mellerud · omvärldsanalys Årsredovisning 200 7 . 4 Övergripande mål kommunfullmäktige har...

Mellerud

årsredovisning

2007

Framtidsbild Sunnanå Hamn

Ett övergripande syfte med projekt Sunnanå Hamn är att utveckla friluftslivet och turismen och få upp ögonen och nyfikenheten för Vänern och för Dalsland.

Utbyggnaden av Sunnanå hamn är den viktigaste utvecklingen i Melleruds kommun på mycket länge. I kommunen råder idag nybyggaranda investeringsviljan är stor. Hela kommunen sjuder av framtidstro och det största beviset på detta är ökad byggnation. En upprustning av stadsbilden i Melleruds tätort pågår alltefter det finns utrymme i den kommunala budgeten. Gator och torg rustas upp och flera nybyggen pågår. Torget lever och kommersen är livlig. Det finns en hoppfullhet och en tilltro till att Mellerud kan växa och utvecklas om man gemensamt arbetar för att erbjuda goda bostadsmiljöer, ett gott friluftsliv och god service.

När Sunnanåprojektet påbörjades var kommunen inte medveten om projektets stora utvecklingspotential. Flera detaljplanearbeten pågår i olika skeden i anslutning till Sunnanå hamn och på andra ställen i kommunen.

Kommunfullmäktig

Kommunensrevisorer

Valnämnden

Kommun-styrelsen

Arbets-utskottet

Miljö- ochhälsorådet

Kommunalaungdomsrådet

Byggnads-nämnden

Kultur- ochutbildningsnämnden

Social-nämnden

Kommunalahandikapprådet

Kommunalapensionärsrådet

POLITISK ORGANISATIONMELLERUDS KOMMUN

Innehållsförteckning Sida Kommunstyrelsens ordförande 1 Omvärldsanalys 2 Övergripande mål 4 Redovisningsprinciper 5 Finansiell analys 6 Resultaträkning 11 Finansieringsanalys 11 Balansräkning 12 Notförteckning 13 Driftredovisning 17 Investeringsredovisning 18 Nyckeltal kommunen 19 VA-redovisning 20 Personalekonomiskt bokslut 22 Kommunfullmäktige 25 Kommunstyrelsen – administrativ förvaltning 27 Kommunstyrelsen – samhällsbyggnadsförvaltning 31 Byggnadsnämnden 37 Kultur- och utbildningsnämnden 39 Socialnämnden 48 Melleruds Bolagshus AB 56 Dalslandskommunernas kommunalförbund 57 Revisionsberättelse 59 Vision 2013 62

Innehållsförteckning

1

Kommunstyrelsens ordförande Omslagsbilden på årsredovisningen är en spännande framtidsbild av området kring Sunnanå Hamn. Utvecklingen i kommunen är till stor del avhängig hur nära vi når detta fotomontage. Mycket arbete har det gångna året lagts ner på att för Länsstyrelsen förklara bakgrunden till de beslut som är fattade och försvara varför Sunnanåområdet i kommunens översiktsplan, med Länsstyrelsens goda minne, pekats ut som mycket lämpligt att utveckla för sjönära fritidsverksamhet. På detta sätt är vi aktsamma om övrig jungfrulig Vänerkust. Vi är många som lärt oss mycket under resans gång. Fel har begåtts i genomförandet av detaljplanen men med vissa justeringar är jag positiv inför fortsättningen. Aldrig tidigare har så många haft jobb i Sverige som nu. Arbetslösheten har även minskat i Mellerud. I den kommunala vardagen ingår att ständigt utveckla förutsättningarna för näringslivet. För nyetableringar, men självklart även för det befintliga. Vi har i olika mätningar av företagsklimatet i kommunsverige avsevärt flyttat fram positionerna. I en av dem når kommunen en mycket hedrande 17e plats. I en annan mätning, utvecklingen av handeln, befäster Mellerud sin position som handelsort. Handeln i Mellerud ökar mest i hela Fyrbodal, + 13 %! Detta målmedvetna arbete leder nu till att ytterligare externa investerare upplever Mellerud som en intressant kommun att satsa i. Golflägenheterna vid Sunnanå golfbana är senaste exemplet och mer är på gång. 2007 blev vi 70 färre Mellerudsbor. Trenden håller i sig. Allt fler vill bo i de större orterna eller i dess närhet. Här måste samhällsservicen byggas ut medan avfolkningskommunerna tvingas stänga skolor mm. Vart tog idén om en rundare region vägen? Med bättre infrastruktur och utbyggd kollektivtrafik hamnar Mellerud i de större orternas närhet. Låt oss alla jobba för detta i det arbete som nu inleds med ny infrastrukturplan. Glädjande nog föddes fler barn 2007. Det bådar ändå gott. Högkonjunktur och fortsatt ekonomiskt fokus ledde åter till ett gott ekonomiskt resultat. Investeringarna översteg de budgeterade. Utbyggnaden av Rådahallen, med en mötesplats för ungdomar, var en bidragande orsak. Rådahallen, med många vuxna bland besökare och personal, är en synnerligen väl vald plats för denna framtidsinvestering. Anläggningen kommer med detta att ytterligare befästa sin ställning som den mest populära platsen att besöka för Mellerudsborna. För några år sedan utvecklades demokratin i Mellerud genom införandet av medborgarförslag. Ett förslag om en livsmedelspolicy för kommunen gjorde Mellerud riksbekant. Ett utmärkt exempel på möjligheten. Tyvärr missbrukades systemet av en kommuninvånare som ensam lämnade in över hundra förslag, av mycket skiftande kvalitet. Arbetsbelastningen medförde att kommunfullmäktige såg sig tvingade att tills vidare upphöra med dylika förslag. Många intresserade mötte upp på informationsmöten kring ny översiktsplan och utvecklingen av Näs och Järns Sannar. Den kanske viktigaste gruppen att engagera i demokratiarbetet är våra ungdomar. Arbetet med BUMP-projektet, tidigare Porsgrunn, fortgår och ett nytt initiativ har tagits i skolan där representanter för eleverna möter politiker. Året som gick var det första i den nya mandatperioden. Den politiska majoriteten överensstämmer med den på riksplanet, en traditionell ickesocialistisk fyrpartiallians. I Melleruds kommuns läge är utrymmet för partipolitisk profilering begränsat. Kommunens bästa måste vara målet. Beslut vi gemensamt tagit måste vi gemensamt stå upp för. Mellerud fyller hundra år i år. En pigg hundraåring i ständig förändring. Förändringar frestar på, mer eller mindre. Låt oss gräva ner den ”finn fem fel”-mentalitet som då och då dyker upp. Låt oss skrota jante och känna stolthet över allt fint vi har i kommunen och ta vara på alla de möjligheter som ligger framför oss. Gör vi detta blir det riktigt gött å leva i Mellerud.

Robert Svensson

Kommunstyrelsens ordförande Årsredovisning 2007

2

Omvärld Befolkning Antalet invånare i Melleruds kommun sjunker, de senaste 10 åren har antalet sjunkit med 600 personer. Minskningen beror i första hand på negativt födelsenetto, dvs det föds färre än vad som avlider. Den 31/12 2007 hade Melleruds kommun 9 553 invånare.

Befolkningsutveckling

90009200940096009800

1000010200104001060010800

94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07

År

Invå

nar

e

Födelsenettot ser för de senaste åren ut enligt nedan.

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007

Födelsenetto -48 -41 -26 -49 -57 -53 -52 -36

Flyttningsnettot ser för de senaste åren ut enligt nedan.

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007

Flyttnetto -50 -80 52 28 -11 -35 35 -32 Med stor sannolikhet är det yngre invånare som flyttar från Mellerud och en något äldre som flyttar in. Konsekvensen av detta och det negativa födelsenettot visas tydligt i en befolkningspyramid.

Av pyramiden framgår att vi har en tunn bas, en tydlig midja samt en allt kraftigare topp. Allt färre barn, allt färre som kan föda barn, allt färre som är

Årsredovisning 2007 Omvrldsanalys

3

i arbetsför ålder och betalar skatt, allt färre som kan ge omsorg till de äldre. För att kommunen ska vara livskraftig på sikt krävs att fler i åldrarna 20-40 år stannar kvar/flyttar in, vilket ger förutsättningar för ett positivt födelsenetto. Vi kan även anta att det är svenska medborgare som flyttar ut och flyktingar in. Utan flyktingar och andra invandrare hade vi minskat mer.

Arbetsmarknad De som står utanför den ordinarie arbetsmarknaden har minskat under 2007, ungdomsarbetslösheten har gått ner kraftigt.

Öppet arbetslösa samt i åtgärder Samtliga Riket - december 2007 – 2,8% Mellerud - december 2007 – 2,5% Mellerud - december 2006 – 4,1%

Ungdomar Riket - december 2007 - 4,2% Mellerud - december 2007 – 3,4% Mellerud - december 2006 – 10,4%

Bostadsmarknad Med en krympande befolkning har behovet av nyproducerade bostäder inte varit så stort. Trots detta har det under året beviljats bygglov för sju enbostadshus.

Sveriges kommuner Kommunsektorns ekonomi har förbättrats avsevärt de senaste två åren. Används resultatets andel av skatter- och bidrag som mått får man följande bild.

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007

Procent 1,7 0,2 0,5 0,8 2,7 3,8 2,2

För de närmaste två åren beräknas resultatnivåerna att uppgå till en nivå som möjliggör ”god ekonomisk hushållning”. Förutsättningarna för åren 2010-2011 försämras drastiskt, främst pga nominellt oförändrade generella statsbidrag. Sveriges kommuner och landstings resultatprognos för kommunerna de närmaste kommande åren ser ut på följande sätt.

2008 2009 2010 2011

Procent 2,5 2,4 1,6 0,8

Melleruds kommun - framtiden Även Melleruds kommun har de senaste åren haft goda resultat. De första signalerna för 2008 ser även de bra ut, därefter ser det sämre ut. Konjunkturen förväntas försämras kraftigt, räntekostnaderna kommer att öka. I en försämrad konjunktur minskar skatteintäkterna och kostnaderna ökar. Socialchefen har sagt att förutsättningarna för 2008 är bättre än på länge. Under 2008 tas beslut för åtgärder som ska omfördela resurser från en krympande skolsektor till andra eftersatta områden, t.ex. fastigheter och pensioner.

Den framtidstro kommunen fått i och med att en privat finansiär investerat i en exploatering av Sunnanå Hamn, 127 sjöbodar har byggts och sålts till familjer från hela landet, har fått ett avbräck i och med att Länsstyrelsen påpekat felaktig hantering av bygglov. Kommunen har gjort en avsättning på 7 mkr för att ha medel till att vidta åtgärder i syfte att uppfylla Länsstyrelsens krav. Befolkningsutvecklingen är fortsatt bekymmersam, landskapet fortsätter att tappa invånare och därmed minskar förutsättningarna för att på sikt tillhandahålla kommunal service. Detta samtidigt som andelen äldre ökar och därmed omsorgsbehovet.

Omvärldsanalys Årsredovisning 2007

4

Övergripande mål Kommunfullmäktige har för att främja en utveckling av god ekonomisk hushållning fastställt mål för ekonomi och verksamhet. Finansiella mål De finansiella målen utgår från kommunfullmäktiges definition: • Innevarande generation ska inte överföra några obalanserade kostnader eller skulder till kommande generationer.

• Det innebär att resultatet vilket ska uppnås är på en nivå där samtliga kostnader och värdeminskningar inkluderas.

• Resultatet ska även möjliggöra en återställning av tidigare års underskott. • Kommunens skulder inklusive ansvarsförbindelse för pensioner ska som ett delmål minskas till en nivå vilket ger en positiv soliditet.

Kommunfullmäktige har utifrån detta tagit fram konkreta finansiella mål. De finansiella målen stäms av i årsredovisningens del för finansiell analys. Verksamhetsmål Kommunfullmäktige har sedan några år tillbaka fastställt vad man vill uppnå med styrning i ett visionsdokument, Vision 2013. Dokumentet tar upp ett antal övergripande inriktningsmål. • Befolkningen uppgår till minst 10 500 invånare • Invånare och företag har möjlighet att leva ett gott liv • All utveckling bygger på ett ekologiskt och socialt hållbarhetstänkande • All verksamhet präglas av tillgänglighet, inflytande och delaktighet • Melleruds kommun är en aktiv kommun att bo och verka i liksom att besöka • Mellerudsborna talar väl om och är stolta över sin hembygd och sin kommun De övergripande målen konkretiseras i ett antal profilområden • Näringsliv • Livslångt lärande • Kommunikationer • Bebyggelse • Kultur och samhälle, fritid och natur • Gemensam service Profilområdena konkretiseras i inriktningsmål, vilka tilldelats kommunens styrelse och nämnder. Styrelse och nämnder har utifrån inriktningsmålen tagit fram uppföljningsbara prestationsmål för budgetåret. Dessa stäms av i respektive nämndsdel av förvaltningsberättelsen. Vision 2013 återfinns i sin helhet längst bak i årsredovisningen. För att bättre kunna följa vilka aktiviteter som genomförs för att driva verksamheten mot inriktningsmålen har förvaltningen under 2007 införskaffat ett it-baserat uppföljningsverktyg. Användandet av detta har försenats och effekterna kommer först att synas i 2008 års uppföljningar. Målen och processerna runt framtagandet av mål kan bli bättre, under 2008 kommer förvaltningen att föreslå en översyn av vision 2013 samt framtagande av mer stringenta mål, uppföljningsbara och tidssatta. En diskussion om tjänstegarantier inleds. För att kunna veta var vi befinner oss redovisas under 2008 verksamheterna status, syftet är att få till stånd en prioriteringsdiskussion och därmed möjlighet att sätta verksamhetsmål.

Årsredovisning 2007 Övergripande mål

5

Redovisningsmodell Kommunens årsredovisning innehåller en resultat- och balansräkning samt en finansieringsanalys. För kommunens interna redovisning tillkommer även drift- och investeringsredovisning. Enligt lag ska årsredovisningen även innehålla en koncernredovisning. Denna utgör en sammanställning av kommunens resultat- och balansräkningar med de bolag i vilka kommunen har betydande inflytande. I enlighet med ny VA-lag särredovisas VA-verksamheten, i egen resultat- och balansräkning.

I koncernredovisningen ingår kommunens helägda aktiebolag, samt Dalslandskommunerna kommunalförbund, där minoritetsintresset bedöms uppgå till 22% : Melleruds Bolagshus AB Närmare presentation och redovisning av bolaget finns på sidan 54 Minoritetsintresse finns i: Dalslandskommunernas kommunalförbund. Kommunalförbundet syftar till att hand ha för kommunerna gemensamma förvaltningsuppdrag. Fr.o.m 2007 har fyra av Dalslandskommunerna en gemensam Miljönämnd inom kommunalförbundet. Intresse 22% Traab, Trestadsregionens avfalls AB Bolaget äger Häljestorps avfallsanläggning. Bolaget är sålt under 2007. NÄRF, Norra Älvsborgs räddningstjänstförbund Förbundet ägs och bedriver räddningstjänst i Trollhättans-, Vänersborgs-, Färgelandas- och Mellerudskommun. Intresse 12% Dalslands Turist AB Bolaget ägs av kommunerna i Dalsland inkl Vänersborg. Intresse 19%

Redovisningsprinciper Kommunal redovisningslag (1997:614), ger ett regelverk för hur kommunens redovisning och bokföring ska ordnas. Lagen behandlar bland annat regler för: • löpande bokföring • värderingsregler • årsredovisning Förändrade redovisningsprinciper: Exploateringsmark (mark förberedd för försäljning) redovisas fr.o.m denna årsredovisning som omsättningstillgång i enlighet med redovisningsrådets rekommendationer. Omklassificering av markreserv till omsättningstillgång för exploatering sker då detaljplan är fastställd och vunnit laga kraft. Melleruds kommun följer kommunal redovisningslag med ett undantag: Kommunen ankomstregistrerar ej samtliga inkommande leverantörsfakturor. Under 2006 påbörjades ankomstregistrering i samband med skanning av fakturor, under 2007 ankomstregistreras ca 36 % av leverantörsfakturorna.

Redovisningsmodell/Redovisningsprinciper Årsredovisning 2007

6

Finansiell analys – kommunen

Årets resultat

Målsättning: Kommunens resultat ska uppgå till 3 % av intäkterna från skatter och bidrag. Kommunen redovisar ett positivt resultat. Förändringen av eget kapital uppgår till 6,4 mkr. Kommunfullmäktiges uppdrag till styrelse och nämnder var i den ursprungliga budgeten att redovisa ett överskott på 13,6 mkr. Under året har Kommunfullmäktige gjort avsteg ifrån det finansiella resultatmålet och tilldelat verksamheten tilläggsbudget på 3,6 mkr vilket ger ett budgeterat resultat om 10,1 mkr. Det motsvarar 2,4 procent av intäkterna från skatter och bidrag. Resultatet är 3,7 mkr sämre. Resultatet uppgår till 1,5 procent av intäkterna från skatter och bidrag, vilket är lägre än budget och lägre än det finansiella målet. Koncernen I den sammanställda redovisningen ingår Melleruds bolagshus AB till 100 procent samt kommunens intresse i Dalslandskommunernas kommunalförbund med 22 %. Koncernens resultat uppgår till 6,6 mkr.

Nettokostnadsandel

Det är viktigt att följa kommunens nettokostnadsutveckling i förhållande till skatteintäkter och bidrag. Den senaste femårsperioden har kommunens kostnader ökat långsammare än ökningen av skatt och bidrag. Denna utveckling är nödvändig för att kunna återställa kommunens finansiella handlingsberedskap. Mellan bokslut 2006 och bokslut 2007 har nettokostnaderna ökat med 5,2 procent medan intäkterna från skatt och bidrag endast ökat med 3,8 procent. Konsekvensen av detta återspeglar sig i ett försämrat resultat. Den del av skatteintäkterna som inte krävs för att täcka löpande kostnader kan användas för minskning av låneskulden och/eller finansiering av investeringar Nettokostnadsandel % 2007 2006 2005 2004 2003 Verksamheten 94,0 92,8 90,7 93,9 96,6

Avskrivningar 3,4 3,2 3,1 3,4 3,2

Finansnetto 1,2 1,2 1,4 1,7 2,1

Summa 98,5 97,1 95,2 99,0 101,9

Av ovanstående bild framgår att verksamhetens andel av skatt och bidrag uppgår till 98,5 procent. Utrymmet som kvarstår upp till 100 procent, samt avskrivningsutrymmet kan användas till amortering eller skattefinansiering av investeringar. För 2007 uppgår detta belopp till 21 mkr.

Verksamhetens intäkter

Verksamhetens intäkter, avgifter och specialdestinerade statsbidrag, täcker verksamheternas bruttokostnader med 21 procent, det innebär att de verksamhetsknutna intäkternas betydelse för finansieringen fortsätter att minska. Intäkterna har minskat med 0,3 mkr. De affärsdrivande verksamheterna vatten- och avlopp samt renhållning har ökat sina intäkter med 0,6 mkr. Vatten- och avloppsverksamheten ger för 2007 ett överskott med 139 tkr som bidrag till att täcka skulden till skattekollektivet på 1 159 tkr. Renhållningsverksamheten bidrar med 193 tkr till resultatet.

Verksamhetens kostnader

Verksamheternas bruttokostnader uppgår till 533 mkr, kostnaderna har ökat med 20,7 mkr eller 4 procent jämfört med föregående år. Av de totala kostnaderna utgör personalkostnader 60,9 procent, dess andel av

Årsredovisning 2007 Finansiell analys

Ökning nettokostnader och skatt jämfört med föregående år. % %/år 03 04 05 06 07

Skatt o bidrag

6,5 2,1 10,3 2,3 3,8

Netto-kostnader

8,5 -0,6 6,7 4,5 5,2

Avstämning mot avräkning vattenskador Utlägg av kommunen 2003 -5 500 Resultat 2003 -220 Resultat 2004 583 Resultat 2005 1 900 Resultat 2006 1 409 Resultat 2007 139 Justering förråd (06) 669 Återstår 1 020

7

totalkostnaden har ökat med 1,9 procentenheter. Ökningen av de totala personalkostnaderna jämfört med föregående år uppgår till 0,8 procent vilket ligger under nivå för de genomsnittliga löneökningarna. Skatter och statsbidrag Kommunens inkomster från skatter och bidrag har ökat med 16 mkr jämfört med 2006. 16 mkr motsvarar en ökning på 3,8 procent. Kommunens utdebitering är 22:69 per skattekrona, tillsammans med landstingsskatten på 10:45 är det sammanlagda skatteuttaget 33:14 per skattekrona. Den genomsnittliga utdebiteringen i riket är 31:44 per skattekrona, en sänkning med 11 öre jämfört med föregående år. Effekten på kommunens intäkter från skatter och bidrag med en genomsnittlig skattesats skulle innebära en minskning på 23,7 mkr. Finansnetto Kommunens finansnetto har ökat med 0,3 mkr jämfört med föregående år. Finansnettot innebär en negativ avvikelse med 0,5 mkr jämfört med budget. Den främsta orsaken är höjda kostnadsräntor, samt lägre amortering än budgeterat.

Anläggningstillgångar

Målsättning Investeringarna ska finansieras med egna medel. Investeringsnivån ska vara i nivå med årets avskrivningar

Kommunens anläggningstillgångar uppgår till 316,1 mkr. Under 2007 har tillgångarna ökat med 4,7 mkr. Årets nettoinvesteringar har ökat värdet med 23,5 mkr, medan avskrivningar och utrangering har minskat värdet med 14,7 mkr. Kommunen har under året bl.a. sålt sin andel i TRAAB. Försäljningsinkomsterna har överstigit det bokförda värdet med 1 720 tkr, varav 1 621 tkr för TRAAB. Övervärderade anläggningstillgångar har nedskrivits med 1 307 tkr. Fastigheter avsedda och färdigställda för försäljning, sk. exploateringsfastigheter har flyttats från anläggningstillgångar till omsättningstillgångar, fastigheternas bokförda värde uppgår till 1 507 tkr. Årets investeringar redovisas på sidan 18. Nettoinvesteringarna uppgår till 23,5 mkr, vilket är 1,6 mkr lägre än vad som planerades för 2007, inklusive överföringar av ej färdigställda objekt från 2006. Samtliga objekt har inte färdigställts. I årsredovisningen föreslås att 5,4 mkr överförs till 2008.

EgEget kapital Förändringen av eget kapital har skett med årets resultat 6 412 tkr. Resultatet innebär en ökning av eget kapital med 6 procent. Kommunallagens krav på en ekonomi i balans gäller fr. o. m år 2000. Melleruds kommun återställde tidigare års underskott i och med 2005 års resultat. Årets resultat uppfyller balanskravet, se vidstående tabell. Årets resultat uppgår till 1,5 procent av skatter och bidrag. Kommunfullmäktiges målsättning var efter tilläggsbudget 2,4 procent. Långsiktigt har Kommunfullmäktige fastställt ett resultatmål på 3 procent av skatter och bidrag. Resultatet på 6 412 tkr ger en inflationstäckning av ingående eget kapital motsvarande 6 procent, vilket ger en real ökning, (12-månaders förändringen av KPI dec 2007 var 3,5%). Ett skäl till resultatmålet är att resultatnivån även ska täcka pensionskostnader som ligger utanför resultat– och balansräkningen. Under 2007 ökade ansvarsförbindelsen med 36 mkr inklusive löneskatt, Under året har det inte skett någon avsättning eller amortering av pensionsskulden. Orsaken till den kraftiga ökningen framgår i avsnittet personalbokslut.

Avstämning mot finansiellt mål 2005 2006 2007

Årets avskrivning 12 607 13 216 14 657

Årets bruttoinvestering -15 673 -15 310 -25 401

Årets försäljningar, inkl TRAAB 203 2 482 1 859

Netto tkr -2 863 388 -8 885

Finansiell analys Årsredovisning 2007

Avstämning mot balanskravet Resultat 2007 6 412 Reavinster -1 720 Resultat 4 692

8

Koncernen Koncernens resultat på 6,6 mkr motsvarar en avkastning på eget kapital med 6,8 % vilket ger inflationstäckning och lite till. Koncernmässigt finns det ca 3 mkr i utrymme för att täcka pensionskostnader utanför resultaträkningen. Låneskuld

Målsättning Inga nya lån ska tas upp. Amortering på befintliga lån ska minst ske i takt med ökningen av kommunens pensionsskuld. Positivt resultat tillsammans med en återhållsam investeringsnivå ger möjlighet till amortering. Under året har amortering av lån från kreditinstitut skett med 7 mkr. Låneskuldens ökning har under 90-talet varit kraftig, främst på grund av en hög investeringsnivå men även på grund av dåliga resultat. De senaste åren har det funnits möjligheter att amortera på låneskulden till externa kreditgivare, lånen uppgår idag till 130 mkr, återlån av de anställdas pensionsmedel uppgår till 207 mkr, en kraftig ökning på grund av förändrat beräkningssätt. En mer utförlig redovisning av pensionsskuldens förändring finns i avsnittet för personalekonomi. Skulden räknat per invånare blir cirka 35 tkr. Kommunfullmäktiges mål har inte uppfyllts. År/Mkr 2007 2006 2005 2004 2003

Lån av kreditinstitut

130,0 137,0 149,2 173,4 163,5

Förändring -7,0 -12,2 -24,2 9,9 -7,4

Lån av anställda

207,0 171,1 159,2 163,9 159,4

Förändring 35,9 11,9 -4,7 4,5 6,6

Summa 337,0 308,1 308,4 337,3 322,9

Koncernen Koncernens låneskuld har sjunkit. Bolagen AB Mellerudsbostäder och AB Mellerudsindustrilokaler vilka ingår i Melleruds bolagshus AB har under året amorterat 22 mkr och kommunen 7 mkr.

