1713,
Waragården 1754, Waregården 1783–1874 Jb. — Waregården,
Waregård, Waregårdh 1670–1671 Jrp, waragåln 1684 Buhrmann,
Waregården 1767 Gillberg, Varugården (!) GIK, Varegården GS,
EK, BEK, 1942 Kb. — Jb 1662 upptager ett entredjedels krono-
hemman. — F. leden är kompositionsforni av vara ‘höglänt och
stenig skogsmark’. Se SkO A 1: 77 och där anförd litt.
L ä g e n h e t (e r):
† R a s m u s’ t o r p (identiskt med följande?). Rasmus torp
1845 Lmh. To r p e t . F.d. torp under Varegården.
3 Vasalt 7/8 sk. (beteckning för nr 1, 2, Kam.-koll. 5/6
1917). — Wassoltt o. 1524 Krabbes Jb, y Vassalt o. 1570 Lb 2 32:
11,
82
Waseholtt 1574–1575 Räk, Wassollt 1579–1580 Räk, Wadtzhollt
1583–1584 Jb, Wadtsholldt 1611–1612 Jb, Waiszhold (!) 1624 PR
1:27, Wassiltt 1645–1646 Jb, Waisholt (!) 1651 Decjb. — Waas-
sallt 1662, Wasalt 1674–1874 Jb. Washolt, Baeshultt (!), Waesholt,
Wasshult 1670–1671 Jrp, wasalt 1684 Buhrmann, Wasalt 1767
Gillberg, Vasalt GIK, GS, EK, BEK, 1942 Kb. — Jb 1662 uppta-
ger ett helt pantehemman (skatte). — F. leden är troligen komposi-
tionsform av vase m. ‘risknippa, av risknippor gjord väg över sum-
pig terräng’ (se t.ex. SkO A 1:34 samt DS 13:260 med där anförd
litt.). Den senare betydelsen kan knappast ifrågakomma här, efter-
som Vasalts by ligger högt och torrt och inte är belägen vid någon
annan väg än byvägen. Formellt möjligt men mindre troligt är att f.
leden är fsk. gen. * Vasa av ett pejorativt personbinamn *Vase,
bildat till den dialektala appellativa personbeteckningen vase ‘slar-
ver, stackare’ (Rietz). S. leden är urspr. hult
‘liten skog, skogsdunge’.
IN: best. pl.: .
Ängelsbäck .— i Engilssbech, Engilssbech (lehn)
1510-t. Pb 76:23, 74:7, 77:19 avskr. o.1650, Engelsbeck l522 Jb Pb
499:7, Endelsbeck (!) o. 1524 Krabbes Jb, Andelsbeck (!) 1536 DK
17, Engelsbeck Len 1542 DK 252, Jnngilsbeck,3 Endilsbeck 1552
Gøyes Jb 14, 488, Engelsbeck (... Len) 1555 KB 363, 387, y Engils
beck, Engilsbeck (2 ggr) o. 1570 Lb 2 28: 13, 31: 22, 32: 13, En-
delsbeck 1574–1575 Räk, Engelsbeck 1577 KrSk 1:165, Endils-
beck 1583– 1584 Jb, Engilszbeck, Engilsbeck 1624 PR 1: 27, Eng-
elsbech 1645–1646 Jb, Engels Bech, Engelsbech, Engelsbeck,
Engelssbeck 1651 Decjb. — Engelsbäck, Engelsbech, Engels-
bechh, Engelsbeck 1662, Engelsbeck, Ängelsbech, Engelsbech,
Engellsbech 1674, Engelsbäck 1713, Engesbäck (!), Engelsbäck
1754, Engelsbeck 1783, 1825, Engelsbäck 1874 Jb. — Engelsbeck,
Engelsbäck 1670– 1671 Jrp, engelsbek 1684 Buhrmann, Ängel-
bäck 1767 Gillberg, Engelsbäck GIK, Ängelsbäck GS, EK, BEK,
1942 Kb. — Jb 1662 upptager ett helt skattehemman, ett helt och
två halva pantehemman (skatte), fem halva och sex enfjärdedels
kronohemman, ett halvt kyrkohemman samt ett helt, ett halvt och
ett enfjärdedels utsocknes frälsehemman. — Namnet är ett urspr.
naturnamn, som syftar på den bäck som rinner genom Ängelsbäcks
by; dess 3 I registret — med tvekan — identifierat med Eldsberga, Tönnersjö hd.
nuvarande namn är Ängelsbäcksbäcken. F. leden i bäcknamnet kan
vara gen. av mans(bi)namnet Engel (DGP I l: 240 f., II 1:249).
Bäcknamn med personnamn el. personbeteckning i f. leden är vis-
serligen sällsynta, men exempel finns, bl.a. från Skåne: Tygarän-
nan (till mansnamnet Tyke), Halmstads sn, Luggude hd, det nume-
ra försvunna men från Lb belagda Eskil(s)bäck (Lb 1 261:14,
262:12) i Snårestads sn, Ljunits hd, och Kanikebäcken i Felestads
sn, Rönnebergs hd. En toponymisk tolkning har förts fram av K. G.
Ljunggren SOÅ 1946–1948: 56: f. leden skulle kunna vara en
sammansättning *äng-(h)ald, -(h)ælde ‘ängsbetesmark’.4 De skriv-
ningar med nd i stället för ng, som finns i en del av de äldre beläg-
gen, beror på hyperkorrektion; jfr t.ex. att blind på bjm. uttalas
. — Ett bebyggt område i nordöst, å nr 5 och 10, kallas V a d e
. Namnet är troligen en stelnad dat. sg. av det neutrala appella-
tivet vad. Tidigare har här funnits ett vadställe.
4 1/4 sk. 5 3/4 sk. 6 1/8 sk. 7 N ä s s a s m ö l l a
ett kvarntorp kr. (vattenkvarn). F. leden är väl gen. av ett person-
namn av ovisst ursprung. 8–10 vartdera 1/4 sk. 11 1/3 sk. 16 3/8 sk.
17 och 18 vartdera 1/3 sk. 21 1/3 sk. 22 G a m l e g å r d
1/4 uts. fr. Gamblegård 1807 Kb, Gamlegård EK,
BEK, 1942 Kb. 23 (i Jb står 2, 3) C r o n h o 1 m s m ö l 1 a
ett kvarntorp sk. (vattenkvarn). Efter Anders
Cronholm, en f.d. ägare, f. 1833. 24 en äng kr. (25 en utjord kr.
Upptages i Jb 1825 under nr 9. Utesluten, Kam.-koll. 29/9 1927.)
26 1/3 sk. (beteckning för nr 1, 2, 3, Kam.-koll. 16/1 1917). 27 1
sk. (beteckning för nr 12, 13, Kam.-koll. 16/1 1917). 28 1/2 sk.
(beteckning för nr 14, 15, Kam.-koll. 5/6 1917). 29 5/8 uts. fr. (be-
teckning för nr 19, 20, Kam.-koll. 5/6 1917).
H e m m a n s d e l a r:
H a j a g å r d e n (å nr 18). EK, BEK, 1942 Kb. F.
leden är kompositionsform av hed, bjm. . — H o v g å r d e n
(läge okänt). Med hovgård menas i allmänhet ‘herrgård,
gård till vilken man är skyldig göra hoveritjänst’ (Rietz art. hogård,
Kalkar, SAOB, ODS; jfr SOH 1: 148). Det finns tre gårdar 4 Som möjlig f. led i de namn på Ängel(s)-, som behandlas a.s., nämnes även äng-
hälla. På grund av kompositionsfogens s bortfaller detta alternativ för Ängelsbäcks vidkommande.
84
i Bjäre, som kallas el. har kallats Hovgården: förutom den här
nämnda en i Glimminge, Västra Karups sn (nedan s. 158), och en i
Karup, Västra Karups sn (nedan s. 164). Ingenting talar för att nå-
gon av dessa gårdar har varit en hovgård i den ovan nämnda bety-
delsen. Inte heller torde namnen vara ironiskt menade. B. Ohlsson
Bräkne-Hoby s. 125 f. antager, att Hovgården i Hoby sn, Bräkne
hd, Blekinge län, är en reduktbildning till *Hovmannagården och
betecknar en gård vars brukare hade att fullgöra hoveritjänst. Med
hänsyn till att Hovgården i Karups by har betecknat ett kronohem-
man (se nedan s. 164), förefaller det som om ordet hovgård i bjm.
har fått en kameralt sett ännu vidare betydelse och kommit att bli
beteckning på en större bondgård över huvud taget, utan hänsyn till
jordnaturen. Hovgården i Glimminge, den enda av de tre gårdarna
som har kunnat lokaliseras, var före hemmansklyvningen den till
mantal och areal största gården i byn. — K o r g a m ö l l a n -
el. S t ä t t a m ö l 1 a n (vattenkvarn å nr
29). F. leden i det förra namnet syftar på Karl Johansson, en f.d.
ägare, f. 1866, som kallades Korga-Karlen . Det senare
namnet, som är äldst, innehåller som f. led gen. p1. av stätta ‘över-
gång över gärdesgård’. — N o r r e b a c k e (å nr 21).
Norrebacke 1741 Kb. — R i d d a r e g å r d e n el.
R i d d a r e n s Riddaregården 1744 Kb. Enl. traditionen
skall gården, vars läge nu är okänt, ha ägts av en riddare, vilket ord
väl här betyder ‘ryttare’ (jfr Riddarens i Viarp, Förslövs sn, ovan s.
62). Namnet sannolikt efter åbon Hans Reddarä, vilken finns
nämnd i Jb 1662. — R y s s b o r g s (Ry s s b e r g s ?) (i
närheten av stranden). — S m e d g å r d e n (å nr
11). Smedjegården 1746 Kb, Smedgården EK, BEK, 1942 Kb. F.
leden är urspr. kompositionsform av smedja. — S t r å n g a g å r -
d e n (å nr 17). 1942 Kb. En Niels Strange i Äng-
elsbäck finns nämnd i Jb 1645–1646. — S t ä t t a m ö l l a n, se
Korgamöllan ovan. — V y s t e b o r g (å nr 5). EK,
BEK, 1942 Kb. Till naturnamnet Vystabacken. — Ö r j a n s g å r d
(å nr 5). 1747 Kb. Troligen efter Örjan Torkelsson, en
f.d. ägare, nämnd i Kb 1728.
L ä g e n h e t e r:
S m e d g å r d s m ö l l a n (vattenkvarn å nr
11).
Jfr Smedgården ovan. — S t a f f a n s m ö l l a (vat-
tenkvarn å nr 4). Efter Jöns Staffansson, en f.d. ägare, f. 1820 (in-
flyttad i byn). — † V a d h u s e t (i utmarken). Waahuset 1795
Kb, Vadhuset 1817 Lmh. Jfr naturnamnet Vadebäck(en) samt Vade
ovan s. 83. — † Ä n g e l s b ä c k s m ö l l a. Engelsbek mölla
1755 Kb. — † Ä n g e l s b ä c k s h u s. Engelsbecks hus 1794 Kb.
Ölllöv . — ?Ølløffuæ gordh og Mølle 1463 Rep 2: 1665,
?Oløffue gordh og Mølle 1463 Rep 2: 1666, Ødelöuff marck, Øde-
löuffs marck o. 1570 Lb 2 31:28, 32:1, Öllöff 1574–1575 Räk, El-
luff (!) 1583–1584 Jb, Øllöff, Olluffs eye 1611–1612 Jb, Ølløff
1624 PR 1:27, Öle 1644 Örnehufwud, Öllöe 1645–1646 Jb, Ølluff
1651 Decjb. — Olöff, Ölöff 1662, Öllöf, Öllöff 1674, Öhlöf, Ölöf,
Öllöf 1713, Öllöf 1754–1874 Jb. — Öluff, Ölöff, Ollöf, Öllöf, Öl-
löff, Ölle 1670–1671 Jrp, ole 1684 Buhrmann, Ölle 1730 Kb, Öllöf
1767 Gillberg, GIK, Öllöv GS, EK, BEK, 1942 Rh. — Jb 1662
upptager två hela skattehemman och tre hela pantehemman (skat-
te). — F. leden är väl, liksom i Ölöv i Ö. Vemmenhögs sn, Vem-
menhögs hd, 1283 in øthelef, fsk. gen. Øtha av mansnamnet Øthi,
belagt fr.a. från Skåne (DGP I 2:1620). S. leden är löv (lev) ‘arve-
gods’.
IN: best. pl.:
8 1/8 sk. (förut del av 1/2 sk. 8, 9, 10, Kam.-koll. 30/1 1917). 9
1/4 sk. (förut del av 1/2 sk. 8, 9, 10, Kam.-koll. 30/1 1917). 10 1/8
sk. (förut del av 1/2, sk. 8, 9, 10, Kam.-koll. 30/1 1917). 13 en
jord kr. 14 1 sk. (beteckning för nr 1, 2, 3, 4, Kam.-koll. 16/1
1917). 15 7/8 sk, (beteckning för nr 5, 6, 7, Kam.-koll. 16/1 1917).
16 2/3 sk. (beteckning för nr 11, 12, Kam.-koll. 16/1 1917).
H e m m a n s d e l a r:
D e t r e p : n a, se Persgård nedan. — G a m l e g å r d
(å nr 16). Gamleg(ård) EK, BEK, 1942 Kb. — N e d -
r e g å r d (läge okänt). Nedergård 1670–1671 Jrp, Ned-
regårds hall 1825 Lmh. — P e r s g å r d el. D e t r e
p : n a (å nr 16). Det senare namnet, en skämtsam
bildning, har uppkommit därför att en f.d. ägare, Per Persson, f.
1852, kallades Pers Pers Per. — T r o e d s g å r d (å nr
14 och 15). Namnet troligen från första hälften av 1800-talet. —
V i l h e l m s f ä l t (å nr 15). EK, BEK, 1942 Kb.
Namnet från o. 1920.
86
L ä g e n h e t:
† R y t t a r e t o r p. Ryttare Torp 1786 Kb.
Namn som icke kunnat lokaliseras:
† Brunskogshuset. Brunschogs huset 1739 Kb. F. leden är
oviss. Möjligen föreligger uppkallelse efter Brunskog i Eldsberga
sn, Tönnersjö hd, Hallands län, el. orten med samma namn i Tön-
nersjö sn, Tönnersjö hd.
† Haffnisgaardt 1510-t. Pb 83: 20 avskr. o. 1650. F. leden kan
möjligen vara gen. av tillnamnet Hafn (DGP II 1:391).
† *Killebäckshamn. Kiöllebeckshaffen 1579–1580 Räk. Troli-
gen till naturnamnet Killebäcken, varom se ovan s. 72. Bäcken bil-
dar i sitt nedre lopp gräns mellan Killebäckstorp och Ängelsbäck,
och hamnen har alltså sannolikt legat i en av el. båda dessa byar.
Naturförhållandena talar snarast för att den bör lokaliseras till Kil-
lebäckstorp; namnet kan ev. vara en reduktbildning till
*Killebäckstorpshamn.
Hjärnarps socken
Socknen är uppkallad efter kyrkbyn Hjärnarp, om vars namn se
nedan. Jämlikt Kam.-koll. 23/8 1940 skall socknen benämnas och
skrivas Hjärnarp.
1 Abullagården 1 sk., varom se under nr 1 Nådala
och nr 1 Arabien. — Abillegaardt 1583–1584 Jb, Abullegaardenn
1597–1598 Räk, Abilldgaard 1611–1612 Jb, Abuldegaarden 1624
PR 1:29, Abild Gaarden 1651 Decjb. — Abullegårdhen 1662,
Abullegården 1674, Abullagården 1713, Abulagården 1754, Abul-
lagård 1783, Abullagården 1825, 1874 Jb. — Abullegården, Abu-
legården 1670–1671 Jrp, Abulla gården 1694 Db, Abullagården
1767 Gillberg, EK, BEK, 1956 Kb. — Jb 1662 upptager ett helt
skattehemman. — F. leden är kompositionsform av en nu föråldrad
dialektform för trädnamnet apel, äldre bjm. Se Falkman s.
207. Formerna med i i en del av de äldre skrivningarna beror på
inverkan från kanslidanskan. Jfr B. Ejder NoB 42: 58 ff. samt Fa-
ritslöv nedan s. 156. Hela namnet kan ev. betraktas som en appella-
tiv sammansättning svarande mot äldre danska abildgård ‘frukt-
trädgård’ (Kalkar, ODS).
L ä g e n h e t e r:
† E n e h u s e t 1818 Kb. F. leden är kompositions- el. kollek-
tivform av trädnamnet en. — † H e a h o l m e n. Heaholmmen
1818 Kb. F. leden är kompositionsform av hed. S. leden är best. f.
sg. av holm(e) ‘upphöjning över kringliggande markyta’. —
† S m o e h u s e t 1818 Kb. F. leden är dunkel. Jfr Smoeholmen
nedan s. 89. — † S t e n b a c k a h u s e t. Stenbackah. 1851 Kb.
Troligen felskrivning för följande namn. — † S t e n h a g a -
h u s ( e t ) . Stenhagahuset 1818, Stenhagahus 1831 Kb. —
† V ä l a h u s ( e t ) . Wäla-
88
hus(et) 1822 Kb. F. leden är troligen appellativet väl ‘vadbar bäck,
vadställe’, fsk. vœthil.
1 Allegården 1/2 sk. — wnder Allene 1615 Räk,
Wnder Allerne 1630 Räk, Allegaard 1638–1639 Räk, Allergaard
1645–1646 Jb, Allegaarden 1651 Decjb. — Allegåårdhen 1662,
Allegården 1674, Allegårdh 1713, Allegården 1754–1874 Jb. —
Allegårdh, Allegården 1670–1671 Jrp, Allegården 1767 Gillberg,
EK, BEK, 1956 Kb. — Jb 1662 upptager ett helt skattehemman. —
F. leden är kompositions- el. troligare kollektivform av trädnamnet
al, bjm. . Gården har enl. de två tidigaste beläggen tydligen haft
en äldre benämning, bildad av prep. under +al i best. f. pl. Alle-
gården ligger vid en bäck med alvegetation.
L ä g e n h e t e r:
† A l l e h u s e t 1818 Kb. F. leden är kompositions- el. kollek-
tivform av trädnamnet al, bjm. . Se vidare lägenheterna under
Hjärnarps by (nedan s. 98). — † B j ö r k e l u n d s h u s e t 1851
Kb. — † D u n a h u s e t 1834 Kb. Överfört hit från Bjäragården.
Se vidare lägenheterna där (nedan s. 91).— † R y s l ä t t 1851 Kb.
Namnet tillkom urspr. ett torp på Turagården (se nedan s. 116). I
och med att torparen där flyttade till Backagården, överfördes
namnet dit.
1 Arabien , 15/32 mtl, varav 1/4 sk. och 7/32 uts. fr. En
farm; består av sk. 1/4 mtl av nr 1 Abullagården och uts. 1/32 mtl
av nr 2 Borrstorp och 3/16 mtl av nr 1 Brödagården, kungl. brev
19/2 1810. — Farmen Arabien, Farmen Arrabien 1825, Arabien
1874 Jb. — Arabien 1809 Lmh, 1821 Stjernswärd bihang nr 3,
GIK, EK, BEK. — Namnet är ett uppkallelsenamn.
1 Arrie, se Uriksfält eller Arrie nedan.
6 Backagården 7/8 sk. (beteckning för nr 4, 5,
Kam -koll. 5/6 1917). — backen o. 1524 Krabbes Jb, bakegaarden
1611–1612 Jb, Bachegard 1625 Räk, Backgaarden 1630–1631 Jb,
paa bachen i Werie 1638–1639 Räk, Bachegaarden 1651 Decjb. —
Backegården 1674, Backagården 1713–1874 Jb. — Backagården,
Backagarden, Backegården, Backegård 1670–1671 Jrp, på
Backen 1700 Db, Backa gården 1767 Gillberg, Backagården 1818
Kb, Backag(ården) GIK, GS, EK, BEK, 1956 Kb. — År 1662 in-
gick gården i Verjesby. Den omfattade då ett helt kronohemman.
— F. leden är kompositionsform av backe. Gården har enl. några
av beläggen haft en äldre, senare alternativ benämning, bildad av
backe i best. f. sg. Backagården ligger nu nere på slätten men har
urspr. legat uppe på Hallandsås i kuperad terräng.
H e m m a n s d e l:
† D a l h o l m e n 1818 Kb. S. leden är best. f. sg. av holm(e)
‘upphöjning över kringliggande markyta’.
L ä g e n h e t e r:
† B a c k a h u s e t. Backah. 1851 Kb. — † B r o h u l t s -
h u s (e t ). Brohultshuset 1818, Brohultshus 1834 Kb. F. leden är en
sammansättning, vars senare del är hult ‘liten skog, skogsdunge’.
— † L i l l a L u n d 1851 Kb. — † N y a B r o h u l t s h u s e t
1851 Kb. Jfr Brohultshus(et) ovan. — † S m o e h o l m e n 1818
Kb. Jfr betr. f. leden Smoehuset ovan s. 87. S. leden är best. f. sg.
av holm(e) ‘upphöjning över kringliggande markyta’. —
† S t e n b a c k a h u s (e t ). Stenbackahuset 1818, Stenbackahus
1834 Kb. — † S t r ö m m a h u s (e t). Strömmahuset 1818,
Strömmahus 1834 Kb. F. leden är appellativet ström, kanske an-
vänt som tillnamn. Se vidare lägenheterna under Kyrkogården
(nedan s. 100). — † Å r d a l a h u s e t. Årdahlahuset 1846 Kb.
Partiell uppkallelse efter Århult (nedan s. 121)? — † Ö r n e -
k u l l s h u s e t 1818 Kb. Örnekull har belagts som naturnamn
både i Boarp och Faxeröd. Möjligen är det något av dessa namn
som bildar f. leden.
3 Bjällegården 2/3 sk. (beteckning för nr 1, 2,
Kam.-koll. 5/6 1917). — Biellegaardt 1583–1584 Jb, Biellegaardtt
1611–1612 Jb, Bieldegaarden 1624 PR 1:29, Bilde Gaard 1645–
1646 Jb, Bielde Gaarden 1651 Decjb. — Biellegåårdhen 1662,
Biellegården 1674, Biällegården 1713, 1754, Bjällegården 1783,
1825, Bjellegården 1874 Jb. — Biellegården, Biellegårdh, Bielle-
gård 1670–1671 Jrp, biellegåln 1684 Buhrmann, Biällegården 1767
Gillberg, Bjellegården GIK, Bjällegården GS, EK, BEK, 1956 Kb.
— Jb 1662 upptager ett helt skattehemman. — F. leden har av
Bruhn s. 155 antagits vara ett ord svarande mot det sv. dialek-
90
tala bjälle m. ‘knöl’ och bjälla f. ‘pung, utväxt’ (Rietz; jfr DS 5: 67
och Franzén Vikbol. s. 98 f.). Gården ligger vid en höjd som dock
är mycket svagt markerad. Bjälle tycks vara så gott som okänt i
sydsv. dial., och bjälla har i dessa mål normalt endast betydelsen
‘liten klocka (t.ex. vällingklocka), skälla’. Med hänsyn till att Bjäl-
legården bör vara ett relativt ungt namn, förefaller det försiktigast
att utgå från denna innebörd; som dr I. Ingers muntligt har påpekat,
kan gården t.ex. ha varit försedd med vällingklocka. Andra möjlig-
heter är, att ordet har använts som tillnamn (jfr tillnamnet Klokke,
DGP II 1: 577) el. i betydelsen ‘ört tillhörande klocksläktet’ (jfr DS
13: 135 och SAOB art. bjälla). Beträffande den senare möjligheten
bör det dock påpekas, att ordet som blomnamn praktiskt taget ald-
rig förekommer i osammansatt f. i sydsv. dial. Mansnamnet *Biali
(DGP I 1: 103), som har supponerats bl.a. i Bjällerup, sn i Torna hd
(DS 6:314, SvU art. B Bjällerup), torde knappast ingå i det här dis-
kuterade namnet.
L ä g e n h e t e r:
† A b u 11 a g å r d s h u s (e t). Abullagårdshuset 1818, Abulla-
gårdshus 1822 Kb. Huset har väl urspr. tillhört Abullagården (ovan
s. 87). — † B j ä l l e g å r d s h u s. Bjellegårdshus 1835 Kb (Bar-
kåkra). — † D a l h o l m e n 1851 Kb. S. leden är best. f. sg. av
holm(e) ‘upphöjning över kringliggande markyta’. Jfr med följande
namn. — † D a 1 h o 1 m s h u s e t. Dahlholmshuset 1840 Kb. —
† H ö g h o l m e n. Högholmmen 1822 Kb. F. leden kan vara adj.
hög el., mindre troligt, fågelnamnet hök, bjm. . Betr. s. leden se
Dalholmen ovan. — † S k i n n a r e h u s (e t). Skingarehuset
1831, Skingarehus 1834 Kb. F. leden är väl yrkesbenämningen
skinnare ‘sämskmakare, garvare’ (Rietz). — † S k o g h o l m e n.
Skogholmmen 1818 Kb. Betr. s. leden se Dalholmen ovan.
5 Bjäragården 7/8 sk. (beteckning för nr 3, 4,
Kam.-koll. 5/6 1917). — ?Bierghegaarthen 1419 SDns 3:511 vid.
1443, ?Beryægaard 1470 Rep 2:2770 (s. 192), ?Bieriegord 1475
Rep 2:3607, Bierge Gaarden 1651 Decjb. — Bieregården 1674,
Biäregården 1713, Biäragården 1754, Bjäragården 1783, Biäragår-
den 1825, Bjäragården 1874 Jb. — Bieregården, Bierregården,
Bierregårdh, Bierregarden 1670–1671 Jrp, Biäragården 1767 Gill-
berg, Bjeragården GIK, Bjäragården GS, EK, BEK, 1956 Kb. —
År 1662 ingick gården i Verjesby. Den omfattade då ett helt skat-
tehemman. — F. leden är gen. pl. av den brutna sidoformen till
berg, bjm. . Se Falkman s. 23. Gården ligger i kuperad terräng.
L ä g e n h e t e r:
B j ä r a g å r d s m ö l l a . — †Bjäratorpet
1851 Kb. Se betr. f. leden Bjäragården ovan. — † D u n a h u s e t
1818 Kb. F. leden är kanske gen. pl. av dun ‘kaveldun’. Jfr SOH 1:
23. Se vidare lägenheterna under Allegården (ovan s. 88). —
†Rylundshus(et). Rylundshuset 1818, Rylundshus 1822 Kb. F. le-
den är en sammansättning, vars första del är ry(d) ‘skoglös mark,
ljungmark’. — † R ö n n e b a c k a h u s ( e t ) . Rönnebackahuset
1818, Rönnebackahus 1822 Kb.
Boarp . — i Boworp 1406 SDns 1:559, borop o. 1524
Krabbes Jb, ?udi Borup 1552 KB 194,1 Boerup 1583–1584 Jb, Bo-
rup 1611–1612 Jb, Boarp 1624 PR 1:29, Boerup 1645–1646 Jb,
1651 Decjb. — Boarph 1662, Boarp 1674–1874 Jb. — Boarp, Boa-
rup 1670–1671 Jrp, Boarp 1767 Gillberg, GIK, GS, EK, BEK,
1956 Kb. — Jb 1662 upptager ett helt skattehemman (utan uppgift
om mantal; komplettering ur Jb 1660) samt ett enfjärdedels utsock-
nes frälsehemman (öde; utan uppgift om läge; komplettering ur Jb
1660). — F. leden är väl fsk. gen. Bova av det fr.a. från Skåne be-
lagda mansnamnet Bovi (DGP I 1:156 f.). S. leden är urspr. torp
‘nybygge’.
IN: best. pl.: el. .
3 1/8 uts, fr. 4 3/4 sk. (beteckning för nr 1, 2, Kam.-koll. 5/6
1917).
L ä g e n h e t e r:
A l v i k (å nr 4). EK, BEK. — † B ö k e h u s e t (å nr 4). 1818
Kb. F. leden är kollektivet böke ‘bestånd av bokar’. —
† H j o r t a h u s e t (å nr 4). 1818 Kb. Troligen efter torparen Bengt
Hjort, som år 1818 bodde i huset. — † H å l e h u s e t (å nr 4). Ho-
lehuset 1818 Kb. F. leden är kompositionsform av håla ‘sänka’. —
K a r l s- 1 Belägget kan också avse Boarp i Västra Karups socken.
92
r o (å nr 4). EK, BEK. — † L u n d s h u s e t (å nr 4). Lundsh.
1851 Kb. — † M ö l l e h u l t e t (M ö l l e h u s e t ?) (å nr 3).
Möllehultet 1838, Möllehuset 1846 Kb. F. leden är kompositions-
form av mölla ‘väder- el. vattenkvarn’. S. leden är enl. det äldsta
belägget best. f. sg. av hult ‘liten skog, skogsdunge’. —
† R y l e d s h u s e t (å nr 4). 1818 Kb. F. leden är en sammansätt-
ning, vars första del är ry(d) ‘skoglös mark, ljungmark’ och senare
del led ‘grind’. — † Ä n g a h u s e t (å nr 4). Engahuset 1838 Kb.
Borrstorp . — Biørstorp 1584 Mtl, Børstorp 1624 PR
1: 29, Børstrup 1650–1651 Räk, Börstorp, Börstrup 1651 Decjb. —
Börstorp 1662, Biörstorp, Börstorp 1674, Börstorp 1713, Borstorp
1754, 1783, Borrstorp 1825, 1874 Jb. — Börstrup, Börstorp 1670–
1671 Jrp, börstorp 1684 Buhrmann, Borstorp 1767 Gillberg, (St.)
Borrstorp GIK, GS, Borrstorp EK, BEK, 1956 Kb. — Jb 1662 upp-
tager två halva utsocknes frälsehemman. — F. leden är troligen
gen. av mansnamnet Börje, bjm. , vilket har utvecklats ur det
från Sverige inkomna och i fda. speciellt i östdanskan och själ-
ländskan belagda mansnamnet Birghir (DGP I 1:128 f.; jfr DS 2:
13). De två skrivningarna på Bi- beror på anknytning till mans-
namnet Björn el. direkt till något av de skånska Björnstorp. Jfr
SOSk 7:17. S. leden är torp ‘nybygge’
IN: best. pl.: .
1 5/8 kr. Har varit boställe åt kornetten vid Bjäre hds skvadron
av Skånska husarreg.; senare boställe åt komp.-chefen vid Norra
Åsbo komp. av Norra skånska infanterireg. 2 5/8 uts. fr., varom se
under nr 1 Månstorp, nr 1 Ulriksfält eller Arrie, nr 1 Lilla Borrstorp
och nr 1 Arabien.
H e m m a n s d e l:
K n a b e r h y t t a n el. V i l h e l m s b e r g
(å nr 2). Knaberhyttan 1783 Jb. Wilhelmsberg 1831
Kb, Vilhelmsberg EK, BEK. F. leden i det förra, äldre namnet
sammanställes av Rietz med knaper ‘småsten, runda stenar (t.ex. i
en åker)’. Jordmånsförhållandena passar för tolkningen. Dialekt-
formens b beror på inflytande från målet i N. Åsbo; i genuint bjm.
övergår postvokaliskt p till v. S. leden är bjm. ‘hydda, koja’.
Det senare namnet efter baron Wilhelm von Liewen, som år 1831
ägde gården.
L ä g e n h e t e r:
† B r o h u s e t (å nr 1). Broh. 1851 Kb. — † P e r s t o r p (å nr
1). Pehrstorp 1822 Kb. Troligen efter torparen Pehr Arfvedsson,
som år 1822 bodde i huset. — † S k o g h u s e t 1730 Förteckning
över oskattlagda torp, Landsarkivet i Lund. —
† S k o m a k a r e h u s ( e t ) (å nr 2). Skomakarehuset 1818, Sko-
makarehus 1822 Kb.
1 Borrstorp, Lilla 3/32 uts. fr. En farm; består av
uts. 3/32 mtl av nr 2 Borrstorp, kungl. brev 19/2 1810. — Farmen
Lilla Borstorp, Farmen Lilla Borrstorp 1825, Borrstorp Lilla 1874
Jb. — Lilla Borrstorp 1821 Stjernswärd s. 46, L(illa) Borrstorp
GIK, GS, EK, Borrstorp, Lilla BEK, Lilla Borrstorp 1956 Kb. —
Se beträffande tolkningen Borrstorp ovan.
1 Brammarp 1/4 sk. — bramerop o. 1524 Krabbes Jb,
Bramerup 1583–1584 Jb, 1611–1612 Jb, 1624 PR 1:29, Brannerup
(!) 1645–1646 Jb, Brammerup 1651 Decjb. — Bramarph 1662,
Brammarph 1674, Brammarp 1713–1874 Jb. — Brammarp,
Brammarup, Brammerup 1670–1671 Jrp, bremarp (!) 1684 Buhr-
mann, Brannarp (!) 1767 Gillberg, Brammarp GIK, GS, EK, BEK,
1956 Kb. — Jb 1662 upptager ett halvt kronohemman. — F. leden
är fsk. gen. *Brama av mansnamnet *Brami (DGP I 1:157 f.). Den
starka motsvarigheten Bram, varom se senast Bergfors Tilljämning
a>å s. 54 ff., är väl styrkt från Skåne (DGP a.s.) och bör dessutom
ingå som f. led i de två skånska Bramstorp (Genarps sn, Bara hd,
och Börringe sn, Vemmenhögs hd). S. leden är urspr.
torp ‘nybygge’.
IN: best. pl.: .
L ä g e n h e t e r:
† B r a m m a r e h u s (e t). Brammarehuset 1818, Brammarehus
1834 Kb. Felskrivning för *Brammarpehuset? — † B r a m s t o r p
1818 Kb. Uppkallelsenamn, sannolikt delvis påverkat av namnet
Brammarp. — H j o r t a h u s e t . F. leden är djur-
namnet hjort, kanske använt som tillnamn. — † H ö g h u l t s -
h u s e t 1840 Kb. F. leden är en sammansättning, vars första del
94
kan vara adj. hög el., mindre troligt, fågelnamnet hök, bjm. ,
och senare del är hult ‘liten skog, skogsdunge’. — J o r d b o d e n
(sedan länge riven). Namnet är best f. sg. av det dialektala
jordbod ‘backstuga’. Identiskt med följande? — † L i l l a j o r d -
b o d e n . Lilla Jordboen 1818 Kb. Jfr med föregående namn. —
† M ö l l e h u s e t 1818 Kb. F. leden är kompositionsform av mölla
‘väder- el. vattenkvarn’. — † S k o g h u s e t. Skogshuset 1838,
Skoghuset 1846 Kb. — † S k å n i n g s h u l t 1818 Kb. F. leden är
gen. av personbeteckningen skåning, troligen använd som tillnamn.
Jfr Skåningagården i Segelstorp, Hovs sn (nedan s. 134). S. leden
är hult ‘liten skog, skogsdunge’.
1 Brödagården 1/2 uts. fr., varom se under nr 1
Månstorp och nr 1 Arabien. — brydegarden i hianerup 1513 Suhm
NS 2 1: 119, bryggegorden (!) vdi verye 1517 ibm 2 1: 168, Brøde-
gaarden 1584 Mtl, Brödegaarden 1651 Decjb. — Brodhegården
1662, Brödegården 1674, Brödagården 1713 —1874 Jb. — Bröde-
gaarden 1667–1668 PR 2: 11, Brödegården, Brödegård, Bröde-
gårdh 1670–1671 Jrp, Brödagården 1767 Gillberg, Broddagården
1809 Lmh, Brödagården GS, EK, BEK, 1956 Kb. — Jb 1662 upp-
tager ett helt utsocknes frälsehemman. — F. leden är flertydig. De
äldre skrivningarna stavar genomgående d-ljudet med ett d, vilket
talar mot att mansnamnet Broddi (DGP I 1: 162) skulle ingå. En
möjlighet, som stöds av namnets äldsta belägg, är att f. leden är
gen. av personbeteckningen fsk. bry ti m. ‘förvaltare, gårdsfogde’,
använd som mans(bi)namn (DGP I 1:169, II 1:150 f.) el., vilket är
troligare, ingående i en urspr. appellativ sammansättning med be-
tydelsen ‘gården som drivs av en förvaltare’ (Kalkar; belägg från
1355. Jfr DS 2: 60). År 1662 var gården, som ovan nämnts, ut-
socknes frälsehemman. Både appellativet och personnamnet böjs
som en jan-stam (se DGP a.s. och GdaGr 3:216 f.), och man finge i
så fall antaga, att substantivet analogiskt har övergått till att böjas
som en an-stam på så sätt, att j genomgående har stötts ut. Vid en
analogisk utjämning inom paradigmet skulle man dock snarast ha
väntat sig, att j, liksom i jan-stamssubstantivet vilja, bjm. ,
hade trängt in även i nominativ. Se exemplen på en nominativform
med analogiskt inskjutet j i DGP a.s., GdaGr 3: 217 och Söderwalls
belägg på tillnamn i art. bryti. Jfr även namnet Bröd-
jeholm, Kvibille sn, Halmstads hd, vars f. led enl. SOH 1: 133 tro-
ligen innehåller personbeteckningen i fråga och där både skriften
och uttalet har bevarat j.2 Skrivningarna med y kan vara felaktiga
»uppsnyggningar», och det kan därför anses försvarligt att inte
fästa alltför stort avseende vid dem. Det bör påpekas, att de två
källor där dessa belägg förekommer inte tycks vara oberoende av
varandra. F. leden skulle i stället kunna vara kompositionsform av
ett substantiv anknutet till stammen brŭt-, t.ex. bråte m. ‘förhugg-
ning, svedjeland, gärdesgård’ (Kalkar; jfr SOH 1: 18 och Areskoug
s. 654 ff.). Jfr för ljudutvecklingen att bråta ‘linbråka’ i Hjärnarp
uttalas . — Enl. en förklaringssägen, upptecknad av I. Ingers,
skulle gården ha fått sitt namn av att man där broddade hästarna.
L å g e n h e t e r:
† A t t a r e h o l m e n. Attareholmmen 1818 Kb. F. leden är
dunkel. S. leden är best. f. sg. av holm(e) ‘upphöjning över kring-
liggande markyta’. — † B r ö d a g å r d s h u s (e t). Bröddagård-
shuset 1818, Brödagårdshus 1822 Kb. — † H o l m a h u s e t 1818
Kb. F. leden är kompositionsform av holm(e), varom se Attarehol-
men ovan, el. ev. gen. av ett till detta appellativ bildat tillnamn.
3 Faxeröd 1/3 sk. (beteckning för nr 1, 2, Kam.-koll. 5/6
1917). — Ffalsserydt (!) 1499 Rep 2:8957 (s. 222) avskr. 1531, i
faxered o. 1590 FortGeistlG, Faxerødt 1618 KrSk 1: 392, Faxerød
1624 PR 1: 29, Faxeröd 1645–1646 Jb, Faxeröed 1651 Decjb. —
Faxeredh 1662, 1674, Faxerödh 1713, Laxeröd (!) 1754, Faxeröd
1783–1874 Jb. — Faxerödh, Faxeröd, Faxered 1670–1671 Jrp,
Faxeröd 1767 Gillberg, GIK, GS, EK, BEK, 1956 Kb. — Jb 1662
upptager ett helt kronohemman. — F. leden är fsk. gen. Faxa av
mans(bi)namnet Faxi (Falkman s. 121, DGP I 1:292, I 2:1663,
II 1: 262 f.). S. leden är ryd ‘röjning i skog’.
IN: best. p1.: .
L ä g e n h e t e r:
† B o h u s e t 1818 Kb. F. leden kan vara bod ‘primitivt hus’.
2 Areskoug har s. 658 för Broddarp, V. Ingelstads sn, Oxie hd, antagit en f. led
innehållande det ovan diskuterade bryti, »med analogisk j-förlust». De två ortnam-nen är dock inte jämförbara, eftersom Broddarp, i motsats till Brödagården, ligger i ett område med bortfall av j i ja-verben (Areskoug a.s.).
96
— † B ä c k a h u s e t 1818 Kb. — † L i l l a F a x e r ö d 1818 Kb.
— † N y a F a x e r ö d 1831 Kb. — † S k o m a k a r e t o r p e t
1856 Lmh. — † S t ä t t e h u s e t 1818 Kb. F. leden är komposi-
tionsform av stätta ‘övergång över gärdesgård’. — †Å s h u s e t
1818 Kb.
Gökhus eller Smedjehus 1/16 fr. Saknar nr i Jb. Har tillhört
Barkåkra sn; fr.o.m. år 1887 fört till Hjärnarps sn, kungl. brev 4/6
1886. Se även under nr 1 Penarp. — Smediehuuset 1713, Smedje-
hus 1783, Giökahus eller Smedjehus 1825, Gökhus, Gökhus eller
Smedjehus 1874 Jb. — Giökhusets äng 1726 Lmh, Gökahuset
1821 Stjernswärd bihang nr 3, Gökshus EK, BEK. — F. leden i det
förra namnet är djurnamnet gök, möjligen använt som tillnamn.
Harnacka . — Harnacke o. 1524 Krabbes Jb, harnack
1574–1575 Räk, Harnacke 1583–1584 Jb, Hornacke (!) 1611–1612
Jb, Harnackethorp 1624 PR 1: 29, Harnacke 1645–1646 Jb, Harna-
che 1651 Decjb. — Hårnacka (!) 1662, Harnacke 1674, Hår- nacka
(!) 1713, Harnacka 1754–1874 Jb. — Harnache 1667–1668 PR 2:
11, Harnache, Hardnacka, Harnacka 1670–1671 Jrp, har- nacka
1684 Buhrmann, Harnacka 1767 Gillberg, GIK, GS, EK, BEK,
1956 Kb. — Jb 1662 upptager ett helt skattehemman. — F. leden
är mångtydig. Den kan vara adj. fsk. hardh ‘hård, stenig, torr’ (jfr
SOH 1: 77), med a oförlängt p.g.a. trycksvaghet, el. något av sub-
stantiven har ‘stengrund’ (SAOB, Ståhle -inge s. 198 ff., DS 13:
102, DS 9: 51, Rietz) och, mindre troligt, det från Norden osäkert
betygade hardh ‘grusig, stenig mark el. skog’ (se J. Sahlgren NoB
16: 128 f.). Byn ligger på stenig och svårodlad mark. Harg ‘sten,
stenhög’ (se H. Gustavson NoB 24:298) ingår troligen inte i f. le-
den, eftersom detta ord vanligtvis endast förekommer i omljudd
form i Sydsverige (Widmark U-omljudet s. 239). S. leden är en
böjningsform av appellativet nacke m. i betydelsen ‘höjd,
bergskam’ (Hellquist EO). Harnacka ligger på en höjd.
3 en äng kr. 4 5/8 sk. (beteckning för nr 1, 2, Kam.-koll. 29/10
1918).
