marsvin som husdjur
DESCRIPTION
Infohäftet om marsvin som jag skrev på intensivstudieveckan i april. Hoppas du hittar svar på det du sökte!(Förbättringsförslag är välkomna :))TRANSCRIPT
1
Innehåll
1. Allmänt om marsvin och marsvinsskötsel ........................................................................................... 3
2. Skaffa marsvin ..................................................................................................................................... 5
2.1 Att tänka på innan man skaffar marsvin ....................................................................................... 5
2.2 När du bestämt dig för att skaffa marsvin .................................................................................... 6
2.2.1 Marsvin från djuraffär eller uppfödare? ................................................................................ 6
2.2.2 Ungar eller vuxna marsvin? .................................................................................................... 7
2. 3 I det nya hemmet ......................................................................................................................... 9
3. Foder.................................................................................................................................................. 10
3.1 Hö ................................................................................................................................................ 10
3.2 Grönsaker och c-vitamin ............................................................................................................. 11
3.3 Kraftfoder .................................................................................................................................... 13
3.3.1 Pellets ................................................................................................................................... 13
3.3.2 Kligröt ................................................................................................................................... 13
3.3.3 Havre .................................................................................................................................... 14
3.3.4 Kornkross .............................................................................................................................. 14
3.3.5 Rågkross ................................................................................................................................ 14
3.4 Övrigt i matväg ............................................................................................................................ 14
3.4.1 Vatten ................................................................................................................................... 14
3.4.2 Kvistar ................................................................................................................................... 15
3.4.3 Godis ..................................................................................................................................... 15
5. Burar, hagar och hem ........................................................................................................................ 15
5.1 Burar ............................................................................................................................................ 16
5.1.1 Gallerburar ........................................................................................................................... 16
5.1.2 Bokhylleburar och liknande burlösningar ............................................................................ 17
5.1.3 Hur man bygger en enkel bokhyllebur ................................................................................. 18
5.1.4 C&C ....................................................................................................................................... 20
5.2 Hagar ........................................................................................................................................... 21
5.3 Burinredning och tillbehör .......................................................................................................... 22
5.4 Underlag och burstädning ........................................................................................................... 23
6. Marsvinens hälsa ............................................................................................................................... 24
6.1 Hälsokontroll ............................................................................................................................... 24
2
6.2 Klor, tassar och öron.................................................................................................................... 25
6.3 Bad och rengöring av talgkörteln ................................................................................................ 25
6.7 Sjukdomar .................................................................................................................................... 26
6.7.1 Magproblem till följd av snabba foderbyten ........................................................................ 27
6.7.2 Förkylning ............................................................................................................................. 27
6.7.3 C-vitaminbrist ....................................................................................................................... 28
6.7.4 Svamp och ringorm .............................................................................................................. 28
6.7.5 Urinsten ................................................................................................................................ 28
6.7.6 Värmeslag ............................................................................................................................. 29
6.7.7 Knölar och tumörer .............................................................................................................. 29
7. Aktivering........................................................................................................................................... 29
7.1 Lekar ............................................................................................................................................ 30
7.2 Trick ............................................................................................................................................. 30
8. Avslutning .......................................................................................................................................... 31
Källor ...................................................................................................................................................... 32
3
Marsvinets ursprung
Marsvinens föregångare levde redan för flera miljoner år sedan i Sydamerika, och ännu
idag finns det vilda marsvin i området kring Anderna.
I inkagravar har man hittat mumifierade marsvin, vilket tyder på att de har hållits
som husdjur redan under inkatiden . De användes antagligen också som offerdjur och
till mat. I Sydamerika är det fortfarande vanligt att man äter marsvin, men de
marsvinen är större än de marsvin vi är vana att se som sällskapsdjur.
Marsvinet började på tyska kallas Meerschweinchen (”litet havssvin”) när de första
marsvinen skeppades över till Europa och därifrån kommer det svenska namnet
marsvin.
1. Allmänt om marsvin och marsvinsskötsel
Marsvin är ett omtyckt husdjur över hela världen. Det finns korthåriga, strävhåriga och
långhåriga marsvin i en massa olika raser och färger. I storlek och temperament finns
det ingen tydlig skillnad mellan raserna, det är mer en fråga om varje individ. De flesta
marsvin väger kring ett kilogram som vuxna, men det finns också cuy-marsvin som är
åtminstone dubbelt så stora.
Marsvin är kända för sitt ljudliga pratande. De har en massa läten, allt från kurranden
till höga kvittranden, och det är roligt att följa med hur de kommunicerar med varandra.
När det är matdags kan marsvinen sjunga i kör, vilket gör varje marsvinsägare på gott
humör!
Det första man ska lägga på minnet när man funderar på att skaffa marsvin är att de
är flockdjur och enligt lagen alltid ska bo minst två och två. Två marsvin tar inte mycket
mer tid eller plats än ett marsvin, och marsvinen mår mycket bättre bland artfränder.
Honor och hanar ska inte bo tillsammans permanent. Det är värt att notera att
marsvin blir könsmogna redan vid några veckors ålder, så syskon måste säras på när de
är ungefär fyra veckor gamla.
Om marsvinen slåss så de skadar varandra kan man ändå vara tvungen att sära på
dem. Då är det bättre att de får bo i skilda burar som är placerade bredvid varandra än
att man håller ett marsvin helt ensamt. En hane som inte kommer överens med andra
hanar kan kastreras och sen flyttas till en honflock.
4
Kan hanar faktiskt bo två och två?
Att hanar inte skulle kunna bo
tillsammans är en gammal myt.
Marsvinshanar kan för det mesta
helt utan problem bo två och två.
Hanar som har växt upp tillsammans,
eller en äldre hane och en liten unge,
kommer ofta mycket bra överens.
Att ha hanar i flockar är ändå
inte att rekommendera, eftersom
de bara i sällsynta fall kommer
överens i grupper bestående av
fler än två hanar.
En bra och tillräckligt stor bur är någonting som är värt att satsa på, eftersom de flesta
marsvin tillbringar största delen av sin tid i buren. Man kan bygga själv, köpa eller låta
marsvinen bo i ett eget marsvinsanpassat rum. Att inreda burar och hagar är roligt och
givande, eftersom marsvin kan blir överlyckliga över en liten pappkoja eller en tunnel.
Marsvin är växtätare, och deras basföda är hö. Största delen av deras kost ska därför
bestå av hö och resten av grönsaker och vatten. Om man vill ge kraftfoder finns det en
hel del olika alternativt att välja mellan.
Marsvin behöver dagligen få i sig c-vitamin i någon form, eftersom de inte kan
producera det själv. Man kan då antingen ge dem c-vitamin i form av olika tillskott som
man kan lägga på maten eller i form av c-vitaminrika grönsaker.