Soliditet / skuldsättningsgrad

Soliditetsmåttet redovisar hur stor andel av tillgångarna som balanseras av eget kapital, det vill säga hur stor del av tillgångarna som finns kvar när skulderna är betalda. Soliditeten är ett mått på den finansiella handlingsfriheten på längre sikt. Skuldsättningsgraden är ett mått på det omvända, det vill säga hur stor del av tillgångarna går åt för att täcka skulderna.

% 2007 2006 2005 2004 2003

Soliditet -26 -18 -19 -22 -22

Soliditet exkl. ansvarsförbindelse 31 30 27 23 24

Skuldsättningsgrad 69 70 73 77 76

- varav avsättning 9 7 7 4 5

- varav kortfristig skuldsättning 26 26 28 23 24

- varav långfristig skuldsättning 34 37 38 50 47

Soliditeten inklusive kommunens ansvarsförbindelse för pensioner är negativ, tillgångarna täcker inte kommunens skulder. En rimlig första målsättning för soliditeten är att måttet är positivt inkl kommunens ansvarsförbindelse. Den genomsnittliga soliditeten i riket inkl ansvarsförbindelsen var 2006, 6 procent, en sänkning med 1,7 procentenheter jämfört med 2005.


9

Koncernen Koncernens soliditet uppgår till 15 procent exklusive kommunens ansvarsförbindelse för pensioner. Melleruds bolagshus soliditet uppgår till 0,2 procent. Vilket är lågt.

Borgensåtaganden / ansvarsförbindelser

Villkoren för kommunens borgensåtaganden regleras i kommunens finanspolicy. Grunden är en restriktiv hållning för borgensåtagande gentemot andra än helägda företag. Det totala borgensåtagandet vid årsskiftet uppgick till 361 mkr. Åtagandet avser till största delen Kommuninvest där åtagandet är begränsat till koncernens egna lånebelopp. Kommunen är i borgen för 40% av lån till egna hem enligt kreditgarantiförordningen (1991:1924), kravet upphörde 1993 och beloppet minskar stadigt. Under 2007 har inga borgensåtagande infriats. Risken för infriande av borgen bedöms som liten.

Borgensåtaganden Tkr

Kommunägda företag 260 704

- varav Mellerudsbostäder AB 208 367

- varav Melleruds industrilokaler AB 52 337

Egna hem och småhus 661

Kommuninvest i Sverige AB 266 560

Företagens lån i Kommuninvest -166 560

Summa 361 365

I enlighet med kommunal redovisningslag, redovisas upplupen pensionsskuld före 1997 som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Ansvarsförbindelsen tillförs inga nya åtaganden och huvudparten av utbetalda pensioner tas ur förbindelsen. Skulden ökar på grund av ökade löner samt förändrad avkastningsberäkning. Under 2007 har livslängdparametern i skuldberäkningen förändras, med en kraftig skuldökning som följd. Nedan redovisas ansvarsförbindelsens utveckling.

År 2007 2006 2005 2004 2003

Mkr 207,0 171,1 159,2 163,9 159,4

Det är viktigt att beakta denna utveckling vid bedömningen av kommunens resultat. Aktualiseringsgraden av pensionsåtagandet är 92 procent. Ökningstakten framåt är ca 4 mkr per år förutsatt oförändrade beräkningsgrunder. Det totala borgensåtagandet inklusive ansvarsförbindelser för pensioner uppgår till 568,4 mkr eller 59 tkr per invånare. 2006 var åtagandet 47 tkr per invånare, genomsnittet i riket var 40 tkr per invånare. Det är det höga borgensåtagandet exkl ansvarsförbindelsen som gör att Mellerud ligger högre än riket, kommunens ansvarsförbindelse för pensioner är lägre än genomsnittet i riket. Avslutande kommentar Den ekonomiska redovisningen och den finansiella analysens syfte är att identifiera problem. Det finns framför allt fyra områden som är väsentliga att lyfta fram: 1 Budgetföljsamhet En grundläggande förutsättning för att kommunen ska ha förutsättningar att förbättra sin ekonomiska ställning och därmed kunna garantera invånarna en god omsorg och service, är ett bra ekonomiskt resultat. Det förutsätter att nämnderna anpassar sin verksamhet till det ekonomiska läget. Alla nämnder förutom Socialnämnden har på ett bra sätt lyckats med detta. Socialnämnden redovisar ett underskott på 4,6 mkr. Nämndens verksamhet måste anpassas till de ekonomiska förutsättningar som Kommunfullmäktige ger. Socialchefen har uttalat att de för 2008 tilldelade resurserna ger bättre förutsättningar än på länge.

Finansiell analys Årsredovisning 2007

10

2 Kapacitetsnivån Kommunens långsiktiga betalningsförmåga måste stärkas. Soliditeten inklusive den totala pensionsskulden är negativ -26 procent. Snittet i riket är ca 6 procent. För att uppnå 6 procent soliditet inkl ansvarsförbindelsen behöver kommunen förbättra sitt eget kapital med ca 115 mkr. 3 Låneskuld Låneskulden inklusive återlån av pensionsmedel är hög 327 mkr eller ca 34 tkr per invånare. Den höga skulden innebär en ränterisk, en ökning av räntan med 1 procent ger en helårseffekt på drygt 3 mkr, vilket minskar förutsättningarna för övrig verksamhet. För att komma ner i en genomsnittlig extern låneskuld behöver kommunen amortera ytterligare 20 mkr, vilket förutsätter positiva resultat. 4 Koncernen Kommunens bolag behöver stärka sin ekonomi, en soliditet på 0,2 % innebär att det inte finns någon långsiktig ekonomisk handlingsfrihet. Det egna kapitalet i bolagskoncernen uppgår till 606 tkr, vilket innebär att aktiekapitalet på 1 mkr i det närmaste är halverat. Förbättras inte resultaten finns det en uppenbar risk att ägaren – kommunen - behöver utge ägartillskott.

Bokslutsdialog Kommunstyrelsens arbetsutskott har den 3-4 mars hållit bokslutsdialog med arbetsutskotten i kommunens nämnder. I enlighet med kommunens styrprinciper föreslås: att Kultur- och utbildningsnämnden får ta med sig 391 tkr av årets resultat att Kulturbruksstyrelsen tar med sig 180 tkr i enlighet med tidigare fullmäktige beslut. att 191 tkr av kommunstyrelsens resultat överförs för delfinansiering av ledningscentral att 200 tkr av kommunstyrelsens resultat överförs för finansiering av feriearbeten att övriga nämnder inte tar med sig någon del av 2007 års resultat. Förslag till beslut: Att överlämna årsredovisningen till kommunfullmäktiges revisorer. Att överlämna årsredovisningen till Kommunfullmäktige. Att föreslå kommunfullmäktige att för 2008 tilläggsbudgetera utifrån bokslutsdialogens resultat. Att föreslå Kommunfullmäktige att 5 471 tkr av 2007 års investeringsanslag överförs till verksamhetsåret 2008. Att utifrån försiktighetsprincipen godkänna en avsättning på 7 mkr att användas till eventuella åtgärder i Sunnanå Hamn.


11

Belopp i MkrBokslut 2006

Bokslut 2007

Bokslut 2006*

Bokslut 2007

Verksamhetens intäkter Not 1 110,7 110,4 147,2 154,8Verksamhetens kostnader Not 2 -498,6 -518,3 -519,8 -542,6Avskrivningar Not 3 -13,2 -14,7 -35,0 -23,4Verksamhetens nettokostnader -401,1 -422,6 -407,6 -411,3

Skatteintäkter Not 4 289,4 299,4 289,4 299,4Slutavräkning skatteintäkter 4,1 4,4 4,1 4,4Generella statsbidrag och utjämning Not 5 124,6 130,4 124,6 130,4Finansiella intäkter Not 6 0,7 0,8 1,1 2,4Finansiella kostnader Not 7 -5,6 -6,0 -15,1 -18,6Resultat före extraordinära poster 12,1 6,4 -3,4 6,6

Skattekostnader

Extraordinära intäkterExtraordinära kostnaderÅrets resultat 12,1 6,4 -3,4 6,6

Förändring av ansvarsförbindelse -11,9 -36,0 -11,9 -36,0Årets resultat inklusive förändring ansvarsförbindelse 0,2 -29,6 -15,3 -29,4

Resultaträkning

Kommunen Koncernen

Finansieringsanalys


Bokslut 2007

Bokslut 2006*

Bokslut 2007

DEN LÖPANDE VERKSAMHETENÅrets resultat 12,1 6,4 -3,4 6,6Justering för av- och nedskrivningar 13,2 14,7 35,0 23,4Justering för gjorda avsättningar 1,2 8,7 1,2 8,7Justering för ianspråkstagna avsättningar -1,8 -0,8 -1,8 -0,8Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Not 8 0,6 1,5 4,2 0,5Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 25,3 30,5 35,2 38,5

Ökning(-)/minskning(+) kortfristiga fordringar -7,1 -3,7 -7,2 0,2Ökning(-)/minskning(+) förråd, varulager o exploateringsfastigheter -0,9 -2,0 1,8 1,5Ökning(+)/minskning(-) kortfristiga skulder 3,7 -7,9 3,1 5,0Kassaflöde från den löpande verksamheten 21,0 17,0 32,9 45,1

INVESTERINGSVERKSAMHETENInvestering i materiella anläggningstillgångar -15,3 -25,4 -22,5 -32,6Försäljning av materiella anläggningstillgångar 2,5 0,2 3,0 5,6Investering i finansiella anläggningstillgångar -0,4 -4,9Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 3,3 0,8 3,7 0,8Kassaflöde från investeringsverksamheten -9,9 -24,4 -20,7 -26,3

FINANSIERINGSVERKSAMHETENNyupptagna lån 0,0 53,0Amortering av skuld -10,2 -3,5 -17,6 -78,5Ökning långfristiga fordringar -5,3 0,0Minskning av långfristiga fordringar 0,2 3,4 0,2 6,6Kassaflöde från finansieringsverksamheten -15,3 -0,1 -17,4 -18,9

Periodens kassaflöde -4,2 -7,6 -5,2 -0,1Likvida medel från årets början 25,9 21,7 31,7 26,9Likvida medel vid årets slut 21,7 14,2 26,5 26,9

*inkluderar ej Dalslandskommunernas kommunalförbund

Resultaträkning/Finansieringsanalys Årsredovisning 2007

12


Bokslut 2007

Bokslut 2006*

Bokslut 2007

TILLGÅNGARAnläggningstillgångarGoodwill 0,6Materiella anläggningstillgångar Not 9 299,5 308,6 568,4 568,1Finansiella anläggningstillgångar Not 10 11,9 7,7 12,3 13,3Summa anläggningstillgångar 311,4 316,3 580,7 582,0

OmsättningstillgångarFörråd, lager och exploateringsfastigheter Not 11 1,4 3,4 2,6 4,7Fordringar Not 12 22,1 25,8 37,2 31,6Kassa och bank Not 13 21,7 14,2 26,5 26,9Summa omsättningstillgångar 45,3 43,4 66,3 63,2

SUMMA TILLGÅNGAR 356,7 359,7 647,0 645,1

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDEREget kapital Not 14 106,7 113,1 89,9 97,5därav årets resultat 12,1 6,4 -3,4 6,6Aktieägartillskott -3,2därav nyemission -0,8

AvsättningarAvsättningar pensioner 11,7 13,1 11,7 13,1Avsättningar löneskatt 2,8 3,2 2,8 3,2Avsättning Sunnanå Hamn 7,0 7,0Avsättningar återställande av soptipp 8,2 7,4 8,2 7,4Summa avsättningar 22,8 30,8 22,8 30,8

SkulderLångfristiga skulder Not 15 124,0 120,5 409,9 385,8Kortfristiga skulder Not 16 103,3 95,4 124,4 131,0Summa skulder 227,3 215,9 534,3 516,9

S:A EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 356,7 359,7 647,0 645,1

Soliditet 29,9% 31,4% 13,9% 15,1%

AnsvarsförbindelserPensionsförpliktelser Not 17 171,1 207,0 171,1 207,0Borgensförbindelser Not 18 281,4 261,4 281,4

Balansräkning

Kommunen Koncernen

* inkluderar ej Dalslandskommunernas kommunalförbund

Årsredovisning 2007 Balansräkning

13

Belopp i tkrBokslut 2006

Bokslut 2007

Bokslut 2006

Bokslut 2007

Not 1 Verksamhetens intäkterAvgifter affärsdrivande 21 846 23 288 21 846 23 288Avgifter barnomsorg 3 446 3 642 3 446 3 642Avgifter vård- och omsorg 2 129 2 216 2 129 2 216Måltidsersättning 6 579 7 086 6 579 7 086Avgifter IFO 5 96 5 96Hyror 8 795 9 506 51 783 65 770Statsbidrag 20 922 20 290 20 922 20 290Ers. från FK för personlig assistent 12 008 13 007 12 008 13 007Övriga bidrag 14 380 14 444 14 380 14 444Övriga intäkter 20 555 16 806 47 000 33 847Koncernelimineringar 0 0 -32 874 -28 911S:a verksamhetens intäkter 110 665 110 382 147 224 154 775

Not 2 Verksamhetens kostnaderPersonalkostnader 321 997 324 639 333 735 338 207Hyror 14 581 15 268 14 581 15 579Material 19 828 20 588 20 024 20 738Köpta tjänster 100 247 110 324 112 828 121 666Bidrag 20 041 25 786 20 041 25 786Övriga kostnader 21 945 21 728 51 473 52 797Koncernelimineringar 0 0 -32 874 -28 911S:a verksamhetens kostnader 498 638 518 334 519 808 545 862

Not 3 AvskrivningarInventarier 847 824 3 371 3 289Fastigheter 11 863 12 526 19 308 17 862Nedskrivningar 506 1 307 12 853 2 839Koncernelimineringar 0 0 -550 -550S:a avskrivningar 13 216 14 657 34 982 23 440

Not 4 SkatteintäkterKommunalskatt, preliminär inbetalning 289 407 299 448 289 407 299 448Definitiv slutavräkning föregående år 2 059 -1 097 2 059 -1 097Preliminär slutavräkning innevarande år 2 086 5 451 2 086 5 451S:a skatteintäkter 293 552 303 802 293 552 303 802

Not 5 Generella statsbidrag och utjämningLSS-utjämningsbidrag 18 467 20 908 18 467 20 908Sysselsättningsstöd 5 687 0 5 687 0Regleringsavgift -170 8 779 -170 8 779Kostnadsutjämning 4 080 1 932 4 080 1 932Inkomstutjämning 94 710 98 283 94 710 98 283Införandebidrag 1 848 461 1 848 461S:a generella statsbidrag och utjämning 124 622 130 364 124 622 130 363

Not 6 Finansiella intäkterInkomsträntor 532 506 566 2 026Räntebidrag 106 62 380 62Övriga finansiella intäkter 95 266 191 267S:a finansiella intäkter 733 835 1 137 2 355

Not 7 Finansiella kostnaderRäntor anläggningslån 5 161 5 470 13 877 18 110Räntekostnad pensionsskuld 329 421 329 421Övriga finansiella kostnader 130 89 870 89S:a finansiella kostnader 5 620 5 980 15 076 18 620

Not 8 Justering för ej likviditetspåverkande posterFörråd bokfört mot eget kapital 783 0 783Avsättning Hunnebyn bokfört mot eget kap. 0 0 0Omklassificering av tillgång 0 1 507 3 660Nedskrivning av värdepapper -1 0 -1Försäljning av anläggningstillgångar -203 0 -203Summa 579 1 507 4 239 0

Notförteckning

Kommunen Koncernen

Notförteckning Årsredovisning 2007

14


Bokslut 2007

Bokslut 2006

Bokslut 2007

Not 9 Materiella anläggningstillgångar- varav mark, byggnader och tekniska anläggningarIngående anskaffningsvärde 370 808 380 779 685 887 705 462Ackumulerad avskrivning -73 974 -85 436 -120 372 -139 138Årets investeringar 13 345 22 056 28 000 30 024Omklassificering till Exploateringsfastigheter 0 -1 507 0 -1 507Utrangering -136 0 -136Försäljningar -2 988 -157 -3 637 -17 132Reavinst 644 132 644 132Reaförlust -2 -201 -2 -201Nedskrivning -506 -1 307 -14 906 -15 707Avskrivning -11 847 -12 423 -19 293 -7 654Koncerneliminering 0 0 -15 950 -15 400Summa 295 343 301 935 540 235 538 879

- specifikation mark, byggnader och tekniska anläggningarMarkreserv 2 181 13 552 13 552Verksamhetsfastigheter 181 224 174 282 423 482Fastigheter för affärsverksamhet 46 907 47 377 47 377Publika fastigheter 38 980 40 699 40 699Fastigheter för annan verksamhet 2 931 3 159 3 159Övriga fastigheter 1 3 179 3 179Pågående arbeten 7 588 19 531 22 674Exploateringsmark 15 532 157 157Koncerneliminering 0 0 -15 950 -15 400Summa 295 343 301 935 -15 950 538 879

- varav maskiner och inventarierIngående anskaffningsvärde 13 693 15 862 48 160 53 503Ackumulerad avskrivning -10 795 -11 657 -19 563 -23 534Årets investeringar 2 168 3 345 3 518 6 037Utrangering 0 0Försäljningar 0 -80 -80Reavinst 0 80 -4 153Reaförlust 0Nedskrivning 0 0 -600 -600Avskrivning -863 -927 -3 385 -1 824Summa 4 204 6 623 28 130 29 349

- specifikation maskiner och inventarierMaskiner 595 518 19 875 18 779Inventarier 2 564 3 253 7 210 7 718Byggnadsinventarier 0 84 0 84Bilar och andra transportmedel 998 767 998 767Förbättringsutgifter på fast ej ägda av komm. 47 2 002 47 2 002Summa 4 204 6 623 28 130 29 350

Not 10 Finansiella anläggningstillgångarMILAB, aktier 0 0 1 500 0Melleruds Bostäder AB, aktier 0 0 3 000 0Melleruds Bolagshus AB, aktier 1 150 1 150 50 0Västtrafik, aktier 680 680 680 680TRAAB, aktier 750 0 750 0Dalslands Turist AB, aktier 366 366 366 366Övriga långfristiga fordringar 4 4 501 5 623Skattefordringar 0 0 1 002 1 002Kommuninvest, medlemsinsats 372 372 372 372LF, trygghetsfonden 40 39 40 109MILAB, utlämnade lån 3 000 0 3 000 0Melleruds Bolagshus AB, utlämnade lån 4 500 4 500 0 0Dalslands Museum, utlämnade lån 800 500 800 500NÄRF 79 0 79 0Melleruds Golfklubb 92 69 92 69Grundfondskapital mm 50 50 50 50S:a finansiella anläggningstillgångar 11 883 7 730 12 282 8 771

Melleruds kommun har i oktober 1997, KF § 63, ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest

i Sveriges AB:s samtliga förpliktelser. Detta borgensåtagande är i ett underavtal begränsat till den låneskuld som

kommunkoncernen har i Kommuninvest. Vid bokslutstillfället 2007-12-31 uppgick detta lånebelopp till 266,6 Mkr.

Notförteckning

Kommunen Koncernen

15


Bokslut 2007

Bokslut 2006

Bokslut 2007

Not 11 Förråd, lager och exploateringsfastigheterFörråd och lager 1 429 1 897 2 592 3 061Exploateringsfastigheter 0 1 507 1 507S:a förråd, lager och exploateringsfastigheter 1 429 3 404 2 592 4 568

Not 12 Kortfristiga fordringar- varav fakturafordringarFakturering 1 564 2 009 5 801 5 334Konsumtionsavgifter 4 159 3 245 4 159 3 245Barnomsorgsavgifter 197 214 197 214Äldreomsorgsavgifter 400 905 400 905Musikskola/lunchavgifter 200 200 200 200Övrigt 923 845 6 923 6 123Summa 7 443 7 418 17 680 16 021

- varav övriga kortfristiga fordringarMoms 4 138 4 309 4 963 4 387Dalslands Museum 0 628 0 628Donationsstiftelser 0 26 0 26Handkassa 65 57 65 57Skattekonto 2 058 903 2 058 903Förutbetalda kostnader 4 769 2 362 4 776 3 293Upplupna intäkter 2 668 2 030 2 668 2 610Upplupna ränteintäkter 7 0 182 0Upplupna skatteintäkter 2 086 6 440 2 086 6 440Div. utgiftsförskott -1 0 1 076 17Div. avräkningar -1 096 1 673 1 534 1 673Summa 14 695 18 429 19 408 20 034

S:a kortfristiga fordringar 22 138 25 848 37 088 36 055

Not 13 Kassa och bankKassa 11 11 11 11Plusgiro 1 776 776 1 776 1 776Bank 19 945 13 387 24 761 26 099S:a kassa och bank 21 733 14 173 26 548 27 886

Not 14 Eget kapitalIngående eget kapital enligt fastställd balansräkning 93 781 106 662 92 026 108 015Ägartillskott 0 0 460 3 211Nyemmission -800Koncernelimineringar -16 300- direktbokning mot eget kapital förråd 783 0 783Justerat ingående eget kapital 94 564 106 662 93 269 94 127Årets resultat 12 099 6 412 -3 353 3 375Utgående balans eget kapital 106 663 113 074 89 916 97 502- varav fonderade medel VA-kollektivetIngående värde -3 217 -1 139 -3 217 -1 139Återfört tidigare resultatförda förrådsartiklar 669 0 669 0Årets resultat 1 409 138 1 409 138Utgående värde -1 139 -1 001 -1 139 -1 001- varav fonderade medel renhållningskollektivetIngående värde -4 300 -4 126 -4 300 -4 126Årets resultat 174 193 174 193Avsättning Hunnebyns soptipp 0 0 0 0Utgående värde -4 126 -3 933 -4 126 -3 933

Notförteckning

Kommunen Koncernen

Notförteckning Årsredovisning 2007

16


Bokslut 2007

Bokslut 2006

Bokslut 2007

Not 15 Långfristiga skulderIngående skuld 149 200 137 000 437 880 424 373Nya lån 0 0 4 500 0Amortering -12 200 -7 000 -19 125 -27 605Amortering kommande år -13 000 -9 500 -13 350 -10 932S:a långfristiga skulder 124 000 120 500 409 905 385 836

KreditgivareFöreningssparbanken 22 000 15 000 61 800 16 078Kommuninvest 100 000 100 000 240 000 266 600Övriga långivare 15 000 15 000 121 455 20 390Amortering kommande år -13 000 -9 500 -13 350 -9 500S:a kreditgivare 124 000 120 500 409 905 293 568

Not 16 Kortfristiga skulderLeverantörsskulder 22 606 17 773 29 421 28 066Kommande års amortering 13 000 9 500 13 350 11 086Checkräkning 7 878Driftprojekt 7 346 7 592 7 346 7 644Arbetsgivaravgifter 5 710 6 378 5 710 6 470Semesterlöneskuld, ferielön m.m. 24 943 23 295 24 943 23 813Pensionskostnader individuell del 8 519 9 401 8 519 8 484Löneskatt individuell del 2 121 2 239 2 121 2 308Särskild löneskatt på utbetalda pensioner 1 041 107 1 063 107Upplupna räntor 2 459 2 396 2 459 5 399Förmedlade medel 39 69 39 69Gåva 179 212 179 212Avräkning färdtjänst 265 34 265 34Moms 1 619 1 641 2 233 2 177Personalkostnader 37 1 918 192 1 975Utgiftsrester 13 074 8 358 22 721 11 043Inkomstförskott 245 6 152 245 9 933Div. avräkningar 54 -1 686 3 566 3 339S:a kortfristiga skulder 103 257 95 380 124 372 130 037

Not 17 PensionsförpliktelserPensionsskuld 137 671 166 546 137 671 166 546Löneskatt 33 399 40 404 33 399 40 404S:a pensionsförpliktelser 171 070 206 950 171 070 206 950

Not 18 Övriga ansvarsförbindelserMelleruds Bostäder AB 256 034 208 367 0 0Melleruds Industrilokaler AB 19 888 52 337 0 0Fastigo 0 0 124 125TRAAB 4 600 0 4 600 0Statliga bostadslån 876 661 876 661S:a övriga ansvarsförbindelser 281 398 261 365 5 600 786