L ä g e n h e t e r:
† A p p e l h u s e t. Appelhuset 1818, Apelh. 1851 Kb. F. leden
är troligen trädnamnet apel. — † T å n g h o l m e n 1818 Kb. F.
leden är väl appellativet tånge ‘framskjutande del av terrängen,
udde’. S. leden är best. f. sg. av holm(e) ‘upphöjning över kringlig-
gande markyta’.
Hjärnarp , . — ?Hyarcinatorhp3 1291 DD 2 R
4: 17 avskr. (BullDan 739), in Hyærnæthorp o. 1309 VitSanctDan
442 avskr. 1600-t., i Hiernorp sogn 1406 SDns 1: 559, hianerup (!)
1513 Suhm NS 2 1:119, Hiernerop o. 1524 Krabbes Jb, Hierrup (!)
1551 KB 60, Hiernerup (sognn, wong) o. 1570 Lb 2 37: 27, 39:8 f.,
39: 13, 43: 11, hiernerup 1574–1575 Räk, Hiernerup (3 ggr) o.
1590 CS 23, 30, Hiernerup Sognn o. 1590 FortGeistlG, Hiernerup
1583–1584 Jb, 1611–1612 Jb, (3ggr) o.1620 VisLSt 92 f., (4 ggr)
1624 PR 1: 29 f., Iernarp 1644 Örnehufwud, Hiernerup (Sougen)
1651 Decjb, Hiernerup 1656 Berntsen. — Hierneruph (Sochn)
1662, Hiernerup by, Jernerup Sochn 1674, Järnerup, Järnarp, Jer-
narpe Sochn 1713, Hiernarp (Sochn) 1754, Hiernarp (Sochn), Jär-
narp 1783, Järnarp (Socken) 1825, Jernarp, Jernarps Socken 1874
Jb. — Hiernerupss sogn 1667–1668 PR 2: 11, Hiernerup, Iernerup,
Iernarp, Iärnarup 1670–1671 Jrp, jernarp 1684 Buhrmann, Jernarps
Sokn och By 1767 Gillberg, Hjernarp GIK, Hjärnarp GS, EK,
BEK, 1956 Kb. — Jb 1662 upptager ett helt och ett halvt skatte-
hemman samt ett helt och ett halvt kronohemman. — F. ledens
tolkning blir beroende av hur man skall bedöma det äldsta beläg-
get. Om detta syftar på Hjärnarp och är relativt okorrumperat, kan
f. leden, som K. G. Ljunggren SOÅ 1957– 1958: 4 ff. hävdar, vara
en urspr. sammansättning *hiartkin ‘hjortbacken’, *hiardhkin
‘hjordbacken’ (jfr det av Ljunggren a.a. s. 4 nämnda norska gård-
namnet Hjerkinn, på 1400-talet skrivet Hjarðkinn), ev. *hiarnkin
‘hjärn (= höjd) backen’. Om skrivningen Hyarcinatorhp däremot
inte betecknar Hjärnarp, bör dettas f. led vara antingen fsk. gen.
Hiarna av mans(bi)namnet Hiarni (Falkman s. 140 f., DGP I 1:
558, I 2: 1679, II 1: 443, K. G. Ljunggren SOÅ 1959–1960: 53) el.
kompositionsform av fsk. hiarne m. ‘hjärna’, här ‘höjd’ (Ljunggren
a.s.) . Materialet är så sprött, att båda huvudalternativen torde få
lämnas öppna. S. leden är urspr. torp ‘nybygge’.
IN: best. pl.: . 3 Ändrat till Fyarcinathorp; i registret till BullDan och DD 2 R 4 identifierat med
Färingtofta, sa i N. Äsbo hd.
98
1 H j ä r n a r p s p r ä s t g å r d el.
P r ä s t g å r d e n 2/3 kr. Boställe åt kyrkoherden i
Hjärnarps pastorat. Hiernnerup prestegaardtt (2 ggr), prestegaar-
den, prestegaardenn o. 1570 Lb 2 38: 10 ff., 39: 30; Prästegården,
Præstegården 1670–1671 Jrp, Prästegården 1818 Kb. 2 K l o c k a -
r e g å r d e n 1/4 kr. Klockareboställe. Degnne-
gaardenn, Degnnegaarden, Degnne gaarden o. 1570 Lb 2 38: 6 f.,
39: 13 f.; degnebohligen, degnebohlet, Degnegården 1670– 1671
Jrp, Hjernarps klockaregård, Klockaregården 1818 Kb, Klockar-
gård GIK. 3 3/4 sk. 6 2/3 sk. (beteckning för nr 4, 5, Kam.koll. 5/6
1917). 7 jlht kr. Utgör Hjärnarps församlings kyrkogård (upptagen,
Kam.-koll. 17/4 1924).
H e m m a n s d e l:
N y v å n g (å nr 6). GS, EK, BEK. S. leden är vång ‘gär-
de’.
L ä g e n h e t e r:
† A h l b e r g s h u s e t (å nr 3). Allbergshuset 1818 Kb. Troli-
gen efter ryttaren Ahlberg, nämnd i Mtl 1800. — † A l l e h u s e t
(å nr 6). Allehuset 1838 Kb. Överfört hit från Allegården. Se vidare
under dennas lägenheter (ovans. 88). — † B j ö k e d a l s h u s ( e t )
(å nr 3). Björckedalshuset 1818, Björckedahlshus 1826 Kb. —
† B j ö r k e l u n d s h u s (å nr 6). Björckelundshus 1818 Kb. —
† B o k e l u n d s h u s e t (å nr 6). 1838 Kb. — † G e n a h u s (e t)
(å nr 1). Genahuset 1818, Genahus 1834 Kb. F. leden är väl kom-
positionsform av djäkne ‘klockare’ (I. Ingers i LAL; jfr SOH 1:13).
— † G r ö n a h u s (å nr 1 el. 3). 1818 Kb. — † H j ä r n a r p s h u s
(å nr 3). Hjernarpshus 1818 Kb. — † K l o c k a r e g å r d s h u s (å
nr 2, Klockaregården). 1818 Kb. — K ä r r a l u n d (å nr 3). EK,
BEK. — † L u n d s h u s e t (å nr 6). 1818 Kb. — † P e r s b o -
h u s ( e t ) (å nr 1 el. 3). Pehrsbohus 1818, Pehrsbohuset 1826 Kb.
Troligen efter torparen Pehr Andersson, som år 1818 bodde i huset.
F. ledens andra del kan vara bod ‘primitivt hus’ el. bo ‘bostad’. —
† R ö a l e d s h u s ( e t ) (å nr 1). Röaledshuset 1818, Röaledshus
1822 Kb. F. leden är en sammansättning, vars första del väl är adj.
röd och andra del led ‘grind’. — † S v e a b o r g (å nr 1). 1838 Kb.
Uppkallelsenamn. — † Ä n k e h u s e t (å nr 1). Enkehuset 1818
Kb. Var kanske ett änkesäte till
Hjärnarps prästgård (I. Ingers i LAL). — † Ö l b ä c k s h u s ( e t )
(å nr 3). Ölbexhus 1818, Ölbexhuset 1822 Kb. Om namnet inte är
en skämtsam bildning, kan f. leden innehålla ett bäcknamn, vars
första del skulle kunna vara det i DS 10: 376 f. supponerade *öl m.
‘vattendrag, källa’.
3 Hulebackseröd 1 sk. (beteckning för nr 1, 2,
Kam.-koll. 5/6 1917). — Hullebecksröd o. 1524 Krabbes Jb, Hul-
ber stredtt (!), hulberstredtt 1574–1575 Räk, Hullebersrødt 1583–
1584 Jb, Hullebierigsrødt 1608 KrSk 1: 358, Hullebersred 1624 PR
1:29, Hulleberered (!) 1651 Decjb. — Hålebergzred 1674, Hulle-
bexrödh 1713, Hulebexaröd 1754, Hullebexeröd 1783, Hullebeck-
seröd 1825, Hulebeckseröd 1874 Jb. — Hullebergssröd 1667–
1668 PR 2: 11, Hullebergzeredh, Hullebergserödh, Hullebergseröd,
Hollberseröd 1670–1671 Jrp, Hullebersröd, Hullebärsröd, Hulle-
bechzröd 1697 Db, Hållbärsryd 1700 Db, Hålebärse 1737 Kb, Hu-
lebeckseröd 1767 Gillberg, Hulebäckseryd GIK, Hulebäckseröd
GS, EK, BEK, 1956 Kb. — Jb 1662 upptager ett halvt och två enf-
järdedels utsocknes frälsehemman. Samtliga saknar uppgift om
läge och har lokaliserats med hjälp av Jb 1660. — F. leden är gen.
av namnet på en bäck, Hålebäcken, som rinner genom byn. Se be-
träffande skrivningarna med -ber (g) s- etc. och dialektuttalet -
- B. Ejder SOÅ 1955–1956: 11 ff. S. leden är ryd ‘röjning i
skog’.
IN: best. pl.: el. .
H e m m a n s d e l:
S t o r e g å r d . EK, BEK.
L ä g e n h e t e r:
† B a d s t u g e h u s e t. Bastufvehuset 1818 Kb. F. leden är kom-
positionsform av ba(d)stu(ga) i dess yngre betydelse ‘torkhus för
lin och malt’ (Rietz). — B e n m ö l l a n . EK, BEK.
Har haft en benstamp. — † F a r a b ä c k s h u s (e t ). Farabecks-
huset 1818, Farabeckshus 1822 Kb. Till ett bäcknamn
*Farabäck(en). Jfr naturnamnet Farabäcksvad 1836 Lmh. —
† F ä l l e h u s e t 1818 Kb. F. leden är fälle ‘träd som fallit el. hug-
gits ned’. — † G a t e h u s e t. Gadehuset 1818 Kb. — † H a g a -
h u s e t 1818 Kb. — † K o r s h u s e t 1831 Kb. Överfört hit från
Lerbäckshult. Se vidare under dettas lägenheter (nedan s. 102). —
† L j u n g -
100
h u s e t . Lunghuset(!) 1840, Ljunghuset 1846 Kb. — † M a m -
m o n s h u s ( e t ) . Mammonshuset 1818, Mammonshus 1834 Kb.
F. leden är det från bibeln kända ordet mammon ‘pengar, rikedom’.
— †M a n v o r p s h u s (e t). Manvorpshuset 1818, Manvorpshus
1834 Kb. F. leden är en sammansättning manvarp, där varp, bjm.
, betecknar en ris- el. stenhög, »der någon af våda eller genom
dråp omkommit» (Rietz; jfr även Kalén Halländska gränsmärken s.
11). — † N y h u s e t 1818 Kb. — † R y h u s e t 1818 Kb. F. le-
den är antingen appellativet ry(d) ‘skoglös mark, ljungmark’ el.
ortnamnet Ryet (nedan s. 106), som uttalas . —
† R å g å n g s h u s e t 1846 Kb. — † R ö d j e h u s e t 1818 Kb. F.
leden är kompositionsform av rödja ‘uppröjd mark’.
7 Kyrkogården 3/8 sk. — Kierchens gaard 1651
Decjb. — Kyrckiogården 1674, 1713, Kyrckjogården 1754,
Kyrckogården 1783, Kyrkogården 1825, 1874 Jb. — Kirchegaar-
den 1667–1668 PR 2: 11, Kiyrckiogården, kyrkie gården, Kiyrkio-
gården, Kyrckiogårdh, Kyrckegården, Kyrckiegården 1670–1671
Jrp, Kyrckogården 1767 Gillberg, Kyrkogården EK, BEK, 1956
Kb. — År 1662 ingick gården i Verjesby. Den omfattade då ett helt
skattehemman. — F. leden är kompositionsform av kyrka. Gården
har varit kyrkans egendom (Jrp 1670–1671).
L ä g e n h e t e r:
† D a n i e l s b o r g 1831 Kb. Troligen efter torparen Daniel
Hallenborg, som år 1831 bodde i huset. — G u s t a v s f o r s (av-
söndring från Kyrkogården och Turagården). EK, BEK. —
† G ö r a n s h u s e t . Jöranshuset 1818 Kb. Troligen efter Jöran
Jönsson, som år 1818 bodde i huset. — † H a g a h u s e t 1818 Kb.
— K a r l s m i n n e EK, BEK. — † L y c k a n 1851 Kb. — †
R o e l s h u s e t 1818 Kb. F. leden är gen. av en dialektal form av
mansnamnet Rolf (muntlig upplysning av dr I. Ingers). — R o -
s e n h ä l l BEK. — † S t r ö m m a h u s e t 1840 Kb. Troligen
överfört hit från Backagården (ovan s. 89). — † T r ä d g å r d s -
h u s e t . Trägårdshuset 1818 Kb. — † Ä n g a h u s e t . Änghuset,
Engehuset 1670–1671 Jrp, engahus 1684 Buhrmann, Engahuset
1708 Db, Engahuuset 1713 Jb, Ängshuset 1767 Gillberg.
Lerbäckshult . — L(e)irebechsholt 1510-t. Pb
106:5 avskr. o. 1650, leerbecksholtt o. 1524 Krabbes Jb, Lerbeks
holtt 1574–1575 Räk, Leerbecksholt 1583–1584 Jb, i Leerbeck-
shollt o. 1590 FortGeistlG, Lerbeckshollt 1611–1612 Jb, Leer-
bechszholt 1624 PR 1: 29, Lerbechsholt 1645–1646 Jb, Leerbeck-
sholdt 1651 Decjb. — Leerbackzhult, Leerbäckzhult, Leerbach-
shulth 1662, Lerbechsholt, Lerbechzhult, Lerbechzholt 1674, Ler-
bexhult 1713, Lerbäckshult 1754, Lerbeckshult 1783–1874 Jb. —
Leerbeckzhultt, Leerbeckzhult 1670–1671 Jrp, Lerbeckshult 1767
Gillberg, Lerbäckshult GIK, GS, EK, BEK, 1956 Kb. — Jb 1662
upptager ett halvt skattehemman samt ett helt (utan uppgift om
läge; osäkert lokaliserat med hjälp av Jb 1660) och ett halvt (öde)
utsocknes frälsehemman. — F. leden är gen. av namnet på en större
bäck, Lerbäcken, som flyter genom byn. Förbindelsen ks har assi-
milerats till s (B. Ejder SOÅ 1955–1956: 10 f.; jfr K. G. Ljunggren
a.a. s. 23). S. leden är hult ‘liten skog, skogsdunge’. Bebyggelsen i
Lerbäckshult daterar sig troligen från slutet av 1400- el. början av
1500-talet (Pb 106:5 f.).
IN: best. pl.: .
1 1/4 sk. 2 1/8 sk. 5 en äng kr. 6 1/4 sk. (beteckning för nr 3, 4,
Kam.-koll. 5/6 1917).
L ä g e n h e t e r:
† B j ö r k e h u s e t (å nr 6). Björckehuset 1818 Kb. F. leden är
kompositions- el. kollektivform av trädnamnet björk. —
† B o h u l t e t (å nr 1). 1818 Kb. F. leden kan vara bod ‘primitivt
hus’. S. leden är best. f. sg. av hult ‘liten skog, skogsdunge’. —
† B r o h u s e t (å nr 2). 1818 Kb. — † F i s k a r e h u s e t 1842
Lmh. — F å g l a h u s e t (å nr 1). Namnet är sannolikt
en ellipsbildning till följande namn. — † F å g 1 a s å n g el.
† F å g l a s å n g s h u s e t (å nr 1). Foglasång 1842 Lmh, Fogle-
sångsh. 1851 Kb. Namnet Fåglasång el. Fågelsång är ett mode-
namn, som i början av 1400-talet lånades till det danska språkom-
rådet. Vanligen torde namnet ha givits åt platser med lummig,
lundartad natur. Se Hellquist EO art. Fågelsång och Hald s. 195;
jfr t.ex. DS 11:141 f., SkO A 1:46, SkO A 18:41 och SOH 1:58. —
† G r ä n s h u s e t (å nr 6). 1818 Kb. Sannolikt identiskt med den
lägenhet med samma namn, som i senare kyrkoböcker påträffas
under Simontorp. Vilken lokalisering som än är den riktiga, är den
gräns som avses troligen landskapsgränsen mellan Skåne och
Halland. — † G u n n a r e h u s (e t) (å nr 6). Gunnarehuset 1818,
102
Gunnarehus 1834 Kb. F. leden är väl namnet på byn Gunnaröd i
den närbelägna Östra Karups sn, Höks hd. — † H j o r t a h u s e t
1842 Lmh. F. leden är djurnamnet hjort, kanske använt som till-
namn. — † H u s e t (å nr 1). 1822 Kb. — † K o r r e s h u s 1842
Lmh. Jfr att en numera avliden person i byn omtalas som Korres-
Magnus. F. leden är väl ortnamnet Korröd, Båstads sn (ovan s. 49).
— † K o r s h u s e t (å nr 6). 1818 Kb. F. leden är appellativet kors
och syftar kanske på ett gränsmärke (jfr Kalén Halländska gräns-
märken s. 173 f.) el. på ett minnesmärke över ett olycksfall el.
mord. Se vidare lägenheterna under Hulebäckseröd (ovan s. 99). —
† K ä l l e h u s e t (å nr 6). Kjällehuset 1818 Kb. F. leden är kom-
positionsform av riksspråksordet källa. — † L u s t e s h u s e t .
Lustes huset 1842 Lmh. F. leden är väl gen. av ett släkt- el. binamn
Lust, som i gen. lätt får en stödjevokal mellan t och s (muntligt
förslag av dr I. Ingers). Jfr naturnamnen Lustes backe och Lustes
löcka 1842 Lmh. — † L y n g h u l t (å nr 1). Lynhult 1818 Kb,
Lynghult 1820 Kb (Förslöv). F. leden är väl ljung ‘ljung(hed)’,
bjm. . S. leden är hult ‘liten skog, skogsdunge’. — N y h e m
(å nr 6). EK, BEK. — † S t a v h u s (i S. Vång). 1709 Lmh. Nam-
net är kanske en ellipsbildning till *Stavgärdeshus el. dyl. —
† T ä p p e s h u s e t (å nr 1). 1822 Kb. F. leden är gen. av täppe n.
‘inhägnat markområde’.
1 Liagärde el. L i a g ä r d e t , - ett torp sk.
— et Nybygge, kaldet Liegierde 1578 KB 335, Leigerdt 1584 Mtl,
Liegierde 1624 PR 1: 29, Ligierd 1630–1631 Jb, Leigered 1645–
1646 Jb, Liegierde 1651 Decjb, Ligere 1659 Mejer CXVII. — Li-
jagierdhe 1662, Lijagerde 1674, Lijagierde 1713, Liagärde 1754–
1874 Jb. — Ligagierde, Lijegierre, Lyegierde, Lijagärde 1670–
1671 Jrp, lijagele 1684 Buhrmann, Liagärdet 1740 Kb, Liagiärden
1767 Gillberg, Liagärdet GIK, Liagärde GS, EK, BEK, 1956 Kb.
— Jb 1662 upptager ett entredjedels kronohemman. — F. leden är
kompositionsform av lid ‘backe, sluttning’. Se Falkman s. 70. Tor-
pet ligger i starkt kuperad terräng. S. leden är gärde i obest. el.
best. f. sg., här snarast med innebörden ‘gärdesgård’ (betydelsen
‘inhägnad mark’ är ej känd i bjm.).
3 Lyckorna el. † L y c k e g å r d (e n) 1 sk. (beteckning
för nr 1, 2, Kam.-koll. 5/6 1917). — Lyckerne 1574–1575 Räk,
Løckerne 1583–1584 Jb, Löckerne 1611–1612 Jb, Lyckerne thorp
1624 PR 1: 29, Löckerne 1645–1646 Jb, Löcherne 1651 Decjb. —
Lyckerne 1662, Löckegårdh 1674, Lyckegården 1713, Lyckorne
1754, 1783, Lyckorna 1825, 1874 Jb. — Löckegårdh, Lychegårdh,
Lyckegård, Lyckegården 1670–1671 Jrp, Lyckerne 1697 Db,
Lyckerna 1767 Gillberg, Lyckegårdens skifte 1831 Lmh, Lycke-
gårds skogsmark 1849 Lmh, Lyckorna GIK, GS, EK, BEK, 1956
Kb. — Jb 1662 upptager ett helt skattehemman. — Namnet är best.
f. p1. av lycka ‘mindre, inhägnat område’.
L ä g e n h e t e r:
† B a c k a h u s e t 1818 Kb. — † B r y n b a c k a h u s (e t ).
Brynbackahuset 1818, Brynbackahus 1834 Kb. F. leden innehåller
en sammansättning, vars första del kanske syftar på att man bruka-
de bryna (liar o. dyl.) vid backen. Jfr OGB 20 1: 147. —
† G a b r i e l s t o r p 1838 Lmh.— † G r ö n a l u n d h u s e t 1846
Kb. — † L i l l a P l a n t e r i n g s h u s (e t), se Planteringshuset
nedan. — L y c k e b o . EK, BEK. — † N y a P l a n t e r -
i n g s h u s e t , se följande namn.— †Planteringshuset el. † Lilla
Planteringshus(et) el. † N y a P l a n t e r i n g s h u s e t . Planter-
ingshuset 1818, Lilla Planteringshuset 1831, Lilla Planteringshus
1834, Nya (!) Planteringshuset 1840 Kb. — †R ö n n b a c k a -
h u s e t . Rönnbackah. 1851 Kb. — †S t o r a P l a n t e r i n g s -
h u s ( e t ) . Stora Planteringshus 1831, Storaplanteringshuset 1840
Kb. Jfr Planteringshuset ovan.
Margretetorp , . — margrettetorp o. 1524
Krabbes Jb, Margretorp (!) 1574–1575 Räk, 1583–1584 Jb, Mar-
gretetorp 1611–1612 Jb, Margrette thorp 1624 PR 1:29, Margrete-
torp 1645–1646 Jb, Margretethorp 1651 Decjb. — Margrettetorph
1662, Margretetorph, Margrettetorp, Margretetorp 1674, Margrete-
torp 1713, Margaretetorp 1754, Margretetorp 1783–1874 Jb. —
Margretetorp, Margrethetorp 1670–1671 Jrp, Margretetorp 1767
Gillberg, GIK, GS, EK, BEK, 1956 Kb. — Jb 1662 upptager två
hela skattehemman. — F. leden är fsk. gen. Margarete av kvinno-
namnet Margareta (Falkman s. 159, DGP I 2:899 ff.). En sannolikt
felaktig tradition vill hävda att unionsdrottningen Margareta åsyf-
tas. S. leden är torp ‘nybygge’. Den starka nedslipningen av nam-
net i dialektformerna torde delvis bero på haplologi.
104
1 5/8 sk. 2 3/4 sk.
H e m m a n s d e 1 a r:
G ä s t g i v a r e g å r d e n (å nr 2). — N y -
h e m (å nr 2). EK, BEK.
L ä g e n h e t e r:
† G a m l a j o r d b o d e n (å nr 1). Gamla Jordboen 1818 Kb.
Till dialektordet jordbod ‘backstuga’. — †H å l e g å r d s -
h u s (et) (å nr 2?). Hålegårdshuset 1838, Holegårdshus 1846 Kb.
Troligen uppkallelse efter någon gård Hålegården, ovisst vilken.
— † K r o k h u s e t (å nr 1). Krokh. 1851 Kb. F. ledens syftning är
oviss.— † L i n n e h u s e t (å nr 1). Linneh. 1851 Kb. F. leden är
väl kompositions- el. kollektivform av trädnamnet lind. —
† L j u n g h u s e t (å nr 1). 1818 Kb. — †M a r g r e t o r p s h u s
1833 Kb (Barkåkra). — R ö d j a n (å nr 1). GS, EK, BEK.
Namnet är best. f. sg. av rödja ‘uppröjd mark’. — †S k o g -
h o l m e n (å nr 1). Skogholmmen 1826 Kb. S. leden är best. f. sg.
av holm(e) ‘upphöjning över kringliggande markyta’. — S k o g s -
l u n d (ungt namn. — Å nr 2). EK, BEK. — S o f i e r o
(å nr 2). BEK. — †S t e n s l ä t t s h u s ( e t ) (å nr 1).
Stenslätshuset 1818, Stenslättshus 1834 Kb. — † V ä s s b o -
h u s ( e t ) (å nr 2). Wessbohus 1834, Wässbohuset 1838 Kb.
Namnet tillkom urspr. ett hus i Svenstorp (se nedan s. 110). I och
med att invånarna där flyttade till Margretetorp, överfördes namnet
dit. — † Å h u s e t (å nr 2?). 1818 Kb. Huset har väl legat vid Käg-
leån.
1 Månstorp 3/8 uts. fr. En farm; består av uts. 5/16 mtl av nr 1
Brödagården och 1/16 mtl av nr 2 Borrstorp, kungl. brev 19/2
1810. — Farmen Månstorp, Farmen Manstorp (!) 1825, Månstorp
1874 Jb. — Månstorp BEK. — Se i övrigt Månstorp i Rebbelberga
sn (nedan s. 140).
1 Nybygget , kallas även B y g g e t 1/4 uts. fr.
— Nybyghe 1522 Jb Ph 536:1, Nybygget 1574 KrSk 1: 148, Enn
feste kalliis Nyebiugge o. 1590 FortGeistlG, Nøbøget (!) 1612–
1613 Räk, Nybygge 1624 PR 1: 29, 1651 Decjb. — Nybygget
1674–1874 Jb. — Nybögget, Nybygget, Nybyget 1670–1671 Jrp,
Nybygget 1767 Gillberg, GIK, GS, EK, BEK, 1956 Kb. — Jb 1662
upptager ett halvt utsocknes frälsehemman (utan uppgift om läge;
lokalisering med hjälp av Jb 1660 och Jb 1666). — Namnet är best.
f. sg. av den appellativa sammansättningen nybygge.
L ä g e n h e t e r:
† B y g g e s h u s (e t). Byggeshuset 1818, Byggeshus 1822 Kb.
Jfr Nybyggets alternativa namn Bygget. — † S m e d s h u s e t
1842 Lmh.
1 Nådala 1 11/24 säteri. En farm; består av sk. 3/4 mtl av nr 1
Abullagården samt i Barkåkra sn 1/4 mtl av Engeltofta säteri och
ins. 1/3 mtl nr 4 Vantinge och 1/8 mtl av nr 5 ibm, kungl. brev 19/2
1810. — Farmen Nådala 1825, Nådala 1874 Jb. — Nådala BEK.
— Se i övrigt Nådala i Barkåkra sn (ovan s. 34).
1 Penarp , 5/8 uts. fr. En farm; består av säteri
1/16 mtl Gökhus eller Smedjehus, 1/16 mtl Skyttahus och 1/16 mtl
Slusås samt uts. 3/16 mtl av nr 8 Vanstad och 1/4 mtl nr 10 ibm,
kungl. brev 19/2 1810. — Farmen Penarp, Farmen Pinarp (!) 1825,
Penarp 1874 Jb. — Penarp 1812 Kb, 1821 Stjernswärd bihang nr 3,
G1K, EK, BEK. — Se betr. tolkningen Penarp i Barkåkra sn (ovan
s. 34) och betr. de kamerala förhållandena Penarpehus nedan.
L ä g e n h e t:
† D a m s h u s e t 1818 Kb. F. leden än väl gen. sg. av damm
’(vattensamling vid) fördämning’.
† Penarpehus el. † Penarps nybygge. — Peenarph Nybygge
1662, Pennarpehuus 1713 Jb. — Penarpe huset 1726 Lmh. — Jb
1662 upptager ett utsocknes frälsegatehus. — F. leden syftar säker-
ligen på torpet Penarp i Barkåkra sn. Till detta har väl hört skog i
Hjärnarp,4 där det så småningom har anlagts ett nybygge. Detta kan
åtminstone delvis förklara de kamerala manipulationerna kring
farmbildningen: till torpet, nybygget i Hjärnarp inberäknat, fördes
de tre smärre enheterna Gökhus eller Smedjehus, Skyttahus och
Slusås, samtliga i Barkåkra sn, samt i Hjärnarps sn en del av Van-
stad nr 8 och hela nr 10. Barkåkra- 4 Jfr naturnamnet Penurpsskogen el. Penaskogen i Hjärnarps sn.
106
delarna har väl varit så obetydliga, att de inte har bevarats som
självständiga brukningsenheter utan i praktiken lagts under de om-
givande egendomarna. De är numera försvunna både som namn
och brukningsenheter. Denna utveckling har säkerligen underlättats
av att de låg ganska långt från Hjärnarp, där huvudarealen var be-
lägen, vilket bör ha gjort farmen till en ganska opraktisk jordbruks-
enhet. I kameralt avseende har delarna emellertid levt kvar men,
bortsett från torpet Penarp, överförts till Hjärnarps sn. Av någon
anledning har torpet inte följt med i denna kamerala överflyttning
utan föres fortfarande till Barkåkra.
3 Ryet el. R y , 1 sk. (beteckning för nr 1, 2, Kam.koll.
5/6 1917). — Store Ryed o. 1524 Krabbes Jb, paa Ryitt o. 1570 Lb
2 33: 18, paa Ryett 1579–1580 Räk, Store Rydt 1583–1584 Jb,
Store Ryedt 1611–1612 Jb, Ryett 1624 PR 1:29, Stud Örre Ryett
(!) 1645–1646 Jb, Ryet 1651 Decjb. — Ryeth 1662, Ryetz Gårdh
1674, Ryedh 1713, Ryet 1754–1874 Jb. — Ryetz Gårdh, Ryeds-
gårdh, Ryedtz Gårdh, Ryedsgård, Ryedsgården 1670–1671 Jrp,
Ryet 1684 Buhrmann, Ry, Rydh 1700 Db, Ryet 1767 Gillberg,
GIK, GS, EK, BEK, 1956 Kb. — Jb 1662 upptager ett helt skatte-
hemman. — Namnet är best., alternativt obest., f. sg. av ry(d) n.,
här väl i betydelsen ‘skoglös mark, ljungmark’. Jfr SkO A 1: 99
och SOH 1:127. Om adj. »Store», som finns före namnet i en del
äldre belägg, har kommit till för att beteckna en motsats till ett an-
nat, senare försvunnet och aldrig belagt hjärnarpsnamn *(Lilla)
Ry(et), el. om tillägget urspr. är ett rent »skrivarpåfund», kanske
uppkommet genom inflytande från namnen Lillaryd och Småryd i
Västra Karups sn, är omöjligt att avgöra.
Prep.: på.
H e m m a n s d e 1:
R y d s g å r d . Rydsg(ård) EK, BEK. F. leden är ort-
namnet Ryet.
L ä g e n h e t e r:
† B o b a c k a h u s e t 1846 Kb. F. leden är en sammansättning,
vars första del troligen är bod ‘primitivt hus’. — † L u g n e t 1838
Kb. Troligen uppkallelse efter Lugnet i Barkåkra sn (ovan s. 32);
den som år 1838 bodde i huset kom från denna socken.
— † N y b y g g e t 1856 Lmh. — † S j ö n h u l t . Sjönhult 1818,
Skönhult 1840 Kb. Jfr Sjunnehults lyckan 1831 Lmh. F. leden kan
vara adj. skön el. möjligen mansnamnet Sjunne; den som år 1818
bodde i huset hette Sjunne Nilsson. Mot det senare alternativet talar
dock, att samtliga kyrkoböcker från 1818 till 1851 skriver Sjön-
(Skön-). S. leden är hult ‘liten skog, skogsdunge’. — † S ö d r a
P l a n t e r i n g s h u s ( e t ) . Södra Planteringshus 1840, Södra
Planteringshuset 1846 Kb. Huset bör ha legat söder om Planter-
ingshuset och Stora Planteringshus(et) i Lyckorna (ovan s. 103).
— † Ö r e s u n d 1818 Kb. Uppkallelsenamn.
1 Simontorp 1/2 sk. — Symendrop o. 1524 Krabbes
Jb, Simintorp 1583–1584 Jb, Simentorp 1611–1612 Jb, 1624 PR 1:
29, 1651 Decjb, Simenstorp 1659 Mejer CXVII. — Simontorph
1662, Simmentorp 1674, Simontorp 1713–1874 Jb. — Simmon-
torp, Simentorp, Simontorp 1670–1671 Jrp, Simontorp 1767 Gill-
berg, GIK, GS, Simonstorp EK, BEK, Simontorp 1956 Kb. — Jb
1662 upptager ett helt skattehemman. — Bristen på kompositions-s
samt den första stavelsens korta i gör det troligt, att f. leden urspr.
har varit fsk. gen. Sighmunda(r) av mansnamnet Sighmund (I. Ing-
ers i LAL, DGP I 2:1224 f.). Samma f. led ingår sannolikt i Simon-
torp i Osby sn, Ö. Göinge hd (DGP as.). S. leden är torp ‘nybyg-
ge’.
IN: , - ; pl. =, best. .
H e m m a n s d e1:
L a n d m ä r k e t . 1800 Kb (Förslöv). Urspr. be-
nämning på ett gränsmärke vid gränsen mellan Skåne och Halland.
Landmärke betecknar enl. Rietz »gränsmärke mellan landskaper»
(belägget från Halland. Jfr ODS art. Landemœrke och Wigforss
SHF s. 234). Prep.: på.
L ä g e n h e t e r:
B u s s a h u s e t . F. leden är väl gen. av personbe-
teckningen buss ‘stor, stolt karl’, troligen använd som tillnamn
(muntligt förslag av dr I. Ingers. Jfr även nedan s. 173). —
† G r ä n s h u s e t 1831 Kb. Se lägenheten med samma namn i
Lerbäckshult (ovan s. 101).— G u b b a - K a r l e n s .
Husets ägare arbetade en tid som äldste dräng på en gård, där det
fanns
108
en yngre dräng med samma namn Karl (I. Ingers i LAL). —
† H u l t e t 1851 Kb. Namnet är best. f. sg. av hult ‘liten skog,
skogsdunge’. — † K n e k t h u s e t. Kneckthuset 1818 Kb. —
† K ä l l (s)t o r p s h u s (et). Kjälltorpshuset 1818, Kjälltorpshus
1826, Kjällstorpshus 1840 Kb. F. leden syftar troligen på byn
Källstorp i Örkelljunga sn, Norra Åsbo hd. — † L i l l a S k o -
m a k a r e h u s ( e t ) . Lilla Skomakarehus 1818, Lilla Skomakare-
huset 1846 Kb. — † L u g n e t 1851 Kb. — † S i m o n t o r p s -
h u s 1795 Kb (Barkåkra). — S t a k a h u s e t (nu
rivet). 1853 Lmh. F. leden syftar antagligen på att huset har varit
ett korsvirkeshus med klinväggar; en vägg med sådan konstruktion
kallas stakvägg (ej belagt i Bjäre men väl så nära som i Kvidinge
sn, Södra Åsbo hd). — † T ä c k a r e h u s e t 1818 Kb. F. leden är
yrkesbenämningen täckare ‘person som lägger halmtak’. —
†V ä g h u s e t . Wägahuset 1818 Kb.
6 Skorstensgården 5/8 sk. — Schorstenen
1584 Mtl, Schaarsteens Gaardenn 1651 Decjb. — Skorsteensgår-
den 1674, Skårstensgården 1713, 1754, Skorstensgården 1783–
1874 Jb. — Skorstensgården, Skorstensgårdh 1670–1671 Jrp,
Skårstens gården 1767 Gillberg, Skorstensgården 1818 Kb, Skor-
stensgård(en) GIK, Skorstensgård GS, Skorstensgården EK, BEK,
1956 Kb. — År 1662 ingick gården i Verjesby. Den omfattade då
ett helt skattehemman. — F. leden är gen. sg. av skorsten, här väl i
betydelsen ‘eldstad med tillhörande rökgång’ (Söderwall, ODS).
Enl. en förklaringssägen, upptecknad av I. Ingers i Rebbelberga,
skulle namnet bero på att en kvinna, som var ensam hemma med
sitt barn, gömde sig med detta i skorstenen för att undkomma några
snapphanar. Som framgår av beläggen, har gården emellertid haft
sin benämning redan före snapphanetiden. Anledningen till namnet
torde vara, att eldstäder med rökgångar speciellt på landsbygden
länge var så sällsynta att de, där de fanns, var ett distinktivt drag
för en gård. Se t.ex. Linné SkR s. 113 f., 130 och 148.
H e m m a n s d e l:
Ä n g a g å r d e n .
L ä g e n h e t e r:
† B ä c k a h u s e t 1818 Kb. — †G u s t a v s b e r g . Gustafsberg
1851 Kb. — † H a r a h u s e t 1818 Kb. F. leden är djurnamnet
hare, kanske använt som tillnamn. — † M o s s a h u s e t. Måsahu-
set 1818 Kb. F. leden är kompositionsform av mosse, som i bjm.
uttalas med lång stamvokal. — † S k o g 1 u n d s h u s e t 1840 Kb.
— † S ä n k e h u s e t . Sänckehuset 1818 Kb. F. leden är komposi-
tionsform av sänka ‘dal, fördjupning’. — † *V i d e h u s e t. Wie-
huset 1818 Kb. — † V ä g h u s e t . Wägahuset 1818 Kb.
Skyttahus 1/16 fr. Saknar nr i Jb. Fördes förr till Barkåkra sn;
tillhör enl. kungl. brev 4/6 1886 fr.o.m. 1887 Hjärnarps sn. Se även
under nr 1 Penarp. — Skyttahuuset 1713, Skyttahuset 1754, Skyt-
tahus 1783, Skyttahuset 1825, Skyttahus 1874 Jb. — Skytthuset
1726 Lmh, Skyttahusset 1736 Kb, Skyttahus EK, BEK. — F. leden
är kompositionsform av yrkesbenämningen skytt(e) ‘jägare, skog-
vaktare’.
Slusås 1/16 fr. Saknar nr i Jb. Fördes förr till Barkåkra sn; tillhör
enl. kungl. brev 4/6 1886 fr.o.m. 1887 Hjärnarps sn. Se även under
nr 1 Penarp. — Slusåhs 1713, Slusås 1754–1874 Jb. — Sluusåhs
1700 Db, Slusåhs 1762 Kb, Slusås EK, BEK. — Jfr för uttalet
åkernamnet Slusåsen , vilket betecknar den plats i Bark-
åkra sn där gården urspr. har varit belägen. Bebyggelsen har enl. en
lantmäterikarta från 1790 legat vid mötet mellan den norrgående
vägen från Barkåkra och den lilla bäck, som norr om Engeltofta
förenar sig med Kägleån. Namnet är troligen uppkallelse efter byn
med samma namn i Allerums sn, Luggude hd. Någon topografisk
motivering för att s. leden skulle vara -ås finns inte: gården har
legat på slättmark.
Smedjehus, se Gökhus ovan.
Solberget . — Soelbiergis wong o. 1570 Lb 2 38:20
f., solbierg 1574–1575 Räk, Solbierg 1583–1584 Jb, Solbierge
1611–1612 Jb, So ėlbierig 1624 PR 1:29, Soelbierg 1645–1646 Jb,
Söelbiergit (!) 1651 Decjb. — Sohl Berga, Sohlberga 1662, Soel-
bergh, Soelberga Gårdh 1674, Sohlberg 1713, Solberget 1754–
1874 Jb. — Solbergh, Sohlberg, Sollbergh, Sollberg, Sollberga
gård 1670–1671 Jrp, Solberga 1684 Buhrmann, Solberget 1744 Kb,
Salberget (!) 1767 Gillberg, Solberget GIK, GS, EK, BEK, 1956
Kb. — Jb
110
1662 upptager ett helt skattehemman. — Namnet har väl föranletts
av bebyggelsens läge på ett soligt och lugnt parti av Hallandsås’
södersluttning. Jfr Ståhle Västra Vingåker s. 79, SOÄ 5: 12, SOV
2: 18 och Franzén Vikbol. s. 91 f. Någon anledning att antaga kul-
tisk grund för namnet föreligger inte.
1 1/3 sk. 2 en jord kr.
L ä g e n h e t e r:
† D a l a h u s e t 1818 Kb. — M a l t h u s e t . BEK.
Man har tillverkat malt i huset.— † N y a D a l a h u s e t 1818 Kb.
Jfr Dalahuset ovan. — † N y a j o r d b o d e n . Nya Jordboen 1818
Kb. Till dialektordet jordbod ‘backstuga’. Jfr Solbergs jordbod
nedan. — † N y l u n d s h u s e t 1818 Kb. — † R o t e h u s e t
(R o l e h u s e t ?). Rotehuset 1838, Rolehuset 1840, Roledsh. 1851
Kb. F. leden är väl snarast rote. — † S o l b e r g s j o r d b o d .
Solbergs Jordbo 1818 Kb. Jfr Nya jordboden ovan. — † S o l -
b e r g s h u s (e t). Solbergshuset 1818, Solberghus 1822 Kb. — †
S p e l e h u s e t 1818 Kb. En spelman har kanske bott i huset.
1 Svenstorp 1/8 sk. — Suendstorp Eie 1583–1584 Jb,
Suennstrup eige 1611–1612 Jb, Suendstrup 1645–1646 Jb, Suens-
torp 1651 Decjb. — Swanstorph (!) 1662, Swendstorph 1674,
Swenstorp 1713, 1754, Svenstorp 1783, Svänstorp 1825, Swens-
torp 1874 Jb. — Swenstrup, Swenstorp 1670–1671 Jrp, Svenstorp
1684 Buhrmann, Swänstorp 1694 Db, Swenstorp 1767 Gillberg,
Svenstorp GIK, GS, EK, BEK, 1956 Kb. — Jb 1662 upptager ett
entredjedels kronohemman. — F. leden är gen. av mansnamnet
Sven (Falkman s. 175, DGP I 2:1315 ff.). S. leden är torp ‘nybyg-
ge’.
H e m m a n s d e l a r:
G a m l e g å r d — S v e n s t o r p s g å r d e n -
.
L ä g e n h e t e r:
† K ä r r h u s e t . Kjärrhuset 1818 Kb. — † S v e n s h u s e t
1818 Kb. Troligen efter torparen Sven Johnsson, som år 1818 bod-
de i huset. — † V ä s s b o h u s (e t). Wässbohus 1818, Wässbohu-
set
1831 Kb. F. leden kan möjligen ha samband med häradsnamnet
Västbo i Jönköpings län.
