”Vi gamblar med våra barnbarns framtid”

Maria Ferm brinner för de gröna frågorna

Följ med

Läkare utan

gränser

Ny energieffektiv teknik • Ekologiska val • Miljösmart yrkestrafik • Gyllene läge att energieffektivisera

Smarta

tips för ett

grönare

2011

SKC

Svenskt Kärntekniskt Centrum

Kärnkraft – det enda man får bygga!

Medföljer som bilaga i Aftonbladet mars 2011

Nr 1 2011

Miljonprogrammet står inför

gröna vägval

Solenergi

gav lysanderesultat

Denna bilaga är en annons från

Q-publishing är ett ny tänkande medieföretag som producerar adverto rials och temabilagor i effektiva och innovativa distributionskanaler. Genom vår långa erfarenhet och goda medie-relationer bygger vi smarta medie lösningar tillsammans med våra kunder.

Producerad av: Q-publishing • 08-611 06 00alla@q-publishing.se Projektledare: Andreas Nilsson Redaktör: Jenny Nirfalk • Grafisk form: AndiMedarbetare: Johan Bentzel, Cecilia Grender, Johan Müller Hansen och Nina Eggerth. redaktionen@q-publishing.seMedföljer: Aftonbladet Tryck: V-tab, Södertälje

4

10

18 20

22

22

12

Profilen, Maria Ferm

Biogas

Solenergi

Vindkraft

Miljonprogrammet

Ekologiskt

Individuell mätning

Gröna utbildningar

Trafik

Gröna tips

Kärnkraft

Ny teknik

4

6

8

10

12

14

14

16

18

20

21

22

Innehåll

Hos oss är 9 av 10 personbilar miljöbilsklassade, och vi har fl era alternativ i samtliga personbilsklasser. Det gör det lätt för dig att göra smarta beslut för miljön när du ska hyra bil.

Goda nyheter!OKQ8s första elbil för uthyrning är snart här! Välkommen till OKQ8 Slussen i Stockholm i vår.

Läs mer och boka på okq8.se eller ring 020-850 850.

OKQ8s första elbil för uthyrning är snart här! Välkommen till OKQ8 Slussen i Stockholm i vår.

Läs mer och boka på okq8.seeller ring 020-850 850.

Hyrbilar medmiljö i tanken!

Var först att hyra elbil hos oss!

Miljötips!

2 Denna bilaga är en annons från

Det råder ingen som helst tvekan. Vi måste minska vår energianvändning, och vi måste producera elen vi använder på ett smartare sätt än idag. Skälen är uppenbara, den globala uppvärmningen måste bromsas, och miljön skyddas. Vi har helt enkelt inte råd med att fortsätta som vi gör.

På E.ON gör vi allt vi kan. Vi har precis invigt en av världens största marina vind-kraftsparker. Vi ut vinner allt mer energi ur våra befi ntliga vattenkraftverk. Vi effektivise-rar våra kärnkraftverk. Vi är huvudarkitekter bakom ett mer hållbart boende, som i Västra Hamnen i Malmö. Vi utvecklar fjärrvärme och bygger kraftvärmeverk med allt högre verkningsgrad. Vi driver utvecklingen av biogas som fordonsbränsle. Vi investerar miljard efter miljard för att vi skall kunna leva mer hållbart än vi gör idag.

Men. Det finns en sak vi inte kan göra själva. Och det är att minska konsumtionen, som i sin tur styr produktionen. Och det är kilowattimmen som aldrig används som gör den stora skillnaden på lång sikt.

Fakta i målet: Många skulle kunna sänka sin elförbrukning med i runda tal 15–20 procent. Det är inte ens svårt. Googlar man på energi -besparing får man över 100 000 träffar. På eon.se hittar du allt du behöver veta för att få ner din elförbrukning rejält, leva mer klimatsmart och dessutom spara en massa pengar.

Trots det är det väldigt få av oss som gör det, och man kan ju fråga sig varför. Förmod-ligen handlar det om att elkonsumtionen ger oss bekvämligheter vi är beredda att betala lite extra för. Det handlar om att vi vill ha det precis så varmt och ljust som vi bestämt oss för. Det kanske helt enkelt är svårt att ändra ett beteende i grunden, när det handlar om elkonsumtion som faktiskt ger något tillbaka i form av ökad livskvalitet.

Däremot skulle vi säkert kunna upphöra med beteenden som är direkt osmarta, som inte påverkar livet en millimeter, och som dessutom kostar pengar för både oss själva och samhället i övrigt.

Plats på scen för standbyknappen!Nästan alla TV-apparater, satellitmot-

tagare, musikanläggningar, datorer och annan hemelektronik har en standbyfunk-tion. De är igång, och drar ström, även när de inte används. Ingen stor sak, tänker du kanske nu.

Men det är det. Hemelektronik i standby-läge står för runt 2 procent av Sveriges totala elförbrukning. (Och cirka 10 procent av hushållselen i ett normal hushåll.) Det är lika mycket el som går åt till att värma upp ungefär 160 000 villor. Det är fl er villor än som fi nns i Stockholm. Och Göteborg. Och Malmö.