Marsvinens klor och tänder växer hela tiden. Tänderna hålls i rätt längd när
marsvinen äter tillräckligt med hö och då och då gnager på kvistar och grenar, medan
klorna måste klippas med jämna mellanrum för att hållas korta. Det är bra att ta till vana
att med jämna mellanrum genomföra en hälsogranskning där man kontrollerar att
marsvinet mår bra och inte till exempel lider av några parasiter eller för långa tänder.
Marsvin är väldigt roliga och givande husdjur som man har mycket glädje av. De har
ett tydligt kroppsspråk och det är roligt att bara sitta och se på hur de kommunicerar
med varandra. Marsvin blir vanligtvis 5-7 år, men kan leva längre om de hålls friska.
Turbo och Ruffe kommer utmärkt
bra överens med varandra.
5
2. Skaffa marsvin
Hela skaffa marsvin-processen, allt från att leta fakta, läsa igenom annonser på marsvin
som finns till salu, inhandla bur eller bygga en själv till att hämta hem sina nya
familjemedlemmar, är både spännande och väldigt roligt. Marsvinen blir snabbt en del
av vardagen, och ju mer man pysslar med dem desto mer fäst blir man vid dem och
marsvinshobbyn. Marsvin passar bra som husdjur åt hela familjen och trivs med att vara
i centrum.
2.1 Att tänka på innan man skaffar marsvin
Innan man bestämmer sig för att skaffa marsvin måste man fundera över om man har
den tid och ork som krävs för att ta hand om dem. Buren ska städas och klorna ska
klippas, marsvinen ska få motion och omvårdnad varje dag. I förhållande till sin storlek
kräver marsvin mycket tid, men ju mer tid man lägger på dem, desto roligare blir de att
umgås med. Om man låter marsvinen bli en del av vardagen blir de tama och väldigt
trevliga husdjur.
Marsvin passar bra i familjer med barn, eftersom de varken bits eller beter sig
aggressivt mot människor på något annat sätt. Det ska ändå alltid finnas en vuxen som
övervakar och tar på sig ansvaret att se till att marsvinen blir skötta ordentligt och får
den omvårdnad de behöver.
Den vanligaste orsaken till att marsvin säljs eller skänks bort på diverse olika
internetsidor är att någon i familjen har blivit allergisk mot dem. Om man är osäker på
om man är allergisk mot marsvin lönar det sig att göra allergitest, eller komma överens
med en uppfödare om att få ha marsvinen på prövotid så man märker om man får någon
allergisk reaktion eller inte. Det är väldigt tråkigt att behöva sälja eller ge bort sina
marsvin när man redan har hunnit fästa sig vid dem. Tyvärr finns det inga allergivänliga
marsvinsraser.
6
2.2 När du bestämt dig för att skaffa marsvin
När du är säker på att du vill skaffa marsvin är det dags att läsa ordentligt med fakta om
dem. Bäst är det att läsa på internet, eftersom många böcker om marsvin är föråldrade
och innehåller information som man i dagens läge tolkar som felaktig eller missvisande.
Det är inte alltid lätt att veta vad man ska tro på, eftersom det finns så motstridiga
uppgifter om marsvinskötsel. Säkrast är det att läsa artiklar skrivna av veterinärer eller
uppfödare, eftersom de är kunniga inom ämnet och vet vad de talar om.
När du har läst om marsvin och deras skötsel kan du gå över till att fundera på mer
praktiska saker, som var du ska köpa dina marsvin och var i huset du ska placera buren.
2.2.1 Marsvin från djuraffär eller uppfödare?
Att köpa marsvin direkt av en uppfödare är det bästa alternativet. En uppfödare har
satsat på marsvin och fördjupat sig i skötseln av dem. Om de föder upp en speciell ras
kan de tipsa om hur man till exempel sköter pälsen bäst eller vad som krävs för att
marsvinet ska kunna ställas ut i rasklass, om man är intresserad av att börja gå på
utställningar. Du kan också se hur marsvinet har bott tidigare, se marsvinets föräldrar
eller syskon, fråga om råd och diskutera sådant som du känner dig osäker över. Då du
köper marsvin av en uppfödare får du med marsvinets stamtavla och kanske
registreringspapper. Många uppfödare ställer upp och svarar på frågor under hela
marsvinets liv, och det är väldigt bra att veta att man har någon att fråga saker och ting
av när man skaffar sina första marsvin.
I djuraffärer finns en massa olika djur. Hamstrar, möss, chinchillor, marsvin, kaniner,
ormar, ödlor och fiskar är kanske instoppade i samma lilla butiksutrymme där bara ett
par personer arbetar. Om man tänker efter noggrant kommer man fram till att det är
ologiskt att butikspersonalen är expert på alla djur, det kan rent av vara omöjligt.
Marsvinen i affären är kanske uppfödda av någon okunnig person eller i värsta fall av en
grossist, som föder upp marsvin i enorma mängder för att förtjäna pengar på det.
Personalen vet kanske inte hur man ska ta hand om marsvin och ger hellre felaktiga råd
än säger att de inte vet.
7
Om man köper honor kan de vara dräktiga eftersom ingen vetat om att de är könsmogna
redan när de är en dryg månad gamla. Marsvinen kan också ha defekter eller sjukdomar,
till följd av dålig skötsel eller inavel, som kommer fram i ett senare skede. En del
marsvin har aldrig blivit hanterade och är i princip vilda när de säljs. Man ska inte dra
alla djuraffärer över samma kam, men i många fall är det inte ett bra alternativ att köpa
marsvin från en djuraffär.
Det nästbästa alternativet är att köpa marsvin av en privatperson. Det finns massor
med lite äldre, trevliga marsvin som söker nya hem eftersom deras ägare inte längre kan
ta hand om dem. Också i det här fallet kan man fråga om råd och tala med en som känner
marsvinet. Om marsvinet ursprungligen kommit från en uppfödare kan man få med alla
viktiga papper.
När du köper marsvin kan du be om att få med lite mat som de är vana vid, så att du
sedan långsamt kan låta dem övergå till den mat du väljer att ge dem.
2.2.2 Ungar eller vuxna marsvin?
En annan fråga som dyker upp är huruvida man ska skaffa marsvinsungar eller vuxna
marsvin. Det är upp till var och en att välja, och i det stora hela är skillnaderna inte
speciellt stora.
Marsvin är redo att flytta hemifrån då de är ungefär en månad gamla, förutsatt att de
väger minst 300 gram och är tillräckligt mogna mentalt. Vanligast är det att
marsvinsungar säljs då de är mellan fem och sju veckor gamla. Det är väldigt kul att följa
med hur de utvecklas och lära känna deras personlighet. Många marsvin har redan som
små speciella drag i beteendet eller vanor som är unika för just dem.