Söndrebalj . — Sønderball 1583–1584 Jb, Sönnder-
balli 1611–1612 Jb, Søndreballthorp 1624 PR 1:29, Sönderballe
1645–1646 Jb, Syndreballe 1651 Decjb, Sonderbal 1659 Mejer
CXVII. — Sönnerbohl, Sönderbohl 1662, Sönderbahle, Sönderbale
1674, Söndrabalg 1713, 1754, Söndrebelg 1783, Söndrebalg 1825,
Söndrebalj, Söndrebalg 1874 Jb. — Söndrababalla (!), Söndraballa,
Söndreballe, Söndreballa, Söndrebalg 1670–1671 Jrp, Sönder Ball
1694 Db, Söndrebal 1754 Kb, Söndre Bälg 1767 Gillberg, Sonder-
balg GIK, Söndrebalg GS, EK, BEK, 1956 Kb. — Jb 1662 uppta-
ger två hela skattehemman (det ena utan mantalsuppgift; komplet-
terat med uppgift ur Jb 1666). — F. leden är den dialektala väder-
strecksbeteckningen sönder ‘söder-, södra’. Den kan syfta på byns
läge söder om Hjärnarps by, i vilket fall hemmansdelsnamnet Nor-
rebalj (se nedan), i norra delen av byn, är sekundärt i förhållande
till Söndrebalj, el. beteckna en motsats till Norrebalj. S. leden är
identisk med det danska ortnamnselementet balle (se Bruhn s. 154
f.), vars grundbetydelse är ‘kulle, höjd, sluttning’. Se härom och
om de mera lokalt begränsade betydelserna ‘odlad mark i skog’
(Östjylland) och ‘del av by’ (Jylland, Fyn) Kr. Hald Kulturhisto-
riskt lexikon art. -balle. I det här aktuella namnet är det troligen
bara grundbetydelsen, som kan komma i fråga. Gårdarna ligger på
en relativt svagt markerad men speciellt från norr fullt märkbar
höjd. Beträffande det förhållande, att Norre- och Söndrebalj ligger
på samma höjd, jfr t.ex. gårdarna *Nordare Backen och *Sönnare
Backen i Tjärnö sn, Vätte hd, Göteborgs och Bohus län. Enl. OGB
20 2:67 ligger även i detta fall de två gårdarna på samma backe.
5 en utjord kr., belägen i det nordvästra hörnet av den s.k. lilla
Fröadalsåkern. Innehas under nr 6. 6 1 sk. (beteckning för nr 1, 2,
Kam.-koll. 5/6 1917). 7 3/4 sk. (beteckning för nr 3, 4, Kam.koll.
5/6 1917).
H e m m a n s d e l a r:
M a r i e h o l m (å nr 6). EK, BEK. — N o r r e b a l j
(å nr 7). Norreballes åkertoft 1807 Lmh, Norrebalg EK, BEK.
112
L ä g e n h e t e r:
† B j ä r h o l m e n (å nr 6). Bjerholmmen 1818 Kb. F. leden är
den brutna sidoformen till berg, bjm. . S. leden är best. f. sg.
av holm(e) ‘upphöjning över kringliggande markyta’. — † E k -
h o l m s h u s ( e t ) (å nr 7). Ekholmshuset 1822, Ekholmshus 1834
Kb. F. leden är en sammansättning, vars andra del är gen. sg. av
holm, varom se Bjärholmen ovan. — † S t e n h o l m e n (å nr 6).
Stenholmmen 1818 Kb. S. leden är best. f. sg. av holm(e), varom se
Bjärholmen ovan. — † S t e n h u s e t (å nr 6). 1818 Kb. — †
Ä n g a h u s e t (å nr 7). Engahuset 1822, Ängshuset 1846 Kb.
1 Tiarp 1/8 sk. — Tyarp 1583–1584 Jb, thiarp o. 1590
FortGeistlG, Thiarp 1611–1612 Jb, Thyarp 1624 PR 1:29, Thiarp
1645–1646 Jb, Thiirerup 1651 Decjb, Tyerup 1659 Mejer CXVII.
— Tyarph 1662, Tiarp 1674, Tinckarp (!) 1713, Tjarp 1754, Tiarp
1783–1874 Jb. — Tierup, Tijarup 1670–1671 Jrp, Tiarp 1767 Gill-
berg, GIK, GS, EK, BEK, 1956 Kb. — Jb 1662 upptager ett halvt
kronohemman. — F. leden är väl, liksom i orterna med samma
namn i Vartofta hd, Skaraborgs län, (1397 Tidhthorp) och Vapnö
sn, Halmstads hd, (1444 Tydarpp) samt Tirup, Rönnebergs hd,
(1337 tithorp) gen. Tīdha av ett mansnamn Tīdhi. Se SOSk 13:
211, SOH 1: 171 och SvU art. Tirup. Namnet är inte upptaget i
DGP. Det är först på 1500-talet belagt i Sverige och kan möjligen
vara en kortform till ett namn svarande mot det runsvenska tiÞku-
mi (Lundgren-Brate s. 279; jfr SOH 1:171). S. leden är urspr. torp
‘nybygge’.
IN: best. pl.: .
L ä g e n h e t e r:
† G a t e h u s e t 1846 Kb. — † T i a r p s h u s e t 1818 Kb.
3 Tockarp 1 sk. (beteckning för nr 1, 2, Kam.-koll. 5/6
1917). — Tockerup o. 1524 Krabbes Jb, thockerup 1574–1575
Räk, Tackerup (!) 1583–1584 Jb, i Tocherop 1594 Bjäre byordning
s. 51 avskr. 1664, Tockerup 1611–1612 Jb, Thockerup 1624 PR
1:29, Thocherup 1645–1646 Jb, 1651 Decjb. — Tockarph 1662,
1674, Tåckarp 1713, Tockarp 1754, Tåckarp 1783–1874 Jb. —
Tockarp, Toukerup, Tockerup 1670–1671 Jrp, Tåcharp 1697 Db,
Tåkarp 1767 Gillberg, Tockarp GIK, GS, EK, BEK, 1956 Kb.
— Jb 1662 upptager ett helt skattehemman. — F. leden är väl fsk.
gen. Tokka av mansnamnet Tokki, en sidoform till Toki (DGP I 2:
1458 ff., Falkman s. 185). S. leden är urspr. torp ‘nybygge’.
IN: best. pl.: .
L ä g e n h e t e r:
† F l i n t s b o h u s (e t). Flintzbohuset 1818, Flintzbohus 1834
Kb. F. leden är en sammansättning, vars första del möjligen är gen.
av tillnamnet Flint och andra del kan vara bod ‘primitivt hus’ el. bo
‘bostad’. — † H u l t a h u s e t 1822 Kb. F. leden är kompositions-
form av hult ‘liten skog, skogsdunge’. — † Lilla Täppeshus(et).
Lilla Täppeshuset 1818, Lilla Täppeshus 1822 Kb. Jfr Täp-
pe(t)shus(et) nedan. — † L y c k e h u s e t 1818 Kb. F. leden är
kompositionsform av lycka ‘mindre, inhägnat område’. —
† N y l u n d s h u s ( e t ) . Nylundshuset 1831, Nylundshus 1834
Kb. Namnet tillkom urspr. ett torp på Solberget (se ovan s. 110). I
och med att torparen där flyttade till Tockarp, överfördes namnet
dit. — † T o c k a r p s h u s. Tockarpehuus 1736 Kb (Förslöv),
Tockarpshus 1818 Kb. — † T ä p p e (t) s h u s (e t). Täppetshuset
1818, Täppeshus 1838 Kb. F. leden är gen. av täppe n. ‘inhägnat
markområde’.
1 Tullstorp med Hästhagen 3/4 sk. — Enn feste kall-
diis Tullstrup o. 1590 FortGeistlG, Thulstrop 1624 PR 1: 29, Tu-
elstorp 1659 Mejer CXVII. — Tulsstorp 1662, Tulstorp 1674,
Toulstorp 1713, Tullstorp 1754, 1783, Tullstorp med Hästhagen
1825, 1874 Jb. — Tullstrup, Tulstrup, Tulestorp 1670–1671 Jrp,
Tulstorp 1697 Db, 1767 Gillberg, Tullstorp GS, EK, BEK, 1956
Kb. — Jb 1662 upptager ett enfjärdedels utsocknes frälsehemman;
se vidare under hemmansdelen Kärlingehult nedan. — F. leden är
väl gen. av ettdera mansnamnen Tulir (DGP I 2: 1492, I 2: 1696,
DS 9: 111, J. K. Sørensen APhS 23: 109) och Thulf, en biform till
Tholf (DGP I 2: 1364 ff., Sørensen a.a. s. 108 f.). Båda namnen är
sparsamt belagda men har antagits ingå i en del danska ortnamn
Tulstrup. Vad som möjligen något kan anses tala för det första
namnet är att det sannolikt ingår i sockennamnet Tullstorp i Vem-
menhögs hd, vars äldsta skrivning är mansum tolisthorpi
114
1123–1170 och ecclesie tulæstorp 1347.5 Kanske ingår Tulir även i
bynamnet Tullstorp, Örja sn, Rönnebergs hd, som visserligen 1406
skrives Tullstrup (avskr.) men 1445 skrives Tullestorp (Twlestorp)
(avskr.). I övriga skånska namn Tullstorp — enl. Rosenberg finns
det ytterligare fyra — ger de äldsta skrivningarna ingen säker led-
ning i valet mellan de två mansnamnen. S. leden är torp ‘nybygge’.
H e m m a n s d e l a r:
H ä s t h a g e n (bildade 1674 tillsammans med
Tullstorp och Kärlingehult ett trefjärdedels utsocknes frälsehem-
man, nu=Tullstorp l7). Hestehaffue 1624 PR 1: 29, Hesthafven
1659 Mejer CXVII; Hestehage 1674, Hästhagen 1783, Tullstorp
med Hästhagen 1825, 1874 Jb; Hästehagen, hästhagen 1670–1671
Jrp, hästhagen 1684 Buhrmann, Hestahagen 1761 Kb (Barkåkra),
Hästhagen GIK, GS, EK, BEK. — K ä r l i n g e h u l t
(Jb 1662 upptager två halva och ett enfjärdedels utsocknes frälse-
hemman; betr. förhållandena 1674 se under Hästhagen ovan). i
Kerlingeholt 1470 Rep 2:2770 (s. 193), kierlingholtt 1584 Mtl,
Kierlingeholt 1624 PR 1: 29, Kierlingeholdt 1651 Decjb; Kierling-
ehult 1662, Kerlingholt 1674 Jb; Kierlingehultt, Kierlingehult, Käl-
lingehult 1670–1671 Jrp, Kierlingehult 1697 Db, Kiäringehult
1742 Kb, Kärlinghult GIK, GS, Kärlingehult EK, BEK. F. leden är
kompositionsform av personbeteckningen käring (Falkman s. 221),
ev. använd som binamn (DGP II 1:641). S. leden är hult ‘liten
skog, skogsdunge’.
L ä g e n h e t e r:
† B j ö r k e h u s (e t). Björckehuset 1818, Björkehus 1834 Kb.
F. leden är kompositions- el. kollektivform av trädnamnet björk. —
† G r a v a r e h u l t e t. Grafvarehultet 1818 Kb. F. leden är 5 DGP I 2: 1492 och SvU art. Tullstorp tolkar f. leden i detta namn alternativt som
en sekundär s-gen. till mansnamnet Tuli. Detta är emellertid föga troligt, då sådana genitiver är mycket sällsynta i torp-namn (Sørensen a.a. s. 100 f.). I NecrL, varifrån den äldsta skrivningen är hämtad, får gen. sg. av an-stammar regelrätt ändelsen -a (GdaGr 3: 205); i de skånska medeltidshandskrifterna dyker s-gen. av an-stammar upp först i 1400-talshandskrifterna till Själens tröst (GdaGr a.s.). Sørensen antager a.a. s. 109 not 6 med stöd av det äldsta belägget, att f. leden är gen. av mansnamnet Tolir, en variantform till Tulir, vilket inte förefaller helt otänkbart. Jfr Benson Ble-kingska dialektstudier s. 101.
yrkesbenämningen gravare ‘grävare, dödgrävare’. Jfr SOH 1: 12.
S. leden är best. f. sg. av hult ‘liten skog, skogsdunge’. —
† G ö m h u l t 1818 Kb. Jfr naturnamnet Gömhultslyckan -
. F. leden kan syfta på att platsen har legat avlägset och
varit svår att hitta. Jfr OGB 5: 43. S. leden är hult ‘liten skog,
skogsdunge’. — † H u l t a h u s e t 1818 Kb. Troligen bildat till
naturnamnet Hultet, nämnt i Lmh 1857. — † M e l l a n -
h u l t s h u s ( e t ) . Mellanhultshuset 1818, Mellanhultshus 1834
Kb. F. leden är en sammansättning, vars första del är prep. mellan
och andra del hult ‘liten skog, skogsdunge’.
10 Turagården 1 sk. (beteckning för nr 8, 9, Kam.-
koll. 5/6 1917). Thuris Gaard 1651 Decjb. — Turegården 1674,
1713, Turagården 1754–1874 Jb. — Turegården, Turegarden, Tu-
regård 1670–1671 Jrp, Turegården 1697 Db, Turgården 1767 Gill-
berg, Turagården GIK, EK, BEK, 1956 Kb. — År 1662 ingick går-
den i Verjesby. Den omfattade då ett helt skattehemman. — F. le-
den är gen. av mansnamnet Thuri (DGP I 2: 1436 ff., Falkman s.
180).
H e m m a n s d e l a r:
† H e a g å r d e n 1818 Kb. F. leden är kompositionsform av
hed. — H u n t 1 y , el. H u n t 1 y g å r d
(bildat av delar av Allegården, Bjällegården, Bjäragården,
Harnacka, Söndrebalj och Turagården). Huntly 1831 Kb, GIK, GS,
EK, BEK, 1956 Kb. Namnet, som väl är uppkallelse efter den eng-
elska orten Huntley i Gloucestershire, uppges av en meddelare vara
givet av Alexander Hall el. John Hain, Stjernswärds två främsta
jordbrukstekniska medhjälpare. — † N y g å r d 1818 Kb.
L ä g e n h e t e r:
† B a c k a b o d e n 1818 Kb. — † E l i s e l u n d 1846 Kb. —
F r e d r i k s b e r g . 1851 Kb, BEK. — G u s t a v s -
f o r s , se under Kyrkogården. — † H a r n a b b a h u s (e t). Har-
nabbahuset 1818, Harnabbahus 1826 Kb. F. leden är en samman-
sättning, vars första del troligen är djurnamnet hare och andra del
kompositionsform av nabb(e) ‘spets, upphöjning etc.’ (se SAOB
art. nabb). — † H u l t a h u s e t. Hultah. 1851 Kb. F. leden är
kompositionsform av hult ‘liten skog, skogsdunge’.
116
— † K o p p l e h u s e t 1846 Kb. F. leden kan möjligen vara bil-
dad till verbet koppla ‘bedriva koppleri’. En dotter i huset hade enl.
Kb två oäkta barn. — † L i n j e b e r g s h u s e t . Liniebergsh. 1851
Kb. Kanske bildat till följande namn. — † L i n j e h u s e t. Linie-
huset 1818 Kb. F. leden är linje i dess dialektala betydelse ‘rå-
gång’. — † N y a P l a n t e h u s (e t). Nya Plantehuset 1831, Nya
Plantehus 1834 Kb. Jfr Plantehuset nedan. — † N y -
v å n g ( s h u s e t ) . Torpet Nyvång 1846, Nyvångsh. 1851 Kb. F.
leden i det längre namnet är en sammansättning, vars andra del är
vång ‘gärde’. — † P l a n t e h u s e t 1818 Kb. — † R a m m a -
h u s e t 1818 Kb. F. leden kan vara gen. p1. av dialektordet ramm
‘fuktig äng, kärrmark’. Jfr SOH 1: 15. — † R y s l ä t t 1840 Kb. F.
leden är ry(d) ‘skoglös mark, ljungmark’. — † S t e n b a c k a h u -
s e t 1840 Kb. — † S t ä t t e h u s e t 1818 Kb. F. leden är komposi-
tionsform av stätta ‘övergång över gärdesgård’. — † T r ä d -
g å r d s h u s e t. Trägårdshuset 1826 Kb. — † T u r a g å r d s h u -
s e t 1818 Kb. — † V a l h a l l ( s h u s e t ) . Torpet Walhall 1840,
Wallhallshuset 1846 Kb. Säkerligen uppkallade efter Valhall i Bar-
kåkra sn (ovan s. 37); den som år 1840 bodde i huset kom från
denna socken. — † V i d s l ä t t s h u s ( e t ) . Widslätshuset 1818,
Vidslättshus 1834 Kb. F. leden är en sammansättning, vars första
del kan vara prep. vid el. något av adjektiven vid och vit, bjm. .
1 Ugglehult 1/2 uts. fr. — i Wgelolth 1470 Rep 2:2770 (s.
191), Vgelont(!) 1499 Rep 2:8957 (s. 225) avskr. 1531, Wgeloldt
1584 Mtl, Wgelthorp (!) 1624 PR 1:29, Wgelholdt 1651 Decjb,
ululdh (!) o. 1660 Mejer XLVIII. — Wegalt (!) 1662, Ugglehult
1674, 1713, Uglehult 1754, Ugglehult 1825, Ugglehuset (!) 1874
Jb. — Uglehultt, Uglehult 1670–1671 Jrp, uglehult 1684 Buhr-
mann, Ugglehult 1767 Gillberg, Uglehult GIK, Ugglehult GS, EK,
BEK, 1956 Kb. — Jb 1662 upptager ett halvt utsocknes frälse-
hemman. — F. leden är kompositionsform av djurnamnet uggla,
bjm. (Falkman s. 206). S. leden är hult ‘liten skog, skogs-
dunge’.
IN: best. pl.: .
L ä g e n h e t e r:
† B j ö r k e (bä c k a)h u s e t . Björkebeckahuset 1826, Björke-
huset 1834 Kb. F. leden i den senare varianten är kompositions-
el. snarare kollektivform av trädnamnet björk. — † L i l l a U g g -
l e h u l t . Lilla Uglehult 1818 Kb. — † P e r s h u 1 t. Pehrshult
1822 Kb. Troligen efter torparen Pehr Hansson, som år 1822 bod-
de i huset. S. leden är hult ‘liten skog, skogsdunge’.
1 Ulriksfält eller Arrie , 1 5/8 uts. fr. En farm;
består av uts. 7/16 mtl av nr 2 Borrstorp, 2/3 mtl nr 7 Vanstad, 3/16
mtl av nr 8 ibm och 1/3 mtl nr 9 ibm, kungl. brev 19/2 1810. —
Denna farm har förut endast benämnts Arrie. Namnförändringen
bifallen genom Kam.-koll. 18/8 1871. — Farmen Arrie, Farmen
Arie, Ulriksfält 1825, Arrie, Ulriksfält eller Arrie 1874 Jb. — Arje
Farm 1809 Lmh, Farmen Arie 1818 Kb, Arrie Farm 1821 Stjerns-
wärd s. 46, Arje GIK, Ulriksfält GS, EK, Ulriksfält n:r 1 eller Arrie
BEK, Ulriksfält 1956 Kb. — Namnvanianten Arrie beror möjligen
på uppkallelse efter Arrie i Oxie hd (I. Ingers i LAL och SOÅ
1955–1956: 33; jfr att Stjernswärd var född på Månstorps kungs-
gård nära Arrie).
Vanstad , . — Wandstadi o. 1524 Krabbes Jb, i
Vandstad 1559 KB 338, Vandsta marck (2 ggr), Vandstads marck
o. 1570 Lb 2 29: 16, 32: 15, 38: 27, Wendstadtt, Wandstad 1574–
1575 Räk. Wandstadt 1583–1584 Jb, Wandstad o. 1590 Fort-
GeistlG, Wandstaadt 1611–1612 Jb, Wandstaait 1624 PR 1:29,
Wandsted 1645–1646 Jb, Wandstad, Wandsted 1651 Decjb. —
Wanstadh 1662, Wanstadh, Wanstad 1674, Wanstadh 1713, Wans-
tad 1754–1825, Vanstad 1874 Jb. — Wandstadh, Wanstadh, Wans-
tad 1670–1671 Jrp, wansta 1684 Buhrmann, Wanstad 1697 Db,
Wansta 1767 Gillberg, Vanstad GIK, GS, EK, BEK, 1956 Kb. —
Jb 1662 upptagen fyra hela skattehemman samt ett helt och tre hal-
va utsocknes frälsehemman (de tre senare utan uppgift om läge;
lokaliserade med hjälp av Jb 1660). — Namnet är väl en appellativ
sammansättning fsk. watnstath m. ‘vattensamling i naturen,
vattningsställe’, vilken ofta användes som naturnamn. Byn ligger
vid Kägleån. Se Falkman s. 94 och Sørensen -sted s. 131. Annor-
lunda J. Palmér En bok om Skåne s. 115. Se om uttalet av a i Van-
I. Ingers SOÅ 1952–1954: 57.
IN: best. pl.: .
3 2/3 sk. 6 1 sk. 7 2/3 uts. fr., varom se under nr 1 Ulriksfält eller
Arrie. 8 3/8 uts. fr., varom se under nr 1 Ulriksfält eller Arrie
118
och nr 1 Penarp. 9 1/3 uts. fr., varom se under nr 1 Ulriksfält eller
Arrie. 10 1/4 uts. fr., varom se under nr 1 Penarp. 11 R a k u l l s-
och R e s e b ä c k s ä n g e n en äng kr. Tillhör Hjärnarps kyrka.
Kallas i Jb 1825 Hjärnarp nr 1; upptagen med ovanstående benäm-
ning jml. Kam.-koll. 19/12 1870. Riisebecks eng o. 1570 Lb 2 38:
29; Rakulls och Resebecks ängen 1825, Rakulls och Rese-
bäcksängen 1874 Jb; Rakulls och Resebäcksängen BEK.
*Rakullsängen har som f. led en sammansättning, vars första del
skulle kunna vara rad, kanske i betydelsen ‘jordrygg, grusbank’ (se
OGB 9: 137). Andra delen av f. leden är kull ‘topp, hjässa’ (Hell-
quist EO). Resebäcksängen har som f. led ett numera bortglömt
bäcknamn †Risebäck(en). 12 2/3 sk. (beteckning för nr 1, 2, Kam.-
koll. 5/6 1917). 13 5/8 sk. (beteckning för nr 4, 5, Kam.-koll. 5/6
1917).
H e m m a n s d e l a r:
K ä g l e t o r p (å nr 6). BEK. Nytt namn, bildat till
ånamnet Kägleån. — M u t a r e h u 1 t e t (å nr 8, i
Penarpsskogen). Mutarehultet 1809 Lmh, Mutarehult GIK, Muta-
rehultet GS, EK, BEK. Namnet har sannolikt samma f. led som
†Mutarekärret (Mudere Kerds ager o. 1570 Lb 2 37: 6 f., Mutare-
kärret 1827 Lmh), Ljungby, Förslövs sn. F. leden är oviss. Den
närmast till hands liggande förklaringen är att den är en agentiell
bildning till verbet muta ‘besticka’, i så fall väl en personbeteck-
ning använd som tillnamn. En annan möjlighet är att det är fråga
om s.k. västsvensk (are-utvidgning av en sammansättning med
appellativet muta, som även har kunnat betyda ‘gottgörelse’ (Sö-
derwall, Fritzner). Mutarekärrets tidigaste belägg, där ändelsen -are
redan är med, är dock i äldsta laget för att denna hypotes skall ver-
ka tilltalande. Jfr Alfvegren -r och -are s. 133 f. En formellt accep-
tabel möjlighet är slutligen att f. leden skulle kunna innehålla ett
mot fisl. mútari ‘falk som har fällt fjädrarna’ (Fritzner; jfr Kalkar
art. muteri) svarande ord. Detta substantiv torde dock ha varit
ofolkligt och föga spritt. S. leden är hult ‘liten skog, skogsdunge’.
— N o r d a n g å r d e n (å nr 6, i norra delen av
byn). — S t e n d a 1 s m ö 11 a (å nr 3). EK, BEK.
F. leden är gen. av naturnamnet Stendalen.
L ä g e n h e t e r:
† A s k e h u s e t (å nr 12). 1818 Kb. F. leden är kompositions-
el. kollektivform av trädnamnet ask. — † A s p e h u s (e t) (å nr
12). Asspehuset 1818, Aspehus 1834 Kb. F. leden är kompositions-
el. kollektivform av trädnamnet asp. — † A s p e l u n d s h u s (e t)
(å nr 12). Asspelundshuset 1818, Asspelundshus 1822 Kb. —
† B a c k a h u s e t (å nr 13). 1818 Kb. — † B i a l i t t s h u s ( e t )
(å nr 3). Bialetshuset 1818, Bialetshus 1838 Kb. F. leden är ett i
skiftande former och från flera håll i Norden känt ortnamn, bildat
av verbet bida i imperativ och adverbet litet. Se I. Wohlert Ti Af-
handlinger s. 65 f., SkO A 18: 68 och Falkman s. 247. Hjärnarps-
namnet har kanske betecknat en krog. — † B r u n n s h u s (e t) (å
nr 6). Brundshuset 1818, Brundshus 1834 Kb. — † D a l a h u s e t
(å nr 6). Dalah. 1851 Kb. — † E r i k s t o r p (å nr 13). Erickstorp
1818 Kb. — † F a l c k a h u s (e t ) (å nr 12 el. 13). Falckahuset
1818, Falkahus 1834 Kb. Troligen efter rotesoldaten Pehr Falck,
som år 1818 bodde i huset. — † F å g l a s å n g s h u s (e t) (å nr
6). Foglasångshuset 1818, Foglasångshus 1822 Kb. Jfr lägenheten
med samma namn i Lerbäckshult (ovan s. 101). — † G a t e h u s e t
(å nr 6). 1818 Kb. — † G ä r d e s h u s (e t) (å nr 6). Gärdes Huset
1818, Gärdeshus 1834 Kb. F. leden är gen. sg. av gärde, sannolikt i
betydelsen ‘gärdesgård’. Jfr Liagärde ovan s. 102. —
† H a g a h u s (e t ) (å nr 3). Hagahuset 1818, Hagahus 1834 Kb. —
† H a l l a h u s (e t) (å nr 3). Hallahuset 1818, Hallahus 1834 Kb.
F. leden är gen. p1. av appellativet hall ‘berg i dagen’ el. gen. av ett
till appellativet bildat tillnamn. — † H e a h u s e t (å nr 13). 1818
Kb. F. leden är kompositionsform av hed. — † K l o c k a r e -
h u s (e t ) (å nr 12). Klockarehuset 1818, Klockarehus 1831 Kb. —
L i a h u s (e t) (å nr 12, invid Liagärdes östra gräns). Lia-
huset 1818 Kb, 1860 Lmh. F. leden är kompositionsform av lid
‘backe, sluttning’. —† L i l l a m o s s a j o r d b o d e n (å nr 6). Lilla
Måsa Jordboen 1818 Kb. F. ledens andra del är kompositionsform
av mosse, som i bjm. uttalas med lång stamvokal. S. leden är best.
f. sg. av det dialektala jordbod ‘backstuga’. — †L i n n e -
b ä c k a h u s ( e t ) (å nr 3). Linnebeckahuset 1818, Linnebeckahus
1831 Kb. F. leden är sannolikt ett bäcknamn, vars första led är
kompositions- el. snarare kollektivform av trädnamnet lind. —
† L i n n e h u s (e t ) (å nr 3). Linnehuset 1818,
120
Linnehus 1834 Kb. F. leden är väl kompositions- el. kollektivform
av trädnamnet lind. — † L u n d s b e r g (å nr 6). 1818 Kb. —
† L u n d s h u s e t (å nr 6). 1840 Kb. — † N y b r o h u s (e t ) (å nr
12). Nybrohuset 1818, Nybrohus 1834 Kb. Till bronamnet Nybro,
belagt i Lmh 1837. — † S k o g h u s e t (å nr 12). Skogshuset 1770
Kb (Barkåkra), Skoghuset 1818 Kb. — † S l o t t a h u s e t (å nr
13). 1818 Kb. Namnet har väl anknytning till Slottet i Grevie sn
(ovan s. 81). Jfr ovan s. 42 och 79. — † S m e d j e h u s ( e t ) (å nr
3). Smedjehuset 1818, Smedjehus 1834 Kb. — †
S t a m p e h u s e t (å nr 13). 1818 Kb. F. leden är kompositions-
form av stamp ‘stampverk’. — † S t e n b ä c k s h u s ( e t ) (å nr 3).
Stenbexhuset 1818, Stenbexhus 1834 Kb. — † S t e n h o l m e n (å
nr 3). Stenholmmen 1818 Kb. S. leden är best. f. sg. av holm(e)
‘upphöjning över kringliggande markyta’. — S t ä t t e h u s e t
. F. leden är kompositionsform av stätta ‘övergång
över gärdesgård’. — † S v a r v a r e h u s (e t) (å nr 3). Svarfvare-
huset 1818, Svarfvarehus 1834 Kb. — T r e r u m s h u s ( e t )
(å nr 3). Trerumshuset 1818, Trerumshus 1834 Kb.
Namnet skulle enl. meddelarens uppgift bero på att huset hade be-
botts av tre familjer. År 1818 fanns dock enl. Kb endast en familj i
huset. — † T r ö s k (a r)e h u s e t (å nr 13). Tröskehuset 1818 Kb,
Tröskare huset 1837 Lmh.
F ö r s v u n n e t g å r d n a m n:
† J o h a n s g å r d. Johans Gaard 1651 Decjb.
1 Venedike 3/8 kr. Har varit boställe åt kornetten vid
Bjäre hds skvadron av Skånska husarreg.; senare indraget. — Hue-
nedige o. 1524 Krabbes Jb, Huendige 1583–1584 Jb, Hunnedige
1611–1612 Jb, Huennedige thorp 1624 PR 1:29, Huinedie 1645–
1646 Jb, Huenedige 1651 Decjb, Wenedie 1659 Mejer CXVII. —
Hwenedijke 1662, Hwenedijcke 1674, Hwenedike 1713, Wenedike
1754–1825, Venedike 1874 Jb. — Hwenedijke, Hvenedige, Hue-
nedige, Hwenedije 1670–1671 Jrp, Wennedijke 1708 Db, Wenedi-
get 1737 Kb, Wenedike 1767 Gillberg, Venedike GIK, GS, EK,
BEK, 1956 Kb. — Jb 1662 upptager ett tvåtredjedels kronohem-
man. — F. leden är inte helt klar. Den rimligaste förklaringen är
väl, att den är gen. av ett bäcknamn, bildat till verbet
fsk. hwīna. Ett namn med betydelsen ‘den vinande’ skulle passa
bra på den bäck, som rinner nerför den branta sluttningen av
Hallandsås och förbi Venedike. Dess nuvarande namn, Venedike-
bäcken, är sekundärt till bebyggelsen. Bäckens ursprungliga namn
kan ha varit *Hwīn. Utvecklingen av stamvokalens långa i till dia-
lektformens är inte regelrätt men kan förklaras som en följd av
ordlängdsbalansens påverkan (se J. Sahlgren NoB 18:61 ff.). En
annan möjlighet att förklara e-formen är att antaga, att bäckens
namn har varit *Hwĭn i avljudsförhållande till verbet. S. leden är
dike ‘(jord)vall’. Jfr SOH 1:139.
L ä g e n h e t e r:
† G a t e h u s e t 1818 Kb. — † T o m m a h u s e t 1818 Kb. F.
leden kan vara adj. tom. Den som bodde i huset karakteriseras i Kb
1818 som fattighjon. — † V e n e d i k e s h u s . Wenedigs hus 1783
Kb (Förslöv), Wenedigge hus 1786 ibm.
Verjesby . F.d. by. Upptages i Jb 1662 men har sedan
utgått ur jordeböckerna. Bestod enl. Jb 1662 av Backagården, Bjä-
ragården, Kyrkogården, Skorstensgården och Turagården. Enl.
Suhm NS 2 1: 168 och muntlig tradition har även Brödagården
ingått i byn. — verye 1517 Suhm NS 2 1: 168, Weryæ o. 1524
Krabbes Jb, y Værge, Vergis marck o. 1570 Lb 2 38: 17, 38:30,
Werrie 1574–1575 Räk, 1583–1584 Jb, 1611–1612 Jb, Wergethorp
1624 PR 1: 29, Wierie 1645–1646 Jb, Wergisbye 1651 Decjb. —
Werie, Werije 1662 Jb. — Verjessbye, Verjesbye 1667–1668 PR 2:
11, Weries by, Weriesby, Weriesbye 1670–1671 Jrp, Wärjesby
1694 Db, 1771 Kb (Barkåkra), Warjesby 1819 Kb (Förslöv), Ver-
jesby GIK. — Jb 1662 upptager fyra hela skattehemman och ett
helt kronohemman. — Som framgår av de äldre skrivningarna, är
formerna med -by en utvidgning av en äldre form Verje. Jfr även
Hellquist -by s. 67. F. leden i detta namn har väl urspr. varit en
form av väder ‘vind’ el. djurnamnet vädur; båda orden har i bjm.
fått uttalet . Med hänsyn till att djurnamn ofta förekommer som
f. led i hög-namn förefaller det senare alternativet sannolikast. S.
leden är troligen böjningsform av appellativet hög.
3 Århult , kallas även Ö v r e Å r h u 1 t för
att skilja bebyggelsen från Nedre Århult i Tåssjö sn, N. Äsbo hd,
122
3/4 uts. fr. (beteckning för nr 1, 2, Kam.-koll. 5/6 1917). — the tw
torp Arolt hether 1406 SDns 1:559, Arildthorp 1624 PR 1:29, Aa-
erholdt 1651 Decjb. — Århult 1674, Åhrhult 1713, Århult 1754,
Åhrhult 1783, Århult 1825, 1874 Jb. — Åhrhultt, Åårhult, Åhrhult,
Århult 1670–1671 Jrp, Århult 1767 Gillberg, Öf. Århult GIK, Öv.
Århult GS, Århull, Öv(re) Århult EK, BEK, Århult l956 Kb. — Jb
1662 upptager ett helt utsocknes frälsehemman (utan uppgift om
läge; lokaliserat med hjälp av Jb 1660 och Jb 1666). — F. leden är
gen. sg. av appellativet å (Falkman s. 98). Vattendraget som åsyf-
tas kommer från Övre Århult och följer sedan häradsgränsen sö-
derut. S. leden ör hult ‘liten skog, skogsdunge’.
IN: best. pl.: .
L ä g e n h e t e r:
B a c k a h u s. Backahuset 1818 Kb, Backahus EK. —
† B r o h u s e t . Broh. 1851 Kb. — B ä c k a h u s EK. —
L u n d s b o . 1818 Kb, GS, EK. Troligen efter torparen
Anders Lund, som år 1818 bodde i huset. — N o r d a l a .
EK. F. leden är väderstrecksbeteckningen nord. S. leden är pl. av
dal. Bebyggelsen är väl identisk med följande. — † N o r -
d a l a h u s (e t ). Nordalahus 1818, Nordalahuset 1822 Kb. — †
N o r d b ä c k s h u s (e t ). Nordbexhuset 1818, Nordbäckshus 1834
Kb. — U p p s a l a. Uppsala 1818, Upsalahuset 1822, Upsalahult
(!) 1851 Kb, Uppsala GS, EK. Uppkallelsenamn. — Å h u s .
Åhuset 1818 Kb, Åhus GS, EK. Troligen uppkallelsenamn. Huset
ligger i närheten av en obetydlig bäck. — † Ö s t r a H u 1 t 1818
Kb. Till hult ‘liten skog, skogsdunge’.
Önnersmölla . — Öddersmolle (!) 1651 Decjb. —
Öndersmölla 1674, Önnersmolla (!) 1713, Önnersmölla 1754, En-
nersmölla (!) 1783, Önnersmölla 1825, 1874 Jb. — ynders mölla,
Önnersmölla, Öndersmölla, Öndersmölle, Önders mölla 1670–
1671 Jrp, Önners Mölla 1767 Gillberg, Önnertsmöllan GIK, Ön-
nersmölla GS, EK, BEK, 1956 Kb. — År 1662 räknades troligen
gården som ett enfjärdedels utsocknes frälsehemman (Jb 1662 har
ingen uppgift om läge, och gården har ej varit möjlig att med full
säkerhet identifiera i Jb 1660 och Jb 1666). — F. leden är gen. av
mansnamnet Ønder, ett namn med utpräglat östdansk utbredning
(DGP I 2: 1612 f.). Namnet finns, i den äldre gen.-f. Ønda(r), i
Önnarp i
Förslövs sn (ovan s. 64). I Önnersmölla ingår en yngre form av
personnamnet med s-gen. och bevarat nominativ-r. Jfr DGP a.s.
och SkO A 18: 57. S. leden är mölla, här troligen i betydelsen ‘vat-
tenkvarn’. En vattenkvarn finns fortfarande vid gården.
1 1/8 uts. fr. 2 och 3 jordar kr
Namn som icke kunnat lokaliseras:
† Holgers mölla. Holgers Mölle o. 1570 Lb 2 38: 23.
† Håkans gård. Haagens Gaard 1651 Decjb. Gården har antag-
ligen legat i Vanstad.
† Kille mölla. Kille Mölla 1662 Jb (1/4 utsocknes frälsehem-
man). F. leden är kompositionsform av källa, bjm. .
† Tyges gård. hoss Tyges gaardt o. 1570 Lb 2 38: 5, Thygis
Gaard 1651 Decjb. F. leden är gen. av mansnamnet Tyke, en i-
omljudd f. av Tuki (DGP I 2:1480 ff.). Gården har antagligen legat
i Vanstad.
124
Hovs socken
Socknen är uppkallad efter kyrkbyn Hov, om vars namn se
nedan. T.o.m. år 1858 var den annex till Västra Karup, från år 1859
t.o.m. år 1961 till Båstad och därefter återigen till Västra Karup.
Den äldsta kända anteckningen om det tidigaste annexförhållandet
är från 1573 (Danske Kirkelove 2: 194).
Dejarp . — deyerop o. 1524 Krabbes Jb, i Dierp 1557 KB
88, hoss Darup (2 ggr) o. 1570 Lb 2 25: 13, 26: 12, Deyrup 1574–
1575 Räk, deerup 1579–1580 Räk, Dierup 1583–1584 Jb, 1611–
1612 Jb, dearp 1619–1620 Räk, Deerup 1624 PR 1:26, Dierup
1645–1646 Jb, Dearp 1651 Decjb. — Dyarph 1662, Deyarp, Deye-
rup 1674, Däijarp 1713, Dejarp 1754, Deyarp 1783, 1825, Dejarp
1874 Jb. — Deyerup, Dearpe Wånngh, Dearup 1670–1671 Jrp,
ned:, öfra dijarp 1684 Buhrmann, Deyarp 1694 Db, Dearp 1763
Kb, Däyarp 1767 Gillberg, Dearp GIK, Dejarp GS, EK, BEK, De-
arp 1951 Kb. — Jb 1662 upptager ett halvt skattehemman, ett helt
pantehemman (skatte) samt ett halvt kronohemman. — F. leden är
väl urspr. en svag f. av adj. digher ‘stor, vidsträckt’ (Haller s. 187,
Falkman s. 234; jfr DS 13: 152) el., mindre troligt, gen. av ett till
adjektivet bildat binamn (DGP II 1: 208, endast två bärare av nam-
net). Av Hovs tolv habitationer med namn på urspr. torp är visser-
ligen Dejarp inte den största (till arealen är Ingelstorp, Perstorp och
Segelstorp större och Troentorp i det närmaste lika stort, kameralt
var år 1662 Ingelstorp, Perstorp och Segelstorp större, Svenstorp,
Olastorp och Troentorp lika stora), men namnet kan ha kommit till
för att beteckna en motsats till de söder om Dejarp belägna,
obetydliga habitationerna Muggarp, Tinkarp och Skrigstorp. För-
lusten av det radikala r i ortnamn med urspr. digher i f. leden är en
ingalunda unik företeelse. Jfr NG 1:108, 1:124 (Deg(er)nes), SOÄ
8:180 (Degebo), SOÅ 17:68
(Degernäs), SOV 14:56 (Deglunden), DS 10: 502 (Dejsten) samt
de skånska Degeberga, Gärds hd1 (i Deyeberga sochn 1348 avskr.,
in Deebiarhæ 1379 avskr., uttal ), Degeberga, Genarps sn,
Bara hd (deyebierigh 1624, uttal ) samt Dejebäck, bäck
och gård i Ljungby, Riseberga sn, N. Åsbo hd (uttal ,
). Som framgår av exemplen, kan för Dejarps vidkommande
dissimilation endast ha spelat en obetydlig roll vid r-bortfallet.
Skrivningarna med j återspeglar troligen ett äldre (alternativt?)
uttal. Jfr uttalen och för de troligen etymolo-
giskt identiska Segelstorp i Grevie sn (ovan s. 79) och Hovs sn
(nedan s. 133). S. leden är urspr. torp ‘nybygge’. — I byns norra
del ligger det lilla fiskeläget K a t t v i k (till större delen dock be-
läget på Troentorps ägor) . Kattwijk 1714 J. Meyers strandre-
kognoscering (om bukten), Kattvik GIK, GS, EK, 1951 Kb. F. le-
den är enl. Haller s. 185 ett appellativ kav n. Ordet anses a.s., i an-
slutning till Rietz, ha innebörden ‘havsdjup, bråddjupt ställe’. Detta
stämmer visserligen bra med förhållandena på platsen, men bety-
delsen är, som L. Hellberg OUÅ 1944: 40 ff. påpekat, dåligt be-
lagd. Det kan tilläggas, att LAL:s samlingar inte har någon upp-
teckning med denna innebörd av ordet. Jfr även Ståhle -inge s. 293
ff. och L. Moberg OUÅ 1951:16. Som Hellberg a.s. visat, är
grundbetydelsen av k(v)av ‘kvävning’, och det är troligen denna
betydelse som föreligger i en del av honom undersökta sjönamn på
K(v)av-. För Kattviks vidkommande passar emellertid inte denna
innebörd: viken är djup och öppen. Möjligen kan f. leden vara ett
ord svarande mot da. kave ‘snö- el. regnby, vindstöt’ (ODS). Jfr
OGB 8: 127. Skrivningarna med Katt- beror på anknytning till
denna speciellt i naturnamn ofta förekommande f. led. Se t.ex.
OGB 18: 158 och där anförd litt. samt W. Kaspers ZfN 13: 213 ff.
S. leden är sannolikt appellativet vik, vars slutljudande g < k har
försvagats och fallit (jfr naturnamnet Fågelvik, Ingelstorps by,
Hovs sn, som uttalas ).
IN: best. pl.: .
5 2/3 sk. (beteckning för nr 1, 2, Kam.-koll. 5/6 1917). 6 5/8 sk.
(beteckning för nr 3, 4, Kam.-koll. 5/6 1917). 1 Se SvU art. Degeberga.
126
H e m m a n s d e 1 a r:
G u d m u n d s (å nr 5). Troligen efter Gudmund Pers-
son, en f.d. ägare, f. 1756. — K o c k a g å r d el.
K o c k a s t ä l l e t el. K o c k e n s i D e j a r p -
(å nr 5). Till ett släktnamn Kock. Den siste ägaren med
detta namn var Per Kock, f. 1734. I namnvarianten Kockastället är
s. leden best. f. sg. av bjm. ‘mindre el. medelstor bondgård’.
— K r å k e-P e r e n s (å nr 6). Namnet troligen
från 1800-talet.
L ä g e n h e t e r:
† B o l l w i g s h u s . Bollwigs Hus 1819 Lmh. Till ett släkt-
namn Bollwig. — D e j a r p s m ö l l a el. K a t t -
v i k s m ö l l a n (å nuvarande nr 7; f.d. vattenkvarn).