Eller se det så här: Gör vi inget åt standby-användningen betyder det att i stort sett all el Sveriges vindkraftverk producerar går åt till ingen nytta. (Och kunde man slopa standbyfunktionen på global nivå skulle det spara energi motsvarande nästan hela Frankrikes elförbrukning.)

Så budskapet är väldigt enkelt: Stäng av det du inte använder. Säg goodbye till standby. El ska göra nytta. Om vi på E.ON gör vad vi kan, och du gör vad du kan, bygger vi till-sammans ett hållbarare samhälle.

I våra hem fi nns alla möjliga apparater som drar el när de inte används. Standbyläget drar ungefär lika mycket el som Sveriges alla vindkraftverk producerar.

Läs det här innan du intestänger av TV:n ikväll.

Vi tror på handling. Läs mer på eon.se

Profilen – Maria Ferm, Miljöpartiet

Grön ungdom har blivit

Efter tre år som språkrör för Grön Ungdom lämnar nu Maria Ferm plat-sen till förfogande. Nu gäller riksdagsarbetet men det är med stolthet i rösten som hon tänker tillbaks på tiden i ungdomsförbundet.

– Det har varit en otroligt stark och spännande tid och jag har haft möj-lighet att påverka politiskt och träffa en massa engagerade människor runt om i landet. Det har varit underbart att få vara del i en rörelse som växer, säger hon.

Och visst växer det. Under ti-den som språkrör fördubblades med-lemsantalet och klimatfrågan har kommit högt upp på agendan. Men enligt Maria Ferm är det fortfarande långt kvar till en lösning.

– Det är positivt att klimatför-ändringarna har blivit synligare i debatten, jämfört med innan 2006 till exempel. Däremot kan vi se att det inte har kommit några bra avtal ännu. Inte hel-ler nu senast i Mexiko i decem-ber. Det är så klart sorgligt och man kan bli besviken när det är så mycket som står på spel. Det är våra barnbarns framtid vi gamblar med.

Maria FerM gjorde ett mycket bra val. Antalet per-sonkryss i Malmö gav henne en stol i riksdagen, en plats som hon för övrigt tog

över efter veteranen Karin Svensson-Smith (Mp). Ti-den hittills utvärderar hon

som positiv.– Jag räknade egentligen inte

med att komma in så det var lite omvälvande. Samtidigt är det ett hedrande och viktigt

uppdrag som innebär ett stort ansvar. Det känns väldigt bra

hittills.– Framförallt har jag fått möj-

lighet att jobba med frågor som jag verkligen är engagerad i. Jag

sitter i justitieutskottet och social-försäkringsutskottet. Att få jobba

med rätts- och migrationsfrågor känns väldigt bra.

Hur stor möjlighet har du att påverka?– Man kan påverka men det tar läng-re tid än vad man tror. Så är det med poli tik. Det finns mycket man göra

med opinionsarbetet och faktiskt prata om vissa frågor så att man kan skapa större engagemang.

Med sina 25 år är hon relativt ung i riksdagen. Men åldern har inte inneburit några problem, menar hon.

– Jag trodde att det skulle vara tyd-ligare hierarkier och svårigheter men det har jag inte märkt av. Särskilt inte inom Miljöpartiet, där snittåldern redan är ganska låg. Det är ganska många unga som har kommit in nu och det är positivt. Det är så klart bra att de människor som ska represen-tera befolkningen faktiskt speglar hur befolkningen ser ut. Det blir inte lika bra resultat om det bara är femtioår-ingar som bestämmer.

även OM hOn aldrig tänkte på poli-tiken som en karriär har samhällsin-tresset alltid funnits där. Uppväxten i skånska Vellinge var en katalysator för engagemanget och hon kände tidigt att hon ville vara med och påverka.

– Vellinge är en rik kommun och tydligt moderatstyrd. Det var myck-et jag inte höll med om, framförallt varför kommunen inte kunde ta sitt ansvar och ta emot flyktingar trots att resurserna fanns. De här frågorna gjorde mig mer och mer intresserad. Jag gick på några möten med Grön Ungdom och fann att det passade mig. Vi tyckte lika, helt enkelt.

Tycker du Sverige är bra på klimatfrågor?– Vi är duktiga på att prata om miljö-frågor i Sverige men vi har tappat på den internationella rankingen under de senaste fyra åren. Ur mitt perspek-tiv beror det på att regeringen inte för en bra miljöpolitik, man satsar inte på en hållbar infrastruktur till exempel. Det är sådant som jag vill vara med och förändra.

Vilka frågor är viktigast nu?– Så klart handlar det om att stoppa klimatförändringarna och göra en omställning. Det kräver åtgärder, inte om fem eller tio år, utan nu. Det krävs politiskt mod och att någon tar ledarskapet.

ST4 Denna bilaga är en annons från

Bosch värmepumpar

Bosch har ett komplett sortiment värmepumpar för alla hus. Välj mellan vår nya supertysta Luft/Vatten-värmepump, vår Luft/Luft-värmepump med +10°-funktion eller Jord-/Bergvärme med högsta besparing.

www.boschvarme.seGör en besparingskalkyl på www.boschvarme.se där hittar du även din lokala installatör.