Notförteckning

Kommunen Koncernen

Årsredovisning 2007 Notförteckning

17

Belopp i tkr Kostnad Intäkt Netto Budget Avvikelse

NämndKommunfullmäktige -1 279 0 -1 279 -1 260 -19

Kommunstyrelsen -174 718 113 893 -60 825 -61 526 701- Administrativ förvaltning -60 581 24 016 -36 564 -37 206 641- Samhällsbyggnadsförvaltning (stödfunktioner) -89 071 63 939 -25 132 -24 860 -272- Samhällsbyggnadsförvaltning (affärsverksamhet) -25 067 25 939 872 540 332 varav renhållningsverksamhet -9 799 10 532 733 540 193 varav VA-verksamhet -15 267 15 406 139 0 139

Byggnämnden -2 551 1 273 -1 278 -1 421 143

Kultur- och utbildningsnämnden -191 794 17 119 -174 675 -175 249 574

Socialnämnden -226 462 39 271 -187 191 -182 519 -4 672

Summa nämnder -596 804 171 557 -425 248 -421 975 -3 273

Finansiering -105 050 107 719 2 669 8 788 -6 119- Arbetsgivaravgifter m.m. -76 023 0 -76 023 -75 926 -97- Pensionskostnader -19 724 0 -19 724 -18 245 -1 479- Personalomkostnadspåslag (PO) 0 93 034 93 034 90 344 2 690- Intern ränta 0 13 422 13 422 14 623 -1 201- Övrigt -9 303 1 263 -8 040 -2 008 -6 032

Summa efter finansiering -701 854 279 276 -422 578 -413 187 -9 391

Skatteintäkter 0 299 448 299 448 299 547 -99Definitiv slutavräkning föregående år 0 -1 097 -1 097 636 -1 733Preliminär slutavräkning innevarande år 0 5 451 5 451 0 5 451Inkomstutjämningsbidrag 0 98 283 98 283 100 134 -1 851Införandebidrag 0 461 461 462 -1Kostnadsutjämningsbidrag 0 1 932 1 932 2 726 -794Bidrag för LSS-utjämning 0 20 908 20 908 15 739 5 169Regleringsavgift/bidrag 0 8 779 8 779 8 717 62Finansiella intäkter 0 777 777 450 327Finansiella kostnader -5 952 0 -5 952 -5 117 -835

Summa efter skatter, statsbidrag och finansnetto -707 806 714 218 6 412 10 107 -3 695

Förändring av ansvarsförbindelse -36 000 0 -36 000 -4 895 -31 105

Summa inklusive förändring av ansvarsförbindelse -743 806 714 218 -29 588 5 212 -34 800

Driftredovisning 2007

Driftredovisning Årsredovisning 2007

18


Budget 2007

Av-vikelse


Budget 2007

Av-vikelse

KOMMUNSTYRELSE - administrativ förvaltning Åtgärder Magasingatan 0 75 75Ledningsnät och kommunikation 301 425 124 Rådavallen löparbanor 0 100 100Nytt löne-/PA system 100 0 -100 Åsebro skola, yttre miljö 0 92 92Ombyggnation Medborgarkontor 697 0 -697 Åsebro skola, golv gymn.sal 100 100 0Servrar mm skolan 0 500 500 Biografen hkp och yttre 200 200 0Upprustning o utrustning sammanträdesrum 0 100 100 D-hus slöjd och hemkunskap 1 456 4 451 2 995SUMMA KS - administrativ förvaltning 1 098 1 025 -73 Kyrkogatan upprustning 0 300 300

Brygga Sunnanå 85 0 -85KOMMUNSTYRELSE - teknisk förvaltning Ombyggnad Rådahallen 5355 5000 -355Gatuverksamhet Ombyggnad förrådet 214 0 -214Mindre gatubyggn. (Strömbron, Håverud, övrigt)169 370 201 Summa fastighetsverksamhet 16 895 15 788 -1 278Gatubelysning, säkerhet 168 164 -4Sapphultsgatan 904 1 100 196 AdministrationStorgatan 0 0 0 Tekniska övergripande 185 200 15Norra rondellen 0 243 243 Summa administration 185 200 15Kv. Böljan, parkering 2 0 -2Asfaltering 802 800 -2 KostverksamhetSumma gatuverksamhet 2 045 2 677 632 Inventarier kostenheten 112 100 -12

Köket Karolinens Servicehus 31 0 -31Parkverksamhet Summa kostverksamhet 143 100 -43Lekplatser 519 500 -19Offentlig miljö torget 103 100 -3Summa parkverksamhet 622 600 -22 SUMMA KS - teknisk förvaltning 23 526 23 337 -360

VA-verksamhet SOCIALNÄMNDENOmläggning va-ledn. Sanering 1 190 1 000 -190 Datorer soc 121 0 -121Värmepump Sunnanå 645 700 55 Sängar 170 509 339Sverkersbyn, djuprengöring filter 181 629 448 SUMMA SOCIALNÄMNDEN 291 509 218Avloppsledning Erikstad 801 675 -126Slamfilter Åsensbruk 274 175 -99Sverkersbyn, fällningsutrustning 74 132 58 KULTUR- OCH UTBILDNINGNÄMNDENMaskinutrustning pumpstationer 261 261 0 Slöjdsalar ytterskolor 63 60 -3Summa VA-verksamhet 3 426 3 572 146 Symaskiner 15 15 0

Möbler och inventarier Karolinerskolan 41 45 4Renhållningsverksamhet Skolbänkar och förvaringsboxar Åsen 30 30 0Lakvattendike Sunnanå 210 400 190 Talbokspelare 10 10 0Summa renhållningsverksamhet 210 400 190 Möbler lektionssalar Dalstiernska 40 40 0

Bord klassrum Vux 10 10 0Fastighetsverksamhet Högtalarsystem Kulturbruket 40 40 0Servicehus Sunnanå 4 744 1 044 -3 700 SUMMA KULTUR- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN249 250 1Kvarnen ventilation 0 126 126Åsensbruks brandstation 1 076 1 000 -76 NETTOINVESTERINGAR TOTALT 25 164 25 121 -214Köp av Sunnanå 1:2 (byggnad) 500 0 -500Närbutik Sunnanå 2 718 2 300 -418Larm försäkringsvillkor 300 800 500Idrottshuset 300 200 -100Digital-TV installation 84 0 -84Försäljning Rörläggaren -13 0 13Försäljning Åsen -34 0 34Färsäljning Skållerud -9 0 9Försäljning Sapphult -10 0 10Försäljning Målaren 2 -78 0 78Försäljning inventarier -80 0 80Försäljning Holms Berg -13 0 13

Bruttoinvesteringarna uppgår till 25 401 tkr, årets försäljningar till 236 tkr, netto 25 164 tkr. Årets avskrivningar uppgår till 13 350 tkr. Det finansiella målet att inte nyinvestera för mer än årets avskrivningar är därmed inte uppfyllt. Samtliga investeringsobjekt är inte färdigställda. 5 471 tkr behöver överflyttas till 2008 års investeringsverksamhet för att fullfölja beslutade investeringsuppdrag.

Årsredovisning 2007 Investeringsredovisning

19

Nyckeltal, Mkr 2003 2004 2005 2006 2007

Verksamhetens nettokostnader -362,6 -360,6 -383,9 -401,2 -422,6

Skatteintäkter och generella statsbidrag 363,1 370,8 408,9 418,2 434,2

Årets resultat

- Koncernen -5,8 2,6 15,8 -3,4 6,6

- Kommunen -7,2 3,7 19,3 12,1 6,4

- Melleruds Bolagshus AB -0,6 -3,4

- Melleruds Bostäder AB, konc 1,1 -1,8 -4,1 -15,2 -0,8

- Melleruds Industrilokaler AB, konc -0,1 0 0 -0,2 -2,3

- Dalslands kommunernas kommunalförbund 3,1 0,0

Kommunens resultat som andel av skatter och bidrag % -1,6 1,0 4,7 2,9 1,5

Procentuell ökning av:

- Skatteintäkter och bidrag 6,5 2,1 10,2 2,3 3,9

- Nettokostnader 8,5 -0,1 10,3 4,5 5,4

Anläggningstillgångar 308,3 305,7 309,4 311,4 316,3

Anläggningslån, exkl kortfristig del 163,4 173,4 134,2 124,0 120,5

Anläggningslån i % av anläggningstillgångar 53 57 43 40 38

Soliditet

- Koncernen 15,1 14,1 14,0 13,9 15,1

- Kommunen, exkl ansvarsförbindelse 24,2 24,0 27,0 29,9 31,4

- Kommunen, Inkl ansvarsförbindelse -21,9 -22,7 -18,6 -18,1 -26,1

- Melleruds Bolagshus AB 18,0 0,2

- Melleruds Bostäder, konc 10,6 8,6 6,0 0,9 0,9

- Melleruds Industrilokaler, konc 5,9 5,8 4,4 4,4 2,3

- Dalslandskommunernas kommunalförbund 4,0 4,4

Likviditet

- Koncernen 32,2 35,9 31,7 26,5 26,9

- Kommunen 21,1 29,8 25,9 21,7 14,2

- Melleruds Bolagshus AB 0,5 11,9

- Melleruds Bostäder AB, konc 10,3 5,1 3,9 3,3 2,2

- Melleruds Industrilokaler AB, konc 0,7 1,0 1,9 1,0 8,9

- Dalslandskommunernas kommunalförbund 2,1 1,8

Antal invånare 9 792 9 728 9 638 9 623 9 553

Kommunal utdebitering 22:49 22:49 22:89 22:69 22:69

Nyckeltal kommunen Årsredovisning 2007

20


Bokslut 2007

Verksamhetens intäkter 15,1 15,4Verksamhetens kostnader Not 1 -9,2 -10,6Avskrivningar -2,4 -2,5Verksamhetens nettokostnader 3,5 2,4

Finansiella intäkter 0,0 0,0Finansiella kostnader -2,1 -2,2Årets resultat 1,4 0,1

Resultaträkning VA-verksamheten


Bokslut 2007

TILLGÅNGARAnläggningstillgångarMark, byggnader och tekniska anläggningar 45,6 46,0Maskiner och inventarier 0,0 0,0Pågående arbeten 0,8 0,7Summa anläggningstillgångar 46,4 46,8

OmsättningstillgångarKundfordringar 2,8 3,3Övriga fordringar Not 2 0,6 0,4Summa omsättningstillgångar 3,4 3,7

SUMMA TILLGÅNGAR 49,9 50,5

AvsättningarAvsättningar pensioner m.m. Not 3 * 0,0Summa avsättningar 0,0 0,0

SkulderKommunlån 46,1 46,6Skuld vattenskada 1,1 1,0Summa långfristiga skulder 47,3 47,6

Leverantörsskulder 2,3 2,4Övriga kortfristiga skulder Not 4 0,3 0,4Summa kortfristiga skulder 2,6 2,8

S:A AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 49,9 50,5

AnsvarsförbindelserPensionsförpliktelser Not 5 * 0,9

Balansräkning VA-verksamheten

Årsredovisning 2007 Redovisning av VA-verksamheten

21

Särredovisning av VA-verksamhetenI den nya VA-lagen ställs krav på att VA-verksamheten skall redovisas i en särskildresultat- och balansräkning. Av tilläggsupplysningar skall framgå hur kommunen fördelat kostnader som varit gemensamma med annan verksamhet som kommunenbedrivit.

Not 1Av verksamhetens kostnader 2006 och 2007 utgör 249 tkr per år fördelade kostnader från Samhällsbyggnadsförvaltningen. Ny fördelningsnyckel har tagits fram under året somkommer att gälla fr.o.m 2008-01-01 där även fördelning av centrala stödverksamheter ingår.

Belopp i tkr

Bokslut 2006

Bokslut 2007

Not 2Fordran Skatteverket moms december 602 390Totalt övriga fordringar 602 390

Not 3Avsättningar pensioner * 28Avsättningar löneskatt * 7Totalt avsättningar 0 35

Not 4Individuell del * 79Särskild löneskatt individuell del * 19Arbetsgivaravgifter december 49 57Avdragen preliminärskatt december 51 57Semesterlöneskuld och okomp-övertid 189 205Totalt övriga kortfristiga skulder 289 418

Not 5Pensionsskuld * 733Löneskatt * 178Totalt pensionsförpliktelser 0 911* Beräkning saknas

Va-verksamheten kommenteras i Samhällsbyggnadsförvaltningens del av förvaltningsberättelsen. Verksamhetens nettokostnader Taxan höjdes med 2,5 procent inför verksamhetsåret 2007, intäkterna har ökat med 2 procent. Orsaken är mindre försålt vatten, sannolikt beroende på den regniga sommaren. Kostnaderna har ökat med 13 procent, en av orsakerna är ökade lönekostnader en annan är mer omfattande underhållsarbete på ledningsnätet än föregående år. Anslutningsavgifter har intäktsförts i sin helhet, dessa intäkter har inte varit så stora att det har krävts periodisering. Verksamhetens resultat Resultatet för 2007 är 138 tkr, resultatet används för återbetalning av VA-kollektivets skuld till skattekollektivet. Kvarstående skuld uppgår efter 2007 års reglering till 1 021 tkr. Tillgångar Tillgångarna har ökat med 600 tkr under 2007. VA-kollektivets tillgångar utgör 16 procent av kommunens tillgångar. Skulder Skulderna utgörs till största delen av lån från kommunen. VA-verksamheten har inget eget kapital och ska inte heller bygga upp något eget kapital. Verksamhetens intäkter och kostnader ska över tid gå jämnt upp.

Redovisning av VA-verksamheten Årsredovisning 2007

22

Personalekonomiskt bokslut Syfte För att bilden av kommunens kostnader, investeringar, intäkter och samlade kompetens ska vara mer komplett, ingår en personalekonomisk redovisning i årsredovisningen. Syftet är att lyfta fram personalfrågorna samt ge kunskap om personalen, till exempel struktur och frånvaro. År 2007 uppgick personalkostnaderna till cirka 62 procent av kommunens totala bruttokostnad. Det är därför ingen överdrift att säga att personalen är kommunens största och viktigaste resurs. Den genomsnittliga heltidslönen för tillsvidareanställda var 21947 kr. Medellönen för kvinnor var 21268 kr och för män 26174 kr – en relativt stor skillnad som måste analyseras så att inte ”osakliga löneskillnader” kan anses föreligga. En arbetsvärdering och lönekartläggning har genomförts under verksamhetsåret och den analys som följde visade att vissa skillnader mellan könen de facto fanns, men att dessa gick att förklara utifrån t. ex. marknadslöneläge i vissa konkurrensutsatta yrken. Man kan dessutom konstatera att medellönen för kvinnor har ökat med 1 156 kr. och för män med 518 kr. det senaste året, vilket visar på en ”kvinnolöne-satsning” på lokal nivå i löneöversynsförhandlingarna Anställningsstruktur Antalet anställda räknas även i form av årsarbetare. Årsarbetare är en helårsarbetare som arbetar full tid, i regel 40 timmar/vecka. En årsarbetare kan således inbegripa flera anställda, till exempel två anställda som arbetar halvtid. Årsarbetare ger en tydligare bild av resursbehovet än vad antalet anställda ger. Andelen kvinnor som arbetar heltid är 39 procent. Vad gäller deltid är det främst kvinnor som innehar dessa anställningar, 47 procent, motsvarande siffra för män är 2 procent av det totala antalet anställda. Av de totalt 1028 anställda var 887 kvinnor och 141 män, dvs. 86 procent kvinnor och 14 procent män. Det var 520 personer som var heltidsanställda, 399 kvinnor och 121 män, samt 508 stycken deltidsanställda, 488 kvinnor och 20 män. Antalet tillsvidareanställda, ”fast” anställda, uppgick under året till 823 stycken. Trenden att antalet visstidsanställda minskar fortsätter och orsaken till detta kan man nog skönja i dels återhållsamhet vid vikariat och dels reglerna i lagen om anställningsskydd (LAS) vad gäller konvertering av vikariat till fasta tjänster, dvs. har man innehaft vikariat under minst tre år den senaste femårsperioden ”övergår” vikariatet till en tillsvidareanställning. Åldersstrukturen bland de anställda i kommunen har i stort inte förändrats sedan förra året. Den största åldersgruppen är mellan 50 och 59 år, tätt följd av gruppen 40– 49 år. Medelåldern bland alla anställda är 46 år, för kvinnor 46 år och för män 47 år. År 2007 var 121 stycken 60 år eller äldre. Detta betyder att kommunen inom en femårsperiod har stora utmaningar att ersättningsrekrytera ett stort antal personer, detta då i stor konkurrens med övriga kommuner och landsting. Sjukfrånvaro Antalet sjukfrånvarodagar varierar mellan kön, åldersgrupper och yrkeskategorier. Sjukfrånvaron tenderar att öka med åldern, och kvinnor har högre sjukfrånvaro än män. Det är viktigt att tänka på att långtidsfrånvaro höjer genomsnittet av sjukfrånvarodagar. Det finns ett fåtal extremvärden - få anställda med lång sjukfrånvaro - som höjer upp genomsnittet, varför några relevanta slutsatser är svåra att dra. Dessutom har under året ett antal sjukskrivna erhållit sjukersättning och räknas inte som sjukskrivna framöver. Värt att notera är att ungefär 42 procent av alla anställda, 426 personer, inte har någon rapporterad sjukfrånvaro över huvudtaget. Den totala sjukfrånvaron ligger på 9,6 procent vilket är detsamma som året innan. Sjukfrånvaron som avser sammanhängande tid av 60 dagar eller mer var 81 procent av totala antalet sjukdagar, en ökning sedan förra året med 2 procentenheter. Under perioden 2000-2005 har andelen anställda med sjukfrånvaro ökat dramatiskt och detta måste leda till djupare analys om orsaker m.m. så att

Årsredovisning 2007 Personalekonomiskt bokslut

Sjukfrånvaron för anställda i åldersklasser

Ålder -29 30-49 50-

2004 5,1 % 8,7 % 13,9 %

2005 3,1 % 9,4 % 12,8 %

2006 3,5 % 8,6 % 11,5 %

2007 4,5% 8,8% 11,1%

23

trenden kan brytas. HälsoKrafts-projektet, som delvis fortsatte under 2007 och inriktade sig på socialnämndens verksamhetsområde samt några nya enheter, blev lyckat och innebar bl.a. att sjukskrivningstalet minskade med ca 3,5 dagar per anställd under året. Den 1 april 1993 förändrades sjukförsäkringen och en karensdag infördes. De anställda har möjlighet att ta semester eller kompledigt istället för sjukskrivning, vilket kan påverka statistiken. Det finns inga uppgifter på hur mycket semester och kompledighet som togs ut istället för sjukskrivning. Kostnad för sjukfrånvaro Beräkningar av kostnaden för sjukfrånvaro är naturligtvis förenklade och tar endast hänsyn till de direkta kostnaderna, det vill säga sjuklön, semesterersättning och personalförsäkringar. Syftet med beräkningarna är att visa vikten av en god personalpolitik för att minska sjukfrånvaron och därmed kostnaderna. Totalt för kommunen ökade de direkta kostnaderna något för sjukfrånvaron mellan åren 2006 och 2007 från 2 100 tkr till 2 195 tkr. Utöver dessa kostnader tillkommer kostnader för vikarier, övertid, ökad belastning för kvarvarande personal, minskad service och kvalitet, administrationskostnader för vikarieanskaffning etc. Kostnaden för sjukfrånvaron, inkl. arbetsgivaravgifter, var under året 3 117 tkr. Rehabilitering Målet för rehabilitering är att individen ska återfå sin arbetsförmåga och hälsa och kunna återgå till den egna befattningen. Varje förvaltning har huvudansvaret för att detta skall vara möjligt. Som en hjälp i detta avseende finns det en rehabiliteringspolicy antagen i kommunen. I denna framgår det bl.a. att arbetet med dessa frågor måste ske så tidigt som möjligt i sjukskrivningsprocessen. Det är närmaste chefen som ansvarar för rehabiliteringen och en utredning ska lämnas till försäkringskassan. Medarbetaren har ett ansvar för att vara aktiv i rehabiliteringen. Alla åtgärder ska planeras tillsammans med medarbetaren och i förekommande fall företagshälsovården. Personalavdelningen ger ett aktivt och strategiskt stöd till ansvariga chefer och fungerar som en internkonsultativ resurs. HälsoKrafts-projektet har fortsatt under året med några nya enheter om än i en något långsammare takt, men med målsättningen att ytterligare få ner sjukfrånvaro och ohälsotal. Pensionsskulden Kommunernas avtal utfäster en viss pension till personalen utöver vad folkpensions- och ATP-systemen ger. Detta ger kommunerna en pensionsskuld, vilket kan sägas motsvara det belopp som skulle behöva sättas in på banken för att pengarna ska räcka till framtida pensionsutbetalningar för pensions- och arbetstagare. Man kan likna pensionsskulden vid en form av uppskjuten lön. I skulden har hänsyn tagits till pengarnas förräntning, hur stora belopp som ska betalas ut, när och hur länge pengarna ska betalas ut. Upplupna pensionsmedel intjänade före år 1998 är i till största del återlånade av kommunen. Under 2006 betalade kommunen av 6 mnkr på ansvarsförbindelse för pensioner. Åtgärden innebär minskade årliga pensionsutbetalningar med ca 300 tkr. Upplupna pensioner från och med år 1998 är bokförda som en ansvarsförbindelse och uppgår till 207 mkr inklusive löneskatt. I avtal har överenskommelse träffats om att efter 2008 betala ut större delen av den årligen intjänade pensionen till förvaltning av de anställda. Pensionsutbetalningarna till ålderspensionärerna uppgick år 2007 till 6,4 mkr inkl löneskatt, avtalspensionen som intjänats år 2007 uppgår till 12,5 mkr inklusive löneskatt. Därutöver har den så kallade ansvarsförbindelsen för pensioner intjänade före år 1998 ökat med 36 mkr, denna ökning redovisas inte i resultaträkningen. Förändrade beräkningsmetoder Med anledning av det nya pensionsavtalet har SKL i sommar beslutat om nya riktlinjer för beräkning av pensionsskuld i kommuner och landsting (RIPS07. Samtidigt har det blivit aktuellt med förändringar i försäkringstekniska antagande över såväl livslängd som kalkylränta vid nuvärdesberäkningen av åtagandet. Det är detta som gett effekten att ansvarsförbindelsen ökat med 36 mkr istället för det vanliga ca 5 mkr.

Personalekonomiskt bokslut Årsredovisning 2007

Total sjukfrånvaro proc fördelning

män—kvinnor

2006 2005 2007 Män 5,8 % 6,3 % 5,5%

Kvinnor 10,4 % 11,4 % 10,5%

24

Semesterlöne- och övertidsskulden Arbetsgivaren har också en skuld gentemot arbetstagarna för outtagen semester, ferielöneskuld, övertid och timlöneskuld. År 2007 uppgår skulden till 24,8 mkr, vilket är en minskning med 0,1 mkr sedan år 2006. Av dessa 24,8 mkr är 1 mkr okompenserad övertid. Den 31 december 2007 hade de anställda 11 269 sparade semesterdagar (10 941 -06) och 4 860 timmar okompenserad övertid att ta ut (5 001 -06).

Prognos över kommande pensionsutbetalningarfrån ansvarsförbindelsen

0

2000

4000

6000

8000

10000

12000

14000

16000

2007

2009

2011

2013

2015

2017

2019

2021

2023

2025

2027

2029

2031

2033

2035

2037

2039

2041

2043

2045 År

tkr i löpande priser

Utbetalt från ansvarsförbindelsen utan hänsyn till gjord inlösenUtbetalt från ansvarsförbindelsen mht befintlig inlösen

Årsredovisning 2007 Personalekonomiskt bokslut

25

Kommunfullmäktige Ordf: Stig Larsson (fp)


Bokslut 2007

Budget 2007

Av-vikelse

Intäkter 132 0 0 0Kommunbidrag 1 203 1 260 1 260 0Summa intäkter 1 335 1 260 1 260 0

KostnaderPersonalkostnader 596 695 707 12Löpande kostnader 607 584 553 -31Kapitalkostnader 0 0 0 0Summa kostnader 1 203 1 279 1 260 -19

Periodens resultat 132 -19 0 -19

Verksamhetsbeskrivning Kommunfullmäktige består av 41 ledamöter och är kommunens högsta beslutande organ. Kommunfullmäktige tillsätter styrelse och de nämnder som behövs för att fullgöra kommunens uppgifter. Kommunfullmäktiges ansvarsområde omfattar dels det övergripande ansvaret – budget, uppföljning och bokslut, mål, reglementen och policys för styrning av verksamheterna -, dels fullmäktiges interna verksamhet, valnämnden, revisionen och stödet till de lokala politiska partierna. Inriktningsmål • Vision 2013 förverkligas. • God hushållning med kommunens resurser. • Skapa förutsättningar för ökad delaktighet i kommunala frågor. • Granska att organisationen har en god anpassning mellan ekonomiska ramar och verksamhetsramar.