— M ö l l e g å r d e n (=nuvarande nr 7). Här har fun-
nits en vattenkvarn vid den s.k. Möllebäcken. — † S k r ä d d a r e -
h u s e t 1820 Lmh.
Haga . — Haffwe 1522 Jb Pb 500: 19, Haffue o. 1524
Krabbes Jb, i Hafue 1557 KB 88, haffue 1574–1575 Räk, Haffue
1583–1584 Jb, Haue 1611–1612 Jb, Haffue 1624 PR 1:26, 1645–
1646 Jb, 1651 Decjb. — Hafwä, Haffue gårdh 1662, Haga, Hafwa
1674, Hafwa 1713, Haga 1754–1874 Jb. — hafwa, Haga, Haufwa,
Haffwa 1670–1671 Jrp, haga 1694 Db, Haga 1767 Gillberg, GIK,
GS, EK, BEK, 1951 Kb. — Jb 1662 upptager två hela pantehem-
man (skatte) och ett halvt kronohemman. — Namnet är en böj-
ningsform av hage, bjm. , ‘inhägnad mark, betesmark’
(Falkmans. 44).
IN: best. pl.: .
3 93/256 sk. (urspr. 3/8 mtl; 3/256 mtl överförda till det nybilda-
de nr 5, Kam.-koll 3/11 1916). 4 25/64 sk. (urspr. 1/2 mtl; 7/64 mtl
överförda till det nybildade nr 5, Kam.-koll. 3/11 1916. — Beteck-
ning för nr 1, 2, Kam.-koll. 3/11 1916). 5 31/256 sk. (bildat av
3/256 mtl av nr 3 och 7/64 mtl av nr 4, Kam.-koll. 3/11 1916).
H e m m a n s d e1:
Å k e s g å r d (byggnaderna nu rivna; å nr 5). Efter
en ägare under andra hälften av 1800-talet vid namn Åke Anders-
son.
F ö r s v u n n e t g å r d n a m n:
† K r o n o b o l e t. Crone Bohlet 1670–1671 Jrp.
Hallavara , - . — Hallevorde o. 1524 Krabbes Jb,
hellworde (!) 1574–1575 Räk, halleuort, hallevore 1579–1580 Räk,
Halleuord 1583–1584 Jb, Halleuor 1611–1612 Jb, Hellevarre 1624
PR 1:26, Halleuarre 1645–1646 Jb, Halleuare 1651 Decjb. — Halle
Ware 1662, Hallefware, Halleware 1674, Hwaralle (!), Hallewara
1713, Hallawara 1754, Hallavara 1783, 1825, Hallawara 1874 Jb.
— Hallevvare, Hallware, Hallawara 1670–1671 Jrp, Hallewara
1700 Db, Hallawara 1767 Gillberg, Hallavara GIK, GS, EK, BEK,
1951 Kb. — Jb 1662 upptager ett helt skattehemman och tre hela
pantehemman (skatte). — F. leden är gen. pl. av hall ‘berg i da-
gen’, väl syftande på bergsområdet Hovs hallar, vid vilket byn
ligger (J. Sahlgren SvTÅ 1933:208). S. leden är appellativet vara
‘höglänt och stenig skogsmark’. Se SkO A 1: 77 och där anförd litt.
Jfr för de äldsta skrivningarna med o GdaGr 1: 142 f. och 223 ff.
Skriv- och dialektformernas vacklan mellan e och a i s. ledens
slutvokal kan återspegla en urspr. växling mellan nominativform
och oblik form. Jfr Varan nedan s. 175.
IN: best. pl.: .
3 och 4 vartdera 1/3 sk. 5 1/2 sk. 6 3/4 sk. (beteckning för nr 1,
2, Kam.-koll. 5/6 1917).
H e m m a n s d e l a r:
C l a u s a g å r d (å nr 3). Namnet troligen från
1600-talet el. början av 1700-talet. — C 1 e m e n t s (å nr
5). Mansnamnet Clement uttalas på bjm. . Jfr DGP I 1: 759
ff. Gårdnamnet är troligen från 1600-talet el. början av 1700-talet.
— D a l a s t ä l l e t (byggnaderna sedan länge rivna;
å nr 3?). Har legat vid Hallavara dal. S. leden är best. f. sg. av bjm.
. ‘mindre el. medelstor bondgård’. — H ä s s 1 e g å r d e n
(å nr 4). Vid gården låg förr ett hässle ‘hassel-
dunge’.
Hillarp . — Hyllerop, Hillerop o. 1524 Krabbes Jb, hylle-
rup 1574–1575 Räk, Hillerup 1583–1584 Jb, i Hildrup 1594 Bjäre
byordning s. 51 avskr. 1664, Hillerup 1611–1612 Jb, 1624 PR
128
1:26, 1645–1646 Jb, Hillerup, Hillerp 1651 Decjb. — Hilleruph,
Hillarp 1662, Hillerup, Hilleruph, Hillerop 1674, Hillarp 1713–
1874 Jb. — Hillarp, Hiellerup, Hillarup 1670–1671 Jrp, Hillarp
1767 Gillberg, GIK, GS, EK, BEK, 1951 Kb. — Jb 1662 upptager
ett helt pantehemman (skatte) och ett halvt utsocknes frälsehem-
man. — F. leden är troligen fsk. gen. *Hilda av ett mansnamn
*Hildi Se DGP I 1: 565, DS 3: 138, Lundgren-Brate s. 101 och
Haller s. 186. S. leden är urspr. torp ‘nybygge’. — Den bebyggda
utmarken till Hillarp m.fl. byar kallas R å l e d . Prep.: i. Jfr
naturnamnet Stora Råleslätten 1811 Lmh. F. leden är rå ‘rå- el.
gränsmärke’. S. leden är led ‘grind’.
IN: best. pl.: .
1 1/3 uts. fr. 4 2/3 sk. (beteckning för nr 2, 3, Kam.-koll. 5/6
1917).
H e m m a n s d e l a r:
H i l l a r p s g å r d a r n a (på den gamla by-
platsen)
L ä g e n h e t e r:
† H i l l a r p s h u s. Hillarps Hus 1811 Kb. — I s b e r g s h u s
(å nr 4). BEK. Efter Ola Isberg, f. 1773.
Hov . — in par. Haafh 1392 Rep 1: 3875 (SRP 2639), ?Hoffs
godz och gård 1458 Rep 2:864–865 avskr. 1693, i Hoff 1470 Rep
2:2770 (s. 191), ?i Hoff 1475 Rep 2:3607, Hoff 1499 Rep 2:8957
(s. 224) avskr. 1531, i Hoff i Hoff sogn 1510-t. Pb 81: 4 avskr. o.
1650, Hoff o. 1524 Krabbes Jb, How Sognn, Houffs wong, houff,
Carups och hoffs sognir o. 1570 Lb 2 25: 4, 25: 13, 26:16, 28:18 f.,
Hoffs fierding 1574–1575 Räk, Hoff, Houffs fiering 1583–1584 Jb,
Hoff (2 ggr), Houff o. 1590 CS 23, 30, Houffs Sogenn o. 1590
FortGeistlG, Houff 1611–1612 Jb, How o. 1620 VisLSt 92, How
Sogen 1624 PR 1: 26, Hou (2 ggr) 1636 VisLSt 93 f., How Sogen
Och Bye, Houff Sogen 1645–1646 Jb, Houff (Sougen), Hoff 1651
Decjb, Houff 1656 Berntsen. — Hååff, Håff Sochn 1662, Håffz
Sochn, Hoffz Sockenn, Håfz by 1674, Houf Sochn, Houfz by 1713,
Håuf (Sochn) 1754, Houf (Sochn) 1783, Houf (Socken) 1825,
Houf, Houfs Socken 1874 Jb. — hoff, Houff, Hoff 1670–1671 Jrp,
hau (!) 1684 Buhrmann, Haufs Sokn och By 1767 Gillberg, Houf
GIK, Hov GS,
EK, BEK, 1951 Kb. — Jb 1662 upptager ett halvt skattehemman
samt ett halvt och ett enfjärdedels kronohemman. — Namnet är
obest. f. av appellativet hov, vilket troligen urspr. har betytt ‘för-
höjning, liten hög’ (se Hald s. 224 och I. Lundahl NoB 43: 141)
och senare har fått betydelsen ‘hedniskt tempel, större gård etc.’. I
betydelsen ‘tempel’ är appellativet inte säkert belagt i fön., men det
har antagits ingå i en del ortnamn (se t.ex. SOH 1: 68 och Ståhle
-inge s. 369 och 429). Gravhögarna, bautastenarna och domarring-
en vid Hovs kyrka talar för att byn har varit ett gammalt kultcent-
rum, varför det förefaller rimligt att antaga, att det här är fråga om
ett kultnamn. Se ovan s. 22, Haller s. 185 f. och K. G. Ljunggren
Hallands historia 2: 1055.
IN: , - , - , - .
1 1/3 sk. 2 P r ä s t g å r d e n 1/3 kr. Var annex-
hemman åt pastor i Karup men blev, sedan enl. Kungl. Maj:ts brev
8/4 1859 Hovs och Båstads socknar kom att utgöra ett pastorat,
annexhemman åt kyrkoherden i Hov och Båstad. Fr.o.m. år 1962
löneboställe tillhörigt Västra Karups pastorat. Präste gårdenn
1670–1671 Jrp. 3 3/8 sk.
H e m m a n s d e l:
L a d u g å r d s h u v u d (å nr 3). Urspr. namnet på
en höjd vid gården.
L ä g e n h e t e r:
† B u g g e h u s e t (Hovs utmark). Bogge huset 1771 Lmh. F.
leden är mansnamnet Bugge. Jfr Bugges, hemmansdel i Glimmin-
ge, Västra Karups sn, nedan s. 158. — † H o v s h u s. Houfz hus
1821 Kb. — † R a m b e r g s h u s (Hovs utmark). 1771 Lmh.
Till släktnamnet Ramberg. — † R y t t a r e h u s (Hovs utmark).
1771 Lmh. — † R y t t a r e t o r p e t (väl=Ryttarehus; i Hovs ut-
mark). 1811 Lmh. — † S k o m a k a r e h u s e t (Hovs fälads-
mark). 1816 Lmh. — † S m e d e n s h u s (Hovs utmark). 1771
Lmh. — † W i t t b o m s h u s (Hovs utmark). 1771 Lmh. Till
släktnamnet Wittbom.
F ö r s v u n n e t g å r d n a m n:
† D e g n e g å r d e n. Degne gaardenn o. 1570 Lb 2 26:16. F.
leden är yrkesbenämningen degn ‘klockare’.
130
Ingelstorp , - . — Ingelstorp o. 1524 Krabbes Jb,
y, i Jngelstorp o. 1570 Lb 2 25: 26, 26: 5, Ingelstorp, Enngelstorp
1574–1575 Räk, Ingillstorp 1583–1584 Jb, Ingellstrup 1611–1612
Jb, Ingellstorp 1624 PR 1:26, Ingelstrup 1645–1646 Jb, Ingelstorp
1651 Decjb. — Ingellstorph, Ingelsstorph 1662, Ingelstorph, Ing-
elstorp, Ingrestorph (!) 1674, Ingellstorp, Ingelstorp 1713, Ingels-
torp 1754–1874 Jb. — Ingelstrup, Ingelstorp, Ingellstrup, Ingells-
torp 1670–1671 Jrp, Ingelstorp 1697 Db, 1767 Gillberg, GIK, GS,
EK, BEK, 1951 Kb. — Jb 1662 upptager ett helt och ett enfjärde-
dels skattehemman samt tre hela pantehemman (skatte). — F. leden
är gen. av mansnamnet Ingiald el., mindre troligt, Ingwald el. Ing-
ulf (DGP I 1: 619 ff. och 639, Falkman s. 145 f., Haller s. 187; jfr
SkO A 18: 63). S. leden är torp ‘nybygge’.
IN: best. pl.: .
3 1/2 sk. 4 2/3 sk. 5 3/8 sk. 6 ett torp sk. Har i jordeböckerna
förut upptagits under nr 2. 7 A s p a r n a en jord kr. Asper-
ne 1874 Jb; Asparne EK, Asperne, en jord; kallas Asparna BEK,
Asparna, Asparne 1951 Kb. 8 2/3 sk. (beteckning för nr 1, 2, Kam.-
koll. 5/6 1917).
H e m m a n s d e l a r:
A n d e r s g å r d el. A n d e r s J ö n s’ -
(å nr 8). Troligen efter Anders Jönsson, en f.d. ägare, f.
1734. — B j ö r n s g å r d e n (å nr 3). Troligen efter
skepparen Björn Tullasson, en f.d. ägare, nämnd i Mtl 1783 och
1808. — B o l a g å r d (å nr 8). Boeled (under Ingels-
torp) 1645–1646 Jb, Bohss (!) bygge 1662 Jb (i Jb 1660 och 1666:
Bohls). F. leden är väl gen. pl. av ett inbyggarnamn, bildat till ett
äldre enkelt namn Bolet, vilket med all sannolikhet syftar på att
gården tidigare var kyrkobol (Jb 1662). Annorlunda Haller s. 188.
— D a l e n (å nr 5). GIK, GS, EK, BEK, 1951 Kb. Vid
Ingelstorps dal. — T y g a g å r d (å nr 4). F. leden är
gen. av mansnamnet Tyke, en sidoform till Tuki (DGP I 2: 1480 fl.,
Haller s. 188). — Ö r n a g å r d (å nr 3). Jens Ornes
gaardtt i Jngelstorp o. 1570 Lb 2 26: 5, Örnagård EK, BEK. Som
framgår av belägget från Lb, har gården troligen sitt namn av ett
tillnamn Orne. Formerna med Örn- är en senare »försköning». An-
norlunda Haller s. 188.
L ä g e n h e t e r:
H a g a t o r p (å nr 4). EK, BEK, 1951 Kb. — I n g e l s t o r p s
m ö l l a (vattenkvarn å nr 4). — † I n g e l s -
t o r p s h u s . Ingelstorps Hus 1821 Kb.
Karragård el. K ä r r a g å r d a . — Kyers gaardtt o.
1524 Krabbes Jb, Kieregaardt 1583–1584 Jb, 1594 KB 259, Kier-
gaard 1608 KB 760, Kierregaardt 1611–1612 Jb, Kierre Gaard
1645–1646 Jb, Kieregaarde, Kiæregaarde 1651 Decjb. — Kiärre-
gårdh, Kierregådh (!) 1662, Kierregården 1674, Kiärregården 1713,
Kierragårda, Kiärragårda 1754, Kiärragård, Kierragårda 1783, Ki-
ärragård 1825, Kärragården, Kärragård 1874 Jb. — Kierregårda,
Kierregård, Kiärregården 1670–1671 Jrp, Kerr·gåla 1684 Buhr-
mann, Kiäragåra 1709 Kb, Kierragården 1767 Gillberg, Kärragår-
den GIK, GS, EK, BEK, 1951 Kb. — Jb 1662 upptager ett tvåtred-
jedels kronohemman samt ett helt utsocknes frälsehemman. — F.
leden är gen., urspr. kanske sg. (se belägget från 1524), senare pl.,
av kärr. Vid bäcken, som rinner genom byn, är det fortfarande
sumpigt. S. leden är urspr. sg., senare p1., av gård.
(3 1/2 kr. Har varit boställe åt löjtnanten vid Bjäre hds skvadron
av Skånska husarreg., senare boställe åt fanjunkaren vid Norra
Åsbo komp. av Norra skånska infanterireg. Enl. Kam.-koll. 1/12
1930 skall fastigheten, tillsammans med Ängalag nr 8, benämnas
Ängalag nr 25.) 4 1/2 uts. fr. (beteckning för nr 1, 2, Kam.-koll. 5/6
1917).
H e m m a n s d e 1:
E r 1 a n d s g å r d . Troligen efter Erland Mårtens-
son, en f.d. ägare, f. 1810.
L ä g e n h e t:
† F l y h u s (e t). Flyhuset 1793, Flyhus 1798 Kb. F. leden är di-
alektordet fly n. ‘kärrmark’.
1 Muggarp , 1/8 uts. fr. — Mogarp 1651
Decjb. — Wag (!) 1662, Muggerop 1674, Muggarp 1713, 1754,
Myggarp 1783, 1825, Muggarp 1874 Jb. — Moggerup, Muggarp,
Mugarp, Mugorup 1670–1671 Jrp, Muggarp 1694 Db, Måggarp
1698 Kb,
132
Muggarp 1767 Gillberg, Myggarp GS, EK, BEK, Muggarp 1951
Kb. — Jb 1662 upptager ett enfjärdedels utsocknes frälsehemman.
— F. leden är oviss. Den kan vara fsk. gen. *Mugga av det i fsv.
men ej i fda. påträffade manstillnamnet Muggi; se Hellquist Xen-
Lid s. 89. Eftersom Muggarp ligger på relativt vattensjuk mark, kan
man i stället för till det svagt dokumenterade personnamnet ankny-
ta till dialektordet mugg m. el. f. ‘fukt, mögel’ (Rietz — belägg
bl.a. från Skåne —, SAOB, Hellquist EO art. mögel; jfr ODS och
Torp NEO). Det har dock inte varit möjligt att avgöra om ordet har
haft a som kompositionsfog i sydsv. dial. S. leden är urspr. torp
‘nybygge’.
Olastorp , - . — ?i Olstorp 1505 Rep 2: 10328,2
Olestorp o. 1524 Krabbes Jb, Ollufstorp 1574–1575 Räk, Oluffs-
torp 1583–1584 Jb, Øellstrup (!), Oluffstrup 1611–1612 Jb. Oles-
torp 1624 PR 1: 26, Oluffstrup, Olstrup 1645–1646 Jb, Olestorp
1651 Decjb. — Olstorp, Olsstorph 1662, Olastorph, Ohlestorp
1674, Ohlstorp 1713, Olastorp 1754–1874 Jb. — Olstrup, Ollstorp,
Oluffstorp 1670–1671 Jrp, olastorp 1684 Buhrmann, Olastorp,
Olufstorp 1694 Db, Olastorp 1767 Gillberg, GIK, EK, BEK, 1951
Kb. — Jb 1662 upptager ett helt skattehemman och ett helt pante-
hemman (skatte). — F. leden är gen. av mansnamnet Olaf>Ola; se
Falkman s. 161 f., DGP I 2: 1022 ff. och Haller
s. 187. S. leden är torp ‘nybygge’.
IN: best. pl.: .
1 2/3 sk. 2 1/2 sk.
H e m m a n s d e l:
O l a s t o r p s m ö l la (vattenkvarn å nr 2).
Olastorp mölla 1730 Kb (Västra Karup).
Perstorp , . — perstorp o. 1524 Krabbes Jb,
Perstorp wong, Perstorpe wong, y Perstorp o. 1570 Lb 2 25: 12 ff.,
25: 28, Perstrup 1574–1575 Räk, Perstorp 1579–1580 Räk, Peders-
torp 1583–1584 Jb, Pederstrup 1611–1612 Jb, Pederstorp 1624 PR
1: 26, Perstrup, Pederstrup 1645–1646 Jb, Pederstorp 1651 Decjb.
— Pärsstorph, Pärsstorpe Jordh 1662, Pehrstorp, Pehrstorph 2 Belägget kan även avse Olstorp i Förslövs sn (ovan s. 57).
1674, Pärstorp 1713, 1754, Perstorp 1783, Pärstorp 1825, Perstorp
1874 Jb. — Pärstrup, Peerstrup, Perstrup, Perstorp, Persstorp,
Pärsstorpa Wång, Peerstorpa Wånngh 1670–1671 Jrp, Pehrstorp,
Pärstorp 1694 Db, Pärstorp 1767 Gillberg, Perstorp GIK, GS, EK,
BEK, 1951 Kb. — Jb 1662 upptager två hela pantehemman (skat-
te), ett tvåtredjedels kronohemman samt ett tvåtredjedels utsocknes
frälsehemman (utan uppgift om läge; lokaliserat med hjälp av Jb
1660). — F. leden är gen. av mansnamnet Peter (DGP I 2:1089 ff.,
Falkman s. 164, Haller s. 186), äldre bjm. . S. leden är torp
‘nybygge’. — Den bebyggda utmarken till Perstorps by kallas
P e r s t o r p s g a t a .
IN: best. pl.: .
1 3/8 sk. 2 1/3 sk. 3 3/8 sk. 4 och 5 vartdera 1/4 sk.
L ä g e n h e t e r:
† P a l m e n s h u s 1838 Lmh. F. leden är gen. av ett släkt- el.
binamn Palm(en). — † P e r s t o r p s h u s 1830 Kb.
Segelstorp , . — Seyelstorp o. 1524 Krabbes
Jb, i Seielstorp 1557 KB 88, sielstorp 1574–1575 Räk, Sielltorp
1583–1584 Jb, Siellstorp 1611–1612 Jb, Segelstorp 1624 PR 1:26,
Sielstrup 1645–1646 Jb, Seieltorp, Seiltorp 1651 Decjb. — Segel-
torph 1662, Segelstorph, Segelstorp, Sägelstorp 1674, Segelstorp,
Segellstorp 1713, Segelstorp 1754–1874 Jb. —Segelstorp, Segells-
torpa Wang, Segelltorpa Wang, Segelstrup, Segelsstorpa Wång
1670–1671 Jrp, Segeltorp 1684 Buhrmann, Segelstorp 1697 Db,
Seiltorp 1708 Db, Segelstorp 1767 Gillberg, GIK, GS, EK, BEK,
1951 Kb. — Jb 1662 upptager tre hela och ett halvt pantehemman
(samtliga skatte). — F. leden är väl urspr. gen. av mansnamnet
Sighulf (DGP I 2: 1228 — endast två belägg —, Haller s. 187). De
två uttalsformerna är svåra att förena med varandra. Den förra vari-
anten är upptecknad av Per Larsson 1900, den senare är den nu
allmänt brukade genuina formen. Under förutsättning att Larssons
uppteckning återspeglar ett genuint uttal, vilket att döma av de äld-
re skrivningarna inte förefaller orimligt, kan man kanske tänka sig
ljudutvecklingen så, att gen. -s:et fakultativt har fallit (jfr B. Hes-
selman NordKultur 3:353, Linde -sta s. 225, SkO A 18:45 och Hal-
ler a.s.). Efter bortfall av u och f har
134
vidare ljudföljden Sig(h)l- regelrätt utvecklats till -,3 som i
Larssons uppteckning, och därefter vidare till -. Jfr SOH 1: 48,
där f. leden i namnet Seglaberga (1201–1223 skrivet Sicleberch)
uppges uttalas både - och -. Jfr även Segelstorp i Grevie
sn (ovan s. 79). S. leden är torp ‘nybygge’.
In: , - ; pl. =, best. .
3 1/4 sk. 4 1/2 sk. 7 1/2 sk. (beteckning för nr 1, 2, Kam.-koll.
5/6 1917). 8 1/2 sk. (beteckning för nr 5, 6, Kam.-koll. 5/6 1917).
H e m m a n s d e l a r:
A x e l s g å r d (å nr 4). Troligen efter skepparen
Axel Nilsson, en f.d. ägare, f. 1744. — B u r a g å r d e n -
el. B u r e n (å nr 7). Till ägonamnet Buren 1843 Lmh.
Annorlunda Haller s. 188. — H a l l a g å r d e n el.
H a l l a g å r d a r n a (å nr 3). Hallagården BEK.
Efter en ägare på 1800-talet vid namn Bengt Hall. — K j e l l s -
g å r d (å nr 7). Troligen efter en person som arrenderade
gården något före mitten av 1800-talet. — N o r r e g å r d e n -
el. N o r r e g å r d a r n a (å nr 8, i norra delen
av byn). Norregården BEK. — N y g å r d (å nr 4). BEK.
— P u r r a g å r d e n (å nr 7; byggnaderna nu rivna).
I f. leden ingår samma stam purr- som finns i sydsv. dial. purra
‘yvig buske, förkrympt, buskliknande träd’ (SAOB) och adj. purrig
‘risig (om träd och buskar), rufsig (om hår)’ (SAOB). F. leden kan
antingen vara gen. p1. av det ovan nämnda substantiviska purra
(jfr SOSk 4:67), vilket stämmer bra med förhållandena på platsen,
el. troligare gen. av ett till stammen purr- bildat binamn (jfr Bjäre-
bygden 1962: 36 och OGB 3:210). Samma f. led bör ingå i Pur-
rarp, Skurups sn, Vemmenhögs hd, och Porrarp, Vittsjö sn, V.
Göinge hd. — S k å n i n g a g å r d e n el. S k å -
n i n g a g å r d a r n a (å nr 7). Skåningagården
EK, BEK. F. leden är gen. av binamnet Skåning. I Kb 1791 omtalas
en Nils Jönsson Skåning i Segelstorp (Haller s. 188 f.).
L ä g e n h e t:
† B r a s k e n s h u s 1824 Lmh. Troligen efter husar Brask, f.
1757. 3 Jfr att segel på bjm. uttalas .
1 Skrigstorp , - 1/4 sk. — Skrigistorp, Skriigstorp
o. 1570 Lb 2 25: 24, 26: 12, Skrigstorp 1583–1584 Jb, Skrigstrup
1611–1612 Jb, Skridstorp (!) 1624 PR 1:26, Schrigstrup 1645–
1646 Jb, Skridstorp 1651 Decjb. — Skrigztorph 1662, Skrigzstorp
1674, Skrigztorp 1713, Skrigstorp 1754–1874 Jb. —Skrigztorp,
Skrigstrup, Skrigzstrup, Skriegstorp, Skrestorp 1670–1671 Jrp,
Skrigstorp 1767 Gillberg, GIK, GS, EK, BEK, 1951 Kb. — Jb
1662 upptager ett enfjärdedels kronohemman. — F. leden kan vara
gen. av appellativet skrik, använt för att beteckna den dåliga jorden
i byn (se DS 4:356; jfr Falkman s. 224) el. begagnat som till namn
(ej belagt i fön.; jfr dock Lundgren-Brate s. 233, Lind Binamn sp.
333 och DS 4:203) S. leden är torp ‘nybygge’.
1 Skåvarp 1/3 sk. — ?i Skaberup 1511 ÆDA 3: 291
avskr. 1624, Skoberup 1583–1584 Jb, Sckuberup 1611–1612 Jb,
Schogerup 1615 Räk, Skubberup 1624 PR 1:26, Schubberup 1645–
1646 Jb, Skabberop 1651 Decjb. — Skogeruph 1662, Skogarp
1674, Skougarp 1713, Skåfwarp 1754, Skåfvarp 1783, 1825, Skåf-
warp 1874 Jb. — Skogerup, Skogarup 1670–1671 Jrp, Skofwarp
1694 Db, Skåfarp 1767 Gillherg, Skåfvarp GIK, Skåvarp GS, EK,
BEK, 1951 Kb. — Jb 1662 upptager ett halvt pantehemman (skat-
te). — F. leden kan vara fsk. gen. sg. skogha(r) av skogh, bjm.
, använt appellativt (Haller s. 185) el. ev. som personbinamn
(DGP Il 2: 984). Mindre troligt är, att mansnamnet Skoghi (DGP I
2: 1260, endast ett belägg) i gen. bildar f. leden. Formellt möjligt är
att i f. leden se fsk. gen. Skoba av manstillnamnet Skobe (DGP II
2:983, inga skånska belägg), sannolikt bildat till verbet skŏpa
‘hoppa, dansa (speciellt om barn och kreatur)’, vilket är belagt i
fda. (Kalkar art. skobe) samt i bl.a. halländska och småländska dial.
(Kalén Ordbok, Hedström s. 218). Jfr DGP a.s., Lundgren-Brate s.
232, SOV 11:38 och SOÄ 11:36. Betr. ljudutvecklingen jfr att me-
tallbenämningen koppar i Hov uttalas . Några topografiska
skäl till att i f. leden se ett till verbet skŏpa bildat vattendragsnamn
(se t.ex. SOÄ 19: 245) föreligger inte. De äldsta beläggen, vilka
med ett undantag skriver -b (b)-, kan synas stödja tanken att per-
sontillnamnet Skobe ingår i f. leden men är alltför unga för att vara
helt vittnesgilla. Huru-
136
vida Skåvarp i Sövde sn, Färs hd, är etymologiskt identiskt med
bjärenamnet är oklart. S. leden är urspr. torp ‘nybygge’.
IN: best. pl.: .
L ä g e n h e t:
† S k å v a r p s h u s. Skofvarpshus 1811 Kb.
Svenstorp . — i Suenstorp o. 1570 Lb 2 26:3, suen-
strup, suendstrup 1574–1575 Räk, Suenstorp 1583–1584 Jb, Suen-
strup 1624 PR 1: 26, Suendstrup 1645–1646 Jb, Suendstorp 1651
Decjb. — Swänstorph 1662, Swendstorp 1674, Swenstorp 1713,
1754, Svenstorp 1783, Svänstorp 1825, Swenstorp 1874 Jb. —
Swenstorp, Suennstorp, Suenstorpa Wång 1670–1671 Jrp,
Swänstorp 1694 Db, 1767 Gillberg, Svenstorp GIK, GS, EK, BEK,
1951 Kb. — Jb 1662 upptager två hela skattehemman. — F. leden
är gen. av mansnamnet Sven (Falkman s. 175, DGP I 2: 1315 ff.,
Haller s. 187). S. leden är torp ‘nybygge’.
IN: best. pl.: .
3 5/8 sk. 4 3/4 sk. (beteckning för nr 1, 2, Kam.-koll. 5/6 1917).
1 Tinkarp ett torp kr. Klockareboställe. — Tinkarph
1662, Tinckarp 1674–1825, Tinkarp 1874 Jb. — Klåckare bohlet
Tinkarp, Tincherup, Tinkerup 1670–1671 Jrp, Tinckarp 1767 Gill-
berg, Tinkarp EK, BEK, 1951 Kb. — Jb 1662 upptager ett enåtton-
dels kronohemman. — F. leden antas av Haller s. 187 vara ett per-
sonnamn. Ett mansnamn *Tinki är inte konstaterat i de nordiska
språken men har supponerats i de tre danska Tinkerup, Frederiks-
borg Amt. I DS 2: 12 antas tillnamnet stå i förbindelse med det
jylländska fågelnamnet tinke ‘strandlöpare’ el. med verbet tinke
‘klinga, ringa’. Det torde också föreligga i Tinkarp i Hälsingborgs
landsförsamling samt i det här behandlade namnet. S. leden är
urspr. torp ‘nybygge’.
Troentorp , . — i Truwendrvp, i Trowend-
rvp, i Truwentrvp 1470 Rep 2:2770 (s. 189, 190 och 192), Trond-
torp o. 1524 Krabbes Jb, thrunds torp 1574–1575 Räk, Trudstorp
(!) 1583–1584 Jb, Trundtorp 1611–1612 Jb, Thruethorp 1624 PR 1:
26, Thruntorp 1645–1646 Jb, Thruindtorp 1651 Decjb.
— Troentorph 1662, Troentorp, Troentorph 1674, Troentorp 1713–
1874 Jb. — Trontorp, Troentorp, Trundtorp, Troenntorpa Wang,
Trouenntorpa Wång, Trowentorp 1670–1671 Jrp, trogentorp 1684
Buhrmann, Troentorp 1694 Db, 1767 Gillberg, GIK, GS, EK,
BEK, 1951 Kb. — Jb 1662 upptager ett helt skattehemman och ett
helt pantehemman (skatte). — F. leden är gen. av kvinnonamnet
Thrugun (DGP I 2:1432 f., Haller s. 187). S. leden är torp ‘nybyg-
ge’. — Beträffande det delvis inom byns gränser belägna fiskeläget
K a t t v i k se under Dejarp (ovan s. 125).
IN: best. pl.: .
1 3/4 sk. 2 2/3 sk.
H e m m a n s d e l:
E b b e s g å r d (å nr 1). Troligen efter Ebbe Nilsson,
en f.d. ägare, f. 1802.
L ä g e n h e t:
† T u a h u s 1786 Lmh. F. leden är gen. av mansnamnet Tue,
som har utvecklats ur Tuvi (DGP I 2:1495 ff.).
3 Vråen 1/2 sk. (beteckning för nr 1, 2, Kam.-koll. 5/6
1917). — Wraen o. 1524 Krabbes Jb, Wraam 1579–1580 Räk,
Wraaen 1583–1584 Jb, Wraenn 1611–1612 Jb, Waren (!) 1645–
1646 Jb, Wraaen 1651 Decjb. — Wråån 1662, Wråen 1674, Wrån
1713, Wråen 1754–1825, Vråen 1874 Jb. — Wråen, Wråån, Wrån
1670–1671 Jrp, wrån 1684 Buhrmann, Wråen 1767 Gillberg, Vrå-
en GIK, GS, EK, BEK, 1951 Kb. — Jb 1662 upptager ett halvt
skattehemman. — Namnet är best. f. sg. av vrå, här använt för att
beteckna, att platsen ligger avlägset i ett hörn el. en vrå av socknen
(DS 3:LXVI, Haller s. 185).
L ä g e n h e t e r:
† M å r t e n K o c k s h u s 1817 Lmh. — † P r o s t i n n a n s
h u s 1817 Lmh. — † V r å e n s h u s. Vråens hus 1827 Kb.
Ängalag . — Engle o. 1524 Krabbes Jb, hoss Engela o.
1570 Lb 2 26: 13, Engle 1574–1575 Räk, Enngilla 1579–1580 Räk,
Engle 1583–1584 Jb, Enngle 1611–1612 Jb, Engeleu 1624 PR
1:26, Engelaw 1645–1646 Jb, Engelaw, Enngelaw 1651 Decjb. —
138
Engelagh, Englagh 1662, Engelagh, Ängelagh 1674, Engelagh
1713, Engelag 1754, 1783, Engalag 1825, Engalag, Ängalag, En-
gelag 1874 Jb. — Engelagh, Engela, Engelaff, Engelöfs wånger
1670–1671 Jrp, eng·la 1684 Buhrmann, Engelag 1767 Gillberg,
Engala 1772 Kb, Engalag GIK, Ängalag GS, EK, BEK, Engalag
1951 Kb. — Jb 1662 upptager ett helt skattehemman, ett entredje-
dels och tre enfjärdedels kronohemman samt ett enåttondels ut-
socknes frälsehemman. — F. leden är kompositionsform av appel-
lativet äng. S. leden är oklar. Den har av K. G. Ljunggren SOÅ
1946–1948:55 f. med tvekan föreslagits vara appellativet hälla
‘berghäll’, i sydsv. dial. ‘sluttning’ (även andra tolkningsmöjlighe-
ter antydes). Förslaget stämmer väl med Ängalags topografi och
går även att förena med de äldre skrivningarna, medan däremot
dialektuttalet lägger vissa hinder i vägen, både när det gäller sista
stavelsens bitryck (påpekat av Ljunggren a.s.) och vokalkvalitet;
bådadera talar snarast för att s. leden urspr. är appellativet lada
(förslag av dr I. Ingers, återgivet av Ljunggren a.s.). En annan möj-
lighet, vilken också stämmer med dialektuttalet, är, som docent S.
Benson muntligt påpekat, att namnet är en sammansättning änga-
lag n. ‘vångalag, gärdeslag (sammanslutning av byar el. gårdar
vilkas vångar gränsar till varandra och ligger inom gemensam häg-
nad; jfr SAOB art. gärdeslag)’. Ordet är belagt i SAOB:s excerpt-
samling i en skånsk handling från 1756.
IN: best. pl.: .
1 3/8 sk. 4 1/3 sk. 5 1/4 sk. 6 N y g å r d 1/8 uts. fr. 7
B j ä r v a l l en jord kr. Bjärwall 1874 Jb; Björnvall BEK. (8 5/8 kr.
Har varit boställe åt löjtnanten vid Bjäre hds skvadron av Skånska
husarreg.; senare boställe åt fanjunkaren vid Norra Åsbo komp. av
Norra skånska infanterireg. Beteckning för nr 2, 3, Kam.-koll. 5/6
1917. Tillsammans med Kärragård nr 3 benämnt Ängalag nr 25,
Kam.-koll. 1/12 1930, varom se följande Jb-nr.) 25 1 1/8 uts. fr.
(beteckning för 5/8 mtl Ängalag nr 8 och 1/2 mtl nr 3 Kärragård,
vilka genom beslut av ägodelningsdomaren i Södra Åsbo och Bjäre
hds domsaga 4/8 1930 sammanlagts, Kam.-koll. 1/12 1930. Tidiga-
re kr.; försålt och omfört till uts. fr., köpekontrakt 26/2 1932).
H e m m a n s d e l a r:
P l a n t a h a g e n (å nr 1). Plantahagen GIK, GS,
EK, Planthagen BEK, Plantahagen 1951 Kb. Kanske identisk med
en av de »3:ne wackra Planter hagar af ung bokeskog» i Hovs sn,
som omnämnes av Gillberg s. 306. Nu finns ingen skog vid gården.
— S e n a p s g å r d e n (å nr 5). Har enl. Haller s.
188 fått sitt namn av att det förr odlades senap på den ganska stora
gårdsplanen. — Ä n g a l a g g å r d e n (å nr 1).
L ä g e n h e t e r:
A l m h y d d a n (å nr 1). EK, BEK. — † H a g m a n s h u s
1820 Lmh. — R y e t (vid gränsen mot Västra Karup). Ryett,
Ryet 1749, Ryet 1802 Kb. Namnet är best. f. sg. av ry(d) n.
i dess dialektala betydelse ‘skoglös mark, ljungmark’. —
† Ä n g a l a g s h u s . Engalagshus 1811 Kb.
Namn som icke kunnat lokaliseras:
† Bjärsåker. byerssager o. 1524 Krabbes Jb. F. leden är gen. sg.
av den brutna sidoformen till berg, bjm. .
140
Rebbelberga socken
Socknen omfattar en enda by. Den var tidigare annex till Bar-
kåkra. Den äldsta kända notisen härom är från 1564 (Tyge As-
mundsens ordinationslängd, K 5, Uppsala universitetsbibliotek).
Sedan år 1962 är socknen annex till Ängelholm.
5 Errarp 1/8 uts. fr. Tillhörde förut Barkåkra sn; fr.o.m. år 1886
fört till Rebbelberga sn, kungl. brev 2/10 1885. — Errarp 1874 Jb.
— Ärrarp EK, BEK, Errarp 1948 Kb. — Se beträffande tolkning
etc. Errarp i Barkåkra sn (ovan s. 29).
1 Månstorp 1/8 uts. fr. En farm; består av uts. 1/8 mtl
av nr 18 Rebbelberga, kungl. brev 19/2 1810. — Farmen Månstorp
1825, Månstorp 1874 Jb. — Månstorps farm 1809 Lmh, Månstorp
1812 Kb, 1821 Stjernswärd s. 46, GS, EK, BEK, 1948 Kb. — Sä-
kerligen uppkallelse efter Månstorps kungsgård i Oxie hd, där
Stjernswärd föddes (jfr I. Ingers Bjärebygden 1958: 34).
L ä g e n h e t e r:
A b r a h a m s h u s e t (nu rivet). — † M å n s -
t o r p s h u s . Manstorps hus (!) 1854 Kb.
1 Osbyholm 2/3 uts. fr. En farm; består av uts. 2/3
mtl nr 16 Rebbelberga, kungl. brev 19/2 1810. — Farmen Ousby-
holm 1825, Ousbyholm 1874 Jb. — Osbyholms farm 1809 Lmh,
Ousbyholm 1812 Kb, 1821 Stjernswärd s. 46, Osbyholm GS, EK,
BEK, Stora, Lilla Osbyholm 1948 Kb. — Troligtvis uppkallelse
efter Osbyholms herrgård i Hörby sn, Frosta hd. Uttalet med i
första stavelsen beror väl på anknytning till Ysby sn i Höks hd (I.
Ingers Bjärebygden 1958:34).
Rebbelberga . — i Reblebyærghæ By 1430 Rep 1:
6437, i Rebelbergh, i Rebbelbergh 1470 Rep 2:2770 (s. 191, 193),
Reuelbiergh 1499 Rep 2:8957 (s. 224) avskr. 1531, rewelbyerg o.
1524 Krabbes Jb, Reffuelbierg sognesteffne 1548 ÆDA 4: 312
avskr. 1555, Remmelberig (!) 1552 KB 166, Rebelberg 1568
MonHistDan 2: 1 329, Rebelbiergh Sognn, y Rebelbierge (wong)
o. 1570 Lb 2 36:11, 37:17 f., 37: 19, Rebelbierge 1574–1575 Räk,
vdj Rebelbierg ÆDA 4:297 avskr. 1577, Rebelbierg 1583–1584 Jb,
Reffuelbierg, Reffuelbiergh (2 ggr), Rebelbiergh, Rebelbierg o.
1590 CS 23, 30, i ribbelbierg o. 1590 FortGeistlG, Ribbelberigh
1594 Bjäre byordning s. 51 avskr. 1664, Relbierg (!) 1611–1612
Jb, Rebelbierg o. 1620 VisLSt 93, Rebelbierigh (2 ggr) 1624 PR
1:28, i Barchagger og Rebelberch Sogne 1635 KrSk 1:486, Ribbel-
berg 1636 VisLSt 93, Rebbelebierg Sogen Och Bye, Rebbellebiere
Sogen 1645– 1646 Jb, Rebelbierre Sougenn, Rebelbiere 1651
Decjb, Ribbelbere S. og By 1652 KrSk 2:33 f., Ribbelberg 1656
Berntsen. — Rebelberga (Sochn) 1662, Rebelberga (Sochen) 1674,
Rebbelberga (Sochn) 1713, 1754, Rebbelberga (Sochn), Rebelber-
ga 1783, Rebbelberga (Socken) 1825, 1874 Jb. — Rebelberga, Re-
belberg, Refwelberga, Rebellberga, Refuelberga 1670–1671 Jrp,
Refvelberga 1684 Buhrmann, Refwelbärga 1700 Db, Rebelberga
Sokn och By 1767 Gillberg, Rebbelberga GIK, GS, EK, BEK,
1948 Kb. — Jb 1662 upptager sju hela skattehemman, fyra hela
och ett tvåtredjedels kronohemman samt fyra hela, ett tvåtredjedels
och ett halvt utsocknes frälsehemman. — F. leden har av K. G.
Ljunggren SOÅ 1946– 1948:57 not 3 antagits vara »fda. reble
‘strime, rift; tværtræ, revle; sandrevle’ (Kalkar)». I Kalkars artikel
upptages emellertid två helt obesläktade ord. Det ena, som enl. A.
Janzén ANF 60: 169 ff. svarar mot fsv. *rœvil m., har förts hit
p.g.a. en 1600-talsskrivning reble men hör rätteligen till art. Revel.
