med en examen från uppsala universitet - diva...

Med en exam

en från Uppsala universitet

För mer information

kontakta gärna

Annika Lundmark

[email protected]

018-471 78 58

eller besök

www.uadm.uu.se/kvalitet

ISBN 91-506-1902-0

Enheten förkvalitet och utvärderingAnnika LundmarkSeptember 2006

Drygt 4000 studenters åsikter om sina studier vid Uppsala universitet och värdetav studierna på arbetsmarknaden

Med en examen från Uppsala universitet

Enheten förkvalitet och utvärdering

Uppsala universitet

Box 256

751 05 Uppsala

Uni

vers

itets

tryc

keri

et, U

ppsa

la 2

006

__

__

__

_

Med en examen från Uppsala universitet _____________________________________

Drygt 4000 studenters åsikter om sina studier vid Uppsala universitet och värdet av studierna på arbetsmarknaden

Enheten för

kvalitet och utvärdering

Annika Lundmark

September 2006

__

__

__

__

__

__

__

__

__

__

__

__

__

__

__

Uppsala universitet Enheten för kvalitet och utvärdering Box 256 751 05 Uppsala universitet ISBN 91-506-1902-0 Med en examen från Uppsala universitet Innehåll: Annika Lundmark Tryck: Universitetstryckeriet, Uppsala universitet

1

INNEHÅLL

Förord 2

Sammanfattning 3

1. Bakgrund och syfte 5

2. Genomförande, bearbetning och redovisning 7 Urval och bearbetningsprinciper 7 Rapportens innehåll och begränsningar 9

3. Undersökningsgruppen 11

4. Uppfattningar om studierna 13 Inställning till studierna – några år efteråt 13 Åsikt om val av utbildningsprogram och studieort 14 Högskolelagens mål – och dess uppfyllelse 15 Färdighetsträning 19 ”Nyttovärde” av olika undervisnings- och arbetsformer 23 Studentinflytande 25 Inställning till forskarutbildning 26 Vad var särskilt bra respektive mindre bra eller saknades? 27

5. Arbetsliv 31 Sysselsättning efter grundexamen 31 Nuvarande arbete 32 Tillfredsställelse med nuvarande arbete och nytta av utbildningen 33

6. Utbildningen i relation till arbetet 37 Arbetsuppgifter i relation till utbildningsnivån 37 Arbetslivets krav på olika färdigheter 38

7. Avslutande kommentar 43

Bilaga 1: Svarande per ämne och fakultet med fördelning på kön 45

Bilaga 2: Procentuella svarsfördelningar för fakultets- /utbildningsgrupper 51

Bilaga 3: Procentuella svarsfördelningar för män och kvinnor 67

Bilaga 4: Procentuella svarsfördelningar för forskare respektive icke forskare 75

Bilaga 5: Svarsfördelningar med fördelning på fakultet och kön 85

Bilaga 6: Enkät 87

2

Förord

En utgångspunkt för den omfattande enkätstudie som redovisas i föreliggande rapport är att före detta studenters attityder till och nytta av sin utbildning utgör ett betydelsefullt underlag för kvalitetsutveckling. Mellan åren 2000 och 2005 har enheten för kvalitet och utvärdering skickat ut ungefär 6000 enkäter till utexaminerade studenter med en grundexamen eller en yrkesexamen från Uppsala universitet i de ämnen och program som Högskoleverket har bedömt enligt den s.k. sexårsplanen. Resultaten har beskrivits i ett åttiotal ämnes- och programrapporter som utgjort en del av underlaget i de självvärderingar som ämnen och program skrivit inför Högskolverkets bedömarbesök.

I arbetet med att skicka ut enkäter, bearbeta resultaten och skriva alla ämnes- och program-rapporter har ett antal personer vid enheten för kvalitet och utvärdering varit engagerade. Det första årets utvärderingar planerades och genomfördes av Annika Lundmark och Berit Malm-Ekegård. Från år 2001 har framför allt Olof Ingesson och Mikaela Staaf arbetat med data-insamling och rapportskrivande och under de senaste åren har även Maria Björnermark och Maria Wolters varit involverade.

De resultat som redovisas bör kunna utgöra ett referensmaterial för fakulteter, institutioner och program i kvalitetsarbetet inom grundutbildningen.

Avslutningsvis och viktigast: ett stort tack till alla de före detta studenter vid Uppsala univer-sitet som har besvarat vår s.k. uppföljningsenkät.

Uppsala i september 2006

Annika Lundmark

3

Sammanfattning

Mellan år 2000 och 2005 har enheten för kvalitet och utvärdering skickat ut enkäter till utexaminerade studenter i de ämnen och yrkesprogram som ett visst år omfattats av Högskole-verkets kvalitetsbedömningar. Resultaten har beskrivits i ett åttiotal ämnes- och program-rapporter. Huvudsyftet med dessa alumnrapporter har varit att främja det interna kvalitets-arbetet vid institutioner och program. Institutionerna har fått rapporterna vid en tidpunkt då de har kunnat användas i de självvärderingar som är första fasen i Högskoleverkets kvalitets-bedömningar enligt den s.k. sexårsplanen. I denna mer översiktliga rapport redovisas de aggregerade resultaten för vad drygt 4000 svarande som har en grundexamen från Uppsala universitet anser om sina studier och värdet av dem minst två år efter examen. De som ingår i den totala svarsgruppen har antingen en yrkesexamen eller en grundexamen med minst 60 poäng i något av de ämnen eller program som Högskoleverket har bedömt.

Resultaten redovisas huvudsakligen genom att svaren för fakulteter och den totala svars-gruppen presenteras i ett antal figurer. Motivet för detta är att läsaren snabbt och enkelt ska kunna få en överskådlig bild av resultaten i stort. För den teknisk-naturvetenskapliga fakul-teten särredovisas civilingenjörer, högskoleingenjörer och övriga utexaminerade, vilket betyder att resultaten för totalt tio olika fakultets-/utbildningsgrupper presenteras. Exakta svarsfördelningar för alla frågor med fördelning på de tio fakultets-/utbildningsgrupperna, för manliga respektive kvinnliga svarande samt för grupperna forskare (vilken består av doktoran-der och disputerade) respektive icke forskare finns i en bilagedel.

Nio av tio av de före detta studenterna skulle även idag ha valt att studera vid Uppsala univer-sitet och åtta av tio skulle ha valt samma ämne eller yrkesprogram som de har läst. Sex av tio svarande har inte ändrat uppfattning om värdet av sina studier, medan ungefär en femtedel idag är mer positivt inställda och samma andel mer negativt inställda till värdet av studierna.

En majoritet av de svarande är yrkesverksamma. Det finns stora skillnader mellan olika svarsgrupper både när det gäller arbetsmarknadssektor och i vilka avseenden det ställs höga krav i arbetslivet. Tre fjärdedelar av den totala svarsgruppen har markerat något av skal-värdena 4 eller 5 i en femgradig skala i relation till ett påstående om tillfredsställelsen med nu-varande arbete (1 = ”instämmer inte alls” och 5 = ”instämmer helt”).

De flesta av dem med en yrkesexamen har hela tiden arbetat inom sitt utbildningsområde. Nästan två tredjedelar av den totala svarsgruppen fick arbete redan innan de avslutade sin utbildning eller inom en månad efter examen. Mer än åtta av tio av dem som utexaminerats från medicinska och farmaceutiska fakulteterna har markerat något av dessa svarsalternativ, medan ungefär hälften från den historisk-filosofiska och den språkvetenskapliga fakulteten har gjort detta.

En majoritet anser att de har god användning av sin utbildning i det nuvarande arbetet och att utbildningens innehåll har varit relevant i förhållande till nuvarande arbetsuppgifter. Nästan två tredjedelar har markerat något av alternativen 4 eller 5 i den ovan nämnda femgradiga skalan för påståendet ”Jag har stor användning av min utbildning i mitt nuvarande arbete”. Nästan lika många – sex av tio svarande – har angivit något av värdena 4 eller 5 för påståendet ”Utbildningens innehåll har varit relevant i förhållande till mina arbetsuppgifter”. I dessa två frågor finns emellertid ganska stora skillnader mellan olika svarsgrupper, t.ex. genom att en större andel av juristerna anser att utbildningens innehåll har varit relevant för de nuvarande

4

arbetsuppgifterna. De som är forskare svarar också generellt mer positivt på de två frågorna jämfört med dem som inte är forskare.

De flesta anser vidare att de fem målen i högskolelagens s.k. portalparagraf är väl uppfyllda. Ungefär tre fjärdedelar av de utexaminerade studenterna har angivit något av skalvärdena 4 eller 5 i en femgradig skala (där 1 = ”instämmer inte alls” och 5 = ”instämmer i mycket hög grad”) när det gäller måluppfyllelsen för förmågan till självständigt tänkande och till kritisk bedömning samt till att självständigt lösa problem och att diskutera och kommunicera inom det område som utbildningen avser. Endast ett fåtal personer har angivit svarsalternativet ”instämmer inte alls” för något av de fem delmålen. Vissa skillnader mellan olika fakultets-/utbildningsgrupper och mellan forskare och icke forskare finns när det gäller bedömningen av måluppfyllelse av högskolelagens fem övergripande mål.

De före detta studenterna fick också ange graden av tillfredsställelse med olika typer av färdighetsträning. Störst tillfredsställelse i totalgruppen gäller för färdighetsträningen i skrift-liga presentationer, i att självständigt lösa problem och i att arbeta i grupp genom att mer än åtta av tio svarande är mycket eller ganska nöjda med denna träning. Minst tillfredsställelse tycks gälla för färdighetsträningen i att förklara för icke-specialister och i att göra presenta-tioner på engelska. Här uppger fyra av tio respektive hälften av totalgruppen att de inte har fått någon sådan träning. Endast en tredjedel respektive en fjärdedel är mycket eller ganska nöjda med färdighetsträningen i att förklara för icke-specialister respektive i att göra presentationer på engelska. Även i denna fråga finns skillnader mellan olika svarskategorier.

I en av enkätfrågorna uppmanades respondenterna att bedöma om de ville ha mer av, mindre av eller om de upplevde det som lagom mycket av ett antal olika undervisnings- och arbets-former. En majoritet, mellan sex till sju av tio svarande, av totalgruppen anser att det varit lagom mycket av självständigt arbete, skriftliga individuella PM, lärarledd undervisning och grupparbeten. Mer än hälften av totalgruppen skulle dock ha önskat att det hade förekommit mer av (de mer resurskrävande) undervisnings- och arbetsformerna muntliga presentationer, seminarier och studiebesök. De utexaminerade från hum-sam-området anser i betydligt högre grad än övriga att de skulle ha velat ha mer av lärarledd undervisning. Civilingenjörerna sticker ut i denna fråga genom att fyra av tio svarande skulle ha velat ha mindre av lärarledd undervisning. Respondenterna inom med-farm-området och de olika kategorierna inom tek-nat-fakulteten skulle i betydligt högre grad än de utexaminerade från hum-sam-området ha velat ha mer av självständigt arbete.

En tredjedel av dem som utexaminerats från tek-nat (exklusive högskoleingenjörer) är redan doktorander, medan motsvarande andel i totalgruppen är 14%. Ett begränsat antal (totalt 2%) av den totala svarsgruppen har redan disputerat, och ungefär en fjärdedel skulle kunna tänka sig att söka till forskarutbildningen. Nästan hälften av totalgruppen skulle troligtvis inte eller absolut inte kunna tänka sig att söka till forskarutbildningen i något av de ämnen som ingår i deras examen.

5

1. Bakgrund och syfte

Högskoleverket har ett regeringsuppdrag som innebär att kvaliteten i samtliga utbildningar för generella examina och yrkesexamina ska bedömas under perioden 2001-2006 och omfatta både grund- och forskarutbildning. Som ett stöd till de institutioner vars ämnen/program ska bedömas har enheten för kvalitet och utvärdering vid Uppsala universitet genomfört enkätundersökningar där före detta grundutbildningsstudenter i de ämnen och yrkesprogram som utvärderats av Högskoleverket ett visst år har fått besvara en enkät. Enkäten har inte varit helt identisk för olika svarsgrupper. För vissa grupper, särskilt några yrkesprogram, har vissa frågor anpassats till vad man från programmet varit särskilt intresserad av. Dessutom har förbättringar av några frågor successivt skett.

Ett relativt stort antal frågor har emellertid varit desamma under de sex åren, och det är svaren på dessa gemensamma frågor som redovisas i föreliggande rapport. Ett exempel på enkätens utformning finns i bilaga 6. Den har täckt följande frågeområden:

Uppfattningar om studierna • tillfredsställelse med val av ämne/utbildning och val av Uppsala universitet • måluppfyllelse, bl.a. i relation till högskolelagen • ev. förändrad attityd till utbildningen jämfört med den uppfattning som fanns vid

examenstillfället • tillfredsställelse med färdighetsträningen under utbildningen • ”nyttovärdet” av olika undervisningsformer • studentinflytande • inställning till forskarutbildningen

Arbetslivserfarenhet • sysselsättning efter grundexamen • tillfredsställelse med nuvarande arbete • arbetsmarknadssektor • arbetets geografiska lokalisering • lönenivå

Utbildningen i relation till arbetet • arbetsuppgifter i relation till utbildningen • arbetslivets krav på olika färdigheter

Resultaten har varje år sammanfattats i ämnes- eller programrapporter. Sammanlagt har ett drygt åttiotal sådana rapporter utarbetats mellan 2001 och 2006. I dessa beskrivs bland annat var, och med vad, de före detta studenterna arbetar, deras lönenivå samt hur de uppfattar nyttan av utbildningen i arbetslivet. Vidare belyses hur de svarande värderar sin utbildning när det gäller måluppfyllelse, arbetsformer, studentinflytande m.m.

Huvudsyftet med dessa alumnstudier har varit att främja det interna kvalitetsarbetet vid institutioner och program. Institutionerna har fått rapporterna vid en tidpunkt då de har kunnat användas i de självvärderingar som är första fasen i Högskoleverkets kvalitetsbedömningar

6

enligt sexårsplanen. Under år 2006 har också nyttovärdet och användningen av de resultat som redovisas i dessa rapporter studerats i en intervjuundersökning.1

I föreliggande rapport redovisas sex års aggregerade enkätdata med fördelning på olika svars-grupper med förhoppningen att företrädare för ett visst ämne eller program enkelt ska kunna jämföra resultaten för det egna ämnet/programmet med resultaten inom den egna fakulteten. Rapportens innehåll bör också kunna utgöra ett underlag för fakultetsnämnderna i deras diskussion av grundutbildningen inom den egna fakulteten.

10 Intervjustudien är genomförd av Maria Björnermark och Maria Wolters och resultaten sammanfattas i

rapporten ”Nyttan av alumnstudier. Synpunkter från institutioner och program”. Ett huvudintryck av dessa intervjuer är att ämnes- och programrapporterna till institutioner och program har bedömts som värdefulla och användbara. Se http://www.uadm.uu.se/kvalitet/rapporter/2006/rapporter

7

2. Genomförande, bearbetning och redovisning

Urval och bearbetningsprinciper Under åren 2000-2005 har sammanlagt ungefär 6000 före detta studenter vid Uppsala universitet fått en postenkät med den struktur och de frågor som enkäten i bilaga 6 visar. Samtliga personer vars svar resultaten nedan bygger på har antingen tagit en grundexamen med minst 60 poäng i ett huvudämne eller en yrkesexamen.2

Urvalet är gjort så att alla som ingår i svarsgruppen ska ha haft möjlighet att förvärvsarbeta minst två år efter avslutad examen vid den tidpunkt som de besvarade enkäten. Vanligtvis omfattar urvalet minst två årskullar studenter.

Totalt ingår 4160 utexaminerade studenter i underlaget till föreliggande rapport. För de flesta ämnen och program ligger svarsfrekvensen mellan 65 och 70%. Antal svarande med fördel-ning på kön i olika ämnen och program anges i bilaga 1. Här redovisas även svarsfrekvensen för respektive ämne och program samt när Högskoleverket bedömde ämnet/programmet.

Resultaten beskrivs huvudsakligen genom att svaren för olika grupper och den totala svars-gruppen presenteras i ett antal figurer. Motivet för detta är att läsaren snabbt och enkelt ska kunna få en överskådlig bild av resultaten.

För den teknisk-naturvetenskapliga fakulteten särredovisas civilingenjörer, högskoleingenjörer och övriga utexaminerade, vilket betyder att resultaten för totalt tio olika svarsgrupper presenteras.3 Svarsfördelningarna för dessa tio grupper finns i bilaga 2. Av bilaga 2 framgår också det interna bortfallet i olika frågor, genom att antalet svarande för varje fråga redovisas för olika svarsgrupper och totalt.4

De före detta studenterna från medicinska fakulteten benämns ”vård/ medicinsk” eftersom mer än hälften (55%) av respondenterna från medicinska fakulteten är sjuksköterskor. I gruppen ”vård/medicinsk” ingår dessutom personer som tagit en examen från biomedicinar-programmet, en biomedicinsk analytikerexamen eller en sjukgymnastexamen. Läkar-programmet ingår inte i dataunderlaget. Svarsfördelningarna för kvinnor och män finns i bilaga 3,5 medan bilaga 4 innehåller procen-tuella svarsfördelningar för forskare respektive icke forskare. Gruppen forskare består av dem som angivit alternativen ”Ja, jag är redan doktorand” eller ”Ja, jag har redan disputerat” i den

2 I vissa ”småämnen” har även studenter med 40 poäng eller mer fått en enkät och ingått i underlaget för den

ämnesrapport som utarbetats. I det underlag som använts för föreliggande rapport ingår endast de som har tagit en yrkesexamen eller en grundexamen med minst 60 poäng i huvudämnet.

3 Genom att dessa undergrupper bildats inom teknisk-naturvetenskaplig fakultet, benämns de jämförelser som görs mellan fakulteter och undergrupperna inom teknisk-naturvetenskaplig fakultet för jämförelser mellan fakultets-/utbildningsgrupper. Det bör också sägas att endast det totala svarsmönstret för dessa tio svarsgrupper har signifikansprövats med chitvå-testning. Däremot har skillnaden i svarsmönster mellan enskilda fakultets-/utbildningsgrupper inte signifikansprövats.

4 För ett par frågor gäller att de inte funnits med i en viss enstaka programenkät. I de fall detta gäller ger antalet svarande på en viss fråga en felaktig bild av det interna bortfallet, varför det i förekommande fall kommenteras.

5 I de fall skillnader mellan män och kvinnor kommenteras är de statistiskt säkerställda enligt chitvå-testning såvida inte något annat uttryckligen sägs. Eftersom könsfördelningen är något olika mellan de tio fakultets-/utbildningsgrupperna, har det i dessa fall bedömts rimligt att göra ytterligare signifikanstestningar inom vardera av de tio grupperna (för att utesluta möjligheten att den konstaterade skillnaden endast har begränsad giltighet).

8

fråga som efterfrågar de svarandes inställning till forskarutbildningen (fråga 7). Gruppen forskare består av totalt 48% från det teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet, 44% från hum-sam-området och 9% från medicin-farmaci. I de fall det finns tydliga skillnader i en viss fråga mellan dessa jämförelsegrupper kommenteras dessa i texten.6

Vid läsningen av bilaga 3 bör den något ojämna fördelningen av män respektive kvinnor inom de olika fakultets-/utbildningsgrupperna beaktas. På liknande sätt bör den ojämna fördel-ningen av forskare respektive icke forskare inom de tre vetenskapsområdena beaktas när dessa två grupper jämförs i bilaga 4.

