Kalmarsamverkan - en metodhandledning för bibliotek/folkbildning i kampanjen Digidel 2013

Det var inte så länge sedan som folkbildningen och biblioteken tillsammans tog ansvar och utbildade Svenska folket i läs- och skrivkunskap för hundra år sedan. Läs- och skriv hade då blivit biljetten till viktig samhällsinformation och möjlighet att utöva sina skyldigheter och rättigheter i ett demokratiskt Sverige.

I våra dagar lever vi mitt i en omvälvande tid då samhället och dess kommunikation genomgår en digitalisering. Kunskap om hur vi kommunicerar och navigerar på Internet blir därför inte bara värdefull utan också nödvändig.

De senaste åren har vi sett hur landskapet för hur vi kommunicerar med varandra snabbt ritats om. Vi ser med Internets framväxt ett gigantiskt nätverk där vi både kan vara konsumenter och producenter och utbyta tankar och idéer utan att vara begränsade till tid och rum. Internet är ett verktyg så kraftfullt när det visar sina bästa sidor att det till och med förmår att försätta diktaturer ur spel. Många har anpassat sig till det nya och företag och även myndigheter och kommuner ser nyttor med att stänga den analoga butiken för att flytta ut (eller in) på Internet (se Nyttan av digital delaktighet – ett producentperspektiv).

Problematiken är att långt ifrån alla, hela 1,3 miljoner svenskar (enligt undersökningen Internet och Svenskarna) känner sig idag inte med i detta nya digitala samhälle som tagit form. Forskarna Ellen Helsper och Olle Findahl (länk till aktuella undersökningar) har funnits att det är det dessutom är de grupper som redan befinner sig i ett socioekonomiskt utanförskap som riskerar att inte förvärva nyckeln in i den digitala gemenskapen. De riskerar nu låsas fast i ett dubbelt utanförskap.

För att tala om en digital demokrati krävs därför gemensamma krafttag för att omfamna även de som ännu inte tagit steget ut på nätet och ge dem möjlighet att upptäcka och lära det digitala språket. Därför är digital delaktighet är en av vår tids viktigaste samhällsfrågor.

Alla måste våga, kunna och vilja använda Internet.

Att sparka igångChrister Bergqvist, Regionbibliotekarie i Kalmar län, satt med i Bildningsförbundets styrelse och som så många andra observerade han hur samhällets antog en alltmer digital gestalt.

Delaktighet har alltid legat i bibliotekens grunduppdrag. För Christer Bergqvist och hans vänner i Kalmar län stod det klart och tydligt, digital delaktighet är en fråga om demokrati och delaktighet.

Digidel 2013 med syftet att få 500 000 fler med i den digitala gemenskapen var en kampanj de måste haka på. Studieförbunden kände likadant. Tillsammans slog de samman sina kloka huvuden och grunnade. Hur får man 5 000 fler att bli digitalt delaktiga i Kalmar län med hjälp av bibliotek och studieförbund?

Här beskriver vi efter en intervju med Christer Bergqvist, regionbibliotekarie Kalmar län, (20111228) metoden Kalmarsamverkan. Hur en gemensam kraftsamling under flaggan Digidel 2013 lyckades ena Kalmar, Blekinge och Kronobergs län och samordna bibliotek och folkbildning regionalt och lokalt för att få fler digitalt delaktiga.

Hur startade Kalmarsamverkan? Idén och modellen för Digidel 2013 i länen var helt enkelt att biblioteken fångade in och inspirerade målgruppen, de icke digitalt delaktiga, till att vilja gå en kort studiecirkel som anordnades av studieförbunden till ett starkt reducerat pris. Målet var att Kalmar skulle få 5 000 fler digitalt delaktiga innan utgången av år 2013.

Först fanns det en del frågor att ta ställning till.