Valnämnd • Inga allmänna val genomförs 2007 Revision • Effektivt kontrollera och följa nämndernas verksamhet. • Genom aktiv uppföljning kontrollera nämndernas arbete för att uppnå Vision 2013.

Måluppfyllelse Fullmäktige har genomfört nio sammanträden och särskild föredragning/information har lämnats vid fyra tillfällen. Information har lämnats om: • Dalslands Turist AB • Kommunalförbundet Fyrbodal • Dalslands miljönämnd • Projektet Konst i offentlig miljö. Alla ärenden anslås på kommunens anslagstavla och kallelsen innehåller en tydlig beskrivning av samtliga ärenden. Alla kallelser med bilagor och ärendebeskrivning samt protokoll publiceras på kommunens hemsida. Revisionen har bl.a. påpekat brister i budgetprocessen, vilket föranlett fullmäktige att fatta beslut om en justering. Analys Ansvarsområdet uppvisar ett underskott på 19 tkr. Merparten beror på

Kommunfullmäktige Årsredovisning 2007

26

kostnader för utbildning av nyvalda förtroendevalda under våren 2007 (-32 tkr). Revisionen uppvisar dessutom ett överskridande med 75 tkr. Överskott för överförmyndaren (se nedan) och icke utnyttjade medel för utbildning av förtroendevalda (partistöd) hjälper upp resultatet något.

Överförmyndare Ansvarig: Bo CarlénAnsv: 1000


Bokslut 2007

Budget 2007

Av-vikelse

Intäkter 0 0 0 0Kommunbidrag 391 430 430 0Summa intäkter 391 430 430 0

KostnaderPersonalkostnader 307 347 413 66Löpande kostnader 7 19 17 -2Kapitalkostnader 0 0Summa kostnader 314 366 430 64

Verksamhetsbeskrivning Överförmyndaren är en kommunal myndighet som har till uppgift att utöva tillsyn över förmyndare, förvaltare och gode män. Fullmäktige väljer överförmyndaren på fyra år. Uppdraget innehas sedan 2004 av en kommunal tjänsteman. Inget arvode utgår för närvarande, utan ersättningen sker inom ordinarie löneram. Överförmyndarens huvuduppgift är att vara samhällets stödfunktion för personer som inte kan hävda sin rätt eller ta tillvara sina intressen. Denna myndighet tillser att personer som på grund av ålder, sjukdom, försvagat hälsotillstånd, psykisk störning eller liknande får hjälp av God man eller förvaltare för att sköta ekonomi och annat så att vardagen fungerar bra. Överförmyndaren har också som uppgift att bevaka de minderårigas rätt i samhället. Det kan gälla rättshandlingar vid köp av fastighet eller bostadsrätt, del i dödsbo och om barnet saknar förmyndare/föräldrar. Inriktningsmål • Hålla en hög nivå i uppföljningen av Gode mäns, förvaltares och förmyndares uppgifter.

• Se till att Gode män och förvaltare är väl förtrogna med sina uppgifter och sitt ansvar.

• Hålla en hög servicenivå gentemot Gode män, förvaltare och förmyndare. • Kortast möjliga handläggningstid för ansökningar om God man eller förvaltare. Prestationssmål • Alla årsredovisningar skall vara granskade inom fyra månader från inlämnandet.

• En ansökan om God man ska inom en månad från inlämnandet ha skickats till Tingsrätten för beslut.

Måluppfyllelse • Samtliga årsredovisningar var granskade och godkända inom fyra månader från inlämnandet.

• Ansökningar har skickats till tingsrätten inom en månad från inlämnandet. • Servicenivån gentemot Gode män, mfl. har varit hög, eftersom bemanning funnits även utanför övarförmyndarens expeditionstider.

Analys Verksamheten uppvisar ett överskott på ca 64 tkr, främst beroende på lägre kostnader för arvoden och omkostnadsersättningar till Gode män. Frågan om möjligheterna till kommunal samverkan kring överförmyndarfrågor vilar för närvarande, men bör aktiveras i god tid före nästa mandatperiod. En utbildningsdag för Gode män genomfördes med hjälp av Kommunalförbundet Fyrbodal under hösten 2007

Årsredovisning 2007 Kommunfullmäktige

27

Kommunstyrelsen Ordf: Robert Svensson ( C )


Bokslut 2007

Budget 2007

Av-vikelse

Intäkter 115 145 113 951 99 338 14 613Kommunbidrag 55 384 61 526 61 526 0Summa intäkter 170 529 175 477 160 864 14 613

KostnaderPersonalkostnader 49 389 49 713 48 256 -1 457Löpande kostnader 92 328 98 533 84 526 -14 007Kapitalkostnader 25 810 26 529 28 082 1 553Summa kostnader 167 527 174 775 160 864 -13 911

Periodens resultat 3 002 702 0 702

Verksamhetsbeskrivning Kommunstyrelsen består av elva ledamöter och är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan. Den ska leda och samordna planeringen av kommunens ekonomi och verksamhet. Kommunstyrelsen är också teknisk nämnd. Kommunstyrelsen ska leda kommunens övergripande verksamhet enligt fullmäktiges riktlinjer och övriga styrdokument. Den ska också bereda ärenden till fullmäktige. Kommunstyrelsen ska ha uppsikt över övriga nämnders och kommunala organs verksamhet, över de kommunala bolagen, samt över de kommunalförbund, med mera, som kommunen är medlem i. Kommunstyrelsen har ett arbetsutskott, som är ekonomiutskott, personalutskott, förhandlingsdelegation, trafiknämnd och krisledningsnämnd. Verksamhetsförändring En gemensam miljönämnd har bildats, organiserad under Dalslandskommunernas Kommunalförbund. Nämnden inrättas första januari 2007. Kommunstyrelsen utövar tillsyn över Kommunalförbundets verksamhet. Kommunstyrelsen utgör styrelse i det nybildade holdingbolaget Melleruds bolagshus AB.

Kommunstyrelsen - Administrativa förvaltningenAnsvarig: Ingmar Johansson


Bokslut 2007

Budget 2007

Av-vikelse


KostnaderPersonalkostnader 23 137 23 730 22 366 -1 364Löpande kostnader 26 881 36 750 26 856 -9 894Kapitalkostnader 180 159 342 183Summa kostnader 50 198 60 639 49 564 -11 075


Kommunstyrelsen Årsredovisning 2007

28

Verksamhetsbeskrivning Den administrativa förvaltningen leds av kommunchefen. Direkt underställda finns stab och enhetschefer för administrativa enheten samt arbetsmarknadsenheten. Kommunchefen ansvarar även för miljö– och hälsosamordning samt näringslivsfrågor. Kommunchefen är VD i Melleruds bolagshus AB. Staben arbetar med kommunstrategiska frågor som rör koncernen Melleruds kommun. Staben biträder kommunstyrelsen i centrala arbetsgivarfrågor såsom anställnings-, löne-, arbetsmiljö-, samverkans-, pensions-, lag– och avtalsfrågor m m. Staben ansvarar också för EU– och informationsfrågor, inklusive kommunens hemsida och intranät . Staben biträder kommunstyrelsen med ekonomiska underlag för delårsbokslut, bokslut, budget, finansiering, samordning av inköp m m.

Näringsliv Verksamhetsbeskrivning Näringslivsbefrämjande åtgärder bedrivs i samverkan med många olika parter, såsom: Dalslandskommunernas Kommunalförbund, Kommunalförbundet Fyrbodal och Mellerudsnavet etcetera. Det är viktigt att ge möjligheter för företag att starta och utvecklas i Mellerud. Nära dialog sker med företagare och köpmän. MILAB, kommunens bolag för industrilokaler, arbetar för att erbjuda goda lokallösningar. Framför allt gäller det att stötta nya företag. Bildandet av Mellerudsnavet är ett led i satsningen på näringslivsutveckling i kommunen. Mellerudsnavet har sedan 2005 en näringslivssamordnare anställd för att utveckla det befintliga näringslivet och att arbeta för nyföretagsamhet i Mellerud.

Miljö Verksamhetsbeskrivning Kommunen överlät fr.o.m. 2007 ansvaret för miljöverksamheten till Dalslandskommunernas Kommunalförbund. Miljöverksamheten regleras till en stor del av miljöbalken, som styr tillsynsarbetet och upplysningsverksamheten inom naturvård och strandskydd, miljöskydd, hälsoskydd, täkter, förorenad mark, kemikalieanvändning, avfall med mera. Övrig tillsyn styrs av livsmedels– och djurskyddslagstiftning. Administrativ enhet Adimistrativa enheten

Ansvarig: Staffan Gunnarsson


Bokslut 2007

Budget 2007

Av-vikelse


KostnaderPersonalkostnader 10 526 10 270 9 616 -654Löpande kostnader 14 557 11 329 9 406 -1 923Kapitalkostnader 128 122 290 168Summa kostnader 25 211 21 721 19 312 -2 409

Periodens resultat -38 -1 396 0 -1 396

Verksamhetsbeskrivning Den administrativa enheten ska se till att den dagliga verksamheten fungerar och utveckla ett gott samarbete mellan kommunens enheter.

Årsredovisning 2007 Kommunstyrelsen

29

Staben ska inrikta sig på frågor som rör koncernen Melleruds kommun och framtidsfrågor. Serviceavdelningen ansvarar för kompetens inom kommunallagens område, samt kommunens arkiv, kommunens engagemang i Sveriges Kommuner och Landsting samt kommunstyrelsekontorets leasingbilar. Avdelningen ansvarar också för del av kommunal statistik och befolkningsprognoser. Serviceavdelningen - totalförsvar och samhällsskydd. Ansvarsområdet innebär en samordnande och pådrivande roll med avseende på kommunens ansvar enligt lagen om extraordinära händelser, lagen om skydd mot olyckor samt lagen om civilt försvar. Här ingår också ansvar för den övergripande planeringen av information, ledning, med mera. Samhällsbetalda resor - busstrafik och anropsstyrd trafik. Busstrafik omfattar bl.a. kommunens engagemang i Västtrafik AB när det gäller busstrafik. Tillsammans med länets övriga kommuner och regionen är kommunen delägare i Västtrafik AB, som organiserar trafiken. Genom årligt delägartillskott finansieras kommunens del av trafiken. Kommunens möjligheter att påverka utbudet sker genom Västtrafik AB:s verksamhetsplan, trafikförsörjningsplanen, yttranden över tidtabeller och deltagande vid bolagsstämman, delägarträffar och regelbundna kontakter med dotterbolaget Västtrafik Fyrbodal AB. Inom ansvarsområdet finansieras också kommunens köp av trafik från stiftelsen DVVJ, Dal-Västra Värmlands Järnväg. Den anropsstyrda trafiken innehåller färdtjänst, riksfärdtjänst, omsorgsresor och särskoleskjutsar. Genom avtal hanteras den anropsstyrda trafiken av Västtrafik AB vad gäller administration, upphandling, med mera. En tjänsteman inom kommunstyrelsekontoret ansvarar för utredningar och beslut om färdtjänsttillstånd. IT-avdelningen sköter driften av kommunens datanät och växel, samt tekniskt stöd till systemansvariga inom administration och utbildning. Ekonomiavdelningen biträder staben med ekonomiska underlag för delårsbokslut, bokslut, budget med mera. Ekonomiavdelningen är en stödfunktion för all kommunal verksamhet. Ekonomiavdelningen handlägger kommunens löpande in- och utbetalningar. Löne/PA-avdelningen utgör en internkonsultativ funktion i dessa frågor till de olika verksamheterna och verksamhetsansvariga. Lönesektionen svarar för den samlade lönehanteringen och löneadministrationen inklusive utbetalning.

Arbetsmarknadsenhet Ansvarig: Torbörn Svedung


Bokslut 2007

Budget 2007

Av-vikelse

Intäkter 8 420 9 565 9 001 564Kommunbidrag 2 875 3 420 3 420 0Summa intäkter 11 295 12 985 12 421 564

KostnaderPersonalkostnader 6 919 6 866 6 748 -118Löpande kostnader 3 616 5 564 5 673 109Kapitalkostnader 0 0 0Summa kostnader 10 535 12 430 12 421 -9

Periodens resultat 760 555 0 555

Verksamhetsbeskrivning Arbetsmarknadsenheten är ansvarig för kommunens alla arbetsmarknadsåtgärder. Därutöver ansvarar enheten också för integrationsfrågor.


30

Arbetsmarknadsenheten ska samarbeta med arbetsförmedling, socialtjänst, Migrationsverket och Försäkringskassan. Dessutom ska ett förtroendefullt samarbete ske med näringsliv och med kommunala verksamheter för att tillskapa praktikplatser. Syftet med samarbetet är att på ett effektivare sätt i samverkan använda kommunala och statliga resurser för att ge ett kraftfullt stöd för arbetslösa som annars har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Inriktningsmål för den administrativa förvaltningen 6.2 Mellerud ska ha en positiv utveckling, som gör att en större andel

människor stannar kvar i eller återgår till arbetslivet och klarar sin egen försörjning under en längre del av livet.

6.4 Mellerud ska vara ett samhälle med positiv gemenskap och social sammanhållning, öppenhet och mångfald, samt trygghet.

6.5 Mellerud är en välskött kommun med ekonomi i balans – innevarande generation betalar sina kostnader.

5.7 Ökad delaktighet och deltagande i samhällsutvecklingen i alla åldrar. Prestationsmål för den administrativa förvaltningen 6.4 Att hela koncernen verkar mot samma mål — Vision 2013. 6.2 Sjukskrivningstalet ska inom kommunens verksamhetsområde minska

med genomsnitt en dag per anställd. 6.5 Att Kommunstyrelsen ska ges information och underlag i tillräcklig

omfattning för beslut — kvalitetssäkring av beslutsunderlag. 5.7 Öka antalet medlemmar i Navet med 10%. 6.4 Öppnande av Medborgarkontor 1/2 2007. 6.5 Införande av IT-råd 6.5 Inventering av systemägarskap och kvalitetssäkringar av hantering 6.5 Nytt löne-/PA-system införs fram till 2009 för att effektivisera våra

Lön/PA processer. Måluppfyllelse Arbetet med att få en fungerande målstruktur, med möjlighet till avstämning och analys fortsätter. Samarbetet i Navet utvecklas positivt, med en ökad aktivitet. Medlemsantalet ligger på drygt 100 företag. Medborgarkontoret startade upp under andra kvartalet, kontoret fungerar även som turistbyrå. Placeringen verkar lyckad, kontoret har haft fler turister på besök än den tidigare turistbyrån. Säkerhetsfrågorna kring IT är viktiga, under året har vi förtecknat våra system och klargjort vilka som är systemägare och vilket ansvar som ligger på dessa. Samtliga chefer har även fått information via Krisberedskapsmyndigheten. Upphandlingen av löne-/PA-system pågår. I dagsläget genomförs utvärdering av inkomna anbud. Analys Den administrativa förvaltningen redovisar ett positivt resultat med 640 tkr. Kommunchefens område med näringslivsfrågor, stab, miljöfrågor mm redovisar en positiv avvikelse på 1 193 tkr i huvudsak orsakad av ej utnyttjade projektmedel samt ej tillsatt tjänst som kultur- och fritidssamordnare. Den administrativa enheten redovisar ett underskott med 1,4 mkr. Flera av de ingående avdelningarna redovisar underskott bla. samhällsbetalda resor redovisar ett underskott med 632, it-avdelningen -513 tkr samt medborgarkontoret -694 tkr. Arbetsmarknadsenhetens verksamhet har ökat, verksamheten har dessutom genererat ett överskott med 555 tkr.


31

Kommunstyrelsen — Samhällsbyggnadsförvaltning

Ansvarig: Johan Bengtsson


Bokslut 2007

Budget 2007

Av-vikelse


KostnaderPersonalkostnader 26 252 25 983 25 890 -93Löpande kostnader 65 446 61 783 57 670 -4 113Kapitalkostnader 25 630 26 371 27 740 1 369Summa kostnader 117 328 114 137 111 300 -2 837


Verksamhetsbeskrivning Kommunstyrelsens Samhällsbyggnadsförvaltning utför service till kommunens invånare, kommunala förvaltningar, kommunstyrelsen, kommunfullmäktige samt övriga kunder. Verksamheterna indelas i en skattefinansierad del, vilken nedan benämns tekniska stödfunktioner, samt en affärsdrivande del bestående av verksamheterna VA och renhållning. Byggenheten, som redovisas under byggnadsnämnden tillhör också Samhällsbyggnadsförvaltningen. En primär uppgift under 2007 har varit att skapa en bra struktur och jobba med mål för verksamheten. Förvaltningens del, som tillhör kommunstyrelsen, visar ett överskott på 60 tkr jämfört med budget. Tekniska stödfunktioner Teknisk förvaltningAnsvarig: Johan Bengtsson


Bokslut 2007

Budget 2007

Av-vikelse


KostnaderPersonalkostnader 22 113 21 902 21 687 -215Löpande kostnader 50 553 45 685 42 095 -3 590Kapitalkostnader 20 917 21 484 22 671 1 187Summa kostnader 93 583 89 071 86 453 -2 618

Periodens resultat -276 -273 0 -273

Verksamhetsbeskrivning Samhällsbyggnadsförvaltningens stödfunktioners prognos genererar ett underskott på 272 tkr. En negativ avvikelse jämfört med budget är bland annat de höga kostnaderna för el inom gatuenheten. Teknisk chef I den tekniska chefens ansvar ingår administrativ personal, vinterväghållningsbidrag för enskilda vägar och räddningstjänst.


32

Verksamheten Räddningstjänst visar underskott på cirka 500 tkr mer än budgeterat. Fastigheter Samhällsbyggnadsförvaltningens fastighetsverksamhet äger fastigheter som nyttjas av övriga förvaltningar. AB Mellerudsbostäder förvaltar de kommunägda fastigheterna med Samhällsbyggnadsförvaltningen som beställare. Fastighetsverksamheten ansvarar även för all mark som ägs av Melleruds kommun. Hyresavtal som Melleruds kommun tecknar med externa fastighetsägare skall tecknas av Samhällsbyggnadsförvaltningen. Ändamålsenliga och funktionella lokaler eftersträvas. Verksamheten bostadsanpassning finns inom fastighetsenhetens verksamhetsområde och redovisar ett överskott med 110 tkr. Oljeförbrukningen har minskat med 15 procent sedan 2006, till viss del beroende på anslutning till fjärrvärmenät samt att justering av befintliga pannor har skett vilket optimerat driften. Kostnaden för skadegörelsen på skolor har ökat med 20 % från 2006 till 2007. Åtgärder planeras för att få ner denna kostnad. Park– och förrådsenhet Verksamheten omfattar gräsklippning, busk– och rabattskötsel, trädplantering, skötsel av kommunala badplatser, snöröjning på gång– och cykelvägar, ansvar för kommunförrådet, underhåll av lekplatser samt offentlig renhållning. De kommunala lekplatserna besiktigas enligt EU-standard och eventuella brister åtgärdas snarast. Under 2007 har vi rustat upp Sjögatans och Karolinerskolans lekplats samt byggt upp en lekplatsen i Sunnanå. Det finns fyra kommunala badplatser som sköts av parkenheten. Enheten har hand om all yttre skötsel åt Mellerudsbostäder i Melleruds tätort enligt förvaltningsavtal. Park- och förrådsenheten visar på ett plus om 5 tkr. Under året har arbete utförts på fyra naturreservat vilket har genererat i intäkter utöver budget. Gatuenheten Gatuenheten ansvarar för gator, vägar, del av snöröjning, halkbekämpning och offentlig belysning. Verksamheten utför också många projekt tillsammans med förvaltningar och enheter. Fortsättning på gång och cykelvägen utmed Storgatan, mellan Järnvägsgatan och Bergsgatan, har färdigställts. Kostnader för offentlig belysning har varit högre än förväntat på grund av att beräknade kostnader för 2006 understeg verkligt utfall och belastar 2007 års resultat. Energieffektiviseringen för offentlig belysning har fortsatt under 2007. Gamla armaturer har bytts ut mot moderna energisnåla. Vinterväghållningen ger ett överskott på 45 tkr på grund av den varma vintern.

Serviceenheten

Serviceenheten visar ett positivt resultat på 247 tkr. Intäkterna är högre än budgeterat beroende på merförsäljning och ökade beställningar från kund. Serviceenheten utför tillagning, transport och servering till Melleruds kommuns skolor, äldreboenden och hemtjänst. Efterfrågan på specialkost ökar vilket innebär ökade kostnader för personal och råvaror. Lokalvården ansvarar för städning och golvvård inom förskolor, skolor, äldreboenden och kontor. Gemensam matsedel finns inom skola och äldreomsorg i Dalslandskommunerna. Kost– och matråd finns och skall möjliggöra för enhetens gäster att påverka.

Verksamhetsförändringar Från och med 2007 ingår Byggenheten i Samhällsbyggnadsförvaltningen. Administrationen för personalpoolen på verksamheterna Gata, Park och VA har modifierats så att den skall fungera optimalt. Föreningsverksamhet har delats upp mellan Administrativa avdelningen och Samhällsbyggnadsförvaltningen. Övergripande Inrikningsmål Befolkningen uppgår till minst 10 500 invånare. Invånare och företag har möjlighet att leva ett gott liv. All utveckling bygger på ett ekologiskt och socialt hållbarhetstänkande. All verksamhet präglas av tillgänglighet, inflytande och delaktighet. Melleruds kommun är en aktiv kommun att bo och verka i liksom att besöka.


Fastighetsenheten 2005 2006 2007 Skadegörelse tkr

109 153 183

Larm/bevakning tkr

514 670 453

Oljeförbrukning tusental m3

239 145 124

Fjärrvärme Mwh

577 552 678

Flis m3 6 347 4 439 4 467

Parkenheten 2005 2006 2007 Gräsyta m2

96 440 96 440 96 590

Antal träd 829 840 857 Lekplatser 34 20 20

Gatuenheten Vinterväghållni 2005 2006 2007 Kr/invånare 92 192 73

Städverksamhet Avverkningsyta m² total/dag 34 701 Avverkningsyta m² total/timma 219,7

Kostnad/m² ex. adm, kr 155,82

33

Mellerudsborna talar väl om och är stolta över sin hembygd och sin kommun. Prestationsmål • Enhetschefer inom samhällsbyggnadsförvaltningen ska arbeta fram en kompetensplan.

• Bygga upp en projektdatabas för att kunna koppla aktiviteter och kostnader.

• Ärendehanteringen inom Samhällsbyggnadsförvaltningen skall • kvalitetssäkras. • Klar detaljplan för Vibergsön och Näs Sannar för kommande exploatering och bebyggelse.

• Sälja 50 % av kommunägda tomter på Kurran. • I samarbete med MellBo ansluta ytterligare två fastigheter till fjärrvärmenätet

• 3 nya lekplatser ska utvecklas enligt EU direktiv för lek miljöer. • Kvalitetssäkra 4 kommunala badplatser enligt gällande standard. • Nyplantering enligt gällande trädplan (15 träd) senast 31/12 2007. • Tre förskolor/skolor i samarbetsprojekt med parkförvaltningen under 2007—för att skapa ett utökat engagemang för samhällsbyggnad bland unga.

• Berörda anställda vid kommunens förråd ska utbildas så att de innehar hjullastarcertifikat senast 31/7 2007.

• Statusinventering av gatunät inom Melleruds kommun i syfte att kunna kvalitetssäkra verksamheten och planlägga framtida gatuarbeten.

• 35 (50 %) anställda inom serviceenheten utbildas för godkänt yrkesbevis under 2007.

• Uppnå restaurangstandard vid samtliga skolmatsalar på liknande sätt som Råda restaurangen, Åsebro och Fagerlids skolmatsalar.

• Att serviceenheten kvalitetssäkrar verksamheten. Måluppfyllelse Vi håller på med framtagandet av en kompetensplan för enhetscheferna, diskussioner förs kontinuerligt i samtal. En projektdatabas är uppbyggd i Stratsys, vårt verktyg för att hantera måluppfyllelse digitalt. Databasen används och den ska utvecklas. Vi har arbetat fram en mall som skall användas som ett underlag för politiken att ge starttecken för investeringsprojekt Vi har gått igenom processen att hantera ärenden och under 2007 har vi skapat en väg in för dessa. Medborgarkontoret hjälper oss med ärenden. Vi skannar in alla ärenden som inkommer och mailar dem till berörd mottagare inom förvaltningen. Utredningar avseende förutsättningar för detaljplaneläggning av Vibergsön har gjorts och under hösten har en utredning inför detaljplaneläggning av Nääs Sannar påbörjas. VA-utredningarna för att detaljplanelägga Vibergsön visar dock på att kostnaden för att lösa vatten och avlopp blir högre än vad som kan anses skäligt. Marknadsföring av de kommunägda tomterna pågår och intressenter finns. Biografen har anslutits till fjärrvärmenätet under 2007. Arbetet med att ansluta brandstationen har påbörjats. Tre stycken lekplatser har byggts klart enligt EU-standard. En lekplats i Sunnanå, en lekplats vid Sjögatan samt en på Karolinerskolan i Dals-Rostock. Kvalitetssäkring av badplatser pågår. Grönytor och lekplatser är färdiga. Det finns det stora brister när det gäller bryggor. Det finns därmed ett stort behov av att skaffa nya. Det kommer en lösning på detta under 2008. 17 st träd har planterats runt om i kommunen, bland annat i Dals-Rostock, Åsen och Åsebro men även i tätorten Mellerud. Tre förskolor/skolor har under året deltagit i att plantera lökar och växter i kommunen. Detta har varit mycket uppskattat bland dem som varit med.