Ordet har enl. Janzén a.a. urspr. betytt ‘stång, bjälke’ och senare
även fått innebörden ‘revel, (sand)bank (i sjön)’. Genom attraktion
till fr.a. representanter för ordstammen rĭv- har stammen fått sin
nuvarande vokal e (Janzén a.a. s. 182). Det andra ordet svarar mot
det no. dialektala ripel, repel m. ‘strimla’ (Torp NEO; jfr Janzén
a.a. s. 183). Om det förra ordet ingår i f. leden, måste man förklara
skrivningarna med b(b) i de båda äldsta källorna, vilka tycks vara
oberoende av varandra, som hyperkorrektioner. Namnet torde dock
med denna f. led ha varit så pass genomskinligt, att förutsättning-
arna för en sådan urspåring bör ha varit relativt ogynnsamma. Det
kan dessutom tilläggas, att liknande hyperkorrekta
142
skrivningar med postvokalt b i stället för tecken för ett v-ljud vid
en genomgång av ortnamnsbeläggen i Rep 1 har visat sig ytterligt
sällsynta. Det förefaller därför försiktigast att antaga, att b-
skrivningarna beror på att f. leden är ett ord med urspr. p. Jfr Ares-
koug s. 563. I så fall bör f. leden innehålla ett ord som svarar mot
det ovan nämnda no. dialektala ripel, repel ‘strimla’, vilket har
kunnat användas i ortnamn för att beteckna en långsträckt terräng-
formation (se t.ex. NG 11:236). Ordet är, förutom i fda., väl belagt
i jylländskan, både appellativt och som ortnamnselement (DS 3:
XLIX). Ett skånskt belägg på ordet finns troligen i åkernamnet
Rebelin, Lb 2 65:8 (Sörby sn, V. Göinge hd). I Rebbelbergas fall
bör f. leden ha syftat på den långsträckta höjd mellan Rössjöholm-
sån och Rönne å vid vilken byn ligger. Reble- i det äldsta belägget
kan vara felskrivning men behöver inte nödvändigtvis vara det:
Kalkar har (art. Reble) några exempel som kan tyda på att en fda.
biform riple, reple har existerat (ett av beläggen, riplœ, är från den
skånskpräglade 1400-talshandskriften Hellige kvinder). S. leden är
en böjningsform av den brutna sidoformen till berg, äldre bjm.
. — En hussamling nära Rönne å vid Luntertun-vägen kallas
H a r a d a l , H a r a d a l s h u s e n el.
H a r a n (modern kortform). Haradalshuset 1794 Kb, Hara-
dal 1809 Kb, Haradalshusen GIK, Haradal EK, 1948 Kb. Var
urspr. en kronoplantering till skydd mot flygsand; se Enghoff s.
305. Husen ligger i den svaga dalgång, som bildas av Rönne å. —
Benämningen H u s r a d e n avser en samling hus nära
kyrkan utmed södra sidan av vägen mot Munka Ljungby.
IN: , (saknas), , (del-
vis riksspråkspåverkat uttal).
5 3/8 sk. 6 och 7 vartdera 7/8 sk. 8 3/4 sk. 9 2/3 sk. 10 R e b -
b e l b e r g a k u n g s g å r d el. K u n g s g å r d e n
1 kr. Boställe åt ryttmästaren vid Bjäre hds skvadron av Skånska
husarreg. Kongz gaard o. 1524 Krabbes Jb, Kongs Gaard 1645–
1646 Jb; Kongz Gåårdh 1662, Kongzgården 1674, Konungzgården
1713, Kongsgården 1754, Kongsgarden (!) 1783, Rebbelberga
Kongsgård 1825 Jb; Konggården 1767 Gillberg, Kungsgården
GIK. 11 5/8 sk. 12 1/4 sk. 13 3/8 kr. Annexhemman åt kyrkoher-
den, senare komministern, i Barkåkra pastorat. 14 1/4 sk. 15, 18
Å k e s h o l m el. P r ä s t g å r d e n
3/4 kr. Var tidigare
boställe åt kyrkoherden i Barkåkra pastoral. Nr 15 består av 5/8
mtl, nr 18 av 1/8 mtl. Om återstoden, 1/4 mtl, av nr 18 se nedan
under detta nummer. Prestegården 1818 Kb, Åkersholm EK, BEK.
16 2/3 uts. fr., varom se under nr 1 Osbyholm. 17 K a r 1 s 1 ä t t
1/2 uts. fr. Från detta hemman har utbrutits och under be-
nämningen Rebbelbergamaden nr 1 i Jb införts en frälselägenhet,
Kam.-koll. 19/2 1914. Carlslätt 1812 Kb, Carlsslätt 1831 Kb (Bar-
kåkra), Karlslätt EK, BEK, 1948 Kb. Kanske uppkallat efter friher-
re Carl Gyllenstierna, † 1811. Hemmanet är uts. fr. under det av
släkten Gyllenstierna ägda Krapperup (I. Ingers Bjärebygden
1958:34). 18 1/4 uts. fr., varom se under nr 1 Månstorp och nr 1
Åkesholm. Jfr även nr 15, 18 ovan. 19 1/3 uts. fr. 20 N o r d a l a
1/3 uts. fr. 1812 Kb, GIK, GS, EK, BEK, 1948 Kb. F.
leden är nord, bjm. , s. leden dal i pl. (I. Ingers Bjärebygden
1958: 34). Tillsammans med en hemmansdel å nr 19 benämnt
N o r d a l a s t ä l l e n a . S. leden är best. f. pl. av
bjm. ‘mindre el. medelstor bondgård’. 21 K y r k o s t y c k -
e t el. † K y r k o h u s e t en jlht kr. Kyrkjo stycket 1754, kyrckio
stycket 1783, Kyrko stycket 1825, Kyrkostycket 1874 Jb; kirchos-
tychet 1670–1671 Jrp; Kyrkohuset 1812 Kb. 22 R e b b e l b e r g a
L å n g el. L j u n g å k e r n en jord kr. Liungs åkren 1754,
Ljungz åckren 1783, Ljungs åkern 1825, Rebbelberga Lång eller
Ljungåkern 1874 Jb; Lång- eller Ljungåkern BEK. 23 B r o h u s e t
ett bete kr. 1830 Kb, EK, BEK, 1948 Kb. Här togs förr
upp bropengar (I. Ingers Bjärebygden 1958:34). 24 K y r k o -
h a g e n en kyrkojord kr. 1874 Jb; BEK. 25 3/4 sk. (beteckning för
nr 1, 2, Kam.-koll. 5/6 1917). 26 1 sk. (beteckning för nr 3, 4,
Kam.-koll. 5/6 1917).
H e m m a n s d e l a r:
A n d e r s P e t t e r s, se Bro-Andersens nedan. — A n n e h i l l
(å nr 6). EK, BEK, 1948 Kb. Namnet givet av en f.d. ägare i
början av 1900-talet, inspektor M. Åkerman, efter dennes hustru
Anna (I. Ingers Bjärebygden 1958:34). — B r o - A n d e r s e n s
el. A n d e r s P e t t e r s (å nr 6).
Gården ligger vid Rebbelberga broar. — B ö c k r a s t ä l l e t
(å nr 5). F. leden är yrkesbenämningen böckare
‘tunnbindare’ (I. Ingers Bjärebygden 1958: 34). S. leden är best. f.
sg. av bjm. ‘mindre el. medelstor bondgård’. — E r i k s f ä l t
(å nr 26). EK, BEK, 1948 Kb. Efter Erik Andersson, en
144
f.d. ägare på 1900-talet. — G a m l a K u n g s g å r d e n1 (å nr
10). G(am)la Kungsgården EK, BEK, 1948 Kb. — K a r l s l u n d
(å nr 7). BEK. Troligen efter en f.d. ägare i början av 1900-
talet. — K r ö g a r e h e m m a n e t (å nr 7 och
8). Gården har enl. I. Ingers Bjärebygden 1958:34 tillhört ägaren av
Rebbelberga krog, varom se under lägenheterna nedan. —
K u n g s g å r d s l ä n g o r , se Nya Kungsgården nedan. — N o r -
d a l a (å nr 19). Se nr 20 ovan. — N y a K u n g s g å r d e n1
(å nr 10). EK, BEK, 1948 Kb. Kallas även med ett äld-
re namn K u n g s g å r d s 1 ä n g o r . Var
urspr. en utgård till Gamla Kungsgården och anlades i senare hälf-
ten av 1800-talet (I. Ingers Bjärebygden 1958:34). — S a l o -
m o n s (å nr 8). Efter Salomon Johansson, en f.d. äga-
re, hitflyttad 1841 (I. Ingers Bjärebygden 1958:35). — S k i t e r -
d a l , se Älvdalen nedan. — S t o r e V å n g1 (å nr 10).
Store Wång 1857 Kb, Store Vång EK, BEK, 1948 Kb. S. leden är
vång ‘gärde’. — S t å l a g å r d e n (å nr 14). Ståla-
gård 1861 GS, GIK, Stålagården EK, BEK, 1948 Kb. Enl. I. Ingers
Bjärebygden 1958: 35 efter en dräng, som hette Johan Ståhl och
som 1818–1826 arbetade på gården. Man väntar sig dock knappast,
att en dräng, som under en så pass kort tid vistats på gården, skulle
kunna ha gett denna sitt namn. Det är möjligt, att gårdnamnet är
betydligt äldre än vad de sena beläggen visar. Enl. Mtl 1584 bodde
en Peder Staale och en Anders Staale i byn, och gården kan ha fått
sitt namn efter någon av dem. Jfr Örnagård, hemmansdel i Ingels-
torps by, Hovs sn (ovan s. 130), som bortsett från ett omnämnande
i Lb inte har något belägg äldre än EK och BEK. — V ä s t e r -
g å r d a (norr om kyrkbyn, på ömse sidor av vägen
mot Margretetorp). — † Å d a 1 a (å nr 7). Utflyttningsstället Åda-
la 1834 Kb. — Å k e r s l u n d (å nr 26). 1857 Kb, GIK,
GS, EK, BEK, 1948 Kb. Namnet var modenamn under 1800-talet
(I. Ingers Bjärebygden 1958:35). — Ä l v d a l e n el.,
ett numera nästan bortglömt namn, S k i t e r d a l (å nr
26). Älvdalen EK, BEK, 1948 Kb. Jfr naturnamnet Skider ängen
1783 Lmh och Skidesdals damm 1874 Lmh. Det äldre namnets f.
led är väl bildad till verbet skita, men anledningen till namnet är
okänd. Jfr Ohlsson Blekingskusten s. 127 1 Utarrenderad del av Rebbelberga kungsgård. Den har alltså inte mantal men tor-
de dock naturligast kunna räknas som hemmansdel.
och OGB 5: 197. Det yngre namnet är troligen uppkallelse efter
herrgården med samma namn i Gråmanstorps sn, N. Åsbo hd
(muntligt påpekande av dr I. Ingers). — Ö s t e r g å r d a -
(fyra gårdar i den östra delen av byn).
L ä g e n h e t e r:
† H a r a l d s t o r p e t 1830 Lmh. — K r o n o j ä g a r e b o s -
t ä l l e t (å nr 10). — † L ä r k e h u s e t .
Lerkehuset 1830 Lmh. — † P l a n t e r i n g s h u s e n el.
† R e b b e l b e r g a p l a n t e r i n g s h u s . Rebbelberga Planter-
ingshus 1838, Planteringshusen 1839 Kb. Har sannolikt legat i el.
vid en skyddsplantering mot flygsand. — R e b b e l b e r g a
k r o g (å nr 10). F.d. värdshus. — † R e b b e l -
b e r g a p l a n t e r i n g s h u s , se Planteringshusen ovan. —
† S a n d b a c k a h u s e t 1809 Kb. — † S a n d h u s e t (å nr 10).
Sandhuset 1763 Kb, Sandhuset på planteringen 1812 Kb. —
† Ä l l e b ä c k s h u s e t . Ellebekshuset 1794 Kb. F. leden är väl ett
bäcknamn, vars första del är kollektivet älle ‘bestånd av alar’. —
† Ö s t r a t o r p 1812 Kb.
F ö r s v u n n a g å r d n a m n:
† B o s g å r d . Boës gaardtt o. 1570 Lb 2 37: 19. — † R e s t e -
( g å r d s ) f a r m e n . Restegårds Farmen 1819, Restefarmen 1821
Kb. F. leden är oviss; jfr dock OGB 11:55 f. och DS 13: 256.
1 Rebbelbergamaden fr. jlht. Införd i Jb, Kam.-koll. 19/2 1914.
Se även nr 17 Rebbelberga. — Rebbelbergamaden 1874 Jb. —
Rebbelbergamaden EK, BEK. — S. leden är best. f. sg. av mad
‘sank ängsmark’.
1 Rönneholm kr. jlht. En ö. Har ej före 1874 varit
upptagen som särskild lägenhet i Jb. — in Ryghnæholm 1360
AnnDan 1892 avskr., Reyneholmen 1510-t. Pb 106:1 avskr. o.
1650. — Rönneholm 1874 Jb. — Rönneholm 1812 RK, GIK, EK,
BEK. — F. leden är ånamnet Rönne å. S. leden är holm, vilket som
senare led i bebyggelsenamn urspr. användes om slott och befäst-
ningar omgivna av vatten (se O. v. Friesen NoB 1:111 ff.). Vid
utgrävningar år 1866 påträffades på holmen ruiner efter en slotts-
byggnad el. befästning (I. Ingers Bjärebygden 1958: 37). 2 Se I. Ingers’ diskussion av belägget SOÅ 1957–1958: 65 f.
146
F ö r s v u n n a g å r d n a m n:
? † K u n g s g å r d e n el. † R ö n n e g å r d, se ovan s. 43 f.
1 Åkesholm 1/8 uts. fr. En farm; består av uts. 1/8
mtl av nr 18 Rebbelberga, kungl. brev 19/2 1810. — Farmen Åke-
sholm 1825, Åkesholm 1874 Jb. — Åkersholms farm 1809 Lmh,
Åkersholm 1812 Kb, Farmen Åkersholm 1821 Stjernswärd s. 16,
Åkersholm EK, REK, 1948 Kb. — F. leden är gen. sg. av appella-
tivet åker. S. leden är den vid namn på större egendomar vanliga
ändelsen holm, här utan den ovan omtalade urspr. betydelsen (I.
Ingers Bjärebygden 1958: 35).
L ä g e n h e t:
Å k e s h o l m s m ö l 1 a . Åkersholms mölla
1826 Kb.
Torekovs socken
Socknen omfattar en enda by. Den är sedan år 1859 annex till
Västra Karup men var dessförinnan annex till Båstad. Den äldsta
kända notisen om det äldre annexförhållandet är från början av
1560-talet (Tyge Asmundsens ordinationslängd, K 5, Uppsala uni-
versitetsbibliotek).
Torekov ; socknen kallas också skämtsamt T u r k i e t
. — in Thorechowe 1344 DD 3 R 2:46 avskr. o. 1467 (är
brevet äkta?), Torekow (3 ggr, följt av kyrcko o.dyl.) 1489 Bjäre-
bygden 1935:41 avskr., Torekow (2 ggr, följt av kirche o.dyl.)
1514 Bjärebygden 1935:41 (Suhm NS 2 1:144), i Torekou, Tore-
kou kyrke (2 ggr) 1529 Bjärebygden 1935:42, i Torekow, Thore-
kou kircke (2 ggr) 1539 Bjärebygden 1935:42, Torckov Kirke 1561
KB 42, Torekov 1565 KB 682, Thorekow Cappell o. 1570 Lb 2 28:
1, Torekoe, Torekou 1583–1584 Jb, Toreko (5 ggr), Törekow o.
1590 CS 23, 30, Thurekoe sognn o. 1590 FortGeistlG, Tuorekou
1611–1612 Jb, Toreko o. 1620 VisLSt 94, Thorekou (2 ggr) 1624
PR 1: 26, Torekou, Toreko 1636 VisLSt 93 f., Thorechow, Torekoe
Sogen, Thorekoe 1645–1646 Jb, Thorequo Sogen, Thorequoe 1651
Decjb, Torke 1654 inskrift på altarstake i Torekovs kyrka, Tore-
kow 1656 Berntsen. — Toricko (Sochn) 1662, Toreckow (Sochn),
Torecko, Toreckou 1674, Torickou (Sochn) 1713, Torikov
(Sochn), Torikou 1754, Torekou (Sochn) 1783, Torekow (Socken)
1825, 1874 Jb. — Thorekou 1667–1668 PR 2: 12 ff., Toreko, To-
rekow, Torechows fiskeleye, Torechous Sokn och Fiskeleye, Tori-
ko, Torekou 1670–1671 Jrp, Toreko 1684 Buhrmann, Torkou, To-
rikou 1694 Db, Toreke 1753 inskrift på lampett el. ljusplåt i Tore-
kovs kyrka, Torekou Sokn och By 1767 Gillberg, Torekov GIK,
GS, EK, BEK, 1955 Kb. — Jb 1662 upptager endast gatehus. — F.
leden kan vara kompositionsform av ett appellativ fsk.
148
*thor(a) ‘höjd’. Se DS 13:51 och L. Moberg NoB 39:22 f. Detta är
emellertid inte den enda tänkbara tolkningen. Torekovs lokalhel-
gon hette Sankta Thora; åt henne offrades långt fram i tiden vid en
helig källa, Sankta Thoras källa. Se D. Bruce Bjärebygden 1931:
21 ff. Som Bruce a.s. antyder och K. G. Ljunggren senare (föreläs-
ning hösten 1961) utförligare motiverat, kan källan ha varit en
gammal Tors-källa, vilkens namn efter kristendomens införande
lätt maskerats, varefter det har kunnat ge upphov både till helgon-
namnet och f. leden i Torekov. S. leden är en form av kove m., an-
tingen i betydelsen ‘hydda, koja’ (D. Bruce Bjärebygden 1931: 26,
SAOB, Kalkar, ODS) el. i en äldre, i nordiskan ej säkert belagd
innebörd ‘välvning, hålighet’ (SvU art. Torekov; jfr DS 9: 233 f.). I
det senare fallet syftar namnet på den lilla bukt vid vilken Torekov
ligger. — Benämningen B 1 ä s i n g e , B l ä s i n g e h u -
s e n el. B l ä s i n g e r a d e n avser en hussamling
öster om hamnen och utmed havsstranden. Bläsinge 1858 Lmh
(»fyra st. torp»). Namnet, som väl är bildat med ortnamnen Bläsin-
ge i Jonstorps sn, Luggude hd, och Ö. Ljungby sn, N. Åsbo hd,
som mönster, syftar på husradens för blåsten utsatta läge. Se I. Ing-
ers SOÅ 1955–1956:35. — S ö d e r v ä r n , S ö d r a -
v ä r n el. Ö s t e r v ä r n är beteckningar
på en hussamling sydöst om tätbebyggelsen i Torekov. — Gårdar-
na strax söder om den koncentrerade delen av Torekovs bebyggelse
kallas T u n n b y . Jfr samma namn i Påarps by, V. Karups
sn (nedan s. 167).
IN: best. pl.: .
(1–39 vartdera ett gatehus sk. Avförda ur Jb, KB 9/12 1932 och
— nr 12 — Kam.-koll. 13/11 1890. 40 och 41 vartdera ett gatehus
sk. Avförda ur Jb, KB 9/12 1932. Urspr. kr.; överförda från kr. till
sk., KB 17/10 1949. 42 ett gatehus sk. Avfört ur Jb, KB 9/12 1932.
43–45 vartdera ett gatehus kr. Avförda ur Jb, Kam.-koll. 13/11
1890.) 46 1 sk. Gammalt nr 1. (47–49 vartdera ett gatehus kr. Av-
förda ur Jb, Kam.-koll. 13/11 1890. 50 ett gatehus kr. Avfört ur Jb,
KB 9/12 1932.) 92 och 93 vartdera en jlht sk. Upptagna, KB 9/12
1932 och Kam.-koll. 17/5 1933.
L ä g e n h e t e r:
†B a c k e n 1745 Kb. — B ö r s e n el. S k j u l e t
(en träbyggnad nere vid hamnen). Det förra namnet är väl skämt-
samt och syftar på att huset är en samlingsplats för fiskare och sjö-
folk. — F e x a g å r d e n (vid Fexasträtet). Efter en
ägare på 1800-talet, en sjökapten Fex. — G ä s t g i v a r e g å r d e n
(f.d. gästgivaregård vid Storgatan). — Nilskans gård
(vid södra sidan av Storgatan). F. leden är en femi-
ninbildning till Nils el. Nilsson. — R o m a r e g å r d e n (i östra
delen av Storgatan och på dess norra sida). F. leden är släktnamnet
Romare. Jfr Romaregården i Faritslövs by, V. Karups sn (nedan s.
156). — S k j u 1 e t, se Börsen ovan. — † T o r e k o v s v ä d e r -
k v a r n el. † V ä d e r k v a r n e n. Torekou Wäderqvarn 1783 Jb,
Wäderqwarnen 1822 Lmh.
1 Vaderön el. H a l l a n d s V ä d e r ö, kallas i dagligt tal T o -
r e k o v ö el. Ö n , kr. jlht. En ö. — Wæthærø o.
1300 Vjb 31,1 j Hallandz Vædærøy 1423 DN 3:482, suederoe 1543
Antonisz, øenn, paa Væderöenn o. 1570 Lb 2 28:7, 28: 22,
Hallands Verø 1583 KB 648, Werö o. 1590 CS 23, Hallands
Verrøe 1591 KB 669, Svederöe 1644 Worm. — Wäderöen 1754,
Wäderönn 1783, Wäderön vid Torekow 1825, Wäderön 1874 Jb.
— Væderöen, Wæderöen 1667–1668 PR 2: 13, Weröen 1670–
1671 Jrp, Torikou Öö 1697 Db, Hallandz Wäderöhn (!), Hallandz
Wäderöö 1708 Db, Hallands Wäderö, Wäderön 1767 Gillberg,
Hallands Väderö GIK, GS, Hallands Väderö, Väderön EK, BEK
(»Väderön, en ö, kallas Hallands Väderö»). 1955 Kb. — F. leden i
det officiella namnet, vilket som framgår av dialektbeläggen sällan
användes på orten, är väder, här troligen = ’hårt väder, storm’. Se I.
Modéer NoB 20: 143 f. Ön har ett utsatt läge, och före fyrens upp-
sättande inträffade ofta skeppsbrott vid den. En annan möjlighet är,
att f. leden syftar på att ön »spår väder». Jfr OGB 16: 87. S. leden
är best. f. sg. av appellativet ö. Beträffande »Hallands» i namnvari-
anten Hallands Väderö se ovan s. 22. Formerna »Svederöe» etc.
beror på felaktig avdelning av förbindelsen Hallands Väderö. Se
Ljunggren Nordiska ortnamns behandling i medellågtyskan s. 65 f.
B. Lindquists antagande (NoVidSÅ 1962: 5 ff.) om ett samband
mellan dessa former och önamnet Svolder är helt osannolikt.
L ä g e n h e t e r:
L o t s h u s e t . — S k o g v a k t a r e b o s t ä l l e t
. 1 Se kommentarbandet s. 225.
150
Västra Karups socken
Socknen är uppkallad efter kyrkbyn Karup, om vars namn se
nedan. Attributet Västra har, som framgår av beläggsserien nedan
s. 161 f., gammal hävd. Den förekommer ej i Jb 1874 men väl i
EK, BEK och jordregistret. Enl. Kam.-koll 9/3 1962 skall i dess
exemplar av jordeboken antecknas, att socknens namn är Västra
Karup. Jfr den närbelägna socknen Östra Karup, Höks hd, Hallands
län.
1 Bjäragården 3/8 sk. — ?Bierghegaarthen 1419
SDns 3:511 vid. 1443, ?Beryægard 1470 Rep 2:2770 (s. 192), ?Bi-
eriegord 1475 Rep 2:3607, ?paa bierged o. 1570 Lb 2 24:1, Biere-
gaarden 1583–1584 Jb, Bierregaardt 1611–1612 Jb, Bierregaard
1624 PR 1:25, Bierregaard 1645–1646 Jb, Biæregaardenn 1651
Decjb. — Biärssgårdhen 1662, Bieregården, Biäregårdz wangh
1674, Biäregården 1713, Biäragården 1754, Bjäragården 1783–
1874 Jb. — Bieregården, Bierregården, Biäre gåårdss wång, Biära
gårdz Wångh, Biärragårdz Wånngh, Bieregårdz Wangh 1670–1671
Jrp, Bieragården, Biäragården 1767 Gillberg, Bergagården 1790
Kb, Bjäragård GIK, GS, Bjäragården EK, BEK, 1955 Kb. — Jb
1662 upptager ett helt pantehemman (skatte). — F. leden är gen.
p1. av den brutna sidoformen till berg, bjm . Se Falkman s. 23.
Gården ligger i kuperad terräng.
H e m m a n s d e l:
L a v e d s . Namnet är dialektal gen. av ett mansnamn
Laved (ej upptaget i DGP; av ett äldre *Lagwith?), belagt bl.a. från
Nevishögs sn, Bara hd, och Gödelövs sn, Torna hd.
Boarp . — borop o. 1524 Krabbes Jb, ?udi Borup 1552
KB 194,1 i Borup 1558 KB 225, hoss Boerup, Boarpe wong,
1 Belägget kan även syfta på Boarp i Hjärnarps sn (ovan s. 91).
y Borup, y Boourup o. 1570 Lb 2 24:14, 24:20 f., 24:24, 28:16,
Borrop 1579–1580 Räk, Gȯėrup (!) 1624 PR 1:25, Boerup, Boerp
1651 Decjb. — Boarph 1662, Boarp, Boarph 1674, Boarp 1713–
1874 Jb. — Boarp 1670–1671 Jrp, boarp 1684 Buhrmann, Boarp
1767 Gillberg, GIK, GS, EK, BEK, 1955 Kb. — Jb 1662 upptager
tre hela skattehemman och ett halvt kronohemman. — F. leden kan
vara fsk. gen. Boa el. Bova av ettdera mansnamnen Bo(i) och Bovi
(DGP I 1: 134 ff., 1: 156 f.; jfr ovan s. 91) el. kompositionsform av
appellativet bod ‘hydda, skjul, fäbod’. S. leden är urspr. torp ‘ny-
bygge’.
IN: best. pl.: .
1 1/2 sk. 2 3/8 sk. 3–5 vartdera 1/4 sk. 6 O r g e l n i s t j o r d e n
en jord kr. 1874 Jb; BEK. F. leden är yrkesbenämningen orgelnist
‘organist’.
H e m m a n s d e l a r:
J ö n s O l s g å r d . (f.d. gård; å nr 2). Efter Jöns
Olsson, en f.d. ägare, f. 1799. — K a r l P å l s (å nr 3).
Efter Karl Pålsson, en f.d. ägare, f. 1863. — P e r H a n s’ g å r d
(å nr 4; byggnaderna nu rivna). Efter Pehr Hansson,
en f.d. ägare, f. 1790.— T r o e d s g å r d (å nr 5). Ef-
ter Troed Andersson, en f.d. ägare, f. 1788. — Å k e s g å r d -
(å nr 2). Efter Åke Bengtsson, en f.d. ägare, f. 1811 (E.
Pamp Bjärebygden 1954:31).
L ä g e n h e t e r:
† B o a r p s h u s 1815 Kb. — P a l m a g å r d s s t u g a n
(å nr 2). En manbyggnad med ryggåsstuga; flyt-
tad från Palmagården i Påarp (nedan s. 167).
F ö r s v u n n e t g å r d n a m n:
† *K l i p p i n g s g å r d (lokaliseringen till Boarp ej helt sä-
ker). Klippingis gaardtt, Klippingis gaard o. 1570 Lb 2 24: 14, 24:
24. F. leden är gen. av tillnamnet Klipping; se DGP II 1: 575 f.
3 Brödarp 2/3 sk. (beteckning för nr 1, 2, Kam.-koll.
5/6 1917). — broderop o. 1524 Krabbes Jb, Brødalt (!) 1555 KB
410, Brøderup 1583–1584 Jb, Broderup 1611–1612 Jb, Brøderup
152
1624 PR 1: 25, Bröderup 1645–1646 Jb, Bröderp 1651 Decjb. —
Bröderuph 1662, Bröderup, Bröderoph 1674, Brödarp 1713–1874
Jb. — Broderup, Bröderup 1670–1671 Jrp, bröda.. 1684 Buhr-
mann, Brodarp 1690 Kb, Bröderup, Bröderop, Brödarp 1694 Db,
Brödarp 1767 Gillberg, Bröddarp GS, EK, BEK, Brödarp 1955 Kb.
— Jb 1662 upptager ett helt pantehemman (skatte). — F. leden är
flertydig. Att d-ljudet nästan genomgående stavas med ett d, talar
mot att mansnamnet Broddi (DGP I 1:162) skulle ingå. F. leden
skulle kunna vara en analogiskt bildad gen. *brўta av personbe-
teckningen fsk. brўti m. ‘förvaltare, gårdsfogde’, ev. använd som
tillnamn, el. snarare gen. av ett substantiv anknutet till stammen
brŭt-, t.ex. bråte m. ‘förhuggning, svedjeland, gärdesgård’. Se ovan
s. 94 f. och där anförd litt. S. leden är urspr. torp ‘nybygge’.
H e m m a n s d e l:
U f f e s . Namnet är gen. av mansnamnet Offe el. Uffe
(DGP I 2: 1512 ff.).
L ä g e n h e t e r:
† B r ö d a r p s h u s. Broddarph. 1815, Broddarpshus 1825 Kb.
— V ä l a s m e d j a n . Till naturnamnet Välarna
, en utmark till Brödarp och Påarp.
1 Båstad, Lilla 1/4 sk. — Lille Båstadh 1662, Lille
båtstad 1674, Lilla Båstadh 1713, Lilla Båstad 1754–1825, Båstad
Lilla 1874 Jb. — Lilla Båstadh, Lille Bådstad, Lille Bådstedh, Lille
Bådstadh 1670–1671 Jrp, lilla boosta 1684 Buhrmann, Lilla Båstad
1767 Gillberg, L. Båstad GIK, EK, Båstad Lilla BEK, Lilla Båstad
1955 Kb. — Jb 1662 upptager ett enfjärdedels kronohemman. —
Hemmanet uppodlades på 1640-talet el. något tidigare på fälads-
mark, som bl.a. tillhörde Båstad (se G. Fritzell Bjärebygden 1960:
51 ff.). Det är kanske p.g.a. detta förhållande, som gården har fått
sitt namn. Annorlunda Haller s. 211. Benämningen användes nu-
mera sällan; den har ersatts av N o r r v i k e n . GS, EK,
BEK, 1955 Kb. Detta namn gavs av Rudolf Abelin, som år 1906
köpte gården och gjorde om den till den numera berömda träd-
gårdsanläggningen. Namnet är uppkallelse efter Norrvikens träd-
gårdar vid Åby i Östergötland, vilka Abelin tidigare hade anlagt
och drivit.
Drängstorp , . — drengs storp o. 1524
Krabbes Jb, y Drengstorp, Drengstorpe engenn o. 1570 Lb 2 24: 5,
22: 11, Drengstrup 1574–1575 Räk, Drengstorp 1583–1584 Jb,
Drengstrup 1611–1612 Jb, 1624 PR 1:26, 1645–1646 Jb, Drengs-
torp 1651 Decjb. — Drängztorp 1662, Drengztorp 1674, Drängs-
torp 1713–1874 Jb. — Drengstrup, Drengstorp, Drängstrup,
Drängstorp 1670–1671 Jrp, Drängstorp 1694 Db, 1767 Gillberg,
GIK, GS, Drängestorp (!) EK, BEK, Drängstorp 1955 Kb. — Jb
1662 upptager två hela pantehemman (skatte). — F. leden är gen.
av det huvudsakligen från ortnamn kända mans(bi)namnet Dreng
(Falkman s. 118, DGP I 1:202, II 1:222). S. leden är torp ‘nybyg-
ge’. — En del av byn (vid gränsen mot Salomonhög i Grevie sn)
kallas H e d e n . Se även Salomonhög ovan s. 78.
IN: best. pl.: .
5 3/4 sk. (beteckning för nr 1, 2, Kam.-koll. 5/6 1917). 6 2/3 sk.
(beteckning för nr 3, 4, Kam.-koll. 5/6 1917).
H e m m a n s d e l a r:
D a l e n (å nr 6, på Drängstorps utmark vid Sinarpsda-
len). Gården ligger nere i Sinarpsdalen, efter vilken den också,
med en yngre benämning, kallas S i n a r p s d a l e n
(riksspråkspåverkad form). — F o r s - P e r e n s (å
nr 6, på Drängstorps utmark vid Sinarpsdalen. Byggnaderna nu
brunna). Efter Per Nilsson, en ägare på 1800-talet, som hade fått
sitt binamn därför att hans hustru kom från Axelstorps fors i Grevie
sn. — J o n s i n g a g å r d e n (å nr 5). Många ägare
till gården har kallats Jons. Benämnes numera även R ö n n e -
g å r d e n efter en ägare på 1920-talet vid namn Rönnström. —
L y s e k u l l s (f.d. småbruk å nr 6, nu sammanlagt med
Fors-Perens). Efter en ägare under förra hälften av 1800-talet, vil-
ken kallades Lysekull. — R i d d a r e - P a u 1 u s e n s -
' (å nr 6, på Drängstorps utmark vid Sinarpsdalen). Efter
Paulus Persson, en f.d. ägare på 1900-talet. — R ö n n e g å r d e n,
se Jonsingagården ovan. — S i n a r p s d a 1 e n, se Dalen ovan.
L ä g e n h e t:
O 1 s i n g a h u s e t (å nr 6). Namnet troligen från
154
andra hälften av 1800-talet, då en Lars Olsson, kallad -
, ägde huset.
F ö r s v u n n e t g å r d n a m n:
† L i l l e g å r d 1778 Lmh.
Elestorp , . — Elnstorp2 (!) o. 1524 Krabbes
Jb, i Illestorp 1557 KB 88, Elluffstorp 1574–1575 Räk, Eluffstorp
1583–1584 Jb, Elluffstrup 1645–1646 Jb, Ellestorp, Elestorp 1651
Decjb. — Ällstorph, Illestorph 1662, Eelestorp, Eilestorph, Eeles-
torph, Eilestorp 1674, Ellestorp 1713, Ellestorp, Elestorp 1754,
Elestorp 1783–1874 Jb. — Eilestorp, Eillestorp, Eilestrup, Elles-
torp, Ellestorph, Ellesstorpa Wang, Ehlesstorpa Wang, Elofs torp,
Elofztorpa Wang, Elofstorpa Wång 1670–1671 Jrp, eillestorp 1684
Buhrmann, Elestorp 1767 Gillberg, Elistorp 1845 Kb, Elestorp
GIK, GS, EK, BEK, 1955 Kb. — Jb 1662 upptager ett helt skatte-
hemman och ett enfjärdedels kronohemman. — F. leden är gen. av
mansnamnet Elef, under senmedeltiden och början av nyare tiden
ofta även skrivet Eluf (DGP I 1:224 ff.; jfr SOH 1: 47). S. leden är
torp ‘nybygge’.
IN: best. pl.: .
3 1/3 sk. 4 2/3 sk. (beteckning för nr 1, 2, Kam.-koll. 5/6 1917).
H e m m a n s d e l a r:
B a c k a g å r d a r n a (å nr 3 och 4). På den
högst belägna delen av byn. — S v e n J ö n s’ (å nr 4).
Efter Sven Jönsson, en f.d. ägare, f. 1850.
L ä g e n h e t:
† E l e s t o r p s h u s 1826 Kb.
Erikstorp — i Ericstorp 1450 DiplChrI 35, Ericks-
torp o. 1524 Krabbes Jb, Eyrickstrup 1558 KB 225, Erickstorp
1579–1580 Räk, Erichstorp 1624 PR 1: 26, Erickstorp 1651 Decjb.
— Erichztorp, Erichstorph 1662, Erichztorph, Erichztorp 1674,
Erickztorp 1713, Erichstorp, Erickstorp, Erikstorp 1754, Erichs-
torp, Ericstorp 1783, Erickstorp 1825, Erikstorp 1874 Jb. —
Erichztorp, Erichstorp 1670–1671 Jrp, Erichstorp 1694 Db, Eriks- 2 Väl felskrivning för *Elustorp.
torp 1767 Gillberg, GIK, GS, EK, BEK, 1955 Kb. — Jb 1662 upp-
tager två hela (ett utan mantalsuppgift; komplettering ur Jb 1666)
och ett halvt skattehemman samt två halva kronohemman.
— F. leden är gen. av mansnamnet Erik (DGP I 1: 247 ff.). S. leden
är torp ‘nybygge’. — Gårdarna i södra delen av byn, vid gränsen
mot Häljarp, kallas M a d e n . Namnet är best. f. sg. av
mad ‘sank ängsmark’.
IN: best. pl.: .
1 2/3 sk. 2 1/3 uts. fr. (KDS salubrev 18/5 1888 och 19/3 1897,
tidigare kr.). Har tillhört Malmö hospital. 5 3/8 sk. 6 2/3 sk. (be-
teckning för 1/3 mtl nr 3 och 1/3 mtl nr 4, Kam.-koll. 17/8 1915).
H e m m a n s d e l a r:
B e r g e t - H e n n e t, se Hennet nedan. — H a s s e l b a c k e n
(å nr 6). BEK, 1955 Kb. Relativt nytt men topografiskt
berättigat kafénamn. — H e n n e t el. B e r g e t - H e n n e t
(å nr 6). Henned GIK, GS. Den urspr. benämningen
är Hennet; dubbelnamnet kom till först på 1900-talet. Hennet är
möjligen urspr. ett adverb hänet ‘bort (fr.a. i östlig riktning)’. Ad-
verbet, som enl. dr I. Ingers (muntlig upplysning) troligen har ut-
vecklats ur ett *hän-dit, är belagt från Frosta och Bara härader. Det
har inte upptecknats i Bjäre; däremot finns en parallellbildning
uppet ‘upp’ belagd där. Om härledningen av namnet är riktig, får
man antaga, att adverbet har blivit obsolet i Bjäre, varvid namnet
har kommit att fattas som best. f. sg. av ett neutralt substantiv (det
kan nu konstrueras med prep. på). Hennet har ett isolerat läge öster
om de andra gårdarna i byn. — H å k a n g å r d el.
H å k a n s el. H å k a n s A n t o n s (å
nr 5). De två första namnen troligen efter Håkan Persson, som
1699 ägde gården. Det senare efter Anton Jönsson, en f.d. ägare på
1900- talet.— L a r s’ el. L a r s B a c k e s (å nr
1). Namnet från slutet av 1800- el. början av 1900-talet. — P e l l e
R o s’ (å nr 6). Efter Per Johansson, en f.d. ägare under
1800-talet, vars binamn berodde på att han kom från Rostorp,
Hasslövs sn, Höks hd, Hallands län. — S t a f f a n s ( g å r d ) -
(å nr 5). Efter Staffan Svensson, en f.d. ägare, f. 1780.
— S t y r m a n s g å r d e n el. S t y r m a n n e n s
156
(å nr 6). Efter styrman Per Svensson, en f.d. ägare, f.
1821.
L ä g e n h e t e r:
† E r i k s t o r p s h u s. Erikstorpsh. 1817 Kb. — S o l b a c k -
e n (namn på ett kafé å nr 1). BEK, 1955 Kb.
Faritslöv . — Ffarehessle o. 1524 Krabbes Jb, farhessle
1574–1575 Räk, Farhesle 1583–1584 Jb, Farehisle 1611–1612 Jb,
Farresløff 1624 PR 1: 25, Faarehisle 1645–1646 Jb, Farislöff 1651
Decjb. — Farhassle 1662, Faresslöf, Faressloff, Faresslöff, Faress-
lof, Farelsse 1674, Faritzlöf 1713, Faritslöf, Faritzlöf 1754, Farits-
löf 1783–1874 Jb. — Fareslöf, Farelse, Fareslööf, Fareslöff, Faräs-
löf 1670–1671 Jrp, Fareslö 1683 Kb, Faritzlöf 1694 Db, Fareslöf
1700 Db, Faritslöf 1767 Gillberg, Färitslöf, Färislöf 1840 Kb, Fa-
ritslöf GIK, Faritslöv GS, EK, BEK, 1955 Kb. — Jb 1662 upptager
fem hela pantehemman (skatte). — F. leden är adj. fager ‘ljus,
vacker’. S. leden är kollektivet hässle ‘hasselbestånd’. Se Haller s.
190. Mellanvokalen, som har försvunnit i uttalet, har fått sitt i i
skriftformerna genom inverkan från kanslidanskan, som ofta stava-
de svagtonigt e med i. Se B. Ejder NoB 42: 59 och 61. Någon has-
selvegetation finns inte numera vid byn. — Bebyggelsen vid grän-
sen mot Påarp kallas T u n n b y. Se under Påarp nedan s. 167.
IN: best. pl.: .
5 3/4 sk. 6 1/2 sk. 7 3/8 sk. 8 3/4 sk. (beteckning för nr 1, 2,
Kam.-koll. 5/6 1917). 9 5/8 sk. (beteckning för nr 3, 4, Kam.-koll.
5/6 1917).
H e m m a n s d e l a r:
H å l e g å r d e n (å nr 6). F. leden är komposi-
tionsform av håla ‘sänka’. Gården ligger i en sänka. — H å l e -
N i l s e n s (å nr 6; ej identisk med Hålegården).
Namnet troligen från 1800-talet. — R o m a r e g å r d e n -
el. R o m a r e - O l a s el. O l a s (å
nr 5). De två senare namnen efter Ola Pålsson, en f. d. ägare, f.
1830. F. leden i de sammansatta namnformerna är släkt- el. binam-
net Romare. — T r o e d s (å nr 8). Troligen efter Troed
Bengtsson, en f.d. ägare, f. 1758.
L ä g e n h e t e r:
† F a r i t s l ö v s h u s. Faritslöfshus 1815 Kb. — S k y l e n s
(ett hus å nr 6, på Håle-Nilsens mark). Namnet är väl gen.
av ett personbinamn Skylen, av dunkelt ursprung.