Vuxna marsvin, det vill säga marsvin som är kring ett år eller äldre, är ofta redan tama
då man får hem dem. De passar därför bra för barn, eftersom de redan är ”skolade” och
vana att sitta snällt i famnen och så vidare. De förra ägarna kan berätta vad marsvinet
har för speciella drag, och speciellt äldre marsvin brukar ha väldigt stark personlighet.
8
Innan du hämtar hem marsvinen behöver du
En bur, gärna med måtten 60x120 cm eller större för två marsvin
Bottenmaterial, till exempel spån eller fleecefiltar
Hö av bra kvalitet
Vattenflaskor som rymmer 300 ml eller mer
Matskålar som står stadigt även om marsvinen klättrar på dem
Hus eller tunnlar, så det finns minst ett gömsle per marsvin
Så småningom behöver du också
Klosax eller nagelklippare
Milt schampo
Handdukar
En hage, kan lätt byggas ihop av
kompostgaller eller C&C
och eventuellt
Köksvåg med ett grams noggrannhet
9
2. 3 I det nya hemmet
Marsvin som känner varandra kan
direkt sättas ner i sin nya bur.
Marsvin som kommer från olika
ställen behöver först hälsa på och
acceptera varandra och kanske göra
upp om rangordningen. Det är bra
att låta marsvinen träffas på ett
neutralt ställe, som inte luktar av
någotdera marsvinet. Man kan till
exempel bada båda marsvinen och sen låta dem träffas på en tvättat handduk på golvet.
De första dagarna ska man inte lyfta marsvinen eller pyssla så mycket med dem. De
behöver tid till att vänja sig vid den nya miljön och kanske också sina nya burkompisar.
Tala mycket med dem så de vänjer sig vid din röst, rör dig lugnt och ha alltid med
någonting gott när du går till buren. Då kommer marsvinen så småningom börja lita på
dig. Vuxna marsvin är ofta tama redan när man köper dem, men för att få marsvinsungar
tama krävs det tid och tålamod.
Vissa marsvin springer alltid undan när man ska lyfta upp dem. Det är helt normalt,
lite som en instinkt, och går inte alltid att träna bort. En del marsvin går helt enkelt med
på att bli lyfta och står stilla, medan andra genast springer iväg då de misstänker att man
vill lyfta upp dem. Kom ihåg att alltid lyfta marsvinet med båda händerna, så de inte
känner obehag för att bli upplyfta.
På Finlands marsvinsförenings hemsida
http://marsuyhdistys.net finns en lista på alla officiella
marsvinsuppfödare i Finland. De har förbundit sig att
följa de regler som Suomen marsuyhdistys och Suomen
kani- ja jyrsijäliitto har satt upp.
10
3. Foder
Man brukar säga att 80 % av marsvinens kost ska bestå av hö, som är deras basföda, och
resten av c-vitaminrika grönsaker, friskt vatten och eventuellt något slags kraftfoder.
3.1 Hö
Bra hö ska se grönt och fint ut, dofta gott och inte
damma. Finlands djurskyddslag säger att
”Kaniner, marsvin, chinchillor och degusråttor
skall ha tillgång till lämpligt stråfoder”, vilket
alltså i marsvinens fall är hö. För lite hö kan leda
till tarmstörningar och tandproblem, men det går
lätt att undvika genom att se till att marsvinen
hela tiden har fri tillgång till bra hö. Det lönar sig
att höra sig för bland bönder om de har hö till
salu, eftersom man kan köpa en hel bal till samma
pris som en mindre förpackning i mataffären.
Bra hö ska dofta gott.
Marsvinen trampar ner höet, kan jag använda höhäck?
Nej, höhäck är ingen bra lösning. Marsvinen måste då sträcka sig uppåt för att nå
höet, och äter med nacken i fel vinkel. Marsvin är byggda för att äta gräs och
därför bör höet serveras på golvet i buren. De äter hö under stora delar av den
tid de är vakna, och om de då måste sträcka nacken uppåt mot en höhäck kan de
få nackproblem.
Pröva ge hö ofta och i små mängder för att undvika att marsvinen trampar ner
det. Marsvin tycker om att leka i hö, så gammalt hö som ligger på burbottnen kan
”fluffas upp” till en stor hög som är rolig för marsvinen att leka i. Du kan servera
fräscht hö, som är till för att ätas, på ett annat ställe i buren, eftersom
marsvinen alltid behöver ha tillgång till bra hö.
11
3.2 Grönsaker och c-vitamin
Grönsaker är den andra viktiga delen av marsvinens dagliga kost. Marsvin kan, precis
som vi människor, inte producera egen c-vitamin utan behöver få det i sig via maten.
Man räknar med ungefär 10 mg c-vitamin per dag för ett marsvin som väger 1 kg, och
upp till 30 mg för marsvin som är dräktiga eller sjuka.
Det finns en massa olika c-vitaminpreparat som man kan köpa i djuraffärer eller på
apoteket, men i vilken mån de fungerar finns det delade meningar om.
I Finland är det vanligt att man lägger askorbinsyra i marsvinens dricksvatten. Det
räcker ofta, beroende på hur ren askorbinsyran är, med ungefär ett kryddmått per
halvliter vatten om man byter det dagligen. En deciliter vatten per dygn räcker i såna fall
för att marsvinet ska få tillräckligt med c-vitamin. Men vitaminvärdet sjunker snabbt då
askorbinsyran kommer i kontakt med solljus, så det kan hända att marsvinet får i sig en
betydligt mindre mängd c-vitamin än det borde. I Sverige är det ovanligt med
vitamintillskott i dricksvattnet, eftersom man anser att man inte kan veta hur mycket
marsvinen verkligen får i sig och eftersom det anses osannolikt att marsvinen dricker en
tillräckligt stor mängd vatten för att få i sig 10 mg c-vitamin.
Att ge c-vitamintillskott på maten eller direkt i munnen åt marsvinen är ett vanligare
sätt att tillgodose deras c-vitaminbehov. Då vet man att de säkert får i sig tillräcklig
mängd, om vitaminpreparatet har förvarats rätt.
Det sätt som uppskattas mest av marsvinen är ändå att få c-vitamin via grönsaker. Det
är varken dyrt eller krångligt att servera rätt mängd grönsaker åt marsvinen när man väl
Om höet serveras i en skild låda
sprids det inte över hela buren och
hålls fräschare längre.
12
har fått en uppfattning om hur mycket de behöver.
Marsvin är precis som människor; de älskar vissa grönsaker men vill inte äta andra.
Speciellt om marsvinen är vana vid att bara få till exempel morot och gurka, kan det till
en början vara svårt att få dem att äta hälsosammare grönsaker. Man bör då helt enkelt
lämna bort alla ”godisgrönsaker” och envist servera hälsosammare alternativ tills
marsvinen äter av dem. När marsvinen vant sig brukar de tycka att det är riktigt gott,
men alla marsvin tycker inte om alla grönsaker. När man väl hittat några sorter som
fungerar, kan man växla mellan dem och servera ett par olika grönsaker per dag.