CCJ

För att hitta återförsäljare, gå in på www.boschvarme.se

Öppna konto på www.ekobanken.se eller kontakta oss på 08-551 714 70

Ekobankenekologiskt - socialt - kulturellt

Spara i Ekobanken!

För dig som tycker att ekologi, rättvis handel och socialt ansvar är viktigt

Ekobanken förenar sund ekonomi, hållbar utveckling och öppenhet. Som kund får du rimlig avkastning på pengarna och statlig insätt-ningsgaranti samtidigt som du är med och gör ekologiska och sociala projekt och verksamheter möjliga.

– Det här kommer bli ett mycket bra tillskott till marknaden, säger Robert Falck, vd på SRV.

När tjälen släpper tas det första spadtaget till den nya anläggningen i Huddinge. Med tanke på den stora ef-terfrågan kommer den ha en mycket stor kapacitet.

– Vi kommer ta hand om matavfall från hushåll, storkök, restauranger och även förpackat matavfall från detaljhandeln. Vi har tillstånd att ta emot 50 000 ton avfall per år men kommer börja med 25 000.

själva biOgasen kommer inte att produceras av SRV, dock råmaterialet som behövs.

– På anläggningen kommer avfallet separeras, krossas till en viss storlek, blandas med vatten och pumpas ut

som gröt, så kallad slurry. Slurryn har samma förhållande till biogas som rå-olja har till bensin kan man säga. Vi kommer fungera som ett raffinaderi.

enligt rObert Falck kommer anläggningen lägligt. Intresset hos allmänheten är stort och biogas är ett framtidsdrivmedel menar han. Sam-tidigt kommer det ta lång tid att möta efterfrågan.

– Oavsett hur mycket vi produce-rar så kommer det råda en brist på biogas under en överskådlig framtid. Men någonstans måste man börja och det gör vi nu, som ett samhällsnyttigt företag. Biogas och andra alternativ kommer att ta över helt så småning-om. Det är som sagt inget fel på bilen, det är bensinen som är problemet.

i växjö håller Man också på att utveckla möjligheterna för biogas-produktion. Just nu fräschar man upp en gammal kvarnbyggnad på Häringetorp. Rent tekniskt kommer man kunna ta emot 15 000 ton av-fall per år.

– Vårt nästa steg är att bygga en ledning till en privat tankstation och från och med 2013 ska stadsbussarna gå på fordonsgas. Min huvudvärk är alltså inte att bli av med gasen utan att se till att det finns tillräckligt, säger Steve Karlsson, projektledare.

även i växjö tycks allmänheten vara pigga på det gröna drivmedlet.

– Vi blir nerringda av folk som vill köra miljövänligt så visst finns det stor potential.

Nu gäller det för Stockholm och Växjö att modernisera avfallshante-ringen. För båda städerna handlar det om att införa ett tvåkärlssystem för hushållen, där man i ett första steg själv separerar organiskt material.

– Det är så klart en logistisk ut-maning för oss men det kommer faktiskt att vara billigare att ha två avfallskärl än ett. Vi tror på valfrihet och det här är ett sätt att stimulera. Redan efter sommaren kommer vi erbjuda två kärl. Det tar ju ett litet tag att vänja sig vid ett nytt system, säger Robert Falck.

Robert Falck, vd på SRV, anser att biogas är ett framtidsbränsle. Läng-re fram i tiden kommer biogasen do-

minera helt och hållet men redan nästa år får Stockholm sin första

biogasanläggning.

Bioagas som drivmedel har framtiden för sig. Men trots ett ökat intresse hos både åkerier och pri-vatförare kan leverantörerna ännu inte möta efter-frågan. Nu försöker man råda bot på problemet i Stockholm där återvinningföretaget SRV ska bygga en ny biogasanläggning som ska stå färdig 2012.

biogasBiogas

Bild

: Pre

ssbi

ld S

RV

Biogas

Biogas är ett bränsle som bildas vid nedbrytningen av organiskt material, exem-pelvis från hushållssopor. Mikroorganismer bryter materialet i en syrefri, så kal-lad anaerob, miljö. Den här processen bildar metan och koldioxid.

Gasen kan utvinnas på sop-tippar och reningsverk, eller särskilda anläggningar.

Rötgas och sumpgas är andra namn på biogas.

Biogas utsågs till Bästa Brän-sle 2009 av Gröna Bilister.

Ökad efterfrågan påbiogas

6 Denna bilaga är en annons från

biogas

Solenergi

Föreningen har blivit en lysande förebild

Svåra tider vändes till lysande tider för HSB-bostadsrättsföreningen Örnen i Timrå, vars solenergisatsning har blivit en prisad förebild.

25 000–30 000 personer har redan besökt bostadsrättsföreningen Örnen på utställningar och hemsidan för att få veta mer om deras framgångsrika satsning, som i fjor tilldelades Solen-ergipriset för sin estetiskt tilltalande installation av solfångare för vär-meproduktion med inkoppling mot fjärrvärmenätet.