Eventuella skillnader mellan män och kvinnor samt mellan forskare och icke forskare kommenteras i redovisningen nedan endast i de fall skillnaderna är tillräckligt tydliga. Det är framför allt i följande frågor jämförelser mellan kvinnor och män samt mellan forskare och icke forskare över huvud taget har studerats: Uppfattningar om studierna

• måluppfyllelse i relation till högskolelagen (fråga 18a–e) • ev. förändrad attityd till utbildningen jämfört med den uppfattning som fanns vid

examenstillfället (fråga 11) • inställning till forskarutbildningen (fråga 7)

Arbetslivserfarenhet • tillfredsställelse med nuvarande arbete (fråga 25a)

Utbildningen i relation till arbetet • arbetsuppgifter i relation till utbildningen (fråga 25b och c, fråga 26) • arbetslivets krav på olika färdigheter (fråga 28a–g).7

Många av enkätens frågor är attitydfrågor, där de svarande ska värdera hur positivt (eller negativt) inställda eller hur nöjda (eller missnöjda) de är med utbildningen och sitt nuvarande arbete i ett antal avseenden vid svarstillfället. Svaren på vissa av dessa attitydfrågor sam-varierar, vilket i något fall kommer att kommenteras senare i rapporten.

6 I de fall skillnader mellan forskare och icke forskare kommenteras är de statistiskt säkerställda enligt chitvå-

testning, såvida inte något annat uttryckligen sägs. Eftersom andelen forskare skiljer sig mellan de tre vetenskapsområdena, har det i dessa fall bedömts rimligt att även göra ytterligare signifikanstestningar inom vardera av de tre vetenskapsområdena (för att utesluta möjligheten att den konstaterade skillnaden endast har begränsad giltighet). Se tabellerna 2 och 3.

7 För övriga frågor hänvisas till bilagorna.

9

Rapportens innehåll och begränsningar 8 I kapitel 3 beskrivs först svarsgruppen i några olika avseenden. Värt att notera är att den procentuella fördelningen av svarande från ämnen och program inom en viss fakultet inte självklart står i proportion till ämnets/programmets andel av fakultetens grundutbildnings-utbud. I bilaga 1 anges därför andelen svarande från olika ämnen/program inom en viss fakultet.

I kapitel 4 presenteras alumnernas åsikter om studierna och utbytet av dessa. Kapitel 5 handlar om de svarandes situation på arbetsmarknaden och deras bedömning av nyttan av studierna, medan kapitel 6 sammanfattar de före detta studenternas uppfattningar om sin utbildning i relation till deras nuvarande arbete.

Läsaren bör vara medveten om att det finns vissa begränsningar i den redovisade utvär-deringen. Dessa diskuteras kortfattat nedan.

Utvärderingsresultat är alltid att betrakta som ”färskvara”. Den bild av utbildningen vid olika fakulteter som ges i rapporten kan därför ha förändrats. Ett av skälen till att sådana förändringar kan ha skett, är att man från många ämnen och program visat ett intresse för resultaten och för att beakta dem i sitt utvecklingsarbete.9

Det bör vidare poängteras att de ämnes- och programrapporter som har levererats till institutioner och program är skrivna med ambitionen att resultaten relativt direkt ska kunna ligga till grund för åtgärder, dvs. ge så åtgärdsrelevant information som möjligt. Ju mer aggregerade resultaten är, dvs. ju fler ämnen och program inom en viss fakultet som har summerats, desto mindre är emellertid sannolikheten för direkt åtgärdsrelevanta resultat, eftersom starka eller svaga sidor inom ett ämne/program kan balanseras upp av delvis annorlunda resultat i ett annat ämne/program inom samma fakultet. Däremot bör de aggregerade resultat som presenteras i föreliggande rapport kunna ge ett underlag för jämförelser av ett visst ämne/program med resultaten för den egna fakulteten.

Enkäten innehåller några öppna frågor (frågorna 13 a och b samt fråga 29). Svaren på dessa frågor har redovisats i sin helhet i alla de tidigare nämnda ämnes- och programrapporterna (utom för de få ämnen och program som bedömdes av Högskoleverket år 2001). I föreliggande rapport citeras ett begränsat urval svar som exemplifierar sådant som bedöms ha varit särskilt bra, mindre bra eller som har saknats. Motivet för att redovisa ett urval citat är att de svarsmönster som de kvantitativa data illustrerar därmed nyanseras, dock utan anspråk på fullständig representativitet. De citat som valts ut presenteras huvudsakligen i ett särskilt avsnitt, även om ett begränsat antal citat även förekommer i andra avsnitt i de fall de särskilt kan konkretisera en viss svarsfördelning.

I rapporten beskrivs resultaten i olika avseenden. Tänkbara orsaker till skillnader mellan olika svarsgrupper måste diskuteras inom fakulteter, ämnen och program, eftersom kännedom om olika specifika förutsättningar är nödvändiga för en sådan analys. En analys av starka och svaga sidor inom ämnen och program har dessutom till stor del redan gjorts i de självvärderingar som alla ämnen och program gjort som det första steget i Högskoleverkets kvalitetsbedömningar.

8 Rapportens struktur följer till stor del de rapporter som redan utarbetats för ämnen och program fr.o.m. våren

2001 t.o.m. våren 2006. 9 Resultaten kan dessutom ha påverkats av att de personer som har ingått i urvalet inte är representativa för andra

årskullar studenter som har läst en viss utbildning/visst ämne.

10

Ett sammanfattande intryck är att det för alla ämnen och program finns både nöjda och mindre nöjda före detta studenter, även om det förekommer stora variationer i vissa avseenden i fråga om hur stor andel som är mycket nöjda respektive mindre nöjda eller missnöjda. Spridningen på olika svarsalternativ för fakultets-/utbildningsgrupper framgår av bilaga 2-4.

Avslutningsvis bör också framhållas att flertalet av de frågor som ingår i enkäten har utformats för att kunna besvaras av utexaminerade studenter oavsett ämnen och program. Det är resultaten för dessa icke ämnes-/programspecifika frågor som presenteras i föreliggande rapport. För måluppfyllelse av ämnes- och programspecifika mål och frågor hänvisas till de ämnes- och programspecifika rapporterna.10

10 I avsnittet om måluppfyllelse kan man som läsare få ett intryck av att utbildningsmålen i lägre grad uppfylls

för studenterna inom vissa fakulteter. Detta är emellertid inte en självklar tolkning, eftersom det kan finnas ämnes- och programspecifika mål som i mycket hög grad har uppfyllts, men vars måluppfyllelse inte kan redovisas i denna rapport (utan endast i en specifik ämnes- eller programrapport).

11

3. Undersökningsgruppen

Sammanlagt 4160 svarande uppfyller kriterierna för att ingå i den grupp vars uppfattningar redovisas i denna rapport, nämligen att de under vissa år har tagit ut en yrkesexamen eller en generell examen med minst 60 poäng i huvudämnet. Bortfallet har varierat mellan ämnen och program, men vanligtvis har andelen svar legat mellan 65% och 75%.11 Fördelning på fakultets-/utbildningsgrupper samt könsfördelningen inom de olika grupperna framgår av tabell 1 nedan.

Knappt fyra av tio respondenter är män. Av tabell 1 framgår också att proportionen män respektive kvinnor varierar mellan de olika svarsgrupperna. Inom alla fakulteter utom den teknisk-naturvetenskapliga är andelen män lägre än 40%. Det är endast i de två ingenjörsgrupperna som andelen män är högre än 60%. Kvinnodominansen är som synes störst inom de medicinska och farmaceutiska fakulteterna.

Tabell 1. Svarande med fördelning på fakultets-/utbildningsgrupp och kön.12

Fakultet

Man %

Kvinna%

Totalt%

Manantal

Kvinnaantal

Totalt antal

Andel svarande

Teologisk 39 61 100 37 58 95 75% Juridisk 37 63 100 121 205 326 75% Historisk-filosofisk 37 63 100 188 319 507 75% Språkvetenskaplig 27 73 100 135 359 494 69% Samhällsvetenskaplig 35 65 100 387 715 1102 76% Teknisk-naturvetenskaplig 41 59 100 203 293 496 71% Civilingenjörsutbildning 63 37 100 196 114 310 76% Högskoleingenjörsutbildning 64 36 100 136 76 212 72% Farmaceutisk 17 83 100 31 154 185 72% Vård/medicinsk 14 86 100 59 350 409 77% Totalt 36 64 100 1493 2643 4136

Av tabell 2 framgår att andelen forskare är högre inom det teknisk-naturvetenskapliga veten-skapsområdet jämfört med de två andra vetenskapsområdena.13

Tabell 2. Forskare och icke forskare med fördelning på vetenskapsområde.

Vetenskapsområde

Forskare %

Ej forskare%

Totalt%

Forskareantal

Ej forskare antal

Totalt antal

Hum-sam 11 89 100 280 2219 2499 Tek-nat 32 68 100 324 689 1013 Med-farm 11 89 100 56 441 497 Totalt 16 84 100 660 3352 4012 11 Andelen svar för olika ämnen och program framgår av de ämnes- och programrapporter som utarbetats. 12 Totalt ingår 4160 före detta studenter i underlaget till denna rapport, men det saknas information om kön och/

eller ämnestillhörighet för totalt 24 personer, vilket förklarar det angivna totalantalet om 4136 personer i tabell 1. 13 Gruppen forskare består, som nämnts, av dem som angivit alternativen ”Ja, jag är redan doktorand” eller

”Ja, jag har redan disputerat” i den fråga som efterfrågar de svarandes inställning till forskarutbildningen (fråga 7).

12

Tabell 3 visar att andelen forskare varierar mellan de olika svarsgrupperna. Andelen forskare är som synes lägst inom den juridiska fakulteten och högst för gruppen ”teknisk naturvetenskaplig” (dvs. för dem inom teknisk naturvetenskaplig fakultet som inte har gått något ingenjörsprogram). Tabell 3. Forskare och icke forskare med fördelning på fakultets-/utbildningsgrupp.14

Ämne

Forskare %

Ej forskare%

Totalt%

Forskareantal

Ej forskareantal

Totalt antal

Teologisk 11 89 100 10 80 90 Juridisk 3 97 100 11 315 326 Historisk-filosofisk 16 84 100 77 419 496 Språkvetenskaplig 12 88 100 58 434 492 Samhällsvetenskaplig 11 89 100 124 971 1095 Teknisk-naturvetenskaplig 43 57 100 212 280 492 Civilingenjörsutbildning 33 67 100 103 207 310 Högskoleingenjörsutbildning 4 96 100 9 202 211 Farmaceutisk 14 86 100 25 154 179 Vård/medicinsk 10 90 100 31 287 318 Totalt 16 84 100 660 3349 4009 Andelen kvinnor som efter grundutbildningen har disputerat eller är aktiva doktorander, och som benämns forskare i redovisningen, är betydligt lägre än motsvarande andel män inom flertalet av de olika fakultets-/utbildningsgrupperna. Se tabell 4. Tabell 4. Manliga och kvinnliga forskare med fördelning på olika fakultets-/utbildningsgrupper.

Antal manliga forskare

Antal

kvinnliga forskare

Andel män

som är forskare

Andel kvinnor som är forskare

Totalt antal

forskare

Total andel

forskare Teologisk 7 3 21 5 10 11 Juridisk 3 8 3 4 11 3 Historisk-filosofisk 48 29 26 9 77 16 Språkvetenskaplig 27 31 20 9 58 12 Samhällsvetenskaplig 59 65 15 9 124 11 Teknisk-naturvetenskaplig 96 116 48 40 212 43 Civilingenjörsutbildning 66 37 34 32 103 33 Högskoleingenjörsutbildning 4 5 3 7 9 4 Farmaceutisk 13 12 45 8 25 14 Vård/medicinsk 10 21 22 8 31 10 Totalt 333 327 22 12 660 16 Avslutningsvis kan sägas att drygt hälften av den totala svarsgruppen är mellan 26 och 30 år och endast 5% är 25 år eller yngre. En fjärdedel är mellan 31 och 35 år och 17% är 36 år eller äldre. Åldersfördelningen för män respektive kvinnor, för olika fakultets-/utbildningsgrupper och för forskare respektive icke forskare framgår av bilagorna 2-4. 14 Fråga 7 ingick inte i enkäten till sjukgymnaster. Av svaren på andra frågor framgår dock att ingen av de

svarande sjukgymnasterna tycks vara doktorand eller ha disputerat. Dessutom gäller att svarsalternativet ”Ja, jag har redan disputerat” inte fanns med i civilingenjörernas och högskoleingenjörernas enkäter, eftersom dessa två grupper besvarade enkäten så kort tid efter sin grundexamen att de ännu inte hade haft några praktiska möjligheter att ha hunnit disputera.

13

4. Uppfattningar om studierna

Inställning till studierna – några år efteråt Av figur 1 framgår att sex av tio svarande i den totala svarsgruppen har samma uppfattning om värdet av sin utbildning som de hade när de precis hade avslutat den (fråga 11). Ungefär en femte-del är idag mer positivt inställda och samma andel är mer negativt inställda till värdet av studierna. Figur 1

Har du ändrat uppfattning om värdet av din utbildning?

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Språkvetenskaplig

Historisk-filosofisk

Vård/medicinsk

Civilingenjörsutbildning

Samhällsvetenskaplig

Farmaceutisk

Teknisk-naturvetenskaplig

Juridisk

Högskoleingenjörsutbildning

Totalt Ja, jag ärmycket merpositiv nu

Ja, jag är någotmer positiv nu

Nej, jag har inteändratuppfattning

Ja, jag är någotmer negativ nu

Ja, jag ärmycket mernegativ nu

Andelen män som inte har ändrat uppfattning om värdet av studierna är obetydligt högre än motsvarande andel för kvinnorna, 62% jämfört med 60%. Andelen kvinnor som är mer nega-tivt inställda idag är 21%, medan motsvarande andel för männen är 17%. Skillnaden mellan män och kvinnor för totalgruppen är inte statistiskt säkerställd, men en intressant hypotes prövades här, nämligen huruvida kvinnors och mäns attityd till sin utbildning delvis kan vara relaterad till om utbildningen är kvinno- eller mansdominerad. Resultaten av denna bearbet-ning redovisas i bilaga 5.

Här framgår bl.a. att andelen negativt inställda kvinnor är högre än motsvarande andel för männen i de flesta av de fakultets-/utbildningsgrupper som är kvinnodominerade.15 Andelen negativt inställda kvinnor inom teologiska, historisk-filosofiska och språkvetenskapliga fakul-teterna samt andelen negativt inställda kvinnor i gruppen vård/medicin är således högre än

15 Skillnaderna mellan män och kvinnor i dessa fakultets-/utbildningsgrupper har inte signifikanstestats, men

tendensen ter sig relativt tydlig, vilket innebär att det skulle kunna vara relevant att särskilt studera i annat sammanhang.

14

andelen negativt inställda män vid dessa fakulteter. För civilingenjörsutbildningen och farma-ceutiska fakulteten är däremot andelen negativt inställda kvinnor lägre än andelen negativt in-ställda män. Se bilaga 5. En annan hypotes som har undersökts är om det är en större andel forskare jämfört med icke forskare som idag är mer positivt inställda. Några systematiska resultat som belägger denna hypotes fanns inte vid en jämförelse för totalgruppen och för de tre vetenskapsområdena.

Åsikt om val av utbildningsprogram och studieort De flesta (79%) skulle så här i efterhand – om de skulle ha fått välja utbildning idag – åter ha valt samma program eller ämne. Vissa variationer mellan de olika grupperna finns. Se figur 2 nedan.

Figur 2

Skulle du så här i efterhand välja samma ämne/program?

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Farmaceutisk


Språkvetenskaplig





Vård/medicinsk

Teologisk

Juridisk

TotaltJa

Nej

Andelen män respektive kvinnor som skulle ha valt samma ämne eller utbildningsprogram är ungefär densamma. Se bilaga 3. Andelen forskare – jämfört med icke forskare – som skulle ha valt samma ämne eller utbildningsprogram är något högre (82% mot 79%).16

16 Denna statistiskt säkerställda skillnad för totalgruppen stämmer med hur fördelningen ser ut inom hum-sam- och

tek-nat-områdena, där den är mest markant inom hum-sam genom att 87% av forskarna inom detta vetenskaps-område skulle ha valt samma ämne/program. Däremot är svarsfördelningen den ”motsatta” inom med-farm-området, där 26% av forskarna skulle ha valt ett annat ämne/program mot 19% av dem som inte är forskare.

15

En stor majoritet, drygt nio av tio studenter, skulle åter välja Uppsala som förstahandsalter-nativ om de fick välja utbildningsort idag.

Det finns också kommentarer i de öppna frågorna som konkretiserar alumnernas uppfattningar om (kvaliteten vid) Uppsala universitet som lärosäte och Uppsala som studieort. Nedan anges några av dessa citat:

Jag är glad och nöjd över mitt val av utbildning och ort, dvs. Uppsala universitet. Jag har uppfattat att examina från Uppsala är värdesatt av arbetsgivare. Och jag inser att min egen utbildningsnivå är hög.

[…] Kvaliteten på föreläsare och medstudenter var mycket god. Den akademiska miljön i övrigt i Uppsala var dessutom mycket stimulerande och utvecklande.

Jag är stolt över att ha läst min utbildning [xx] vid Uppsala universitet. Det har varit en underbar tid. Självklart kan utbildningen förbättras och måste utvecklas för att hålla samma kvalitet.

Högskolelagens mål – och dess uppfyllelse I en av frågorna (fråga 18) fick de före detta studenterna bedöma i vilken grad de upplevde att högskolelagens mål17 uppfyllts. På en femgradig skala som sträcker sig från ”Instämmer i mycket hög grad” (skalvärde 5) till ”Instämmer inte alls” (skalvärde 1) ombads de före detta studenterna ta ställning till hur väl utbildningen bidragit till förmågan … 1. till självständigt arbete 2. till kritisk bedömning 3. att följa kunskapsutvecklingen inom det område som utbildningen avser 4. att diskutera och kommunicera inom det område som utbildningen avser 5. att självständigt lösa problem inom det område som utbildningen avser

I figur 3-7 nedan redovisas svarsfördelningen för dessa frågor. Det finns ett tydligt samband mellan de olika delfrågorna i fråga 18, dvs. anser en svarande att måluppfyllelsen är god i ett avseende, är sannolikheten ganska stor att han/hon anser att den är god även i något/några andra avseenden.

De flesta anser att de fem målen i högskolelagens s.k. portalparagraf är väl uppfyllda. Ungefär tre fjärdedelar av de utexaminerade studenterna har angivit något av skalvärdena 4 eller 5 i den femgradiga skalan när det gäller måluppfyllelsen för förmågan till självständigt tänkande och till kritisk bedömning samt till att självständigt lösa problem och att diskutera och kom-municera inom det område utbildningen avser. Endast ett fåtal personer har angivit svars-alternativet ”Instämmer inte alls” för något av de fem delmålen.

17 Gällande mål enligt högskolelagen 2001.

16

Figurerna 3-7 visar att det finns vissa skillnader mellan olika fakultets-/utbildningsgrupper.18 Det finns inga påtagliga systematiska skillnader i svarsmönster mellan män och kvinnor som inte kan relateras till skillnader mellan fakultets-/utbildningsgrupper. Däremot bedömer en betydligt större andel av gruppen forskare att de har utvecklat en förmåga att följa kunskaps-utvecklingen inom det område som utbildningen avser jämfört med vad som gäller för övriga svarande.19

Figur 3 20

Förmåga till självständigt arbete

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Vård/medicinsk

Språkvetenskaplig

Farmaceutisk






Teologisk

Juridisk

Totalt Instämmer imycket höggrad (5)4

3

2

Instämmer intealls (1)

18 Skillnader mellan enskilda fakultets-/utbildningsgrupper har inte prövats statistiskt, däremot har det totala

svarsmönstret för de tio grupperna signifikansprövats med chitvå för de fem målen i högskolelagen. 19 Denna skillnad är statistiskt säkerställd för totalgruppen svarande och den är också giltig inom vart och ett av

de tre vetenskapsområdena. 20 De olika fakultets-/utbildningsgrupperna är i denna figur – och i även i flertalet övriga figurer – sorterade så

att den grupp vars resultat kan bedömas som ”mest positivt” presenteras överst i figuren, den grupp var resultat är därnäst ”mest positiv” presenteras därunder etc.