Sommartid är gräs det absolut populäraste i matväg. Ungefär 30 g maskrosor räcker
för att tillgodose marsvinets dagsbehov av c-vitamin. Det är viktigt att vänja marsvinen
långsamt vid att äta gräs. Man kan börja med ett par maskrosblad och några grässtrån
och sen successivt öka mängden under ett par veckor. Marsvin som vant sig vid gräs kan
ha fri tillgång till det under sommaren.
En sak som är värd att tänka på då man ger marsvinen grönsaker är att vissa
grönsaker och växter, till exempel persilja, innehåller höga halter kalcium. Kalcium är ett
av de ämnen som urinstenar ofta består av, så om man vill ge sina marsvin en
12 g broccoli täcker marsvinets
dagsbehov av c-vitamin.
13
urinstensförebyggande kost bör man servera mineralrika grönsaker enbart i begränsad
mängd.
3.3 Kraftfoder
Det finns en massa olika sorters pellets och fröblandningar som man kan köpa till sina
marsvin. Många blandningar innehåller tyvärr för mycket fett, socker och olika
mineraler som kan ge marsvinen problem med urinvägarna. Fröblandningar från
mataffärer kan man helt och hållet hoppa över. Som tur är finns det ändå en massa
alternativ att välja bland om man vill ge sina marsvin hälsosamt kraftfoder.
Överviktiga och normalviktiga marsvin klarar sig utan kraftfoder, medan marsvin
som har svårt att hålla hullet behöver det. Genom att tillreda kraftfodret själv kan man
påverka sammansättningen och reglera mängden fett och fibrer så det passar för varje
enskild individ.
3.3.1 Pellets
Oxbow och Lottie är två kända märken som det lönar sig att satsa på. På internet finns
information om de olika sorterna, så man kan själv läsa och komma fram till vad som
passar för ens egna marsvin.
3.3.2 Kligröt
Kligröt kan man lätt tillreda själv. Man blandar kli och vatten till önskad konsistens. En
stor matsked gröt per dag räcker åt ett marsvin vars enda kraftfoder är kligröt.
Man kan blanda olika klisorter och tillsätta frön eller rivna grönsaker för att få
variation i smak och näringsämnen.
Havrekli - rikt på energi, fett och protein och passar för marsvin som ska gå upp i vikt.
Kruskakli - innehåller mycket fibrer och lite fett och passar för marsvin som har lätt för
att lägga på hullet. Kruskakli framställs av vetekornets skaldelar.
14
Vetekli – innehåller mindre energi än havrekli, men också mindre fibrer än kruskakli,
och är alltså ur näringssynpunkt ett mellanting av de två föregående. Det innehåller
mycket mineraler och ska därför serveras i begränsad mängd.
3.3.3 Havre
Havre är väldigt energirikt. Marsvin som rör sig mycket och marsvin som behöver gå
upp i vikt kan ha fri tillgång till det, medan en matsked räcker för ett normalviktigt
marsvin. Överviktiga marsvin ska inte äta havre.
3.3.4 Kornkross
Kornkross innehåller inte mycket protein och fett och kan därför ges till alla marsvin.
3.3.5 Rågkross
Rågross innehåller mycket fibrer och passar även överviktiga marsvin.
3.4 Övrigt i matväg
Förutom hö, grönsaker och kraftfoder finns det andra saker som bör vara en del av
marsvinens kost. De ska alltid ha tillgång till rent vatten, medan kvistar och godis inte är
lika viktiga.
3.4.1 Vatten
Marsvinen ska alltid ha fri tillgång till färskt och rent vatten.
Bäst serveras vatten i flaska, eftersom det hålls fräschare så än
om det serveras i skål. Vattnet bör bytas dagligen och flaskan
tvättas med jämna mellanrum för att undvika äckliga
beläggningar på insidan av flaskan och i pipen där hörester lätt
fastnar.
15
3.4.2 Kvistar
Marsvinens tänder växer ständigt och
måste då slitas i samma takt för att inte bli
för långa. Hö och kvistar hjälper till att
hålla tänderna i trim. Kvistar från frukt-
och lövträd, till exempel äppel-, björk- och
sälgkvistar, uppskattas av de flesta och
brukar vara lätta att få tag på. Kom bara ihåg att träden inte får vara besprutade eller stå
för nära en trafikerad väg!
3.4.3 Godis
Morot, gurka, äpple och knäckebrödsbitar uppskattas av alla marsvin. Man ska inte ge
för mycket godis, för då äter sig marsvinen mätta på det och äter för lite hö och nyttiga
grönsaker. Självklart kan marsvinen, precis som människor, då och då äta godis. Man
kan gömma små godbitar i marsvinens hage eller i en stor höhög, eller träna in tricks
med godis som lockbete.
5. Burar, hagar och hem
Det finns många olika möjligheter vad kommer till burar. Vanligast är gallerburar, som
går att köpa i de flesta djuraffärer, men många väljer också att bygga egna burar
eftersom det är både roligt och ofta även billigare än att köpa en fabrikstillverkad bur.
Hur är det med salt- och mineralsten?
Många marsvin drabbas av urinsten på grund av att de fått i sig för höga
halter av natrium och kalcium, vilket finns i salt- respektive mineralstenar.
För att förebygga bildning av urinsten bör man alltså inte ha salt- eller
mineralstenar i marsvinsburen!
16
Den vanligaste frågan om marsvin på internet är antagligen ”Hur stor bur måste jag
ha till mina marsvin?”. Det finns egentligen inte bara ett rätt svar på den frågan, det
beror mycket på ens egen åsikt.
Lagen säger att till ett marsvin ska man ha en golvyta på minst 0.3m2 och burhöjden
måste vara minst 25 cm. För varje marsvin ska man addera 0.15m2 golvyta, så för två
marsvin krävs en bur med måtten 45x100 cm eller motsvarande.
Sträva efter att ge marsvinen en så stor och fin bostad som du bara kan erbjuda. I en
stor bur kan marsvinen springa av sig när de känner för det eller hålla sig undan sina
burkompisar om de vill vara ifred en stund. Möjligheterna att variera inredningen och
göra marsvinens omgivning stimulerande ökar också.
En hage är alltid uppskattad och inte speciellt svår att fixa. Av kompostgaller eller
C&C-gallerbitar kan man snabbt bygga en stor hage som inte tar mycket plats att förvara
när den är nedmonterad. Sommartid kan man bygga upp hagen utomhus och låta
marsvinen beta.