Kommunstyrelsen - affärsverksamhet Årsredovisning 2007

34

Hjullastarcertifikatutbildning för personalen är klar. Statusinventering av gatunätet har ännu inte påbörjats. Alla medarbetare inom lokalvården har genomgått en diplomerad utbildning i ett mål-3 projekt som Fyrbodal administrerade. Deltagarna har erhållit ett yrkesbevis. Under året har Nordalsskolans skolmatsal iordningställts till att uppnå restaurangstandard. Vi har genomfört utbildningar i HACCP samt egenkontroll för vår kostverksamhet. Gäst och kundenkäter har utförts och en sammanställning pågår. Det sker ständiga återkopplingar till våra kunder/gäster genom kost/lokalvårds råd. Affärsverksamhet Verksamheterna vatten– och avlopp samt renhållning betraktas som affärsverksamheter. Till skillnad från övrig kommunal förvaltning ska dessa verksamheter helt finansieras av avgifter från brukarna. I princip tillförs inga skattemedel utöver de som krävs för att betala förvaltningarnas förbrukningsavgifter. Det innebär att verksamheternas ackumulerade resultat blir en andel av kommunens egna kapital, d v s en fordran eller en skuld för skattekollektivet. Affärsverksamheterna kommer nedan att redovisas var för sig. Renhållning RenhållningAnsvarig: Peter Månsson


Bokslut 2007

Budget 2007

Av-vikelse

Intäkter 10 231 10 532 10 095 437Kommunbidrag 0 -540 -540 0Summa intäkter 10 231 9 992 9 555 437

KostnaderPersonalkostnader 1 214 1 287 1 171 -116Löpande kostnader 8 637 8 313 8 155 -158Kapitalkostnader 206 199 229 30Summa kostnader 10 057 9 799 9 555 -244


Verksamhetsbeskrivning Verksamheten skall ge god service och erbjuda kommunens invånare, kommunala förvaltningar, näringsidkare och besökare goda möjligheter att lämna avfall. Detta sker genom hushållsnära hämtning och genom verksamheten vid anläggningen vid Hunnebyn, vilket fungerar både som återvinningscentral och mottagare av grovsopor. Verksamhetsförändring Hunnebyns återvinningscentral är öppen varje vardag för allmänheten samt vissa lördagar under vår till höst. Inriktningsmål • Renhållningens service ska skötas på ett för kommuninnevånare, näringsidkare, kommunala verksamheter och besökare så bra sätt som möjligt, till en så låg taxa som möjligt.

• Informera om vår utökade sortering av hushållsavfall och kompostering samt verka för en ökad förståelse för återvinning.

Årsredovisning 2007 Kommunstyrelsen - affärsverksamhet

Renhållningskollektivets Eget kapital IB 2007 - 4 126 Årets resultat 193 UB 2007 -3 933

Renhållningsenheten Återvinningkg/inv 2005 2006 2007 Tidningar 38,41 33,07 Wellpapp 1,00 6,89 Pappersförp. 16,18 14,68 Glas 17,37 21,34 Mjukplast 4,77 6,37 Hårdplast 5,77 5,10 Metallförpackn. 5,46 5,38 Metall 38,98 27,98

35

Prestationsmål • Hunnebyn avfallshantering ska anslutas till det kommunala datanätet senast 31/12 2007 för att höja effektiviteten på kundmottagning och för att kvalitetssäkra verksamheten.

• Införande av kundanmärkningssystem som går via Medborgarkontoret för att höja effektiviteten på kundanmälda åtgärder och för att kvalitetssäkra verksamheten.

• Samtliga anställda vid Hunnebyns avfallshantering ska utbildas så att man innehar hjullastarcertifikat senast 31/7 2007. Måluppfyllelse • Hunnebyns avfallsanläggning är uppkopplad via ADSL. Översyn av programvaror samt ett bomsystem kommer att ske under 2008.

• Blanketter för felanmälan är framtagen men diskussioner om att det är mer rationellt att anmäla direkt till Samhällsbyggnadsförvaltningen pågår.

• Under våren gick de anställda en utbildning för att få hjullastarcertifikat. Analys Intäkterna har ökat med 437 tkr vilket kan härledas till det höga skrotpriset samt att fler abonnenter har registrerats. Trots åtgärder för att minska kostnaderna genom minskade vikarieinsatser, färre lördagsöppet mm överskreds kostnaderna. En stor kostnad var avyttringen av flera års lagrat tryckimpregnerat virke. Kostnadsbudgeten överskreds med 158 tkr. Under året slutade en person och en ny rekryterades. Budgeten för personalkostnader överskreds med 116 tkr. Kapitalkostnaden blev 30 tkr lägre då årets sluttäckning blev billigare än beräknad. Totalt kan Renhållningen redovisa ett överskott med 193 tkr.

VA-enheten Va-enhetenAnsvarig: Peter Månsson


Bokslut 2007

Budget 2007

Av-vikelse

Intäkter 15 097 15 406 15 292 114Kommunbidrag 0 0 0 0Summa intäkter 15 097 15 406 15 292 114

KostnaderPersonalkostnader 2 925 2 794 3 032 238Löpande kostnader 6 256 7 786 7 420 -366Kapitalkostnader 4 507 4 688 4 840 152Summa kostnader 13 688 15 268 15 292 24


Verksamhetsbeskrivning Alla abonnenter skall ha ett gott och hälsosamt vatten i tillräcklig mängd. Spillvatten skall renas så att det minst uppfyller tillsynsmyndighetens villkor för utsläpp.

Inriktningsmål • Ombyggnad och sanering av spill-, vatten- och dagvattenledningar. • Leveransavbrott av vatten skall inte vara längre än 24 timmar. Efter 4 timmar skall abonnenter kunna hämta vatten på av kommunen angiven plats.

• Driftoptimera vatten- och avloppsreningsverken för att minska kemikalieåtgången.

• Energioptimera vatten- och avloppsreningsverken för att minska el- och oljeanvändning.

Prestationsmål • Anslutning av avloppsledning från Erikstad och Åsebro slutförs till 100%

Kommunstyrelsen - affärsverksamhet Årsredovisning 2007

Avstämning mot avräkning vattenskador Utlägg av kommunen 2003

-5 500

Resultat 2003 -220 Resultat 2004 583 Resultat 2005 1 900 Resultat 2006 1 409 Justering förråd (06) 669 Resultat 2007 138 Återstår 1 021

VA-enheten tusental 2005 2006 2007 Producerat vatten m3

900,0 887,2 880,1

Behandlat avloppsvatten m3

1 099,2 1 484,7 1 781,6

Kostnadstäckning 114 110 101

36

senast hösten 2007. • Löpande värmekostnad och andelen förbrukning av fossila bränslen minskas med 100 000 kr respektive 100% vid Sunnanå avloppsreningsverk senast den 31/12 2007. (utgångsläge på värmekostnader).

• Införande av kundanmärkningssystem som går via Medborgarkontoret för att höja effektiviteten på kundanmälda åtgärda och för att kvalitetssäkra verksamheten.

• På kommunproducerat vatten ska andelen vattenprover med anmärkningen ”tjänligt med anmärkning” från och med 2007 understiga 3% fysikaliskt-kemisk och 5% mikrobiologiskt i hela kommunen. Måluppfyllelse • Under våren och sommaren lades en ny avloppsledning mellan orterna. I Erikstad byttes samtidigt dricksvattenledningar och ventiler ut för att säkra dricksvattenleveransen till abonnenterna.

• Ett nytt återvinningsaggregat är monterat i Sunnanå ARV och med det kommer uppvärmningen att endast ske med egenproducerad rötgas.

• Blanketter för felanmälan är framtagen men diskussioner om att det är mer rationellt att anmäla direkt till Samhällsbyggnadsförvaltningen pågår.

• Kvaliteten på dricksvattnet har varit mycket god och andelen vattenprover med anmärkningen ”tjänligt med anmärkning” ligger klart under de procentuella målen.

Analys VA-verken samt mätaravdelningen har hållit budget. Under året har personalstyrkan minskat med en person. Kemikalieutbyte har skett på samtliga verk för att driftoptimera processerna. Stor energibesparing sker genom att behovet av oljeeldning för uppvärmning försvann med ett nytt återvinningsaggregat på Sunnanå ARV. Många ledningsreparationer med återställningskostnader har utförts. PD Lundgrensgatans VA-arbeten har till största delen utförts med driftspengar. Pumpstationernas resultat på minus 328 tkr beror på elfakturor från 2006 som inkom 2007. Den positiva utvecklingen med nybyggnation har förbättrat resultatet för anslutningsavgifterna med 123 tkr. Totalt kan VA-enheten redovisa ett överskott på 139 tkr för år 2007.

Kommunstyrelsen - affärsverksamhet Kommunstyrelsen

37

Byggnadsnämnden Ordf: Eivor östergren


Bokslut 2007

Budget 2007

Av-vikelse

Intäkter 2 479 1 273 704 569Kommunbidrag 3 549 1 421 1 421 0Summa intäkter 6 028 2 694 2 125 569

KostnaderPersonalkostnader 4 327 1 965 1 680 -285Löpande kostnader 1 602 587 445 -142Kapitalkostnader 0 0 0 0Summa kostnader 5 929 2 552 2 125 -427


Verksamhetsbeskrivning Byggnadsnämnden består av 7 ledamöter och bemanningen med tjänstemän på Samhällsbyggnadsförvaltningens byggenhet innefattar 3,5 tjänster. Plan- och byggverksamheten omfattar arbete med bland annat kommunens översikts- och detaljplaner, bygglov, bygganmälan, samråd kontrollplaner och kulturmiljöinventeringar. Arbete bedrivs även med analoga och digitala kartor, GIS, upprättande av adresser/lägenhetsregister, à jourföring av adress- och byggnadsregister, tillstånd för brandfarlig vara och sotningsverksamhet. Verksamhetsförändringar Från och med 2007 ingår Byggenheten i Samhällsbyggnadsförvaltningen Övergripande Inriktningsmål Befolkningen uppgår till minst 10 500 invånare. Invånare och företag har möjlighet att leva ett gott liv. All utveckling bygger på ett ekologiskt och socialt hållbarhetstänkande. All verksamhet präglas av tillgänglighet, inflytande och delaktighet. Melleruds kommun är en aktiv kommun att bo och verka i liksom att besöka. Mellerudsborna talar väl om och är stolta över sin hembygd och sin kommun.

Prestationsmål • Aktivt bidra till det gemensamma kommunala målet som är att under 2007 öka Melleruds befolkning

• God bebyggd miljö. • Tillgängligheten i den fysiska miljön ska öka för funktionshindrade. • Möjligheterna till trivsamma, trygga, tillgängliga och säkra boenden ska tillvaratas.

• Utveckla positiva livsmiljöer för barn och ungdom. • Attraktivt och varierat boende med attraktiva utemiljöer för barn och ungdom.

• God hälsoutveckling, säker strålmiljö genom t ex färre bostäder med radon och säkrare solarier.

Måluppfyllelse Byggnadsnämnden arbetar aktivt med att bidra till en ökad befolkning i Melleruds kommun genom att tillhandahålla råd och behjälplighet vid köp av fastighet, detaljplaner samt övriga ärenden som berör byggnadsnämnden. Under året har hållits ett antal samråd för detaljplaner. Byggnadsnämnden ser till att det blir en god bebyggd miljö enligt de bygglov och detaljplaner som hanteras samt andra ärenden gällande bebyggd miljö. Tillgängligheten är en viktig fråga som byggnadsnämnden tar hänsyn till vid beslutsfattande.

Byggnadsnämnden Årsredovisning 2007

38

Analys Det är fortsatt högkonjunktur på byggsidan och antalet bygglov ligger på en hög nivå. Byggenheten kan därmed uppvisa ett positivt resultat för 2007 på 143 tkr. Nämndens budget visar på –90 tkr vilket kan hänföras till en underbudgetering av antal ledamöter samt extra nämndsmöten.

Årsredovisning 2007 Byggnadsnämnden

39

Kultur- och utbildningsnämnden Ordförande: Harald Ericson


Bokslut 2007

Budget 2007

Av-vikelse


KostnaderPersonalkostnader 101 102 104 334 102 548 -1 786Löpande kostnader 85 761 87 381 85 943 -1 438Kapitalkostnader 74 79 122 43Summa kostnader 186 937 191 794 188 613 -3 181


Verksamhetsbeskrivning • Kultur- och utbildningsnämnden har ansvar för förskoleverksamhet, förskoleklass, grundskola, skolbarnsomsorg, särskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och vuxenutbildning

• Kulturverksamhet, inklusive bibliotek, musikskola och Kulturbruket • All förskole-, skolbarnsomsorgs- och skolverksamhet styrs av lagar, förordningar samt nationella läro-, kurs- och timplaner. Kommunens skyldighet att ge kommuninvånarna tillgång till bibliotek med kostnadsfria lån finns i bibliotekslagen.

Verksamhetsförändringar Under 2006 har riksdagen och regeringen fattat beslut om lag- och förordningsförändringar som ger förskolor och skolor ökade skyldigheter vad gäller arbetet mot diskriminering och annan kränkande behandling, samt skolorna ökade skyldigheter vad gäller utredning av elevers eventuella behov av särskilt stöd. Dessutom har riksdagen beslutat om ökade krav på gymnasieskolans individuella program. För detta har kommunen fått ett utökat statsbidrag. 2007 ändras bestämmelserna för gymnasieskolan så att eleverna får ökad valfrihet. Detta innebär bland annat att eleverna har rätt att söka ett nationellt gymnasieprogram i en annan kommun även om hemkommunen erbjuder programmet. Kommentar Beslutet om fritt gymnasieval revs upp av regeringen sent hösten 2006. Det fria valet införs i stället från och med 2008. Inriktningsmål Kultur- och utbildningsnämnden har under 2007 som mål att aktivt bidra till det gemensamma kommunala målet att 2007 öka Melleruds befolkning genom att • inom de givna ekonomiska ramarna bedriva en verksamhet som möter de krav som finns i lagstiftningen, samt så långt möjligt de förväntningar som finns hos kommunens invånare,

• erbjuda förskoleverksamhet, skola och utbildning av god kvalitet, • samtliga nämndens enheter och verksamheter aktivt arbetar för utveckla samverkan, både mellan nämndens verksamheter och enheter, och med andra kommunala, landstingskommunala och fristående verksamheter,

• aktivt arbeta med att utveckla ett entreprenöriellt förhållningssätt inom samtliga nämndens verksamheter, samt erbjuda ett rikt och mångsidigt kulturliv.

Prestationsmål Det övergripande prestationsmålet för utbildningsverksamheten inom KUNs

Kultur- och utbildningsnämnden Årsredovisning 2007

40

ansvarsområde är att under 2007 höja kunskapsnivån i samtliga åldersgrupper i samtliga skolformer jämfört med motsvarande åldersgrupp 2006. • Förbättra nämndens uppföljning av verksamheten genom att utarbeta metoder för att - följa elevgruppers samlade läsutveckling, - följa utvecklingen av samverkan och effekterna av den mellan enheter och verksamheter inom och utanför nämndens verksamhetsområde, samt - bedöma elevers inflytande över sin skolvardag.

• Möjligheterna för barn, ungdomar och vuxna med invandrarbakgrund att på samma villkor som andra delta i nämndens verksamheter ska öka.

Måluppfyllelse Personaltätheten har höjts i både förskola och grundskola. Kommunen har under två år deltagit i ett Nutekprojekt om entreprenöriellt förhållningssätt i skolan. I slutrapporten anges att måluppfyllelsen i Melleruds del av projektet är god vad det beträffar fem av de sju uppsatta kommunala målen. Samverkan mellan utbildning och kulturverksamhet inom nämndens ansvarsområde har utvecklats. Nämnden har under 2007 tagit beslut om en handlingsplan för elevers läsutveckling, som på sikt ska leda till förbättrade möjligheter att följa upp elevernas framsteg. Nämnden genomför varje år elevhearingar för att skapa direkt kommunikation mellan politiker och elevråd. Arbetet med att utveckla undervisningen i svenska som andraspråk har fortsatt. Analys Nämnden har under året i varje prognos pekat på ett befarat underskott. Detta vändes mot slutet till ett överskott på 574 tkr. Av detta härrör 180 tkr från Kulturbruket på Dal, som enligt sin arbetsordning har rätt att ta med över- och underskott till kommande år. Det egentliga överskottet är därför 391 tkr, motsvarande ca 0,2 % av nämndens nettobudget. Det finns flera orsaker till att prognoserna inte slog in. Den huvudsakliga är en hög ekonomisk medvetenhet bland samtliga chefer inom förvaltningen. Det har också spelat in att vi sent under hösten fick ett icke budgeterat statsbidrag på 188 tkr för extra insatser inom vuxenutbildningen under 2006, att vi fick högre interkommunala intäkter för barn i förskola och grundskola än beräknat, och betalade lägre interkommunala ersättning för förskola, grundskola och särskola än budgeterat. Under hela året har vi fått signaler från främst förskolan, grundskolan och fritidshemmen om att de ekonomiska resurserna till personal är alltför snäva, och att den låga personaltätheten innebär hög arbetsbelastning och stor press på personalen.

Förskoleverksamhet

Verksamhetsbeskrivning I enlighet med skollagen erbjuds förskoleverksamhet för barn i åldern 1-5 år enligt följande: • I den utsträckning det behövs med hänsyn till vårdnadshavarnas arbete och/eller studier.

• 15 timmar per vecka för barn vars föräldrar är föräldralediga eller arbetslösa.

• 15 timmar per vecka, 35 veckor per år, så kallad allmän förskola, avgiftsfritt för alla barn från och med höstterminen det år de fyller fyra år. Med undantag för allmän förskola betalar föräldrarna avgift enligt särskild bestämmelse.

Förskoleverksamhet bedrivs på fem förskolor, med preliminärt 14 avdelningar med varierande bemanning, och i 13 familjedaghem (dagbarnvårdare), varav tre i Åsebroområdet och tio i centrala Mellerud. Dessutom bedrivs allmän förskola på Österrådagatan.

Verksamhetsförändringar Inga förändringar är planerade. Antalet barn i förskoleåldern minskar något under 2007, men nyttjandegraden ökar fortfarande, varför antalet barn i förskoleverksamhet förväntas förbli konstant.

Årsredovisning 2007 Kultur- och utbildningsnämnden

Förskoleverksamhet, förskola

Bokslut 2006

Budget 2007

Bokslut 2007

Antal inskrivna barn 273 286 289 Antal inskrivna allm fsk 15 20 20 Antal avdelningar 16 16 16

Kostnad per inskrivet barn och år

tkr Bokslut 2006

Budget 2007

Bokslut 2007

Bruttokostnad 72,9 75,0 76,4

Personal 54,1 62,7 67,4

Nettokostnad 55,2 59,4 64,4 Avgifts- finansierings- grad 8,4% 8,0% 8,2%

41

Inriktningsmål • Att bedriva en förskoleverksamhet som lever upp till de mål och riktlinjer som anges i Läroplan för Förskolan (Lpfö 98) och riksdagsbeslutet om kvalitet i förskolan.

• Att erbjuda full behovstäckning inom förskoleverksamheten. • Förskolan ska ha en god beredskap för att ta emot barn i behov av särskilt stöd

• Andelen förskollärare i förskolan ska öka.

Prestationsmål • Alla barn ska erbjudas plats inom stipulerad tid. • Öka förskolornas beredskap för att ta emot barn i behov av särskilt stöd. • Införa ”Brukarråd” på samtliga förskolor i enlighet med riksdagsbeslutet om kvalitet i förskolan.

• Möjliggöra för barn på förskolorna att få använda datorer i verksamheten. • Öka den pedagogiska samverkan med förskoleklass/grundskola. • Hitta en långsiktig lokallösning för förskoleverksamheten i centrala Mellerud.

• Andelen förskollärare i förskolan ska öka. Utöver detta formulerar varje förskola inför varje läsår en arbetsplan med ytterligare några lokala utvecklingsmål.

Måluppfyllelse Kommunen har erbjudit plats i förskoleverksamhet inom stipulerad tid. Andelen förskollärare i förskolan, räknat på antalet anställda oavsett anställningsgrad, sjönk mellan juni 2006 och juni 2007 från 50 % till 42 %. En viss återhämtning har skett under hösten. Vid utgången av 2007 hade samtliga förskolor någon form av brukarråd. Samtliga förskolor har fått tillgång till datorer. Det är dock bara på enstaka skolor barnen har möjlighet att nyttja dem. Samverkan mellan förskolan och grundskolan har utvecklats, framför allt vad det beträffar informationsöverlämning vid skolstarten. Under hösten 2007 har personaltätheten på förskolorna ökat marginellt, både genom en blygsam utökning av antalet tjänster och en minskning av antalet inskrivna barn. Analys För att kunna erbjuda plats inom stipulerad tid satte nämnden under våren in extra resurser i centrala Mellerud i form av tillfälliga familjedaghem. Samtliga tjänster inom förskolan annonseras som förskollärare. Det har dock blivit svårare att rekrytera förskollärare. På nationell nivå råder brist på yrkesgruppen, en brist som enligt prognoserna kommer att förvärras de närmaste åren. Kommunen har deltagit i diskussioner med Högskolan Väst om möjligheten att ordna utbildning så att barnskötare kan vidareutbildas till förskollärare. Den första utbildningsomgången startar under våren 2008. Förskolan visar underskott – 345 tkr. Detta har flera orsaker: De extra insatserna under våren, högre löneutveckling för barnskötarna än budgeterat, mindre intäkter i form av avgifter än beräknat samt ett icke effektuerat sparbeting på en av förskolorna. Familjedaghemmen har gått + 94 tkr beroende på högre avgiftsintäkter än budgeterat på grund av högre beläggning.

Obligatoriska skolformer inklusive skolbarnsomsorg och förskoleklass

Verksamhetsbeskrivning

I enlighet med skollagen erbjuds förskoleklass från och med höstterminen det år barnet fyller 6 år samt nioårig grundskola för alla barn i ålder 7-16 år. Barn som tillhör särskolans personkrets erbjuds skolgång inom särskolan. Kommunen har sex grundskolor, en med skolår 1-5, fyra med skolår 1-7

samt en med skolår 8-9. Förskoleklasserna är integrerade i 1-5/7-skolorna. Särskola finns på Nordalsskolan (skolår 1-7) samt på Rådaskolan (skolår 8-10). Elever i behov av träningsskola går i andra kommuner, främst i Åmål. Förvaltningen har ett centralt stödteam för att stödja enheterna i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. I teamet ingår 50 % särskolesamordnare, 75 % skolpsykolog, 80 + 75 % specialpedagog, 100 % pedagog med social


Förskoleverksamhet, familjedaghem

Bokslut 2006

Budget 2007

Bokslut 2007

Antal inskrivna barn 64 63 64 Antal familjedaghem 13 13 13


tkr Bokslut 2006

Budget 2007

Bokslut 2007


Personal 69,2 72,7 74,6

Nettokostnad 52,3 58,2 58,0

Fritidshem

Bokslut 2006

Budget 2007

Bokslut 2007

Antal inskrivna barn 239 240 250


tkr Bokslut 2006

Budget 2007

Bokslut 2007


Personal 19,6 19,8 18,2

Nettokostnad 14,4 16,3 12,8

42

inriktning samt 2 * 100 % skolsköterska. Utöver detta finns specialpedagoger på de flesta enheter samt elevassistenter och resurspedagoger för barn i behov av särskilt stöd. Skolbarnsomsorgen erbjuder omsorg för barn i åldern 6-12 år på lov och utanför ordinarie skoltider utifrån de behov som uppstår på grund av vårdnadshavares arbete och/eller studier. Föräldrarna betalar avgift. Verksamheten bedrivs i huvudsak i form av fritidshem. Fritidshem finns på samtliga grundskolor utom Rådaskolan. På Rådaskolan erbjuds förlängd skolbarnsomsorg för särskoleelever, För transporter av skoleleverna finns avtal med Buss i Väst AB. Detta avtal löper ut 2007, men det finns möjlighet att utnyttja två optionsår.