17

Figur 4

Förmåga till kritisk bedömning

0% 20% 40% 60% 80% 100%


Vård/medicinsk

Språkvetenskaplig



Farmaceutisk

Teologisk



Juridisk


3

2


Figur 5

Förmåga att följa kunskapsutvecklingen

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Språkvetenskaplig


Vård/medicinsk


Teologisk




Farmaceutisk

Juridisk


3

2


18

Figur 6

Förmåga att diskutera och kommunicera

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Vård/medicinsk



Språkvetenskaplig



Farmaceutisk


Teologisk

Juridisk


3

2


Figur 7

Förmåga att självständigt lösa problem

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Vård/medicinsk

Språkvetenskaplig



Farmaceutisk




Teologisk

Juridisk


3

2


19

Det mest markanta när det gäller svarsfördelningen för måluppfyllelsen för de fem delmålen i högskolelagen, vilket framgår av figurerna 3-7 ovan, är att en majoritet inom alla fakultets-/utbildningsgrupper med några undantag bedömer måluppfyllelsen som god. En konkre-tisering av detta ges med hjälp av citat från studenter som tagit upp träningen i kritiskt tänkande som särskilt bra med utbildningen:

Att självständigt tänkande och ifrågasättande uppmuntrades.

Att man verkligen lär sig att tänka kritiskt.

Genom hela utbildningen betonades vikten av noggrannhet, kritiskt tänkande. Detta har jag haft nytta av senare.

[…] Jag lärde mig mycket! Dels inom ämnet, men framförallt i kritiskt tänkande. Jag har dagligen stor nytta av mycket jag lärde mig på xx-institutionen. Man blev både utbildad och bildad!

Nedan redovisas några citat som illustrerar hur förmågan till självständigt arbete och för-mågan till att självständigt lösa problem utvecklades under utbildningen:

[…] Jag tycker även att utbildningssättet med mycket självständigt arbete följt av seminariediskussioner givit en bra förberedelse för arbetslivet.

Jag lärde mig att arbeta (analysera och skriva) självständigt och gå igenom mycket material på ett effektivt sätt så: EFFEKTIVITET OCH SJÄLVSTÄNDIGHET.

[Särskilt bra att utbildningen har varit] gedigen, bred – man har lärt sig att lära sig. Med det menar jag att man nu kan lösa nya problem på ett (förhållandevis) effektivt sätt.

[Särskilt bra] att vi har studerat enligt [principerna för] PBI! Klart bättre än de ”äldre” metoderna som fortfarande används vid andra universitet. Ger mycket träning i självständig problemlösning vilket är nyttigt i arbetslivet.

Färdighetsträning De före detta studenterna fick också ta ställning till hur nöjda de var med den färdighets-träning de hade fått i följande moment (fråga 17): • Muntliga presentationer • Skriftliga presentationer • Presentationer på engelska • Förklara för icke-specialister • Självständigt lösa problem • Självständigt göra utredningar • Argumentera och övertyga • Arbeta i grupp.

Den fullständiga svarsfördelningen med fördelning på fakultets-/utbildningsgrupper finns i bilaga 2. Här framgår dels att de svarande är mer nöjda med träningen i vissa färdigheter, dels att det finns vissa skillnader i tillfredsställelse mellan de olika svarsgrupperna. I figur 8 nedan redovisas resultatet för totalgruppen svarande.

20

Figur 8

Tillfredsställelse med färdighetsträning

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Presentationer på engelska

Förklara för ickespecialister

Argumentera och övertyga

Muntliga presentationer

Självständigt göra utredningar

Arbeta i grupp

Självständigt lösa problem

Skriftliga presentationer Mycket nöjd

Ganska nöjd

Ganskamissnöjd

Mycketmissnöjd

Förekom ej

Figur 8 visar bl.a. att de flesta är ganska eller mycket nöjda med färdighetsträningen i att göra skriftliga presentationer och i att självständigt lösa problem. Nästan lika många är ganska eller mycket nöjda med färdighetsträningen i att arbeta i grupp. Lägst tillfredsställelse i total-gruppen finns i fråga om att göra presentationer på engelska och att förklara för icke-specialister. För dessa båda färdigheter anser dessutom 50% (presentationer på engelska) och 40% (förklara för icke-specialister) att det inte förekommit någon färdighetsträning.21

Nedan citeras några svarande som uttryckt tillfredsställelse med färdighetsträningen under ut-bildningen:

[…] Grupparbete och självständigt arbete liknar mycket mer det som möter en i arbetslivet, än att få nöta in mängder med fakta.

[…] Relativt många pm/skriftliga uppgifter har gjort det lättare att uttrycka sig skriftligt i arbetslivet.

[Särskilt bra med] övning i kritiskt tänkande (ex. granskning och diskussion av artiklar). Få göra små arbeten (”forskning”) under vissa kurser….

21 En kommentar till att hälften i totalgruppen anser att det inte förekommit någon träning i att göra

presentationer på engelska och den låga andelen i totalgruppen som är tillfredsställda med färdighetsträningen i att göra presentationer på engelska: I vissa ämnen, t.ex. inom språkvetenskapliga fakultetens alla ämnen utom engelska, är det inte rimligt att det ingår färdighetsträning i att göra presentationer på engelska. Kraven i arbetslivet på att göra presentationer på engelska skiljer sig också mellan olika fakultets-/utbildningsgrupper. Endast en av tio teologer och 15% av de svarande från vård/medicin anser t.ex. att det i hög grad ställs krav på sådana presentationer.

21

Via grupparbeten (basgrupper) har jag tvingats lära mig samarbeta med människor jag normalt ej skulle valt att arbeta med. Detta har jag haft stor nytta av, man måste kunna samarbeta med sina kollegor! Uppmuntrats att ställa frågor, ta initiativ och driva arbetet framåt. Kunna prioritera och fatta snabba beslut. Stolthet över mitt yrke! […]

[Särskilt bra] att vi fick lära av att samarbeta med så många olika personer genom basgruppsarbetet.

Det finns emellertid också kritiska synpunkter rörande utformningen av färdighetsträningen. Ett exempel:

För mycket grupparbeten. Vid caselösningar och andra grupparbeten är det alldeles för mycket elever som ”seglar” med i gruppen. […] En duktig elev bestraffas vid casearbeten om han/hon skulle hamna i en ”sämre grupp”. Lotten kan därför avgöra elevers betyg (lottning av gruppers sammansättning).

I tabell 5a anges andelen nöjda med olika typer av färdighetsträning i olika fakultets-/utbild-ningsgrupper. Det finns som synes ganska stora skillnader i tillfredsställelse mellan olika svarsgrupper för vissa typer av färdighetsträning.

Tabell 5a. Den procentuella andelen nöjda (de som har markerat mycket nöjd + ganska nöjd) med olika typer av färdighetsträning med fördelningen på fakultets-/utbildningsgrupp.22

Skriftl. pres.

Självständ. lösa

problemArbeta i grupp

Självständ.göra

utredn. Muntl. pres.

Argum. & övertyga

Förklara för icke-spec.

Pres. på eng.

Teologisk 88 81 80 76 54 66 36 7Juridisk 97 97 98 95 82 83 40 17Historisk-filosofisk 88 85 71 77 60 62 32 16Språkvetenskaplig 81 73 62 66 62 53 35 39Samhällsvetenskaplig 86 87 82 77 57 55 36 17Teknisk-naturvetenskaplig 72 80 87 61 53 24 27 46Civilingenjörsutb. 67 87 83 63 51 24 30 45Högskoleingenjörsutb. 74 86 92 70 67 27 35 19Farmaceutisk 76 78 92 69 71 29 39 23Vård/medicinsk 85 80 92 59 68 38 39 17Totalt 83 83 82 72 61 48 34 26

Tabell 5a visar att minst tre fjärdedelar – vanligtvis mer än 80% – inom de flesta utbildnings-/fakultetsgrupperna är nöjda med färdighetsträningen i att göra skriftliga presentationer, att självständigt lösa problem och att arbeta i grupp. Drygt två tredjedelar i totalgruppen (72%) är nöjda med färdighetsträningen i att självständigt göra utredningar. Noterbart är att en betydligt högre andel (95%) av juristerna är tillfreds med träningen i detta moment.

Sex av tio före detta studenter tycker att färdighetsträningen i muntliga presentationer har varit tillfredsställande. Här är jurister, farmaceuter, de utexaminerade från vård/medicin och hög-

22 De olika typerna av färdighetsträning är sorterade i tabellen så att de svarande har uttryckt störst

tillfredsställelse med den typ av träning som anges längst t.v. i tabellen och minst tillfredsställelse med det som anges längst t.h. i tabellen.

22

skoleingenjörer mer tillfreds än respondenterna från övriga fakulteter. De svarande från hum-sam-området är som synes mer nöjda med träningen i att argumentera och övertyga och även till viss del med träningen i att självständigt göra utredningar. En fjärdedel av totalgruppen har markerat något av alternativen ”ganska nöjd” eller ”mycket nöjd” med färdighetsträningen i att göra presentationer på engelska. En större andel, knappt hälften, av dem som ingår i kategorin teknisk-naturvetenskaplig fakultet och av dem som gått civilingenjörsutbildning är tillfreds med färdighetsträningen i att göra presentationer på engelska.23

Tabell 5b redovisar rangordningen av de olika typerna av färdighetsträning inom de olika svarskategorierna. Här framgår att rangordningen av olika färdigheter med avseende på tillfredsställelse är relativt likartad oavsett fakultetstillhörighet.

Tabell 5b. Rangordning av andelen nöjda med olika typer av färdighetsträning med

fördelningen på fakultets-/utbildningsgrupp.

Skriftl. pres.

Självständ. lösa

problem Arbeta i grupp

Självständ. göra

utredn. Muntl. pres.

Argum. & övertyga

Förklara för icke-spec.

Pres. på eng.

Teologisk 1 2 3 4 6 5 7 8Juridisk 2,5 2,5 1 4 6 5 7 8Historisk-filosofisk 1 2 4 3 6 5 7 8Språkvetenskaplig 1 2 4,5 3 4,5 6 8 7Samhällsvetenskaplig 2 1 3 4 5 6 7 8Teknisk-naturvetenskaplig 3 2 1 4 5 8 7 6Civilingenjörsutb. 3 1 2 4 5 8 7 6Högskoleingenjörsutb. 3 2 1 4 5 7 6 8Farmaceutisk 3 2 1 5 4 7 6 8Vård/medicinsk 2 3 1 5 4 7 6 8Totalt 1,5 1,5 3 4 5 6 7 8

När det gäller muntliga presentationer finns ganska många kommentarer och förtydliganden från utexaminerade studenter som bl.a. pekar på vikten av tillräckligt mycket träning i detta och på betydelsen av att få konkret feedback:

[…] dålig feedback på redovisningarna. Att bara få poäng gav ingen feedback om vad som var bra respektive dåligt. Problemet är i huvudsak inte hur många muntliga och skriftliga presentationer man har under sin studietid utan kvaliteten!!! Idag är förväntningarna på dig som student […] alldeles för låga inom detta område, feedbacken saknas helt, många presenta-tioner får gå helt kommentarslösa…

Överlag fick man för lite konstruktiv feedback på muntliga och skriftliga presenta-tioner. Ett ”Bra!” i kanten längst ner säger ingenting! Få lärare vågar (kan?) ge konstruktiv feedback.

23 Även en relativt stor andel svarande (fyra av tio) inom den språkvetenskapliga fakulteten är nöjda med

färdighetsträningen i att göra presentationer på engelska. Att denna andel är så hög hänger samman med att 28% av de före detta studenterna inom denna fakultet har engelska som huvudämne.

23

”Nyttovärde” av olika undervisnings- och arbetsformer I enkäten ombads de svarande att ta ställning till om de ville ha mer av, mindre av eller om de upplevde det som lagom mycket av ett antal olika undervisnings- och arbetsformer utifrån den nytta de har haft av denna undervisningsform efter examen (fråga 19). De hade även möjlighet att ange om de inte hade någon erfarenhet av undervisnings- eller arbetsformen. Resultaten för den totala svarsgruppen presenteras i figur 9.

Figur 9 24

Undervisnings- och arbetsformer

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Problembaserat lärande

Laborationer

Gruppövningar

Studiebesök etc.

Seminarier

Muntliga presentationer

Grupparbeten

Lärarledd undervisning

Skriftliga individuella PM

Självständigt arbete Mer av

Lagom mycket

Mindre av

Har ejerfarenhet

Figur 9 visar att en majoritet av totalgruppen tycker att det var lagom mycket självständigt arbete (72%), lärarledd undervisning (69%), skriftliga individuella PM och rapporter (66%) och grupparbeten (62%).

Resultaten för olika fakultets-/utbildningsgrupper redovisas i bilaga 2. Här framgår bl.a. att mellan en fjärdedel till hälften från det teknisk-naturvetenskapliga och det medicinska veten-skapsområdet önskar att utbildningen hade innehållit mer av självständigt arbete, medan mindre än en femtedel av de utexaminerade från hum-sam-området har markerat denna upp-fattning. Även i fråga om lärarledd undervisning finns en skillnad mellan fakulteterna inom

24 De olika undervisnings- och arbetsformerna är i figuren grupperade så att de fyra översta är undervisnings-

/arbetsformer där en majoritet av de före detta studenterna har markerat alternativet ”lagom mycket”. Dessutom bör alla svarande ha haft erfarenhet av dessa undervisnings-/arbetsformer. Därunder redovisas svarsfördelningarna för ytterligare tre undervisnings-/arbetsformer som en majoritet av studenterna tycks ha erfarenhet av, men där en relativt stor andel skulle ha velat ha mer av undervisnings-/arbetsformen i fråga. Nederst redovisas de tre undervisnings-/arbetsformer som inte förekommer inom alla fakulteter.

24

hum-sam-området och övriga fakulteter genom att en betydligt högre andel från de först nämnda skulle ha önskat mer lärarledd undervisning och endast ett fåtal från tek-nat och med-farm har uttryckt sådana önskemål. Värt att notera är vidare att fyra av tio civilingenjörer har markerat alternativet ”mindre av” i fråga om lärarledd undervisning. Några citat från hum-sam-området som förtydligar önskemålen om mer lärarledd undervisning:

På tok för lite undervisning. Självstudier nästan hela tiden. […]

1. Få föreläsningar. 2. Stora grupper (lättare att diskutera/analysera i mindre grupper).

Mer lärarledd undervisning och handfastare handledning hade varit bra under uppsatsskrivande, både på C- och D-nivå.

Mer än hälften av de före detta studenterna hade velat – utifrån den nytta de har haft av respektive undervisningsform efter examen – ha mer av studiebesök (58%), muntliga presen-tationer (52%) och seminarier (52%). En positiv inställning till värdet av seminarier framgår av följande citat:

[…] Den huvudsakliga undervisningsformeren var seminarier i en grupp om ungefär 10 personer, vilket gav stort utrymme för att ställa frågor, diskutera teorierna etc.

[Jag] uppskattade verkligen undervisningen i små seminariegrupper.

[Särskilt bra med] seminarieupplägget med intensiva förberedelser inför seminarierna såväl självständigt som i grupp.

En hel del kommentarer när det gäller undervisning och arbetsformer rör just sådant de svarande hade önskat mer av eller som de tycker saknades. Det gäller t.ex. träning i att argu-mentera:

Saknade tillfällen för övning att argumentera och övertyga. Undervisningen var till stor del enkelriktad, dvs. alltför inriktad på föreläsande. Hade varit bra med mer strukturerade övningar i att genomföra muntliga presentationer. Hade även varit bra om vi fått pröva på olika sätt att grupparbeta. Det sätt vi grupparbetade på förblev oftast detsamma. Hade varit bra om vi övats i att utnyttja gruppdynamiken mer.

Jag tycker att vi skulle ha övat mer på muntlig framställning på ett mer ”teoretiskt” sätt, som argumentationsanalys och retorik. Det tycker jag hade varit värdefullt. Strukturera upp argumenten och ställningstaganden mer.

Många uttrycker att de hade velat ha träning i eller mer av muntliga presentationer:

Jag saknade möjlighet att presentera muntligt, att få opponera på andras arbete och själv få svara på opponenters kommentarer […].

Mer anföranden/presentationer, det är jobbigt men enormt lärorikt att ha i bagaget när man börjar arbeta.

Praktisk träning i hur man talar inför folk samt hur man förmedlar kunskap till andra människor.

Teori och praktik när det gäller muntliga presentationer. Enbart muntliga presentationer räcker inte, utbildning i presentations-/kommunikationsteknik krävs också.

Ytterligare ett par exempel på kommentarer rörande undervisnings-/arbetsformer:

[…] Jag saknade också att få lära sig kritiskt granska vetenskapliga artiklar.

25

Skulle ha velat ha mer av individuell problemlösning, allt gjordes i grupp om ungefär tre personer […]

I ett kommande avsnitt (s. 27ff), där ett begränsat urval citat från de öppna frågorna redovisas, ges flera exempel på positiva omdömen om undervisning och arbetsformer. Nedan citeras några respondenter som uttryckt sin uppskattning av variationen i arbets- och undervis-ningsformer:

Många muntliga framställningar, rapportskrivande, litteratursökande, PBI, laborationer. Mixen av teori och praktik är mycket viktig.

Variationen i studierna, att vara ute i fält, i laboratorium, datorarbete och föreläsningar.

Blandningen mellan seminarier, praktisk träning, bra föreläsningar.

En relativt stor andel har inte någon erfarenhet av laborationer (36%) och problembaserat lärande (21%).

När det gäller laborationer har en majoritet från hum-sam-området ingen erfarenhet av sådana medan minst sju av tio respondenter inom den teknisk-naturvetenskapliga och den farma-ceutiska fakulteten anser att omfattningen av laborationer varit lagom. En fjärdedel från vård/medicin skulle ha önskat mindre av laborationer.

Relativt många – drygt en tredjedel i totalgruppen – hade önskat mer av problembaserat lärande. Detta gäller framför allt alumnerna från teknisk-naturvetenskaplig, samhällsveten-skaplig, teologisk och farmaceutisk fakultet. Endast ett fåtal från juridiska fakulteten – som tillämpar PBL i en modifierad form – hade velat ha mer av problembaserat lärande. Se bilaga 2.

Studentinflytande En enkätfråga rörde studentinflytande. Den löd: ”I vilken utsträckning beaktade lärarna generellt sett de synpunkter som ni studenter hade under din studietid i Uppsala?” Studen-terna fick ta ställning till frågan med avseende på innehåll respektive arbetsformer. Svars-mönstret är likartat för de två frågorna.

Knappt en fjärdedel (24%) av den totala svarsgruppen anser att lärarna i ganska hög eller hög grad beaktade deras synpunkter på undervisningens innehåll. Drygt fyra av tio svarande tycker att detta gällde till viss del och 15% har angivit svarsalternativet ”inte alls”. Drygt en femtedel (22%) svarar att lärarna i ganska hög eller hög grad beaktade deras synpunkter på arbets-formerna under studietiden. Fyra av tio respondenter anser att detta till viss del var giltigt, medan 17% tycker att detta inte alls gällde.