− De solceller vi har satt upp kom-

mer att producera mer el än kalkyler-na. Om ett och ett halvt år är vi uppe

i 40 procents energibesparing. Om sex år räknar vi med att de i princip producerar energi gratis åt oss, säger ordföranden Bertil Lehto.

örnen byggdes i skarven mellan 80- och 90-tal och fick ett kämpigt första decennium med många tomma lägenheter och dålig ekonomi. Efter en rekonstruktion 1999 fick fören-ingen slutligen möjlighet att vända den negativa trenden, med sikte på ett plus i kassan.

För fyra år sedan började förening-en titta närmare på olika lösningar att nyttja solens strålar.

den energi sOM alstras via Örn-ens solpaneler går ut i det allmänna

el- och fjärrvärmenätet, ägt av samar-betspartnern Eon. Föreningen får ett årligt avdrag på sina elkostnader som motsvarar det de bidrar med.

− Så måste man göra, för solen kan inte täcka våra behov fullt ut. Solener-gin är och förblir ett besparande till-skott. På det här sättet slipper vi sälja energi. Som bostadsrättsförening får vi inte syssla med affärer och spekule-ra med medlemmarnas pengar, säger Bertil Lehto.

Tveklöst lönar det sig på sikt, me-nar han.

− För oss är minskad drift och framtida underhåll en betydande del i besparingen. Förutom miljönyttan bidrar det till en värdestegring på lägen heterna.

HSB Brf Örnens solenergisatsning

• Föreningen består av 25 000 kvadratmeter bostadsyta fördelad på 280 lägenheter.

• Hittills har föreningen satsat fem miljoner kronor. Av dessa har projektet fått 2,8 miljoner kronor i olika solenergibidrag.

• Första etappen bestod av 280 kvadratmeter plana solfån-gare, som i etapp två komplet-terades med 200 kvadratme-ter solceller för elproduktion. Sista etappen, ytterligare 200 kvadratmeter solceller, är klar i juni i år. Utrustningen har en garanterad livslängd på 35–50 år och en utformning som kräver minimalt underhåll.

Förutom miljönyttan bidrar det till en värdestegring på lägenheterna.

Bertil Lehto, ord-förande i bostads-

rättsföreningen Örnen. Foto:

HSB Brf Örnen

Takutformningen är som gjord för sol paneler: 28 graders lutning i sydlig riktning. Här pågår

monteringen för fullt. Foto: HSB Brf Örnen

8 Denna bilaga är en annons från

Taurus Energy medverkar till en kostnadseffektiv och miljövänlig produktion av etanol från skogs- och jordbruksavfalljordbruksavfall

www.taurusenergy.eu

Det är nästan storm. De fyra me-ter långa vingarna på det tolv me-ter höga vindkraftverket far genom luften och skapar ljuv musik i Mats Jepsens öron.

− Man växer upp med att man ska vara lite sur när det blåser. Jag klagar aldrig på vinden längre.

Att äga ett vindkraftverk för eget bruk var en mer lönsam affär på pappret än i verkligheten. Men han ger inte upp.

− Det behövs galenpannor som vå-gar ge sig på det här.

det började med en kryddodling intill villan. Växthusets 200 kvadrat-meter behövde värmas upp, gärna miljövänligt. 2008 stod vindkraftver-ket på plats på tomten. Och när det

ändå stod där kunde det ju även för-sörja bostaden med el.

Trots noggranna förberedelser har grundidén, att verket först ska tillgo-dose Mats Jepsens energibehov innan eventuellt överskott leds ut i det all-männa nätet, lett till en paradox.

Vindkraften täcker inte hela ener-gibehovet. Ändå läcker en stor del av produktionen ut i det allmänna nätet. Elen har Mats Jepsen ännu inte fått betalt för.

Det beror delvis på tekniken men också ett bristande regelverk. Det saknas ett fungerande ersättnings-system.

hittills överstiger abonnemanget för produktionsmätaren besparingarna från den egna energiproduktionen. Verket genererar dessutom mindre el än beräknat.

Mats jepsen avfärdar de lätta lös-ningarna, att antingen kapa linan till det allmänna nätet och låta det even-

tuella överskottet gå till spillo eller låta all energi gå direkt ut i det all-männa nätet och sedan köpa tillbaka el med rabatterat pris.

Han planerar redan att komplet-tera vindkraftverket med solceller på hustaket.

− Det viktiga för mig är att försöka lösa det här. Det är mitt bidrag till miljön.

Mats Jepsen håller trycket uppe

Tips

• Mät själv vindförhållandet på din egen tomt!

• Köp en väderdator med vind-hastighetsmätare och häng upp den högt på tomten, till exempel i en flaggstång eller en stolpe, och låt den sitta där i ett år. Då får du fram ett me-delvärde för där du bor, inte där den officiella mätpunkten sitter.

När Mats Jepsen blev privat ägare till ett små-skaligt vindkraftverk insåg han att Sverige inte var riktigt redo för den lösningen än. Men han hoppas bidra till en förändring.

Man växer upp med att man ska vara lite sur när det blåser. Jag klagar aldrig på vinden längre.