Vilka är aktörerna regionalt och lokalt? Hur får man dessa aktörer att samarbeta mot ett gemensamt mål? Regionalt och

lokalt? Vad kan vi göra från regionalt håll? Incitament? Hur kan organiseringen se ut lokalt och regionalt? Vad är digitalt delaktig? Vilka roller ska aktörerna ha? Vilka viktiga ingredienser bör vara med i en regional strategi för att arbetet skall bli

bra lokalt? Vilket stöd behövs från regionalt håll till det lokala planet? Är lokala kvantitativa mål av värde?

Samarbete & organisationTerrängen sonderades i länen och det uppdagades att biblioteksprojektet, från nyfiken till rik redan erbjöd ett existerande nätverk mellan de 25 kommunerna att bygga vidare på för att få 11 000 fler digitalt delaktiga. Studieförbunden hade också tillgång till lokaler som kostnadsfritt kunde brukas för cirklar. Förutsättningarna för att lyckas ökade med tre viktiga ledord.

- Tydlighet i budskapet- Transparens- Framförhållning

I ett första skede tog länsbiblioteken och bildningsförbunden kontakt för samverkan regionalt och tillsammans upprättade de en gemensam regional strategi.

”En gemensam strategi för alla inblandade och ett gemensamt mål att sträva emot satte en stabil grund för projektet att bygga vidare på. ”

För att skapa överblick och samordning sattes en samverkansgrupp samman med 5 regionala representanter. Deras uppgift var att överblicka projekten i Digidel 2013.

Samverkansgruppen utsåg också en kontaktperson som representant för respektive organisation, en för biblioteken och en för studieförbunden gemensamt. De hade också förfogande över en liten budget för att kunna ta vissa kostnader för att producera material och resor och operera självgående. ”

För att Kalmar skulle få samman en gemensam strategi för Digidel tillsammans med Länsbibliotek Sydost så skapades en överenskommelse att uppfylla.

• Samarbetsgrupper i varje kommun (25) - Som har ett kvantitativt mål

- Som upprättar gemensamma marknadsplaner (lokal budget)• Klar rollfördelning mellan studieförbund (minicirkel = nedsatt pris) och bibliotek

(prova-påverksamhet, inspirationsmöten)• Gemensamt studiematerial för alla studieförbund• Kartläggning av den digitala infrastrukturen• Den icke digitalt delaktiga är utgångspunkt, inte bibliotek eller studieförbund• Gemensamt marknadsföringsmaterial

Det gemensamma målet var att räcka ut handen åt 11 000 invånare och ta med dem ut på nätet.

Lokal skalaRegionens gemensamma mål kunde senare skalas och brytas ned till lokala mål och strategier i respektive kommun. På regional nivå försökte man i sin tur ge en hjälpande hand och anordnade inspirationsmöten, länka till kursmaterial och tipsade om länkar såsom spelet fånga musen. http://www.tampere.fi/kirjasto/nettinysse/fangamusen/fangamusen.html

Kalmars förslag på lokal arbetsplan:

Regelbundna möten i arbetsgrupperna (en person i gruppen utses som kontaktperson och sammankallande)

Gemensamt bestämma målgrupp/målgrupper att arbeta mot under en viss period

Planera för inspirationsträffar 2-3 ggr/termin

Planera för Prova-på-träffar; till exempel på bestämda dagar, x dagar/vecka samt hur anmälningarna till dem ska se ut (finns förslag på Digidels blogg).

Planera för uppsökande verksamhet; gå ut där den utvalda målgruppen finns för att informera om Digidel och studiecirkeln samt dela ut broschyrer.

Planera för hur marknadsföringen ska gå till; affischer, annonser, anslag, utdelning av broschyrer på offentliga platser, uppsökande etc.

Bestämma hur arbetsgången ska se ut beträffande anmälningar till cirkeln, grupperingar av anmälningarna osv. (se förslag under Rollfördelning)

Genom att bryta ned huvudmålet i bitar realiserades önskan om fler digitalt delaktiga till en konkret handlingsplan för hur det faktiskt i praktiken skulle ske. (se bilaga 1 och 2)

”Större övergripande mål delades även in i delmål. Vimmerby satte till exempel 330 personer som huvudmål och dessa personer delades in sin tur in delmålet 132 nya digitalt delaktiga per år. ”

En set-up för Digidel 2013 var klar där frågan vad som skulle göras och hur var en nöt som knäckts från regional till lokal nivå. Framför allt ville Kalmar väcka lusten och fokuserade därför på att väcka upptäckaranda och förmedla alla fördelar med att vara delaktig på nätet. Kampanjen budskap bestämdes därför vara ”Nyfiken på Internet”?