Även om en relativt låg andel anser att deras synpunkter inte alls beaktats, finns kommentarer som uttrycker besvikelse över studentinflytandet:

[Mindre bra att det är] svårt att få lärare/institutioner att ändra strukturer på kurser (som fått dålig kritik och under många terminer).

26

Inställning till forskarutbildning I fråga 7 fick de före detta studenterna ta ställning till om de kunde tänka sig att söka forskar-utbildningen i något av de ämnen som ingår i deras examen. Figur 10 visar att det är stora skillnader mellan olika fakultets-/utbildningsgrupper både i fråga om andelen doktorander och när det gäller intresset för forskarutbildning.

Svarsfördelningen visar att 14% av den totala svarsgruppen är doktorander och att 2% redan har disputerat.

Ytterligare en knapp tredjedel av totalgruppen skulle kunna tänka sig att söka till forskar-utbildningen. Knappt hälften av den totala svarsgruppen har markerat något av ”nej”-alterna-tiven.

Figur 10 25

Skulle du kunna tänka dig att söka till forskarutbildningen?

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Juridisk


Vård/medicinsk

Teologisk


Språkvetenskaplig

Farmaceutisk




Totalt Har redandisputerat

Är redan doktorand

Har varit doktorandmen avbrutit

Har sökt tillforskarutbildn. menfick ingen plats

Skulle kunna tänkamig att söka tillforskarutbildn.

Nej, troligtvis inte

Nej, absolut inte

I frågan om forskarutbildning finns det skillnader i svarsmönstret för män och kvinnor. Se bilaga 3. Av männen har 4% redan disputerat, medan detta bara gäller för 2% av kvinnorna. I den totala svarsgruppen är det 18% av männen, men endast 11% av kvinnorna, som är dokto-rander.26 Andelen män som är doktorander är högre än motsvarande andel kvinnor för alla fakulteter, även om skillnaden mellan män och kvinnor är större i vissa grupper (vilket gäller

25 I figuren är de tio olika svarskategorierna sorterade så att den grupp som har den största andelen forskare (tek-

nat) redovisas överst, den grupp med därnäst störst andel forskare redovisas därefter (civilingenjörer) etc. 26 Denna skillnad är statistiskt säkerställd.

27

för farmaceuter och vård/medicin), jämfört med andra grupper där skillnaden är negligerbar (juridik och civilingenjörer). Se bilaga 5.

Hälften av totalgruppen kvinnor, men endast 43% av männen kan inte tänka sig att söka forskarutbildning (genom att de har markerat något av ”nej”-alternativen i den aktuella frågan). Denna tendens gäller i alla fakultets-/utbildningsgrupper (med undantag av högskole-ingenjörerna), vilket framgår av bilaga 5.

Vad var särskilt bra respektive mindre bra eller saknades? Enkäten innehöll två öppna frågor som löd ”Vad anser du var mindre bra eller saknades i dina studier vid Uppsala universitet avseende innehåll?” respektive ”Vad anser du var särskilt bra med dina studier vid Uppsala universitet avseende innehåll?”. För svaren på dessa frågor hänvisas huvudsakligen till de ämnes- och programspecifika rapporternas bilagor. För att ge en något fylligare bild av de utexaminerade studenternas uppfattningar om sin utbildning, ska ett urval citat redovisas nedan. Vanliga kommentarer – både positiva och negativa – rör bl.a. undervisnings- och arbetsformer, lärare, utbildningens innehåll samt kopp-lingen till arbetslivet.

När det gäller undervisnings- och arbetsformer får problembaserat lärande (PBL) ofta positiva omdömen om det förekommer i utbildningen. Några exempel:

Att uppläggningen är problemorienterad. Denna inlärningsmetod sitter kvar, det man en gång lärt sig glömmer man inte lika lätt, som vid t ex traditionell undervisning. Att man [har] fått lära sig att arbeta självständigt såväl som i grupp. Har bara positiv inställning till denna undervisningsmetod, den har verkligen varit till nytta när jag kom ut i arbetslivet.

PBL var bra. Det var intressant att ställa frågeställningarna själv och sedan svara på dessa. Bra med basgrupper, det var lättare att diskutera i små grupper.

Alltför mycket av envägskommunikation och brist på betoning av förståelse och dialog är exempel på sådant som kommenteras under rubriken ”mindre bra” eller ”saknades”:

[Mindre bra med] pedagogiken; alldeles för mycket föreläsningar med passiva studenter som lyssnar. Sedan pluggar alla gamla tentor och tentar av. Helhetsförståelsen blir inte bra. Man lär sig fragment för att klara tentan. [Jag saknade] mer förståelsebaserad inlärning. Föreläsningar i massor med korvstoppning ersatte vettig problemlösning och givande lektioner, där man istället skulle ha motiverats och fått en större förståelse […].

Lärarnas kompetens, engagemang och förmåga att väcka intresse får mestadels positiva om-dömen:

Kompetenta och duktiga lärare. Intressanta och relevanta ämnen. Fokus på rätt saker. En eloge och ett stort tack för den fantastiska tiden vid xx-institutionen och speciellt läraren N. Helt suverän!!!

Jag är särskilt nöjd med det pedagogiska arbetet hos vissa föreläsare. Framförallt deras förmåga att lära mig formulera ett kritiskt tänkande.

28

Det mesta var bra. Jag fick intrycket av att lärare och personal brydde sig om studenterna. Några kurser var krävande, det tyckte jag var bra. På andra institutioner var det ibland så slappt.

Det finns också positiva kommentarer rörande lärarnas förmåga att främja forsknings-anknytning:

Mycket pedagogisk personal som kunde förmedla ett forskningsbaserat innehåll.

Tillgång till kompetenta forskare och spridning av intresseområden vad gäller forskningen. Flera karismatiska lärare och handledare.

Hög utbildningsnivå på lärarkåren – många professorer och lektorer – det är bra! Forskningsnära och vetenskapligt hög utbildning. Rekommenderas starkt även om det finns områden att förbättra.

Även generella synpunkter som rör betydelsen av att utbildningen är forskningsanknuten förekommer:

Grundutbildningen behöver närma sig forskningen men ändå ha med historiska perspektiv. Använda mer originalverk i grundutbildningen istället för alla dessa ytliga, och ibland felaktiga, sammandrag och tolkningar som skyfflas ut från studentlitteratur. Ge ”riktiga” böcker och empiriska undersökningar större plats i grundutbildningen så att man som student får in inblick i forsknings- och vetenskapliga hantverket.

Kursinnehållet kommenteras på flera olika sätt. Det är vanligt med positiva uttalanden om ett specifikt innehåll eller en viss kurs. Det finns också en hel del negativa kommentarer om moment eller ett visst innehåll alternativt att något specifikt saknades i utbildningen. Generella positiva omdömen om utbildningens bredd förekommer i många ämnen och program. Några exempel som illustrerar detta:

Det bästa med utbildningen är nog bredden. Man lär sig lite om allting inom [vetenskapsområdet]. En intressant aspekt är att även om detaljkunskaper försvinner så tycker jag ändå att man har väldigt stor kunskap inom området. Eventuella frågor man ej kan besvara, vet man var man kan hitta svaren på.

Jag tycker att jag fick en gedigen grund i X och Y som jag idag har god användning av och kan luta mig tillbaka mot. Dessutom lärde jag mig att skriva vetenskapliga rapporter, främst genom alla fullständiga labbrapporter som ingick i utbildningen.

Bred allmännyttig kunskap som är en god bas vid kommande framtida yrke […].

Innehållet spände över stora ämnesområden som gav stor allmänbildning och gav en grund för diskussion i många ämnen.

Ett par exempel på negativa kommentarer om kursinnehållet:

[Det är mindre bra] att samma kurser går år efter år. Titta mer på vad marknaden efterfrågar och våga prova kurser inom dessa ”nya” områden.

Innehållet för teoretiskt, kopplades aldrig till någon yrkesverksamhet eller samhälleliga behov. Universitetet bör sträva efter att integrera perspektiven på innehållet. Man borde bättre [ha] kunnat utnyttja den befintliga forskningsmiljön.

Ytterligare en aspekt som kommenteras är kraven i utbildningen. Kritiska yttranden är mer vanliga än positiva kommentarer. Först några exempel på negativa omdömen:

29

Kändes ganska ”slappt”. Lätt att ”bara” hålla sig flytande igenom utan alltför stora krav på prestation från lärare.

Höga krav saknades. Det känns som att de allra flesta kommer igenom utbildningen utan att anstränga sig.

[Mindre bra:] Tentamen i allmänhet för lätta, gick att klara de flesta kurser genom att göra gamla tentor.

Det var ofta alltför lätt att klara tentor utan att ha tillgodogjort sig kunskaper från kurserna. Muntliga delprov vore bra. Ofta saknades ”feedback” på labb-rapporter och andra arbeten man gjorde, vilket ledde till ett ointresse att göra ett bra jobb.

[Det saknades] analytiska, utredande tentafrågor som avslöjar om man förstått och ger övning i självständigt forskande arbetssätt.

Ett par exempel på uppskattning av tydliga krav:

[Positivt med…] stark forskningsanknytning och tydliga krav på t ex PM/uppsatser […].

[Positivt med] hård tidspress vid uppsatsskrivande, så man kände sig tvungen/peppad att slutföra inom tidsramen.

Uppsatskurser/examensarbeten omnämns under rubriken ”särskilt bra” av vissa före detta studenter:

Uppsatsskrivandet! Det är den kunskap man verkligen haft nytta av. Även PM-skrivande och olika grupparbeten, dvs. metod-kunskaper.

Vad gäller studierna i mitt huvudämne tycker jag att metodkursen på C-nivå var den bästa kursen till innehåll. Uppsatsperioderna var också lärorika.

Brister i handledningen och problem med uppsatsarbetet framhålls också av vissa svarande:

Dålig handledning vid uppsatsskrivande på C- och D-nivå. Man fick gissa sig till hur det skulle skrivas!

Rejäl genomgång av hur man skriver uppsatser, både kortare och längre [saknades]. Det var först på D-nivån den informationen kom fram (och då var det så dags!)

Jag är till största delen nöjd med studierna. Det som var mindre bra var systemet för uppsatsskrivning och handledning. Att man upplevde att det premierades att inte lämna in uppsatsen i tid var olyckligt. Något av det viktigaste i arbetslivet tycker jag är att klara av att avgränsa och bedöma tidsåtgång. Bättre handledning och mer fokus på inlämning i tid. Uppsatsskrivandet var det viktigaste med utbildningen tycker jag, att självständigt klara av att hantera problem. Bra med [de] hårda metodkraven på X-institutionen.

Avsaknad av arbetslivsanknytning kommenteras i många öppna svar. Några exempel på sådana negativa kommentarer:27

[Det saknades] anknytning till arbetsliv, dvs. möjlighet att förstå nyttan av studierna i arbetslivet […] Skulle [önska] att innehållet varit mer ”verklighetsanknutet”. Mer kopplat till företag och organisationer. Kunde gärna innehålla föreningsbesök …, kanske obligatorisk praktikperiod. Kunde gärna innehålla mer case och liknande […]

27 Ytterligare citat som rör bristen på koppling till arbetslivet ges i nästa kapitel i avsnittet om nyttan med

utbildningen.

30

[Det saknades] kontakter med näringslivet. Med undantag för praktiktermin var kopplingen till näringsliv/arbetsliv dålig. För lite koppling till ”verkliga problem” under studietiden. Detta gör att det blir en viss ”omställning” när man börjar förvärvsarbeta. Många problem är alltför tillrättalagda. Någon form av yrkesinriktad information hade kunnat vara på sin plats, kanske inbjudna gäster som berättat om tidningsvärlden, företagsvärlden, forskarvärlden.

Det förekommer också positiva kommentarer om kopplingen till arbetslivet: [Positivt] att föreläsarna hade med sig kunskap från arbetslivet utanför universitets-/ skolvärlden vilket innebar att de kunde relatera teoretisk kunskap till verkliga händelser.

Förekomsten av praktikinslag är något som många nämner i berömmande ordalag under rubriken ”särskilt bra” (i de fall praktik ingår i utbildningen):

Praktikperioden inom xx-programmet var det som var absolut bäst och det som haft störst betydelse både för möjligheten till arbete och erfarenhetsmässigt i själva arbetet. Praktiken inom alla olika block och områden [var särskilt bra]. Praktiken och handledningen är det som verkligen förbereder dig för dina vardagliga arbetsuppgifter. Mycket praktik ger en bra förberedelse inför att möta arbetslivet. Bra genomgång av praktiska procedurer, tekniker. [Positivt med] praktiken. Det var där som även den teoretiska kunskapen föll på plats, där som helheten grundades. Praktiken var bra upplagt tidsmässigt under utbildningen […]

För vissa utbildningar där praktik saknas, förekommer en del kommentarer om att det hade varit värdefullt med praktikinslag:

[Saknades:] Jag tror att en praktikperiod hade bidragit till att man hade haft möjlighet att ta till sig utbildningen bättre. Å andra sidan tror jag att det är mkt svårt att få tag i praktikplatser.

[Jag saknade] praktik, kontakter med potentiella arbetsgivare utåt, mer ”konkret”- hur kan jag ha nytta av denna kunskap i arbetslivet, hur koppla samman teori med verkliga världen.

[Jag saknade] praktikmöjligheter och kontakter med presumtiva arbetsgivare. Inget kontaktnät mellan universitetet och arbetsmarknaden.

31

5. Arbetsliv

Sysselsättning efter grundexamen Svaren på frågan ”Hur lång tid efter examen fick du ditt första arbete?” (fråga 10) visar att knappt hälften (45%) av alla svarande fick arbete redan innan avslutad utbildning och ytterligare en femtedel fick arbete inom mindre än en månad efter examen. Figur 11 illustrerar skillnaderna i svarsmönster mellan olika fakultets-/utbildningsgrupper. Den mest fram-trädande tendensen är att andelen som snabbt fick arbete är betydligt högre för framför allt dem som utexaminerats från medicinska och farmaceutiska fakulteterna.

För drygt en av tio utexaminerade studenter tog det mer än sex månader att få ett arbete och totalt 103 personer har markerat alternativet att de vid svarstillfället ännu inte hade fått arbete. Figur 11

Hur lång tid efter din examen fick du ditt första arbete?

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Språkvetenskaplig


Juridisk





Teologisk

Vård/Medicinsk

Farmaceutisk

Totalt Redan innanjag avslutademin utbildning

Mindre än enmånad

En till sexmånader

Sju till tolvmånader

Mer än tolvmånader

Jag har ännuinte fått arbete

Ytterligare en fråga löd Hur stor del av den tid som du förvärvsarbetat har varit inom det område du är utbildad för? Svarsfördelningen framgår av figur 12.

Två tredjedelar av den totala svarsgruppen har hela tiden arbetat inom sitt utbildningsområde, medan ungefär en av tio respondenter uppger att de inte alls har arbetat inom det område som de har utbildats för. Endast ett fåtal inom med-farm-området har markerat det sist nämnda svarsalternativet, medan drygt en femtedel (22%) från vardera historisk-filosofisk och språkvetenskaplig fakultet har markerat detta alternativ.

32

Figur 12

Andel av arbetstiden inom utbildningsområdet

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Språkvetenskaplig






Teologisk

Juridisk

Farmaceutisk

Vård/medicinsk

TotaltHela tiden

Mer än halvatiden

Mindre än halvatiden

Inte alls

Nuvarande arbete Av enkätsvaren framgår att en majoritet av dem som har besvarat enkäten är yrkesmässigt verksamma. Det finns ingen enkätfråga som ger ett exakt svar på andelen yrkesverksamma vid svarstillfället,28 men svarsfördelningen på fråga 10 ger en översiktlig bild. I fråga 10 fick de före detta studenterna ange hur lång tid efter examen som de fick sitt första arbete. Här uppger – som ovan nämnts – 103 svarande av totalt 4010 personer att de ännu inte har fått arbete. Detta betyder att 2,6% av dem som besvarat frågan ännu inte hade fått arbete vid svarstillfället. Det interna bortfallet i den aktuella frågan är knappt 4%.

Två tredjedelar av dem som är yrkesverksamma i den totala svarsgruppen arbetar i Uppsala eller Stockholmsregionen. Dessutom är ytterligare 17% verksamma i Mellansverige. Vissa skillnader i den aktuella frågan finns mellan de olika fakultets-/utbildningsgrupperna, vilka framgår av bilaga 2.

De dominerande arbetsmarknadssektorerna i totalgruppen är statlig och privat/enskild, men det finns stora skillnader mellan fakultets-/utbildningsgrupper. Se figur 13 nedan.

28 I enkäten finns emellertid en öppen fråga om nuvarande sysselsättning. Svaren på denna fråga redovisas i

alla ämnes- och programrapporter, vilket innebär att man i dessa rapporter kan utläsa andelen som vid svarstillfället förvärvsarbetar.

33

Figur 13

Arbetsmarknadssektor

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Vård/medicinsk

Farmaceutisk





Språkvetenskaplig


Juridisk

Teologisk

Totalt Statlig

Kommunal

Landsting

Privat/enskild

Eget företag

Annan

Kyrkor

Tillfredsställelse med nuvarande arbete och nytta av utbildningen Tre fjärdedelar av de svarande tycks vara nöjda med sitt arbete. Detta framgår av svarsfördel-ningen för en av enkätfrågorna (fråga 25a-c), där svarsgruppen ombads att på en femgradig skala från ”Instämmer helt och hållet” till ”Instämmer inte alls” ta ställning till tre påståen-den, nämligen:

1. Jag är nöjd med mitt nuvarande arbete. 2. Utbildningens innehåll har varit relevant i relation till mina arbetsuppgifter. 3. Jag har stor användning av min utbildning i mitt nuvarande arbete.

Svarsfördelningen för tillfredsställelsen med det nuvarande arbetet för olika svarsgrupper redovisas nedan i figur 14. Skillnaderna mellan de olika fakultets-/utbildningsgrupperna är relativt obetydliga. Det finns inte heller några påtagliga skillnader i svarsmönster mellan män och kvinnor. Däremot är forskarna mer nöjda med sitt nuvarande arbete än vad icke forskarna är, vilket framgår av bilaga 4.29

29 Skillnaden är statistiskt säkerställd för totalgruppen svarande. Inom de tre vetenskapsområden finns en tydlig

(dock icke signifikant) tendens till samma skillnad i svarsmönster mellan forskare och icke forskare.

34

Figur 14

Jag är nöjd med mitt nuvarande arbete

0% 20% 40% 60% 80% 100%


Språkvetenskaplig

Farmaceutisk


Vård/medicinsk


Juridisk

Teologisk



Totalt Instämmer helt(5)

4

3

2


Figur 15 nedan visar att sex av tio av de före detta studenterna instämmer helt eller nästan helt i att utbildningens innehåll varit relevant i förhållande till de arbetsuppgifter man har idag. Drygt en femtedel av den totala svarsgruppen instämmer inte i det aktuella påståendet.30

Av figur 16 framgår att nästan två tredjedelar av respondenterna anser att de har stor använd-ning av utbildningen i sitt nuvarande arbete.

Figurerna 15 och 16 illustrerar vidare att det i fråga om utbildningsinnehållets relevans och användningen av utbildningen i det nuvarande arbetet finns betydligt större skillnader mellan olika fakultets-/utbildningsgrupper än i fråga om tillfredsställelsen med det nuvarande arbetet.