5.1 Burar
Buren är en väldigt viktig sak i marsvinens liv, eftersom de tillbringar det mesta av sin
tid i buren. Buren ska placeras på en plats där marsvinen kan följa med människorna
och vad som händer i huset. Temperaturen i rummet där marsvinens bur är ska var
omkring 20°C. Marsvin är känsliga för drag, så om man placerar buren på golvet ska man
vara säker på att det inte är dragigt där.
5.1.1 Gallerburar
I djuraffärer och på internet finns en
massa olika gallerburar till salu; små och
stora, kvadratiska, rektangulära och
triangelformade, burar med uppfällbara
galler, tvåvåningsburar... Det är inte
alltid lätt att veta vad man ska välja, men
17
det finns ett par saker man kan tänka på.
1. Köp en tillräckligt stor bur. Vad som är tillräckligt kan man fråga sig, men tänk på
att marsvinet antagligen tillbringar största delen av sitt liv i buren. Köp aldrig den
minsta buren bara för att den är billig, en bur är oftast en engångsinvestering och
därför värd att lägga pengar på!
2. Satsa hellre på en bur med ett stort plan än en bur med flera små våningar.
Eftersom marsvinen har tillgång till endast ett plan åt gången är det det största
planets yta man ska räkna som burens golvyta.
3. Köp aldrig en rund bur, eftersom marsvin känner sig hotade i en bur utan hörn.
Det blir också svårt att inreda en sådan bur och att hitta en bra plats att placera
den.
Bäst är alltså en stor fyrkantig enplansbur. Det kan löna sig att kika runt lite på nätet
innan man beger sig iväg för att inhandla en gallerbur, eftersom priserna varierar
enormt mellan olika tillverkare.
För en vanlig gallerbur med måtten 120x60 cm kan man 9.4.2011 få betala allt mellan
43.90 € (Maxi XXL på www.zooplus.fi) och 97 € (Ferplast på www.petshop.fi).
5.1.2 Bokhylleburar och liknande burlösningar
Bokhylleburar är mer populära i Sverige än i Finland, men i båda länderna är det vanligt
att man bygger om skåp till burskåp, eller bygger burar helt från grunden. Fördelen med
hemmabyggen är att man kan få en väldigt stor bur till samma pris som en liten köpt.
Dessutom är det roligt att designa och bygga själv, och möjligheterna att anpassa buren
1. Om du har två burar med uppfällbart galler, kan
du koppla ihop dem till en stor bur.
2. Försök få tag på en begagnad bur som är i bra
skick och spara några tior!
18
enligt egen smak och budget är mycket större.
Bokhylleburar ser ut som en förstoring av bottendelen i gallerburar; en rektangulär
låda. I och med att man inte behöver hitta någon passande galleröverdel kan man bygga
en hur stor bokhyllebur som helst. Man kan använda en gammal bokhylla som
utgångspunkt, eller varför inte en gammal säng, ett skrivbord eller en byrå? Naturligtvis
kan man också bygga allting från grunden om man vill.
För att beskriva byggprocessen så enkelt som möjligt kommer jag använda en
bokhylla som exempel. Med andra möbler som grund måste man bygga lite mera själv,
men principerna är de samma.
5.1.3 Hur man bygger en enkel bokhyllebur
Det man gör när man förvandlar en bokhylla till en bur är att man tätar golvet så att
ingen fukt kan ta sig igenom till träet. Det är grunden, en stor vattentätad låda lik
bottenlådan i en gallerbur, och sen kan man designa och bygga vidare enligt egen smak
och budget.
Här är en kort förklaring på hur man ganska snabbt och enkelt förvandlar en bokhylla
till en bur. Jag utgår ifrån att bokhyllan har rätt mått, stadig botten, inga mellanväggar
och att du inte vill bygga fönster, övervåning eller liknande.
Det man ska tänka på är att allt material ska vara så djurvänligt som möjligt. Använd
alltså giftfri målfärg och giftfritt silikon, och slipa bort alla vassa hörn och träflisor som
marsvinen kan skada sig på. Hyllan ska vara tillräckligt djup, så marsvinen inte hoppar
ut, men inte så hög att det blir för mörkt och instängt. 25-30 cm brukar vara lagom.
Material och verktyg som du behöver innan du sätter igång:
- Bokhylla
- Plastmatta
- Verktyg (borrmaskin, hammare, såg, kniv...)
- Skruv och/eller spik
19
Eventuellt:
- tejp
- akvariesilikon (eller annat giftfritt silikon)
1. Mät ut en bit av plastmattan som är lite större än burens botten (bokhyllans rygg).
Skär ut och lägg plastmattan på plats i bokhyllan och skär sen mattans hörn så de passar
in i bokhyllehörnen. Det är bra om plastmattan går upp några centimeter på varje sida i
bokhyllan, för då håller buren fukt bättre. Det är lite knepigt att få allting att gå ihop,
men med lite tålamod löser det sig.
2. När mattan har rätt form kan du om du vill fästa den i bottnen med till exempel
dubbelhäftat tejp eller lim. Skruva eller spika sedan fast mattan i burens väggar. Du kan
behöva använda brickor så att inte skruvarna åker igenom plastmattan!
3. Täta springor och kanter med giftfritt silikon om det behövs.
4. Gör en anordning att fästa vattenflaskan i och borra hål för pipen. Du kan också
använda vattenflaskställningar som är tänkta att fästa på cyklar i din marsvinsbur. Dem
är det bara att skruva fast på lämplig höjd på insidan av buren.
5. Vänta på att silikonet torkar (det står på förpackningen hur länge det tar) och invig
sen buren!
Variationsförslag
- Byt ut en sida mot plexiglas eller –plast
- Bygg ihop två mindre bokhyllor till en L-formad hörnbur
- Sätt in en mellanvägg som delar in buren i olika rum. Bokhyllans hyllplan fungerar
utmärkt för detta ändamål. Kom ihåg att såga ut tillräckligt stora dörröppningar!
- Bygg en liten övervåning och en ramp upp
- Gör en dörr eller grind, så marsvinen kan hoppa ut ur buren och promenera omkring i
rummet (funkar endast om buren står på golvet)
20
En bokhyllebur med mellanvägg och plexiplastfönster.
5.1.4 C&C
C&C står för Cubes and Coroplast, och syftar på gallerbitar och en slags plast man kan
använda som botten. På finska kallas C&C-gallerbitarna för ”taikakuutioita” bland
djurmänniskor, men de har inget svenskt namn ännu, och därför används den engelska
benämningen C&C.
Gallerbitarna är ungefär 37x37 cm stora och kan fästas med hjälp av spännen som
följer med vid köpet eller med snören, tvättklämmor eller buntband.
Coroplast säljs i stora bitar, ungefär som stora pappersark, och kan skäras och vikas
Fråga efter restbitar av plexiplast och plastmatta och fynda
bra burmaterial till lågt pris. Om du inte har en gammal
bokhylla själv kan det löna sig att du frågar bekanta innan du
går och köper en ny.
