å universitet

ldres levnadsfrhllanden 19802003En temabok om ldres arbetsliv och pensionering, om inkomster och levnadsstandard, om hlsa ochldreomsorg, samt om sociala relationer

ldres levnadsfrhllanden 19802003 r en genomlysning av de ldres levnadsfrhllanden med ett lngtidsperspektiv (19802003). Rapporten bygger p SCB:s rliga Underskningar av Levnadsfrhllanden (ULF) och en kompletterande underskning (PSAE=Panel Survey of Aging and the Elderly) rrande ldres arbetsliv, uttrdet frn arbetsmarknaden, inkomster och levnadsstandard, hlsa och omsorg samt sociala relationer. PSAE omfattar 5 500 ldre (55+) som intervjuades under 20022003. Analyserna omfattar 23 kapitel med dels traditionella trendanalyser med upprepade tvrsnitt, dels longitudinella analyser dr vi fljer paneler av personer som ldras och passerar pensionsldern. PSAE r en panel av ldre som har intervjuats tv gnger tidigare under 80 resp. 90talet.

Datainsamlingen till PSAE och denna rapport har finansierats inom ramen fr ett forskningsanslag frn Forskningsrdet fr arbetsliv och socialvetenskap (FAS) till sociologiska institutionen vid Ume universitet, med delfinansiering av SCB.

Denna rapport r huvudrapporten frn PSAE. Den publiceras i SCB:s rapportserie Levnadsfrhllanden, eftersom den till sin inriktning ven faller inom ramen fr den sociala rapporteringen. Rapporten har utarbetats av 12 forskare vid Ume universitet, Karolinska institutet och Stockholms universitet, med medverkan frn SCB:s enhet fr social vlfrdsstatistik.

ld

res levn

ad

frh

lla

nd

en: arbete, ek

on

om

i, h

lsa och so

ciala n

tv

erk 19802003

www.scb.se

L E V N A D S F R H L L A N D E N R A P P O R T 1 1 2

112

ISSN 03477193ISBN 9161813443ISBN 9789161813445

ldres levnadsfrhllandenArbete, ekonomi, hlsa och sociala ntverk 19802003

Ume universitetSociologiska institutionen

Statistiska centralbyrn2006

L E V N A D S F R H L L A N D E N R A P P O R T 1 1 2

ldres levnadsfrhllandenArbete, ekonomi, hlsa

och sociala ntverk 19802003

Living ConditionsReport no 112

Living Conditions of the elderlyWork, economy, health and social networks 19802003

Statistics Sweden2006

Tidigare publicering se frteckning i slutet av rapportenPrevious publication listed at the end of this report

Producent SCB, enheten fr social vlfrdsstatistik Producer Box 24300, 104 51 Stockholm +46 8 506 940 00 [email protected]

Frfrgningar Joachim Vogel, 46 8 506 949 39Inquiries [email protected] Lars Hll, 46 8 506 950 30 [email protected]

Om du citerar ur denna publikation, var god uppge kllan p fljande stt:Klla: SCB, ldres levnadsfrhllanden Arbete, ekonomi, hlsa och sociala ntverk 19802003

When quoting material from this publication, please state the source as follows:Source: Statistics Sweden, Living Conditions of the elderly, Work, economy,health and social networks 19802003

Omslagsfoto: Arne Orrgrd, Claes Cassel, SCBCover

2006, Statistiska centralbyrnEnligt lagen (1960:729) om upphovsrtt till litterra och konstnrliga verk r det frbjudet att helt eller delvis mngfaldiga innehllet i denna publikation utan medgivande frn Statistiska centralbyrn.

ISSN 0347-7193ISBN 91-618-1344-3ISBN 978-91-618-1344-5URN:NBN:SE:SCB-2006-LE112SA0601_pdf

Printed in Sweden SCB-Tryck, rebro 2006.10 MILJMRKT Trycksak 341271

Statistiska centralbyrn (SCB) genomfr p uppdrag av Sveriges riksdag frn och med hsten 1974 lpande underskningar av svenska folkets levnadsfrhllanden. Uppgifterna insamlas i huvudsak genom personliga intervjuer med ett urval av Sveriges vuxna befolkning, 16 r och ldre. Resultaten publiceras i SCB:s serie Levnadsfrhllanden. Drygt ett hundratal rapporter har hittills redovisats.

SCB:s sociala rapportering i rapportserien Levnadsfrhllanden ger omfattande vlfrds-versikter, dr vlfrdsutvecklingen beskrivs systematiskt med ett stort antal sociala indikato-rer och fr ett stort antal befolkningsgrupper. I denna rapport samlar vi 23 kapitel kring temat ldres vlfrd 1980-2003, med srskild inriktning p ldres sysselsttning, inkomst och lev-nadsstandard, hlsa och ldreomsorg, samt sociala relationer.

Denna rapport har utarbetats inom ramen fr ett forskningsanslag frn Forskningsrdet fr

arbetsliv och socialvetenskap (FAS) till sociologiska institutionen vid Ume universitet, med delfinansiering av SCB. Forskningsanslaget omfattar datainsamling, databearbetning och ana-lys. Underlaget till denna rapport r en srskild ldreunderskning (PSAE=Panel Survey of Ageing and the Elderly) som genomfrdes under 2002 och 2003, som en komplettering av SCB:s underskningar av levnadsfrhllanden (ULF). PSAE omfattar ett srskilt panelurval utan vre ldersgrns (55+), totalt ca. 5 500 personer, varav huvuddelen redan har intervjuats 2-3 gnger tidigare med 8 rs mellanrum inom ramen fr ULF.

Denna rapport r huvudrapporten frn PSAE. Den publiceras i SCB:s rapportserie Lev-

nadsfrhllanden, eftersom den till sin inriktning faller inom ramen fr den sociala rapporte-ringen. Rapporten har utarbetats av 12 forskare vid Ume universitet, Karolinska institutet, Huddinge sjukhus och Stockholms universitet, med medverkan frn SCB:s enhet fr social vlfrdsstatistik (se frfattarfrteckningen p sid. 5). Rapporten har samordnats av professor Joachim Vogel (Ume universitet och SCB) och Lars Hll (SCB).

SCB tackar

Tack vare vra uppgiftslmnare privatpersoner, fretag, myndigheter och andra organi-sationer kan SCB tillhandahlla tillfrlitlig och aktuell statistik som tillgodoser samhllets informationsbehov. SCB vill rikta ett varmt tack till alla som medverkat, inte minst till inter-vjuarna.

Rapporternas syfte r att presentera och analysera aktuell statistik om vlfrd, arbetsmark-nad, utbildning och demografi. Rapportserien r ppen fr bidrag frn experter och enskilda svl inom som utom SCB. sikter och uppfattningar i denna publikation r frfattarens egna och verensstmmer inte ndvndigtvis med SCB:s.

I oktober 2006

Statistiska centralbyrn Ume universitet, sociologiska inst. Anna Wiln Olle Persson Eiwor Hglund Dvila

Frord

ldres levnadsfrhllanden Frord

Forskare Joachim Vogel, professor, Ume universitet, sociologiska institutionen; Bjrn Hallerd, professor, Ume universitet, sociologiska institutionen; Mikael Stattin, fil.dr., Ume universitet, sociologiska institutionen; Mikael Nordenmark, professor, Arbetslivsinstitutet; Mittuniversitet, inst. fr hlsovetenskap; Mats Thorslund, professor, Aging Research Center, Karolinska institutet; Marti G Parker, docent, Aging Research Center, Karolinska institutet; Pr Schn, doktorand, Aging Research Center, Karolinska institutet; Stockholms universitet, institutionen

fr socialt arbete;

Kristina Larsson, fil.dr., Aging Research Center; Karolinska institutet; Stockholms lns ldrecentrum; Marta Szebehely, professor, Stockholms universitet, inst. fr socialt arbete; Sven-Erik Johansson, professor, Centrum fr Allmnmedicin, Karolinska institutet; Jan Sundquist, professor, Centrum fr Allmnmedicin, Karolinska institutet Ilija Batljan, doktorand, Stockholms universitet, inst. fr socialt arbete Medverkande frn SCB Joachim Vogel, professor, SCB, Social vlfrdsstatistik Lars Hll, utredare, SCB/Social vlfrdsstatistik Sven-Erik Johansson, professor, metodstatistiker, SCB/Social vlfrdsstatistik Jan Quist; demograf, SCB/Demografisk analys Gran Nordstrm, utredare, SCB/Social vlfrdsstatistik Tommy Blomqvist, systemerare, SCB/BV/IT Gran Rbck, metodstatistiker, SCB/Social vlfrdsstatistik Editor Joachim Vogel, professor, Ume universitet, sociologiska inst. och SCB/Social vlfrdsstatistik Lars Hll, utredare, SCB/Social vlfrdsstatistik

FRFATTARE

ldres levnadsfrhllanden Frfattare

ldres levnadsfrhllanden Innehll

Statistiska centralbyrn och Ume universitet 7

Innehll A separate text in English is provided at the end of the publication

Sammanfattning ..................................................................................................15

1 Vlfrdsmtning och social rapportering ..................................................33

Av Joachim Vogel

1.1 Inledning...................................................................................................33 1.2 Vlfrdsmtning och social rapportering ............................................35 1.3 Vlfrdsregim och vlfrdsfrsrjning ................................................37 1.4 Vlfrd som resurser och upplevelser..................................................38 1.5 Vlfrdskarrirer och periodeffekter....................................................39 1.6 Frdjupningsprogram.............................................................................40 1.7 Analysprogram .......................................................................................42

Del I LDRE I ARBETSLIVET.......................................................................47

2 ldres sysselsttning och arbetsmilj ........................................................49

Av Joachim Vogel och Mikael Stattin

2.1 Inledning...................................................................................................49 2.2 De ldres arbetsmarknadsdeltagande..................................................51 2.3 Arbetslshet..............................................................................................57 2.4 Arbetsmilj ...............................................................................................59 2.5 vergngen frn arbete till pension .....................................................64 2.6 Sammanfattning ......................................................................................71

3 Pensionspreferenser och arbetsvillkor bland den ldre arbetskraften73

Av Mikael Stattin

3.1 Inledning...................................................................................................73

3.2 Varfr lmnar man arbetslivet i frtid?................................................74

3.3 Data, metod och variabler ......................................................................77

3.4 Resultat .....................................................................................................78

3.5 Faktorer som pverkar pensionspreferenserna...................................81

3.6 Avslutande diskussion ...........................................................................85

4 Pensionering och vlbefinnande betydelsen av pensionsorsak

och inflytande ................................................................................................89