30 Dvs. de har markerat svarsalternativen ”instämmer inte alls” (1) eller alternativet närmast detta alternativ (2).

35

Figur 15

Utbildningsinnehållet är relevant för nuvarande arbetsuppgifter

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Vård/medicinsk



Språkvetenskaplig

Farmaceutisk


Teologisk



Juridisk


4

3

2


Figur 16

Jag har stor användning av utbildningen i nuvarande arbete

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Språkvetenskaplig





Teologisk


Vård/medicinsk

Juridisk


4

3

2


36

Det finns tydliga skillnader mellan forskare respektive icke forskare i fråga om hur man bedömer utbildningsinnehållets relevans31 och användningen av utbildningen i det nuvarande arbetet.32 I relation till påståendet om utbildningsinnehållets relevans i relation till de nuvarande arbetsuppgifterna har åtta av tio forskare markerat värdena 4 eller 5. Drygt hälften i gruppen icke forskare har gjort samma bedömning.

I gruppen forskare instämmer 83% nästan helt eller helt (skalvärdena 4 eller 5) i påståendet ”Jag har stor användning av min utbildning i mitt nuvarande arbete”. För gruppen icke forskare är motsvarande andel knappt sex av tio svarande. Dessa resultat ligger dessutom i linje med de omdömen – som förekommer i vissa kommentarer i de öppna frågorna – om att utbildningen är för teoretisk och att den förbereder mer för forskarutbildningen än för arbets-livet.

31 Skillnaden är statistiskt säkerställd för totalgruppen svarande och även inom de tre vetenskapsområdena är

skillnaden statistiskt signifikant. 32 Skillnaden är statistiskt säkerställd för totalgruppen svarande. Inom hum-sam- och tek-nat-områdena är

skillnaden statistiskt signifikant. Inom med-farm-området finns en tydlig (dock icke signifikant) tendens till samma skillnad i svarsmönster mellan forskare och icke forskare

37

6. Utbildningen i relation till arbetet

Arbetsuppgifter i relation till utbildningsnivån Figur 17 visar att drygt sex av tio i den totala svarsgruppen anser att arbetsuppgifterna mot-svarar deras utbildningsnivå (fråga 26), men att det finns vissa variationer mellan de olika fakultets-/utbildningsgrupperna. Knappt tre av tio (28%) i totalgruppen anser att arbetsuppgif-terna är något eller alltför okvalificerade i relation till deras utbildningsnivå, medan en av tio (10%) anser att arbetsuppgifterna är något eller alltför kvalificerade.

Det finns en tydlig skillnad i svarsmönstret för forskare respektive icke forskare. De som är forskare har i högre grad markerat alternativet att arbetsuppgifterna stämmer med utbildnings-nivån och i betydligt lägre grad att arbetsuppgifterna är något eller alltför okvalificerade.33

Figur 17

Arbetsuppgifternas överensstämmelse med utbildningsnivån

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Vård/medicinsk

Farmaceutisk





Språkvetenskaplig


Juridisk

Teologisk

Totalt Alltförkvalificerade

Något förkvalificerade

Motsvarar minutbildningsnivå

Något förokvalificerade

Alltförokvalificerade

33 Skillnaden är statistiskt säkerställd för totalgruppen svarande. Inom de tre vetenskapsområden finns en tydlig

(dock icke signifikant) tendens till samma skillnad i svarsmönster mellan forskare och icke forskare.

38

Arbetslivets krav på olika färdigheter De före detta studenternas tillfredsställelse med olika typer av färdighetsträning har redovisats i ett tidigare avsnitt. Enkäten innehöll också en fråga om i vilken utsträckning respondenterna efter sina studier har haft arbetsuppgifter som ställt krav på motsvarande färdigheter (fråga 28). Följande färdigheter skulle bedömas med avseende på krav i arbetslivet: • muntliga presentationer • skriftliga presentationer • presentationer på engelska • att förklara för icke-specialister • att självständigt lösa problem • att argumentera och övertyga, samt • att arbeta i projektgrupp.

I figurerna 18-24 redovisas i vilken utsträckning de svarande anser att arbetsuppgifterna ställer krav på en viss färdighet.

Mest krav i arbetslivet tycks förekomma i fråga om att självständigt lösa problem. Av figur 22 framgår att mer än åtta av tio i den totala svarsgruppen anser att de i hög grad har haft arbetsuppgifter som ställt krav på att självständigt lösa problem. Här finns inte heller några markanta skillnader mellan olika svarsgrupper. För övriga färdigheter (utom när det gäller kraven på att argumentera och övertyga) finns mer påtagliga skillnader mellan de olika fakultets-/utbildningsgrupperna.

Mer än hälften av totalgruppen anser att de har haft arbetsuppgifter som i hög grad ställt krav på att göra muntliga och skriftliga presentationer och att förklara för icke-specialister, men här finns stora skillnader mellan vissa svarsgrupper (figurerna 18, 19 och 21).

Figurerna nedan visar vidare bl.a. att en något större andel från fakulteterna inom hum-sam-området (med undantag av hist-fil) anser att det finns höga krav i arbetslivet på att argu-mentera och övertyga jämfört med motsvarande andel från övriga svarsgrupper. En betydligt större andel av civilingenjörerna och tek-nat-gruppen anser att det i hög grad finns krav på att göra presentationer på engelska jämfört med motsvarande andel för övriga svarsgrupper. Värt att notera är också att de svarande från hum-sam-området är med nöjda med färdighets-träningen i att argumentera och övertyga än övriga svarsgrupper, och att civilingenjörerna och tek-nat-gruppen är mer tillfreds med träningen i engelska presentationer än övriga svars-grupper.

39

Figur 18

Krav på muntliga presentationer

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Vård/medicinsk


Farmaceutisk


Språkvetenskaplig



Juridisk


Teologisk

TotaltI hög grad

I viss mån

Inte alls

Figur 19

Krav på skriftliga presentationer

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Vård/medicinsk

Farmaceutisk

Språkvetenskaplig



Teologisk




Juridisk

TotaltI hög grad

I viss mån

Inte alls

40

Figur 20

Krav på presentationer på engelska

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Teologisk

Vård/medicinsk

Juridisk



Farmaceutisk


Språkvetenskaplig



TotaltI hög grad

I viss mån

Inte alls

Figur 21

Krav på att förklara för ickespecialister

0% 20% 40% 60% 80% 100%




Språkvetenskaplig


Vård/medicinsk

Farmaceutisk


Juridisk

Teologisk

TotaltI hög grad

I viss mån

Inte alls

41

Figur 22

Krav på att självständigt lösa problem

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Farmaceutisk

Språkvetenskaplig

Vård/medicinsk


Teologisk





Juridisk

TotaltI hög grad

I viss mån

Inte alls

Figur 23

Krav på att argumentera och övertyga

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Vård/medicinsk

Farmaceutisk





Språkvetenskaplig


Teologisk

Juridisk

TotaltI hög grad

I viss mån

Inte alls

42

Figur 24

Krav på arbete i projektgrupp

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Juridisk

Vård/medicinsk

Farmaceutisk

Språkvetenskaplig


Teologisk





TotaltI hög grad

I viss mån

Inte alls

Det finns inga påtagliga systematiska skillnader i svarsmönster mellan män och kvinnor som inte kan relateras till skillnader mellan fakultets-/utbildningsgrupper. Däremot finns det tyd-liga skillnader mellan forskare och icke forskare när det gäller de flesta av de krav som anges i den aktuella frågan. Se bilaga 4.

En större andel forskare jämfört med icke forskare anser att det ställs höga krav på muntliga presentationer, på skriftliga presentationer, på presentationer på engelska, på att självständigt lösa problem och på att argumentera och övertyga.34 Däremot anser – inte oväntat – en betydligt lägre andel av forskarna att arbetet ställer krav på att förklara för icke-specialister (32% mot 59% för icke forskare).35

När det gäller krav på att arbeta i projektgrupp anser en större andel av forskarna inom tek-nat- och med-farm-områdena att det ställs höga krav.36 För de svarande inom hum-sam-området finns inte samma svarsmönster. Skillnaden i svarsmönster mellan forskare och icke forskare inom det humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområde är negligerbar.

34 Denna skillnad gäller för de nämnda kraven både för totalgruppen svarande och för skillnaden mellan

forskare och icke forskare inom de tre vetenskapsområdena. 35 Skillnaden gäller både för totalgruppen svarande och inom de tre vetenskapsområdena. 36 Skillnaden är statistiskt säkerställd inom tek-nat- och med-farm-områdena.

43

7. Avslutande kommentar

Som nämns i kapitel 1, där rapportens syfte redovisas, är förhoppningen att företrädare för ämnen och program enkelt ska kunna jämföra resultaten för det egna ämnet/programmet med de resultat för den egna fakulteten som presenterats ovan. Ytterligare en förhoppning är att rapportens innehåll ska kunna utgöra ett underlag för fakultetsnämnderna i deras diskussion av grundutbildningen.

Resultaten i föreliggande rapport synliggör i flera avseenden Uppsala universitets utbild-ningskvalitet i stort genom att en majoritet av de svarande är nöjda med sin utbildning. Sam-tidigt framkommer även problem/svagheter inom de olika fakultets-/utbildningsgrupperna, som bör kunna ge ett underlag för kvalitetsutveckling.

Ett intensivt arbete med implementeringen av Bolognaprocessen pågår i dagsläget vid fakul-teter, institutioner och program. Ett av huvudsyftena med processen är att främja anställ-ningsbarheten. Det finns åtminstone två aspekter av anställningsbarhet. Genom att målen uttrycks som förväntade studieresultat bör anställningsbarheten främjas. Potentiella arbets-givare bör således få en tydligare och mer konkret uppfattning om vilka kunskaper och vilken kompetens studenten med en viss utbildning och examen har. Men framför allt är utbild-ningens innehåll, arbets- och examinationsformer en viktig grund för studenternas anställ-ningsbarhet genom att de utvecklar vissa kunskaper, färdigheter och förmågor samt värde-ringsförmåga och förhållningssätt.37

En förutsättning för god anställningsbarhet enligt den internationella debatten är att studen-terna tillägnar sig s.k. ”generic skills”, t.ex. generell problemlösningsförmåga och förmåga att arbeta självständigt. En majoritet av de svarande anser också att det finns höga krav på vissa angivna ”generic skills”, t.ex. att självständigt lösa problem, i arbetet. De flesta tycker också att de har utvecklat vissa sådana färdigheter genom att de bedömer att de i hög grad har uppnått högskolelagens övergripande mål, t.ex. förmågan till självständig problemlösning, till självständigt arbete och till kritisk bedömning.

Vidare anser många svarande att det ställs höga krav i arbetet på att förklara för icke-specialister. Drygt hälften av totalgruppen anser att det i hög grad ställs sådana krav.38 Det finns ingen fråga som belyser i vilken utsträckning denna förmåga har utvecklats. Däremot efterfrågas tillfredsställelsen med färdighetsträningen i att förklara för icke-specialister. Här är endast ungefär en tredjedel ganska eller mycket nöjda och ungefär en fjärdedel är ganska eller mycket missnöjda. Fyra av tio svarande har markerat alternativet ”förekom ej”.

Svaren visar dessutom – enligt många kommentarer – att arbetslivsanknytningen borde förbättras. Förutom ett stort antal kommentarer som uttrycker sådana önskemål, visas detta bl.a. genom att nästan sex av tio svarande i totalgruppen skulle ha velat ha mer av studiebesök eller motsvarande. Det framgår också att de före detta studenterna anser att detta ibland kan ske med relativt enkla medel, t.ex. genom koppling till problem som finns i arbetslivet, gästföreläsare eller genom information om tänkbara kommande arbeten och arbetsuppgifter.

Samtidigt anser de flesta respondenter att deras nuvarande arbetsuppgifter överensstämmer med deras utbildningsnivå. Ungefär en av tio svarande tycker dock att arbetsuppgifterna är

37 Examensordningen, SFS 2006:1053. 38 I gruppen forskare är denna andel knappt en tredjedel, medan motsvarande andel för dem som tillhör

gruppen icke forskare är sex av tio svarande.

44

alltför eller något för kvalificerade. I grupperna högskoleingenjörer och ”vård/medicin” är motsvarande andel en femtedel. Detta resultat antyder att en längre utbildning kan vara av värde för att klara av de krav som ställs i arbetslivet. En relativt stor andel (nästan tre av tio svarande i totalgruppen) – med relativt stora variationer mellan de olika fakultets-/utbildningsgrupperna – anser att deras arbetsuppgifter är alltför eller något för okvalificerade.

När det gäller anknytningen till arbetslivet efter utbildningen, kan det finnas skäl att reflektera över de skillnader i svarsfördelning som finns mellan gruppen forskare (vilken består av dok-torander och disputerade) och gruppen icke forskare. Detta kommer bl.a. till uttryck i att mer än åtta av tio av forskarna anser att utbildningens innehåll har varit relevant för deras arbetsuppgifter och att de har stor användning av utbildningen i det nuvarande arbetet. Mot-svarande andel för övriga svarande är drygt hälften respektive knappt sex av tio respondenter.

De före detta studenternas omdömen om sin utbildning visar att förberedelsen för arbetslivet enligt många alumner skulle ha varit bättre om de hade fått mer träning genom muntliga presentationer och konstruktiv feedback på dessa samt fler seminariediskussioner. Nästan sex av tio i totalgruppen anser att deras arbete i hög grad ställer krav på muntliga presentationer.

Värt att kommentera är vidare några resultat som kan relateras till Bolognaprocessens mål att främja en ökad rörlighet inom Europa. En relativt låg andel av de svarande (25%) är nöjda med färdighetsträningen i att göra presentationer på engelska. Ungefär en tredjedel av den totala svarsgruppen anser att det i hög grad ställs krav på presentationer på engelska. Det gäller dock i betydligt högre grad för alumnerna inom den teknisk-naturvetenskapliga fakul-teten. En större andel av de före detta studenterna inom denna fakultet är också tillfredsställda med färdighetsträningen i att göra presentationer på engelska.39

Avslutningsvis kan anknytas till Bolognaprocessens krav på progression i utbildningen. Enligt dessa krav ska målen (uttryckta som förväntade studieresultat) präglas av bl.a. högre grad av fördjupning och komplexitet för magister- och mastersnivån jämfört med grundnivån. Att detta redan gäller för några program som kommer att klassificeras som utbildningar på grund- respektive mastersnivå vid Uppsala universitet bekräftas om grupper med en genomsnittligt längre och en genomsnittligt kortare utbildning jämförs. Mest påtagligt gäller det vid en jämförelse mellan civilingenjörer och högskoleingenjörer. Civilingenjörerna uttrycker en betydligt högre grad av måluppfyllelse för högskolelagens övergripande mål än vad högskole-ingenjörerna gör.

Förutom de ovan nämnda generella iakttagelserna i relation till Bolognaprocessen, finns det i rapporten fakultetsspecifika resultat som bör kunna ge anledning till reflexioner inför den på-gående Bolognaprocessen.

39 Med undantag av högskoleingenjörerna.

Bilaga 1

45

Bilaga 1: Svarande per ämne och fakultet med fördelning på kön I tabellerna nedan anges för varje ämne/program det år då Högskoleverket bedömde detta samt svarsfrekvensen för respektive ämne/program. De före detta studenterna besvarade respektive enkät om studierna vid Uppsala universitet året före det år som Högskoleverket gjorde sin bedömning. De olika ämnena inom respektive fakultet är sorterade i ”storleksordning”. Längst till höger i tabellerna anges proportionen studenter från ett visst ämne/program inom respektive fakultet. Det bör poängteras att de svarsfrekvenser som anges gäller för den totala svarsgruppen i ett visst ämne/program. I ett begränsat antal ämnen (framför allt inom språkvetenskaplig fakultet) med ett litet antal utexaminerade studenter skickades enkäter till alla dem som hade minst 40 poäng i ämnet (och inte minst 60 poäng).40 I föreliggande rapport ingår däremot endast de som har en examen med minst 60 poäng i ett visst ämne som huvudämne.

Teologisk fakultet (2001): svarsfrekvens 75% Juridisk fakultet (2005): svarsfrekvens 75% Historisk-filosofisk fakultet

Ämne, granskningsår och svarsfrekvens

Man %

Kvinna %

Totalt %

Man antal

Kvinna antal

Totalt antal

Proc. avfak.total

Biblioteks- och informa-tionsvetenskap (2004) 90% 19 81 100 17 74 91 18Historia (2002) 62% 71 29 100 44 18 62 12Arkeologi (2002) 83% 40 60 100 23 34 57 11Etnologi (2003) 77% 24 76 100 10 32 43 8Litteraturvetenskap (2005) 79% 34 66 100 14 27 41 8Museologi (2004) 75% 16 84 100 6 31 37 7Konstvetenskap (2006) 74% 23 77 100 8 27 35 7Kulturantropologi (2003) 81% 14 86 100 4 25 29 6

Idé- och lärdomshistoria (2004) 73% 52 48 100 15 14 30 6Filosofi (2004) 75% 92 8 100 22 2 24 5Egyptologi (2002) 54% 35 65 100 7 13 20 4Arkivvetenskap (2004) 90% 29 71 100 5 12 17 3Musikvetenskap (2006) 72% 54 46 100 7 6 13 3Antikens kultur och samhällsliv (2002) 67% 60 40 100 6 4 10 2Totalt 75% 37 63 188 319 509 100

40 Det som varit möjlighet att redovisa när det gäller svarsfrekvenser är andelen svar inom olika ämnen för alla utskickade enkäter.

Bilaga 1

46

Språkvetenskaplig fakultet Ämne, granskningsår och svarsfrekvens

Man %

Kvinna %

Totalt %

Man antal

Kvinna antal

Totalt antal

Proc. avfak.total

Engelska (2004) 78% 20 80 100 28 109 138 28Arabiska (2003) 75% 35 65 100 23 43 67 13Tyska (2004) 65% 13 87 100 7 46 53 11Franska (2004) 62% 9 91 100 4 40 44 9Ryska (2002) 60% 50 50 100 16 16 32 6Nordiska språk/svenska (2001) 85% 28 72 100 8 21 29

6

Iranska språk (2003) 60% 32 68 100 6 13 20 4Spanska (2004) 56% 28 72 100 5 13 18 4Keltiska språk (2002) 72% 33 67 100 6 12 18 4Turkiska (2003) 62% 33 67 100 5 10 15 3Estniska (2005) 83% 50 50 100 6 6 12 2Polska (2002) 54% 60 40 100 6 4 10 2Tjeckiska (2002) 60% 50 50 100 5 5 10 2Lingvistik (2001)41 69% 22 78 100 2 7 9 2Samiska (2005) 73% 14 86 100 1 6 7 1

Kroatiska/serbiska/bosniska (2002) 69% 25 75 100 1 3 4 1Ungerska (2005) 75% 50 50 100 2 2 4 1Klassiska språk (2001)42 67% 75 25 100 3 1 4 1Finska (2005) 68% 33 67 100 1 2 3 <1Totalt 69% 27 73 135 359 497 100

41 Åtta personer med lingvistik som huvudämne och en person med datorlingvistik som huvudämne. 42 Tre personer med latin som huvudämne och en person med grekiska som huvudämne.