21
till burbottenlådor. Plasten finns inte ännu i Finland, så om man vill göra en bur av C&C
måste man hitta på någon annan burbottenlösning, och använda till exempel en
bokhylla, sänglåda eller vaxduk som botten.
Man kan köpa taikakuutioita i HongKong-
varuhusen. De går under namnet modulaariset
säilytyshyllyt, eftersom de säljs som gallerbitar
som man kan bygga förvaringshyllor av. De är
ändå precis likadana som de man i USA kan köpa
till marsvinsburar och de är ofta placerade på
djuravdelningen även i Finland. Ett paket
innehåller 30 gallerbitar och kostade 28.12.2010
34.95 €.
Inspiration för användning av C&C finns på
www.guineapigcages.com.
5.2 Hagar
Det är bra och mycket uppskattat att ha en hage åt sina marsvin. Det är lätt att bygga
hagar av kompostgaller eller C&C. På golvet i hagen kan man lägga filtar eller handdukar
som ger marsvinen bättre fäste och samtidigt skyddar golvytan.
Ibland vill marsvinen inte röra på sig i hagen. De gömmer sig bara i en koja eller sitter
i ett hörn och verkar helt ointresserade eller till och med rädda. Det kan bero på flera
saker. Kanske är det bara fel tid på dagen, eller så känner marsvinen sig osäkra i den
främmande miljön. För att hjälpa dem att känna sig trygga kan man då placera ut många
hus, tunnlar, filtar, skålar och kanske också lite godis. Marsvin tycker för det mesta att
allt som innebär godis av något slag är mycket roligt och intressant. Genom att gömma
gurka i en höhög får du nästan garanterat marsvinen att röra på sig och försöka komma
åt godiset.
C&C
22
5.3 Burinredning och tillbehör
När man har en bur är det dags att fundera på inredning. I djuraffärer finns det många
varianter av hus och tunnlar, så det är bara att välja och vraka eller bygga någonting
själv!
I marsvinens bur bör det
finnas minst ett gömsle per
marsvin, eftersom de är flyktdjur
och snabbt vill kunna gömma sig
när en fara hotar. En fara behöver
inte vara någonting allvarligt; en
viftande hand eller ett obehagligt
ljud är tillräckligt för att
marsvinet instinktivt springer och gömmer sig.
I djuraffärer kan man välja mellan olika hus och tunnlar, men om man inte vill köpa
färdigt byggda kojor kan man lätt fixa några själv. En pappkartong blir ett bra
marsvinshus om man klipper en eller två dörröppningar i den och om man vill ha ett
stadigare hus kan man bygga ett av fanér. Stora plaströr fungerar bra som tunnlar åt
marsvin, och en gammal gymnastikpåse kan bli en hängmatta.
När man fixar inredning själv finns det några saker man ska tänka på:
- Det får inte finnas vassa kanter som marsvinen kan skada sig på.
- Om du målar ditt marsvinshus ska du använda dig av giftfri färg, eftersom
marsvin ofta vill smaka på det som finns i buren.
- Fönster i kojor bör vara av en sådan storlek att det inte finns någon risk att
marsvinet fastnar i det. Marsvin kan tro att de ryms igenom ett hål, men fastna
halvvägs. Därför ska fönstren antingen vara så stora att marsvinen kan krypa
igenom eller så små att marsvinen aldrig ens kommer på tanken att försöka.
- Hängmattor ska hängas så lågt att marsvinen lätt kan ta sig upp och ner ur dem,
utan att utsättas för en stor risk att skada sig om de snubblar eller faller ner.
Puff i sitt hus.
23
Saker som inte är tänkta för marsvin är ofta billigare än riktiga marsvinprylar. Speciellt
tunnlar och matskålar kan man hitta till betydligt lägre
pris om man har lite fantasi. Små lerfat, som fungerar
utmärkt som matskålar, kan man hitta billigt i en affär
som säljer blomkrukor.
Efter ett tag brukar det bli så att man vrider och
vänder på alla prylar hemma för att komma fram till om
de kunde användas som inredning i marsvinens bur...
5.4 Underlag och burstädning
Det finns flera olika material som man kan använda som underlag i buren. Kutterspån är
ganska vanligt, men också fleece, pellets och lakan kan användas. Kutterspån är
behändigt och lätt att hålla rent, men å andra sidan flyger det lätt omkring och sprids
över hela huset. Fleece är mjukt och hålls varmt också om de är fuktigt, men kräver
ganska mycket tid i och med att fleecefiltarna måste bytas ut och tvättas med några
dagars mellanrum. Vilket material man väljer att använda har ingen större betydelse för
marsvinen, bara buren alltid hålls ren och fräsch.
Dessa tunnlar är inte tänkta för marsvin från början,
men är väldigt omtyckta av marsvinen.
24
Hur ofta buren ska städas är en fråga som ofta dyker upp. Buren ska städas när den
börjar se smutsig ut. Om den börjar lukta borde den redan ha städats.
Det finns många olika faktorer som påverkar hur ofta man behöver städa
marsvinsburen. Antalet marsvin, bottenmaterial och burens storlek påverkar, men också
på vilket sätt man väljer att städa. En del plockar bort smutsigt spån, avföring och
smutsiga filtar varje dag och behöver på så sätt aldrig ha storstädning, medan andra
väljer att låta det gå en lite längre period mellan städtillfällena och byter istället ut allt
bottenmaterial på en gång. Hur man går till väga får man avgöra själv, huvudsaken är att
buren hålls ren och trevlig för marsvinen.
6. Marsvinens hälsa
För att marsvin ska må bra behöver de bra mat, motion och omvårdnad, alltså ganska
långt samma saker som vi människor. Genom regelbundna hälsokontroller kan du i ett
tidigt skede upptäcka om någonting är fel med marsvinet.
6.1 Hälsokontroll
Det är bra att göra en hälsokontroll åtminstone ett par gånger i månaden, till exempel
samtidigt då du klipper klorna, för att så tidigt som möjligt märka om någonting är fel.
Klorna ska vara korta och snyggt klippta.
Tassarna ska vara i bra skick, förhårdnader bör klippas bort och torra tassar smörjas in.
Ögonen ska vara rena och klara.
Pälsen ska vara tjock och tät. Kontrollera att marsvinet inte har några kala fläckar eller
sår.
Kroppen ska kännas fast och det ska inte finnas knölar någonstans. Det är bra att väga
marsvinen med jämna mellanrum så man lättare lägger märke till förändringar i deras
vikt och kan reglera mängden mat och motion.
Nosen ska inte rinna och det ska inte heller finnas sårskorpor på den.
Tänderna ska vara hela och jämnt slitna.