Glimminge , . — glymenge o. 1524 Krabbes Jb,
i Glymminge 1551 KB 60, i Gliminge 1557 KB 88, Glemminge
marck (2 ggr), y Glemminge (3 ggr), hoss Glemminge o. 1570 Lb 2
22: 17, 24: 7, 23: 15 f., 23: 21, 24: 13, 24: 23, gliminge 1574–1575
Räk, Gleminge 1583–1584 Jb, Gliminge 1611–1612 Jb, Glimmin-
ge 1621 KB 32, 1624 PR 1: 25, Glemminge 1645–1646 Jb, Glim-
minge 1651 Decjb. — Glöminge, Glömminge 1662, Glemminge,
Gleminge 1674, Glimminge 1713, Glimminge, Glemminge 1754,
Glimminge 1783– 1874 Jb. — Glemminge, Gleminge, Glimminge,
Gliminge, Glimming 1670–1671 Jrp, glimminge 1684 Buhrmann,
Glimminge 1694 Db, 1767 Gillberg, Gleminge 1779 Kb, Glim-
minge GIK, GS, EK, BEK, 1955 Kb. — Jb 1662 upptager ett helt
och ett enfjärdedels skattehemman, fem hela pantehemman (skat-
te), två halva kronohemman, ett enfjärdedels kyrkohemman samt
två halva utsocknes frälsehemman. — Glimminge, som säkerligen
är ett äkta inge-namn, har i Hellquist -inge s. 36 f. tolkats patrony-
miskt; samma tolkning föres fram av Haller s. 190. Detta förslag är
emellertid mindre antagbart: det finns ingen personnamnsstam
*Glim-, och ett Glœm- el. Glym-, som Hellquist föreslår, är föga
sannolikt. Jfr Palmérs kritik ANF 52: 44 f. Att en del av de äldre
skrivningarna har y (ö) i stammen, behöver endast innebära, att
stamvokalen i äldre tider alternativt har kunnat labialiseras. Jfr
Ståhle -inge s. 448. Palmér, liksom senare Ståhle -inge s. 506, har
a.s. en mer antaglig, toponymisk tolkning av namnelementet Glim-:
det är besläktat med verbet glimma och identiskt med en stam glīm-
, som är vanlig i namn på vattendrag och sjöar. Speciellt ofta före-
kommer namnelementet i Skåne: det finns fem större orter med
namnet Glimminge, och dessutom ingår stammen som f. led i Gli-
mån, Glimåkra och Glimsjön (Palmér a.s.). För Glimminge i Västra
Karup bör namnet ha haft samband med bäcken, som rinner genom
byn och nu för tiden kallas Glimmingebäcken, el. med de sankmar-
ker, som finns vid byn och som förr mycket väl kan ha bildat mind-
re vattensamlingar. Den normala utvecklingen av ljudföljden īm i
bjm. är till
158
. Uttalsformen - av namnet, vilken förefaller vara den genu-
ina, beror troligen på ordlängdsbalans (se J. Sahlgren NoB 18:61
ff.). Det finns ingen anledning att med Palmér a.s. på grund av utta-
let skilja ut Glimminge i Bjäre från de övriga skånska Glim-
namnen: både Glimminge i Färingtofta sn, N. Åsbo hd, och Gli-
måkra, Ö. Göinge hd, har alternativa uttal -. — Ett bebyggt
område i sydvästra delen av byn, på en del av området mellan vä-
gen Möllhult—Öllöv och barrskogen nere vid havet, kallas N y -
t å n g a (N ö t å n g a ?, N ä t å n g a ?) , -, .
Det vacklande uttalet gör det svårt att bestämma f. leden. S. leden
är väl böjningsform av appellativet tånge m. ‘framskjutande del av
terrängen, udde’. I så fall är »tången» bergknallen Stockaryd.
IN: best. pl.: .
1 3/4 uts. fr. 2 1/4 uts. fr. 3 P e r G ö r a n s 1/8 sk. 4
1/4 sk. 5 och 6 vartdera 1/3 sk. 9 T o r b o r g s -, 1/4
sk. 10 † T r u m p e t a r e b o s t ä l l e t el. S l ä t t a b o n s
1/4 uts. fr. (KB köpebrev 9/10 1929, förut kr.). Har varit bostäl-
le åt trumpetaren vid Bjäre hds skvadron av Skånska husarreg.;
senare indraget. Trumpetar Bostället 1792 Lmh. Benämningen
Slättbons är från 1800-talet. 11 3/8 sk. 12 1/4 sk. 17 kr. jlht. En
kyrkojord. 18 N o r r a K ä r r en utjord kr. Norra Kärr 1874 Jb; N.
Kärr BEK. 19 1/2 sk. (beteckning för nr 7, 8, Kam.-koll. 5/6 1917).
20 2/3 sk. (beteckning för nr 13, 14, Kam.-koll. 5/6 1917). 21 1/2
sk. (beteckning för nr 15, 16, Kam.-koll. 5/6 1917).
H e m m a n s d e l a r:
B o s el. B o s g å r d (å nr 21). — B u g g e s
, (å nr 5). Namnet är gen. av ett mans(bi)namn Bugge
(DGP I 1:171, II 1:156 f.). Gårdnamnet troligen från 1600- talet. —
E r i k s (å nr 11). Troligen efter Erik Lindström, en f.d.
ägare, f. 1791. — F l a t a k u l l (å nr 12). Gården ligger
vid en upptill platt höjd, som tidigare kallats Flatakull. — H o v -
g å r d e n el. H o v g å r d s g å r d e n (!)
(å nr 1). Hofgårdens Tomter 1805 Lmh. Se Hovgården i Ängels-
bäck, Grevie sn (ovan s. 83). — H u l t e t (å nr 2). hultet
(som marknamn) 1670–1671 Jrp. Namnet är best. f. sg. av hult
‘liten skog, skogsdunge’. — I n g e b o r g s (å nr 21). San-
nolikt efter en f.d. ägarinna, som finns omnämnd i Jb 1662. —
J e p p e n s (å nr 19). Efter en dräng (!) på gården, som
kallades Jeppen. — K a r l s el. K a r l s A r o n s
(å nr 21). Det förra namnet efter Karl Samuelsson, en f.d. ägare, f.
1829. Det senare efter Aron Nilsson, en f.d. ägare på 1900-talet. —
K ä r r e t (å nr 20). Ligger vid ett kärr. — L å n g ä n g a
el. L å n g ä n g e n (å nr 4; byggnaderna nu ned-
brunna). Kallas även M i c k e 1 s . Det förra namnet kan
gården ha fått därför att den vid skiftet fick »ängarna» (utmarken)
placerade långt från åkermarken. Det senare namnet efter Mikael
Petersson, en f.d. ägare, f. 1801. — L ö n h u l t (å nr 19).
EK, BEK; jfr Lönhultsåkrar 1821 Lmh. F. leden är trädnamnet
lönn. Detta uttalas numera med kort vokal i bjm. S. leden är hult
‘liten skog, skogsdunge’. — M i c k e 1 s, se Långänga ovan. —
N a l s , (å nr 21; byggnaderna nu rivna). Namnet är
gen. av ett personnamn, ovisst vilket. Enl. ett par meddelare skulle
Niklas (Nigels, Negels) förr ha uttalats , , men normaliter
bör detta namn i bjm. snarare ha utvecklats till . — N y -
m a n s (å nr 5). Efter en ägare i början av 1800-talet, vil-
ken p.g.a. att han var nyinflyttad i trakten fick binamnet Nyman. —
P å l E b b e s (å nr 20). Efter Pål Ebbesson, en f.d. ägare
på 1700-talet. — S t o r e - P a u l u s ’ (å nr 6). Efter Pau-
lus Persson, en f.d. ägare, f. 1840. — S v i r e n b ö s s a
(å nr 11). Namnet är troligen en dialektal gen. av ett till sin inne-
börd dunkelt binamn. — S v ä r d s (å nr 19). Svärds var bi-
namnet på John Pålsson, en f.d. ägare, f. 1871.— U f f e s el.
U f f e s P e r s (å nr 19). Det förra namnet troligen
efter en ägare på 1600-talet. Det senare efter Per Nilsson, som o.
1860 köpte gården.
L ä g e n h e t e r:
† G l i m m i n g e h u s. Glimingehus 1815 Kb. — † N u n n e -
k l o s t e r s h u s . Nunne klosters hus 1817 Lmh. Väl en spefull
benämning på ett hus som beboddes av några ogifta kvinnor. —
† P l a n t e r i n g e n 1835 Kb (ej helt säkert lokaliserad till Glim-
minge). — † P r o f e t h u s e n. Profeta husen 1817 Lmh. — † Ö r
j a n s h u s 1817 Lmh.
1 Holm el. H o l m e n 1/3 sk. — holmen 1584 Mtl,
1624– 1625 Räk, Holmind 1651 Decjb. — Holmen 1674–1783,
Holm 1825, 1874 Jb. — Holmen, Hollmenn, Hollmen 1670–1671
Jrp, hollmen
160
1684 Buhrmann, i Holmen 1735 Kb, Hollmen 1767 Gillberg, Hol-
men GIK, Holm GS, EK, BEK, 1955 Kb. — Namnet är best. f. sg.
av appellativet holm, en alternativ form till holme, med en trolig
betydelse ‘upphöjning över kringliggande markyta’ (jfr SOH 1:
123). Gården ligger på en höjd. Den obestämda form, som finns i
en del yngre källor, beror väl på påverkan från sockennamnet Holm
i Halmstads hd.
L ä g e n h e t:
† H o l m e n s h u s 1826 Kb.
Hånarp . — Honnarp 1584 Mtl, Hannerup 1593–1594
Jb, 1617 KB 283, 1618 KrSk 1:392, Honnerup 1624 PR 1:25,
Hunnerup 1645–1646 Jb, Honnerup, Honnerop, Honnerp 1651
Decjb. — Hunnarph, Hunarph, Hunarp 1662, Honarp, Honneroph
1674, Honnarp 1713, Hånarp 1754–1874 Jb. — Honnarp, Honarp,
Hönnarp 1670–1671 Jrp, Honarp 1694 Db, Hånarp 1767 Gillberg,
GIK, GS, EK, BEK, 1955 Kb. — Jb 1662 upptager två halva
kronohemman samt tre halva, ett treåttondels, två enfjärdedels och
ett enåttondels utsocknes frälsehemman. — F. leden är fsk. gen.
Huna av mansnamnet Huni. Detta har få belägg i fön. — de namn
som upptages i artikeln Huni i DGP I 1: 582 f. är samtliga från
Sydjylland och enligt R. Hornby NordKultur 7: 226 lån från frisis-
kan — men det måste supponeras tillräckligt ofta i ortnamn för att
dess existens kan anses väl styrkt. Se t.ex. SOH 1: 21, SOSk 13:
182, SOÄ 4: 42, 10: 56, 15: 20 ff. samt Ödeen s. 123 f. Stamvoka-
len är urspr. lång men kan som i Hånarp, där diftongen motsva-
rar ett äldre ŭ, förkortas genom ordlängdsbalans (se J. Sahlgren
NoB 18:61 ff.). S. leden är urspr. torp ‘nybygge’.
IN: best. pl.: .
1 1/4 uts. fr. 2 1/2 sk. 3 1/4 sk.
L ä g e n h e t:
† H å n a r p s h u s. Hånarph. 1818 Kb.
Häljarp . — ?Hellerup 1552 Gøyes Jb 22, Hellerup
o. 1570 Lb 2 27: 12, 1624 PR 1:26, Hellerop 1651 Decjb. — Hel-
liarph 1662, Hillerup (!), Hillerop (!) 1674, Hillarp (!), Häljarp
1713, Häljarp 1754, Hälljarp 1783, Heljarp 1825, 1874 Jb. — Hel-
lierup, Hiellerup (!) 1670–1671 Jrp, Heljarp 1697 Db, Häljarp 1767
Gillberg, Heljarp GIK, Häljarp GS, EK, BEK, Heljarp 1955
Kb. — Jb 1662 upptager ett helt och ett halvt kronohemman. — F.
leden är fsk. gen. Helgha av mansnamnet Helghi (Falkman s. 138,
DGP I 1: 495 ff.). S. leden är urspr. torp ‘nybygge’.
1 1/2 sk. 2 B ö c k e r g å r d e n 1/3 sk. EK, BEK.
F. leden är väl yrkesbenämningen böckare ‘tunnbindare’. Jfr nedan
s. 168.
H e m m a n s d e l a r:
S t a r a g å r d e n (å nr 1). Johan Pålsson Stare
köpte gården i början av 1800-talet. — V ä s t e r v å n g
S. leden är vång ‘gärde’.
Karstorp , kallas även i Förslöv och Barkåkra, till åt-
skillnad från Karstorp i Förslöv, N o r r a K a r s t o r p -
. — ?y Karstorp 1406 SDns 1:567 avskr. 1700-t., i Karls-
torp 1450 DiplChrI 35, Karstrup 1558 KB 225, kastrup 1574–1575
Räk, ?Kastorp 1586 KrSk 1: 300,3 Kastrop 1624 PR 1: 25, Castorp
1651 Decjb. — Karsstorph, Karsstorp 1662, Karstorp 1674–1874
Jb. — Karstrup, Kastrup 1670–1671 Jrp, Karstorp 1694 Db, Kars-
torp 1767 Gillberg, GIK, GS, EK, BEK, 1955 Kb. — Jb 1662 upp-
tager ett helt skattehemman och et halvt kronohemman. — F. leden
är gen. av mans(bi)namnet Karl (DGP I 1: 725 ff., II 1: 542 f.).
Beträffande utvecklingen till Kars- se Karstorp i Förslövs sn (ovan
s. 54). I motsats till detta namn har konsonantförbindelsen här
medfört vokalförkortning, och rs har alternativt assimilerats till s
(jfr Wigforss SHF s. 487). S. leden är torp ‘nybygge’.
IN: best. pl.: .
1 1/2 sk. 2 1/3 sk.
L ä g e n h e t:
† K a r s t o r p s h u s. Karstorp hus 1825 Kb.
Karup , , , . — i Karup
1557 KB 88, Charup Sognn, Carups och hoffs sognir o. 1570 Lb 2
22:2, 28:18 f., Karup (3 ggr), Kaarup o. 1590 CS 23, 30, Karup 3Belägget kan även avse Karstorp i Förslövs sn.
162
Sognn o. 1590 FortGeistlG, Karup 1607 KrSk 1:355, Karup S.
1608 ibm 1:358, Karop 1611–1612 Jb, Kaarup S. 1618 KrSk
1:392, Karup (3 ggr), Carup o. 1620 VisLSt 92, 94, Karup (Sogen)
1624 PR 1: 25, Karup S. 1630 KrSk 1: 443, Vester Karup Sogn
1632 KB 664, Carpe Sogn 1634 KB 655, Karup Sogen Och Bye
1645–1646 Jb, Karop (Sougenn) 1651 Decjb, Karup 1656 Bernt-
sen. — Karuph (Sochn), Karup Sochn 1662, Wester Karup, Karup
(Sochn), Karop, Karuph 1674, Karup (Sochn) 1713–1783, Karup
(Socken) 1825, Karup Socken (»Västra» senare tillskrivet före
»Karup»), Karup 1874 Jb. — Karups Sochn, Karup, Wester Ka-
rupz kiörkia 1670–1671 Jrp, Karup 1684 Buhrmann, 1694 Db, Ka-
rups Sokn och By 1767 Gillberg, W. Karup GIK, V. Karup GS,
(V.) Karup EK, Karup BEK, (Västra) Kamp 1955 Kb. — Jb 1662
upptager ett helt och två halva pantehemman (skatte) samt sex hal-
va kronohemman. — F. leden är fsk. gen. av antingen ett mansför-
namn *Kaki (DGP I 1:719) el. ett manstillnamn fda. Kake, fsk.
*Kaka (DGP II 1: 528). Se SOH 1: 21. Jfr det närbelägna Östra
Karup, Höks hd, Hallands län, bland vars belägg i SOH 1:18 och
1:21 märks skrivningar som Kagorp (1506), Kagerup(p) (o. 1570)
och Kagerup (1577). Till dessa kan fogas ett »kagarp» från c:a
1455 (Herr Aage Axelssøns (Thott) »jordebok», utg. av S. Welan-
der i Vetenskaps-Societetens i Lund årsbok 1957, s. 56). Jfr även
byn Karup i Färingtofta sn, N. Åsbo hd, vars äldsta belägg är:
Kaghorp (Kagharp) 1410, Kakethorp första tredjedelen av 1400-t.,
Kagarop (2 ggr), Kagerop 1421. Beläggen är tvetydiga när det gäll-
er att avgöra vilka el. vilket personnamn som ingår i ortnamnen,
även om man åtminstone för Östra Karups vidkommande p.g.a.
skrivningen »kagarp» från c:a 1455 snarast blir böjd att supponera
ett *Kaki. Detta namn är visserligen dåligt styrkt (se DGP a.s.) men
bör ingå i namnet Kagarp, Långaröds sn, Färs hd, uttal ,
1552 skrivet Kagerup, vilket namn alltså kan vara etymologiskt
identiskt med Karup men förekommer i en mindre nedslipad form.
Skrivningarna med -orp i Karup-namnen kan i så fall vara rena
»skrivarpåfund» (jfr t.ex. beläggsserien för Ranarp, ovan s. 57, och
för Tommarp, SkO A 18:46), men de kan också avspegla vokalens
försvagning a>e>o. S. leden är urspr. torp ‘nybygge’. — Ett be-
byggt område vid gränsen mot Glimminge kallas H u l t e t .
Namnet är best. f. sg. av hult ‘liten skog, skogsdunge’. — Den be-
byggda utmarken
nordöst om byn heter K a r u p s g a t a . Gata betyder
här ‘utmark’.
IN: best. pl.: , .
1 P r ä s t g å r d e n el. K a r u p s p r ä s t -
g å r d 1 kr. Boställe åt kyrkoherden i Karups
pastorat. prestegaardenn, prestegaarden o. 1570 Lb 2 22: 8, 22: 10;
Prästegaarden, Prästegården 1670–1671 Jrp, Prestegården, Karups
Prästegård 1740 Kb, Prostegården 1795 Kb. 6 1/4 sk. 7 1/3 sk. 8
1/3 uts. fr. (KB köpebrev 2/6 1916, förut kr.). Har varit boställe åt
andre korpralen vid Bjäre hds skvadron av Skånska husarreg.; se-
nare boställe åt förste sergeanten vid samma skvadron och reg. 9
1/3 sk. 10 1/3 uts. fr. (köpekontrakt 10/12 1920 och 22/6 1923,
förut kr.). Har varit boställe åt trumpetaren vid Bjäre hds skvadron
av Skånska husarreg.; senare indraget. 13 en jord kr. Tillhör Ka-
rups kyrka (utbruten från Prästgården, ägoskifte 19/12 1845. Upp-
tagen, Kam.-koll. 13/2 1871, med anteckning, att även den i Jb
1825 upptagna lägenheten D e j n e h u s e t ingår). Deinehuset
1783, Dejnehuset 1825, 1874 Jb. F. leden är yrkesbenämningen
degn ‘klockare’. (14 en jord kr. Utesluten, Kam.-koll. 1/11 1929.)
15 25/32 kr. och 7/32 uts. fr. (beteckning för nr 2, 3, Kam.-koll. 5/6
1917. Urspr. 1 kr. 7/32 mtl uts. fr., KB köpebrev 1/5 1916). Har
varit boställe åt förste korpralen vid Bjäre hds skvadron av Skånska
husarreg.; senare boställe åt fanjunkaren vid samma skvadron och
reg. 16 1/4 sk. (beteckning för nr 4, 5, Kam.-koll. 5/6 1917). 17 5/6
uts. fr. (KB köpebrev 2/6 1916, förut kr. Beteckning för nr 11, 12,
Kam.-koll. 5/6 1917). Har varit boställe åt andre korpralen vid Bjä-
re hds skvadron av Skånska husarreg.; senare boställe åt förste ser-
geanten vid samma skvadron och reg. Redovisas från början som
två skilda nr i Jb 1874 (nr 11 1/2 kr., nr 12 1/3 kr.), senare sam-
manförda, Kam.-koll. 5/6 1913.
H e m m a n s d e l:
K a r u p s g ä s t g i v a r e g å r d el. G ä s t -
g i v a r e g å r d e n (f. d. gästgivaregård å nr 7).
L ä g e n h e t e r:
† K a r u p s h u s 1815 Kb. — † K y r k h u s e t 1811 Kb. —
L a r s ’ (i utmarken, å nr 1). — M a n t a l s s k o l a n
164
(f.d. skolhus i utmarken, å nr 1). Har fått sitt namn
p.g.a. läget vid Mantalsbacken. — T u r e s el. T u r e s
P e r s (i utmarken, å nr 1). Det förra namnet efter en
ägare i början av 1800-talet. Det senare efter dennes son, f. o. 1840.
F ö r s v u n n e t g å r d n a m n:
† * H o v g å r d e n. Hogården 1670–1671 Jrp (kronohemman).
Se Hovgården i Ängelsbäck, Grevie sn (ovan s. 83 f.).
Lillaryd . i Litlerød 1489–1494 Rep 2: 12925, Lillerödt
1579–1580 Räk, Lillerøedt 1608 KrSk 1:358, Lilleröd 1611–1612
Jb, 1645–1646 Jb, Lillerid, Lillered 1651 Decjb. — Lilleredh, Lil-
lerädh 1662, Lillaredh 1674, Lillarödh 1713, Lillaröd 1754, Lilla-
ryd 1783–1874 Jb. — Lilleredh, Lillerödh, Lillered, Lillaredh
1670–1671 Jrp, lillare 1684 Buhrmann, Lilleröd 1694 Db, 1767
Gillberg, Lillaryd GIK, GS, EK, BEK, 1955 Kb. — Jb 1662 uppta-
ger ett halvt pantehemman (skatte) och ett tvåtredjedels krono-
hemman. — F. leden är en svag f. av adj. liten. S. leden är ryd ‘röj-
ning i skog’. Se N. Palmborg SOÅ 1942–1945: 18.
1 1/3 sk. 4 1/2 sk. (beteckning för nr 2, 3, Kam.-koll. 5/6 1917).
Mäsinge . — Mesenge o. 1524 Krabbes Jb, y Messinge
(wong) o. 1570 Lb 2 22: 22, 23: 1, Mesinge 1574–1575 Räk, Me-
sing 1583–1584 Jb, Messinge, Mesinge 1611–1612 Jb, Messzinge
1624 PR 1: 25, Mesinge 1645–1646 Jb, Messinge 1651 Decjb. —
Messinge 1662, 1674, Mäsinge 1713–1874 Jb. — Mesinge, Mä-
singe, Meessinge, Messinge, Messinnge 1670–1671 Jrp, Mesinge,
Mäsinge 1694 Db, Mäsinge 1767 Gillberg, GIK, GS, EK, BEK,
1955 Kb. — Jb 1662 upptager ett halvt skattehemman, fyra hela
pantehemman (skatte) samt ett halvt och ett entredjedels krono-
hemman. — Namnet är dunkelt, men byns storlek talar för att det
rör sig om ett äkta inge-namn. Liknande namn har antagits vara
bildade till mes ‘flätad ryggkorg, klövjekorg’ (se t.ex. OGB 5: 130
och där anförd litt.), i vilket fall väl en jämförelse skulle ligga till
grund för namngivningen, el., vilket förefaller vara det troligaste
för bjärenamnets vidkommande, fågelnamnet mes (se DS 8:114
och J. K. Sørensen Fynske Aarbøger 5:340). Båda de disku-
terade orden har urspr. ē. Det är därför egendomligt, att någon al-
ternativ uttalsform * inte har kunnat påträffas, eftersom
äldre ē i V. Karup diftongeras till , mera sällan, men i så fall bara
alternativt, till . Möjligen kan uttalet av namnet bero på att ē före
diftongeringen på grund av ordlängdsbalans (se J. Sahlgren NoB
18: 61ff.) har förkortats till ĕ: i de fall då œ <ĕ (œ ) diftongeras, före-
kommer nämligen bara (exx.: , ‘släde’, , -
, etc.). Av topografiska skäl går det knappast att här förut-
sätta det vattendrags- och sjönamnselement mas-, som det anknytes
till bl.a. i SOÅ 9 2:206.
IN: best. pl.: .
3 1/2 sk. 4 3/8 sk. 5 2/3 sk. 8 1/3 sk. 9 3/8 sk. 12 en utjord kr. 13
3/8 sk. (beteckning för nr 1, 2, Kam.-koll. 5/6 1917). 14 2/3 sk.
(beteckning för nr 6, 7, Kam.-koll. 5/6 1917).
H e m m a n s d e l a r:
B e n g t J ö n s’ (å nr 5). Efter Bengt Jönsson, en f.d.
ägare på 1800-talet. — B r a s k a g å r d e n el.
G a m l e g å r d (å nr 9). Det förra och äldre namnet
efter en smed vid namn Hans Brask, en f.d. ägare, f. 1779.—
D a l s b e r g el. D a l s b e r g s s t ä l l e t
(å nr 8). S. leden i det senare namnet är best. f. sg. av bjm.
‘mindre el. medelstor bondgård’. — G a m 1 e g å r d, se Braska-
gården ovan. — H å k a n g å r d (nr 3). — L u n -
d a g å r d ( e n ) (å nr 13). lunde gaard o. 1570 Lb 2
23:6, Lundegård 1690 Kb, Lunnagården 1705 Kb, Lunnagård 1815
Kb. F. leden är kompositionsform av lund ‘mindre trädsamling’. —
M ö l l h u l t s - S t a f f a n s (å nr 5). Efter en f.d.
ägare, som kom från byn Möllhult i samma sn. — R o t t a g å r -
d e n (å nr 14). Möjligen efter ryttaren Peer Rooth,
nämnd i Jb 1662. — S u t a r e g å r d (å nr 4). F. le-
den är en numera obsolet yrkesbenämning sutare ‘skomakare’ (se
Kalkar). — Å s e n (å nr 14). Gården ligger på en ås.
L ä g e n h e t e r:
M ä s i n g e m ö 11 a (en väderkvarn å nr 4). —
† M ä s i n g e h u s 1815 Kb.
166
Möllhult . — i Mølloth (!) 1489–1494 Rep 2: 12925,
Mölloltt o. 1524 Krabbes Jb, Möallt (!) 1579–1580 Räk, Møallt
1583– 1584 Jb, Möllolldt 1611–1612 Jb, Mølleholt 1621 KB 32,
Møllilt 1624 PR 1:25, Mølholt 1632 KB 664, Moalt (!) 1645–1646
Jb, Mölillt, Mölilt 1651 Decjb. — Möllhult, Möllelt 1662, Möhl-
hullt, Möhlhult 1674, Mölhult 1713, Möllhult 1754, Möllehult
1783, Möllhult 1825, Möllehult, Möllhult 1874 Jb. — Möllhult,
Möllehulltt, Mölhult, Molsshult (!) 1670–1671 Jrp, mölhult 1684
Buhrmann, Möllehult 1767 Gillberg, Myllhult 1805 Kb, Möllhult
GS, EK, BEK, 1955 Kb. — Jb 1662 upptager ett helt skatte-
hemman och ett halvt utsocknes frälsehemman. — F. leden är
kompositionsform av mölla, här troligen i betydelsen ‘vatten-
kvarn’. Se Falkman s. 75. S. leden är hult ‘liten skog, skogsdunge’.
— Den sydvästra delen av byn kallas N e d r e M ö l l h u l t
.
IN: best. pl.: .
1 1/2 sk. (Kam.-koll. 23/12 1914, tidigare del av 3/4 sk. nr 10,
11). 2 1/4 sk. (Kam.-koll. 23/12 1914, tidigare del av 3/4 sk. nr 10,
11). 3 Ö v r e M ö l l h u l t el. M ö l l h u l t s g å r d e n
3/8 uts. fr. (KDS köpebrev 1/4 1937, tidigare kr. Be-
teckning för nr 1, 2, Kam.-koll. 23/12 1914). Har varit boställe åt
kvartermästaren vid Bjäre hds skvadron av Skånska husarreg.; se-
nare indraget.
H e m m a n s d e l a r:
E b b e s g å r d (å nr 1; byggnaderna nu rivna).
Namnet troligen från 1700-talet. — S t å h l e n s (å nr 1).
Gården ägdes under 1800-talet av en släkt Ståhl.
Påarp . — poerop o. 1524 Krabbes Jb, ?Porrup 1552
Gøyes Jb 488, Poerup marck, y Paarup, Poarpe marck (2 ggr) o.
1570 Lb 2 23:7, 24:3, 24:11, 24:22, Poerup 1574–1575 Räk, Paarp
1583–1584 Jb, Porop 1594 Bjäre byordning s. 51 avskr. 1664, Paa-
rup 1611–1612 Jb, Paaerup 1624 PR 1:25, Paarup 1645– 1646 Jb,
1651 Decjb. — Pååruph, Pårrup, Påruph, Påårph 1662, Påarph,
Påarp, Paarp 1674, Påarp 1713–1874 Jb. — Påarp, Poarp, Påårp,
Paarpe Wånng 1670–1671 Jrp, påarp 1684 Buhrmann, Påarp 1694
Db, 1767 Gillberg, GIK, GS, EK, BEK, 1955 Kb. — Jb 1662 upp-
tager fem hela pantehemman (skatte) och ett halvt
kronohemman. — F. leden är fsk. gen. Pāa av del bl.a. från Skåne
belagda mans(bi)namnet Pā(i) (Falkman s. 163 f., DGP I 2:1065
ff., II 2:791 ff.). S. leden är urspr. torp ‘nybygge’. — Ett bebyggt
område i östra delen av byn, vid gränsen mot Karups och Glim-
minge byar, kallas H u 1 t e t . Namnet är best. f. sg. av hult
‘liten skog, skogsdunge’. — Några gårdar i östra delen av byn (å nr
4 och 8) kallas To m m a r p . Namnet är väl uppkallelse
efter någon av de skånska orterna med detta namn. — Några sprid-
da gårdar vid gränsen mot Faritslöv kallas T u n n b y -, .
Namnet syftar på att bebyggelsen är gles. Se I. Ingers SOÅ
1955–1956: 35; jfr SkO A 18: 66.
IN: best. pl.: .
1 3/8 sk. 4 1/2 sk. 7 3/4 sk. 8 2/3 sk. 9 3/8 sk. (beteckning för nr
2, 3, Kam.-koll. 5/6 1917). 10 2/3 sk. (beteckning för nr 5, 6,
Kam.-koll. 5/6 1917).
H e m m a n s d e l a r:
B e r t i l s (å nr 8). — H å k a n s (å nr 7).
Troligen efter Håkan Jönsson, en ägare under senare delen av
1700-talet. — H ö ö k a g å r d e n (å nr 10). Efter en
släkt Höök, som ägde gården på 1800-talet. — K j e l l s (å nr
10). Namnet möjligen från 1600-talet. — P a l m a g å r d e n
(å nr 1. I BEK uppges felaktigt, att även nr 96A har
denna benämning). Palmagårds toft 1805 Lmh, Palmagården EK,
BEK. Troligen efter Måns Palm, en f.d. ägare, nämnd i Kb 1683
och Kb 1698. — S l o t t e t el. S l o t t e n s (å nr
9). Jfr naturnamnen Slottabacken 1833 Lmh och Slåtta Jönses
lycka 1805 Lmh. Väl ironiskt namn. Jfr Slottet i Grevie (ovan s.
81). — T u n n b y g å r d e n (å nr 8). Se Tunnby
ovan.
L ä g e n h e t e r:
† P e l l a h u s e t 1805, 1820 Lmh. F. leden är gen. av mans-
namnet Pelle. — † R y s s h u s e t. Ryssahuset 1825 Lmh. F. leden
är väl nationalitetsbeteckningen ryss, troligen använd som tillnamn.
Ramsjö . — Ramssröd o. 1524 Krabbes Jb, Ramsrödtt,
Ramsööe, Ramsöö 1574–1575 Räk, Ramsrød 1583–1584 Jb, i
Ramsö
168
1594 Bjäre byordning s. 51 avskr. 1664, Rambsöe, Rambsiø 1611–
1612 Jb, Ramsøe 1624 PR 1:25, Ramsiöe 1645–1646 Jb, Ramse
1648 inskrift på dopfunt i Torekovs kyrka, Ramsöe 1651 Decjb. —
Ramssöö 1662, Rambsiöö, Rambsiö 1674, Ramsiö 1713–1825,
Ramsjö 1874 Jb. — Ramsiö, Rambsiö 1670–1671 Jrp, Ram·ere
1684 Buhrmann, Ramssiö 1694 Db, Ramsiö 1767 Gillberg, Ramsjö
GIK, GS, EK, BEK, 1955 Kb. — Jb 1662 upptager ett helt skatte-
hemman samt fyra hela pantehemman (skatte). — F. leden kan vara
gen. sg. av ravn4 ‘korp’, antingen använt i sin egentliga betydelse (i
så fall sannolikt med kollektiv innebörd; jfr OGB 5:261, SkO A
1:56 och A. Janzén NoB 30:71 f.) el., vilket förefaller troligare,
brukat som personnamn (DGP I 2: 1130 f., II 2: 857 f.). Formellt
möjligt är också, att växtnamnet rams ‘ett slags vild lök’ (ordet
belagt i LAL endast från Kivik, Södra Mellby sn, Albo hd; jfr även
NG 6: 192, Houken Håndbog s. 247 f. och DS 9:61) el. manstill-
namnet Ram (DGP II 2:861; få belägg, varav inget från Skåne) kan
ingå i f. leden. S. leden är urspr. ryd ‘röjning i skog’. Jfr beträffan-
de utvecklingen av ljudföljden msr B. Hesselman NordKultur
3:367 och K. G. Ljunggren NoB 29: 26. — Den urspr. byn kallas B
y n och fiskeläget V i d s t r a n d e n el. R a m s
j ö f i s k e l ä g e . el. (numera vanligast) R a m
s j ö s t r a n d . Ramsjöstrand GS, EK, 1955 Kb.
IN: obest. pl.: , best. pl.: .
1 58829/100000 sk. (tidigare 5/8 sk., 3671/100000 mtl vid 1889
års ingång överflyttat till Grevie sn, kungl. brev 18/2 1888). 2 5/8
sk. 3-5 vartdera 1/2 sk.
H e m m a n s d e l a r:
B r o r s J a n n e s (å nr 3). Efter Janne Nilsson,
en f.d. ägare, f. 1855. — B ö c k e r n s el. B ö c k e r -
g å r d e n (å nr 5; byggnaderna nu rivna). Jfr natur-
namnet Böckerns toft 1805 Lmh. Sannolikt till yrkesbenämningen
böckare ‘tunnbindare’. Jfr betr. uttalet SkO A 18: 65 samt ovan s.
161. — H u l t e n s (å nr 5; byggnader- 4 Ordet är ej upptecknat i V. Karup men bör ha uttalats * el. * . Jfr att
ordet i Hov har upptecknats som och att namn i V. Karup uttalas .
na nu brunna). Efter kapten Sven Hult, en f.d. ägare, f. 1804. —
J o n s (å nr 4). Möjligen efter Jon Christensson, en f.d. ägare,
nämnd i Jb 1662. — J ö n s’ (å nr 2). Troligen efter Jöns
Ebbesson, en f.d. ägare, f. 1780.— M i c k e l s (å nr 3).
Efter en ägare på 1800-talet. — P e r P e r s el. Ö s t e r -
g å r d e n (å nr 1). Det förra namnet efter Per Pers-
son, en ägare på 1700-talet. Det senare namnet p.g.a. läget öster om
Västergården. — S t a f f a n s (å nr 2). Troligen efter
Stephan Ebbesson, en f.d. ägare, f. 1796. — T r o e d s - (å
nr 2). Enl. uppgift av en meddelare efter en ägare på 1600-talet, i så
fall troligen Troedt Persson, nämnd i Jb 1660. — V ä s t e r g å r -
d e n (å nr 5). Gården ligger långt i väster i byn. —
Ö s t e r g å r d e n, se Per Pers ovan.
L ä g e n h e t:
† R a m s j ö h u s 1815 Kb.
3 Sinarp 33/64 kr., 15/64 sk. (beteckning för nr 1, 2,
Kam.-koll. 5/6 1917). — (i) Sinatorp 1323 DD 2 R 12:201 avskr.
o. 1690 (i Sumatorp DD 2 R 9:3 avskr. 1693), Sinerop o. 1524
Krabbes Jb, Sinerup 1583–1584 Jb, Sinnderup 1611–1612 Jb, Sine-
rup 1624 PR 1: 25, Sinderup 1645–1646 Jb, Sinerp 1651 Decjb. —
Sijnarph 1662, Sinarp 1674, Sinnarp 1713, Sinarp 1754–1874 Jb.
— Senerup, Sennerup, Seneruph 1670–1671 Jrp, Sijnarp 1694 Db,
Sinorp 1700 Db, Sinarp 1767 Gillberg, GIK, GS, EK, BEK, 1955
Kb. — Jb 1662 upptager ett helt pantehemman (skatte). — F. leden
är oklar. Någon antagbar stam sīn- tycks inte existera. Man skulle
möjligen kunna tänka sig en f. led innehållande kvinnonamnet
Sighne (DGP I 2:1225 f.), bjm. . Mot förslaget talar dock, att
den fsk. gen. av detta namn bör ha varit Sighne (se GdaGr 3: 85),
medan såväl ortnamnets äldsta belägg som dess uttal förutsätter en
f. led som ändats på a. Jfr vidare att det troligen äldre Signestorp,
Kattarps sn, Luggude hd, vars f. led sannolikt innehåller kvinno-
namnet i fråga, har den yngre, analogiska genitivformen av namnet.
S. leden är urspr. torp ‘nybygge’.
H e m m a n s d e l a r:
K a r 1 a v ä n d e r s . Namnet är gen. av ett bi-
namn bildat till det dialektala adj. karlavänd ‘karlaktig, rask’. —
S i n a r p s m ö l l a (vattenkvarn).
170
L ä g e n h e t e r:
† S i n a r p s h u s 1814 Kb. — † S t r ö m s h u s. Ströms Hus
1835 Lmh.
Slättaröd . — Slettager o. 1524 Krabbes Jb, slettager
1574–1575 Räk, Slettagger 1579–1580 Räk, Sletager 1583–1584
Jb, Sletagre 1593–1594 Jb, Slettager 1611–1612 Jb, 1624 PR 1:25,
Sletager 1645–1646 Jb, Sletagre 1651 Decjb. — Slättare, Slättagre
1662, Slettåckra, Slettackra, Slettager, Slettagra, Slättagre 1674,
Slättagra 1713, Slättåka (!), Slättåkra 1754, Slättaryd, Slättåckra,
Slättaröd 1783, Slättaröd, ibm eller Slättåkra, ibm eller Slättåckra
1825, Slättaröd 1874 Jb. — Slättagra, Slättakra, Slättackra, Slätag-
ra, Slettagra, Slettagre, Slättåkra 1670–1671 Jrp, slettare 1684
Buhrmann, Slättagra, Slättåker 1700 Db, Slättåkra 1767 Gillberg,
Slättaryd 1810 Kb, Slättaröd GIK, GS, EK, BEK, 1955 Kb. — Jb
1662 upptager ett halvt pantehemman (skatte) samt två halva, nio
entredjedels och ett enfjärdedels kronohemman. — F. leden är en
böjningsform av adj. slät, bjm. , el. ev. av appellativet slätt,
som har samma uttal. Jfr Falkman s. 88. S. leden är urspr. en böj-
ningsform av åker, bjm. . Jfr beträffande dialekt- och skrift-
formerna SkO A 18: 28.
IN: best. pl.: .
1–3 vartdera 1/4 sk. 4 1/3 sk. 5 1/3 sk. (tidigare 1/12 kr. och 1/4
sk.; 1/12 kr. 28/1 1884 omfört till sk.). 6 1/3 sk. 7 3/8 sk. 8 1/4 sk.
(tidigare 1/8 kr. och 1/8 sk., 1/8 kr. 22/1 1888 omfört till sk.). 9 1/4
sk. 10 S l ä t t a r ö d s b o s t ä l l e 1/4 uts. fr.
(KDS salubrev 20/3 1899, tidigare kr.). Har varit boställe åt trum-
petaren vid Bjäre hds skvadron av Skånska husarreg.; senare indra-
get. 11–13 vartdera 1/3 sk. Nr 12 och 13 kallas med ett gemensamt
namn S l ä t t a r ö d t o r p el. endast T o r p . y
Torp (2 ggr) o. 1570 Lb 2 22: 18, 23: 27, Torp 1651 Decjb; Sleta-
gratorp, Slettagra torp 1674 Jb; Torp 1670–1671 Jrp, torp 1684
Buhrmann, Slättaretorp 1780 Kb, Slättareds Torp 1822 Lmh, Slät-
tarödtorp GS.
H e m m a n s d e l a r:
F i n n v e d s (å nr 11). Troligen efter Finndwedh Pehrs-
son, en f.d. ägare, nämnd i Jb 1660. — G u d m u n d P e t t e r s
(å nr 9). Efter skepparen Gudmund Pettersson, en f.d.
ägare, f. 1794. — G u d m u n d g å r d (å nr 1).
Gudmunnagårds slätt 1805 Lmh. — H a n s a g å r d (å
nr 1). Troligen efter Hans Gudmundsson, en f.d. ägare, nämnd i
Mtl 1742. — H e l g e s (å nr 11). Troligen efter Helge
Persson, en f.d. ägare, nämnd i Mtl 1763. — H ö k a g å r d e n
el. H ö k e n s (å nr 4). Möjligen efter rytta-
ren Bengt Hög, som nämnes i Kb 1698. — N ä b b a g å r d e n
(å ur 7). Möjligen efter ryttaren Johan Nebb, som
nämnes i Kb 1698. — P e r J o n s (å nr 2). Namnet troli-
gen från början av 1700-talet. — P e r S t a f f a n s g å r d
(å nr 3). Efter Per Stephansson, en f.d. ägare, f.
1779. — R u s t h å 11 e t (å nr 5). F.d. rusthållshem-
man. — S o n e s el. S o n e - S t e f a n s
(å nr 8). Det förra namnet troligen efter en ägare på 1700-talet, det
senare efter Stefan Pettersson, en f.d. ägare, f. 1851. — T o r p a r e
S v e n s (läge okänt). Ägaren har väl antingen
härstammat från el. bott i Slättarödtorp (se ovan), som även kallas
endast Torp. Jfr Torpare Troeds nedan. Troligen är den ägare, som
har givit upphov till namnet, Sven Nilsson, f. 1783, vilken ägde en
gård å nr 13, som bildar en del av Slättarödtorp. — T o r p a r e
T r o e d s (å nr 13). Gården ligger i Slättarödtorp.
Jfr Torpare Svens ovan. Den Troed som har givit upphov till nam-
net är sannolikt Trued Ebbesson, en f.d. ägare, f. 1782. — U f f e s
(å nr 6). Namnet från 1600- el. 1700-talet.
L ä g e n h e t:
† T o r p a r e h u s 1822 Lmh.
Småryd . — Smoryett o. 1524 Krabbes Jb, i Smaared
1558 KB 225, smaa ry stickid, y Smaary o. 1570 Lb 2 24: 15,
24:24, Smaary 1624 PR 1:25, Smaarye 1651 Decjb. — Smårydh
1662, Smarydh, Småry, Smary 1674, Småry 1713, 1754, Småryd
1783–1874 Jb. — Småry, Smårye 1670–1671 Jrp, Småry 1684
Buhrmann, 1767 Gillberg, Småryd GIK, GS, Småaryd (!) EK,
BEK, Småryd 1955 Kb. — Jb 1662 upptager två hela skattehem-
man och ett helt kronohemman. — F. leden är adj. små. Se N.
Palmborg SOÅ 1942–1945: 18. 5. leden är ryd ‘röjning i skog’,
kanske urspr. i best. f. sg. (se belägget frän 1524) och använt i
172
betydelsen ‘skoglös mark, ljungmark’. Jfr SkO A 1: 99 och SOH
1:127.