Verksamhetsförändringar

Elevantalet i förskoleklass och grundskola sjunker under de närmaste åren. Höstterminen 2005 gick 1 170 elever i förskoleklass och grundskola. Höstterminen 2006 är det beräknade elevantalet 1 100 och höstterminen 2007 beräknas det ha sjunkit till 1 067. Med oförändrad lärartäthet minskar antalet lärartjänster i skolan.

Inriktningsmål • Att bedriva en verksamhet som lever upp till de mål och riktlinjer som anges i Läroplan för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94).

• Alla elever ska ges möjligheter att nå kunskapsmålen i samtliga kursplaneämnen i grundskolan.

• Alla elever i största möjliga mån med extra stöd ska kunna gå i sin vanliga klass.

• Att erbjuda full behovstäckning inom skolbarnsomsorgen. Prestationsmål • En större andel av eleverna ska fungera i det sociala sammanhang som gruppen/klassen utgör.

• Under året ta beslut om organisation av förskoleklass och grundskola från år 2009 och framåt.

• Arbetsformer som grundar sig i ett entreprenöriellt förhållningssätt ska få större utrymme i skolan.

• Öka den pedagogiska samverkan med förskolan. • Utöver detta formulerar varje grundskola och varje fritidshem inför varje läsår en arbetsplan med ytterligare några lokala utvecklingsmål.

Måluppfyllelse Resultat på nationella prov Skolår 5 Andel som enligt proven har nått målen inom ämnet • Svenska – 81 % (Riksgenomsnitt 2007: 71 %) • Matematik – 81 % (72 %) • Engelska – 84 % (85%) Jämförelse med 2006 ej möjlig då annan bedömningsskala användes det året. Skolår 9 Andel som enligt proven nått minst godkänt i ämnet

* 5 respektive 2 % deltog ej i samtliga prov och finns därför inte redovisade. ** 10 respektive 5 % deltog ej i samtliga prov och finns därför inte redovisade.

*** 6 respektive 5 % deltog ej i samtliga prov och finns därför inte redovisade. Betygsresultat

Ämne 2005 2006 2007 Riksgenomsnitt 2007

Svenska 91 % 97 % * 100 % * 96 % Matematik 92 % 90 % ** 80 % ** 84 % Engelska 95 % 94 % *** 93 % *** 96 %

Skolår 9 2005 2006 2007 Riks 2007 Meritvärde * 12,04 11,89 12,03 12,93 Betyg i samtliga ämnen 76,6 % 75,5 % 76,7 % 76,1 % Behörig att söka gymnasiet

89,7 % 90,6 % 91,1 % 89,2 %


Förskoleklass grundskola och stödinsatser

tkr Bokslut 2006

Budget 2007

Bokslut 2007

Intäkter 3 780 374 1 611

Kommunbidrag 66 501 74 186 74 186

Kostnader 69 741 74 560 75 380

Resultat 540 0 417

Grundskola

Antal Bokslut 2006

Budget 2007

Bokslut 2007

Grundskole elever 1 160 1 087 1 074


tkr Bokslut 2006

Budget 2007

Bokslut 2007

Bruttokostnad 65 321 68 592 70 186

Pedagogisk och elevsocial verksamhet

Kostnad/elev

Kr Bokslut 2006

Budget 2007

Bokslut 2007

Undervisning 31 321 31 909 33 844

Stödinsatser 3 029 4 787 3 998

Elevvård 1 315 1 426 1 386

Syv 0 0 16 Läromedel, utrustn. 3 324 1 546 1 525 Övriga kostnader 3 669 2 667 1 515

Summa 40 651 42 335 42 284

Lokalkostnader/elev

Kr

Lokaler 11 368 12 193 13 006

Lokalvård 2 729 2 986 3 189

Vaktmästeri 1 012 1 013 793

Summa 15 109 16 192 16 988

Övriga kostnader/elev

Kr

Skolskjutsar 5 561 6 016 6 462

Skolmåltider 4 000 4 049 4 452

Summa 9 561 10 065 10 914

43

* Genomsnittsbetyg. MVG = 20, VG = 15, G = 10, streck = 0

Övriga resultat Nämnden har tagit beslut om ny placering av skolår 7 från och med höstterminen 2009. I skolår 1-7 finns det bara någon enstaka elev som inte i huvudsak får sin undervisning inom klassens ram. Rådaskolan hade under vårterminen tio elever som under perioder i huvudsak gick utanför den egna klassen. Motsvarande siffra för 2006 var 17 elever. Det ovan nämnda Nutekprojektet har inneburit att entreprenöriella aktiviteter blivit vanligare i klasserna. Under hösten har personaltätheten i grundskolan höjts till 7,7 lärare/elever. Riksgenomsnittet är 8,3. Personaltätheten på fritidshemmen har minskat eftersom antalet barn har ökat utan att fritidshemmen har fått mer personalresurs. Analys Skolverket påpekade i samband med sin inspektion av Melleruds skolor att resultaten i skolår 5 inte var tillfredsställande. Detta utifrån att vi då använde en annan bedömningsskala för de nationella proven, där vi för vissa elever angav ”på god väg att nå målen”. Den provgenomgång som genomfördes våren 2007 visar att Melleruds femteklassare ligger över riksgenomsnittet i två av tre ämnen och i princip på genomsnittet i det tredje. När det gäller resultaten i skolår 9 är de motsägelsefulla. Vi lyckas bättre än riket i genomsnitt med att få våra elever behöriga att söka gymnasieskolans nationella program, däremot har vi ett lägre betygsgenomsnitt. Detta beror främst på att vi har en lägre andel med riktigt höga betyg. Skolforskningen visar att det finns ett klart positivt samband mellan föräldrarnas utbildningsnivå och elevers betyg, och den låga utbildningsnivån i Melleruds kommun totalt kan påverka betygsresultaten i våra grundskolor. Grundskolan visar ett resultat på + 427. Personalkostnaderna överstiger det budgeterade, men detta kompenseras av att vi ligger plus på interkommunala ersättningar. Den egentliga orsaken till överskottet är att det på grundskolans budget legat en reservpott på 470 tkr, den del av förra årets överskott, som inte har behövt tas i bruk.

Frivilliga skolformer

Verksamhetsbeskrivning

Ungdomsgymnasium

Kommunen bedriver egen gymnasieskola på Dahlstiernska gymnasiet. På skolan erbjuds följande nationella program: Barn- och fritidsprogrammet, Estetiska programmet med inriktningarna dans och musik, Naturvetenskapsprogrammet, Samhällsvetarprogrammet och Teknikprogrammet. Dessutom finns det individuella programmet och lärlingsprogrammet. I samarbete med Socialnämnden bedrivs verksamhet för elever med stort socialt stödbehov, Passagen. För övriga nationella program köps platser i andra kommuner. Melleruds kommun har samarbetsavtal Fyrbodals gymnasieskola. För de nationella program och inriktningar som inte erbjuds av Mellerud eller kommunerna i Fyrbodal betalar kommunen elevernas studier hos andra utbildningsanordnare. För särgymnasieelever köper Mellerud platser från flera olika utbildningsanordnare, främst Dals-Ed, Nuntorp, Vänersborg och Trollhättan.

Vuxenutbildning

• Vuxenutbildningen innefattar • Utbildning på grundskolenivå för vuxna • Utbildning på gymnasienivå för vuxna • Svenska för invandrare • Särskola för vuxenstuderande • Uppdragsutbildning • Stöd till studerande på utlokaliserade högskolekurser Utbildningsdelen bedrivs till stor del i egen regi, men även genom


Analystal Externa gymnasieskolan

Antal Bokslut 2006

Budget 2007

Bokslut 2007

Antal elever externa gymnasieskolan 208 224 226

tkr Bokslut 2006

Budget 2007

Bokslut 2007

Bruttokostnad 20 811 22 012 23 165

Därav IKE 19 420 20 392 21 619

Därav resor 685 1 050 877 Därav inack.tillägg 562 550 579

IKE/elev 93 365 98 038 96 659

44

samverkan mellan Dalslandskommunerna (det så kallade Dalslandsvis), inköp av tillfälligt efterfrågad kompetens samt i mindre utsträckning genom köp av utbildningsplatser i andra kommuner utanför Dalsland.

Verksamhetsförändringar Antalet ungdomar i gymnasieålder (16-19 år) ökar de närmaste åren. Från 398 vårterminen 2006 till 427 vårterminen 2007 och 467 höstterminen 2007. Ökningen kommer att fortsätta även 2008. Det innebär att kostnaderna för ungdomsgymnasiet kommer att stiga de närmaste åren. En större förändring av de statliga reglerna för gymnasieskolan genomförs 2007. En särskild vuxenutbildningslag införs från och med 2007. Bestämmelserna kring SärVux ändras redan i juli 2006. Kommentar Vare sig de större förändringarna av gymnasieskolan eller den nya vuxenutbildningslagen genomfördes under 2007.

Inriktningsmål

Hela området • Dahlstiernska gymnasiet och Vuxenutbildningen i Mellerud ska erbjuda utbildningar som lever upp till de mål och riktlinjer som anges i Läroplan för det frivilliga skolväsendet (Lpfö 98).

• Ungdomsgymnasiet • Ungdomar i Mellerud ska ha möjlighet att söka samtliga nationella program och inriktningar.

• Dahlstiernska gymnasiet ska ses som ett naturligt förstahandsval för de Mellerudselever som står i färd att påbörja sin gymnasieutbildning.

• Dahlstiernska gymnasiet ska ha ett aktivt samarbete med andra gymnasieskolor inom Fyrbodals gymnasieskola.

• Vuxenutbildningen • Pedagogik och arbetsformer inom vuxenutbildningen i Mellerud ska möta individernas föränderliga och ökande behov av livslångt lärande i vårt kunskapsbaserade samhälle.

• Vuxenutbildningen i Mellerud ska vara den givna mötesplatsen, mäklaren och motor för det livslånga lärandet i kommunen.

• Vuxenutbildningen i Mellerud ska initiera, mäkla och stödja kompetensutveckling/ uppdragsutbildning bland såväl företag och förvaltning

• Vuxenutbildningen i Mellerud ska i enlighet med visionen i Process Dalsland och i samverkan med övriga Dalslandskommuner öka intresset för att delta i högskolestudier.

Prestationsmål • Antalet elever från andra kommuner än Mellerud som väljer Dahlstiernska gymnasiet som utbildningsplats ska öka.

• Dahlstiernska gymnasiet ska etablera långsiktiga kontakter med närbelägna högskolor.

• Lösa vuxenutbildningens lokalsituation långsiktigt. • Vuxenutbildningens kontakter med näringslivet i Mellerud ska öka. • Andelen yrkesutbildningar och yrkesinriktade kurser inom vuxenutbildningen ska öka.

• Andelen män i vuxenutbildningen ska öka. Utöver detta formulerar Dahlstiernska gymnasiet och Lär- och utvecklingscentrum inför varje läsår en arbetsplan med ytterligare några lokala utvecklingsmål.


Analystal Dahlstiernska gymnasiet

Antal Bokslut 2006

Budget 2007

Bokslut 2007

Elever nat.program 185 209 181

IV program 34 35 49

tkr

Bruttokostnad 19 462 23 265 23 774 Bruttokostnad exkl adm 17 903 20 475 21 037

Kostnad/elev

Kr

Undervisning 48 607 49 697 52 022

Läromedel 4 520 3 094 4 074

Lokaler 20 909 18 631 19 766

Kost 3 013 3 643 3 866 Övriga kostnader 4 700 10 238 14 522

Administration 7 119 9 799 9 118

Brutto-kostnad/elev 88 868 95 102 103365

45

Måluppfyllelse Betygsresultat Betyg – gymnasieskolans avgångselever 2006 2007 Samlat betygsdokument * 34 % 29 % Reducerat slutbetyg 2 % 0 % Fullständigt slutbetyg ** 20 % 14 % Utökat slutbetyg 44 % 57 %

Fullständigt slutbetyg ges till elever med minst godkänt på kurser med sammanlagt 2 250 gymnasiepoäng. En fullständig gymnasieutbildning omfattar 2 500 poäng. Utökat slutbetyg ges till elever som läst mer än 2 500 poäng. Slutbetyg - gymnasieskolan, fördelning av antal betyg som satts på respektive betygssteg. IG G VG MVG 2006 6 % 26 % 39 % 29 % 2007 5 % 31 % 39 % 25 %

Betyg – vuxenutbildningens gymnasiala del IG G VG MVG Studieavbrott 2006 5 % 24 % 25 % 25 % 21 % 2007 2 % 27 % 31 % 30 % 10 %

Övriga resultat Antalet elever från andra som 2007 påbörjade sina studier på Dahlstiernska gymnasiet var konstant gentemot 2006. Däremot fick vi en svacka när det gäller Mellerudselever. Utifrån detta har skolan under hösten sett över sina informationsrutiner och sitt arbete gentemot blivande elever. Skolan har förberett sig för det frisök som införs hösten 2008. Vuxenutbildningen har utvecklat sin efterfrågansstyrning. Man har ett fungerande samarbete med MellerudsNavet. Det finns ännu ingen långsiktig lösning på vuxenutbildningens lokalproblem. Samtal om tänkbara lösningar har inletts med Mellbo. Andelen yrkesinriktade kurser och andelen män i utbildningen har ökat något. Analys Ungdomsgymnasiet visar mycket goda studieresultat. Trots detta sjönk antalet sökande inför hösten 2007. En anledning är att Dahlstiernska gymnasiet i första hand erbjuder studieförberedande utbildningar, medan Melleruds ungdomar i stor utsträckning söker yrkesutbildningar. Gymnasiet har mött detta med Lärlingsutbildningen, som har blivit mycket efterfrågad, och där vi också har ett antal elever från Dals-Ed. Under hösten har beslut tagits om en ny utbildning, Dahlstiernska programmet, där eleverna får en individuellt upplagd utbildning som kan riktas mot olika yrken. Programmet införs hösten 2008. Vuxenutbildningen ligger kostnadsmässigt mycket lågt, men utnyttjar sina resurser optimalt. Under året har det skett en fördubbling av antalet studerande på svenska för invandrare. Detta beror främst på kommunens ökade flyktingmottagning. Gymnasiet ekonomiska resultat är – 1 384 tkr. Hela underskottet är att hänföra till interkommunala ersättningar, både minskade intäkter och jämfört med budget kraftigt utökade kostnader. Det senare på grund av färre sökande hösten 2007. I underskottet ligger också ökade rese- och inackorderingskostnader för externa elever. Dahlstiernska gymnasiet visade + 5 tkr. Vuxenutbildningen sammantaget visar + 264 tkr. 188 tkr beror på det ovan nämnda extra statsbidraget.


46

Kulturverksamhet

Verksamhetsbeskrivning Bibliotekslagen och våra egna mål slår fast att alla kommuninnevånare och besökare ska ha tillgång till ett bibliotek för att kunna ta del av litteratur, tidningar, tidskrifter och media i annan form samt information och kulturell verksamhet. Biblioteksverksamhet bedrivs vid biblioteket i Mellerud. Biblioteket har öppet 41 timmar per vecka. Bokutlåning sker även genom lanthandeln i Grinstad samt föreningen Bolstads prästgårds vänner. På biblioteket anordnas utställningar och biblioteket har ansvar för kommunens konst- och filmsamlingar. Både vad det beträffar biblioteksverksamhet och kulturarrangemang finns ett fungerande samarbete med grundskolan. Samtliga grundskolor har skolbibliotek. Musikskolan bedriver följande verksamhet: Individuell undervisning i instrument och sång, dans- och ensembleverksamhet, klassundervisning inom grundskolan och medverkan inom det estetiska programmet och det individuella valet på gymnasieskolan. Musikskolan samarbetar med musikskolorna i övriga Dalsland. Kulturbruket invigdes hösten 2002. Ansvarig för programverksamheten är Kulturbruksstyrelsen, ett självstyrelseorgan. Kulturbruksstyrelsen har som uppgift att marknadsföra Kulturbruket, samordna aktiviteterna samt genom egna insatser komplettera programutbudet. För programverksamheten har Kulturbruksstyrelsen bidrag från Västra Götalandsregionen. Det finns ett etablerat samarbete med Konserthuset i Vara, vilket innebär regelbundna framträdanden i Mellerud av de ensembler som har sin bas där.

Verksamhetsförändringar Under 2006 tas beslut om en biblioteksplan för kommunen, en plan som gäller fullt ut från 2007.

Inriktningsmål • Ge Mellerudsbor tillgång till ett högklassigt mediabestånd. • Erbjuda ungdomar goda möjligheter att lära sig spela instrument samt delta i ensemblespel.

• Erbjuda Mellerudsborna ett brett och högkvalitativt kulturutbud. • Att etablera Kulturbruket som en regional angelägenhet och en naturlig besökspunkt för kulturintresserade i Dalsland med omnejd.

Prestationsmål

• Genom samverkan erbjuda bokutlåning på ytterligare en tätort i Melleruds kommun.

• Vända trenden med nedåtgående besökssiffror på biblioteket. • Upprätta ett register över verksamma kulturutövare och tillgängliga kulturresurser i Melleruds kommun.

• Det ska anordnas fler offentliga musikframträdanden på olika scener i Mellerud med solister och mindre ensembler från musikskolan.

• Andelen lokala evenemang på Kulturbruket ska öka. • Förbättra uppföljningen av var publiken på Kulturbruket kommer från. • Öka det genomsnittliga antalet besökare på Kulturbrukets arrangemang.

Måluppfyllelse Genom utökad samverkan inom Dalsland och regionen har bredden och volymen på det mediabestånd Mellerudsborna kan utnyttja ökat. Många inköp till biblioteket sker efter önskemål från brukarna. Sonderingar har genomförts angående bokutlåning i ytterligare en tätort. Verksamheten beräknas starta under våren 2008. Besöksantalet på biblioteket har minskat något. Undantar man det stora antal som kom till biblioteket under hösten 2006 i samband med valet, där biblioteket var lokal för förtidsröstning, har antalet besökare ökat. Kulturbruket på Dal har under 2007 ytterligare markerat sin ställning som en regional kulturaktör. Man har erbjudit ett stort och allsidigt utbud. Kulturbruket har påbörjat arbetet med ett register utöver kulturutövare och kulturresurser. Musikskolan har breddat sin utåtriktade verksamhet. Antalet musikevenemang har ökat, likaså antalet scener man framträtt på.


Biblioteket

tkr Bok 2006

Bud 2007

Bok 2007

Intäkter 322 180 285 Kommun bidrag 3 470 3 643 3 643

Kostnader 3 806 3 823 3 928

Resultat -14 0 0

Medielån / tusen inv 66,2 65,8 Besök/ tusen inv 92,7 91,0

Arrangemang 35 39

Musikskolan

tkr Bok 2006

Bud 2007

Bok 2007

Intäkter 513 368 460

Kommunbidrag 4 345 2 868 2 868

Kostnader 4 771 3 236 3 305

Resultat 87 0 23

47

Kulturbruket har ökat andelen arrangemang med lokala inslag. Under hösten 2007 hade cirka 50 % av de föreställningar som gavs lokala inslag. Man har under året genomfört publikundersökningar. Enligt genomförda enkäter kommer cirka 70 % av besökarna från Melleruds kommun. Kulturbruket hade under 2007 totalt 11 749 besökare, mot 12 374 under 2006. Genomsnittsantalet per evenemang sjönk från 158 till 133. Analys De jämförelser som gjorts i pressen visar att Mellerud per invånare satsar relativt lite på kultur. Trots det har vi en stor verksamhet, vilket tyder på att invånarna här får stor valuta för satsade medel. Biblioteket har ökat sitt ”nettobesöksantal”. Detsamma kan sägas om Kulturbrukets siffror. 2006 anordnades en tvådagars pedagogisk mässa som drog cirka 1000 besökare. Räknar man bort denna höjdes antalet besökare. Minskningen i antalet genomsnittsbesökare beror bland annat på att man under 2007 satsat på flera smala arrangemang. Fördröjningen av kulturregistret beror till stor del på att tjänsten som kultur- och fritidsutvecklare, som ligger under kommunstyrelsen, inte tillsats. Resultatet från besöksenkäterna är inte helt rättvisande. Det är få som har fyllt i de framlagda enkäterna. Biblioteket visar ett nollresultat för 2007. Musikskolan går + 2 tkr, bland annat på grund en ej vikarietäckt partiell tjänstledighet. Verksamheten har haft kraftigt utökade intäkter. Ökningen har använts för investeringar i utrustning. Kulturbruket visar + 180 tkr. Det beror främst på extra projektmedel från Västra Götaland och högre biljettintäkter än budgeterat.


48

Socialnämnden Ordf: Daniel Jensen


Bokslut 2007

Budget 2007

Av-vikelse


KostnaderPersonalkostnader 159 271 165 541 157 743 -7 798Löpande kostnader 61 214 60 744 59 369 -1 375Kapitalkostnader 152 177 165 -12Summa kostnader 220 637 226 462 217 277 -9 185

Periodens resultat -5 662 -4 672 0 -4 672

Verksamhetsbeskrivning Socialnämnden med sju ledamöter har ansvarat för socialtjänstens politiska ledning. Nämnden har sammanträtt cirka en gång per månad och har sett till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt, de föreskrifter som finns i lag och förordning, som gäller för socialtjänsten samt bestämmelser i reglementet för socialnämnden. Socialnämnden har till fullmäktige rapporterat hur verksamheten utvecklats och hur den ekonomiska ställningen varit under budgetåret. Med ändring i socialtjänstlagen från den 1 juli 2006 skall socialnämnden en gång per kvartal redovisa för länsstyrelsen, kommunens revisorer och kommunfullmäktige de biståndsbeslut som inte verkställts inom tre månader. Alla beslut har kunnat verkställas. Socialnämnden har varit administrativt ansvarig för kommunens samrådsorgan Kommunala pensionärsrådet/KPR/ och Kommunala handikapprådet/KHR/. Socialt utskott med tre ledamöter har sammanträtt cirka en gång per månad och beslutat i individärenden enligt delegationsförordning. Socialchefen har varit socialnämndens ledande tjänsteman och har haft det yttersta ansvaret för att verkställa nämndens beslut. Verksamhetsförändringar Inom socialtjänsten har under flera pågått strukturförändringar. Fler har erbjudits insatser i ordinärt boende i stället för i de särskilda boendeformer som socialnämnden ansvarar för. Antalet äldre som behöver insatser har ökat under 2007 jämfört med tidigare år. För att tillgodose behoven inom angiven ram krävs ytterligare omfattande rationaliseringar av organisationen. Antalet budgeterade platser i särskilda boendeformer har minskat med 49 platser mellan åren 2002 och 2006, en minskning med 22 %. För närvarande – februari 2008 - används cirka sex platser utöver budgeterade för att tillgodose behoven och för att säkra att den enskilde får god vård. Det kommer att bli fler personer med demens i kommunen, varför insatserna för dessa behöver utökas, dels i form av platser i särskilda boenden, dels i form av stöd till anhöriga bland annat med tillgång till korttidsplatser för avlösning. En tjänst som sjuksköterska med särskild demenskompetens har tillkommit i samverkan med primärvården. Länsstyrelsen har avslutat tillsynen efter svar från socialnämnden vad gäller sociala insatser i de särskilda boendena, tillskapande av enkelrum för permanentboende vid Bergs samt genomförda personalförstärkningar. Socialnämnden har också redovisat planerna på att öka antalet platser för personer med demens. Under året har tillfälliga personalförstärkningar genomförts vid Fagerlidshemmet och Skållerudshemmet, vars kostnader finns med i budget för 2008. Även vid andra boenden har bemanningen temporärt förstärkts för vid ökat vårdbehov och överbeläggningar för att

Årsredovisning 2007 Socialnämnden

49

säkra den enskildes rätt till god och säker vård samt arbetsgivarens skyldighet att säkerställa arbetsmiljön. Antalet anmälningar om barn som far illa har legat kvar på en mycket hög nivå jämfört med likartade kommuner. Individ- och familjeomsorgen har fortsatt att utveckla den uppsökande verksamheten med insatser på hemmaplan för att förebygga mer omfattande ingripanden. Samarbetet mellan olika myndigheter har varit påtaglig för klara enskildas behov. Bland annat inom samverkan Utveckling Socialtjänst Dalsland – USD, har olika projekt genomförts för att utveckla kompetens, stärka delaktigheten och kostnadseffektivisera verksamheterna. Inriktningsmål - förvaltningsnivå • Mellerud ska vara ett samhälle med positiv gemenskap och social sammanhållning, öppenhet och mångfald, samt trygghet. Mellerud är en välskött kommun med ekonomi i balans – innevarande generation betalar sina kostnader. Andelen högskoleutbildade anställda ska öka.

• Socialtjänsten ska vila på demokratins och solidaritetens grund och främja människornas sociala och ekonomiska trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet. Ökad delaktighet och deltagande i samhällsutvecklingen i alla åldrar.