Genomförande

Hur gjorde Kalmar då?I praktiken innebar Digidelprojektet att studieförbunden erbjöd minicirklar till en kraftigt reducerad kostnad, 3 gånger 3 timmar för endast 300 kronor. Biblioteken i sin tur erbjöd

prova-på och inspirationsträffar med inbjudna aktörer som till exempel banken. Konceptet blev en trestegsraket som kunde repeteras beroende på hur stort intresset blev.

1. inspirationsträff på biblioteken2. prova på på biblioteken3. studiecirklar hos studieförbunden

Nytta och nöje var ledorden för inspirationsträffarna. Mönsterås var en av alla de kommuner där bibliotekspersonal höll i träffarna och även bjöd in gäster såsom banken på orten. Under träffarna behövdes det budgeteras för extra personal och fika.

”Varje träff hade ett tema som kunde vara alltifrån nedladdning av digitala talböcker till att bjuda in ortens bank att förklara Internetbanken. ”

Individuell handledningProva på aktivitet på biblioteken innebar individuell handledning, en form där hjälpen kan anpassas efter varje person behov och önskemål. Att finna varje persons intressenyckel är särskilt viktigt för nybörjare. Det fanns inte heller på biblioteken möjlighet att ta emot större grupper på en och samma gång på grund av begränsad tillgång till teknik och lokaler. Studieförbunden tog vid när biblioteket fångat intresset och erbjöd kursverksamhet.

”Att det fanns material på plats och att möjligheter att utveckla sitt intresse var viktigt när man fångat intresset för att lära mer om Internet.”

Kalmars ansvarsuppdelning mellan bibliotek och studieförbund såg ut så här:

Bibliotek

- Bjuda in allmänheten till inspirationsträffar

- Ansvara för att inspirationsträffar genomförs i samverkan med studieförbund.

- Se till att det finns broschyrer på alla bibliotek i kommunen som presenterar studiecirklarna.

- Utbilda sin personal att prata för Digidel -cirklarna på prova-på-träffarna.

- Samla in anmälningar till Digidel -cirklar

- Fördela Digidel -cirklar till studieförbunden

- Ansvara för att en kontaktperson utses i varje arbetsgrupp.

Studieförbund

- Kalla och fakturera deltagare till Digidel studiecirklar.

- Bekosta ledare till studiecirklarna.

- Medverka på inspirationsträffar på biblioteken och i samråd med biblioteken planera för dem samt eventuellt medverka vid Prova-på-träffar på biblioteket.

- Medverka i lokala arbetsgrupper gällande Digidel.

- Informera i sina medlemsorganisationer om Digidel och uppmana dem att anmäla sig till biblioteken.

- Via sina kontaktnät sprida Digidel.

RiskanalysEn stor del av succén låg i att tidigt i processen tänka strategiskt och förekomma eventuella problem. Därför gjordes tidigt en riskanalys där några troliga svaga punkter vaskades fram.

• Lätt att nå målgruppen i början, men sedan blir det svårare• Avundsjuka mellan studieförbund och studieförbund, bibliotek • ”Ska vi göra detta också?”• Att hålla cirkelavgiften låg• Alla kommuner ställer inte upp

I riskanalysen uppdagades det att en av de viktigaste punkterna för att lyckas var att roller och uppdrag för inblandade aktörer, som bibliotek och studieförbund var tydliga och avgränsade. Medvetenheten om vad som kunde gå fel motverkade intern konkurrens, missförstånd och kommunikationsmissar. Det hände att kontaktpersonerna någon gång fick gå in och knuffa i rätt riktning när något missförstånd uppstått och problem löstes många gånger innan de uppstod.

Det är viktigt att studieförbunden sinsemellan samarbetar. Det är viktigt att bibliotek och studieförbund samarbetar.