Av Mikael Nordenmark och Mikael Stattin

4.1 Inledning...................................................................................................89

4.2 Orsak till pension och vlbefinnande...................................................91

4.3 Datamaterial.............................................................................................93

Innehll ldres levnadsfrhllanden


4.4 Resultat .....................................................................................................93

4.5 Avslutande diskussion .........................................................................104

Del II INKOMST OCH LEVNADSSTANDARD .....................................109

5 ldres inkomster ..........................................................................................111

Av Joachim Vogel

5.1 Inledning ................................................................................................111

5.2 Arbetsinkomster ....................................................................................113

5.3 Disponibel inkomst ...............................................................................115

5.4 Monetr fattigdom ................................................................................119

5.5 Vlbestllda............................................................................................124

5.6 Ekonomisk kris i hushllet...................................................................127

5.7 Sammanfattning ....................................................................................130

6 ldres sysselsttning och inkomstfrsrjning 1991-2002:

en longitudinell registerstudie ..................................................................141

Av Joachim Vogel och Gran Rbck

6.1 Inledning ................................................................................................141

6.2 Metod ......................................................................................................142

6.3 ldres sysselsttning och frvrvsinkomster ...................................143

6.4 Tvrsnittsanalys av inkomstutvecklingen .........................................145

6.5 Longitudinell analys av inkomstutvecklingen: en verblick ..........150

6.6 Inkomstutvecklingen fr olika befolkningsgrupper ........................153

6.7 Sammanfattning ....................................................................................163

7 Framtidens lner och pensioner en simuleringsstudie......................169

Av Joachim Vogel och Tommy Blomquist

7.1 Introduktion...........................................................................................169

7.2 Analysmetod..........................................................................................170

7.3 Resultat ...................................................................................................172

7.4 Diskussion ..............................................................................................181

8 Leder pensionering till ekonomisk srbarhet?.......................................185

Av Bjrn Hallerd

8.1 Inledning ................................................................................................185

8.2 Analysens design...................................................................................186

8.3 Analytisk modell ...................................................................................186

8.4 Slutsatser.................................................................................................189



9 Materiell standard ........................................................................................191

Av Joachim Vogel

9.1 Inledning.................................................................................................191

9,2 Ekonomiska resurser och konsumtionspreferenser .........................192

9.3 Allmnna tendenser: index fr levnadsstandard .............................193

9.4 Lg levnadsstandard.............................................................................197

9.5 Hg levnadsstandard............................................................................200

9.6 Transportresurser: tillgng till bil .......................................................203

9.7 Hushllsmaskiner: diskmaskin ...........................................................206

9.8 Mediakonsumtion: tillgng till daglig tidning..................................209

9.9 Fritidsvanor: semesterresa ...................................................................212

9.10 Sammanfattning ...................................................................................214

10 ldres boende .............................................................................................227

Av Lars Hll

10.1 Inledning...............................................................................................227

10.2 Boendeform ..........................................................................................228

10.3 Uppltelseform ....................................................................................234

10.4 Boendekostnader .................................................................................239

10.5 Utrymmesstandard .............................................................................240

10.6 Sammanfattning ..................................................................................244

11 Resursomfrdelning mellan generationer: utbyte av gvor och

tjnster mellan frldrar och barn.............................................................257

Av Bjrn Hallerd

11.1 Inledning...............................................................................................257

11.2 Bakgrund och teori ..............................................................................258

11.3 Data .......................................................................................................261

11.4 Resultat .................................................................................................261

11.5 Multivariat analys ...............................................................................265

11.6 Slutsatser...............................................................................................267

Del III HLSA OCH OMSORG...................................................................271

12 De ldres hlsoutveckling ........................................................................273

Av Joachim Vogel

12.1 Inledning...............................................................................................273

12.2 Den allmnna hlsoutvecklingen 1980-2003 ...................................275

12.3 Ddlighet ..............................................................................................277

12.4 Upplevda hlsoproblem.....................................................................278



12.5 Lngvarig sjukdom .............................................................................282

12.6 Svra besvr .........................................................................................285

12.7 Nedsatt arbetsfrmga .......................................................................288

12.8 Fysisk funktionsfrmga....................................................................291

12.9 Psykosomatiska besvr.......................................................................293

12.10 Vrdkonsumtion: tandlkarbesk ..................................................297

12.11 Livsstil: rkning, motion, vervikt .................................................299

12.12 Sammanfattning ................................................................................304

13 Utvecklingen av de ldres funktionsfrmga.......................................329

Av Marti G Parker, Pr Schn och Mats Thorslund

13.1 Inledning ..............................................................................................330

13.2 Vad r funktion?..................................................................................330

13.3 Ett klassifikationssystem fr funktion..............................................331

13.4 Kontextuella faktorer som pverkar prevalenstal i funktion........332

13.5 Databas och metodfrgor...................................................................333

13.6 Resultat .................................................................................................333

13.7 Diskussion ............................................................................................337

14 Hur mr egentligen de ldre?...................................................................355

Av Mats Thorslund och Marti G Parker

14.1 Inledning ..............................................................................................355

14.2 Hypoteser om livslngd, friska levnadsr och sjukdomsr..........355

14.3 Frvnande resultat i SWEOLD........................................................357

14.4 Viktigt att veta vilka ldersgrupper som studeras .........................357

14.5 Stort bortfall risk att hlsoproblem underskattas ........................358

14.6 Olika utveckling under olika tidsperioder ......................................358

14.7 Otydlig redovisning av hlsoindikatorer ger frvirrad debatt.....360

14.8 De olika tendenserna divergerande resultat ................................362

14.9 Samstmmighet om positiv trend och om negativ......................362

14.10 Vanskligt basera prognoser p tidigare utveckling......................363

14.11 Motstridiga trender dljs i den genomsnittliga utvecklingen ....364

14.12 Sammanfattning ................................................................................364



15 Frndringar i de ldres hlsotillstnd frn 1988/89 till 2002/03

bortfallets betydelse..................................................................................369

Av Sven-Erik Johansson, Ilija Batljan, Jan Qvist, Jan Sundquist

15.1 Inledning...............................................................................................369

15.2 Metod ....................................................................................................372

15.3 En ldrande befolkning och hlsan...................................................374

15.4 Diskussion ............................................................................................379

15.5 Sammanfattning ..................................................................................383

16 ldreomsorgens frndringar under de senaste decennierna...........411

Av Kristina Larsson och Marta Szebehely

16.1 ldreomsorgens utveckling ver tid ................................................411

16.2 Resurser fr vrd och omsorg om ldre...........................................413

16.3 Utvecklingen inom vrd och omsorg fr ldre ...............................413

16.4 Frndrad syn p vem som r berttigad till hemtjnst................416

16.5 Sammanfattning ..................................................................................418

17 Hemtjnst och anhrigvrd ......................................................................421

Av Kristina Larsson

17.1 Syfte .......................................................................................................422

17.2 r de personer som intervjuas i ULF representativa fr de ldre?422

17.3 Frndringar i hemtjnst och hjlp frn anhriga..........................423

17.4 Frndringar i mixen av hjlpgivare ................................................429

17.5 Diskussion ............................................................................................430

18 Informella hjlpgivare...............................................................................435

Av Maria Szebehely

18.1 Inledning...............................................................................................436

18.2 Hur mter man informell omsorg? ...................................................436

18.3 Tidigare studier av informell omsorg...............................................437

18.4 Tre grupper av informella hjlpgivare .............................................440

18.5 Hjlpgivare i olika befolkningsgrupper ...........................................444

18.6 Kvinnor och mn som hjlpgivare....................................................446

18.7 Sysselsttning, tidsanvndning och vlbefinnande bland

informella hjlpgivare....................................................................447

18.8 Anhrigomsorg i tstramningstid skilda konsekvenser

fr kvinnor och mn......................................................................456



Del IV SOCIALA RELATIONER, FRITID OCH DELTAGANDE

I SAMHLLSLIVET..........................................................................463

19 Familj och sociala ntverk ........................................................................465

Av Lars Hll

19.1 Inledning ..............................................................................................465

19.2 Samhllsutvecklingen och vra sociala relationer..........................466

19.3 Familj och nra anhriga....................................................................467

19.4 Umgnge med grannar.......................................................................472

19.5 Umgnge med vnner och bekanta utanfr slkten ......................475

19.6 Har ngon nra vn ............................................................................477

19.7 Sammanfattning ..................................................................................480

20 Sociala relationer och upplevelse av ensamhet ....................................491

Av Mikael Nordenmark

20.1 Inledning ..............................................................................................491

20.2 Tidigare forskning...............................................................................492

20.3 Data och variabler ...............................................................................493

20.4 Resultat av analyserna........................................................................495

20.5 Sammanfattande diskussion..............................................................500

21 ldres fritid .................................................................................................503

Av Lars Hll

21.1 Inledning ..............................................................................................503

21.2 Friluftsliv och utomhusvistelse .........................................................504

21.3 Idrott och motion.................................................................................509

21.4 Hobbyaktiviteter..................................................................................510

21.6 Kulturella aktiviteter...........................................................................512

21.7 Gudstjnstbesk ..................................................................................515

21.8 Restaurang- och kafbesk ................................................................517

21.9 Data och Internet i hemmet ...............................................................518

21.10 Sammanfattning .................................................................................519

22 Politiska resurser och aktiviteter.............................................................537

Av Lars Hll

22.1 Inledning ..............................................................................................537

22.2 ldres freningsaktiviteter ................................................................537

22.3 Partipolitiska aktiviteter .....................................................................541

22.4 Valdeltagande......................................................................................547



22.5 Intresse fr politiska frgor ................................................................549

22.6 Frmga att verklaga beslut ............................................................550

22.7 Sammanfattning ..................................................................................553

23 Utsatthet fr kriminalitet och andra otrygga frhllanden................565

Av Lars Hll

23.1 Inledning...............................................................................................565

23.2 Utsatta fr vld eller hotelser.............................................................566

23.3 Oro fr att bli utsatt fr vld..............................................................570

23.4 Offer fr stld eller skadegrelse ......................................................573

23.5 Oro fr inbrott och upplevelse av skadegrelse i bostadsomr. ....577

23.6 Ngra andra oroande frhllanden ..................................................578

23.7 Sammanfattning ..................................................................................581

Bilaga 1: Fakta om statistiken..........................................................................599

Bilaga 2: Rapportfrteckning ..........................................................................614

Summary in English ...........................................................................................619

ldres levnadsfrhllanden Sammanfattning


Sammanfattning

av Joachim Vogel och Lars Hll

Introduktion Befolkningens levnadsfrhllanden vari-erar efter ett antal skiktningsvariabler, ssom kn, arbetsmarknadsstatus, yr-kesgrupp, generation, region, familjefr-hllanden och nationalitet. SCB genom-fr lpande analyser av olika befolk-ningsgruppers vlfrdsutveckling, hur vlfrdsklyftor frndras ver tid, hur de kar och minskar, och hur de srskilda vlfrdproblemen fr dessa grupper ut-vecklas i ett lngt tidsperspektiv. I rap-portserien Levnadsfrhllanden ingr en delserie med denna inriktning (rapporter om utsatta grupper). I mer vergripande s.k. socialrapporter visas hur den svens-ka frdelningsstrukturen i sin helhet har frndrats, och hur den ser ut i interna-tionell jmfrelse. SCB:s underskningar och tidigare rapporter visar bl.a. att klas-skillnader och knsskillnader har mins-kat p lng sikt, medan generationsskill-naderna har vuxit s lngt vi kan flja dem tillbaka i statistiken1.