Vindkraft

Det är inte lätt att vara pionjär, men Mats Jepsen hoppas att hans kamp för bra villkor för den egna småskaliga vindkraften även ska komma andra till del. − Jag flyger i alla fall med gott samvete. Jag behöver inte klimatkompen-sera. Det jag har gjort för miljön här räcker för resten av mitt liv, säger han med ett skratt. Foto: Johan Bentzel

Här i en liten byggnad intill verket finns styrdatorn och även den mätare som visar produktion och konsumtion. Även om båda sakerna mäts av samma mätare krävs två separata abonnemang. Foto: Johan Bentzel

10 Denna bilaga är en annons från

Vi kallar det Energilösningar i kubik. Hållbara och samordnade lösningar – tekniskt, ekonomiskt och miljömässigt.

Tillsammans med våra kunder tar vi fram klimat-smarta energilösningar genom energieffektivisering, övergång till förnybar energi eller tekniklösningar för lågenergihus.

Hur kan vi hjälpa dig?

www.fvb.se

Vi har bättre lösningar”Om alla på jordklotet höllandan i en timme, skulleväxthuseffekten inte varanågot problem längre...”

FVB Sverige ab är ett ledande konsultföretag inom energi-branschen. Företaget arbetar med produktions-, distributions- och kundanläggningar inom fjärrvärme och fjärrkyla samt process- och energianläggningar inom industri och energi-effektiviseringar inom fastighetssektorn. Företaget startade 1970 och är personalägt.

VÄSTERÅS STOCKHOLM SUNDSVALL GÄVLE NYKÖPING LINKÖPING BORÅS EDMONTON TORONTO VANCOUVER MINNEAPOLIS SEATTLE

2009 Vilundabadet är en toppmodern och miljövän-lig friskvårdsanläggning med 25 m bassäng av internationell standard, äventyrsbad samt gym och gruppträningslokaler.

2011 Väsby Nya Gymnasium blir ett unikt

kunskapscentrum med gymnasieskola för 800

elever, multiarena för kul-tur och sportevenemang,

bibliotek, musikskola, i nya klimatkloka lokaler.

Väsby är en modern stad som erbjuder kvalitativ service och

attraktivt boende i den ständigt expanderande Stockholm/

Arlandaregionen. Vi är den första kommunen i landet som har

miljöcertifierat hela vår kommunkoncern, inklusive bolag. Det

innebär att vi tillsammans verkar för en hållbar utveckling i flera

avseenden. Vi fokuserar på mångfald och valfrihet och skapar ett

samhälle som ger alla medborgare och företag möjlighet att vara

delaktiga i den hållbara utvecklingen av framtidens Väsby.

www.upplandsvasby.se

Väsby är en modern stad som erbjuder kvalitativ service och

attraktivt boende i den ständigt expanderande Stockholm/

Arlandaregionen. Vi är den första kommunen i landet som har

miljöcertifierat hela vår kommunkoncern, inklusive bolag. Det

innebär att vi tillsammans verkar för en hållbar utveckling i flera

avseenden. Vi fokuserar på mångfald och valfrihet och skapar ett

samhälle som ger alla medborgare och företag möjlighet att vara

delaktiga i den hållbara utvecklingen av framtidens Väsby.

Väsby är en modern stad som erbjuder kvalitativ service och Väsby är en modern stad som erbjuder kvalitativ service och innebär att vi tillsammans verkar för en hållbar utveckling i flera

VÄSBY STAD – ETT HÅLLBART SAMHÄLLEVäsby är en modern stad som erbjuder kvalitativ service och Väsby är en modern stad som erbjuder kvalitativ service och

VÄSBY STAD

2011 Alla våra nya lägenheter i Brunnby Park har låg energiförbruk-ning. Dessutom är en del av bo-stadsområdena helt rökfria.

Det är hög tid att rusta upp miljonprogrammet. Ett gyllene tillfälle att också minska den höga energi användningen i bostadshusen. Miljonprogramshusen slukar betydligt mer energi än nybyggda bostäder.

De bättre husen gör av med 130–140 kilowattimmar per kvadratmeter och år, de sämre en bra bit över 200.

Det kan jämföras med kraven på nybyggen, som för närvarande är 110 kilowattimmar per kvadratmeter och år i södra Sverige men förelås bli 90.

– Vi tycker att man bör nå nybygg-nadskravet även i miljonprograms-områdena, säger Arne Elmroth, vetenskaplig rådgivare åt Bebo, En-ergimyndighetens beställargrupp för energieffektiva flerbostadshus.

bebO utgår Från riksdagens beslut att energianvändningen i Sveriges be-byggelse ska minska med 50 procent till 2050, vilket Arne Elmroth ser som ett bra riktmärke.

– Jag är övertygad om att husen måste bli bättre av miljöskäl, de är en-ergislösande, men det går att lösa. Det finns goda exempel på framgångsrik energieffektivisering. Det är i allmän-het billigare för samhället att effekti-visera än att bygga nya energislag.

det har snart gått ett halvt sekel sedan miljonprogrammet sjösattes. Husen står därför i tur för renove-ring. I princip behöver alla miljon-programhusen renoveras innan 2050.