IN: best. pl.: .
1 5/8 sk. 2 och 3 vartdera 3/4 sk. 4 en jord kr.
H e m m a n s d e 1 a r:
A p p e l r y d (å nr 1). Appelryd GS, EK, BEK, Apel-
ryd 1955 Kb. Namn på en trädgårdsskola, givet o. 1915. —
B e n g t s (å nr 3). Troligen efter Per Bengtsson, en f.d.
ägare, död 1811. — J o n s el. J o n s J ö n s’ (å nr
2). Det senare namnet efter Jöns Jonsson, en f.d. ägare, f. 1848.
Det förra namnet troligen efter dennes fader, John Jönsson, f. 1814.
— M e l l a n g å r d ( a r n a ) (å nr 2, mitt i byn).
— O l a s (å nr 3). Troligen efter en ägare i början av 1800-
talet. — P e a r s (å nr 2). Troligen efter Per Nilsson, en f.d.
ägare, f. 1757. — P å l s (å nr 2). Troligen efter Pål Nils-
son, en f.d. ägare, f. 1818. — R y s s e n s (å nr 1). En f.d.
ägare på 1900-talet hade haft anställning i Ryssland och fick därför
binamnet Ryssen. — R y s s 1 a n d (å nr 3). Gården ligger
avlägset och gränsar intill en skogslott tillhörig Ryssens, vilka två
faktorer i förening torde ha givit upphov till namnet. En f.d. ägare
hade binamnet Kejsaren, men detta är troligen sekundärt i förhål-
lande till gårdnamnet. — S m å r y d g å r d e n (å nr
1). Smårydsgård EK, BEK. Namn på en trädgårdsanläggning, som
påbörjades 1904. — T o r a s (å nr 1). Efter Tora Lidberg,
en ägarinna i början av 1800-talet. — Z a c k r i s’ (å nr 2).
Efter Nils P. Zackrisson, en f.d. ägare, f. 1831. — Ö v r a g å r d
(å nr 3).
Svenstad . — Suenstad o. 1524 Krabbes Jb, i Suendstad
1559 KB 338, y Suennistad, y Suennista (wong), Suensta wong o.
1570 Lb 2 23:30, 24:9, 26: 1, 24: 22, suenstadtt 1574–1575 Räk,
Suenstadt 1583–1584 Jb, Suenstaa 1611–1612 Jb, Suensted 1624
PR 1:25, Suendstad 1645–1646 Jb, Suendstad, Suendsted 1651
Decjb. — Swänstadh 1662, Swendstad, Swendstadh, Swenstad
1674, Swenstadh 1713, Swenstad 1754, Svenstad, Svänstad 1783,
Svänstad 1825, Swenstad 1874 Jb. — Swenstadh, Swenstad,
Swenndstadh, Swännstad, Suännstad, Suennstadh, Suendstad,
Suennstad 1670–1671 Jrp, Svensta 1684 Buhrmann, Swenstad,
Swänstad 1767 Gillberg, Svenstad GIK, GS, EK, BEK, 1955 Kb.
— Jb 1662 upptager tre hela och ett halvt pantehemman (alla skat-
te) samt ett tvåtredjedels och ett halvt kronohemman. — F. leden är
gen. av mansnamnet Sven (Falkman s. 175, DGP I 2: 1315 ff.) el.
Sveni (Sørensen -sted s. 118 och 253 f., DGP I 2:1327). S. leden är
stad ‘ställe’.
IN: best. pl.: .
1 3/8 sk. 4 1/8 sk. 5 2/3 sk. 8 en jord kr. 9 2/3 sk. (beteckning för
nr 2, 3, Kam.-koll. 5/6 1917). 10 3/8 mtl, 1/4 sk. och 1/8 kr. (be-
teckning för nr 6, 7, Kam.-koll.5/6 1917).
H e m m a n s d e l a r:
B u s s e n s (å nr 9). Efter en ägare på 1800-talet med
binamnet Bussen, till dialektordet buss ‘stor, stolt karl’. Gården
kallas även P e r s el. P e r E b b e s . Det senare
namnet efter Per Ebbesson, åbo på gården 1695–1736 (Bjärebyg-
den 1962:36). Namnet Pers är senast från slutet av 1800-talet (Bjä-
rebygden a.s.). — E b b e s (å nr 1). Troligen efter Ebbe
Nilsson, en f.d. ägare, f. 1782. — E k h o l m s (å nr 5).
En släkt Ekholm ägde gården under en del av 1800- och 1900-talet.
— E r i k s el. P e t t e r s E r i k s A u g u s t s -
(å nr 4). Det förra namnet efter Erik Nilsson, en f.d.
ägare, f. 1802. Det senare efter dennes son, J. August Eriksson, f.
1853. — G a t u - J ö n s P e t t e r s (å nr 4). Efter
Jöns Petter Johansson, en f.d. ägare, f. 1851. Gården ligger på ut-
marken, »gatan», till Svenstad. — H a l l a g å r d e n
el. H a l l e n s (å nr 5). F. leden i det förra namnet, som är
det äldsta, är hall ‘berg i dagen’. Det senare namnet innehåller ett
till gårdnamnet bildat släktnamn Hall; dess förste bärare var Karl
Hall, f. 1870. Gården kallas också Z a c k r i s’ efter Janne
Zackrisson, dess förre ägare, f. 1867. — J o n s (å nr 5).
Troligen efter nämndeman John Påhlsson, en f.d. ägare, f. 1785. —
M o s s e n s el. M o s s a s t ä l l e t . Det
förra namnet är gen. av ett inbyggarnamn *Mossen, givet därför att
gården ligger vid en mosse. F. leden i det senare namnet är kompo-
sitionsform av appellativet mosse. S. leden är best. f. sg. av bjm.
‘mindre el. medelstor bondgård’. — O l u s (å nr
174
9). Efter änkan Olu Pehrsdotter, som brukade gården 1773–o. 1797
(Bjärebygden 1962:42 och 45). Gården kallas även W a l b e r g s
(W a l b o r g s) efter ryttaren Hans Walberg el. Walborg,
åbo på gården o. 1730–o. 1750 (a.a. s. 42 och 44). — P a l m e n s
(å nr 10). Efter en släkt Palm, som ägde gården på 1800-
talet. — P e r E b b e s el. P e r s, se Bussens ovan. — P e t t e r s
E r i k s A u g u s t s, se Eriks ovan. — T r o e d s (å nr
5). — T u 11 e s (å nr 4). Efter Tulle Bengtsson, en f.d. äga-
re, f. 1787. — W a l b e r g s el. W a l b o r g s, se Olus ovan. — Z
a c k r i s’, se Hallagården ovan.
L ä g e n h e t e r:
D r u d e n s (å nr 10). Troligen efter Anders Drude,
nämnd i Mtl 1823. — † G a t e l y c k s t o r p e t 1837 Lmh. Jfr
marknamnet Gatulyckan 1820 Lmh. — † S v e n s t a d s h u s.
Svenstadsh. 1817 Kb.
3 Sönnerstorp 2/3 sk. (beteckning för nr 1, 2, Kam.-
koll. 5/6 1917). — Söndertorpe vang5 1510-t. Pb 79:10 avskr. o.
1650, Sönnderthorp 1579–1580 Räk, i Söndertorp 1594 Bjäre by-
ordning s. 51 avskr. 1664, Sønderthorp 1624 PR 1: 25, Söndertorp
1651 Decjb. — Sönnertorp 1662, Söndretorph, Sönnertorp, Sönd-
retorp, Söndertorp 1674, Söndratorp 1713, Sönnertorp 1754–1825,
Sönnerstorp 1874 Jb. — Söndretorp, Söndertorps Wång, Söndra-
torp, Sondertorpa Wång 1670–1671 Jrp, Söndertorp 1684 Buhr-
mann, Syndertorp 1698 Kb, 1715 Kb, Sönnertorp 1767 Gillberg,
Södretorp 1815 Kb, Södertorp GIK, Sönnerstorp GS, EK, BEK,
1955 Kb. — Jb 1662 upptager två hela utsocknes frälsehemman.
— F. leden är den dialektala väderstrecksbeteckningen sönder ‘sö-
der-, södra’. Den enda ort i Västra Karup, som ligger norr om Sön-
nerstorp, är emellertid den till mantalet oansenligare Bjäragården,
vilken är belägen vid gränsen mot Hovs sn och nästan rakt söder
om Hovs kyrkby. Hovbornas synvinkel har tydligen fått bestämma
namngivningen. S. leden är torp ‘nybygge’.
H e m m a n s d e1:
G u d m u n d s . Efter en ägare på 1800-talet. 5 Byn Sevestorp i Grevie sn (ovan s. 80) åsyftas.
Varan , i oblik form . — ?i Wærre ÆDA 1: 85
avskr. 1476, Waren 1624 PR 1: 25, Waaren 1651 Decjb. — Waran
1674, Wahran 1713, Waran 1754–1874 Jb. — Waran, Waaren,
Waren 1670–1671 Jrp, w·aran 1684 Buhrmann, Waran 1697 Db,
1767 Gillberg, Varan GIK, GS, EK, BEK, 1955 Kb. — Jb 1662
nämner inte byn, medan den ur Varan säkerligen utbrutna Vare-
gården upptages till ett och ett halvt utsocknes frälsehemman. Tro-
ligen föreligger ett misstag, så att denna kamerala uppgift även
innefattar Varan. — Namnet är best. f. sg. av vara ‘höglänt och
stenig skogsmark’. Se SkO A 1: 77 och där anförd litt.
1 och 2 vartdera 1/4 sk. 3 K å l l i n g e 1/8 sk. Kollinge
1705 Kb, Kållinge 1720 Kb, Koldinge 1780 Kb, Kållinge GIK,
Kallinge (!) GS, Kållinge EK, BEK. Namnet är sannolikt inget äkta
inge-namn. Möjligen kan det vara uppkallelse, i så fall troligen
efter det jylländska stadsnamnet Kolding, som om detta är riktigt
har blivit något av ett modenamn i Nordvästskåne och Sydhalland:
orter med namnet Kållinge (Kollinge) finns, förutom i Bjäre, även i
Kvidinge sn, S. Åsbo hd, Munka Ljungby sn, N. Åsbo hd, Halm-
stads sn, Luggude hd, och Våxtorps sn, Höks hd. Ingen av dessa
orter är så betydande, att dess namn skulle ha kunnat ge upphov till
alla de andras. Jfr SkO A 18:38. 4 2/3 uts. fr. 7 och 8 vartdera 1/3
uts. fr. 9 2/3 uts, fr. (beteckning för nr 5, 6, Kam.-koll. 5/6 1917).
H e m m a n s d e l a r:
A l l é g å r d e n el., med en äldre benämning,
S m ö r l u n s e n s (å nr 1). Det senare namnet är gen.
av ett binamn. — A n d e r s a g å r d (å nr 2). EK,
BEK. Troligen efter Anders Hansson, en f.d. ägare, som levde un-
der första delen av 1800-talet. — F l y e t (å nr 8). Flyet
1844 Lmh (som naturnamn). Namnet är best. f. sg. av dialektordet
fly n. ‘kärrmark’. Gården ligger på nu dränerad sankmark. —
H a n n e b o r g (å nr 7). GS, EK, BEK. En kaptensfru
Johanna Söderman ägde på sin tid gården. — H a n s a g å r d
(å nr 1). GS, EK, BEK. Flera äldre ägare har hetat
Hans. Namnet kan senast vara från början av 1800-talet. Se Haller
s. 66. — L u g n e t (å nr 8). EK, BEK. — S j ö b y g g a -
r e n el. S j ö b y g g a r e s t ä l l e t
176
el. S j ö b y g g e g å r d a r n a (å
nr 4). Skybyggaregården 1813 Lmh. F. leden sammanhänger troli-
gen med byn Sjöbygget i Örkelljunga sn, Norra Åsbo hd, varifrån
väl någon tidigare ägare har kommit. Annorlunda Haller s. 188. S.
leden i namnvarianten Sjöbyggarestället är best. f. sg. av bjm.
‘mindre el. medelstor bondgård’. — S l e s v i g el.
S l e s v i g H o l s t e i n (å nr 4). Uppkallelsenamn.
— S m ö r 1 u n s e n s, se Allégården ovan.
L ä g e n h e t e r:
† K å l l i n g e h u s. Kollingehus 1827 Kb. — † V a r a n s
h u s 1816 Kb.
9 Varegården 1/6 sk. — Waregaardt 1584 Mtl,
Waaregaardt 1632–1633 Räk, Warre Gaard 1645–1646 Jb, Waare-
gaarden 1651 Decjb. — Waregårdh 1662, Waregården 1674,
Waregården 1713–1874 Jb. — Waregården, Waregård, Wara Går-
den 1670–1671 Jrp, Waragården 1767 Gillberg, Varegården 1813
Lmh, Varugården (!) GIK, Varegården EK, BEK, 1955 Kb. — Jb
1662 upptager ett helt och ett halvt utsocknes frälsehemman. Se
beträffande denna uppgift under Varan ovan. — F. leden är kom-
positionsform av ortnamnet Varan, varom se ovan.
L ä g e n h e t e r:
† F l y e t 1811 Kb. Se Flyet, hemmansdel under Varan. —
† F l y h u s ( e t , - e n ) . Flyhusen 1802, Flyhus 1825, Flyhuset
1832 Kb. Jfr Flyet ovan.
Vegalt . — y Vegaalt o. 1570 Lb 2 23: 23, Weghollt
1583– 1584 Jb, Wegholdt 1611–1612 Jb, Wegalt 1624 PR 1:25,
Wegolt 1645–1646 Jb, Wegalt 1651 Decjb. — Wägalt 1662, We-
galt 1674, Wägalt 1713, Wegalt 1754–1825, Vegalt, Wegalt 1874
Jb. — Weghalt, Wigalt, Wighult, Weghult 1670–1671 Jrp, Wegalt
1767 Gillberg, Vegalt GIK, GS, EK, BEK, 1955 Kb. — Jb 1662
upptager två entredjedels kronohemman. — F. leden är komposi-
tionsform av dialektordet vege m. ‘åkrök’. Byn ligger vid en krök
av Möllhults bäck. Se O. v. Friesen NoB 1:114 ff. och Haller s.
190. S. leden är urspr. hult ‘liten skog, skogsdunge’ (Haller a.s.).
1 och 2 vartdera 1/4 sk. 3 en jord kr.
Namn som icke kunnat lokaliseras:
† Krokhuset 1821 Kb. Eftersom läget ej har kunnat bestämmas,
är det omöjligt att avgöra, vad krok kan ha syftat på.
† Sven Troeds gård. Suend Truids gaard o. 1570 Lb 2 23: 5.
† Välinge. Wälinge 1860, Välinge 1867 Kb. Väl uppkallelse ef-
ter socknen med detta namn i Luggude hd. Jfr även naturnamnet
Välarna, som betecknar en utmark till Brödarp och Påarp.
178
Ängelholms stad
Äldre belägg: Engelholm (4 ggr) 1516 Priv 1:444 f. avskr., (3
ggr) 1516 Lagerbring 198 f., Engleholm (2 ggr) 1518 Priv 1: 454
avskr., in Ængloholm 1500-t. DD 2 R 11: 7 f. (SD 4: 304 not),
Engeholm 1523 FrIDReg 18, wti Engelholm 1529 DN 16: 640,
Engelsholm Borgere 1530 FrIDReg 257, y Engellholm 1531 DN
12: 595, Engelholm 1531 FrIDReg 365, (3 ggr) 1532 ibm 383, 451,
454, 1539 DK 101, 1539 KrSk 1:7, (2 ggr) 1551 KB 60, 64, Engel-
hollum (2 ggr) 1552 ibm 166, Engholmenn 1559 GIReg 29: 606,
Engilholm (3 ggr), Engelholm, Engilholms kircke o. 1570 Lb 2 33:
1, 33: 12, 33: 18, 33: 7, 33: 17, Engelholm (2 ggr) 1574 KrSk 1:
146, 1: 149, Engelholm, Enngelholm 1574–1575 Räk, Engelholm
1575 ÆDA 5:600 avskr., ÆDA 4:339 avskr. 1577, 1579 KrSk 1:
202, Enngelholm Sognn o. 1590 FortGeistlG, Engilholm (7 ggr),
Engelholm (6 ggr) o. 1590 CS 23 f., 30 ff., Enngelhollums mar-
kinnde (2 ggr), Enngelhollum 1596 KhD 2:488, Engelholm 1603–
1605 Hund 30 avskr. 1600-t., Engellholmb o. 1620 VisLSt 94,
Englholm, Engelholm 1624 PR 1: 30 f., Engelholm, Engelholmb
1656 Berntsen.
IN: , - ; pl. =, best. .
Staden benämnes ibland skämtsamt L e r g ö k s s t a d e n -
. I senare hälften av 1800-talet fanns i Ängelholm c:a tio
krukmakare, som alla tillverkade och sålde lergökar (I. Ingers i
LAL).
Ängelholms stad grundades år 1516, då fundationsbrev utfärda-
des av Kristian II.1 I ett annat kungligt brev från samma år omtalas,
att den äldre närbelägna staden Luntertuns invånare fått befallning
att flytta till Ängelholm. Redan år 1547 berövades Ängelholm sina
stadsrättigheter, och borgarna ålades att flytta 1 Se beträffande detta och Ängelholms historia i övrigt Enghoff.
till Landskrona. Det samhälle som därefter återstod behandlades
under resten av den danska tiden som en »fläck». Ängelholm miste
inte alla sina rättigheter — sålunda var det troligen en självständig
judiciell enhet — och i flera avseenden betraktades orten som en
stad. Det samma blev förhållandet under den första svenska tiden,
även om orten då en kort tid kom att lyda under Bjäre häradsrätt.
Speciellt anmärkningsvärt är, att Ängelholm var representerat vid
1664 års riksdag och alltså härvidlag räknades som stad. År 1675
tillerkändes orten officiellt fläckrättigheter och fick åter en egen
jurisdiktion. Fullt jämställt med övriga skånska städer blev Ängel-
holm först genom ett kungligt brev år 1767. Sedan år 1952 är Höja
(S. Åsbo hd) och Rebbelberga (Bjäre hd) socknar inkorporerade
med staden.
Namnet har av J. Sahlgren SOÅ 1925: 15 antagits gå tillbaka på
tyska förebilder: förf. jämför bl.a. med tyska borgnamn som Eng-
elstein och Engelberg, vilka i sin tur kan ha bildats med det ro-
merska borgnamnet San Angelo, på tyska Engelsburg, som möns-
ter. Eftersom de tyska namnen på Engel(s)- inte betecknar några
mer kända orter, förefaller det rimligast att antaga, att namnet Äng-
elholm i så fall har bildats direkt efter namnet på den välkända ro-
merska borgen. Man måste dock konstatera, att den tyska f. leden
Engel(s) - inte är vanlig i danska ortnamn. Sahlgren nämner a.s. ett
danskt Engelholm, men som K. G. Ljunggren SOÅ 1946–1948:57
påpekar, är detta betydligt yngre än stadsnamnet. Av övriga i Trap
förtecknade danska ortnamn på Engel(s)- är det endast ett från äld-
re tid, som kan vara bildat efter tyskt mönster: namnet på den o.
1510 byggda borgen Engelborg, Sandby Sogn, Lollands Nørre-
Herred, Maribo Amt. DS 11:58 anser, med stöd av Sahlgrens tolk-
ning av namnet Ängelholm, att borgnamnet går tillbaka på tyska
förebilder. Förslaget är dock långt ifrån säkert: i Huitfeldts krönika
upplyses, att borgen skulle ha fått sitt namn efter ett skepp vid
namn Engelen, som byggdes på ön. I en reservation till tolkningen i
DS hävdar G. Knudsen a.s., att det är betänkligt att negligera Huit-
feldts uppgift: denne kan ha talat med folk som har övervarit själva
namngivningen. Senare har K. G. Ljunggren SOÅ 1946–1948: 56
f. och 69 framhållit, att f. leden i Ängelholm lika väl skulle kunna
vara ett inhemskt Æng(h)œlle, *Æng(h)ald el. dyl. I samband med
behandlingen av några andra likartade ortnamn antyder han även
a.s. en annan
180
formellt möjlig och mera tilltalande tolkning, dock utan att sätta
den i direkt samband med namnet Ängelholm: man skulle kunna
anknyta till den fr.a. av Modéer Färdvägar och sjömärken s. 1 ff.
behandlade terrängbeteckningen *œngil,2 en sidoform till sv. angel,
ångel och troligen besläktad med bl.a. ortnamnselementet angr,
ånger. Grundbetydelsen av den för de tre orden troligen gemen-
samma roten kan antingen ha varit ‘förtränga’ (jfr fvn. adj.
‘trång’) el. ‘kröka, böja’ (jfr grek. άγχύλος ‘krokig’). För anknyt-
ningen till ngr ‘trång’ har bl.a. Modéer a.s.3 och Sørensen -sted s.
51 uttalat sig, för sambandet med grek. άγχύλος ‘krokig’ bl.a. I.
Lundahl (beträffande fvn. ngull ‘fiskekrok’) Festskrift Sahlgren s.
2 och de Vries art. angr 3, ál och o ngull. Etymologien på ordet
*œngil måste fortfarande sägas vara oklar. Båda grundbetydelserna
går emellertid att tillämpa på Ängelholms topografi. Om den urspr.
betydelsen av *œngil har varit ‘någonting böjt’, kan f. leden i Äng-
elholm syfta på den mycket markerade krök av Rönne å, som bil-
dar den landtunga på vilken stadens äldsta och centrala del ligger.
Har däremot *œngil urspr. betytt ‘förträngning’, kan namnet Äng-
elholms f. led antingen ha syftat på den kraftiga insnörpningen mitt
på landtungan el. på det genom insnörpningen bildade utskjutande
relativt smala näset i landtungans sydöstra del. Äldst omfattade den
bebyggda delen av Ängelholm endast det parti av landtungan, som
ligger vid och söder om insnörpningen. Se kartbilagorna i Enghoff.
Beträffande s. leden förefaller det rimligast att med Ljunggren a.a.
s. 57 antaga, att denna, även om f. leden skulle vara inhemsk, har
tillkommit först i samband med stadens grundande. Som Ljunggren
a.s. påpekar har namnen på -holm mycket ofta en terrängbeteck-
nande f. led. Mindre sannolik men inte helt otänkbar är möjligheten
att även s. leden till en del skulle kunna vara inhemsk och ha syftat
på den landtunga på vilken staden ligger. Namnet skulle i så fall
urspr. ha lytt *Ängelholm(e) el. *Ängelholmen och sannolikt ha
uttalats med tryck på första stavelsen. Vid stadens till- 2 Beträffande namn som med större el. mindre säkerhet kan antas innehålla ordet
se DS 9: 49, DS 13: 125, Sørensen -sted s. 20 och 50 f., OGB 16: 147 f., Pipping Finländska ortnamn s. 123 ff. och Modéer a.s.
3 Beträffande angel, ångel modifierade Modéer senare (NoB 37: 7 f. not 39, Norska ordstudier s. 110 f. med not 94) sin ståndpunkt därhän, att båda etymologi-erna jämställdes.
komst har så namnet delvis ändrats om efter främmande mönster.
En teoretiskt tänkbar tolkning av stadsnamnet är slutligen, att det är
en partiell uppkallelse efter det relativt närbelägna Engeltofta (Bar-
kåkra sn). Detta bör dock vid tiden för stadens grundläggning ha
varit en så pass obetydlig bebyggelse (se ovan s. 28), att denna
förklaring verkar mindre tilltalande. Av de ovan nämnda tolknings-
alternativen förefaller förslaget om påverkan av tyskt namnskick
och hypotesen om en f. led av ett inhemskt *œngil vara de som har
starkast fog för sig. Den förra tolkningen lider av den svagheten att
det tyska Engel(s)- tycks ha varit mycket litet produktivt på danskt
språkområde, den senare av att inga äldre skriftliga belägg stöder
tolkningen. Ingen av de båda förklaringsmöjligheterna kan lämnas
företräde framför den andra.
182
Ortnamnsregister
Namn på orter utanför Bjäre härad är kursiverade.
Abrahamshuset … 140
Abullagården …87, 90
Abullagårdshus(et) 90
Ahlbergshuset …… 98
Aldalen …………..70
Allegården …….. .88
Allégården …..… 175
Allehuset ….... 88, 98
Allunda ………… 52
Almhyddan …......139
Alunda ………... .52
Alvik …………... .91
Anders’ hus …… 59
Anders Jöns’ …… 130
Anders Petters …. 143
Andersagård …... 175
Andersgård …….. 130
Anderstorp ………. 30
Annehill …..…… 143
Annelund ……… 40
Annero ……….... 30
Appelhuset ….…. 96
Appelryd ……….. 172
Arabien ………….. 88
Arrie ……….. 88, 117
Askegården ……… 69
Askehuset .….. 26,119
Asketorpet …….... 40
Asparna………… 130
Aspehus(et)…….. 119
Aspelundshus(et). 119
Attareholmen ……. 95
Atteköp………….. 66
Atteköpshus……... 66
Axelsgård …….…134
Axelsminne …… 33
Axelstorp ……… 66
Axelstorps fors 71,153
Axelstorps mölla 67
Axelstorpsgården ... 67
Axelstorpshus …… 67
Backaboden ……. 115
Backagårdarna…. 154
Backagården
.................41, 68, 88,
121
Backahus ….. 66, 122
Backahuset .…………..
…... 67, 89, 103, 119
Backen ………. 148
Badstugan …….. .47
Badstugehuset … 99
Barkåkra ……………
……..… 4, 23, 24, 41
Barkåkra farm …. 25
Barkåkrahus …….. 26
Barnmorskans …… 70
Belöslyckan …… 47
Bengt Jöns’ …….. 165
Bengtolsgården ….. 55
Bengts ……… 41, 172
Bengtsgård ………. 51
Benmöllan ……….. 99
Berget ……………. 48
Berget-Hennet ….. 155
Bertils ………... 167
Bialittshus(et)….. 119
Biskopstorp ……… 69
Bjerröd ………. 48, 67
Bjerrödshus ……… 68
Bjällegården ……... 89
Bjällegårdshus…..… 90
Bjällerup …….…… 90
Bjäragården 90, 121,
150
Bjäragårds mölla … 91
Bjäratorpet ………. 91
Bjäre ……………... 19
Bjäredalen ……….. 63
Bjäret …………….. 55
Bjärholmen …….. 112
Bjärsgård ………… 41
Bjärsåker ……….. 139
Bjärvall …………. 138
Björkebäckahuset . 116
Björkedalshus(et) ... 98
Björkehus ………. 114
Björkehuset
………….101, 114, 116
Björkelundshus ….. 98
Björkelundshuset ... 88
Björkhagen ………. 33
Björklund(a) …….. 63
Björnsgården …… 130
Björnstorp ……….. 92
Blomstorp ……….. 53
Bläsinge ………... 148
Bläsingehusen ….. 148
Bläsingeraden ….. 148
Blöddens ………… 41
Boalt …………….. 59
Boaltshuset ………. 59
Boarp ………. 91, 150
Boarpshus ……… 151
Bobackahuset ... 106
Bohultet ………… 101
Bohuset ………….. 95
Bokeliden ... 30, 74, 76
Bokelund ………… 74
Bokelundshuset….. 98
Bolagård………... 130
Bolet……………. 130
Bollwigs hus…… 126
Borgmanstorp…… 51
Borragården……... 55
Borrstorp…….. 92, 93
Borrstorp, Lilla….. 93
Bos……………... 158
Bos gård………... 145
Bosgård………… 158
Bostället…………. 55
Brammarehus(et)... 93
Brammarp……….. 93
Bramstorp……….. 93
Braskagården…... 165
Braskens hus…… 134
Brenneskabshuset.. 65
Bro-Andersens…. 143
Broddarp………... 95
Brohultshus(et)….. 89
Brohuset …….………..
42, 93, 101, 122, 143
Brors Jannes….. 168
Brunnshus(et)….. 119
Brunskog………… 86
Brunskogshuset…. 86
Bryggerigården….. 48
Brynbackahus(et) 103
Brödagården.. 94, 121
Brödagårdshus(et). 95
Brödarp………… 151
Brödarpshus……. 152
Brödjeholm……. 94 f.
Buggehuset…….. 129
Bugges……. 129, 158
Bukten…………… 27
Buragården…….. 134
Buren…………... 134
Bussahuset……... 107
Bussens………… 173
Byggeshus(et)….. 105
Bygget…….. 104, 105
Byn………… 46, 168
Båstad ………………
21, 22, 23, 45, 152
Båstad, Lilla.. 45, 152
Båstads stadsfläck.. 47
Båstads Sädespart.. 47
Båstads torp……... 48
Bäckagården…….. 34
Bäckahus………. 122
Bäckahuset… 96, 108
Bäckebo…………. 28
Bärstedts hus……. 38
Böckarehuset……. 51
Böckergården 161, 168
Böckerns……….. 168
Böckerns toft…… 168
Böckrastället…… 143
Bökehuset……….. 91
Börjes……………. 68
Börsen………….. 148
Böske………... 68, 69
Böskehus………… 68
Böskestorp………. 68
Böskestorps back-
stuga…………….. 69
Böskestorpshus….. 69
Charlottehem…….. 30
Clausagård……... 127
Clements……….. 127
Clementstorp……. 74
Cronholms mölla… 83
Dala……... 46, 67, 68
Dalahuset …...……...
………….67, 110, 119
Dalastället……… 127
Dalen…. 55, 130, 153
Dalholmen…… 89, 90
Dalholmshuset…... 90
Dalsberg……. 55, 165
Dalsbergsstället… 165
Dammen…………. 43
Damshuset……... 105
Danielsborg…….. 100
De tre p:na………. 85
Degeberga……... 125
Degebo…………. 124
Dege(r)nes……... 124
Degernäs………. 125
Deglunden……... 125
Degnegården…… 129
Degnehuset……… 48
Dejarp………….. 124
Dejarps mölla…... 126
Dejebäck……...….. 125
Dejnehuset……... 163
Dejsten…………. 125
Denver…………... 42
Denvergården... 29, 42
Dockagården…….. 48
Dockastället……... 48
Drudens………… 174
Drängstorp……... 153
Dubbelgården……. 42
Dunahuset…… 88, 91
Där framme……… 46
Ebbes…………... 173
Ebbesgård… 137, 166
Ekebergshuset…… 32
Ekebjär…………... 32
Ekelund………….. 40
Ekesgården….. 30, 43
Ekholms………... 173
Ekholmshus(et)… 112
Eldsberga……….. 82
Elestorp………… 154
Elestorpshus……. 154
Eliselund……….. 115
Enehuset…….. 27, 87
Enesgården….. 30, 43
Engelberg……… 179
Engelborg……… 179
Engelholm……… 179
Engelsburg…….. 179
Engelstein……… 179
Engeltofta.26, 27, 181
Engeltoftahus……. 28
Enhuset………….. 71
Eriks………. 158, 173
Eriks torp………... 67
Eriksfält………… 143
Eriksgård………… 58
Erikstorp 46, 119, 154
Erikstorpshus…... 156
Erkastället……….. 42
Erlandsgård…….. 131
Errarp………. 29, 140
Errarps grusgrav… 31
Errarps mölla……. 30
Errarps möllor…… 43
Errarpshus……….. 31
Eskil(s)bäck……... 83
184
Ewalds långa…….. 48
Falckahus(et)…….. 119
Farabäck(en)…….... 99
Farabäckshus(et)….99
Farabäcksvad……. 99
Faritslöv……. 87, 156
Faritslövshus…… 157
Faxeröd………….. 95
Feriehemmet…….. 48
Ferslev…………... 52
Fexagården……... 149
Fingalsdal……….. 72
Finnveds………... 170
Fiskarehuset……. 101
Fjärdingsmanens….. 42
Flatakull………... 158
Flickebäck……….. 60
Flintalycke……….. 74
Flintsbohus(et)…. 113
Flyet…... 62, 175, 176
Flyhus(et)………. 131
Flyhus(et, -en)….. 176
Fogdarp………….. 50
Fogdarpshus……... 51
Fogdaröd………... 50
Forsaboden………. 71
Fors-Perens…….. 153
Fostorp………….. 51
Fredriksberg……. 115
Furubo…………… 70
Fyldbing…………. 72
Fyrkappan……….. 38
Fågelsång……… 101
Fågelvik………… 125
Fåglahuset……… 101
Fåglasång………. 101
Fåglasångshus….. 119
Fåglasångshuset
........................ 101, 119
Fällehuset………... 99
Fället…………….. 51
Färingtofta………. 97
Fördärvet………… 62
Förslöv…... 23, 50, 51
Förslövs station….. 60
Förslövsholms kom-
mun…………. 23
Förslövsholms station
.……..……….…… 60
Förslövshus……… 53
Gabrielstorp……. 103
Gamla jordboden. 104
Gamla Kungsgården
………………….144
Gamleby…………. 46
Gamlegård ………29,
51, 83, 85 110, 165
Gammelgården26, 34
Gatehuset ………….
….99, 112, 119, 121
Gatelyckstorpet…174
Gatu-Jöns Petters. 173
Gatulyckan……... 171
Genahus(et)……… 98
Gimle……….. 72, 79
Glimminge…….. 157
Glimmingebäcken 157
Glimmingehus .... 159
Glimsjön……….. 157
Glimåkra…. 157, 158
Glimån…………. 157
Gravarehultet…... 114
Grevie. .22, 23, 66, 69
Grevie ene…… 70, 71
Greviehus………... 71
Grusgravahuset….. 31
Grytan…………… 61
Grytehamn………. 61
Grytehuset…… 56, 61
Gryteskär………... 61
Gränshuset…. 101, 107
Grönahus …….…... 98
Grönalundshuset…. 103
Grönegård…….…. 48
Gubba-Karlens… 107
Gudmund Petters… 170
Gudmundgård……. 171
Gudmunds.73, 126, 174
Gunnarehus(et)… 101
Gunnaröd……… 102
Gustavsberg……. 108
Gustavsfors.. 100, 115
Gården…………... 67
Gärdeshus……… 119
Gärdeshuset... 40, 119
Gästgivaregården
…….. 48, 104 149, 16
Göinge, Västra……..20
Göinge, Östra……. 20
Gökhus eller Smedje-
hus….….…….96, 105
Gömhult………... 115
Gömhultslyckan . 115
Göranshuset……. 100
Haffnisgaardt……. 86
Haga……………. 126
Hagahus ……….. 119
Hagahuset .99, 100, 119
Hagatorp……….. 131
Hagmans hus…... 139
Hainshus………… 31
Hajagården………. 83
Hallagårdarna….. 134
Hallagården 134, 173
Hallahus(et)……. 119
Halland………….. 21
Hallands Väderö …..22,
…………………….149
Hallandsås….... 20, 22
Hallavara……….. 127
Hallavara dal…… 127
Hallens……... 58, 173
Hallshus…………. 31
Halvgården………. 57
Hamnen………….. 27
Hanneborg……... 175
Hans Erlands gård. 43
Hansagård… 171, 175
Haradal………… 142
Haradalshusen…. 142
Haragården……… 34
Harahuset………. 109
Haraldstorpet…... 145
Haran…………... 142
Harasten…………. 34
Harnabbahus(et).. 115
Harnacka………… 96
Hasselbacken…... 155
Heagården….. 43, 115
Heaholmen………. 87
Heahuset……….. 119
Heden. 27, 58, 78, 153
Hedvången………. 27
Helges………….. 171
Hemmesdynge…… 53
Hemmestorp……... 53
Hennet…………. 155
Herarnas………… 68
Hillarp………….. 127
Hillarpsgårdarna.. 128
Hillarpshus……... 128
Himmelstorp…….. 53
Himmelstorpshus(et) 53
Hjerkinn…………. 97
Hjortahuset. 91, 93, 102
Hjärnarp 4, 23, 87, 97
Hjärnarps prästgård.. 98
Hjärnarpshus…….. 98
Hjärtat…………… 42
Hjärtegården…….. 42
Holgers mölla…... 123
Holm…………… 159
Holmahuset……… 95
Holmen………… 159
Holmenshus……. 160
Hov………..………....
20, 21, 22, 23, 124, 128
Hovallsgården…… 58
Hovallshögen……. 58
Hovgården 83, 158, 164
Hovgårdsgården…. 158
Hovs hallar…. 21, 127
Hovshus………... 129
Hulebäckseröd…... 99
Hult……………… 60
Hultagårdarna…… 61
Hultahuset… 113, 115
Hultamöllan……... 63
Hultens………… 168
Hultet…………… 64,
108, 115, 158, 162, 167
Hulthagården……. 26
Hulthens…………. 26
Hulthuset………… 61
Hults……………... 34
Huntley………… 115
Huntly………….. 115
Huntly gård…….. 115
Husartorp(et) .. 31, 42
Huset…………… 102
Husraden……….. 142
Håkangård .. 155, 165
Håkans……. 155, 167
Håkans Antons… 155
Håkans gård…… 123
Hålarp…………… 71
Håle……………… 54
Hålebäcken……… 99
Hålegård…………. 61
Hålegården .…………
54, 61, 74, 104, 156
Hålegårdshus(et) . 104
Hålehall………….. 54
Hålehallsstugan….. 54
Hålehus………….. 54
Hålehuset………... 91
Håle-Nilsens……. 156
Hånarp…………. 160
Hånarpshus…….. 160
Hårbergs………… 70
Hårbergs lyckan .... 70
Hårdbergs……….. 70
Häljarp…………. 160
Hälsingborgs län… 22
Häradet……… 20, 22
Hässlegården…… 127
Hästhagen… 113, 114
Höggården…... 58, 79
Högholmen……… 90
Höghultshuset…… 93
Hökagården……. 171
Hökens…………. 171
Höks härad……… 22
Höökagården…... 167
Ingeborgs………. 158
Ingebrättes………. 79
Ingelstorp…. 124, 130
Ingelstorps dal….. 130
Ingelstorps mölla. 131
Ingelstorpshus….. 131
Isbergshus……… 128
Jacobs hus……….. 48
Jægersborg……… 48
Jægersborg Dyrehave
………………….. 48
Jeppagården…….. 58
Jeppasgård………. 71
Jeppens…………. 158
Johans gård…….. 120
Jons….. 169, 172, 173
Jons Jöns’………. 172
Jonsingagården…..153
Jordboden………... 94
Jägersborg……….. 48
Jöns’……………. 169
Jöns Eriks………... 62
Jöns Jepps……….. 42
Jöns Ols gård……. 151
Kagarp…………. 162
Kanikebäcken…… 83
Kaptensvrån…….. 36
Karl Påls……….. 151
Karlavänders…… 169
Karls……………. 159
Karls Arons…….. 159
Karlslund………. 144
Karlslätt………... 143
Karlsminne……... 100
Karlsro…………. 91 f.
Karstorp... 46, 54, 161
Karstorps boställe.. 55
Karstorpshus…. 55, 161
Karup…….….... 161
Karups gata……. 163
Karups gästgivaregård.
…………………… 163
Karups prästgård. 163
Karupshus……… 163
Kattvik……. 125, 137
Kattviksmöllan…. 126
Kejsaregården…… 34
Kejsarens………… 34
Kelliehouse………. 31
Kille mölla……… 123
Killebäcken……… 72
Killebäckshamn…. 86
Killebäckstorp…… 72
Killebäckstorps mölla ….………………. 73
Killebäckstorpshus
……………………. 73
Killeröd……… 73, 76
Killeröds torp……. 74
Killerödshus……... 74
Kittens……..……….71
Kjells…………… 167
Kjellsgård………. 134
Klinkehuset……… 40
Klippings gård…. 151
Klockaregården
………….... 26, 70, 98
Klockaregårdshus…. 98
186
Klockarehus……. 119
Klockarehuset 71, 119
Knaberhyttan……. 92
Knekthuset……... 108
Knuckelns……….. 79
Knut Anders’ torp. .55
Knuts…………….. 27
Kockagård……… 126
Kockastället……. 126
Kockens i Dejarp. 126
Kolding………… 175
Kollinge………... 175
Kopplehuset……. 116
Korgamöllan…….. 84
Korreshus………. 102
Korret……………. 49
Korröd……... 49, 102
Korröds mölla…… 49
Korrödslund……... 49
Korshuset…... 99, 102
Krapperup……... 143
Kristierns………… 58
Krogen…………... 55
Krogstorp………... 74
Krogstorps torp….. 75
Krogstorpshus…… 75
Kroken…... 36, 51, 52
Krokhuset… 104, 177
Kronobolet……... 127
Kronogården…….. 57
Kronojägarebostället
…………………… 145
Kråke-Perens…... 126
Krämarehuset……. 29
Krögarehemmanet.144
Kungsberg…….46, 48
Kungsberget……….48
Kungsgården
…………. 43, 142, 146
Kungsgårds längor.144
Kungsskogen... 46, 48
Kungsskogsstället.. 48
Kvinnoböske…….. 75
Kvinnoböskehus… 76
Kyrkhuset……… 163
Kyrkogården 100, 121
Kyrkohagen……. 143
Kyrkohus(et)…….. 71
Kyrkohuset…….. 143
Kyrkoladan……… 71
Kyrkostycket…… 143
Kållinge………… 175
Kållingehus…….. 176
Kårröd…………... 49
Käglenäs………… 30
Kägletorp………. 118
Kägleån….…... 28, 30,
39, 40, 104, 117, 118
Källehuset….. 31, 102
Källgården……….. 34
Källstorp……….. 108
Käll(s)torpshus(et) 108
Kärlingehult……. 114
Kärragård………. 131
Kärragårda……... 131
Kärralund………... 98
Kärret………. 46, 159
Kärrhuset………. 110
Ladugårds huvud. 129
Lagan……………. 21
Lagmannens……... 79
Landmärket…….. 107
Larms (Påls)…….. 55
Lars’ 34, 70, 155, 163
Lars Backes……. 155
Larsastället……… 70
Laveds…………. 150
Ledet…………….. 31
Lerbäcken……… 101
Lerbäckshult…… 100
Lergöksstaden….. 178
Lervik………... 56, 61
Lervikstorpen……. 61
Liagärde. 40, 102, 119
Liagärdet……….. 102
Liahus(et)………. 119
Lilla Faxeröd…….. 96
Lilla jordboden…... 94
Lilla Krogstorp…... 75
Lilla Lervikstorpet.. 56
Lilla Lund…… 76, 89
Lilla mölla……….. 38
Lilla Nådala 28, 34, 40
Lilla Planteringshus(et)
……..……….. 103
Lilla skomakarehus(et)
………...………… 108
Lilla Täppeshus(et)
……….………….. 113
Lilla Ugglehult…. 117
Lilla Värslahuset… 71
Lillahult……… 55, 60
Lillamossajordboden
…………………… 119
Lillaryd…… 106, 164
Lille Pelles………. 42
Lille Påls Anders’.. 42
Lillegård……. 77, 154
Lille-Olas………… 71
Linjebergshuset… 116
Linjehuset…….... 116
Linnebäckahus(et). 119
Linnehus……….. 119
Linnehuset... 104, 119
Ljungby……… 56, 62
Ljungby kronogård 57
Ljungbyholm…….. 62
Ljungbyholms gård 62
Ljungbyhus……… 57
Ljunghuset.. 99 f., 104
Ljungåkern……... 143
London…………... 32
Lotshuset……….. 149
Lugnet ……………...