I denna rapport beskriver vi de ldres (55+) vlfrdsutveckling med tre ansat-ser. Fr det frsta visar vi hur de ldres vlfrd har frndrats under de senaste 25 ren, med ett brett vlfrdsperspektiv fr ett tiotal vlfrdskomponenter. Hr visar vi hur ldres sysselsttning, arbetsmilj, realinkomster, materiella levnadsstan-dard, fritid, politiska deltagande, sociala

1 Vogel, J. och Rbck, G. (2004): Materiell ojm-likhet i tids- och internationellt perspektiv. Kapitel 4 i Vlfrd och ofrd p 90-talet. Rapport 100 i serien Levnadsfrhllanden. SCB.

ntverk, trygghet och skerhet, hlsa och omsorg har utvecklats, och om ldres vlfrd har minskat eller kat.

Vrt andra perspektiv gller en syste-matisk vlfrdsjmfrelse med andra lders-grupper. Hr vill vi visa om de ldres vlfrd hller jmna steg med yngre ge-nerationers: om generationsklyftorna vidgas eller om de minskar. I den all-mnna debatten har ldersskillnaderna i vlfrdsfrsrjningen ofta satts i relation till det informella generationskontraktet, och till kande intressemotsttningar mellan generationerna. Rapporten be-skriver utvecklingen sedan 1980.

Vrt tredje perspektiv r en serie spe-cialstudier som r inriktade p ldres relation till arbetsmarknaden, inkomstfrhl-landen, sociala relationer och hlsa.

I denna rapport kombineras sledes en bred vlfrdsbeskrivning inom ramen fr en generell social rapport med en genomlysning av ldres situation med tonvikt p de ekonomiska och sociala effekterna av frndringar vid ldrande och vergngen frn arbete till pension.

Denna rapport har utarbetats inom ramen fr ett forskningsanslag till Ume universitet, sociologiska institutionen, frn Forskningsrdet fr arbetsliv och socialvetenskap (FAS), samt med delfi-nansiering av SCB. Rapporten har utar-betats av en forskargrupp vid Ume uni-versitet, Karolinska institutet, Stock-holms universitet och Mittuniversitetet, samt medverkan frn SCB:s program fr social vlfrdsstatistik (se frfattarfr-teckningen p sid. 5). Denna rapport r

Sammanfattning ldres levnadsfrhllanden

16 Statistiska centralbyrn och Ume universitet

huvudrapporten frn PSAE. Den publi-ceras i SCB:s rapportserie eftersom den till sin inriktning faller inom ramen fr den sociala rapporteringen.

Datainsamlingen och databearbet-ningen har genomfrts i samarbete med Statistiska centralbyrn som en utbygg-nad av ULF (SCB:s underskningar av levnadsfrhllanden) fr ren 2002/03. Databasen omfattar dels en specialun-derskning av ldre (55+), PSAE (=Panel Survey of Ageing and the Elderly), dels SCB:s allmnna underskningar av lev-nadsfrhllanden 1980-2004. PSAE om-fattar dels ldre inom ULF, dels ett sr-skilt ldreurval utan vre ldersgrns, totalt ca. 5 500 personer. PSAE utgr ett panelurval som har intervjuats 2-3 gng-er tidigare med 8 rs mellanrum inom ramen fr ULF.

Vlfrden bestms av vlfrdsproduk-tionen som sker p arbetsmarknaden (ar-betsinkomster; inkomsttrygghet; arbets-milj), kompletteras och modifieras via vlfrdsstaten (offentliga transfereringar och tjnster), samt genom familjen (std frn frldrarna; egen frsrjningsbrda; samboendets stordriftsfrdelar). Nr vi studerar vlfrdsfrsrjningen fr olika befolkningsgrupper ser vi effekterna av samverkan mellan de tre vlfrdsinstitu-tionerna (vlfrdsmix), dels i nutid, dels under tidigare perioder.

Vi kan se vlfrd som en karrir, som strcker sig ver vr livstid. Under olika livsfaser har vi olika behov och resurser, och arbetsmarknad, vlfrdsstat och fa-milj erbjuder ocks olika mjligheter. Ungdomar ska etablera sig i vuxenvrl-den, de startar sin vlfrdskarrir via yrkesutbildning, utflyttning frn frld-rahemmet, intrde p arbetsmarknaden, bosttning, familjebildning, som konsu-menter med egen ekonomi och delta-gande som vuxna i samhllslivet. I me-delldern tillkommer frsrjningsansvar, karrir och uppbyggnad av levnadsstan-dard. Sedan fljer ldrandets villkor, med vxande hlsoproblem, uttrde frn arbetsmarknaden, pension och lgre in-komster och levnadsstandard, och fr-

ndringar i de sociala ntverken. Olika levnadsldrar har olika frutsttningar och vlfrdsproblem. Resultaten i denna rapport utgr ett brett underlag till ld-repolitiken.

Analysmetod Underlaget i denna rapport r PSAE 2002/03 och SCB:s rliga underskning-ar av levnadsfrhllanden (ULF). Fr att kunna redovisa detaljerad vlfrdsstati-stik fr finfrdelade ldersgrupper (5-rsklasser frn 20-84 r) med god preci-sion har berkningar genomfrts fr fyra perioder, som omfattar flera r (4 r i brjan av 80-talet, i slutet av 80-talet, mitten av 90-talet, resp. i brjan av 2000-talet). Datamaterialet omfattar ca. 20 000 intervjuer fr varje sdan period.

Vi renodlar lderseffekten i denna rap-port: alla berkningar av ldersskillnader genomfrs med kontroll fr struktur-skillnader i klass, familjesituation, kn och region. Dessa berkningar bygger p regressionsanalys, dr separata skatt-ningar tas fram fr finfrdelade lders-grupper (5-rsklasser). Berkningarna redovisas dels som frgdiagram fr att gra resultaten maximalt verskdliga, dels som mera versiktliga tabeller..

I de flesta kapitel i denna rapport ut-nyttjas de stora stickproven av ldre (55+) i PSAE och ULF, som omfattar alla ldrar utan vre grns, samt tillgngen till panelurval.

DEL 1 ldre i arbetslivet

Kapitel 2: ldres sysselsttning och arbetsmilj Sysselsttningen bland ldre mn har minskat p lngre sikt (sedan 70-talet), men kat kraftigt bland ldre kvinnor. I brjan av 90-talet fick vi en allmn sys-selsttningsminskning i alla ldrar, ven bland ldre, men inte alls i samma om-fattning som bland invandrare och yngre under 30 r. Efter r 2000 fljde en kraf-



tig sysselsttningskning, ven bland ldre (55+), bde bland kvinnor och mn.

I internationell jmfrelse har Sverige hgst sysselsttning bland ldre i Vst-europa. Sverige visar vgen mot hgre real pensionslder, och en balans mellan den demografiska utvecklingen och pen-sionsrttigheterna.

Arbetslshet och undersysselsttning bland ldre fljer konjunkturutveckling-en under 90-talet, men med frhjd niv i 60-rsldern, jmfrt med medelldern. Arbetslshetsbrdan var emellertid av-sevrt lgre n hos ungdomar (



DEL 2 ldres inkomst och lev-nadsstandard

Kapitel 5: Inkomster och fattigdom Detta kapitel behandlar ldres inkomst-utveckling ur tv perspektiv, dels ver tid (de senaste 25 ren), dels i jmfrelse med yngre (20-55 r). Berkningarna gller arbetsinkomster, disponibla inkomster (efter skatt och bidrag, berknat per kon-sumtionsenhet), fattigdom (enligt social-bidragsnormen), resp. vlbestllda (dis-ponibel inkomst ver 150 resp. 200 pro-cent av socialbidragsnormen), samt akuta betalningsproblem.

De reala arbetsinkomsterna stagnerade under sysselsttningskrisen i brjan av 1990-talet. Drefter fljde en terhmt-ningsperiod med kraftigt kande arbets-inkomster fram till 2002/03. ven bland ldre (55+) kade arbetsinkomsterna kraftigt efter mitten av 90-talet.

Pensionrerna har ftt betydande k-ningar av de disponibla inkomsterna under de senaste 20 ren. nnu bttre har ut-vecklingen varit i vre medelldern (50-60 r), och d srskilt fr det vre tjns-temannaskiktet. I den yngsta generatio-nen (under 40 r) har inkomstutveck-lingen varit betydligt svagare. Genera-tionsklyftorna har kat.

Generationsskillnaderna fljer ett ge-nerellt mnster som vi kommer att mta i de flesta analyser av materiella levnads-frhllanden i denna rapport (kapitel 5, 6, 9, 10). Vi ser en generell frskjutning och omfrdelning av inkomster och lev-nadsstandard uppt i ldrarna.

Inkomstutvecklingen under de senaste 20 ren har framfr allt styrts av utveck-lingen av sysselsttning och pensionsrt-tigheter. Fr de som nu r ldre gller en lngsiktig sysselsttningskning bland kvinnor sedan 70-talet, som pverkades relativt lite av 90-talskrisen. Sysselstt-ningen och inkomster sjnk kraftigt p 90-talet fr ungdomar och invandrare som skulle etablera sig p arbetsmark-

naden. Sysselsttningsutvecklingen in-nebar en omfrdelning av disponibla inkomster mellan generationerna och uppt i ldrarna.

I takt med kad sysselsttning acku-mulerades kade pensionsrttigheter i de ldrar som senare p 1990- och 2000-talet passerade pensionsldern. Det gll-er framfr allt kvinnor. ldre pensionrer med lga pensionsrttigheter p.g.a. lgt ar-betsmarknadsdeltagande ersattes successivt av nya pensionrer som kunde se tillbaka p ett allt lngre arbetsliv.

I det gamla pensionssystemet krvdes 30 r fr full pension, utan reduktion av ATP. Alltfler pensionrer fick full ATP under 90-talet, vilket ocks innebar att pensionrskollektivets pensionsinkomster kade r fr r.