– Då kan man samtidigt passa på att energieffektivisera. Det blir en

marginalkostnad, när man ändå gör jobbet, säger Arne Elmroth.

BeBo eftersträvar totallösningar som innebär att billigare och dyrare åtgärder kombineras till ett väl avvägt åtgärds-paket, som ger en kraftfull energief-fektivisering på ett ekonomiskt rimligt sätt. Risken är annars att det bara blir ett antal punktinsatser, som inte ger ett långsiktigt tillräckligt bra resultat.

– Vi ser hellre att man åtgärdar färre hus per år, men att man gör det ordentligt, säger Arne Elmroth.

det Finns inga patentlösningar. Varje byggnad måste bedömas utifrån sin status och sina förutsättningar.

Enligt Arne Elmroth har flera av de fastighetsbolag som ingår i BeBos nät-verk anammat ett nytt sätt att tänka.

– När man upptäcker att det är kallt i en lägenhet skruvar man inte upp värmen i första hand, utan man för-söker först ta reda på vad det beror på. Det kan bero på att husets tek-niska kvalitet är bristfällig.

Ibland höjs röster om att det mest effektiva vore att riva husen och byg-ga nytt i stället för att renovera. Arne Elmroth avfärdar inte den tanken, men förordar den inte heller.

– De flesta hus vi talar om här lig-ger i inbodda, intressanta områden och det är kanske tråkigt då om man ska riva dem. Det finns många in-byggda kvaliteter i miljonprograms-husen. De har i allmänhet en utmärkt planlösning och husen ligger inte så tätt heller.

Miljonprogrammets bostäder 2011

Konferensen hålls den 6–7 april, med en inledande workshop den 5 april. Bakom arrangemanget står företaget Ability Partner. Miljonprogramsförnyelsen är i allra högsta grad aktuell. Både fastighetsägarna och kommunerna har ett intresse av och ansvar för att utveckla de äldre bostadsom-rådena. Den stora frågan är hur miljonprogramshusen ska kunna rustas upp så snabbt och energieffektivt som möjligt, samtidigt som insatser görs för en positiv social utveckling. Trenden är att energieffektivisera parallellt med att man renoverar. Konferensen ger perspektiv på hur man når en helhetssyn i förnyelsen.

– Att kraftigt minska energianvändningen till rimliga kost-nader är inte längre någon omöjlighet. På konferensen får vi höra mer om hur man har gjort för att lyckas, säger Nina Eriksson.Läs mer på www.abilitypartner.se, under Konferenser och kurser.

• 7 april 1965 gick starts-kottet för en ny bostadspolitik, som under lop-pet av cirka tio år gav upphov till 1 006 000 nya bostäder.

• Det var ett sätt att bygga bort bostadsbristen, som eskalerat under 60-talet.

• Miljonpro-gramsbygget inspirerades av funktionalism.

• Tyvärr innebar den höga byggtakten serietillverkning och mass-produktion, som innebar sämre kvalitet på bostäderna och enformigt utformade kvarter.

Miljonprogrammet

Denna bilaga är en annons från 12

De ekonomiska incitamenten är inte tillräckligt stora för att mil-jonprogrammets fastighetsägare på eget bevåg ska investera i om-fattande åtgärder för energieffek-tivisering. Samhället måste gripa in på något sätt.

Hans Lind, professor i fastighetsekonomi vid KTH, har tillsammans med kollegan Lo-visa Högberg studerat de ekonomiska inci-tamenten för att energieffektivisera när man renoverar miljonprogrammet.

Resultatet visar att de stora kostnads-krävande insatserna inte är särskilt lön-samma. Det är de mindre åtgärderna

– byta till lågenergilampor, dra ner på värmen och ha närvarostyrning av trapphusbelysningen – som ger mest pengar tillbaka.

– Det är lite nedslående information. Om vi har ambitiösa mål, så ska vi alltså inte tro att det löser sig själv, säger Hans Lind.

I stället behövs någon form av samhäl-lelig styrning. Antingen ekonomiskt stöd till de fastighetsägare som vill göra mer omfattande åtgärder eller höga böter till dem som inte gör det.

ett prObleM Med för hårda krav är att de får motsatt effekt. Vid nyproduktion

är det en sak; då är ju merkostnaderna för energieffektivisering inte så höga.

– Men om man kräver att man måste nå liknande resultat när man bygger om som vid nyproduktion är risken att företagen väljer att inte bygga om alls. Och då blir den totala energiför-brukningen högre än om man hade haft mer flexibla krav, säger Hans Lind. I dag är det bara kommunala bostadsbo-lag som på eget initiativ gör de stora in-vesteringarna även om de inte är direkt lönsamma, hävdar han.Hans Lind påpekar också att en del forskare menar att en väg att gå vore att riva miljonprogramshusen och i stället

bygga nytt. Kanske är det där subventio-nerna ska läggas?

– Då kan man även hitta lösningar för minskad segregation och bygga om områdena så att det blir lättare att åka kollektivt.

Frågan är inte enkel. Ytterligare en aspekt är att få med de villor och radhus som byggdes under miljonprogramsår-en, påpekar Hans Lind.