• Vägledande principer är helhetssyn, frivillighet och självbestämmande, kontinuitet, normalisering, flexibilitet, närhet och valfrihet. Insatserna inom vård och omsorg skall för den enskilde ge förutsättningar för trygghet, delaktighet och självständighet.

• Socialtjänsten ska aktivt bidra till det gemensamma kommunala målet att 2007 öka Melleruds befolkning.

• Mellerud ska ha en positiv utveckling, som gör att en större andel människor stannar kvar i eller återgår till arbetslivet och klarar sin egen försörjning under en längre del av livet. Måluppfyllelse – förvaltningsnivå Socialtjänsten har arbetat utifrån inriktningsmålen för att tillförsäkra den enskilde de insatser som han varit berättigad till. I de fall den enskilde överklagat ett biståndsbeslut, har det prövats av högre instans. I ett fall har beslutet ändrats. Regeringsrätten har meddelat prövningstillstånd. Målet är ännu inte avgjort. Socialnämnden har arbetat med att effektivisera verksamheterna för att därmed kunna reducera kostnadsutvecklingen och bidra till att balansera intäkter/kostnader. Inom gruppen verksamhetsledare har tillkommit en högskoleutbildad. Vidare har enheten Stöd och service förstärkts med en socialpedagog. Prestationsmål /måluppfyllelse

• Som ett led för att öka kompetensen hos personalen upprättas en kompetensutvecklingsplan för samtliga yrkeskategorier. Inventering och planarbete pågår med samverkan med USD och slutförs under 2008.

• För säkra en rimlig resursfördelning mellan enheterna utarbetas ett resursfördelningssystem, vari ingår vårdbehovsmätningar, för särskilda boendeformer och hemvårdsinsatser. Mätinstrumentet har under året utvecklats och validerats. Mätningar har skett två gånger per månad och fortsätter under 2008 vilket ger stöd för personaldimensionering.

• För att säkra en förbättrad arbetsmiljö upprättas en handlingsplan med särskild riskbedömning avseende arbete i den enskildes hem samt vid arbete i samband med transporter. Arbetet har slutförts.

• Ledningsorganisationen inom vård och omsorg utreds vad gäller inrättande av tjänst som vård- och omsorgschef. Vidare utreds uppdrag för enhetschefer och verksamhetsledare samt deras placering. Efter slutförd konsultrapport har socialnämnden uppdragit åt socialchefen att i samverkan med andra fortsätta utvecklingsarbetet med

Socialnämnden Årsredovisning 2007

50

• ledningsorganisationen under 2008. • Hälso- och sjukvårdens framtida organisation, framförallt avseende användningen av sjuksköterskeresursen ses över. Arbete pågår inom ramen för USD samt översynen av ledningsorganisationen under 2008.

• Utvärderingsmodeller för verksamheten utreds. Modell för kostnadsfördelning ”Kostnad per brukare” har använts i slutet av 2007. Utvärdering sker under våren 2008. En brukarenkät kommer att användas under 2008.

• För att tillgodose behovet av information om vad enheterna kan erbjuda för insatser uppdateras informationsfolder 2007 för samtliga enheter. Uppdaterad folder framtagen under våren 2007.

• För att säkra framtida rekrytering av ungdomar till socialtjänsten ska antalet praktikplatser öka. Arbetet har påbörjats och finns också som särskilt prestationsmål för 2008.

• För att säkra kvaliteten i innehåll och form av måltider utarbetas en måltidsordning för varje kommunalt boende. Innehållet i pärmen ”Ätglädje” tillämpas i de särskilda boendena. Analys Det överskuggande arbetet under 2007, liksom under flera år tidigare, har varit att rationalisera och finna mer kostnadseffektiva lösningar för att ge insatser. Det har minskat befarat budgetöverskridande. Dock har det i vissa fall medfört anmärkningar och påtalande om brister i arbetsmiljön både från anställda, arbetsmiljöverket och enskilda. Flertalet av dessa brister har efterhand kunnat avhjälpas. Även om antalet 65 år och äldre ökat med tre personer jämfört med december 2006 så har många fler äldre och även yngre krävt omfattande insatser från socialtjänsten under 2007. Det har också skett en förskjutning inom åldersgruppen 80 år och äldre. Kortare vårdtider vid sjukhus har dessutom medfört att kommunens insatser tagits i anspråk tidigare och med en ökad dimensionering. Inom hemvården har antalet per månad som erhållit insatser ökat med 25 personer jämfört med budget och inom hemsjukvården har antalet inskrivna per månad ökat med 18 personer. Sjukfrånvaron har i genomsnitt legat på drygt 6 000 timmar per månad vilket motsvarar cirka 40 årsarbetare. Trots insatser på de olika arbetsplatserna för att förebygga sjukdom är den stora orsaken till korta och långa sjukskrivningar det ansträngande och stressande arbetet. Det framgår även tydligt av svaren i den medarbetarenkät som genomfördes i slutet av 2007. Individ- och familjeomsorg Verksamhetsbeskrivning I Individ- och familjeomsorgens verksamhet ingår sociala insatser på strukturinriktad, allmänt inriktad och individinriktad nivå med utgångspunkt i gällande lagstiftning med huvudsaklig inriktning på:

• Ekonomiskt bistånd • Insatser för unga • Medling • Insatser för vuxna missbrukare • Familjerätt • Förebyggande verksamhet • Konsumentrådgivning • Skuldsanering • Familjerådgivning (som fristående verksamhet) • Handläggning av ärenden enligt alkohollagen • Tillsyn av försäljning enligt tobakslagen • Stöd till föreningar


51

Inriktningsmål

Socialtjänsten ska aktivt verka för att människor stimuleras att i sitt vardags- och arbetsliv ta socialt ansvar för att förebygga och bryta isolering, passivitet och missbruk. Socialtjänsten ska främja den enskildes rätt till arbete, bostad och utbildning. Barnets bästa ska sättas i centrum vid alla åtgärder som rör barn. Insatserna ska inriktas mot att stödja och utveckla vuxna i deras roll som förälder.

Prestationsmål budget 2006 Förutsättningar för samordnade insatser till föräldrar med förskolebarn utreds.

I varje individärende som rör unga skall redovisas förutsättningar för lokala lösningar på insatser. De skall genomföras för att undanröja behov av placeringar i hem för vård eller boende.

IFO skall samverka med KUN för att minska kostnaderna för placering utanför det egna hemmet för elever/unga.

Utbildningsdag genomförs för familjehemsföräldrar/kontaktpersoner för att säkerställa kompetensutveckling

Möjligheterna till utökad samverkan mellan kommunerna i Dalsland inom individ- och familjeomsorgen utreds.

Måluppfyllelse Under 2007 har en arbetsgrupp, där personal från individ- och familjeomsorgen deltar, fortsatt sitt arbete för samverkan kring yngre barn och deras familjer. Arbetet pågår och målet är ännu inte uppfyllt. Inför beslut i socialnämnd eller utskott redovisas en omfattande utredning av den unges behov och hur detta bedöms kunna tillgodoses. Placering i hem för vård eller boende är i vissa fall nödvändig åtminstone i ett akut skede. Samverkan med skolan sker bland annat genom samfinansiering av resurser riktade både till enskilda barn och ungdomar samt grupper. Exempel på det senare är verksamheten ”Passagen” inom ramen för det individuella programmet på gymnasieskolan. Socialsekreterare deltar regelbundet i möten tillsammans med de olika skolornas elevvårdsteam. Fältsekreterarna finns mycket ute på skolorna och har även under 2007 anordnat flera samtalsgrupper. Individ- och familjeomsorgen medverkar i planeringen av den nya mötesplatsen för unga som startar i Rådahallen under våren 2008. Flera utbildningstillfällen för kontaktpersoner och familjehem har anordnats under året. Olika teman och vid några tillfällen externa föreläsare har stått på programmet. Målet har uppfyllts under 2007 och kompetensutvecklingen fortlöper. Socialtjänsten har tillsammans med Dals Eds kommun ett jourfamiljehem för akuta placeringar av barn, vilket visat sig vara mycket värdefullt. Under 2007 har socialsekreterare från de båda kommunerna deltagit i gemensamt anordnad utbildning i familjeterapi. Representanter för samtliga socialnämnder i Dalsland arbetar med att ta fram vägledande bestämmelser för ekonomiskt bistånd. Detta kommer att slutföras under 2008. Arbetet pågår och målet är delvis uppfyllt.

Analys Socialnämnden ser i sin verksamhet att många familjer och enskilda i Melleruds kommun fortsatt lever i en utsatt social situation där deras egna resurser inte räcker till för att uppnå en skälig levnadsnivå. Behovet av insatser från socialtjänsten har ökat under år 2007, både vad gäller vuxna samt barn och ungdomar. Enskilda med missbruksproblem utreds och stöttas inom ramen för samverkan med kommunens psykiatriska enhet. Vårdkedjeprojektet kring missbruk har fortsatt bedrivits i Mellerud. Under år 2007 har fjorton personer till följd av missbruk erhållit vård på hem för vård eller boende under sammanlagt 900 dagar, vilket är cirka 18 % fler dagar än 2006. Andelen kvinnor har ökat kraftigt. Som ett led i arbetet med ökad kvalitet i utredningar har intervjumetoden ASI införts som rutin under 2007. Gentemot budget finns ett överskridande på 235 tkr avseende insatser mot


Individ- och familjeomsorg

Bok 2006

Bud 2007

Bok 2007

Insatser för missbrukare Verksamhetsmått

Vårddagar. i hem för vård el. boende

763 930 900

Per person 95 93 64

Antal personer 8 10 14

Särsk. insatser inom barn-

och ungdomsvården Verksamhetsmått

Vårddagar i hem för vård eller boende

1 012 827 1 139

Antal unga 7 3 8

Antal dagar i HVB per barn/ungdom

145 275 142

Vårddagar i familjehem 4 578 4 524 5 788 Antal unga 20 13 22

Antal dagar per barn/ungdom

229 348 263

Antal unga med stöd av kontaktperson/ kontaktfamilj

40 31

Inkomna anmälningar, unga som far illa

130 119

Pågående utredningar 22 12

Familjerätt Verksamhetsmått

Faderskapsärenden 42 57

Yttranden gällande vårdnad och umgänge

24 11

Samarbetssamtal 4 18

52

missbruk. Då ingår dock även flera vuxeninsatser som inte är relaterade till missbruk. Antalet anmälningar om unga som far illa ligger fortsatt på en mycket hög nivå. Under 2007 inkom 119 anmälningar rörande sammanlagt 92 barn och ungdomar från myndigheter och privatpersoner, vilket innebär nästan 5 % av alla barn och ungdomar som bor i kommunen. Andelen flickor var betydligt högre än tidigare år. För 27 barn och ungdomar inkom under 2007 ansökningar till socialtjänsten om stöd och hjälp i olika former. Behovet av insatser för unga har mot bakgrund av ovanstående varit stort. Huvuddelen av insatserna gavs med stöd av socialtjänstlagen. I ett antal ärenden har dock vården pågått enligt tvångslagen LVU. Åtta barn och ungdomar erhöll bistånd genom vistelse på hem för vård eller boende (hvb) under sammanlagt 1 139 dagar. Vid årets slut fanns fyra pågående placeringar. Tjugotvå barn och ungdomar erhöll bistånd i form av boende i familjehem under sammanlagt 5 788 vårddagar. Vid årets slut fanns sjutton pågående familjehemsplaceringar. Vårddagarna på hvb ökade med cirka 12 procent och vårddagar i familjehem med 26 % jämfört med år 2006. Individuellt inriktat bistånd enligt socialtjänstlagen ges också i form av olika stödinsatser. Antalet barn och unga som under året haft bistånd av kontaktperson/familj uppgår till 31. Ytterligare familjer och ungdomar har haft annat stöd. Socialtjänsten har under 2007 lämnat nio yttranden till åklagare och domstol rörande ungdomar som begått brott. Medling erbjuds i ärenden där polisen bedömer det lämpligt. Socialtjänsten har under 2007 anordnat två föräldrautbildningar med målet att stärka föräldrarnas egna resurser där sex respektive sju deltagare träffades vid sex tillfällen. Sammantaget visar budget för insatser avseende barn och ungdomar smärre underkott med 76 tkr. Socialtjänsten har även under 2007 även arbetat med ett antal asylsökande familjer som tillfälligt vistas i Melleruds kommun. Det rör sig om allt ifrån utredningar av barn som far illa till olika stödinsatser. Under år 2006 bildades samordningsförbund mellan kommunerna Vänersborg och Mellerud samt regionala och statliga aktörer i syfte att öka enskildas möjlighet till arbete och minskat bidragsberoende. Förbundet skall främst rikta insatserna till ungdomar och personer med utomnordisk bakgrund. Det konkreta arbetet inleddes under 2007. Utbetalningarna av ekonomiskt bistånd ökade med cirka 5 % jämfört med år 2006 och uppgick till knappt 6 000 tkr brutto. Det totala antalet bidragshushåll var i stort oförändrat medan genomsnittlig bidragstid och bidragsbelopp per hushåll ökade. Jämförelse med 2006 är dock svår att göra då personer med uppehållstillstånd numera deltar i introduktionsprogram och får ersättning inom ramen för detta istället för försörjningsstöd. Gentemot budget fanns vid årets slut ett överskott på 62 tkr. Antalet personer som under året haft bistånd genom förmedling av egna medel uppgick oförändrat till 31. Av nio besvärsärenden rörande ekonomiskt bistånd som avgjordes av läns- kammar- och regeringsrätt under 2007 ändrades inte socialtjänstens beslut i något fall. Under år 2007 fastställde socialnämnden faderskapet till 57 barn, vilket är en kraftig ökning jämfört med föregående år då antalet uppgick till 42. Därutöver har ärenden rörande barns vårdnad, boende och umgänge handlagts på individ- och familjeomsorgen. Det rör sig både om formella yttranden till tingsrätt och ärenden där föräldrar själva kontaktat socialtjänsten för råd och stöd. Flera komplicerade ärenden har varit mycket resurskrävande vad gäller handläggning. Vakanser på socialsekreterare i framförallt barn- och ungdomsgruppen under en stor del av året, medförde stor arbetsbelastning på övriga handläggare. Kommunens medarbetarenkät visar att IFO:s personal, trots detta, ger mycket höga betyg på trivsel och ledarskap samt har en hög grad av engagemang och vilja till utveckling i sitt arbete. Långtidssjukskrivningarna har ökat under 2007 vad gäller antalet dagar men är konstant i antal personer. Korttidssjukskrivningar förekom nästan inte alls. I början av 2007 utbröt brand vid ingången till socialkontoret och orsakade stora materiella skador. Verksam-heten kunde dock bedrivas i lokalerna under renoveringsarbetet. En person har erkänt och är dömd för att ha anlagt branden. Personen uppger att branden var riktad mot socialtjänsten men inte mot någon enskild personal. Branden och


Bok 2006

Bud 2007

Bok 2007

Försörjningsstöd Verksamhetsmått

Genomsnittligt antal bidragshushåll

207 226 207

Bruttokostnad (tkr) 5 121 6 111 5 850

Kostnad per hushåll, tkr 24,7 27,0 23,8 Bidragsmånader per hushåll 4,4 5,4 Hushållstyper (%) Ensamstående 53% 58% Ensamstående med barn 25% 19% Samboende med elle utan barn 22% 23% Personer med uppehållstillstånd

Bidragsmånader per hushåll 6,3 9,5 Bruttokostnad (i tkr) 556 130 Antal förmedlingsärenden

31 31

53

försäkringskassans flytt från gemensamma lokaler har medfört behov av inventarieanskaffning. Konto för administration uppvisar trots detta ett överskott på 407 tkr gentemot budget, framförallt beroende på personalvakanserna under delar av 2007

Vård och Omsorg Verksamhetsbeskrivning I Vård- och omsorgsverksamhet ingår sociala insatser på strukturinriktad, allmänt inriktad och individinriktad nivå med utgångspunkt i gällande lagstiftning med huvudsaklig inriktning på: • Hälso- och sjukvård inom ramen för Ädelreformen • Insatser i ordinärt boende i form av hemtjänst och hemsjukvård, • Boende i särskilda boendeformer (korttidsvård eller permanentboende), • Dagcentral vid Älvan och Karolinen • Trygghetstelefon • Hemsändning av varor • Matdistribution • Stöd till närstående • Stöd till föreningar Inriktningsmål Socialnämnden ska ge den enskilde vård och omsorg i överensstämmelse med gällande lagstiftning. Verksamheterna ska utformas så att den enskildes, över tid varierande, behov kan tillgodoses. Därvid skall särskilt beaktas de övergripande målen. Riksdagens antagna mål för utformning av äldrepolitiken skall vara inriktning för verksamheten:

• Äldre skall åldras i trygghet och med bibehållet oberoende. • Äldre skall kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin vardag.

• Äldre skall bemötas med respekt. • Äldre skall ha tillgång till god vård och omsorg. Prestationsmål / måluppfyllelse

Förutsättningar att införa ett arbetssätt som ökar den enskildes valfrihet när det gäller insatstiden i hemtjänsten (”fri tid”) utreds för att möjliggöra en utökad valfrihet för den enskilde. Arbetet inte påbörjas under 2007. Trångboddheten på Bergs minskas för att förbättra boendemiljön. Socialnämnden har beslutat om inriktning att reducera antalet platser på Bergs. Behovet av heminstruktör utreds. Förvaltningen har utrett och redovisat förslag till inrättande av tjänst. För närvarande saknas ekonomiska förutsättningar för denna tjänst. För att ge den enskilde möjlighet till ett aktivt liv med inflytande (önskemål/resurser) tas individuella arbetsplaner för enskilda fram. Arbetet är slutfört och arbetsplaner upprättas kontinuerligt vid nyinflyttningar. För att förbättra vården för personer med demens inrättas en tjänst som demenssjuksköterska under hösten 2007. Tjänsten är tillsatt och finansieras 2008 med stöd från primärvården. Från 2009 planeras kostnaderna ingå i socialnämndens budget. Inom särskilda boenden förankras verksamhetsmålen bland annat vid medarbetarsamtal för att öka delaktigheten hos anställda. Arbetet har genomförts och ingår numera som en rutin. nomförts under april och september månader 2006. Analys Vård och omsorg överskrider budget med cirka 4,6 mnkr. Orsaken till det är de volymförändringar som skett under de senaste åren vad gäller antalet insatser och omfattningen av dessa. En väsentlig faktor är


Vård och omsorg

Bok 2006

Bud 2007 Bok 2007

Hemtjänst Verksamhets mått

Antal arbetade hemtjänst timmar

74 884 67 008 79 278

Antal utförda hemtjänst timmar 51 241 46 656 57 251 Andel tid hos vårdtagare 68% 70% 72% Debiterade timmar 30 214 Jämkning (totalt i kr)

946211

Antal hemtjänst mottag.

230 216

241

Debiterade timmar/månad och mottagare

10,9

Utförda timmar/ månad/ mottag 18,6 18,0 19,8 Bruttokostnad per utförd hemtjänst timme, kr 359 kr 395 kr 341 kr Bruttokostnad per vårdtagare, tkr 80,1 85,2 81,1 Antal matportioner 30 291 32 000 32 956

Utförda hemtjänsttimmar är tid hos den enskilde.

Fler vårdtagare behöver insatser med dubbel bemanning

Tid för leverans av lunchportioner ingår ej.

Fr.o.m. 2006 omfattar utförda hemtjänsttimmar även

städ och ledsagning

Hälso- och sjukvård Verksamhetsmått Bok

2006 Bud 2007

Bok 2007

Genomsnittligt antal hjälpmedelsmott. per månad

265 303

Antal utskrivningsklara

446

470

Antal inskrivna i hemsjukv. /månad) 316 338 - varav i ordinärt boende

183

201

Hemsjukvårdstimmar 2 328 2 956

54

överbeläggningarna i de särskilda boendeformerna. Beläggningsgraden har under 2007 uppgått till 104,3 %. 2006 var den 105,5 %. Vissa perioder har socialnämnden också varit tvungen att köpa platser i annan kommun eller ersätta Regionen enligt betalningsansvarighetslagen för att säkra den enskildes behov av god vård, när plats saknats i kommunen. Sammanlagt har nämnden betalat för 78 dygn till en kostnad av 232 tkr. För att kunna hantera efterfrågan av korttidsplatser har socialnämnden haft möjlighet att köpa platser av Bengtsfors kommun. Under 2007 har nämnden ersatt Bengtsfors kommun för 381 vårddygn på Björklunda i Bäckefors till en kostnad av 570 tkr. Vårddygnskostnaderna har både ökat och minskat i de särskilda boendena jämfört med utfallet 2006. I de fall kostnaden ökat beror det på omfattningen av förstärkningen relaterat till vårdbehovet. För gruppbostaden Karolinen har kostnaden ökat, vilket delvis beror på ej uthyrd lägenhet vid byte av hyresgäst. En annan faktor som påverkat kostnadsutvecklingen är att allt fler blir äldre och därmed får ett ökat vårdbehov. Det framgår av de vårdtyngdsmätningar som genomförts under föregående år. I vissa boenden ligger behovet av personalbemanning över det insatta. I ett boende har det funnit viss ”övertalighet”. Genom utvidgade arbetsuppgifter i det gruppboendet har bemanningen bättre kunnat balanseras mot budget. Hemvården har också haft en ökad belastning jämfört med 2006, som också utmärkte sig relaterat till 2005. Ökningen mellan 2006 och 2007 var 11 personer som erhållit insatser och ökningen arbetade hemtjänsttimmar 79 278. Därtill kommer ökat antal hembesök vid larm och fler matdistributioner jämfört med föregående år. Antalet utförda timmar ökade med 11,7 %. Andel tid hos vårdtagare ligger på en anmärkningsvärd hög nivå, 72 %. Antalet timmar hos den enskilde har ökat med cirka 7 %, vilket betyder att vårdbehovet ökat. Biståndsbedömningen är mycket restriktiv. Den enskilde får insats som tillförsäkrar skälig levnadsnivå, men som knappast ger utrymme för ytterligare kvalitetshöjning. Hemvårdens nettoöverskridande uppgår till 1,1 mnkr medan kostnaden per bruttotimma minskat med 18 kronor från 359 kr till 341 kr. Hemsjukvården ökade sina insatser i form av hemsjukvårdstimmar med 27 % jämfört med 2006 och 9,6 % jämfört med året innan. Antalet inskrivna i hemsjukvård har ökat med sju procent. Ökningen i ordinärt boende är 11 procent. Samtidigt har antalet hemsjukvårdstimmar per vårdtagare ökat från 12,7 till 14,7 timmar i ordinärt boende.

Stöd och service till vissa funktionshindrade Verksamhetsbeskrivning I denna verksamhet ingår insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, personer med utvecklingsstörning och autism, personer som vuxen ålder genom olycka eller sjukdom fått en hjärnskada som medför ett bestående begåvningsmässigt funktionshinder och personer med varaktiga funktionshinder, som inte beror på normalt åldrande och som innebär betydande svårigheter i det dagliga livet med huvudsaklig inriktning på: • Personlig assistans/personlig assistent • Ledsagarservice • Kontaktperson • Avlösarservice • Korttidsvistelse utanför det egna hemmet • Boende för barn och ungdomar • Boende för vuxna • Daglig verksamhet • Dagverksamhet och boendestöd för personer med psykiska funktionshinder Verksamheten är organisatoriskt uppdelad: • Daglig verksamhet består av fem enheter. Daglig verksamhet vid Gården Gerdserud är organisatoriskt integrerat med boendet.

• Bostad med särskild service för vuxna, nio enheter, sex gruppbostäder och tre servicebostäder .


Stöd och service

Bok

2006 Bud 2007

Bok 2007

LSS – Stöd och service Insatser enligt LSS

Antalet ansökningar 42 43 Avslag

3 8

Personer tillhörande personkrets LSS

102 94 93 Antalet insatser

170 170 161 Personlig assistens - LASS

12 12

12

Personlig assistens - LSS

3 2

3

Ledsagare 10 13 9

Kontaktperson 30 29 27

Avlösare 1 2 1

Korttid 14 12 12

Boende unga (1 + 3) 4 6 3

Antalet personer i bostad med särskild service 52 51 51 Dagcenter

44 43 43

Stöd till psykiskt funktionshindrade Boendestöd Axet (boende/satellit) 6/4

6/4 7/4

Utökat boendestöd 20

Köp av externa platser 3 3 4

Kvarnen (antal deltagare)

44 44

44

55

• Övrig LSS avser insatserna personlig assistent enlig LASS och LSS, ledsagare, kontaktperson, avlösarservice, korttid samt boende för unga. Här finns även en mindre del insatser enligt socialtjänstlagen.

• Stöd och boende till psykiskt funktionshindrade, som till största delen grundas på beslut enligt socialtjänstlagen, består av boendestödet Kvarnen och trygghetsboendet Axet. Från Axet utgår också boendestöd enligt SOL. Stöd ges även till psykiskt störda missbrukare (dubbeldiagnos) i samverkan med individ- och familjeomsorgen.