Andelen fattiga har minskat p lngre sikt under de senaste 20 ren, i alla ld-rar utom 20-rsldern. Effekten r strst bland pensionrer, vilket dels beror p ATP-reformen, dels p hgre pensions-rttigheter grundade i mera omfattande arbetslivsdeltagande. ldre pensionrer ersattes successivt av senare pensionrs-rgngar som hade full ATP och ett lngre arbetsmarknadsdeltagande.

Andelen vlbestllda (>150 procent av socialbidragsnormen) har kat kraftigt i alla ldrar sedan mitten av 80-talet. k-ningen kom framfr allt under senare delen av 90-talet, medan den frsta delen innebar stagnation i de yrkesaktiva ld-rarna. ven enligt denna indikator har utvecklingen varit bst fr ldre (55+), dr huvudfaktorn r kade pensionsrt-tigheter, via full ATP och kad livsar-betstid.

Rapporter om ekonomisk kris i hushllet (svrigheter att betala mat, hyra, rk-ningar) r vanligare bland yngre i de ldrar d man ska etablera sig p ar-betsmarknaden, vid familjebildning och bosttning, och frsrjningsbrda fr barn. Under och ven efter 90-talskrisen rapporterade alltfler uttalade betal-ningsproblem (man skte socialbidrag eller lnade till lpande utgifter, eller



betalade inte hyran etc.). Det var mycket ovanligt att sdana problem rapportera-des av ldre (55+).

Dessa resultat gller pensionrskollekti-vets inkomstsituation vid olika tidpunkter, berknad via upprepade tvrsnitt under de senaste 20 ren. En annan frgestll-ning, som inte framkommer i tvrsnittsbe-rkningar r emellertid hur individuella pensionrers inkomstsituation har ut-vecklas under ren som pensionr (lon-gitudinell analys). De flesta ldre drab-bas av tv stora nedskrningar av in-komststandarden. Vid pensioneringen sker en markant nedtrappning av in-komsterna. Det kan bli ytterligare en stor minskning nr partnern avlider och samboendets stordriftsfrdelar bortfaller (man fr betala hyran, bilen osv. p en inkomst).

Longitudinell analys ger drfr en an-nan bild av ldres inkomstutveckling (se detaljer i detta kapitel, samt kapitel 6 och 7).

Kapitel 6: ldres sysselsttning och inkomstfrsrjning 1991-2002: en longitudinell registerstudie I detta kapitel analyseras ldres in-komstutveckling med hjlp av SCB:s totalrknade registerstatistik (LOUISE) med tv syften:

1. En analys av uttrdet frn arbetsmark-naden (exitprocessen), som beskrivs via utvecklingen av frvrvsinkomster, arbetslshetsersttning, sjukpenning och frtidspension efter 55 rs lder.

2. En analys av de ekonomiska konsekven-serna av exit frn arbetsmarknaden, som beskrivs via utvecklingen av dispo-nibla inkomster, pensioner och bi-drag, frn 55 till 85-rsldern.

Berkningarna genomfrs svl med upprepade tvrsnitt som med panelan-sats.

Longitudinella analyser dr vi fljer tv fdelsekohorter (fdda 1936 resp. 1928) under 90-talet visar att ldres sys-selsttning minskar redan frn 55-

rsldern. 89 procent av de som fddes 1936 hade frvrvsinkomster vid 55 rs lder (dvs. 1991). Vid 60 r har andelen minskat till ca 75 procent, och under det r man fyllde 65 r till ca 39 procent. Vid 62 r balanserar frvrvsinkomster och pensions- och bidragsinkomster var-andra.

I den ldre kohorten (fdda 1928) lm-nade man arbetsmarknaden ngot senare n i den yngre (fdda 1936): vid 65 r hade 44 procent fortfarande frvrvsin-komster. Utvecklingen mot allt tidigare exit fortsatte sledes under 90-talet. Men under 2000-talet brts denna trend, och de ldres sysselsttning kade igen.

Nstan alla (99 procent) hade p 90-talet tagit ut sin lderspension senast vid 65 rs lder. Vid 67 hade runt 20 procent frvrvsinkomster. Hgre tjnstemn och mn var verrepresenterade (45 resp. 26 procent).

Pensioner och arbetsinkomster under 90-talet

Tvrsnittsberkningar fr perioden 1991-2002 visar en bttre realinkomstutveck-ling (dvs. av pensioner och bidrag) fr 68-, 75- och 84-ringarna under brjan av 90-talet, n fr de som var i arbetsfr lder (vid 55-rs lder). ATP-pensioner-na var d vrdeskrade, samtidigt som frvrvsinkomsterna minskade realt i alla ldrar (pga. massarbetslshet och negativ tillvxt under 3 r). Under ngra r p 90-talet skrevs s pensionerna ned (basbeloppet reducerades med 2 pro-cent). Vid mitten av 90-talet kom sedan en stark sysselsttningskning och real-lnekning i de yrkesaktiva ldrarna.

I relativa termer (dvs. jmfrt med de yrkesverksammas rsinkomster) kade sledes pensionrernas medelinkomster i brjan av 90-talet, men minskade relativt sett under senare delen av 90-talet. Vid sekelskiftet var sledes inkomstskillna-derna mellan 55-ringarna (referens-grupp) och de olika pensionrsldrarna strre n fre krisen i inledningen till 90-talet.



Lg och hginkomstpensionrer

Nr det gller de yrkesaktiva ldrarna s kade andelen hginkomsttagare (med en sammanrknad rsinkomst ver 240 000 kr, fre skatt) markant under senare de-len av 90-talet. Bland 55-ringar rr det sig om en kning frn 24 till 41 procent. Bland pensionrer var kningen margi-nell.

Trots nedskrivningen av pensionernas vrdeskring minskade andelen lgin-komsttagare i pensionsldern (mindre n 90 000 kr/r i rsinkomst frn arbete, pensioner och bidrag, fre skatt) under hela 90-talet. Det beror framfr allt p andra frndringar (bostadstillgg, mm).

Pensionsniver fr yngre resp. fr ldre pensionrskohorter

Inkomsterna i yrkesverksam lder be-stms av sysselsttningsgrad och real frvrvsinkomstniv. I det gamla pen-sionssystemet bestmdes pensionsnivn av pensionsrtter som baseras p fr-vrvsinkomster under de 15 bsta yrkes-ren, omrknade i realt vrde. Efter pen-sioneringen var pensionerna sedan vr-deskrade via prisbasbeloppet.

Om det finns en reallnetillvxt s vid-gas sledes avstndet mellan de fr-vrvsarbetandes inkomster och pensio-nerna enligt det gamla pensionssystemet, successivt med kande levnadslder. Med andra ord: pensionrerna fr inte del i standardkningen i samhllet, nr de ldras (longitudinell ansats). Fr varje r med tillvxt faller pensionrerna allt mer tillbaka i relation till sina (fortfaran-de) frvrvsarbetande yrkesbrder. Det kan bli betydande inkomstskillnader mellan yrkesarbetande och de ldsta pensionrerna vid varaktig hg tillvxt. Pensionerna behller emellertid sitt reala vrde, svida inte priskningar och ka-de levnadskostnader faller fretrdesvis inom pensionrernas konsumtionspano-rama.

Berkningarna i kapitel 6 visar vidare en kraftig periodeffekt under andra de-len av 90-talet: 55-rsinkomsten kade

snabbare n de ldersspecifika pensions-niverna. Det beror p den kraftiga till-vxten och sysselsttningskningen.

Kapitel 7: Framtidens pensioner. En simuleringsstudie I detta kapitel jmfrs den allmnna pension i ldrarna 65-82 r med lneut-vecklingen inom tre yrken (bibliotekarie, frsljare och stdare). Kompensations-graden i det gamla pensionssystemet jmfrs med det nya pensionssystemet.

I kapitel 5, 6, 9 och 10 visades att pen-sionrernas inkomster, och ven deras materiella levnadsstandard, har kat markant under de senaste 20 ren. k-ningen har att gra med tv faktorer, dels den stora sysselsttningskningen bland kvinnor (400 000 jobb) under 70- och 80-talet, som senare gav allt hgre pensionsrtter, dels ATP-systemets eta-blering.

Vr simulering av det nya pensionssy-stemet visar att vi nu gr in i en ny fas, denna gng med en markant snkning av den allmnna pensionen. Det nya pensionssystemet ger betydligt lgre pension n det gamla pensionssystemet. Pensionerna fljer sedan inte heller med i reallneutvecklingen fullt ut. P lngre sikt innebr detta att pensionrerna faller alltmer tillbaka i jmfrelse med de fr-vrvsarbetandes arbetsinkomster. Vi kommer ter att f strre generations-skillnader ifrga om inkomst och lev-nadsstandard, mellan de frvrvsarbe-tande och pensionrerna.

Anpassning till det nya pensionssyste-met Det nya pensionssystemets egenskaper har lett till en omfattande debatt om be-hovet av individuell och samhllelig anpassning, fr att upprtthlla genera-tionskontraktet.

Det nya pensionssystemet r komplext och svrt att bedma fr allmnheten. Underskningar visar att allmnhetens kunskaper om sina framtida pensioner r mycket begrnsade. Sex av tio kvinnor



50-64 r vet inte vad de kommer att f i pension, och resten tror att det blir 60-70 procent av lnen.

Mjligheterna till individuell anpass-ning till det nya pensionssystemet r allts mycket begrnsade, om tiden fram till pensionen r kort. Norman (2006) visar att en sjukskterska mste pen-sionsspara 4 800 kr per mnad (4 250 kr efter skatt) under 20 r fr att komma upp till en kompensationsgrad p 80 procent. Analogt ger ytterligare 5 arbets-r och pensionering vid 70 rs lder en kompensation p 70 procent.

Olika berkningar av de framtida pen-sionerna ger en samstmmig bild av sto-ra behov av korrigering genom socialpo-litiska tgrder vid sidan om pensions-systemet. S skedde bl.a. under 1990-talet genom en kraftig utbyggnad av bostadstillggen. Socialfrskringarna och pensionerna r kommunicerande krl.

Berkningarna av de framtida pensio-nerna visar ocks att utrymmet fr egen-finansiering av sjukvrds- och omsorgs-tjnster minskar alltmer i hgre lder, samtidigt som behoven av sjukvrd och ldreomsorg kar.

Kapitel 8: Leder pension till eko-nomisk srbarhet? Ekonomisk srbarhet, att man saknar en kontantmarginal och att man rapporterar svrigheter att klara hushllets lpande ut-gifter r ovanlig bland de ldre. Pensio-nering tycks i allmnhet inte leda till ekonomiska problem.

Den lga frekomsten av upplevda ekonomiska problem kan delvis vara en effekt av att pensionrerna anpassar sig till sin nya inkomstsituation.