Hans Lind menar att energifrågan i miljonprogramsområdena måste tas in i ett större sammanhang och inte isoleras från andra insatser som måste göras för klimatet.

Arne Elmroth, profes-sor emeritus samt vetenskaplig rådgiva-re åt BeBo. Foto: Forskningsrådet For-mas/Pressbild

Hans Lind, professor i fastighetsekonomi vid KTH. Foto: KTH/Pressbild

Energiåtgärderna behöver stöd

Det är hög tid att rusta upp miljonprogrammet. Samtidigt som byggnadernarenoveras finns chansen att spara pengar och miljö. För dig som är fastighetsägare eller sitter i styrelsen för en bostadsrättsförening har Energimyndigheten, Boverket och Naturvårdsverket tagit fram webbplatsen renoveraenergismart.se.

Här finns konkreta tips på åtgärder för klimatskal, ventilation, uppvärmning, innemiljö, kök Här finns konkreta tips på åtgärder för klimatskal, ventilation, uppvärmning, innemiljö, kök och badrum och tvättstuga samt inspirerande exempel på energismarta renoveringar.

renoveraenergismart.se

Denna bilaga är en annons från 13

El och vatten är två stora kostnadsslukare. Genom in-dividuell mätning av energi-åtgången kan man ta betalt för rätt förbrukning, den som slösar betalar mer och spara-ren betalar mindre.

– Ett sätt att få ett rättvist debiteringssystem och skapa utrymme för miljötänk är att man inför individuell mät-ning i varje lägenhet, säger Klas Fridsäll, marknadschef på Garo AB.

deras lösning innebär att man installerar G-Mät som kommunicerar över det be-fintliga elnätet vilket innebär att man slipper dra nya kablar i fastigheten. Istället instal-lerar man en terminal i varje lägenhet och en insamlings-enhet i anslutning till inkom-mande elservis i fastigheten. Systemet ger också möjlighet att samla in andra mätvärden som tiol exempel att en kran står och droppar i en lägenhet eller att en toalett läcker.

– Många bostadsrättsfören-ingar har elmätare men väljer

ändå att gå över till nya system eftersom man på så sätt också får en mätning på varmvatt-net, säger Klas Fridsäll.

studier på OMrådet visar att den totala varmvatten-förbrukningen minskar med ca 20–30 procent i ett flerfa-miljshus när man inför indi-viduell mätning.

Enligt företagets kalkyl kan en fastighet med 84 lägenhe-ter göra en total besparing på drygt 120 000 kr per år med individuell mätning. Inves-teringskostnaden ligger på 5 000 kr per lägenhet och har en pay-off tid på drygt tre år.

Läs mer om individell mätning på www.garo.se

Också i livsmedelsbutiker kan man hitta varor som är ”närproducerade” eller ”närodlade”.

Det finns inga bestämmelser kring vad som får kallas närproducerat, ingen gräns för hur lång transporten får vara.

Inte heller behöver det som kall-las närproducerat vara ekologisk. Det kan lika gärna vara framtaget på

konventionell väg. Om du vill hitta ekologiska livsmedel ska du leta efter ekologisk märkning.

På en del produkter finns EU-lövet med tolv vita stjärnor på en grön bak-grund. Det betyder att produkten är ekologisk enligt EU:s förordning för ekologisk produktion, vilket är basni-vån för att ett livsmedel ska få kallas ekologiskt inom EU.

krav-Märket är kanske det mest kända. Innehållet uppfyller den grundläggande EU-nivån plus yt-terligare bestämmelser. Tydligast är skillnaden inom kött-, fågel- och äggproduktion samt djurhållningen. Enligt Kravs regler ska djuren bland annat kunna vistas ute i en för dem naturlig miljö.

Demeter är en tredje ekologisk märk-ning, som går längre än Krav. Demeter-godkända produkter är framställda av råvaror som är biodynamiskt odlade.

Många tolkningar bakom

”närodlat”På senare tid har ”närproducerat” blivit ett populärt begrepp. Runt om i landet finns gårdsbutiker som säljer produkter direkt från gården.

Minska förbrukningen med individuell mätningGenom ett bra system för att mäta energiåtgången i fastigheter slipper man snegla på grannen och fråga sig om han någonsin stänger av datorn eller sparar på varmvattnet.

Miljöteknik

Info

För att en produkt ska få kallas ekologisk måste den vara kontrollerad av en statligt godkänd kontrollor-ganisation. I Sverige har vi tre system av regelverk för kontrollen och certifieringen av ekologiska produktion.

Illus

trat

ion:

GAR

O

Tegnérgatan 3111 40 StockholmTel. 08-219 119www.ekoaffaren.se

ÖppettiderVardag 07.45–20.00Lördag 10.00–19.00Söndag 11.00–18.00

14 Denna bilaga är en annons från

Räcker

till minst

1100tvättar

Spara både miljö och pengarmed Green Washing Ball!