Kommunikationen förbättrades också när alla bibliotek respektive bildningsförbund enades kring en kontaktperson som förmedlade samma information till de sina. Kontaktpersonerna hade också tillgång till en budget för att kunna producera visst material och genomföra resor.

Uppsökande verksamhetAllra viktigast för att lyckas i samtliga kommuner ser Christer att det satsades stort på att åka ut till alla kommuner för att säga hej och berätta varför Digidel 2013 är ett angeläget projekt. I Mönsterås gick det till så att det under fyra inledande veckor gjordes besök för att marknadsföra bibliotekets aktiviteter via pensionärsorganisationerna PRO, SPF samt via äldreomsorgens träffpunkter. På listan stod också bygdens hembygdsföreningar. Det visade sig att den uppsökande verksamheten gav störst effekt.

KommunikationsarbeteUtöver besöken togs redan tidigare etablerade kanaler tillvara som studieförbundens ordinarie utskick till målgruppen och på etablerade träffar för målgruppen passade man på att informera om Digidel 2013 och vikten av digital delaktighet. För att vara där målgruppen befann sig användes också traditionell media som annonsering i traktens lokala reklamblad och den lokala pressen matades med information, affischer klistrades upp och webben användes flitigt för nå målgruppen via mellanhänder. Kampanjen satte inte igång förrän alla satt med i Digidelbåten.

Gemensamt studiematerialEn annan idé som föll väl ut var att arbeta utifrån ett gemensamt studiematerial alla kunde använda sig av. (länka till studiematerialet) Kursmaterialet förenklade kommunikation och upplägg för alla som deltog och det var lätt att köra igång projekt i sin kommun när allt redan var färdigpaketerat för att börja.

FinaniseringFramförallt gäller det att se hur digital delaktighet bidrar till nytta och med prioriteringar använda sig av befintliga resurser och tjänster.

Christer tipsar om att söka pengar hos sina egna regionförbund för biblioteken. Kalmar sökte själva smörjmedel för att få igång Digidel 2013 från regionförbundet och fick 300 000. De regionala kvantitativa målen skalades ned på lokal nivå. Alla som ville ta del av pengarna behövde göra en aktivitets och marknadsföringsplan som lades på styrgruppens bord för att godkännas.

Pengarna gick till lokalkostnader för studieförbunden vilket gjorde att kurser kunde erbjudas för det subventionerade priset 300 kronor. Bibliotek fick pengar för att arbeta uppsökande och jobba med marknadsföring i samarbete med de lokala studieförbunden. En del av budgeten avsattes också för saker som vanliga annonser i gratistidningar som Kalmarposten för att finnas där målgruppen finns.

Varje punkt i marknadsplanen fick ett tydligt mål där vad som skulle göras och hur det skulle göras konkretiserades.

Vi informerar på möten under v.34-37. Vi kommer att bjuda in lokalpressen till information i v.37. Vi kommer att ha en annons i det lokala reklambladet Strandabladet med våra

aktiviteter, i v.37. Kostnad beräknas till 3900: - samt ytterligare en motsvarande annons senare i höst eller under våren.

Vad blev resultatet?Idag ser biblioteken sin roll förändras och digital delaktighet synliggör vidgade perspektiv.

Projektet Digidel 2013 bevisade att det finns vinster för alla parter att vinna på fler digitalt delaktiga. Christer ser att nyttiga sidoeffekter var att projektet Digidel 2013 öppnade upp dörren för nya spännande samarbeten och nya stigar trampades. Inte minst fann nya besökare dörren in till biblioteken som idag erbjuder så mycket mer än att låna ut böcker.

Digidel 2013 har även bidragit till ökad samhällsnytta när fler kan delta i samhällets digitala kommunikation. Kalmar är nöjda. De problem som uppstod var främst att det på en del mindre orter fattades cirkelledare, datorer och studielokaler.

”Än är alla inte heller med på Digideltåget. Nu står folkhögskolorna, gymnasiebiblioteken och högskolebiblioteken på tur. ”(Kan byggas på?)