Kapitel 9: Materiell levnadsstan-dard I kapitel 9 redovisas en bred uppsttning tillgngar som avser hushllsutrustning, fritid, media och transporter. I kapitel 10

finns en analog analys av bostadsfrhl-landen.

Hr fljer vi utvecklingen av ldres levnadsstandard under 23 r, en lng period, som i huvudsak prglas av kande inkomster. Vrt sammanfattande index ver levnadsstandard visar en mar-kant standardkning fr ldre (55+) och fr pensionrer (65+) sedan brjan av 80-talet. Den hga levnadsstandarden frn de yrkesaktiva ren har successivt fr-lngts in i pensionsldern. Samtidigt fick vi en stagnation eller t.o.m. standard-snkning bland yngre under 40 r (ung-domar; unga barnfamiljer).

Generationsskillnaderna ifrga om levnadsstandard har allts frndrats till frmn fr pensionrerna. Det hnger samman med tv processer: dels kade pensionsrttigheter (grundad i kad sys-selsttning resp. substitution av ldre pensionrer med lg ATP med yngre pensionrer med full ATP), dels stagne-rande och minskande arbetsinkomster bland yngre under brjan av 90-talet (frlngd ungdomsutbildning; kad ungdomsar-betslshet p en krympande arbets-marknad; allt senare, lgre och oskrare inkomster).

SCB:s ULF-underskningar ger allts en positiv bild av pensionrernas stan-dardutveckling ur ett tvrsnittsperspektiv, nr pensionrer i brjan av 80-talet jmfrs med ldre i samma lder i brjan av 2000-talet. Men, om vi dremot fljer enskilda ldre i ett longitudinellt perspektiv frn arbetsfr lder och in i pensionsldern s blir bilden annorlunda. Pensionering innebr normalt en kraftig inkomstsnk-ning, och ofta ytterligare en standard-snkning nr partnern avlider (sambo-endets stordriftsfrdelar faller bort). Lon-gitudinella analyser visar att levnads-standarden faller med kad levnadslder efter 60-rsldern2.

Tvrsnittsfrndringarna r srskilt starka nr de gller andelen ldre med

2 I kapitel 7 finns en analys av det gamla och nya pensionssystemets reala utveckling



lg levnadsstandard, och denna effekt r starkast hos de ldsta, dr andelen har mer n halverats. ven hr ser vi en ne-gativ utveckling fr de yngre under 40 r.

Analogt ser vi att hg levnadsstandard har frskjutits uppt i ldrarna, analogt med motsvarande berkningar fr in-komstutvecklingen i kapitel 5. Pension-rernas situation pverkades inte av 90-talskrisen.

Pensionrernas standardutveckling il-lustreras i den detaljerade analysen av enskilda nyttigheter. kade pensioner, kad fysisk rrlighet, kade fritidsaktivi-teter leder till en frlngning av livsstilen i medelldern in i pensionsldern. Till-gngen till bil har kat markant bland ldre, men minskat bland yngre under 40 r. I ldern 75-84 r har nu nstan 60 procent tillgng till bil (kning med 35 procentenheter sedan 1980).

Tillgngen till en daglig tidning har frndrats kraftigt. Det finns en stark minskning bland yngre, men sm eller inga frndringar bland de ldre. ldre bibehller ven hr sin livsstil frn me-delldern, medan yngre vnder sig mot andra medier (inkl. gratistidningar).

ldres livsstil fljer ven i andra av-seenden alltmer livsstilen i medelldern, som frlngs in i pensionsldern. Det gller t.ex. semesterresor och hushllsma-skiner.

Kapitel 10: Boendefrhllanden En majoritet av Sverige befolkning bor i smhus (56 procent). P samma niv ligger de ldre (65-84 r) och det gller ven yngre (30-44 r). Bland yngre har smhusboendet minskat kraftigt, sedan brjan av 80-talet, medan det istllet har kat lika mycket bland ldre.

Det har skett mycket stora frndring-ar av den offentliga ldreomsorgens or-ganisation under senare r. Cirka 100 000 ldre bodde permanent i srskilda boende-former den 1 oktober 2005, vilket r en

minskning med 15 procent jmfrt med fem r tidigare.

ven antalet vrdplatser p sjukhus, (huvuddelen r ldre) har reducerats kraftigt, delvis beroende p effektivise-ringen av vrden, men ocks p bespa-ringar. Mellan 1992 och 2003 minskade antalet platser inom geriatrik med 69 procent och inom medicin med 27 pro-cent. Detta har lett till att mnga ftt flyt-ta till srskilt boende, men ocks att mnga ldre personer som bodde i van-liga bostder skrevs ut med allt strre behov av medicinsk vrd och rehabiliter-ing: Vrdbehoven kade drmed svl bland dem som bodde i srskilt boende som i vanliga bostder.

Detta, utslussningen frn srskilt bo-ende och minskande sjukvrdsplatser, har lett till att den kommunalt styrda hemtjnsten kat i omfattning. Bland de som bor i ordinrt boende kade antalet personer med hemtjnst frn drygt 120 000 till 135 000 mellan r 2000 och 2005. kningen gller de allra ldsta, ver 80 r, medan hemtjnsten i ldrarna 65-79 r minskat.

Fljande avsnitt i kapitlet (10.3) hand-lar om uppltelseform. Vid brjan av 2000-talet bor ungefr hlften av befolk-ningen, 20-84 r, med gandertt, en svag minskning sedan brjan av 80-talet. 16 procent bor med bostadsrtt (plus 4-5 procentenheter) och 32 procent med hy-resrtt (minus fem procentenheter).

Trngboddheten (enligt norm 3) har minskat i alla ldrar sedan 1980. Minsk-ningen r strst bland ldre, frn 9 till ca 3 procent.

Kapitel 11: Resursomfrdelning mellan generationer Fldet av gvor och hjlp mellan genera-tioner r betydande i dagens Sverige. Ekonomiska gvor till barn och barnbarn fljer en tydlig klass och resursgradient. Socioekonomiska klyftor frstrks ytter-ligare av inter-generationella transfere-ringar. Barn till ej facklrda arbetare fr relativt sllan gvor eller ln frn sina



frldrar, ngot som r tmligen vanligt bland framfrallt barn till hgre tjnste-mn. De som r sysselsatta relativt lngt upp i ldern och de som ger sin bostad r ocks mer bengna att ge gvor. Sjuk-liga och ensamstende frldrar ger mer sllan strre gvor till sina barn och barnbarn.

Ju ldre frldrarna blir desto mer van-ligt r det att de ger bort strre belopp. Ofta rr det sig om frskottering p arv, ngot som (tidigare) bland annat kunde gras av skatteskl. Via gvor och finan-siellt std kan allts frldrageneratio-nen fortstta att vara en viktig aktr fr de yngre generationerna.

Nr det gller frldragenerationens bengenhet att ge barn och barnbarn praktisk hjlp med dagliga aktiviteter s fljer den i stort sett frmgan att ge ekonomisk hjlp. Frmgan att hjlpa avtar dock med kad lder och frsm-rad hlsa. ven hr r det framfrallt barn till tjnstemn som fr ta emot hjlp. Det r allts inte s att arbetares bristande frmga att ge gvor av peku-nir betydelse uppvgs av en frmga att ge std och hjlp in natura istllet.

Nr det gller att f hjlp frn sina barn r mnstret till viss del omvnt jmfrt med att ge hjlp. Det r de allra ldsta och de sjuka som fr mest hjlp. Det finns allts alldeles tydligt en omvrdnads-aspekt i generationsrelationerna. Om det skall bli ngon strre omfattning av hjl-pen s krvs det dock att barnen bor n-gorlunda nra. ven nr det gller att f hjlp finns det klasskillnader. Det r framfrallt hgre tjnstemn och tjns-temn p mellanniv som fr liten hjlp av sina barn: den kategori som ger mest hjlp, fr minst hjlp i retur. Det kan be-ro p att denna kategori r bttre p att tillgodose sina behov via marknaden eller utnyttjar offentlig service effektiva-re.

De viktigaste slutsatserna i detta kapi-tel r sledes att det finns ett betydande flde av resurser mellan generationerna, och att detta flde fortstter att befsta

och frdjupa de ekonomiska klyftor som redan finns i dagens Sverige. Reproduk-tionen av socio-ekonomiska skillnader startar redan i barndomen och tycks pg hela livet ut.

DEL 3 Hlsa och omsorg

Kapitel 12: ldres hlsoutveckling I detta kapitel sammanfattas de ldres hlsoutveckling enligt en serie globala indikatorer fr somatisk ohlsa, psykosoma-tiska besvr, vrdkonsumtion och livsstil ur SCB:s rliga hlsomtningar inom ramen fr ULF3, nmligen:.

upplevda hlsoproblem, dvs. att man i intervjun inte kan sga att man har god eller mycket god hlsa

frekomst av ngon lngvarig sjukdom drav frekomst av lngvarig sjuk-

dom med svra besvr

drav sjukdom med i hg grad nedsatt arbetsfrmga

rrelsehinder

Dessa fem indikatorer ger i stort sett samma bild av hlsoutvecklingen 1980-2003:

1. Ohlsan kar med kad levnadslder. 2. Ohlsan kar ver tid (1980-2003) s-

vl bland yngre och i medelldern en-ligt samtliga indikatorer.

3. Bland ldre (ca 60+) har hlsan fr-bttrats sedan 1980 enligt vissa indika-torer (det r frre som upplever hlso-problem, frre som rapporterar ned-satt arbets-/funktionsfrmga resp. rrel-sehinder), men frsmrats enligt andra indikatorer (flera rapporterar lngva-riga sjukdomar resp. svra besvr).

4. Sammantaget har dock de ldres hl-soutveckling under 1990-talet enligt dessa globala indikatorer varit bttre fr ldre n fr yngre, och srskilt jmfrt med 20-30-rsldern. I den mn vi

3 I kapitel 13 fljer en korresponderande analys av funktionsnedsttningar.



kan tala om en kad ohlsobrda s gller den allts i strre utstrckning fr de yngre.

Det finns inget entydigt svar p frgan om hur ldres hlsa har utvecklats under senare r. Intervjufrgorna har mer eller mindre subjektiva inslag som lmnar utrymme fr personliga bedmningar frn re-spondenterna. Bedmningarna baseras p kunskaper, upplevelser och hlsoan-sprk snarare n objektiva kriterier (s-som fysiologiska test eller systematiska lkarunderskningar). ven om inter-vjuuppgifterna baseras p namngiva sjukdomar s bidrar utvecklingen av medi-cinsk teknologi, (kad diagnostik; kade be-handlingsmjligheter) samt kad utbildning och kade hlsokunskaper hos respondenter-na till att alltmer av sjukligheten fr en diagnos, och drmed ocks fngas upp i hlsointervjuer.