Bilaga 1

47

Samhällsvetenskaplig fakultet Ämne, granskningsår och svarsfrekvens

Man %

Kvinna %

Totalt %

Man antal

Kvinna antal

Totalt antal

Proc. av fak.total

Psykologi (2003) 66% 23 77 100 38 124 162 15

Hushållsvetenskap (2004) 82% 5 95 100 7 136 143 13Pedagogik (2004) 85% 20 80 100 28 112 141 13Statskunskap (2005) 72% 41 59 100 53 77 130 12Sociologi (2003) 79% 28 72 100 31 80 111 10Företagsekonomi (2001) 74% 56 44 100 38 30 68 6Statistik (2005) 71% 74 26 100 35 12 47 4Nationalekonomi (2001) 69% 60 40 100 28 19 47

4

Data- och system-vetenskap (2003) 76% 64 36 100 29 16 45 4Samhälls-/kultur-geografi (2005) 84% 53 47 100 20 18 39 3Handelsrätt (2006) 63% 57 43 100 21 16 37 3

Ekonomisk historia (2002) 72% 58 42 100 19 14 33 3Freds- och konflikt-kunskap (2005) 74% 52 48 100 15 14 29 3Socialpsykologi (2003) 82% 15 85 100 4 23 27 2Öst- och central-europakunskap (2002) 63% 59 41 100 13 9 22 2U-landskunskap (2005) 63% 29 71 100 6 15 21 2Totalt 76% 35 65 387 716 1102 100

Bilaga 1

48

Teknisk-naturvetenskaplig fakultet Ämne, granskningsår och svarsfrekvens

Man %

Kvinna %

Totalt %

Man antal

Kvinna antal

Totalt antal

Proc. av fak.total

Biologi (2005) 72% 34 66 100 46 88 134 27Kemi (2002) 67% 32 68 100 40 86 126 25Geovetenskap (2003) 80% 42 58 100 37 52 89 18Fysik (2004) 64% 60 40 100 37 25 62 13Matematik (2001) 65% 57 43 100 17 13 30 6Geografi (2003) 87% 46 54 100 13 15 28 6Meteorologi (2003) 77% 42 58 100 8 11 19 4Geofysik (2003) 89% 63 38 100 5 3 8 2Totalt 71% 41 59 203 293 496 100

Civilingenjörsutbildning Ämne, granskningsår och svarsfrekvens

Man %

Kvinna %

Totalt %

Man antal

Kvinna antal

Totalt antal

Proc. av progr.total

Teknisk fysik (2005) 72% 82 18 100 100 22 123 39Molekylär bioteknik (2005) 79% 39 61 100 25 39 64 21

Miljö- och vattenteknik (2005) 86% 40 60 100 24 36 60 19Materialvetenskap, teknisk fysik (2005) 85% 83 17 100 20 4 24 8Informationsteknologi (2005) 63% 80 20 100 16 4 20 6Kemiteknik (2005) 87% 55 45 100 11 9 20 6Totalt 76% 63 37 196 114 311 100

Bilaga 1

49

Högskoleingenjörsutbildning Ämne,granskningsår och svarsfrekvens

Man %

Kvinna %

Totalt %

Man antal

Kvinna antal

Totalt antal

Proc. av progr.total

Maskinteknik (2002) 76% 92 8 100 60 5 65 31Kemi och bioteknik (2002) 70% 27 73 100 16 44 60 28

Elektroteknik (2002) 67% 80 20 100 40 10 50 24Byggnads/byggteknik (2002) 77% 53 47 100 19 17 36 17Totalt 72% 64 36 135 76 211 100

Vård/medicinsk fakultet

Ämne, granskningsår och svarsfrekvens

Man %

Kvinna %

Totalt %

Man antal

Kvinna antal

Totalt antal

Proc. av fak.total

Sjuksköterskeprogrammet (2006) 74% 13 87 100 30 194 225 55Sjukgymnast-programmet (2006) 81% 13 87 100 12 79 91 22Biomedicinska analytiker-programmet (2006) 81% 6 94 100 3 45 48

12

Biomedicinar- programmet (2006) 79% 41 59 100 14 32 46 11Totalt 77% 14 86 100 59 350 410 100

Farmaceutisk fakultet Ämne, granskningsår och svarsfrekvens

Man %

Kvinna %

Totalt %

Man antal

Kvinna antal

Totalt antal

Proc. av fak.total

Apotekare (2006) 73% 32 68 100 26 55 82 55

Farmacie magister (2006) 75% 9 91 100 4 39 43 22

Farmacie kandidat (2006) 66% 0 100 100 0 31 31 12Receptarie (2006) 70% 3 97 100 1 29 30 11Totalt 72% 17 83 31 154 186 100

Bilaga 2

51

Bilaga 2: Procentuella svarsfördelningar för fakultets- /utbildningsgrupper 1. Kön (procent)

Man Kvinna Totalt (%) Totalt antal Teologisk 39 61 100 95Juridisk 37 63 100 326Historisk-filosofisk 37 63 100 507Språkvetenskaplig 27 73 100 494Samhällsvetenskaplig 35 65 100 1102Teknisk-naturvetenskaplig 41 59 100 496Civilingenjörsutbildning 63 37 100 310Högskoleingenjörsutbildning 64 36 100 212Farmaceutisk 17 83 100 185Vård/medicinsk 14 86 100 409Totalt 36 64 100 4136

2. Ålder (procent)

25 år eller yngre

26-30 år 31-35 år

36 år eller äldre Totalt

Totalt antal

Teologisk 1 33 23 43 100 95Juridisk 1 76 17 6 100 326Historisk-filosofisk 3 41 32 24 100 509Språkvetenskaplig 5 43 28 24 100 496Samhällsvetenskaplig 2 46 30 23 100 1102Teknisk-naturvetenskaplig 2 59 33 6 100 496Civilingenjörsutbildning 1 85 10 4 100 311Högskoleingenjörsutbildning 21 60 12 8 100 212Farmaceutisk 9 66 14 11 100 185Vård/medicinsk 12 54 17 17 100 408Totalt 5 54 25 17 100 4140

7. Skulle du kunna tänka dig att söka till forskarutbildningen i något av de ämnen som

ingår i din examen? (procent)43

Ja, jag är redan doktorand

Ja, jag har redan disputerat

Ja, jag har varit doktorandmen avbrutit

Ja, jag har sökt forskarutb. men fick ingen plats

Ja, jag skulle kunna tänka mig att söka forskarutb.


Nej, absolut inte Totalt

Totalt antal

Teologisk 11 0 1 0 56 28 4 100 90Juridisk 3 0 0 1 36 44 16 100 326Historisk-filosofisk 12 3 1 8 34 33 9 100 496Språkvetenskaplig 9 3 1 4 32 38 14 100 492Samhällsvet. 9 2 1 5 32 40 11 100 1095Teknisk-naturvet. 34 6 5 3 19 29 4 100 492Civilingenjör 33 0 0 4 23 34 6 100 310Högskoleingenjör 4 0 0 1 34 51 10 100 211Farmaceutisk 14 0 0 2 30 51 4 100 179Vård/medicinsk 9 1 0 1 34 49 6 100 318Totalt 14 2 1 4 31 39 9 100 4009

43 Svarsalternativen ”Ja, jag har redan disputerat” fanns inte med i civilingenjörernas och högskoleingenjörernas

enkäter.

Bilaga 2

52

8. b) Hur stor del av den tid som du förvärvsarbetat har varit inom det område du är utbildad för? (procent)

Inte alls

Mindre än halva tiden

Mer än halva tiden

Hela tiden Totalt Totalt antal


10. Hur lång tid efter din examen fick du ditt första arbete? (eller påbörjade forskarutbildning) (procent)

Fick arbete redan innan jag avslutade min utbildn.

Mindre än en månad

En till sex månader

Sju till tolv månader

Mer än tolv månader

Jag har ännu inte fått arbete Totalt

Totalt antal

Teologisk 57 15 5 10 9 3 100 91Juridisk 37 21 35 7 0 0 100 305Historisk-filosofisk 37 15 27 7 9 5 100 485Språkvetenskaplig 37 14 29 4 10 7 100 445Samhällsvetenskaplig 46 15 25 7 5 2 100 1088Teknisk-naturvet. 42 17 29 7 3 2 100 489Civilingenjörsutb. 43 24 22 6 3 2 100 309Högskoleingenjörsutb. 43 19 28 4 5 2 100 209Farmaceutisk 61 23 13 1 0 0 100 184Vård/medicinsk 67 17 12 3 1 0 100 405Totals 45 17 24 6 5 3 100 4010

11. Har du nu – så här något/några år efter din examen – ändrat uppfattning om värdet av din utbildning vid Uppsala universitet jämfört med när du precis hade slutfört dina studier? (procent)

Ja, jag är mycket mer negativ nu

Ja, jag är något mer negativ nu

Nej, jag har inte ändrat uppfattn.

Ja, jag är något mer positiv nu

Ja, jag är mycket mer positiv nu Totalt

Totalt antal

Teologisk 2 13 68 12 5 100 95Juridisk 2 11 65 19 4 100 321Historisk-filosofisk 5 16 61 14 4 100 506Språkvetenskaplig 4 17 64 11 5 100 490Samhällsvetenskaplig 4 17 59 15 5 100 1090Teknisk-naturvetenskaplig 2 15 62 15 5 100 492Civilingenjörsutbildning 5 17 59 17 3 100 309Högskoleingenjörsutbildning 1 8 64 24 2 100 212Farmaceutisk 5 16 59 14 6 100 185Vård/medicinsk 3 23 55 17 3 100 399Totalt 3 16 61 15 4 100 4099

Bilaga 2

53

12. a) Så här i efterhand, skulle du ha valt det ämne eller program som du har läst? (procent)

Ja Nej Totalt% Totalt antal Teologisk 86 14 100 94 Juridisk 86 14 100 322 Historisk-filosofisk 79 21 100 493 Språkvetenskaplig 76 24 100 485 Samhällsvetenskaplig 81 19 100 1078 Teknisk-naturvetenskaplig 75 25 100 481 Civilingenjörsutbildning 77 23 100 293 Högskoleingenjörsutbildning 76 24 100 209 Farmaceutisk 73 27 100 175 Vård/medicinsk 83 17 100 307 Totalt 79 21 100 3937 12. b) Så här i efterhand, skulle du ha valt Uppsala som förstahandsalternativ? (procent)

Ja Nej Totalt% Totalt antal

Teologisk 92 8 100 90Juridisk 93 7 100 312Historisk-filosofisk 88 13 100 488Språkvetenskaplig 93 7 100 472Samhällsvetenskaplig 88 12 100 1049Teknisk-naturvetenskaplig 91 9 100 470Civilingenjörsutbildning 89 11 100 297Högskoleingenjörsutbildning 90 10 100 201Farmaceutisk 91 9 100 171Vård/medicinsk 83 17 100 300Totalt 89 11 100 3850 15. a) I vilken utsträckning beaktade lärarna generellt sett de synpunkter som ni

studenter hade under din studietid i Uppsala vad gäller innehåll? (procent)

I hög grad I ganska hög grad

Till viss del Inte alls Vet ej Totalt

Totalt antal


Bilaga 2

54

15. b) I vilken utsträckning beaktade lärarna generellt sett de synpunkter som ni studenter hade under din studietid i Uppsala vad gäller arbetsformer? (procent)



Totalt antal


17. Hur bedömer du den färdighetsträning som din utbildning vid Uppsala universitet gav

när det gäller att:

a) göra muntliga presentationer (procent)

Förekom

ej Mycket

missnöjdGanska missnöjd

Ganska nöjd

Mycket nöjd Totalt

Totalt antal


b) göra skriftliga presentationer (procent)

Förekom

ej Mycket


Ganska nöjd

Mycket nöjd Totalt

Totalt antal


Bilaga 2

55

c) göra presentationer på engelska (procent)

Förekom

ej Mycket


Ganska nöjd

Mycket nöjd Totalt

Totalt antal


d) förklara för icke-specialister (procent)

Förekom

ej Mycket


Ganska nöjd

Mycket nöjd Totalt

Totalt antal


e) självständigt lösa problem (procent)

Förekom

ej Mycket


Ganska nöjd

Mycket nöjd Totalt

Totalt antal


Bilaga 2

56

f) självständigt göra utredningar (procent)

Förekom

ej Mycket


Ganska nöjd

Mycket nöjd Totalt

Totalt antal


g) argumentera och övertyga (procent)

Förekom

ej Mycket


Ganska nöjd

Mycket nöjd Totalt

Totalt antal


h) arbeta i grupp (procent)

Förekom

ej Mycket


Ganska nöjd

Mycket nöjd Totalt

Totalt antal


Bilaga 2

57

18. I vilken grad har dina studier vid Uppsala universitet bidragit till målen i högskolelagen enligt nedan?

a) Utbildningen har för min del bidragit till min förmåga till självständigt arbete (procent)

Instämmer i mycket hög grad

(5) (4) (3) (2) Instämmer inte alls (1) Totalt

Totalt antal

Teologisk 46 42 8 3 1 100 92Juridisk 63 30 6 1 0 100 325Historisk-filosofisk 48 33 15 2 2 100 502Språkvetenskaplig 38 33 18 5 6 100 490Samhällsvetenskaplig 42 41 12 4 1 100 1094Teknisk-naturvetenskaplig 28 48 15 7 1 100 493Civilingenjörsutbildning 39 42 13 5 1 100 308Högskoleingenjörsutbildning 19 55 21 3 1 100 211Farmaceutisk 28 46 22 4 1 100 186Vård/medicinsk 18 40 31 10 0 100 318Totalt 38 40 16 4 2 100 4019 b) Utbildningen har för min del bidragit till min förmåga till kritisk bedömning (procent)



Totalt antal

Teologisk 49 33 14 3 1 100 92Juridisk 55 36 7 2 0 100 324Historisk-filosofisk 51 31 13 4 1 100 501Språkvetenskaplig 30 32 21 9 8 100 489Samhällsvetenskaplig 48 34 12 4 1 100 1092Teknisk-naturvetenskaplig 28 38 22 9 3 100 494Civilingenjörsutbildning 28 39 22 8 2 100 309Högskoleingenjörsutbildning 10 37 34 15 4 100 211Farmaceutisk 28 42 22 7 1 100 184Vård/medicinsk 17 41 32 10 1 100 317Totalt 38 36 18 6 2 100 4013 c) Utbildningen har för min del bidragit till min förmåga att följa kunskapsutvecklingen inom

det område som utbildningen avser (procent)



Totalt antal


Bilaga 2

58

d) diskutera och kommunicera (procent)



Totalt antal


e) självständig lösa problem (procent)



Totalt antal

Teologisk 35 46 17 2 0 100 92Juridisk 64 31 3 1 0 100 322Historisk-filosofisk 35 38 21 4 2 100 502Språkvetenskaplig 27 38 20 8 7 100 488Samhällsvetenskaplig 30 45 19 5 1 100 1090Teknisk-naturvetenskaplig 23 47 23 6 1 100 493Civilingenjörsutbildning 34 46 15 5 0 100 305Högskoleingenjörsutbildning 15 53 26 5 1 100 211Farmaceutisk 23 50 22 5 0 100 185Vård/medicinsk 15 45 32 7 1 100 316Totalt 30 43 20 5 2 100 4004 19. Undervisnings- och arbetsformer

a) självständigt arbete (procent)

Har ej erfarenhet

Mindre av

Lagom mycket Mer av

Totalt %

Totalt antal

Teologisk 1 2 81 16 100 93 Juridisk 0 2 81 17 100 319 Historisk-filosofisk 0 4 74 22 100 502 Språkvetenskaplig 1 6 77 16 100 490 Samhällsvetenskaplig 0 3 78 18 100 1080 Teknisk-naturvetenskaplig 0 3 64 34 100 492 Civilingenjörsutbildning 0 4 63 33 100 308 Högskoleingenjörsutbildning 0 1 74 24 100 209 Farmaceutisk 0 2 69 29 100 185 Vård/medicinsk 1 5 43 51 100 276 Totalt 0 4 72 24 100 3954

Bilaga 2

59

b) lärarledd undervisning ex. föreläsningar (procent)

Har ej erfarenhet

Mindre av

Lagom mycket Mer av

Totalt %

Totalt antal


c) seminarier för att diskutera och ventilera olika problemställningar (procent)

Har ej erfarenhet

Mindre av

Lagom mycket Mer av

Totalt %

Totalt antal


d) grupparbeten (procent)

Har ej erfarenhet

Mindre av

Lagom mycket Mer av

Totalt %

Totalt antal


Bilaga 2

60

e) problembaserat lärande (PBL) (procent)

Har ej erfarenhet

Mindre av

Lagom mycket Mer av

Totalt %

Totalt antal


f) laborationer (procent)

Har ej erfarenhet

Mindre av

Lagom mycket Mer av

Totalt %

Totalt antal

Teologisk 88 3 4 4 100 92 Juridisk 72 4 11 13 100 317 Historisk-filosofisk 72 1 14 13 100 495 Språkvetenskaplig 68 3 16 14 100 484 Samhällsvetenskaplig 41 7 35 17 100 1079 Teknisk-naturvetenskaplig 2 7 76 15 100 496 Civilingenjörsutbildning 0 12 76 13 100 310 Högskoleingenjörsutbildning 0 11 69 21 100 209 Farmaceutisk 2 10 72 17 100 186 Medicinsk 0 26 59 15 100 316 Totalt 36 8 41 15 100 3984

g) gruppövningar (procent)

Har ej erfarenhet

Mindre av

Lagom mycket Mer av

Totalt %

Totalt antal


Bilaga 2

61

h) skriftliga individuella PM och rapporter (procent)

Har ej erfarenhet

Mindre av

Lagom mycket Mer av

Totalt %

Totalt antal


i) studiebesök, exkursioner och dylikt (procent)

Har ej erfarenhet

Mindre av

Lagom mycket Mer av

Totalt %

Totalt antal


j) muntliga presentationer (procent)

Har ej erfarenhet

Mindre av

Lagom mycket Mer av

Totalt %

Totalt antal


Bilaga 2

62

20. Inom vilken arbetsmarknadssektor arbetar du för närvarande? (procent)

Stat- lig

Kommu- nal

Lands- ting

Privat/ enskild

Eget företag Annan Kyrkor Totalt

Totaltantal

Teologisk 9 15 1 9 1 3 61 100 87Juridisk 53 2 1 42 2 1 0 100 312Historisk-filosofisk 42 24 6 20 4 5 0 100 428Språkvetenskaplig 29 30 1 31 4 5 0 100 401Samhällsveten- skaplig 34 11 12 36 3 4 0 100 1006Teknisk-natur vetenskaplig 54 7 2 35 1 1 0 100 453Civilingenjörs- utbildning 40 2 0 54 1 2 0 100 291Högskoleingenjörs- utbildning 9 1 1 85 2 1 0 100 201Farmaceutisk 79 0 1 20 0 0 0 100 180Vård/medicinsk 9 5 69 14 0 2 0 100 385Totalt 37 11 11 34 2 3 1 100 3744 23. Om du just nu förvärvsarbetar eller är doktorand, var i landet ligger din arbetsplats /

studieort? (procent)

Upp- sala

Stock- holm

Mellan- sverige

Utom- lands

Syd sverige

Väst- sverige

Småland, Gotland,

Öland Norr-land

Totaltantal

Teologisk 0 41 33 0 0 10 5 11 82Juridisk 14 54 12 3 2 6 2 7 313Historisk-filosofisk 22 39 23 3 2 3 1 6 423Språk-vetenskaplig 23 44 12 5 3 4 2 8 364Samhälls-vetenskaplig 20 52 12 2 3 2 2 8 979Teknisk-natur-vetenskaplig 29 28 26 1 3 5 1 7 441Civilingenjörs-utbildning44 Högskoleing. 0 45 47 0 1 2 1 4 196Farmaceutisk 28 34 8 1 8 10 4 7 181Vård/medicinsk 61 17 9 1 2 6 2 2 298Totalt 26 40 17 2 3 4 2 6 3277

44 De 117 utexaminerade civilingenjörerna som har besvarat denna fråga hade andra svarsalternativ i frågan om

deras arbets-/studieort, nämligen Uppsala (41%), Stockholmsregionen (32%), Göteborgsregionen (6%), Malmöregionen (1%), annan ort i Sverige (19%) och annan ort utomlands (2%).