25
6.2 Klor, tassar och öron
Marsvin har fyra klor på framtassarna och tre klor på
baktassarna. Klorna på framtassarna ska vara kortare än de
på baktassarna. För långa klor vrider sig och förorsakar
marsvinet smärta. Med ett par veckors mellanrum måste
man därför klippa klorna, antingen med klosax för smådjur
eller med en vanlig nagelklippare för människor.
Inne i klon finns en blodfylld pulpa. På ljusa klor kan man
lätt se var pulpan börjar, men på svarta eller mörka klor är
det svårare. Man ska klippa några millimeter från pulpan, så att klon är i en bra vinkel
mot golvet när marsvinet går. Om man är osäker på hur långt man ska klippa kan man be
en veterinär eller uppfödare om hjälp de första gångerna.
Blodstoppande pulver eller potatismjöl är bra att ha hemma ifall man någon gång
råkar klippa för långt.
På trampdynorna kan marsvinen få förhårdnader. Förhårdnaderna ser ut som små
läderbitar på undersidan av tassen. Klipp bort förhårdnaden med vanlig nagelsax och
smörj in tassarna med en salva eller matolja.
Se till att marsvinens bur alltid är tillräckligt ren, eftersom urin kan fräta på tassarna
och leda till svullnader och infektioner.
Med jämna mellanrum ska marsvinens öron rengöras. Man kan använda en vaddlapp
och lite matolja för att få bort smutsen.
6.3 Bad och rengöring av talgkörteln
Kort- och strävhåriga marsvin behöver i allmänhet inte badas. Ibland känner man ändå
26
om ägare att de är i behov av ett
bad. Långhåriga marsvin ska
tvättas när pälsen blir smutsig
och ofräsch.
Plocka fram allt du behöver i
förväg. Marsvin tycker inte om
att bli tvättade, så när man börjar
bada dem är det bäst att ha
schampo och handdukar inom
räckhåll. Vattnet ska vara lite
varmare än fingervarmt, eftersom marsvinen har högre kroppstemperatur än
människor. Du kan antingen tvätta marsvinet i en balja eller direkt under vattenkranen i
tvättstället. Använd ett milt schampo. Var noggrann med att marsvinet inte får vatten
eller schampo i ögonen eller nosen! Se också till att det inte blir kvar några
schamporester i marsvinets päls, eftersom det kan börja klia och vara obehagligt för
marsvinet.
Marsvin har en talgkörtel långt bak på ryggen, ungefär där som man kan tänka sig att
deras svans skulle sitta om de hade en. På vissa marsvin blir körteln smutsig och kladdig
och då kan man i samband med att man tvättar marsvinet rengöra körteln genom att
gnugga på lite diskmedel med en tandborste och sen skölja ur noggrant.
Torka marsvinet med handduk och låt det vara på ett varmt ställe tills pälsen är helt
torr. En del
använder hårfön till att torka marsvinet med. Om man använder fön måste man komma
ihåg att marsvin inte tycker om ljudet och alltså kan hoppa till när man trycker igång
den. Se till att marsvinet inte bränner sig på den varma luften! Använd kall luft om det är
möjligt.
6.7 Sjukdomar
Det finns massor med olika sjukdomar som marsvin kan drabbas av, och det är omöjligt
att nämna alla i ett kort arbete. Jag har försökt plocka ut de vanligaste och tagit reda på
hur man kan förebygga dem.
27
Det lönar sig alltid att ta marsvinet till veterinären om det beter sig konstigt eller inte
vill äta.
6.7.1 Magproblem till följd av snabba foderbyten
Foderbyten ska ske långsamt så marsvinet hinner vänja sig vid den nya maten. För
snabba
foderbyten eller stress kan leda till diarré eller förstoppning.
Om marsvinet får diarré ska man plocka bort all mat utom hö och vatten ur buren.
Man bör uppsöka veterinär om marsvinet inte vill äta själv längre . Det finns
näringsersättning på apoteket som fungerar även för marsvin.
Vid förstoppning kan man försöka få marsvinet at äta grönsaker eller paraffinolja som
har laxerande verkan. Om det inte fungerar, eller om man inte vet orsaken till
förstoppningen, bör man åka till veterinären.
Detta kan förebyggas genom att:
- alla foderbyten sker långsamt
- man ser till att marsvinen alltid har tillgång till bra hö och rent vatten
- marsvinen får tillräckligt med motion
6.7.2 Förkylning
Marsvin blir lätt förkylda om de bor på ett dragigt ställe. Ett förkylt marsvin nyser, har
snuva och rinniga ögon.
Lyft bort marsvinet från de andra marsvinen och låt det bo på ett varmt och dragfritt
ställe samt ge extra mycket c-vitamin under några dagar. Om marsvinet inte tillfrisknar
av sig själv måste man åka till veterinären och få en antibiotikabehandling. Förkylningen
kan annars lätt utvecklas till lunginflammation, som i värsta fall kan leda till döden.
Förebygg detta genom att:
- placera buren på en dragfri plats
- torka marsvinen ordentligt efter att du badat dem
- inte låta marsvinen vistas utomhus om det är under 18°C
28
6.7.3 C-vitaminbrist
För lite c-vitamin kan leda till att de tappar päls, får svullna leder, öm hud och att de
tappa tänder, magrar av eller får diarré. I allvarliga fall måste marsvinen injiceras med c-
vitamin.
6.7.4 Svamp och ringorm
Munsvamp ser ut som en brun kletig massa som lägger sig runt tänderna och upp mot
nosen. Marsvinet kan få munsvamp om det äter för mycket paprika, tomat, äpple eller
andra syrliga grönsaker och frukter, och därför ska man ge dessa i begränsad mängd
som förebyggande åtgärd.
Tecken på svamp är att marsvinets päls lätt lossnar och att det följer med en hudflaga
i ändan. Marsvinet är känsligt för beröring och kan ha kala fläckar, speciellt på ryggen. I
vissa fall kan det vara svårt att skilja på ringorm och svamp. Kontakta veterinär för att få
rätt diagnos och behandling.
Ringorm är en svampsjukdom som kan drabba både djur och människor. På
marsvinens huvud, ben och tassar uppträder då pälslösa fläckar som kan få såriga
skorpor. Uppsök veterinär för att försäkra dig om att det är ringorm och inte någon
annan svampinfektion och håll sen marsvinen i karantän. Ringorm är inte farligt, men är
krångligt att bli av med. Alla utrymmen måste saneras, så att inga svampsporer
överlever.
6.7.5 Urinsten
Urinstenar bildas i urinblåsan eller i urinröret och består hos marsvin oftast av
kalciumkarbonat eller kalciumoxalat. Tecken på att någonting är fel är att marsvinet
kvider då det kissar eller att det finns blod med i urinen.