Det skulle innebra att underrapporte-ringen av sjuklighet minskar ver lngre tidsintervall. Detta kan d leda till att folkhlsan skenbart frsmras, och att reella folkhlsofrbttringar maskeras i trendanalyser av hlsoutvecklingen, s-som de framtrder i personliga intervju-er4.

P lng sikt vntar vi oss andra sidan positiva hlsoeffekter av humanisering-en av arbetslivet, utbyggnaden av det sociala skyddsntet och offentliga tjns-ter, framsteg i medicinsk teknologi och behandlingsmetoder. Dessa faktorer har gett oss en stndigt kad livslngd, p senare r i ngot lngsammare tempo. Under vr observationsperiod (1980-2003) har medellivslngden frlngts med 3,5 r fr kvinnor och med 5,1 r fr mn.

Lngre medellivslngd fr naturligtvis konsekvenser fr sjuklighetens utbred-ning. Lngre medellivslngd kan inneb-ra att fler verlever allvarliga sjukdomar, och att drmed ocks andelen i befolk-ningen med lngvariga sjukdomar kar, 4 I kapitel 14 och 15 i denna rapport finns en utfr-ligare diskussion av de tekniska problemen vid folkhlsomtningar.

srskilt bland ldre (s.k. expanderad sjuk-lighet). Det skulle paradoxalt innebra att folkhlsan skenbart frsmras, samtidigt som medellivslngden kar5.

En annan mjlighet r att frbttrade levnadsfrhllanden och medicinsk tek-nologi inte bara frlnger livet, utan ven frkortar sjukdomsfrloppet (s.k. komprime-rad sjuklighet). Frr eller senare stter man dock p livets grnser, ett genetiskt tak fr medellivslngden och fr friska levnadsr.

Expanderad sjuklighet och uppskjuten sjuklighet kan ses som steg p den lnga vgen mot optimal livslngd och kompri-merad sjuklighet. Men till bilden hr att vgen ven kantas av vrderings- och kunskapsfrndringar som leder till minskad underrapportering av sjuklighet i hlsounderskningar. kad rapporterad sjuklighet behver sledes inte innebra att de yttre frutsttningarna fr god hlsa har frsmrats. Dremot kan upple-velsen av vrdbehov ha kat. Drmed kar ocks vrdefterfrgan och vrdkon-sumtion.

Kapitel 13: ldres funktionsfr-mga De ldres funktionsfrmga har i flera avseenden frbttrats sedan 1980. Det gller framfr allt mobilitet (springa, promenera, g i trappor och stiga p en buss) som har frbttrats, medan frnd-ringarna nr det gller frmgan att bra tunga freml och gripa (t.ex. en kran) r mindre. Synfrmgan har frbttrats un-der denna tid, medan hrseln har frsm-rats.

ven frmgan att klara IADL (std-ning, matinkp, matlagning och tvtt) har frbttrats, medan frmgan att kla-ra ADL (bad, stiga upp, kl p sig) inte har ndrats nmnvrt.

Kvinnor har smre funktionsfrmga n mn nr det gller syn, mobilitet, gri-

5 I nyare folkhlsounderskningar ingr nmligen ven de personer som tidigare inte skulle ha ver-levt, men som nu kan leva vidare med sjukdomar, och som drmed ingr i intervjumaterialet.



pa och bra, matinkp och stdning. Mn har mer hrselnedsttningar och r smre p att laga mat. Nr det gller ADL-funktioner r knsskillnaderna annars sm.

Mn har haft en mer gynnsam utveck-ling sedan 1980 nr det gller mobilitets-funktionen springa en kortare strcka och fr IADL-funktioner. Frsmringen av hrseln ver tid r strre fr kvinnor n fr mn.

Kapitel 14: Hur mr egentligen de ldre? En metoddiskussion En genomgng av aktuell svensk och internationell forskning visar att olika svenska och internationella studier liksom ULF - kommer till olika slutsatser nr det gller utvecklingen av de ldres hlsa.

Till viss del kan olikheterna frklaras av skillnader i statistisk representativitet, t.ex. att det r stora skillnader mellan underskningarna nr det gller bortfall, att man anvnt sig av olika definitioner av ldre, osv. Dessutom r de studera-de tidsperioderna inte desamma i de olika underskningarna. Utvecklingen ver tid verkar heller inte ha varit linjr. Flera underskningar visar att den nega-tiva utvecklingen under 1990-talet avvi-ker frn den positiva utvecklingen under 1970- och 1980-talen.

Men framfr allt spelar valet av hlso-indikatorer stor roll: utvecklingen ver tid skiljer sig beroende p vilka hlso-mtt som anvnts. Vr genomgng visar att oavsett skillnader i metoder och sta-tistisk representativitet verkar framfr-allt de ldres frmga att klara vardagli-ga sysslor (IADL, instrumental activiti-es of daily living) ha frbttrats. Samti-digt rapporterar allt fler ldre specifika hlsoproblem.

Att dagens ldre (liksom de yngre) i strre utstrckning n tidigare rapporte-rar olika besvr och diagnoser kan delvis hnga ihop med frndrade ansprks- och toleransniver nr det gller besvr av sjukdom. Ansprk som kan hnga ihop med utvecklingen inom den medi-

cinska teknologin och mjligheterna att behandla besvr som tidigare inte p samma stt uppmrksammades.

ven om den rapporterade sjuklighe-ten inte entydigt speglar det bakomlig-gande hlsotillstndet r det svrt att dra slutsatsen att de ldres hlsotillstnd nmnvrt skulle ha frbttrats ver tid. Detta innebr att de tydliga frbttring-arna vi ser nr det gller de ldres fr-mga att klara av olika aktiviteter mste ha andra frklaringar.

En slutsats som ligger nra till hands r att det blivit lttare fr mnga ldre att frflytta sig och klara olika aktivite-ter, trots sina sjukdomar och funktions-nedsttningar. Den tekniska utveckling-en i hushllen, kade kunskaper nr det gller att laga mat, bttre anpassade utemiljer, bttre och mer utnyttjade hjlpmedel, osv. har kat mjligheterna att klara sig sjlv.

Det sammanfattande svaret p frgan om de ldres hlsa frbttrats eller fr-smrats beror allts p vilka indikatorer p hlsa och funktionsfrmga som an-vnds. I den internationella debatten om de ldres hlsoutveckling har framfrallt resultat baserade p frmgan att klara olika aktiviteter legat som underlag fr slutsatsen att de ldre blivit friskare. Om man i stllet anvnder sig av besvr och diagnoser blir bilden en annan.

Kapitel 15: Frndringar av de ldres hlsotillstnd, en metod-studie I detta kapitel analyseras bortfallets be-tydelse fr hlsobeskrivningar. Bortfallet i ULF steg kraftigt mellan 1988/89 och 2002/03, frn totalt 21,9 till 27,0 procent i ldrarna ver 64 r. Dock frndrades inte bortfallsmnstret i ngon strre om-fattning. Fr att testa bortfallets betydel-se skattades hlso- och funktionsfrnd-ringar mellan de tv tidpunkterna i fem-ton variabler.

I stort fljer mn och kvinnor samma mnster av hlsofrbttring mellan 1988/89 och 2002/03 i variablerna ned-



satt hlsotillstnd, rrelsehinder och in-skrnkningar i IADL (instrumentella aktiviteter fr dagligt liv, t.ex. hjlp med att handla). Mn hade emellertid en mer gynnsam utveckling n kvinnor ocks i variablerna svrt rrelsehinder och in-skrnkningar i PADL (personliga aktivi-teter fr dagligt liv, t.ex. hjlp med att tvtta sig). Nr det gller hlsofrsm-ringar hade mn en mer negativ utveck-ling n kvinnor i frekomst av diabetes och ngest, medan enbart kvinnor rap-porterade en kning av smnbesvren frn 1988/89 till 2002/03. Bde mn och kvinnor visade en kad andel med hgt blodtryck och vrk under tidsperioden.

Bland mn hade ldersgrupperna 70-84 r den mest gynnsamma hlsoutveck-lingen under tidsperioden, medan den yngsta och ldsta ldersgruppen endast visade smrre frbttringar. Kvinnor i ldersgruppen 70-74 r visade en klart frbttrad hlsa i fem hlsoindikatorer, medan den ldsta ldersgruppen var ofrndrad i samtliga hlsoindikatorer.

Analyser baserade p enbart de svarande eller hela urvalet med imputation (slumpmssig insttning av ett vrde bland icke-svarande) resulterade i unge-fr samma absoluta och relativa frnd-ringar i ohlsa. Detta betyder att bortfal-let spelar mindre roll om man vill stude-ra frndringar, bde absolut och rela-tivt. I mindre redovisningsgrupper blir oskerheten strre och drmed kan skill-naderna vara strre.

Dremot var frekomst (prevalens) av ohlsa och funktionsfrmga genomg-ende hgre nr analysen baserades p hela urvalet jmfrt med om den basera-des p enbart de svarande. Underskatt-ningen var mestadels liten (< 3 procent-enheter).

Kapitel 16: ldreomsorgens fr-ndringar under de senaste de-cennierna Minskad tckningsgrad ldreomsorgens omfattning, inriktning och organisation har frndrats avsevrt

under de senaste decennierna. Den mo-derna svenska ldreomsorgen brjade byggas ut p 1950-talet nr kommunerna introducerade hemtjnst i eget hem. An-talet personer som fick hemtjnst kade fram till brjan av 1980-talet; drefter har antalet hemtjnsttagare successivt mins-kat.

Fram till 1950-talet var institutions-vrd, oftast p lderdomshem, den enda samhlleliga ldreomsorg som erbjds ldre personer med hjlpbehov. Antalet platser i srskilt boende kade lngsamt fram till mitten av 1990-talet, fr att se-dan minska under 2000-talet.

r 1980 fick 34 procent av befolkning-en som var 80+ r hemtjnst; r 2005 var motsvarande andel 20 procent: Andelen i srskilt boende minskade frn 28 till 17 procent under samma period.

Minskningen av ldreomsorg bland yngre pensionrer kan till stor del frkla-ras av frbttrad hlsa. Men bland ldre ver 80 r, har hlsofrbttringarna varit mer begrnsade, och hr ser vi en reell neddragning av ldreomsorgens omfatt-ning. Detta illustreras av att kommuner-nas bruttokostnader per invnare 80+ r var 15 procent lgre r 2000 jmfrt med 1990.

ldreomsorgen koncentreras till perso-ner med stora vrdbehov Under 1990-talets ekonomiska krisr genomfrdes neddragningar av kom-munernas ldreomsorg, liksom inom landstingens sjukvrd. Antalet vrdplat-ser inom akutsjukvrden nrmast halve-rades mellan 1992 och 2003. Under sam-ma period kade antalet 80+ r med 22 procent. Det minskade antalet vrdplat-ser, i kombination med kningen av an-talet ldre i befolkningen, ledde till att allt fler ldre personer skrevs ut till hemmet med behov av fortsatt omsorg och rehabilitering.