Hur ser framtiden ut?I Kalmar pågår just nu nästa steg in i den digitala delaktigheten på studieförbunden. Nu skapas två material för studieledare, ett för de digitalt delaktiga, ett för de icke digitalt delaktiga.

Kalmar bedömer den viktigaste förutsättningen för att lyckas under 2012-2014 vara att ytterligare regionala medel vigs åt digital delaktighetsarbetet som kan stimulera arbetet med att digitalisera de traditionella cirklarna. Det blir då viktigt att även rikta sin blick mot politikerna.

”Resurser måste avsättas i bibliotekens ordinarie verksamhet så att inspirationsmöten och prova-på träffar blir en naturlig del av bibliotekens verksamhet.”

Christer säger så här om framtiden.

”I framtiden vet alla medborgare att man går till biblioteket om man behöver få mer kunskap i hur man använder Internet. Då har arbetsmetoderna i Digidelprojektet integrerats i bibliotekens ordinarie verksamheter, lika naturlig som sagostunder. Studieförbunden i sin tur anordnar inte bara studiecirklar där man kan lära sig grunderna i Internet och it. Dess studieledare och studiedeltagare är också digitaliserade.”

Att bibliotek och studieförbund bygger vidare på sitt goda samarbete är en förutsättning och att bibliotek och studieförbund prioriterar det uppsökande arbetet i samarbete.

”Vi hoppas kunna korta startsträckan och bjuda på erfarenheter så att nästa projekt kan bli en utveckling av det förra. Alla ska inte behöva börja från början och vi erbjuder de som vill att anpassa och produktutveckla vårt koncept efter sina förutsättningar. Förhoppningsvis kan lärdomar från vårt projeket inspirera till många fler engagerar sig i Digidel 2013 och gör insatser för att få fler digitalt delaktiga.”

Ytterligare regionala smörjmedel Att Digidel kan föras in i ”traditionella” cirklar Det uppsökande arbetet Att Digidel blir en naturlig del av bibliotekens arbete Att det finns tillräckligt med cirkelledare och datorer

Christer ser framför allt framgången för Kalmars samverkan kring Digidel 2013 som ett resultat av en unison strategi regionalt och ett gemensamt mål. Med en god målsättning hos ledningen var förutsättningarna goda för att kicka igång Digidel 2013. Nu hoppas han att fler ska bli inspirerade och göra en insats för digital delaktighet utifrån förutsättningar och förmåga.

// En sammanfattning efter intervju med Christer Bergqvist, Regionbiblioteket Kalmar län 20111228 samt senare kompletteringar.

Bilagor

1. Marknadsplan och aktplan för Högsby Mönsterås2. Vimmerbys marknadsplan

LänkarDigidel 2013www.digidel.se Kalmar regionförbund om Digidel 2013http://www.kalmar.regionforbund.se/en/Verksamheter/Regionbiblioteket/IKT-lyftet/ Digidelbloggen Kalmar/Blekinge/Kronoberghttp://digidelsydostkalmar.wordpress.com/ Kursmaterial http://www.digidel.se/material/utbildningsmaterial/kursmaterial-blekinge-kalmar-kronobergs-lan/ Internet och Svenskarna 2011https://www.iis.se/pressmeddelanden/rapporten-svenskarna-och-internet-2011 Nyttan av digital delaktighet – ett producentperspektivhttp://www.digidel.se/just-nu/vad-tjanar-foretag-och-kommuner-pa-digital-delaktighet/ Olle Findahl – föreläsning Internetdagarna 2011http://www.youtube.com/watch?v=9czAj7XRwrc&list=UU-tQuQmNIg82lF5zZN8KA3w&index=7&feature=plcp Ellen Helsper – föreläsning Internetdagarna 2011

http://www.youtube.com/watch?v=KmCVgUjjCOY&list=UU-tQuQmNIg82lF5zZN8KA3w&index=8&feature=plcp

Kontakt:Ellen Pettersson ellen.pettersson@iis.se Christer Bergqvist Christer.Bergqvist@rfkl.se