…32, 106, 108, 175
Lundagård………. 58
Lundagård(en)…. 165
Lundsberg……… 120
Lundsbo………... 122
Lundshuset …………..
……………92, 98, 120
Luntertun…... 32, 178
Luntertunstället….. 32
Lustes backe…… 102
Lustes löcka……. 102
Lusteshuset…….. 102
Lyckan…………. 100
Lyckebo………... 103
Lyckegård(en)….. 102
Lyckehus………… 35
Lyckehuset……... 113
Lycketorp………... 48
Lyckorna……….. 102
Lyng……………... 58
Lyngebjär………... 78
Lyngebjärs knall… 78
Lynget………..… 58
Lynggårdarna…... 58
Lynghult……….. 102
Lyngåkra……..… 58
Lysekulls………. 153
Långänga………. 159
Långängen…...... 159
Länsagård……….. 58
Lärkehuset…...... 145
Lönhult………… 159
Maden………….. 155
Magisterns………. 79
Magnarp…………. 33
Magnarpsgården… 34
Magnarpshus……. 34
Magnaröd……….. 33
Malamöllan……… 48
Malen……... 46, 48
Malthuset... 48, 110
Mammonshus(et) 100
Mamsellernas…. 53
Mantalsbacken. 164
Mantalsskolan.. 163
Manvorpshus(et) 100
Margretetorp… 103
Margretetorpshus 104
Marieholm…… 111
Mauritz’………. 71
Mellangrevie…. 69
Mellangård(arna) 172
Mellanhults-hus(et) 115
Mickels 71, 159, 169
Mickelsgårda…. 71
Mons Stjernas gård 48
Mor Olenas stuga 49
Mossahuset….. 109
Mossastället…. 173
Mossens…. 73, 173
Muggarp.. 124, 131
Mutarehultet 65, 118
Mutarekärret… 118
Månsagård……. 58
Månsbacke……. 30
Månsbacksfället. 30
Månstorp. 104, 140
Månstorps kungsgård
................................ 140
Månstorpshus……. 140
Mårten Kocks hus 137
Mäsinge…………...164
Mäsinge mölla... 165
Mäsingehus…….. 165
Möllebäcken……. 126
Möllegården…….. 126
Möllehultet………. 92
Möllehuset…... 92, 94
Möllhult... 165, 166
Möllhults bäck… 176
Möllhultsgården… 166
Möllhults-Staffans. 165
Nals…………….. 159
Nedre Möllhult ... 166
Nedre Århult…... 121
Nedregård……….. 85
Nilskans gård ….. 149
Nordala 122, 143, 144
Nordalahus(et) … 122
Nordalaställena …. 143
Nordangården ….. 118
Nordare Backen .. 111
Nordbäckshus(et) .. 122
Nordstjärnan …….. 79
Norra Karstorp ... 161
Norra Killeröd ...… 74
Norra Kärr…... 158
Norrebacke ………. 84
Norrebalj ..…….. 111
Norregård ……. 58, 71
Norregårdarna . 58, 134
Norregården ……. 134
Norrevång ……….. 41
Norrlycke ………... 76
Norrlyckegård …… 76
Norrlyckehus. ……. 76
Norrviken ………. 152
Norvikens trädgårdar…
……………….…. 152
Nunneklosters hus 159
Nya Brohultshuset …
….………………… 89
Nya Dalahuset. 110
Nya Faxeröd ….. 96
Nya husen …….. 31
Nya huset ……... 40
Nya jordboden. . 110
Nya Kungsgården …...
…………..….…… 144
Nya Plante-hus(et). 116
Nya Planteringshuset
…...............……... 103
Nybo………….. 29
Nybro………...... 120
Nybrohus(et)… 120
Nybygget 48,104,107
Nygård……………...…
….62, 115, 134, 138
Nyhem 29, 102, 104
Nyhuset……….... 100
Nyled………… 46, 67
Nyled-Karlens…….. 67
Nylundshus(et) ..… 113
Nylundshuset........ 110
Nymans……..…… 159
Nystu(gård)…..…….73
Nytånga……..…… 158
Nyvång……..…..... 98
Nyvång(shuset)…..116
Nådala ... 34, 40, 105
Nådalahus……..…. 34
Nådendal………...... 34
Näbbagården…..….171
Nämndemannens
…………….…. 30, 51
Nässas mölla .….. 83
Nätånga ..……… 158
Nötte………….. 76
Nötte, Lilla ……. 76
Nötte, Stora …… 76
Nöttehus ………. 77
Nötånga ……… 158
Ola Jöns’ hus …. 62
Olas…….. 156, 172
Olastorp ……………..
…………. 57, 124, 132
Olastorps mölla .. 132
Oleborg ……….. 48
Olsingahuset … 153
Olsminne ….…… 42
Olstorp .….... 57, 132
Olstorpshus .…… 57
Olus .………….. 173
Orgelnistjorden 151
Osbyholm .……. 140
Osbyholms herrgård
.…….…………….. 140
Oskarsfarm ..…… 26
Palmagården 151, 167
Palmagårdsstugan 151
Palmens……… 174
Palmens hus …..…. 133
188
Palo Alto…….… 29
Palo farm….. 29, 42
Pears…………… 172
Pellagård(en)…... 58
Pellahuset……… 167
Pelle Ros’……. 155
Penarp.. 34, 53, 105
Penarpehus….…. 105
Penarps nybygge 105
Penarpsgården... 53
Penarpsskogen 53, 105
Penaskogen……. 105
Per Ebbes… 173, 174
Per Görans…….. 158
Per Hans’ gård. 151
Per Jons……..… 171
Per Nils’ hus….... 31
Per Pers……..… 169
Per Staffans gård 171
Pers……….. 173, 174
Persbohus(et)……. 98
Persgård…. 26, 28, 85
Pershult………… 117
Pershög………….. 48
Perstorp 93, 124, 132
Perstorps gata..… 133
Perstorpshus…… 133
Peter Håkans gård 44
Petters Eriks Augusts
………….. 173, 174
Pilahuset………… 35
Plantahagen…. 139
Plantehuset…... 116
Planteringen…. 159
Planteringshusen 145
Planteringshuset
……...... 27, 103, 107
Porrarp……… 134
Pramhuset…….. 65
Pridestorp……... 31
Profethusen….. 159
Prostinnans hus 137
Prästgården 25, 47, 52,
71, 98, 129, 142, 163
Prästhuset…….. 53
Purragården…. 134
Purrarp……… 134
Pustare- eller Lyckehus
………………. 35
Påarp…………… 166
Pål Ebbes……... 159
Pål Eriks………. 55
Pålmånsgården….. 55
Påls…………….. 172
Rakulls- och Rese-
bäcksängen…….. 118
Rambergs hus….. 129
Rambergshus……. 59
Rammahuset…… 116
Ramsjö……... 78, 167
Ramsjö fiskeläge 168
Ramsjöhus……... 169
Ramsjöstrand...... 168
Ranarp…….. 57, 162
Ranarps mölla….. 59
Ranarpshus……… 59
Ranviks plantskola 48
Rasmus’…………. 42
Rasmus’ torp……. 81
Rasmustorp……… 67
Rebbelberga ………...
………….. 4, 23, 140
Rebbelberga broar 143
Rebbelberga krog……
..…………. 144, 145
Rebbelberga kungsgård
……….………... 142
Rebbelberga Lång 143
Rebbelberga planter-
ingshus. 145
Rebbelbergamaden
..…………... 143, 145
Rebelin…………. 142
Resebäcksängen 118
Reste(gårds)farmen 145
Riddaregården 63, 84
Riddarens ……………
……… 62, 70, 71, 84
Riddare-Paulusens 153
Riksdagsmannamöllan
................................. 73
Riksdagsmannens mölla
……..….………… 73
Risebäck(en)……. 118
Rittersgården……. 56
Roelshuset……… 100
Rolehuset………. 110
Romaregården 149, 156
Romare-Olas…… 156
Rosenhult………... 64
Rosenhults kvarn 63, 64
Rosenhults torp.. 64
Rosenhäll………. 100
Rostorp………… 155
Rotehuset………. 110
Rotetorpet……….. 51
Rottagården……. 165
Rovegården……… 27
Roxmans………… 79
Rudolfsfält………. 62
Runtenomsgården 42
Rusthållet………. 171
Ry………………. 106
Rydsgård……….. 106
Ryet. … 100, 106, 139
Ryhuset………… 100
Ryktarehus(et)... 40
Ryktarens………... 79
Ryledshuset……… 92
Rylundshus(et).….. 91
Rynestath……. 32, 35
Ryshuset…………. 65
Ryslätt……… 88, 116
Ryssbergs………... 84
Ryssborgs………... 84
Ryssens………… 172
Rysshuset.….. 65, 167
Ryssland……….. 172
Ryttarehus……… 129
Ryttaretorp …………..
…….. 67, 73, 80, 86
Ryttaretorpet…… 129
Rågångshuset...... 100
Råled…………… 128
Röaledshus(et)...... 98
Röda husen…….. 31
Rödjan…………. 104
Rödjehuset…...... 100
Rögle…………….. 74
Rönnbackahuset… 103
Rönne å .……………
……33, 44, 145, 180
Rönnebackahus(et) 91
Rönnegård 43, 44, 146
Rönnegården… 153
Rönneholm 14, 145
Salomonhög………. 78
Salomonhögs backar 78
Salomonhögs utmark 78
Salomonhögshus… 79
Salomons……….. 144
Saltör……. 56, 60, 61
Saltörshusen… 56, 61
Samuels…………. 42
San Angelo…….. 179
Sandbackahuset... 145
Sandbäck………… 52
Sandgården……… 42
Sandhuset….. 34, 145
Sankta Thoras källa 148
Saresgården……… 62
Segelstorp …………..
… 79, 124, 125, 133
Seglaberga…….. 134
Senapsgården….. 139
Sevestorp…… 80, 174
Signestorp……… 169
Simontorp……… 107
Simontorpshus…. 108
Sinarp………. 46, 169
Sinarps mölla…... 169
Sinarpsdalen.. 46, 153
Sinarpshus……... 170
Sippra(gården)….. 55
Sista styvern…….. 74
Sjunnehults lyckan 107
Sjöbecks magasin.. 48
Sjöboholm……….. 51
Sjöbyggaregården 175
Sjöbyggarestället. 175
Sjöbyggegårdarna 176
Sjöbygget………. 176
Sjödal……………. 63
Sjögrens hus……... 59
Sjöhult…………… 26
Sjönhult………… 107
Sjötorp…………… 48
Skaftarp………….. 35
Skaftarps mölla….. 36
Skafterup………… 35
Skallåkra………… 60
Skans’…………… 42
Skeadal………….. 80
Skepparkroken….. 36
Skider ängen…… 144
Skidesdals damm. 144
Skinnarehus(et)….. 90
Skiterdal………... 144
Skjulet…….. 148, 149
Skogholmen... 90, 104
Skoghuset 93, 94, 120
Skoglundshuset… 109
Skogslund……… 104
Skogvaktarebostället
…………………… 149
Skogvaktarehuset.. 29
Skomakarehus(et). 93
Skomakarehuset.. 129
Skomakaretorpet 51, 96
Skorstensgården
…………….. 108, 121
Skrigstorp… 124, 135
Skräddarehus……. 37
Skräddarehuset
…………… 55, 57, 126
Skudgården……… 44
Skylens…………. 157
Skyttahus…. 105, 109
Skånegården…….. 48
Skåningagårdarna 134
Skåningagården
………………. 94, 134
Skåningshult…….. 94
Skåvarp………… 135
Skåvarpshus……. 136
Skälderviken 27, 31, 38
Slammarp………... 59
Slammarpshus…… 60
Slamregaard…….. 59
Slesvig………….. 176
Slesvig Holstein ….176
Slottabacken……. 167
Slottagården…. 42, 79
Slottahuset……... 120
Slottens…….. 79, 167
Slottet ………………
42, 79, 81, 120, 167
Slottshuset……….. 81
Slusås……... 105, 109
Slusåsen………... 109
Slåtta Jönses lycka 167
Slättaröd……….. 170
Slättaröds boställe 170
Slättarödtorp 170, 171
Slättbons……….. 158
Smedens hus…… 129
Smedgården ………….
……..42, 59, 84, 85
Smedgårdsmöllan.. 84
Smedjehus….. 96, 109
Smedjehus(et)….. 120
Smedshuset…….. 105
Smoeholmen… 87, 89
Smoehuset…… 87, 89
Småryd……. 106, 171
Smårydgården… 172
Smörlunsens 175, 176
Snärjeshult………. 65
Snärjeshus……….. 65
Sofiero………….. 104
Solbacken………. 156
Solberget……….. 109
Solbergs jordbod.. 110
Solbergshus(et)… 110
Solhäll…………… 53
Sonagård………… 51
Sones…………… 171
Sone-Stefans….... 171
Spelehuset……… 110
Spångagården.. 59, 64
Spångahuset… 59, 64
Staffans…… 155, 169
Staffans mölla .…… 85
Staffansgård……. 155
Stakahuset……… 108
Stampehuset……. 120
Staragården…….. 161
Stavhus…………. 102
Stenbackahus……. 89
Stenbackahuset
…………… 87, 89, 116
Stenbäckshus(et).. 120
Stendalen………. 118
Stendalsmölla…... 118
Steneholm……….. 26
Stenelid………….. 38
Stenhagahus(et)…. 87
Stenholmen.. 112, 120
Stenhuset…... 27, 112
Stenslättshus(et).. 104
Stensättarens…..…. 48
Stockaryd……… 158
Stolpagården…….. 48
190
Stora Båstad ….…. 45
Stora Nådala… 34, 40
Stora Planteringshus(et)
…………..... 103, 107
Stora Råleslätten.. 128
Storahult…….. 56, 60
Storahultshus……. 61
Store Jöns’………. 34
Store Vång……... 144
Storegård………… 99
Store-Paulus’…… 159
Strandbergs……… 77
Strandbyarna……. 66
Strandgården… 33, 34
Strandgårdslund…. 34
Strandhotellet……. 49
Strandhuset……… 61
Strångagården…… 84
Strömmahus(et)…. 89
Strömmahuset….. 100
Ströms hus……... 170
Stubbespjället……. 25
Styrmannens…. 155 f.
Styrmansgården... 155
Ståhlens………… 166
Stålagården…….. 144
Stättamöllan……... 84
Stättehuset 96, 116, 120
Sutaregård……… 165
Svanhuset………... 37
Svantesahuset……. 81
Svarvarehus(et)… 120
Sveaborg………… 98
Sven Jöns’……… 154
Sven Troeds gård. 177
Svens…………….. 34
Svenshuset……... 110
Svenstad………... 172
Svenstadshus…… 174
Svenstorp …………...
26, 110, 124, 136
Svenstorpsgården. 110
Svickahuset……… 43
Svirenbössa…….. 159
Svolder…………. 149
Svärds………….. 159
Syrekullen….…….. 55
Sänkehuset……... 109
Södervärn………. 148
Södra Planterings-
hus(et) …………. 107
Södravärn………. 148
Söndergård………. 44
Söndra Karstorp…. 54
Söndrebalj……… 111
Sönnare Backen... 111
Sönnerstorp…….. 174
Tarra-Petterns…… 49
Tarrarna…………. 47
Tarren…… 47, 49, 54
Tegelbrukshuset…. 27
Tegelhus…………. 37
Tiarp……………. 112
Tiarpshuset…….. 112
Tinghögen……….. 22
Tinghöigsager…… 22
Tingstickid………. 22
Tinkarp…… 124, 136
Tinkerup……….. 136
Tirup…………… 112
Titus’…………….. 59
Tockarp………… 112
Tockarpshus……. 113
Toftaholm………... 40
Toftakulla………... 37
Toftalund……. 26, 28
Tommahuset…… 121
Tommarp……….. 162
Tommarp……..... 167
Toras…………… 172
Torberns gård……. 27
Torborgs………... 158
Torekov …………20,
21, 22, 23, 46, 147
Torekov ö………. 149
Torekovs väderkvarn
…………………... 149
Torp ………. 170, 171
Torpare rote……... 66
Torpare Svens….. 171
Torpare Troeds… 171
Torparehus…….. 171
Torpet…………… 81
Tostarp………….. 23
Trerumshus(et)… 120
Troeds…………………
…… 73, 156, 169, 174
Troedsgård 73, 85, 151
Troentorp…. 124, 136
Trumpetarebostället
…………………. 158
Träbeninga-Olans.. 76
Trädgårdshus(et)… 27
Trädgårdshuset
……………… 100, 116
Trösk(are)huset… 120
Tuahus…………. 137
Tulles…………... 174
Tullstorp med Häst-
hagen ………. 113
Tulstrup………... 113
Tunnby 148, 156, 167
Tunnbygården….. 167
Turagården.. 115, 121
Turagårdshuset… 116
Tures…………… 164
Tures Pers……… 164
Turkiet …... 41, 147
Tvillinggårdarna…. 42
Tvillinggården…… 42
Tygagård……….. 130
Tygarännan ..…... 83
Tyges gård …..... 123
Tångholmen ..….. 97
Täckarehuset…… 108
Täppeshus……… 113
Täppeshuset……. 102
Täppetshuset…… 113
Uffes ..... 152, 159, 171
Uffes Pers………. 159
Ugglas…………… 61
Ugglehult………. 116
Ulriksfält eller Arrie
…………………. 117
Uppsala………… 122
Vade…………. 83, 85
Vadebäck………... 60
Vadebäck(en)…… 85
Vadhuset………… 85
Walbergs……….. 174
Walborgs……….. 174
Valhall……... 37, 116
Valhalls mölla…… 38
Valhallshuset…... 116
Vanstad………… 117
Vantaröd ………..… 39
Vantinge…………. 38
Vantingegården….. 40
Vantingehus……... 40
Vantiss agir……... 39
Varan... 127, 175, 176
Varanshus……… 176
Varegården …………
…………. 81, 175, 176
Vasalt……………. 81
Vegalt…………... 176
Vejby…………….. 40
Vejby sanatorium... 43
Vejbygården……... 42
Vejbysjö…………. 41
Vejbyslätt………... 41
Vejbystrand……… 41
Venedike……….. 120
Venedikebäcken... 121
Venedikeshus…... 121
Verje……………. 121
Verjesby………... 121
Viadal……………. 62
Viarp ………… 61, 62
Viarpsbacken……. 63
Viarpshult……….. 63
Viarpshus………... 63
Vid stranden…… 168
Videhuset………. 109
Vidslättshus(et)… 116
Viebkes………….. 79
Vieröd…………… 62
Vilhelmsberg…….. 92
Vilhelmsfält……… 85
Villes mölla……… 59
Vinninge…………. 69
Vinningehuset…… 69
Vistorp…………... 63
Vistorps boställe… 63
Vistorps mölla…… 64
Vistorpshus……… 64
Wittboms hus…... 129
Vråen…………... 137
Vråenshus……… 137
Vystabacken…….. 84
Vysteborg……….. 84
Väderkvarnen….. 149
Väderön………... 149
Väghuset….. 108, 109
Välahus(et)……… 87
Välarna…… 152, 177
Välasmedjan…… 152
Välinge…………. 177
Värslahuset……… 71
Vässbohus(et)…………
…………….. 104, 110
Västbo………….. 111
Västergårda…….. 144
Västergården…… 169
Västervång……... 161
Västra Bjäre……... 23
Västra Karup …….. 20,
21, 22, 23, 150, 161
Västra Ljungby….. 56
Västrakvarn……… 43
Vävarehuset……... 53
Yderhult…………. 47
Ysby………... 21, 140
Zackris’ 172, 173, 174
Ådala…………… 144
Ådalen…………… 28
Ågård……………. 40
Åhus……….. 49, 122
Åhuset………….. 104
Åkagård…………. 64
Åkagård(en)……... 71
Åkerslund……… 144
Åkesgård….. 126, 151
Åkesholm…. 142, 146
Åkesholms mölla. 146
Årdalahuset……… 89
Århult………. 89, 121
Åsbo, Norra……... 20
Åsbo, Södra……... 20
Åsebacke………… 64
Åselid……………. 64
Åsen……………. 165
Åshuset………….. 96
Ällebäckshuset…. 145
Älvdalen………... 144
Ängagården…….. 108
Ängahuset. 92, 100, 112
Ängalag………… 137
Ängalaggården…. 139
Ängalagshus…… 139
Ängelholm …………...
…………. 23, 28, 178
Ängelholms hamn.. 27
Ängelsbäck……… 82
Ängelsbacks mölla. 85
Ängelsbäcksbäcken
…………………... 83
Ängelsbäckshus…. 85
Änkans hus……… 54
Änkehuset……….. 98
Ölbäckshus(et)…... 99
Öllöv…………….. 85
Ölöv......................... 85
Ön……………….. 149
Önnarp……... 64, 122
Önnarpsgården….. 64
Önnarpshus……… 65
Önnersmölla…….. 122
Örebäcken……….. 49
Öremölla………… 49
Öresund…………. 107
Örjans hus……… 159
Örjansgård………. 84
Örnagård….. 130, 144
Örnekull…………. 89
Örnekullshuset…... 89
Östergård………... 79
Östergårda……… 145
Östergården…….. 169
Östervärn………... 148
Östra Grevie…….. 69
Östra Hult……… 122
Östra Karup.150, 162
Östra Ljungby…… 56
Östrakvarn………. 43
Östratorp……….. 145
Övragård…… 25, 172
Övre Möllhult….. 166
Övre Århult… …..
121
Efterledsregister
Backe: Hasselbacken, Lustes backe, Mantalsbacken, Månsbacke, Nordare Back-
en, Norrebacke, Salomonhögs backar, Slottabacken, Solbacken, Sönnare Backen,
Viarpsbacken, Vystabacken, Åsebacke. Balj: Norrebalj, Söndrebalj. Berg, bjär:
Dalsberg, Degeberga, Ekebjär, Eldsberga, Fredriksberg, Gustavsberg, Kungsberg,
Kungsberget, Lundsberg, Lyngebjär, Rebbelberga, Seglaberga, Solberget, Vil-
helmsberg. Bo: Bäckebo, Furubo, Lundsbo, Lyckebo, Nybo, Västbo, Åsbo. Bod:
Backaboden, Degebo, Forsaboden, Gamla jordboden, Jordboden, Lilla jordboden,
Lillamossajordboden, Nya jordboden, Solbergs jordbod. Bol: Kronobolet. Borg:
Danielsborg, Hanneborg, Jægersborg, Jägersborg, Oleborg, Sveaborg, Vysteborg.
Boställe, se ställe. Bro: Nybro, Rebbelberga broar. By: Gamleby, Ljungby, Strand-
byarna, Tunnby, Vejby, Verjesby, Ysby. Bygge: Nybygget, Penarps nybygge, Sjö-
bygget. Bäck: Dejebäck, Eskil(s)bäck, Farabäck(en), Flickebäck, Glimmingebäck-
en, Hålebäcken, Kanikebäcken, Killebäcken, Lerbäcken, Möllebäcken, Möllhults
bäck, Risebäck(en), Sandbäck, Vadebäck(en), Venedikebäcken, Ängelsbäck, Ängels
bäcksbäcken, Örebäcken. Böske: Kvinnoböske.
Dal: Aldalen, Bjäredalen, Fingalsdal, Hallavara dal, Haradal, Ingelstorps dal,
Nordala, Nådala, Nådendal, Sinarpsdalen, Sjödal, Skeadal, Skiterdal, Stendalen,
Viadal, Ådala, Ådalen, Älvdalen. Damm: Skidesdals damm. Dike: Venedike.
Dynga: Hemmesdynge.
Ene: Grevie ene.
Farm: Barkåkra farm, Oskarsfarm, Palo farm, Reste(gårds) farmen. Fiskeläge:
Ramsjö fiskeläge. Fors: Axelstorps fors, Gustavsfors. Fält: Eriksfält, Rudolfsfält,
Ulriksfält,Vilhelmsfält.
Gata: Karups gata, Perstorps gata. Grusgrav: Erraps grusgrav. Gård: Abulla-
gården, Allegården, Allégården, Andersagård, Andersgård, Askegården, Axelsgård,
Axelstorpsgården, Backagårdarna, Backagården, Bengtolsgården, Bengtsgård, Bjäl-
legården, Bjäragården, Bjärsgård, Björnsgården, Bolagård, Borragården, Bos gård,
Bosgård, Braskagården, Bryggerigården, Brödagården, Buragården, Bäckagården,
Böckergården, Clausagård, Degnegården, Denvergården, Dockagården, Dubbelgår-
den, Ebbesgård, Ekesgården, Enesgården, Eriksgård, Erlandsgård, Fexagården,
Gamlegård, Gammelgården, Grönegård, Gudmundgård, Gästgivaregården, Haffnis-
gaardt, Hajagården, Hallagårdarna, Hallagården, Halvgården, Hans Erlands gård,
Hansagård, Haragården, Heagården, Hillarpsgårdarna, Hjärnarps prästgård, Hjärte-
gården, Hovallsgården, Hovgården, Hovgårdsgården, Hultagårdarna, Hulthagården,
Huntly gård, Håkangård, Håkans gård, Hålegård, Hålegården, Hässlegården, Hög-
gården, Hökagården, Höökagården, Jeppagården, Jeppasgård, Johans gård, Jonsing-
agården, Jöns Ols gård, Karups
gästgivaregård, Karups prästgård, Kejsaregården, Kjellsgård, Klippings gård,
Klockaregården, Kockagård, Kronogården, Kungsgården, Kyrkogården, Källgården,
Kärragård, Kärragårda, Lillegård, Ljungby kronogård, Ljungbyholms gård, Lunda-
gård, Lundagård(en), Lyckegård(en), Lynggårdarna, Länsagård, Magnarpsgården,
Mellangård(arna), Mickelsgårda, Mons Stjernas gård, Månsagård, Månstorps
kungsgård, Möllegården, Möllhultsgården, Nedregård, Nilskans gård, Nordangår-
den, Norregård, Norregårdarna, Norregården, Norrlyckegård, Norrvikens trädgår-
dor, Nygård, Nystugård, Näbbagården, Osbyholms herrgård, Palmagården, Pella-
gård(en), Penarpsgården, Per Hans’ gård, Per Staffans gård, Persgård, Peter Håkans
gård, Prästgården, Purragården, Pålmånsgården, Rebbelberga kungsgård, Riddare-
gården, Rittersgården, Romaregården, Rottagården, Rovegården, Runtenomsgården,
Rydsgård, Rönnegård, Rönnegården, Sandgården, Saresgården, Senapsgården,
Sippragården, Sjöbyggaregården, Sjöbyggegårdarna, Skorstensgården, Skudgården,
Skånegården, Skåningagårdarna, Skåningagården, Slamregaard, Slottagården,
Smedgården, Smårydgården, Sonagård, Spångagården, Staffansgård, Staragården,
Stolpagården, Storegård, Strandgården, Strångagården, Styrmansgården, Stålagår-
den, Sutaregård, Sven Troeds gård, Svenstorpsgården, Söndergård, Torberns gård,
Troedsgård, Tunnbygården, Turagården, Tvillinggårdarna, Tvillinggården, Tyga-
gård, Tyges gård, Vantingsgården, Varegården, Vejbygården, Västergårda, Väster-
gården, Ågård, Åkagård, Åkagård(en), Åkesgård, Ängagården, Ängalaggården,
Önnarpsgården, Örjansgård, Örnagård, Östergård, Östergårda, Östergården, Övra-
gård. Gärde: Liagärde, Liagärdet.
Hage: Björkhagen, Håsthagen, Jægersborg Dyrehave, Kyrkohagen, Plantahagen.
Hall: Hovs hallar, Hålehall. Hamn: Grytehamn, Killebäckshamn, Ängelholms
hamn. Hem: Charlottehem, Feriehemmet, Nyhem. Hemman: Krögarehemmanet.
Hill: Annehill. Holm, holme: Attareholmen, Bjärholmen, Brödjeholm, Dalholmen,
Engelholm, Förslövsholm, Heaholmen, Högholmen, Ljungbyholm, Marieholm,
Osbyholm, Rönneholm, Sjöboholm, Skogholmen, Smoeholmen, Steneholm, Sten-
holmen, Toftaholm, Tångholmen, Åkesholm, Ängelholm. Hotell: Strandhotellet.
House: Kelliehouse. Hult: Boalt, Bohultet, Gravarehultet, Gömhult, Kärlingehult,
Lerbäckshult, Lillahult, Lynghult, Lönhult, Mutarehultet, Möllehultet, Möllhult,
Pershult, Rosenhult, Sjöhult, Sjönhult, Skåningshult, Snärjeshult, Storahult, Uggle-
hult, Vasalt, Vegalt, Viarpshult, Yderhult, Århult, Östra Hult. Hus: Abrahamshuset,
Abullagårdshus(et), Ahlbergshuset, Allehuset, Anders’ hus, Appelhuset, Askehuset,
Aspehus(et), Aspelundshus(et), Atteköpshus, Axelstorpshus, Backahus, Backahuset,
Badstugehuset, Barkåkrahus, Bialittshus(et), Bjerrödshus, Bjällegårdshus, Björke-
bäckahuset, Björkedalshus(et), Björkehus, Björkehuset, Björkelundshus, Björke-
lundshuset, Bläsingehusen, Boaltshuset, Boarpshus, Bobackahuset, Bohuset, Boke-
lundshuset, Bollwigs hus, Brammarehus(et), Braskens hus, Brenneskabshuset, Bro-
hultshus(et), Brohuset, Brunnshus(et), Brunskogshuset, Brynbackahus(et), Bröda-
gårdshus(et), Brödarpshus, Buggehuset, Bussahuset, Byggeshus(et), Bäckahus,
Bäckahuset, Bärstedts hus, Böckarehuset, Bökehuset, Böskehus, Böskestorpshus,
Dalahuset, Dalholmshuset, Damshuset, Degnehuset, Dejnehuset, Dunahuset, Eke-
bergshuset, Ekholmshus(et), Elestorpshus, Enehuset, Engeltoftahus, Enhuset, Eriks-
torpshus, Errarpshus,
194
Falckahus(et), Farabäckshus(et), Faritslövshus, Fiskarehuset, Flintsbohus(et), Fly-
hus(et), Flyhus(et, -en), Fogdarpshus, Fåglahuset, Fåglasångshus, Fåglasångshuset,
Fällehuset, Förslövshus, Gatehuset, Genahus(et), Glimmingehus, Greviehus, Grus-
gravahuset, Grytehuset, Gränshuset, Grönahus, Grönalundshuset, Gunnarehus(et),
Gärdeshus, Gärdeshuset, Gökhus, Göranshuset, Hagahus, Hagahuset, Hagmans hus,
Hainshus, Hallahus(et), Hallshus, Haradalshusen, Harahuset, Harnabbahus(et),
Heahuset, Hillarpshus, Himmelstorpshus(et), Hjortahuset, Hjärnarpshus, Holmahu-
set, Holmenshus, Hovshus, Hultahuset, Hulthuset, Hålegårdshus(et), Hålehus, Håle-
huset, Hånarpshus, Höghultshuset, Ingelstorpshus, Isbergshus, Jacobs hus, Kars-
torpshus, Karupshus, Killebäckstorpshus, Killerödshus, Klinkehuset, Klockare-
gårdshus, Klockarehus, Klockarehuset, Knekthuset, Kopplehuset, Korreshus, Kors-
huset, Krogstorpshus, Krokhuset, Krämarehuset, Kvinnoböskehus, Kyrkhuset, Kyr-
kohus(et), Kyrkohuset, Kållingehus, Källehuset, Käll(s)torpshus(et), Kärrhuset,
Liahus(et), Lilla skomakarehus(et), Linjebergshuset, Linjehuset, Linnebäckahus(et),
Linnehus, Linnehuset, Ljungbyhus, Ljunghuset, Lotshuset, Lundshuset, Lusteshu-
set, Lyckehus, Lyckehuset, Lärkehuset, Magnarpshus, Malthuset, Mammonshus(et),
Manvorpshus(et), Margretetorpshus, Mellanhultshus(et), Mossahuset, Månstorp-
shus, Mårten Kocks hus, Mäsingehus, Möllehuset, Nordalahus(et), Nordbäcks-
hus(et), Norrlyckehus, Nunneklosters hus, Nya husen, Nya huset, Nybrohus(et),
Nyhuset, Nylundshus(et), Nylundshuset, Nyvångshuset, Nådalahus, Nöttehus, Ola
Jöns’ hus, Olsingahuset, Olstorpshus, Palmens hus, Pellahuset, Penarpehus, Per
Nils’ hus, Persbohus(et), Perstorpshus, Pilahuset, Plantehuset, Planteringshusen,
Planteringshuset, Pramhuset, Profethusen, Prostinnans hus, Prästhuset, Pustarehus,
Rambergs hus, Rambergshus, Rammahuset, Ramsjöhus, Ranarpshus, Rebbelberga
planteringshus, Roelshuset, Rolehuset, Rotehuset, Ryhuset, Ryktarehus(et), Ryled-
shuset, Rylundshus(et), Ryshuset, Rysshuset, Ryttarehus, Rågångshuset, Röaled-
shus(et), Röda husen, Rödjehuset, Rönnbackahuset, Rönnebackahus(et), Salomon-
högshus, Saltörshusen, Sandbackahuset, Sandhuset, Simontorpshus, Sinarpshus,
Sjögrens hus, Skinnarehus(et), Skoghuset, Skoglundshuset, Skogvaktarehuset,
Skomakarehus(et), Skomakarehuset, Skräddarehus, Skräddarehuset, Skyttahus,
Skåvarpshus, Slammarpshus, Slottahuset, Slottshuset, Smedens hus, Smedjehus,
Smedjehus(et), Smedshuset, Smoehuset, Snärjeshus, Solbergshus(et), Spelehuset,
Spångahuset, Stakahuset, Stampehuset, Stavhus, Stenbackahus, Stenbackahuset,
Stenbäckshus(et), Stenhagahus(et), Stenhuset, Stenslättshus(et), Storahultshus,
Strandhuset, Strömmahus(et), Strömmahuset, Ströms hus, Stättehuset, Svanhuset,
Svantesahuset, Svarvarehus(et), Svenshuset, Svenstadshus, Svickahuset, Sänkehu-
set, Tegelbrukshuset, Tegelhus, Tiarpshuset, Tockarpshus, Tommahuset, Torpare-
hus, Trerumshus(et), Trädgårdshus(et), Trädgårdshuset, Trösk(ar)ehuset, Tuahus,
Turagårdshuset, Täckarehuset, Täppeshus, Täppeshuset, Täppetshuset, Vadhuset,
Valhallshuset, Vantingehus, Varanshus, Venedikeshus, Viarpshus, Videhuset, Vid-
slättshus(et), Vinningehuset, Vistorpshus, Wittboms hus, Vråenshus, Väghuset,
Välahus(et), Värslahuset, Vässbohus(et), Vävarehuset, Åhus, Åhuset, Årdalahuset,
Åshuset, Ållebäckshuset, Ängahuset, Ängalagshus, Ängelsbäckshus, Änkans hus,
Änkehuset, Ölbäckshus(et), Önnarpshus, Örjans hus, Örnekullshuset.
Huvud: Ladugårds huvud. Hydda: Almhyddan. Hytta: Knaberhyttan. Häll: Ro-
senhäll, Solhäll. Hälla: ?Ängalag. Hässle: Faritslöv. Hög: Arne, Grevie, Hovall-
shögen, Pershög, Salomonhög, Tinghögen, Verje.
-inge: Bläsinge, Glimminge, Göinge, Kolding, Kollinge, Kållinge, Mäsinge,
Vantinge, Vinninge, Välinge.
Jord: Orgelnistjorden. Jordbod, se bod.
Kinn: Hjerkinn. Knall: Lyngebjärs knall. Kove: Torekov. Krog: Rebbelberga
krog. Krok: Skepparkroken. Kull, kulle: Flatakull, Syrekullen, Toftakulla, Örnek-
ull. Kvarn: Rosenhults kvarn, Torekovs väderkvarn, Väderkvarnen, Västrakvarn,
Östrakvarn. Källa: Sankta Thoras källa. Kärr: Mutarekärrel, Norra Känn. Köp:
Atteköp.
Lada: Kyrkoladan, ?Ängalag. Lag: ?Ängalag. Land: Halland, Ryssland. Led:
Nyled, Råled. Lid: Bokeliden, Stenelid, Åselid. Lund: Allunda, Alunda, Annelund,
Björklund(a), Bokelund, Ekelund, Eliselund, Karlslund, Korrödslund, Kärralund,
Lilla Lund, Skogslund, Strandgårdslund, Toftalund, Åkerslund. Lycka: Belöslyck-
an, Flintalycke, Gatulyckan, Gömhultslyckan, Hårbergs lyckan, Lustes löcka, Norr-
lycke, Sjunnehults lyckan, Slåtta Jönses lycka. Länga: Ewalds länga, Kungsgårds
längor. Löv, lev: Ferslev, Förslöv, Ollöv, Ölöv.
Mad: Rebbelbergamaden. Magasin: Sjöbecks magasin. Minne: Axelsminne,
Karlsminne, Olsminne. Märke: Landmärket. Mölla: Axelstorps mölla, Benmöllan,
Bjäragårds mölla, Cronholms mölla, Dejarps mölla, Errarps mölla, Errarps möllor,
Holgers mölla, Hultamöllan, Ingelstorps mölla, Kattviksmöllan, Kille mölla, Kille-
bäckstorps mölla, Korgamöllan, Korröds mölla, Lilla mölla, Malamöllan, Mäsinge
mölla, Nässas mölla, Olastorps mölla, Ranarps mölla, Riksdagsmannamöllan, Riks-
dagsmannens mölla, Sinarps mölla, Skaftarps mölla, Smedgårdsmöllan, Staffans
mölla, Stendalsmölla, Stättamöllan, Valhalls mölla, Villes mölla, Vistorps mölla,
Äkesholms mölla, Ängelsbäcks mölla, Önnersmölla, Öremölla.
Nacke: Harnacka. Näs: Dege(r)nes, Degernäs, Käglenäs.
Rad: Bläsingeraden, Husraden. Ro: Annero, Karlsro, Sofiero. Rote: Torpare rote. Ry(d),
röd: Appelryd, Faxeröd, Fogdaröd, Gunnaröd, Hulebäckseröd, Killeröd, Lillaryd, Magnaröd,
Ramsjö, Småryd, ?Stockaryd, Vantaröd, Vieröd. Ränna: Tygarännan.
Sal: Uppsala. Sanatorium: Vejby sanatorium. Sjö: Glimsjön, Vejbysjö. Skog: Brunskog,
Kungsskogen, Penarpsskogen, Penaskogen. Skola: Mantalsskolan, Ranviks plantskola. Skär:
Gryteskär. Slätt: Karlslätt, Ryslätt, Stora Råleslätten, Vejbyslätt. Smedja: Välasmedjan. Spjäll:
Stubbespjället. Stad: Båstad, Lergöksstaden, Rynestath, Svenstad, Vanstad. Stadsfläck: Bå-
stads stadsfläck. Station: Förslövs station, Förslövsholms station. Sten: Dejsten, Harasten.
Strand: Ramsjöstrand, Vejbystrand. Stuga: Badstugan, Böskestorps hackstuga, Hålehallsstu-
gan, Mor Olenas stuga, Nystu, Palmagårdsstugan. Stycke: Kyrkostycket, Tingstickid. Ställe:
Bostället, Böckrastället, Dalastället, Dalsbergsstället, Dockastället, Erkastället, Karstorps bostäl-
le, Kockastället, Kronojägarebostället, Kungsskogsstället, Larsastället, Luntertunstället, Mossas-
tället, Månsbackstället, Nordalaställena, Sjöbyggarestället, Skogvaktarebostället, Slättaröds
boställe, Trumpetarebostället, Vistorps boställe. Sund: Öresund. Sädespart: Båstads Sädespart.
196
Toft: Böckerns toft, Engeltofta, Färingtofta. Torp: Anderstorp, Asketorpet, Axelstorp, Bis-
kopstorp, Bjällerup, Bjäratorpet, Björnstorp, Blomstorp, Boarp, Borgmanstorp, Borrstorp,
Brammarp, Bramstorp, Broddarp, Brödarp, Båstads torp, Böskestorp, Clementstorp, Dejarp,
Drängstorp, Elestorp, Eriks torp, Erikstorp, Errarp, Fogdarp, Fostorp, Gabrielstorp, Gatelycks-
torpet, Hagatorp, Haraldstorpet, Hemmestorp, Hillarp, Himmelstorp, Hjärnarp, Husartorp(et),
Hålarp, Hånarp, Häljarp, Ingelstorp, Kagarp, Karstorp, Karup, Killebäckstorp, Killeröds torp,
Knut Anders’ torp, Krapperup, Krogstorp, Krogstorps torp, Kägletorp, Källstorp, Lervikstorpen,
Lilla Lervikstorpet, Lycketorp, Magnarp, Margretetorp, Muggarp, Månstorp, Olastorp, Olstorp,
Penarp, Perstorp, Porrarp Pridestorp, Purrarp, Påarp, Ranarp, Rasmus’ torp, Rasmustorp,
Rosenhults torp, Rostorp, Rotetorpet, Ryttaretorp, Ryttaretorpet, Segelstorp, Sevestorp, Signes-
torp, Simontorp, Sinarp, Sjötorp, Skaftarp, Skafterup. Skomakaretorpet, Skrigstorp, Skåvarp,
Slammarp, Slättarödtorp, Svenstorp, Sönnerstorp, Tiarp, Tinkarp, Tinkerup, Tirup, Tockarp,
Tommarp, Tostarp, Troentorp, Tullstorp, Tulstrup, Viarp, Vistorp, Önnarp, Östratorp. Tun:
Luntertun. Tvet: ?Nötte. Tånge: Nytånga, Nätånga, Nötånga.
Utmark: Salomonhögs utmark.
Vad: Farabäcksvad. Vall: Bjärvall. Vara: Hallavara. Vik: Alvik, Fågelvik, Kattvik, Lervik,
Norrviken, Skälderviken. Vrå: Kaptensvrån. Vång: Hedvången, Norrevång, Nyvång, Store
Vång, Västervång. Värn: Södervärn, Södravärn, Östervärn.
Å: Glimån, Kägleån, Rönne å. Åker: Barkåkra, Bjärsåker, Glimåkra, Ljungåkern, Lyngåkra,
Skallåkra, Stättaröd, Tinghöigsager, Vantiss agir. Ås: Hallandsås, Slusås, Slusåsen.
Äng: Långänga, Långängen, Rakullsängen, Resebäcksängen, Skider ängen.
Ö: Hallands Väderö, Torekov ö, Väderön. Ör: Saltör.