Kommunerna valde att koncentrera ldreomsorgens resurser till personer med behov av omfattande omsorgsinsat-ser. De som fick hjlp fick mer omfattan-de hjlpinsatser n tidigare. Kostnaden



per hjlptagare kade med 68 procent mellan 1985 och 2002. Verksamheter som tidigare varit ppna fr en bredare grupp, exempelvis dagverksamheter, erbjuds nu enbart efter individuell bi-stndsbedmning.

Avgrnsning av ldreomsorgens upp-drag Utvecklingen gick mot en frndrat syn p vem som r berttigad till hemtjnst. ldre med mindre omfattande hjlpbe-hov str idag ofta utanfr det kommuna-la tagandet. Det r ocks fler som kper privata tjnster och betalar ur egen ficka. En konsekvens r att fler ldre n fr 10-15 r sedan fr hjlp av anhriga, och det har ocks blivit svrare fr makar att f hjlp. Tillgngen till anhriga i den hjlpbehvandes nrhet vgs in i bi-stndsbedmningen ngot som det inte finns std fr i svensk lagstiftning.

Kapitel 17: Hemtjnst och anhrig-vrd Bland dem som intervjuades i PSAE/ULF minskade andelen personer med hemtjnst under perioden 1988-2003. Mest dramatisk var frndringen i den ldsta ldersgruppen (80+) dr an-delen med hemtjnst minskade frn 37 procent till 21 procent.

Hemtjnstens uppgift r att hjlpa personer som bor i eget hem om det finns ett behov och detta inte kan tillgodoses av den enskilde, eller p annat stt. Insatserna avser hjlp i hushllet eller med person-lig omsorg. Mtt med dessa mtt hade behovet av hemtjnst minskat, eftersom en lgre andel uppgav att de behvde hjlp. Minskningen var srskilt markant bland mn dr andelen som behvde hjlp med stdning, matinkp, matlag-ning, tvtt och dusch/bad hade halve-rats. En liknande men svagare trend fanns bland kvinnor.

Det minskade hjlpbehovet kan bero p frbttrad rrelsefrmga i den ldre befolkningen, bttre tillgnglighet i bo-stder och utemilj, eller kad tillgng till tekniska hjlpmedel. Bengenheten

att rapportera behov av hjlp kan ocks pverkas av om man tror det r mjligt att f hjlp. Nr det blivit allmnt knt att hemtjnst mer sllan beviljas till per-soner som enbart behver hjlp med sysslor i hemmet kan det vara frre som rapporterar hjlpbehov.

Minskningen av andelen hemtjnstta-gare var strre n vad som motsvaras av det minskade behovet i befolkningen. Sannolikheten fr att f hemtjnst hade minskat med 43 procent sedan 1988, efter statistisk kontroll fr ett flertal behovsre-laterade faktorer. Socialtjnstlagens for-muleringar om rtt till bistnd har i hu-vudsak inte ndrats; dremot har praxis ndrats fr vad som r rimligt att bevilja hjlp med eller nr hjlpen kan tillgodo-ses p annat stt.

Anhrigas hjlpinsatser kade; srskilt tydlig var denna utveckling fr kvinnor ver 80 r som bodde ensamma. Sanno-likheten fr ensamboende kvinnor att f hjlp av anhriga kade med 86 procent.

En betydande frskjutning har sledes skett frn formell omsorg (hemtjnst) till informell omsorg (anhriga).

Kapitel 18: Informella hjlpgivare Totalt sett var fjrde person (24 procent) i befolkningen 55 r och ldre r informella hjlpgivare: de uppger att de regelbundet hjlper en ldre, sjuk eller funktions-hindrad person i eller utanfr det egna hushllet. Med utgngspunkt frn hjl-pens omfattning och om man hjlper en person inom eller utanfr det egna hus-hllet kan hjlpgivarna indelas i anhrig-vrdare, omsorgsgivare och hjlpare.

Anhrigvrdarna utgr tre procent av befolkningen i den aktuella ldersgrup-pen. De hjlper dagligen eller flera gng-er i veckan en person inom det egna hus-hllet. I fyra fall av fem rr det sig om en make/maka som hjlper sin partner, var femte hjlper en annan anhrig. De ger den mest omfattande hjlpen nio av tio ger hjlp varje dag. Att vara anhrigvr-dare r vanligast i ldrarna 75-84 r, och



r lika vanligt bland kvinnor som bland mn.

Omsorgsgivarna utgr sex procent av befolkningen 55 r och ldre. De hjlper dagligen eller flera gnger i veckan en person utanfr det egna hushllet. Sex av tio hjlper en anhrig, vriga en vn, granne, arbetskamrat eller annan person som de inte r slkt med. Tre av tio ger daglig hjlp, sju av tio ger hjlp flera gnger i veckan. Att vara omsorgsgivare r vanligast i ldrarna 55-74 r, och r vanligare bland kvinnor n bland mn.

Hjlparna r den strsta gruppen, som utgr 15 procent i befolkningen 55 r och ldre. De ger hjlp en gng i veckan eller mer sllan. Ngra f av hjlparna uppger att de hjlper en person i det egna hus-hllet, men de allra flesta (96 procent) hjlper en person som de inte bor till-sammans med. I sex fall av tio hjlper de en anhrig. Att vara hjlpare r lika van-ligt bland kvinnor och mn, och r be-tydligt vanligare bland yngre n ldre.

Antalet anhriga som fr ekonomisk ersttning frn kommunen eller lands-tinget fr sina omsorgsinsatser har mins-kat kraftigt sedan 1980-talet, samtidigt som antalet informella hjlpgivare har kat. Idag r det betydligt fler som arbe-tar deltid eller inte alls pga. Anhrig-vrd, n som fr ngon form av ekono-misk ersttning. Det berr framfr allt kvinnor som frlorar ekonomiskt p att ge omfattande omsorg till sina nrmaste.

Anhrigvrdarna lper en frhjd risk att knna sig trtta, nedstmda eller att uppleva brist p tid fr egna aktiviteter. Kvinnor, men inte mn, lper en kraftig verrisk fr att uppleva svrigheter att f tiden att rcka fr de egna aktiviteterna.

DEL 4 Sociala relationer

Kapitel 19: Familj och sociala nt-verk Vrt sociala kontaktnt har under de senaste 25 ren utvecklats i ngot olika

riktningar: Det r fler som har ngon riktigt nra vn att anfrtro sig till och det r vanligare att umgs med vnner och bekanta utanfr det egna hushllet varje vecka. Dremot har umgnget med grannar minskat, och man umgs mindre med nra anhriga. Frre har en egen fa-milj, och drmed finns det fler ensambo-ende.

Bland lderspensionrerna r det fler som bor med en egen familj idag n fr ett par decennier sedan, en konsekvens av att ldre lever och r friskare lngre. Frlusten av partnern skjuts uppt i ldrarna. Fler ldre personer har ocks, efter utbygg-nad av hemtjnst och hemsjukvrd, mj-lighet att bo kvar i det egna hemmet med sin make/maka/sambo, ven om de r drabbade av sjukdom.

Efter 55-rsldern brjar arbets- och andra aktiviteter att trappas ned och fler tillbringar mer tid hemmavid. De tta grannkontakterna kar p nytt efter pen-sionsldern. Bland 55+ringar umgs 50-60 procent minst en gng i veckan med en eller flera ur sin bekantskapskrets, som inte r nra anhrig, arbetskamrat eller granne. Ungefr 320 000 pensionrer lever utan ngot umgnge utanfr kretsen av nra anhriga.

De flesta (drygt 80 procent) har en el-ler flera riktigt nra vnner. Med stigande lder glesas vnkretsen ut betydligt (nra vnner utanfr hushllet, som man kan ta kontakt med och prata om vad som helst). Efter 75 r r det ver 30 procent som inte lngre har ngon nra vn, och det gller framfr allt ldre mn. Den funktionella motsvarigheten fr mn r ofta partnern.

Kapitel 20: Sociala relationer och knslor av ensamhet Huvudsyftet med detta kapitel har varit att analysera betydelsen av sociala rela-tioner fr upplevelser av ensamhet bland ldre: Vad betyder frnvaron av ett rikt socialt liv och social isolering, resp. kon-takter med familjemedlemmar, grannar,



fre detta arbetskamrater eller vnner fr olika ldregrupper?

81 procent av de ver 84 r och 53 procent av dem mellan 75 och 84 r bor ensamma, vilket r hga siffror i relation till andra lderskategorier av vuxna. Av dem som r ver 55 r och har utflyttade barn r det runt tv tredjedelar som uppger att de trffar och umgs med barnen flera gnger i veckan. Ju hgre lder, desto vanligare r det med daglig telefon-, SMS- eller e-postkontakt med sina vuxna barn. Men fr de ldsta r det mindre sannolikt att ha kontakt med ngot sys-kon.

Det r vanligare att de ldre ver 65 r ofta umgs med grannar, men ovanliga-re att de trffar arbetskamrater och andra vnner eller bekanta, jmfrt med yngre lderskategorier.

Ju hgre lder, desto strre risk fr so-cial isolering, med avseende p mnga typer av kontakter, och att det inte finns tillgng till en nra kontakt.

Intervjudata rrande den subjektiva upplevelsen av ensamhet visar att det r relativt f, oavsett lder, som rapporterar att den sociala situationen upplevs som ett stort problem. 38 procent av dem som r ver 84 r sger att de aldrig knner sig ensamma jmfrt med drygt hlften av dem mellan 55 och 74 r.

Vilken betydelse har d olika typer av sociala relationer? Nra relationer inom familjen r generellt av strre betydelse fr den subjektiva knslan av ensamhet bland de ldsta. Frnvaron av en partner och begrnsade kontakter med vuxna barn och syskon har en mer negativ in-verkan p den subjektiva upplevelsen av ensamhet bland de ldsta jmfrt med de yngre. ven umgnget med vnner och bekanta r av strre betydelse fr knslan av ensamhet i hgre lder.

Mnga av de ldsta har ofta inte till-gng till de sociala relationer och fram-frallt de nra relationerna inom familjen som r av stor betydelse fr deras kns-la av att vara socialt integrerade, alterna-

tivt isolerade. Det frklarar varfr de rapporterar mer ensamhetsknslor n yngre. Det r viktigt att frska skapa goda frutsttningar fr att ldre ska kunna upprtthlla gamla och utveckla nya relationer allteftersom partner, sys-kon och andra vnner avlider. Detta r av betydelse fr att ldre ska knna sig socialt integrerade och uppleva social gemenskap.