Urinstenarna måste avlägsnas via operation och att söva ner marsvin är alltid en risk.
Marsvin som en gång haft urinsten får det lätt igen.
Förebygg detta genom att
- ge marsvinen en mineralfattig kost
29
6.7.6 Värmeslag
När marsvin vistas i en temperatur på över 25°C finns det risk för att de får värmeslag.
Marsvinet blir då slött och andas tungt.
Spraya marsvinet med kallt vatten och lägg ner det i en balja med svalt vatten.
Förebygg detta genom att:
- se till att det alltid finns skugga i marsvinens hage
- rulla in en kylklabb i en handduk och lägg den i marsvinens bur, så de kan söka sig till
svalkan om de har för varmt
- hålla marsvinen inomhus under de varmaste sommardagarna
6.7.7 Knölar och tumörer
Knölar av olika slag är rätt så vanliga hos marsvin. Om du upptäcker en knöl på ditt
marsvin är det bäst att åka till veterinären. Varbölder kan behöva skäras upp, tömmas
och putsas och försvinner sen av sig själv. Många marsvin, speciellt äldre, kan också få
tumörer av olika slag. Oftast är de godartade, men om de växer sig väldigt stora och är
till besvär för marsvinen är det bäst att operera bort dem eller fundera på att låta
marsvinet somna in. Diskutera med en veterinär och kom tillsammans fram till vad som
är bäst i just ert fall.
Gör regelbundna hälsokontroller då du känner igenom marsvinet ordentligt, så att
knölar upptäcks i tid och du kan följa med deras utveckling.
7. Aktivering
Marsvin tycker om att undersöka saker och de flesta är nyfikna av naturen. Om de
dessutom är väldigt intresserade av mat är det lätt att träna in tricks eller ordna annan
aktivering. För det krävs att marsvinen känner sig trygga och kan koncentrera sig på att
lära sig och inte på att gömma sig för en. Marsvin som är kring ett år gamla brukar vara
extra lättlärda.
30
7.1 Lekar
Lekar för marsvin går för det mesta ut på att de får leta godis på något sätt. Du kan
gömma godisbitar i en stor hög med hö, i pappersrullar eller uppe på hus i buren eller
hagen.
7.2 Trick
Marsvin är mer lättlärda än man skulle kunna tro och det går att lära dem olika trick.
Innan man börjar träna in trick kan det vara bra att få marsvinet att komma springande
till en då man säger dess namn, så det har lärt sig lyssna på rösten och förstår att det får
belöning om det gör rätt. Vissa marsvin lär sig trick snabbare än andra.
En del marsvin står mycket på bakbenen när de är i buren. Det är då lätt att lära dem
att stå på kommando; säg ”stå” eller ett annat kommando och håll upp en godisbit (till
exempel en liten morotsbit) ovanför marsvinets huvud. När det står på bakbenen med
framtassarna i luften berömmer man och ger godisbiten. Efter några upprepningar
brukar marsvinet förstå vad det ska göra. Det här tricket kan marsvinet lära sig på bara
några dagar.
Ett annat populärt trick kallas ”snurra runt”. Öva först på att få marsvinet att följa
efter din hand. Säg sen ”snurra runt” och för handen i en cirkel, så marsvinet snurrar
runt ett varv. När det cirklat ett varv ger du godisbiten. Öva flera gånger; säg ”snurra
runt” och för handen så att marsvinet följer efter ett varv. Så småningom snurrar
Ruffe koncentrerar sig på att plocka ner
persiljan som är upphängd i bandet.
31
marsvinet direkt det hör kommandot.
”Snurra runt” innehåller många U:n och är därför lätt för marsvinet att känna igen om
man uttalar det på samma sätt varje gång. Det krävs några dagar av övning innan
marsvinet förstår vad det ska göra, men det här är ett väldigt roligt trick som också se
riktigt proffsigt ut!
Andra passande trick för marsvin är till exempel tass, hoppa (upp på en koja, inte över
hinder!) och tvätta (tvätta nosen som en ekorre). Man kan varje gång marsvinet gör
någonting roligt säga ett visst ord, till exempel ”tvätta” varje gång marsvinet tvättar sig i
buren och sen ge en godisbit. Så småningom förknippar marsvinet rörelsen med att få
godis.
8. Avslutning
Jag hoppas att texten har
innehållit de svar som man
som ny marsvinsägare söker
efter och att du som läsare
har fått en klarare bild av vad
det innebär att ha marsvin
som husdjur. Marsvin är
underbara djur som kan bli
helt tama om man umgås
mycket med dem. Det är roligt att se på hur de kommunicerar med varandra, leker,
popcornskuttar och pratar när de vet att de ska få mat. De blir glada över små saker och
piggar upp ens vardag.
Jag har själv haft marsvin sedan jag var åtta år och jag har fäst mig mycket vid dessa
djur. Jag önskar att många fler skulle få upp ögonen för marsvin och inse hur roliga de är
att ha som husdjur!
32
Källor
http://www.nyfikenvital.org/?q=node/170
http://www.marsuyhdistys.net/default/
http://www.broccoli.nu/
http://www.nyfikenvital.org/?q=node/1629
http://www.ortblomman.com/ortbiten/paprika.html
http://wwwb.mmm.fi/el/laki/f/f23.html
http://marsvin.ifokus.se/
http://www.veterinaren.nu/artiklar/gnagare/bristsjukdomar/c-vitaminbrist-marsvin/176
http://www.guinealynx.info/stones.html
http://wwwb.mmm.fi/el/julk/tavlemmikkiosa2_se.html
http://www.veterinaren.nu/nyckelord/kalciumoxalat/3877
http://www.saltakvarn.se/produkt/produktblad/7192.htm
http://www.veterinaren.nu/artiklar/gnagare/skotsel/skotselrad-marsvin/108
http://www.saltakvarn.se/produkt/produktblad/7190.htm
http://www.veterinaren.nu/artiklar/gnagare/matsmaltningsapparaten/tandsjukdomar-marsvin/179
http://www.humlansmarsvin.se/marsvin/halsa/ohyra/munsvamp.html
http://www.djurklinikenroslagstull.se/urinsten.htm
http://personal.inet.fi/cool/djfunk/marsula/body/artikkelit_c-vitamiini.html
http://marsut.net/index.php?option=com_content&view=article&id=14&Itemid=16
http://www.veterinaren.nu/fragelada/gnagare/knol-pa-marsvin/4864
http://www.veterinaren.nu/artiklar/gnagare/tumorer/tumorsjukdomarna-marsvin/181
http://www.veterinaren.nu/artiklar/gnagare/urinvagarna/urinsten-pa-marsvin/116
http://www.zoofakta.se/marsvin/
http://marsvinshjalpen.se/index.php/1403743
©Lina Gustafsson
33