Bilaga 2

63

25. I hur hög grad instämmer du i nedanstående påståenden?

a) Jag är nöjd med mitt nuvarande arbete (procent)

Instämmerinte alls (1) (2) (3) (4)

Instämmer helt (5) Totalt

Totalt antal


b) Utbildningens innehåll har varit relevant i relation till mina arbetsuppgifter (procent)



Totalt antal


c) Jag har stor användning av min utbildning i mitt nuvarande arbete (procent)45



Totalt antal

Teologisk 5 11 20 13 52 100 85Juridisk 3 5 10 29 53 100 307Historisk-filosofisk 14 11 20 17 38 100 424Språkvetenskaplig 18 15 12 15 40 100 393Samhällsvetenskaplig 9 11 17 27 36 100 1002Teknisk-naturvetenskaplig 6 12 14 23 45 100 452Civilingenjörsutbildning 4 11 22 28 35 100 293Högskoleingenjörsutbildning 4 15 24 23 35 100 200Farmaceutisk . . . . . . 0Vård/medicinsk 0 11 11 20 57 100 44Totalt 9 11 17 23 40 100 3200

45 I enkäten till de utexaminerade studenterna från farmaceutisk fakultet och en stor del av gruppen ”vård/medicinsk” ingick inte denna fråga.

Bilaga 2

64

26. Hur väl stämmer dina arbetsuppgifter med din utbildningsnivå?

Jag anser att arbetsuppgifterna i mitt nuvarande arbete är… (procent)

Alltför kvalifice rade

Något för kvali ficerade

Motsvarar min utbild-ningsnivå

Något för okvali ficerade

Alltför okvali-ficerade

Totalt %

Totalt antal

Teologisk 0 10 58 32 0 100 84Juridisk 0 8 68 21 3 100 312Historisk-filosofisk 1 7 59 23 10 100 422Språkvetenskaplig 1 6 52 28 12 100 391Samhällsvetenskaplig 1 8 64 21 6 100 1006Teknisk-naturvet. 1 10 72 15 2 100 451Civilingenjörsutbildn. 1 8 65 21 4 100 290Högskoleingenjör 2 18 59 19 3 100 200Farmaceutisk 0 7 63 25 6 100 182Vård/medicinsk 3 18 46 24 9 100 299Totalt 1 9 62 22 6 100 3637 28. I vilken utsträckning har du efter dina studier haft arbetsuppgifter som ställt krav på att:


I hög grad

I viss mån

Inte alls

Totalt procent

Totalt antal

Teologisk 84 14 2 100 93 Juridisk 61 33 7 100 321 Historisk-filosofisk 58 30 12 100 502 Språkvetenskaplig 58 27 15 100 484 Samhällsvetenskaplig 59 33 8 100 1092 Teknisk-naturvetenskaplig 66 28 6 100 494 Civilingenjörsutbildning 54 40 6 100 305 Högskoleingenjörsutbildning 40 49 11 100 209 Farmaceutisk 49 36 15 100 185 Vård/medicinsk 22 50 29 100 315 Totalt 56 34 11 100 4000


I hög grad

I viss mån

Inte alls

Totalt procent

Totalt antal


Bilaga 2

65


I hög grad

I viss mån

Inte alls

Totalt procent

Totalt antal



I hög grad

I viss mån

Inte alls

Totalt procent

Totalt antal



I hög grad

I viss mån

Inte alls

Totalt procent

Totalt antal


Bilaga 2

66

f) argumentera och övertyga (procent)

I hög grad

I viss mån

Inte alls

Totalt procent

Totalt antal


g) arbeta i projektgrupp (procent)

I hög grad

I viss mån

Inte alls

Totalt procent

Totalt antal


Bilaga 3

67

Bilaga 3: Procentuella svarsfördelningar för män och kvinnor 2. Andel forskare och icke forskare (procent)

Forskare

Icke forskare Totalt

Totalt antal

Män 23 77 100 1465Kvinnor 13 87 100 2536Totalt 16 84 100 4001

2. Ålder (procent)

25 år eller yngre

26-30 år 31-35 år


Totalt antal

Män 3 53 29 15 100 1493Kvinnor 5 54 22 18 100 2639Totalt 5 54 25 17 100 4132

7. Skulle du kunna tänka dig att söka till forskarutbildningen i något av de ämnen som ingår i din examen? (procent)



Ja, jag har varit doktorandmen avbrutit

Ja, jag har sökt forskarutb. men fick ingen plats

Ja, jag skulle kunna tänka mig att söka forskarutb.


Nej, absolut inte Totalt

Totalt antal

Män 18 4 1 5 28 34 9 100 1465Kvinnor 11 2 1 3 32 41 9 100 2536Totalt 14 3 1 4 31 39 9 100 4001


Inte alls


Mer än halva tiden


Män 13 10 12 65 100 1420Kvinnor 11 8 13 69 100 2534Totalt 11 9 13 67 100 3954


Fick arbete redan innan jag avslutade min utbild.






Totalt antal

Män 45 17 23 7 6 3 100 1453Kvinnor 46 17 25 5 4 2 100 2550Totalt 45 17 25 6 5 3 100 4003

Bilaga 3

68







Totalt antal

Män 3 14 62 16 4 100 1486Kvinnor 4 17 60 15 4 100 2605Totalt 3 16 61 15 4 100 4091

12. a) Så här i efterhand, skulle du ha valt det ämne eller program som du har läst? (procent)

Ja Nej Totalt%Totalt antal

Män 80 20 100 1447Kvinnor 79 21 100 2482Totalt 79 21 100 3929 12. b) Så här i efterhand, skulle du ha valt Uppsala som förstahandsalternativ? (procent)


Män 90 10 100 1416Kvinnor 89 11 100 2426Totalt 89 11 100 3842 15. a) I vilken utsträckning beaktade lärarna generellt sett de synpunkter som ni




Totalt antal

Män 6 22 41 13 18 100 1469Kvinnor 4 18 43 16 19 100 2527Totalt 5 19 42 15 19 100 3996 15. b) I vilken utsträckning beaktade lärarna generellt sett de synpunkter som ni

studenter hade under din studietid i Uppsala vad gäller arbetsformer? (procent)



Totalt antal


17. Hur bedömer du den färdighetsträning som din utbildning vid Uppsala universitet gav när det gäller att:


Förekom

ej Mycket

missnöjd Ganska missnöjd

Ganska nöjd

Mycket nöjd Totalt

Totalt antal

Män 8 7 25 47 12 100 1474 Kvinnor 8 8 22 49 13 100 2529 Totalt 8 8 23 48 13 100 4003

Bilaga 3

69


Förekom

ej Mycket


Ganska nöjd

Mycket nöjd Totalt

Totalt antal



Förekom

ej Mycket


Ganska nöjd

Mycket nöjd Totalt

Totalt antal



Förekom

ej Mycket


Ganska nöjd

Mycket nöjd Totalt

Totalt antal



Förekom

ej Mycket


Ganska nöjd

Mycket nöjd Totalt

Totalt antal



Förekom

ej Mycket


Ganska nöjd

Mycket nöjd Totalt

Totalt antal



Förekom

ej Mycket


Ganska nöjd

Mycket nöjd Totalt

Totalt antal



Förekom

ej Mycket


Ganska nöjd

Mycket nöjd Totalt

Totalt antal


Bilaga 3

70





Totalt antal

Män 40 41 14 3 2 100 1473Kvinnor 38 39 16 5 2 100 2538Totalt 38 40 16 4 2 100 4011 b) Utbildningen har för min del bidragit till min förmåga till kritisk bedömning (procent)



Totalt antal

Män 41 35 16 6 2 100 1470Kvinnor 36 36 19 7 2 100 2535Totalt 38 36 18 6 2 100 4005 c) Utbildningen har för min del bidragit till min förmåga att följa kunskapsutvecklingen inom det

område som utbildningen avser (procent)



Totalt antal

Män 29 40 22 7 2 100 1471Kvinnor 25 40 24 8 3 100 2536Totalt 27 40 23 7 3 100 4007 d) diskutera och kommunicera (procent)



Totalt antal

Män 33 43 18 4 1 100 1472Kvinnor 29 42 22 6 1 100 2535Totalt 30 43 20 5 1 100 4007 e) självständig lösa problem (procent)



Totalt antal


Bilaga 3

71

19. Undervisnings- och arbetsformer


Har ej erfarenhet

Mindre av

Lagom mycket Mer av

Totalt %

Totalt antal

Män 0 3 72 24 100 1465 Kvinnor 0 4 71 25 100 2481 Totalt 0 3 72 24 100 3946 b) lärarledd undervisning ex. föreläsningar (procent)

Har ej erfarenhet

Mindre av

Lagom mycket Mer av

Totalt %

Totalt antal

Män 0 14 69 16 100 1474 Kvinnor 0 11 69 19 100 2522 Totalt 0 12 69 18 100 3996 c) seminarier för att diskutera och ventilera olika problemställningar (procent)

Har ej erfarenhet

Mindre av

Lagom mycket Mer av

Totalt %

Totalt antal

Män 3 5 41 51 100 1472 Kvinnor 1 3 43 52 100 2524 Totalt 2 4 42 52 100 3996


Har ej erfarenhet

Mindre av

Lagom mycket Mer av

Totalt %

Totalt antal

Män 3 20 62 15 100 1466 Kvinnor 3 20 62 16 100 2519 Totalt 3 20 62 15 100 3985 e) problembaserat lärande (PBL) (procent)

Har ej erfarenhet

Mindre av

Lagom mycket Mer av

Totalt %

Totalt antal

Män 22 10 32 36 100 1469 Kvinnor 21 9 32 38 100 2517 Totalt 21 9 32 37 100 3986 f) laborationer (procent)

Har ej erfarenhet

Mindre av

Lagom mycket Mer av

Totalt %

Totalt antal


Bilaga 3

72

g) gruppövningar (procent)

Har ej erfarenhet

Mindre av

Lagom mycket Mer av

Totalt %

Totalt antal

Män 11 17 54 17 100 1461 Kvinnor 15 11 49 24 100 2509 Totalt 14 14 51 22 100 3970 h) skriftliga individuella PM och rapporter (procent)

Har ej erfarenhet

Mindre av

Lagom mycket Mer av

Totalt %

Totalt antal

Män 2 7 63 28 100 1467 Kvinnor 2 7 67 25 100 2520 Totalt 2 7 66 26 100 3987 i) studiebesök, exkursioner och dylikt (procent)

Har ej erfarenhet

Mindre av

Lagom mycket Mer av

Totalt %

Totalt antal

Män 17 3 24 56 100 1469 Kvinnor 14 3 24 59 100 2523 Totalt 15 3 24 58 100 3992 j) muntliga presentationer (procent)

Har ej erfarenhet

Mindre av

Lagom mycket Mer av

Totalt %

Totalt antal



Stat- lig

Kommu- nal

Lands- ting

Privat/ enskild


Totaltantal


23. Om du just nu förvärvsarbetar eller är doktorand, var i landet ligger din arbetsplats / studieort? (procent)

Upp- sala

Stock- holm

Mellan- sverige

Utom- lands

Syd sverige

Väst- sverige

Småland, Gotland,

Öland Norr-land

Totaltantal


Bilaga 3

73



Instämmer inte alls (1) (2) (3) (4)


Totalt antal





Totalt antal


c) Jag har stor användning av min utbildning i mitt nuvarande arbete (procent)



Totalt antal

Män 8 11 17 23 41 100 1272 Kvinnor 9 11 16 24 39 100 1922 Totalt 9 11 17 23 40 100 3194 26. Hur väl stämmer dina arbetsuppgifter med din utbildningsnivå?







Totalt %

Totalt antal


28. I vilken utsträckning har du efter dina studier haft arbetsuppgifter som ställt krav på att: a) göra muntliga presentationer (procent)

I hög grad

I viss mån

Inte alls

Totalt procent

Totalt antal

Män 58 33 9 100 1462Kvinnor 54 34 12 100 2529Totalt 56 34 11 100 3991


I hög grad

I viss mån

Inte alls

Totalt procent

Totalt antal


Bilaga 3

74


I hög grad

I viss mån

Inte alls

Totalt procent

Totalt antal



I hög grad

I viss mån

Inte alls

Totalt procent

Totalt antal



I hög grad

I viss mån

Inte alls

Totalt procent

Totalt antal



I hög grad

I viss mån

Inte alls

Totalt procent

Totalt antal



I hög grad

I viss mån

Inte alls

Totalt procent

Totalt antal


Bilaga 4

75

Bilaga 4: Procentuella svarsfördelningar för forskare respektive icke forskare Gruppen forskare består av dem som angivit alternativen ”Ja, jag är redan doktorand” eller ”Ja, jag har redan disputerat” i den fråga som efterfrågar de svarandes inställning till forskarutbildningen (fråga 7). Viktigt att notera är dessutom att fråga 7 över huvud taget inte fanns med i sjukgymnas-ternas enkät. Dessutom fanns svarsalternativet ”Ja, jag har redan disputerat” inte med i civilingen-jörernas och högskoleingenjörernas enkät. Som läsare måste man vidare vara medveten om att en skillnad mellan forskare och icke forskare snarare kan vara relaterad till att andelen forskare är betydligt högre inom vissa fakulteter och vetenskapsområden än vad som gäller för andra fakulteter/områden, t.ex. att nästan hälften av forskargruppen kommer från det teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet, se svarsfördelningen nedan där svarsfördelningen för de olika fakultets-/utbildninggrupperna redovisas.

Andelen forskare och icke forskare inom olika fakultets-/utbildningsgrupper

Antal

forskare

Antal icke

forskare

Andel

forskare

Andel icke

forskare Totalt

%

Totalt antal

Teologisk 10 80 11 89 100 90 Juridisk 11 315 3 97 100 326 Historisk-filosofisk 77 419 16 84 100 496 Språkvetenskaplig 58 434 12 88 100 492 Samhällsvetenskaplig 124 971 11 89 100 1095 Teknisk-naturvetenskaplig 212 280 43 57 100 492 Civilingenjörsutbildning 103 207 33 67 100 310 Högskoleingenjörsutbildning 9 202 4 96 100 211 Farmaceutisk 25 154 14 86 100 179 Vård/medicinsk 31 287 10 90 100 318 Totalt 660 3349 16 84 100 4009 Andelen manliga och kvinnliga forskare inom olika fakultets-/utbildningsgrupper

Antal manliga forskare

Antal

kvinnliga forskare

Andel av männen som är forskare

Andel av kvinnorna

som är forskare

Totalt antal

forskare

Total andel

forskare Teologisk 7 3 19 5 10 12 Juridisk 3 8 2 4 11 3 Historisk-filosofisk 48 29 26 9 77 15 Språkvetenskaplig 27 31 20 9 58 12 Samhällsvetenskaplig 59 65 15 9 124 11 Teknisk-naturvetenskaplig 96 116 47 40 212 43 Civilingenjörsutbildning 66 37 34 32 103 33 Högskoleingenjörsutbildning 4 5 3 7 9 4 Farmaceutisk 13 12 42 8 25 14 Vård/medicinsk 10 21 17 6 31 8 Totalt 333 327 22 12 660 16

Bilaga 4

76

Fördelningen av forskare respektive icke forskare på olika ”fakultetsgrupper”

Teol Jur Hist- fil

Språk- vet

Samhälls vet

Tek- nat

Civ. ing

Högsk.ing Farm

Vård/med

Totalt%

Totaltantal

Forskare 2 2 12 9 19 32 16 1 4 5 100 660Icke forskare 2 9 13 13 29 8 6 6 5 9 100 3349Totalt 2 8 12 12 27 12 8 5 4 8 100 4009 1. Kön (procent)

Män Kvinnor

Totalt

Totalt antal

Forskare 50 50 100 660Icke forskare 34 66 100 3341Totalt 37 63 100 4001 2. Ålder (procent)

25 år eller yngre

26-30 år 31-35 år


Totalt antal

Forskare 3 57 27 13 100 660Icke forskare 5 53 25 18 100 3346Totalt 4 54 25 17 100 4006


Inte alls


Mer än halva tiden


Forskare 5 2 12 82 100 625Icke forskare 13 10 13 64 100 3205Totalt 12 9 13 67 100 3830


Fick arbete redan innan jag avslutade min utbild.






Totalt antal

Forskare 48 19 21 5 5 2 100 635Icke forskare 44 16 26 6 5 3 100 3243Totalt 45 17 25 6 5 3 100 3878

Bilaga 4

77







Totalt antal

Forskare 2 15 62 14 5 100 658Icke forskare 4 16 61 16 4 100 3311Totalt 3 16 61 15 4 100 3969 12. a) Så här i efterhand, skulle du ha valt det ämne eller program som du har läst? (procent)


Forskare 83 17 100 633Icke forskare 79 21 100 3262Totalt 79 21 100 3895 12. b) Så här i efterhand, skulle du ha valt Uppsala som förstahandsalternativ? (procent)


Forskare 91 9 100 623Icke forskare 89 11 100 3191Totalt 89 11 100 3814 15. a) I vilken utsträckning beaktade lärarna generellt sett de synpunkter som ni




Totalt antal

Forskare 5 20 42 11 22 100 650Icke forskare 5 19 42 16 18 100 3312Totalt 5 19 42 15 19 100 3962 15. b) I vilken utsträckning beaktade lärarna generellt sett de synpunkter som ni

studenter hade under din studietid i Uppsala vad gäller arbetsformer? (procent)



Totalt antal

Forskare 4 20 42 11 22 100 644Icke forskare 4 18 41 18 19 100 3292Totalt 4 18 41 17 20 100 3936

Bilaga 4

78

17. Hur bedömer du den färdighetsträning som din utbildning vid Uppsala universitet gav när det gäller att:


Förekom

ej Mycket


Ganska nöjd

Mycket nöjd Totalt

Totalt antal

Forskare 8 9 26 47 10 100 645 Icke forskare 8 7 23 49 13 100 3324 Totalt 8 8 23 48 13 100 3969


Förekom

ej Mycket


Ganska nöjd

Mycket nöjd Totalt

Totalt antal



Förekom

ej Mycket


Ganska nöjd

Mycket nöjd Totalt

Totalt antal



Förekom

ej Mycket


Ganska nöjd

Mycket nöjd Totalt

Totalt antal

Forskare 39 8 22 27 4 100 645 Icke forskare 40 7 18 29 5 100 3300 Totalt 40 7 19 29 5 100 3945 e) självständigt lösa problem (procent)

Förekom

ej Mycket


Ganska nöjd

Mycket nöjd Totalt

Totalt antal



Förekom

ej Mycket


Ganska nöjd

Mycket nöjd Totalt

Totalt antal


Bilaga 4

79


Förekom

ej Mycket


Ganska nöjd

Mycket nöjd Totalt

Totalt antal



Förekom

ej Mycket


Ganska nöjd

Mycket nöjd Totalt

Totalt antal






Totalt antal


b) Utbildningen har för min del bidragit till min förmåga till kritisk bedömning (procent)



Totalt antal


c) Utbildningen har för min del bidragit till min förmåga att följa kunskapsutvecklingen inom det område som utbildningen avser (procent)



Totalt antal


Bilaga 4

80

d) diskutera och kommunicera (procent)



Totalt antal


e) självständig lösa problem (procent)



Totalt antal

Forskare 36 40 17 5 1 100 650Icke forskare 29 44 20 5 2 100 3311Totalt 30 43 20 5 2 100 3961 19. Undervisnings- och arbetsformer


Har ej erfarenhet

Mindre av

Lagom mycket Mer av

Totalt %

Totalt antal

Forskare 0 3 67 31 100 648 Icke forskare 0 4 73 23 100 3264 Totalt 0 4 72 24 100 3912

b) lärarledd undervisning ex. föreläsningar (procent)

Har ej erfarenhet

Mindre av

Lagom mycket Mer av

Totalt %

Totalt antal

Forskare 0 16 69 14 100 652 Icke forskare 0 12 69 19 100 3310 Totalt 0 12 69 18 100 3962 c) seminarier för att diskutera och ventilera olika problemställningar (procent)

Har ej erfarenhet

Mindre av

Lagom mycket Mer av

Totalt %

Totalt antal



Har ej erfarenhet

Mindre av

Lagom mycket Mer av

Totalt %

Totalt antal


Bilaga 4

81

e) problembaserat lärande (PBL) (procent)

Har ej erfarenhet

Mindre av

Lagom mycket Mer av

Totalt %

Totalt antal

Forskare 31 8 22 40 100 651 Icke forskare 20 10 34 36 100 3302 Totalt 22 9 32 37 100 3953 f) laborationer (procent)

Har ej erfarenhet

Mindre av

Lagom mycket Mer av

Totalt %

Totalt antal

Forskare 28 4 55 13 100 653 Icke forskare 38 9 38 15 100 3290 Totalt 36 8 41 15 100 3943 g) gruppövningar (procent)

Har ej erfarenhet

Mindre av

Lagom mycket Mer av

Totalt %

Totalt antal

Forskare 16 14 53 17 100 643 Icke forskare 13 13 51 23 100 3293 Totalt 14 14 51 22 100 3936 h) skriftliga individuella PM och rapporter (procent)

Har ej erfarenhet

Mindre av

Lagom mycket Mer av

Totalt %

Totalt antal

Forskare 2 3 59 35 100 649 Icke forskare 2 7 67 24 100 3305 Totalt 2 7 66 26 100 3954 i) studiebesök, exkursioner och dylikt (procent)

Har ej erfarenhet

Mindre av

Lagom mycket Mer av

Totalt %

Totalt antal

Forskare 19 3 30 48 100 653 Icke forskare 15 3 23 60 100 3306 Totalt 15 3 24 58 100 3959 j) muntliga presentationer (procent)

Har ej erfarenhet

Mindre av

Lagom mycket Mer av

Totalt %

Totalt antal



Stat- lig

Kommu- nal

Lands- ting

Privat/ enskild


Totaltantal

Forskare 84 0 2 9 1 3 1 100 632Icke forskare 27 13 12 40 2 3 2 100 2983Totalt 37 11 10 35 2 3 1 100 3615

Bilaga 4

82

23. Om du just nu förvärvsarbetar eller är doktorand, var i landet ligger din arbetsplats /

studieort? (procent)

Upp- sala

Stock- holm

Mellan- sverige

Utom- lands

Syd sverige

Väst- sverige

Småland, Gotland,

Öland Norr-land

Totaltantal

Forskare 49 18 22 1 2 4 0 4 588Icke forskare 22 44 16 2 3 4 2 7 2766Totalt 26 40 17 2 3 4 2 6 3354 25. I hur hög grad instämmer du i nedanstående påståenden?