Kapitel 21: Fritid I detta kapitel redovisas en mix av olika slags fritidsaktiviteter. Underskningar-na visar kad aktivitet bland ldre och delvis minskad aktivitet bland yngre.

Friluftsliv, utomhusvistelse och motion: P frgan Ungefr hur ofta brukar du lmna din bostad och vara utomhus, g och handla, promenera eller beska n-gon bekant?, berttar ungefr 75 pro-cent av alla ver 55 r att man vistas ut-omhus dagligen. I ldern 85+ r det cirka 37 procent. Men cirka 8 procent kommer bara ut hgst ngra gnger i mnaden eller nnu mera sllan. Det gller fram-frallt de ldsta kvinnorna (85+), hela 43 procent. Det r frmst de som har ngra allvarligare hlsoproblem som r bund-na till bostaden.

Aktiviteter som trdgrdsarbete, strva i skog och mark samt njespromenad r kraftigt kande. Generationsskillnaderna r igonfallande: medan ungdomarnas aktivitetsniv sjunker stadigt, kar den tvrtemot kraftigt bland de ldre, inte minst bland de ldsta, 75-84 r.

Motionsutvandet har vuxit mycket kraftigt i omfattning under de senaste decennierna, framfr allt bland kvinnor-na. Numera r det bara ungefr en tion-del av befolkningen som r passiva och helt avstr frn motion. Motionspassivite-ten har minskat kraftigt bland de ldre. Detta blir mest tydligt bland de allra ldsta: ungefr 20 procent av 75-84-ringarna fr ingen motion, vilket dock r kraftigt minskade niver med 17 pro-centenheter sedan brjan av 80-talet.



nda upp i 75-84-rsldern motione-rar var tredje pensionr minst tv gnger i veckan, vilket r en frdubbling sedan 80-talets brjan.

Hobbyaktiviteter: Nstan tv tredjede-lar av samtliga 55+ r, uppger att man gnar sig t en eller flera hobbies. De allra flesta gnar sig t hobbyverksamhet dagligen eller flera gnger i veckan, och de r ocks njda med sina mjlighe-ter att utva denna. Bristande hlsa, och tidsbrist anges som strre hinder. Dr-emot r det f, cirka 4-5 procent, som nmner dlig ekonomi som orsak till bristande hobbyaktivitet.

Kulturella aktiviteter omfattar besk p teater, konsert, bibliotek och bio, bok-lsning och studiedeltagande.

Totalt sett kan vi se en kning av tea-terbesken i alla ldrar, sedan brjan av 80-talet. Fr den kraftigaste kningen svarar mn och kvinnor i de vre medel-ldrarna och i pensionsldrarna.

Nrmare 40 procent av befolkningen, 20-84 r, uppger att man lser bcker i stort sett varje vecka. De allra flesta av dessa lser sknlitteratur (romaner, deck-are, noveller o.d.). Andelen r nstan dubbelt s hg bland kvinnor som bland mn. Det r numera dremot ganska sm skillnader mellan olika generatio-ner. Medan yngre har minskat boklsandet, har det skett en markant kning bland kvinn-liga pensionrer. Mnnen, dremot, redo-visar ett minskat lsintresse i samtliga ldrar.

Till skillnad frn boklsandet har bibli-oteksbesken kat markant i alla ldrar. Vi ser vidare en kraftig generationsvxling nr det gller studiedeltagande, som har kat i ldrarna ver 65 r.

Gudstjnstbesken har minskat sta-digt, och ligger vid senare delen av 90-talet p omkring 37 procent (minst ett besk under ret). Gudstjnstbesk kar med stigande lder, och r i varje lders-grupp hgre bland kvinnorna. Det r dock bland medellders och ldre

(frmst kvinnor) som minskningen un-der perioden varit strst.

Data och Internet i hemmet anvnds mest av de yngre: ver 80 procent under 55 r har tillgng till dator i hemmet. I ldern 75-84 r r det 17 procent.

Kapitel 22: Politiska resurser och aktiviteter Inflytande kan utvas antingen kollektivt genom deltagande i organisationer eller individuellt genom agerande och direkt-kontakter med beslutsfattare. Inflytandet frutstter ocks kompetens i form av kunskaper och frmga att identifiera beslutsregler och beslutsvgar. Vra so-ciala indikatorer tcker dessa tre aspek-ter. Utvecklingen sedan 80-talet pekar mot allt aktivare, mera intresserade och kunnigare pensionrer, dr nedtrapp-ningen av intresset sker allt senare i livet.

Engagemanget i freningslivet, totalt sett i befolkningen, har minskat kraftigt jmfrt med 80-talet. Medlemskapen i poli-tiska partier har mer n halverats sedan brjan av 80-talet. Fortfarande vid mitten av 80-talet nddes niver kring 15-16 procent. Sedan dess har utvecklingen pekat brant nedt - r 2005 ligger nivn vid 5 procent. Sammantaget ser vi en tydlig bild av att tervxten till partierna r i kraftigt avtagande, men att de ldre r trofasta medlemmar hgt upp i ld-rarna. Det har drmed intrffat en mar-kant frgubbning, och detsamma gll-er politiskt mtesdeltagande.

Nr det gller medlemsanslutningen till organisationer i vidare bemrkelse, frnsett politiska partier, ligger pensio-nrerna ver befolkningsgenomsnittet nr det gller handikapp- och patientf-reningar, kvinnoorganisationer, fre-ningar inom svenska kyrkan, nykter-hetsorganisationer, humanitra hjlpor-ganisationer och ordenssllskap. Cirka 40 procent r medlemmar i ngon pen-sionrsorganisation. Dremot r pensio-nrerna underrepresenterade inom id-rottsfreningar, miljorganisationer, mo-tororganisationer, invandrarorganisatio-



ner samt grupper fr internationella fr-gor. Men resultaten tyder sammantagna p en omfattande aktivitetsniv lngt upp i hg lder.

Vi har ocks frgat om man sjlv skul-le kunna frfatta en skrivelse och verklaga ett beslut av en myndighet. Sjlvfrtroen-det i detta avseende har kat markant bland ldre.

Kapitel 23: Utsatthet fr kriminali-tet Utsattheten fr vld/hot har kat under de senaste 25 ren. Det framgr av de rliga underskningarna av levnadsfr-hllanden (ULF) och av den officiella kriminalstatistiken av polisanmlda fall av misshandel etc. Utvecklingen kan fr bda dessa statistikkllor vara en konse-kvens av tv skeenden i samhllet. Dels att vlds-/hotnivn faktiskt kan ha kat i ngon omfattning, dels att resultaten kan spegla en kande observans och knslighet fr vld och hotelser.

Risken fr vld eller hot r hgst i den yngsta ldersgruppen och minskar sedan successivt med stigande lder. Vld och hot r mycket ovanliga ver 65 r (ngon enstaka procent). Hela kningen av ut-satta fr vld/hot frklaras av kningen bland 20-29-ringar.

Vi kan dremot konstatera att oron fr att bli utsatt fr ngot vld eller hot r mycket utbredd i de ldre generationer-na. Totalt uppger cirka 520 000 pension-rer ver 55 r att man ngon gng av-sttt frn att ge sig ut p kvllen. Detta r en mycket hg siffra, som inte korre-sponderar mot de objektiva riskerna. Oron i sig r dock ett betydande vl-frdsproblem.

I vr kartlggning av olika oroande frhllanden som kan pverka mnni-skors trygghet visas bl.a. att oron fr den egna hlsan har krupit nedt i ldrarna och att detta medfrt en ptaglig utjm-ning mellan generationerna. De ldre knner sig allts piggare, relativt sett, n vid brjan av 80-talet. Vi ser ocks att oron fr den egna ekonomin framver r

betydligt hgre bland yngre och medel-lders n bland lderspensionrerna.

ldres levnadsfrhllanden Vlfrdsmtning och social rapportering


Kapitel 1 Vlfrdsmtning och social rapportering

av Joachim Vogel

1.1 Inledning 1990-talets huvudtema i svensk politik r anpassningen av vlfrdsstaten till nya yttre frutsttningar. Vi fick en massar-betslshet p samma niv som de flesta andra EU-lnder, med stora pfrestning-ar p statsfinanserna. Budgetunderskot-ten och inflationsbekmpningen fram-tvingade nedskrningar i transfereringar och offentliga tjnster.

Infr sekelskiftet kunde vi konstatera att flera av folkhemmets centrala ml-sttningar har frlorat terrng. Det gller den fulla sysselsttningen, som har av-lsts av klart lgre sysselsttning och vsentligt hgre arbetslshet. Det gller den lngsiktiga utvecklingen mot kan-de jmlikhet ifrga om materiella lev-nadsfrhllanden, som brts redan un-der frsta halvan av 80-talet. Och det gller inkomsttryggheten, som garante-rades genom full sysselsttning och ge-nersa transfereringssystem som ersatte inkomstbortfall vid sjukdom, arbetsls-het, arbetsskada och lderdom. Trygghe-ten frsmrades inte bara genom kad risk fr att inte kunna frsrja sig genom eget arbete, utan ocks lgre bidragsni-ver, begrnsade ersttningstider och smre intrdesregler. Till bilden hr att sysselsttningsminskningen har ledsa-gats av produktivitetskningar, kade exportsiffror och fretagsvinster.

Livet blev mindre frutsgbart. 90-talet kan karakteriseras av en otrygg-hetschock. Hsten 1997 publicerade Sta-tistiska centralbyrn en generell social-

rapport, med tillbakablick p perioden 1975-1995 (Vogel, Hll, red. 1997). Denna rapport beskrev en relativt positiv ut-veckling mot svl hgre levnadsniv som allt mera jmnt frdelade levnads-frhllanden fram till ungefr 1990. Se-dan dess har den allmnt positiva tren-den brutits. I en senare rapport hsten 2004 sammanfattade SCB vlfrdsut-vecklingen under 90-talet (SCB 2004). Dataunderlaget i dessa rapporter var SCB:s rliga underskningar av levnads-frhllanden (ULF).

Under 1990-talet kom de ldres lev-nadsfrhllanden alltmer i fokus i debatt och politik. Medellivslngden kade, men pensionsldern var ofrndrad, vilket kade belastningen p ATP-systemet. Vi fick ett nytt pensionssystem. Sysselsttningskrisen i brjan av 90-talet fick dramatiska konsekvenser, framfr allt fr ungdomars och invandrares eta-blering p arbetsmarknaden. De offentli

å universitet

Documents