Inriktningsmål Den enskilde skall genom insatserna tillförsäkras goda levnadsvillkor. Insatserna skall stärka den enskildes förmåga att leva ett självständigt liv. Den enskilde skall ges möjlighet till en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Prestationsmål /Måluppfyllelse Behoven har tillgodosett i enlighet med inriktningsmålen. Tillskapa fullvärdigt boende för samtliga med beslut om boende enligt LSS.

Fortfarande saknar sex personer fullvärdigt boende inom enheten för stöd och service. Fyra personer bor kvar på Kyrkogatans gruppbostad. En person har under året flyttat till ett fullvärdigt boende inom verksamheten. Två personer bor i f.d. personalrum på Blåklintsvägen respektive Magasinsgatan.

Utred möjligheten till korttidsvistelse i egen regi eller i samverkan med andra kommuner.

På grund av övriga strukturändringar inom enheten har utredningen inte påbörjats. Behovet har de senaste åren varierat över tid både i omfattning och utformning och behöver utredas tillsammans med kommande behov av boende för unga.

Analys Sammantaget gör enheten ett underskott motsvarande 849 tkr. Underskottet är helt relaterat till personalkostnader inom boendeenheterna och särskilt till de omfattande förstärkningar som behövts göras vid Gården för att säkra vården och arbetsmiljön. Årskostnaden har ökat med 43 % vid Gården främst på grund av platsreducering. Vid några av övriga gruppbostäder har kostnaden per dygn minskat. Det beror på strukturförändringar i form av omflyttningar och därmed ändrad bemanning. Sjuklönekostnaden har ökat från 376 tkr till 458 tkr exkl. sociala avgifter. Antalet fortbildningstimmar har under året halverats i jämförelse med året innan. Timmarna som statens stimulansmedel ersatt är ej inräknade.


Platskostnad/år (tkr)

Långgatan – 8 pl (10) 260 302 266

PD Lundgrensgatan – 5 pl

806 759 807

Linnégatan – 6 pl 407 376 328

Kyrkogatan - 5 pl (ny verksamhetsinriktning)

650 541 679

Blåklintsvägen - 5 pl 540 539 577

Magasinsgatan - 5 pl (6)

468 444 466

Rostocksgatan - 5 pl 688 667 654

Gården inkl. dagcenter - 4 pl

1383 1256 1983

Vallmogatan - 6 pl (start juni –05)

426 445 432

Bostad med särskild service

591 572 579

56

Melleruds Bolagshus AB Bolaget är ett sk. holdingbolag och äger fr.o.m 31/12-2006 koncernen Melleruds bostäder AB samt Melleruds industrilokaler AB. Bolaget har till syfte att skapa en tydligare roll för kommunen som ägare av företag som utför kommunal verksamhet. Bolagets föremål för sin verksamhet är att äga och förvalta aktier i Melleruds kommuns hel- och majoritetsägda bolag, att ombesörja koncernens finansförvaltning samt ansvara för långfristiga mål och strategier i koncernen. Kommunstyrelsen utgör styrelse i bolaget.

Ordf: Robert Svensson ( c )VD: Ingmar Johansson

Resultaträkning Balansräkning

Belopp i tkrBokslut 2007 Belopp i tkr

Bokslut 2007

Intäkter 67 123 Anläggningstillgångar 275 875Kostnader -50 492 Omsättningstillgångar 22 245Avskrivningar -9 165 Summa Tillgångar 298 120Rörelseresultat 7 466

Eget kapital 606Finansiella poster -11 071 Långfristiga skulder 263 522

Kortfristiga skulder 33 992

Periodens resultat -3 605Summa eget kapital och skulder 298 120

Beskrivning Ovanstående resultat- och balansräkning avser Dalsland center AB med den ursprungliga verksamheten som dotterbolag till Melleruds industrilokaler AB. Bolaget köptes av Melleruds kommun den sista oktober 2006 för att ombildas till holdingbolag. Per den sista december förvärvade bolaget Melleruds industrilokaler AB samt koncernen Melleruds Bostäder AB. Köpeskillingen var 4 500 tkr motsvarande aktiernas nominella värde plus 50 tkr. Köpet genomfördes genom att bolaget tog upp ett lån motsvarande köpeskillingen av Melleruds kommun. Bolaget syfte är ägande och styrning av dotterbolag, ingen operationell verksamhet planeras. Ekonomisk analys Bolaget har under året haft X antal protokollförda styrelsemöten. Styrelsen har beslutat att föreslå Melleruds kommunfullmäktige att godkänna en ny bolagsordning för bolaget. Bolaget ska sedan besluta om nya bolagsordningar och ägardirektiv för dotterbolagen. Bolaget beslutade under våren att Kroppefjällsfastigheter AB skulle fusioneras med AB Melleruds Industrilokaler. På grund av diverse problem under processen kommer fusionen inte att vara helt klar förrän i början av april. Under tiden kommer Kroppefjällsfastigheter AB att vara dotterbolag till AB Melleruds Bostäder. Bolaget har under året fått ett ägartillskott från Melleruds kommun varav 814 tkr tilldelats AB Melleruds Bostäder för förlust i Kroppefjällsfastigheter och 2 396 tkr tilldelats AB Melleruds Industrilokaler för förlusten om 3 745 tkr i samband med försäljning av Rörläggaren. Bolaget har även godkänt att bostadsbolaget fortsätter med utbyggnaden av fjärrvärmenätet i Mellerud och Dals Rostock. Soliditet Soliditeten uppgår till 0,2 procent. Framtida utveckling Bolaget kommer inte att bedriva någon operationell verksamhet utan framtida kostnader ska täckas genom avkastning från dotterbolagen. Bolaget styrelse kommer under våren 2008 att ha strategiska möten med styrelserna från respektive dotterbolag.

Årsredovisning 2007 Melleruds Bolagshus AB

57

Dalslandskommunernas kommunalförbund Dalslandskommunernas Kommunalförbund skall vara en plattform och ett nav för kommunal samverkan i Dalsland samt en arena och koordinator för Dalslandskommunernas engagemang i Fyrbodals kommunalförbund. Förbundet skall även på uppdrag från kommuner som så beslutar kunna överta huvudmannaskapet för kommunal verksamhet. Dalslandskommunernas Kommunalförbund skall vara ägare till olika gemensamma administrativa system i syfte att effektivisera de kommunala verksamheterna. Förbundet skall också fungera som ett gemensamt remissorgan samt kunna initiera och äga olika utvecklings- och samordningsfunktioner. Icke medlemskommuner kan beredas tillfälle att delta i samverkansprojekt. Melleruds inflytande är i koncernredovisningen uppskattad till kommunens andel av medlemskommunernas invånarantal. Inflytandet uppgår till 22 procent. Dalslandskommunernas kommunalförbund är huvudman för Dalslands miljökontor.

Resultaträkning Balansräkning


Bokslut 2007 Belopp i tkr

Bokslut 2006

Bokslut 2007

Intäkter 21 217 28 102 Anläggningstillgångar 30 121 29 597Kostnader -16 952 -27 035 Omsättningstillgångar 9 626 8 363Avskrivningar -845 -761 Summa Tillgångar 39 747 37 960Rörelseresultat 3 420 306

Eget kapital 1 605 1 687Finansiella poster -295 -224 Långfristiga skulder 29 399 28 699

Kortfristiga skulder 8 743 7 574

Periodens resultat 3 125 82Summa eget kapital och skulder 39 747 37 960

Verksamhetsbeskrivning 2007-01-01 ombildades Kommunernas Kommunalförbund. Ändamålet med förbundet som numera heter Dalslandskommunernas Kommunalförbund (DKF) är att vara en plattform och ett nav för kommunal samverkan i Dalsland samt en arena och koordinator för Dalslandskommunernas engagemang i Fyrbodals kommunalförbund. Förbundet leds av en direktion med en förbundschef som operativt ansvarig Ordförandeskapet fördelas årligen av medlemskommunerna. Ordförande 2007: Martin Carling ks ordförande Dals Ed Tf Kanslichef 2007-01-01-2007-08-15 Lisbeth Möller Förbundschef från och med 2007-08-15 Christina Svensson Förbundet skall på uppdrag från kommuner som så beslutar kunna överta huvudmannaskapet för kommunal verksamhet. Miljönämnden som fyra av kommunerna samverkar kring sedan 2007-01-01 är ett exempel på detta. Beslut har också tagits om att rekrytera gemensam inköpare för de fem kommunerna. Förbundet skall vara ägare till olika gemensamma administrativa system i syfte att effektivisera de kommunala verksamheterna.( Ekonomisystemet Agresso administreras av DKF, gemensamt personalsystem på gång under 2008).

Dalslandskommunernas kommunalförbund Årsredovisning 2007

58

MILJÖSTRATEGISKT ARBETE Dalslands miljökontor tillhandahåller miljöstrategiskt arbete i kommunerna för respektive Kommunstyrelse. Miljöstrategiskt arbete är strategiskt, planerande och förebyggande miljöarbete som inte är myndighetsarbete. Måluppfyllelse 2007 av uppdragen från Melleruds kommun (till miljöstrateg Renée Olsåker, 50%) Måluppfyllelsen har varit god och 13 av 14 uppdrag har utförts, se följande punkter:

• Slutfört och fått godkänt LIP Våtmarksprojekt (som pågått 8 år under samordning av miljökontoret, med resultatet 16 våtmarker). Ordnat 3 våtmarksvandringar för allmänheten, i Linnés anda, där totalt ca 70 personer deltog.

• Deltagit (som ”bollplank”) i slutredovisningen av övriga LIP-projekt. • Skrivit texterna om miljö och natur till översiktsplanen. • Ordnat annonsering, skyltning, inmätning, statligt stöd för

produktionsbortfall samt invigning av de tre kommunala naturreservaten, då ca 100 personer deltog.

• Samordnat en stor mångfald av Linnéaktiviteter under 10 månader, t ex ansvarat för ceremonin med budkavlen på Sunnanå marknad, med 4 timmars scenprogram och 95 aktörer. Se även separat redovisning.

• Samordnat kommunens Klimp-ansökan. • Deltagit i arbetsgrupp Natur och Kultur utmed Upplevelsevägen

Årbol-Källhult-Dals Långed (naturinformation, kulturmiljöinformation, pausplatser).

• Deltagit i Dalbergså/Holmsåns Vattenvårdsförbunds diskussioner om bildande av ett Vattenråd. Deltagit när Vänerns Vattenråd bildades.

• Deltagit i nätverksmöten och två delprojekt inom Projekt Hållbar Utveckling Väst (HUT VÄST).

• Uppföljning av livsmedelsavtalet i Dalsland med leverantören Menigo och livsmedelspolicyn för Melleruds kommun. Resultatet presenterades på en LRF-konferens i Skara.

• Besvarat två medborgarförslag. • Efter reseenkäten påbörjat arbetet med Rese- och transportpolicy

för Melleruds kommun tillsammans med samhällsbyggnadschefen, görs klart 2008.

• Ansvarat för deltexter till naturvårdsprogrammet tillsammans med LIP-samordnaren, återstår ca 30 % att skriva år 2008.

• Dessutom besvarat miljöstrategifrågor och enkäter om Melleruds klimatarbete etc, ca 130 st.

• Det som helt återstår inför 2008 är revidering av miljöhandlingsprogrammet Agenda 21 tillsammans med miljö- och folkhälsosamordnaren.

Årsredovisning 2007 Miljösamverkan

59

MELLERUDS KOMMUN 2008-04-09 KOMMUNENS REVISORER

Kommunfullmäktige

Revisionsberättelse för år 2007

Vi har under år 2007 granskat kommunstyrelsens och nämndernas verksamhet och genom utsedda lekmannarevisorer verksamheterna i Melleruds Bolagshus AB inkl ingående dotterbolag samt Dalslandskommunernas kommunalförbund. Vi har granskat den av kommunen överlämnade årsredovisningen som också innehåller uppgifter från de kommunala aktiebolagen. Granskningen har såvitt avser kommunen utförts enligt kommunallagen, god redovisningssed i kommunal verksamhet och av kommunfullmäktige fastställt revisionsreglemente och följer den revisionsplan som vi själva upprättat. Granskningarnas omfattning och inriktning framgår av avlämnade rapporter samt i bifogade granskningsrapporter från lekmannarevisorerna. Våra revisionsrapporter har löpande sänts till nämnder och styrelsen samt till fullmäktige. Från och med 2007 har nämndernas och styrelsens redogörelse för hur man lever upp till lagen om God ekonomisk hushållning accentuerats. Våra granskningar berör ändamålet med verksamheten sk förvaltningsrevision, dels säkerhet i system och rutiner (redovisningsrevision). Utöver detta granskas årsredovisningen inklusive koncernredovisning.

Redogörelse

Under revisionsåret 2007 har väsentlighets- och riskanalys framtagits vid revisionsplaneringen och har sina utgångspunkter i kommunallagen, god revisionssed och kommunens reglemente för revisionen. Väsentlighets- och riskanalysen är revisionsprocessens grund. Analysarbetet är en kontinuerlig process inom revisionen, med en årlig avstämning.

God ekonomisk hushållning

Viktigt enligt God ekonomisk hushållning och kommunallagen är att balanskravet är uppfyllt vilket det är för 2007. Kommunfullmäktige har i samband med budget 2007 beslutat att tre finansiella mål skall vara styrande för ekonomin. De fastlagda målen följer den finansiella målsättningen från tidigare år. Vi ser allvarligt på att inte något av de tre finansiella målen uppnåtts 2007 dvs under en period där såväl de samhällsekonomiska förutsättningarna har varit gynnsamma både ifråga om konjunkturen och mer långsiktigt strukturellt liksom då skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning har ökat. Det är viktigt att även verksamhetsmålen är tydliga, mätbara och utvärderingsbara. Vi bedömer att kommunens arbete med mål och måluppfyllelse skett i positiv riktning varför vi stöder det arbete som framledes kommer att inriktas mot en översyn av vision 2013.

Hearing/ Ansvarsutövandeprocessen

Genom lagstiftarens krav på årlig granskning av all verksamhet från år 2000 så har vi haft överläggningar med nämnder/ presidier/ förvaltningar/ enheter. Syfte har varit att översiktligt, men ändå systematiskt, få en uppfattning om nämndernas ansvarsutövande utifrån uppdraget, ansvarsfördelning, ledning, styrning, uppföljning, uppnått resultat och framtidsfrågor. Vi har under året haft hearing/ träffar med/ besök * träff med kostchefer och två enhetschefer för att diskutera kosten inom äldreomsorgen * administrativa chefen för att informera hur långt man kommit med nya PA-systemet * träff med ekonomichefen för att diskutera årsbokslutet för 2006 * träff med nya socialnämndens ordförande * träff med gamla socialnämnden för att diskutera socialnämndens negativa resultat utifrån

Revisionsberättelse Årsredovisning 2007

60

olika frågeställningar * revisionen har träffat kommunalråd och kommunchef och diskuterat Kurranområdet, Sunnanå Hamn och Socialnämndens överskridanden * revisorerna har träffat enhetschef/ Mas för Bergs, sjuksköterskor och undersköterskor för att diskutera kostsituationen för äldre * verksamhetsutvecklaren Carina Bohm har informerat om sitt arbete * information kring delårsbokslutet av ekonomichefen * träff med socialnämndens presidium för att höra vilka åtgärder som planeras vidtagas med anledning av prognostiserat underskott för 2007 samt träff med socialnämndens au i samband med delårsbokslut * träff med Kultur- och utbildningsnämndens arbetsutskott * träff med KSAU för att informera om hur statsbidragsdelarna i skatteutjämningssystemet faller ut för Melleruds kommuns del och jämförelser med kommuner av motsvarande storlek * träff med tekniske chefen och parkchefen för att höra hur samhällsbyggnadsförvaltningen har byggt in en tillfredsställande intern kontroll i olika rutiner * VD´n för Dalslands turist AB har informerat om var turistfrågorna står organisatoriskt i förhållande till Dalslandskommunerna och vad som är under utveckling Vi har som hjälp i vårt revisionsarbete anlitat Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB. Under året har vi utfört följande granskningar och aktiviteter: Förvaltningsrevision • Rapport om Kosten inom äldreomsorgen och omsorgerna/ LSS • Rapport; Biståndsbedömning inom Äldreomsorg • Förstudie om exploateringsverksamheten i Melleruds kommun • Förstudie – Styrning och kontroll av förskolan Redovisningsrevision • Granskningsrapport kring delårsbokslutet • Årsbokslut och årsredovisning inkl koncernbokslut

Ekonomiskt resultat

Kommunen redovisar för 2007 på totalnivå ett positivt resultat om 6,4 mkr. Kommunallagens krav på en ekonomi i balans klarades därmed. Socialnämnden redovisar ett underskott på – 4,7 mkr medan övriga nämnder har ett positivt resultat vid jämförelse med budget. Enligt socialnämnden är orsaken till underskottet inom vård- och omsorg de volymförändringar som skett under senare år. Tillförlitligheten i nämndernas budgetkontroll på totalnivå har enligt vår bedömning förbättrats. Vi vill dock poängtera vikten av att processen inom nämnderna bör utvecklas ytterligare.

Nämndernas och kommunstyrelsens interna kontroll

Vi kan konstatera att nämnderna och kommunstyrelsen har genomfört sina interna kontrollplaner på i stort sätt ett bra sätt men vi saknar kommentarer från genomförda internkontrollplaner i årsredovisningen.

Avsättning Sunnanå Hamn

I bokslutet redovisas en avsättning om 7 mkr avseende Sunnanå Hamn. Mot bakgrund av de rekommendationer som Rådet för Kommunal Redovisning (RKR) anger, finner vi att kraven för en sådan avsättning inte uppfyllts. De punkter som anges i Lagstiftarens rekommendationer är; Legal eller informell förpliktelse vilket innebär ett troligt utflöde av resurser samt tillförlitlig uppskattning av den framtida kostnaden beräkning. Vidare anges att där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, ska avsättningen utgöras av nuvärdet av betalningarna (ökning av avsättningen redovisas som finansiell kostnad) samt att omprövning av avsättningen skall ske vid varje balansdag.

Övrigt

Vi ser positivt på att flera av de förslag och rekommendationer som framförts vid tidigare granskningar har fått genomslag i årsredovisningen för 2007. När det gäller resultatet av våra granskningar hänvisar vi till avlämnade rapporter. Beträffande Sunnanå Hamn håller sig revisionen informerade i beslutsprocessen och avvaktar den fortsatta utvecklingen.

Årsredovisning 2007 Revisionsberättelse

61

Ansvarsfrihet

Mot bakgrund av vår samlade bedömning tillstyrker vi att kommunstyrelsen och övriga nämnder, samt enskilda förtroendevalda i dessa organ beviljas ansvarsfrihet för 2007 års verksamhet. Vi tillstyrker att även kommunens årsredovisning godkännes. Den är i allt väsentligt upprättad i enlighet med kommunal redovisningslag. Mellerud som ovan Claes-Börje Olsson Evert Magnusson Gunilla Döse Inger Råberg Ingela Brink Gullin

Revisionsberättelse Årsredovisning 2007

62

Vision 2013 Övergripande Inriktningsmål Befolkningen uppgår till minst 10 500 invånare Invånare och företag har möjlighet att leva ett gott liv All utveckling bygger på ett ekonomiskt, och socialt hållbarhetstänkande All verksamhet präglas av tillgänglighet, inflytande och delaktighet Melleruds kommun är en aktiv kommun att bo och verka i liksom att besöka Mellerudsborna talar väl om och är stolta över sin hembygd och sin kommun Inriktningsmål Profilområde Näringsliv 1.1 Mellerud ska utvecklas som handelscentrum och antalet sysselsatta inom handel ska öka. 1.2 Melleruds kommun ska utvecklas som turistmål och antalet sysselsatta inom turistnäringen ska öka. 1.3 Befintligt näringsliv ska utvecklas och bidra till ökad sysselsättning och god miljö 1.4 Antalet nya företagsetableringar ska öka. 1.5 Företag inom ”expansiva branscher” ska etablera sig i kommunen. 1.6 Fler miljöteknikföretag ska etableras och befintligt näringsliv ska miljöanpassas 1.7 Andelen högskoleutbildade anställda ska öka. Profilområde Livslångt lärande 2.1 Andelen personer som tre år efter avslutad gymnasieutbildning har påbörjat en högskoleutbildning ska

öka. 2.2 Kommunens skolor ska erbjuda utbildning av hög kvalitet, som ger en god grund för yrkesliv och vidare

studier. 2.3 Kulturbruket/Dahlstiernska ska utvecklas till ett centrum för utbildning av ungdom och vuxna samt

kultur i Melleruds kommun. 2.4 På Dahlstiernska gymnasiet ska erbjuda ett brett utbud av utbildningar. 2.5 Det ska finnas goda möjligheter för vuxna att i kommunen studera på både gymnasie- och högskolenivå

hel- eller deltid och på flexibla tider. 2.6 Det ska finnas en väl fungerande samverkan mellan utbildningsanordnare och näringslivet. 2.7 Alla nivåer inom utbildningsväsendet i Mellerud ska ha internationella kontakter. Profilområde Kommunikationer 3.1 Infrastruktur och kommunikationer ska bidra till tillgänglighet för alla, både när det gäller arbetsliv och

fritid. Invånarens beroende av tillgång till egen bil för resor/transporter skall minska. 3.2 Det ska vara möjligt att arbeta hemifrån. 3.3 I Mellerud ska finnas tillgång till infrastruktur och kommunikationer som stödjer näringslivets utveckling

och skapar goda möjligheter för arbetstagares in- och utpendling och transport av varor och tjänster. 3.4 Miljöanpassade drivmedel ska användas. 3.5 Fler godstransporter ska ske per järnväg och industristickspåren i Mellerud ska bevaras. Profilområde Bebyggelse 4.1 Bebyggelsen ska utvecklas så att den stödjer den önskade näringslivsutvecklingen. 4.2 Möjligheterna till trivsamma, trygga, tillgängliga och säkra boenden ska tillvaratas. 4.3 Utveckling av bebyggelse ska ske med hänsyn till naturmiljövärden, naturskydd och unika kulturmiljöer,

viktiga för Melleruds historia. 4.4 Byggandet ska miljöanpassas. 4.5 Det ska finnas hög planberedskap för industrimark och bostäder. 4.6 Vid byggnation ska giftfria och resurssnåla kretslopp tillämpas. Profilområde Kultur och samhälle, fritid och natur 5.1 Mellerud ska utvecklas till ett kulturellt centrum inom regionen med ett brett utbud av olika kulturella

arrangemang. 5.2 Kommunens invånare ska ha goda möjligheter att själv utöva kultur. 5.3 Föreningslivet ska breddas och nå nya grupper. 5.4 Föreningarna ska ansvara för sina anläggningar och lokaler. 5.5 Naturområden i alla delar av kommunen ska vara tillgängliga för alla. 5.6 Närheten till Vänern ska lyftas fram för rekreation och turism. 5.7 Ökad delaktighet och deltagande i samhällsutvecklingen i alla åldrar. Profilområde Gemensam service 6.1 Det ska utvecklas positiva livsmiljöer för barn och ungdom. 6.2 Mellerud ska ha en positiv utveckling, som gör att en större andel människor stannar kvar i eller återgår

till arbetslivet och klarar sin egen försörjning under en längre del av livet. 6.3 Det ska skapas förutsättningar för en god hälsa bland äldre, vilket innebär att fler klarar sin egen

omsorg under en större del av livet 6.4 Mellerud ska vara ett samhälle med positiv gemenskap och social sammanhållning, öppenhet och

mångfald, samt trygghet. 6.5 Mellerud är en välskött kommun med ekonomi i balans – innevarande generation betalar sina kostnader

Årsredovisning 2007 Vision 2013

Projektledning: Kommunstyrelsekontoret, Melleruds kommun

Ansvarig utgivare: Kommunchef Ingmar Johansson, Melleruds kommun

Adress och telefon: Melleruds kommun

464 80 Mellerud

Tel: 0530-180 00

Foto: Fotomontage Contekton Trollhättan

Grafisk produktion: Inlaga: Melleruds Kommun

Tryck: Niklassons Tryckeri AB

Kommunchef

StabEkonomichefPersonalchef

Verksamhetsutvecklare

KansliChefssekreterare

Folkhälsosamordnare

Administrativa enheten

Arbetsmarknadsenheten

Samhällsbyggnads-chef

Kultur- ochutbildningschef

Socialchef

Samhällsbyggnads.förvaltningens

personal

Kultur- ochutbildningsförvalt.ningens personal

Socialförvaltningenpersonal

Enhetschefer Enhetschefer Enhetschefer

TJÄNSTEMANNA ORGANISATIONMELLERUDS KOMMUN

Besöksadress: Köpmantorget • Postadress: 464 80 Mellerud • Telefon: 0530-180 00Telefax 0530-181 01 • www.mellerud.se

mellerud · omvärldsanalys Årsredovisning 200 7 . 4 Övergripande mål kommunfullmäktige har...

Documents