Totalt antal





Totalt antal


c) Jag har stor användning av min utbildning i mitt nuvarande arbete (procent)



Totalt antal

Forskare 2 5 10 20 63 100 604 Icke forskare 10 13 18 24 35 100 2566 Totalt 9 11 17 23 40 100 3170 26. Hur väl stämmer dina arbetsuppgifter med din utbildningsnivå?







Totalt %

Totalt antal


Bilaga 4

83

28. I vilken utsträckning har du efter dina studier haft arbetsuppgifter som ställt krav på att: a) göra muntliga presentationer (procent)

I hög grad

I viss mån

Inte alls

Totalt procent

Totalt antal

Forskare 79 19 2 100 653Icke forskare 51 36 13 100 3304Totalt 56 34 11 100 3957


I hög grad

I viss mån

Inte alls

Totalt procent

Totalt antal



I hög grad

I viss mån

Inte alls

Totalt procent

Totalt antal



I hög grad

I viss mån

Inte alls

Totalt procent

Totalt antal



I hög grad

I viss mån

Inte alls

Totalt procent

Totalt antal



I hög grad

I viss mån

Inte alls

Totalt procent

Totalt antal



I hög grad

I viss mån

Inte alls

Totalt procent

Totalt antal


Bilaga 5

85

Bilaga 5: Svarsfördelningar med fördelning på fakultet och kön Fråga 11 Har du nu – så här något/några år efter din examen – ändrat uppfattning om värdet av din

utbildning vid Uppsala universitet jämfört med när du precis hade slutfört dina studier? (procent)



Nej, jag har inte ändrat uppfattning



Teologi Man 0 11 76 11 3 100 Kvinna 3 14 64 12 7 100 Totalt 2 13 68 12 5 100Juridik Man 2 12 61 20 5 100 Kvinna 2 10 68 17 3 100 Totalt 2 11 65 18 4 100Hist-fil Man 5 13 63 13 5 100 Kvinna 5 18 60 14 3 100 Totalt 5 16 61 14 4 100Språk Man 4 12 68 10 6 100 Kvinna 4 18 63 11 4 100 Totalt 4 17 64 11 5 100Samhällsvet Man 4 16 61 15 4 100 Kvinna 4 17 59 15 5 100 Totalt 4 17 59 15 5 100Tek-nat Man 3 14 63 16 6 100 Kvinna 2 17 61 15 5 100 Totalt 2 15 62 15 5 100Civ.ing. Man 5 18 55 19 3 100 Kvinna 4 15 65 13 2 100 Totalt 5 17 59 17 3 100Högskoleing. Man 1 9 63 24 3 100 Kvinna 1 8 66 24 1 100 Totalt 1 8 64 24 2 100Farm Man 3 23 55 13 6 100 Kvinna 5 14 60 14 7 100 Totalt 5 15 59 14 7 100Vård/med Man 3 17 58 20 2 100 Kvinna 2 24 55 16 3 100 Totalt 3 23 55 17 3 100TOTALT Man 3 14 62 16 4 100 Kvinna 4 17 60 15 4 100 Totalt 3 16 61 15 4 100

Bilaga 5

86

Fråga 7 Skulle du kunna tänka dig att söka till forskarutbildningen i något av de ämnen som ingår i din examen? (procent)46



Ja, jag har varit doktorand, men avbrutit

Ja, jag har sökt till forskarutb men fick ingen plats

Ja, jag skulle kunna tänka mig att söka till forskarutb


Nej, absolut inte

Teologi Man 21 - 3 - 56 21 0 100 Kvinna 5 - 0 - 55 32 7 100 Totalt 11 - 1 - 56 28 4 100Juridik Man 3 - 0 1 41 40 16 100 Kvinna 4 - 0 0 33 46 16 100 Totalt 3 - 0 1 36 44 16 100Hist-fil Man 20 5 1 10 31 27 6 100 Kvinna 8 1 2 6 37 36 10 100 Totalt 12 3 1 8 35 33 9 100Språk Man 13 7 0 4 38 26 11 100 Kvinna 8 1 1 4 30 42 15 100 Totalt 9 3 1 4 32 38 14 100Samhällsvet Man 12 2 1 8 28 36 13 100 Kvinna 8 1 0 4 33 43 10 100 Totalt 9 2 1 5 32 40 11 100Tek-nat Man 37 9 4 4 16 27 4 100 Kvinna 32 4 6 2 21 31 4 100 Totalt 34 6 5 3 19 29 4 100Civ.ing. Man 34 - 1 4 22 32 7 100 Kvinna 32 - 0 4 24 37 4 100 Totalt 33 - 0 4 23 34 6 100Högskoleing. Man 3 - - 1 29 57 11 100 Kvinna 7 - - 1 44 40 8 100 Totalt 4 - - 1 34 51 10 100Farm Man 45 - - 0 14 38 3 100 Kvinna 8 - - 2 32 54 4 100 Totalt 14 - - 2 29 51 4 100Vård/med47 Man 46 - - 0 11 39 4 100 Kvinna 10 - - 3 33 52 3 100 Totalt 17 - - 2 29 49 3 100TOTALT Man 19 3 1 5 29 34 9 100 Kvinna 11 1 1 3 32 42 9 100 Totalt 14 2 1 4 31 39 9 100

46 Svarsalternativen ”Ja, jag har redan disputerat” fanns inte med i civilingenjörernas och högskoleingenjörernas

enkäter. 47 Fråga 7 ingick inte i enkäten till sjukgymnaster, vilket gör att antalet svarande på fråga 7 i kategorin

”vård/medicinsk” endast är 318 personer av totalt 410 i denna svarsgrupp. Av svaren på andra frågor framgår dock att ingen av de svarande sjukgymnasterna tycks vara doktorand eller ha disputerat.

Bilaga 6

87

Bilaga 6: Enkät

Du har fått den här enkäten eftersom du har tagit ut en civilingenjörsexamen vid Uppsala universitet något av åren 2001-2002

1. Kön +

Man Kvinna

2. Ålder

25 år eller yngre 31 – 35 år 26 – 30 år 36 år och äldre 3. Vilken termin påbörjade du dina civilingenjörsstudier vid Uppsala universitet? Ht ____ Vt ____

4. Inom vilket utbildningsprogram har du tagit ut civilingenjörsexamen?

Informationsteknologi Molekylär bioteknik Kemiteknik, inr. läkemedel Teknisk fysik Kemiteknik, inr. material Teknisk fysik med materialvetenskap Miljö- och vattenteknik

<

6. Vilken termin tog du ut din examen vid Uppsala universitet? (Har du flera examina, markera i så fall detta)

Civilingenjörsexamen: Ht ____ Vt ____ Kandidatexamen: Ht ____ Vt ____ Magisterexamen: Ht ____ Vt ____ Licentiatexamen: Ht ____ Vt ____ Annan examen: _______________________ Ht ____ Vt ____ 7. Skulle du kunna tänka dig att söka till forskarutbildningen i något av de ämnen som ingår i din civilingenjörsexamen?

Ja, jag är redan doktorand Jag har varit doktorand, men avbrutit Ja, jag har sökt till forskarutbildningen, men fick ingen plats Ja, jag skulle kunna tänka mig att söka till forskarutbildningen Nej, troligtvis inte Nej, absolut inte

+ +

Bilaga 6

88

8. Vilken har din sysselsättning varit efter det att du tog ut din civilingenjörsexamen?

a) Har du som huvudsaklig sysselsättning förvärvsarbetat (eller varit doktorand)? + < Nej, inte alls Ja, under mindre än två år Ja, i två till fyra år Ja, i mer än fyra år

b) Hur stor del av den tid som du förvärvsarbetat har varit inom det område du är utbildad för?

Inte alls Mindre än halva tiden Mer än halva tiden Hela tiden

c) Har din huvudsakliga sysselsättning varit någon annan än förvärvsarbete (eller doktorand) under mer än ett halvår? (Markera alla de alternativ som gäller för din del!)

Nej Ja, jag har ägnat mig åt mina personliga intressen, t ex resor, idrott Ja, jag har studerat vidare efter min civilingenjörsexamen (ej forskarutbildning) Ja, jag har varit föräldraledig Ja, jag har varit arbetslös Ja, annat, nämligen: _____________________________________________________

+

9. Vilken är din nuvarande sysselsättning? (exemplifiera gärna med t ex titel, arbetsgivare, inom vilket område du arbetar, om du är arbetslös etc)

____________________________________________________________________________

____________________________________________________________________________

____________________________________________________________________________

____________________________________________________________________________

10. Hur lång tid efter din civilingenjörsexamen fick du ditt första arbete? (eller påbörjade forskarutbildning)

Jag fick arbete redan innan jag avslutat min utbildning 7–12 månader Mindre än en månad Mer än 12 månader

1–6 månader Jag har ännu inte fått arbete

11. Har du nu – så här något/några år efter din examen – ändrat uppfattning om värdet av din utbildning vid Uppsala universitet jämfört med när du precis hade slutfört dina studier? Ja, jag är Ja, jag är Nej, jag har Ja, jag är Ja, jag är mycket mer något mer inte ändrat något mer mycket mer positiv nu positiv nu uppfattning negativ nu negativ nu

+

<

Bilaga 6

89

12. Så här i efterhand, skulle du ha valt: +

a) något annat utbildningsprogram? Ja, jag skulle ha valt ______________________ Nej

b) Uppsala som förstahandsalternativ? Ja Nej, jag skulle ha valt _____________________

13. Vad anser du var mindre bra eller saknades i dina civilingenjörsstudier vid Uppsala universitet avseende innehåll?

Mindre bra: __________________________________________________________

______________________________________________________________________

______________________________________________________________________

______________________________________________________________________

______________________________________________________________________ Saknades: ____________________________________________________________

______________________________________________________________________

______________________________________________________________________

______________________________________________________________________

________________________________________________________________________

< 14. Vad anser du var särskilt bra med dina civilingenjörsstudier vid Uppsala universitet avseende innehåll?

______________________________________________________________________

______________________________________________________________________

______________________________________________________________________

______________________________________________________________________

______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ + +

Bilaga 6

90

15. I vilken utsträckning beaktade lärarna generellt sett de synpunkter som ni studenter hade under din studietid i Uppsala? <

> I hög I ganska Till viss grad hög grad del Inte alls Vet ej

a) Vad gäller innehåll

b) Vad gäller arbetsformer 16. I vilken utsträckning erbjöds ni studenter att aktivt delta i arbetet med att utveckla

utbildningsprogram och/eller kurser?

I hög I ganska Till viss grad hög grad del Inte alls Vet ej

17. Hur bedömer du den färdighetsträning som din utbildning vid Uppsala universitet gav

när det gäller att: Mycket Ganska Ganska Mycket Förekom nöjd nöjd missnöjd missnöjd ej

a) göra muntliga presentationer b) göra skriftliga presentationer c) göra presentationer på engelska d) förklara för icke-specialister e) självständigt lösa problem f) självständigt göra utredningar g) argumentera och övertyga h) arbeta i grupp

+ 18. I vilken grad har dina civilingenjörsstudier vid Uppsala universitet bidragit till målen i

Högskolelagen enligt nedan? Instämmer Utbildningen har för min del: i mycket Instämmer hög grad inte alls

a) bidragit till min förmåga till självständigt arbete

b) bidragit till min förmåga till kritisk bedömning c) bidragit till min förmåga att följa

kunskapsutvecklingen inom det område som utbildningen avser

d) bidragit till min förmåga att diskutera och kommunicera inom det område

som utbildningen avser e) bidragit till min förmåga att självständigt lösa problem inom det område

som utbildningen avser

+ <

Bilaga 6

91

19. Bedöm olika undervisnings- och arbetsformer efter den nytta du har haft av dem efter din examen! < Jag anser att mina studier vid Uppsala universitet borde ha haft mindre av / mer av /

eller att det var lagom mycket av… Mer av Lagom Mindre av Har ej mycket erfarenhet

a) självständiga arbeten b) lärarledd undervisning ex. föreläsningar c) seminarier för att diskutera och

ventilera olika problemställningar d) grupparbeten

e) problembaserat lärande (PBL)

f) laborationer g) gruppövningar

h) skriftliga individuella PM och rapporter i) studiebesök, exkursioner och dylikt j) muntliga presentationer k) annat: ___________________________

<

Fråga 20–27 besvaras av dig som för närvarande förvärvsarbetar (eller är doktorand). Fråga 28–29 besvaras av alla.

20. Inom vilken arbetsmarknadssektor arbetar du för närvarande? Statlig Privat/enskild Kommunal Eget företag Landsting Annan, nämligen_______________________________ 21. Till vilken bransch hör din nuvarande arbetsplats? Markera det alternativ som

stämmer bäst för din del! Telekommunikationsindustri Stål-/metallindustri Universitet/högskola

Elektronikindustri Massa-/papper-/träindustri Annan statlig verksamhet Medicinsk teknik Kemiindustri Gymnasie-/grundskola

Medie-/upplevelseindustri Bioteknik-/läkemedelsind. Annan kommunal verksamhet Verkstadsindustri Livsmedelsindustri Företagstjänster/uthyrning Fordonsindustri Bank-/finansiell verksamhet Annan bransch ___________ Programvaru-/dataföretag Byggnadsindustri Flyg-/rymdindustri Transport/kommunikation

Bilaga 6

92

22. Ungefär hur många anställda har den organisation/ det företag där du för närvarande är anställd/ yrkesverksam? < + 0-9 anställda

10-49 anställda 50-249 anställda 250 - anställda 23. Om du just nu förvärvsarbetar eller är doktorand, var i landet ligger din arbetsplats /

studieort?

Stockholmsregionen Malmöregionen Annan ort i Sverige ________________ Göteborgsregionen Uppsala Annan ort utomlands _______________

24a. Vilken av följande befattningar stämmer bäst in på din nuvarande position?

Handläggare Specialist Projektledare/projektansvarig Chef < 24b. Har du i ovanstående befattning ett budgetansvar och/eller ett ekonomiskt

redovisningsansvar?

Ja Nej


Instämmer Instämmer helt och hållet inte alls a) Jag är nöjd med mitt nuvarande arbete b) Civilingenjörsutbildningens innehåll har varit relevant i relation till mina arbetsuppgifter c) Jag har stor användning av min utbildning i mitt

nuvarande arbete

d) Jag trivdes mycket bra under min studietid e) Jag är nöjd med den utbildning jag fick på mitt utbildningsprogram f) Jag fick under studietiden ett stort kontaktnät bland andra studenter som jag senare haft nytta av i arbetslivet g) Jag kände mig väl förberedd för arbetslivet efter avslutade studier

+ +

Bilaga 6

93

26. Hur väl stämmer dina arbetsuppgifter med din utbildningsnivå? +

Jag anser att arbetsuppgifterna i mitt nuvarande arbete är… <

Alltför Något för Motsvarar min Något för Alltför Kvalificerade kvalificerade utbildningsnivå okvalificerade okvalificerade

27. Vilken är din nuvarande totala månadsinkomst? Om du arbetar deltid, omvandla till heltid.

Total månadsinkomst = fast månadslön + naturaförmåner + resultatlön och andra kontanta tillägg (inklusive t ex bonus och provision).

Naturaförmåner: Helt fri lunch = 1240 kr/mån., helt fri bil = 3500 kr/mån.

– 20.000 kr 30.001–35.000 kr 45.001 kr–50.000 kr 20.001–25.000 kr 35.001–40.000 kr 50.001 kr–55.000 kr 25.001–30.000 kr 40.001–45.000 kr 55.001 kr–

<

28. I vilken utsträckning har du efter dina studier haft arbetsuppgifter som ställt krav på att:

I hög grad I viss mån Inte alls

a) göra muntliga presentationer b) göra skriftliga presentationer c) göra presentationer på engelska d) förklara för icke-specialister e) självständigt lösa problem f) argumentera och övertyga

g) arbeta i projektgrupp 29. Har du några ytterligare synpunkter, får du gärna skriva dem här nedan.

____________________________________________________________________________

____________________________________________________________________________

____________________________________________________________________________

____________________________________________________________________________

____________________________________________________________________________

____________________________________________________________________________

Stort tack för Dina svar och synpunkter!

Med en exam

en från Uppsala universitet

För mer information

kontakta gärna

Annika Lundmark

[email protected]

018-471 78 58

eller besök

www.uadm.uu.se/kvalitet

ISBN 91-506-1902-0

Enheten förkvalitet och utvärderingAnnika LundmarkSeptember 2006

Drygt 4000 studenters åsikter om sina studier vid Uppsala universitet och värdetav studierna på arbetsmarknaden

Med en examen från Uppsala universitet

Enheten förkvalitet och utvärdering

Uppsala universitet

Box 256

751 05 Uppsala

Uni

vers

itets

tryc

keri

et, U

ppsa

la 2

006

med en examen från uppsala universitet - diva...

Documents