Minskar din tvättmedelsförbrukning med minst 80%Räcker minst 1100 tvättarInget behov av sköljmedelInga kemikalierEkologisk produktKläderna blir rena och mjukaPerfekt för allergikerPerfekt för barnfamiljer

www.meyer.sewww.rapsodine.se

UTSLÄPP I VÅR MILJÖ VARJE ÅR

mellan 8.000-4.000 ton

MED

VA

NLI

GA

TV

ÄTT

MED

EL

mellan 40.000-60.000 ton

MED

GRE

ENW

ASH

ING

BALL

TÄNKPÅ OSS

Utbildning

Vattenvård framtidens arbete

– I många länder är rent vatten en bristvara. Vattnet har smutsats ned

och man måste hitta sätt att rena och återanvända det. Eller så är problemet att har man lite vatten och då måste man lösa det, säger Lena Vought, do-cent i akvatisk ekoteknik vid Högsko-lan Kristianstad.

Hon undervisar på det ettåriga ma-

gisterprogrammet i vattenvård. – Vi försöker lära våra studenter

att det finns enkla sätt att ta hand om vatten och ge dem verktyg som kan användas i framtiden för att kunna arbeta i Sverige eller utomlands.

utbildningen tillhör kunskaps-gruppen akvatisk biologi och kemi där forskning även bedrivs inom ex-empelvis mikrobiologi, ekologi och naturvetenskapens didaktik.

Man arbetar med problemlösning och bedriver ett tvärvetenskapligt samarbete i en miljö som är både mångkulturell och multietnisk.

Högskolan har också ett starkt och mångårigt samarbete med flera län-der i Sydostasien, bland annat Thai-land, Laos och Kambodja. Studen-terna på magisterprogrammet får god möjlighet till utlandskontakter, bland

annat kan de välja att göra sitt exa-mensarbete utomlands.

De senaste tjugo åren har Lena Vought och hennes kollegor haft ett samarbete med Vientiane i Laos kring bland annat dagvatten. – Vårt arbetet där nere har gett oss utmärkta möjligheter att skicka dit studenter för exjobb.

Lennart Mårtensson, docent i mil-jöteknik, undervisar också på ma-gisterprogrammet samt bedriver forskning om läkemedelsrester i av-loppsvatten och rening av lakvatten från soptippar.

även Mycket sMå rester av läke-medel som kommer ut med avlopps-vatten kan skada djur och natur. Till-sammans med forskare från Lunds Universitet har man utvecklat me-toder som gör det möjligt att mäta

ytterst små mängder läkemedelsres-ter som via avloppsvattnet hamnar i naturen.

lakvattnet sOM bildas i soptip-par är giftigt. I Sverige har vi kommit långt inom området, medan det i an-dra länder behövs bättre teknik och utbildning i avfallshantering. Genom ett samarbetsprojekt med Linnéuniversitet i Kalmar, Lunds uni-versitetoch Kathmandu university i Nepal har Lennart Mårtensson varit flera gånger i Nepal vid Himalayas sydsluttning för att arbeta med vat-tenresurser och hantering av avfall.

På Kathmandu university forskas det kring att producera biogasfrån av-fall. Gasen kan utnyttjas som bränsle vid framförallt matlagning och kan då ersätta ved, vilket bidrar till en minskad avhuggning av träd.

– Vårt arbetet där nere har gett oss utmärkta möjligheter att skicka dit studenter för exjobb.

Utan rent vatten kan människan inte leva. Därför är kunskap om bevarande av vatten och vattenresur-ser en global fråga. På Lunds tekniska högskola, LTH, finns till exempel en civilingenjörsutbildning inom ekosystemteknik på 300 högskolepoäng.

16 Denna bilaga är en annons från

Trafik

De gula bilarna blir grönare

Mitsubishis elbil testas i yrkestrafik

Det är nog många som satt sig i en gul taxi och nu blir de gula bilarna ännu grönare. Taxi 020 testar en elbil i yrkestrafik.

– Vårt första mål att vi skulle ha en grön bilpark är uppfyllt och det är dags att ta nästa steg. Under våren kör vi igång ett projekt där vi ska lära oss vad det skulle innebära att köra taxi med elbil, säger Frederick Scho-lander, marknadschef på Taxi 020.

Fördelarna med elbilen är uppen-bara, utsläppen minskar. Nackdelar-na är att elbilens räckvidd är för kort och bilarna är relativt små.

– Genom det här projektet får vi mer kunskap och kan vara trovärdiga i kommunikation med kommun och politiker kring effektiva lösningar, sä-ger Frederick Scholander.

Utgångspunkten är just att hitta bra svar och lösningar. Med till exempel bra snabbladdnings-stationer. En vanlig laddning tar cirka 6–8 timmar, med en snabbladdning är man färdig att köra vidare på en halvtimme.

– Taxibilarna ska rulla hela tiden. Därför måste det till en satsning på snabbladdningsstationer runt om i länet. Tillsammans med Mitsubishi, som levererar elbilen, Scandic, som ligger långt framme i sitt miljöarbete och Swedavia, som kommer att sätta upp en snabbladdningsstation på Arlanda drar taxibolaget igång projektet.

– Vi börjar med att rulla i sex månader. Bilen ska utvärde-ras, varje liten detalj som drar el ska synas.

Kan vi till exempel få fram energief-fektivare taxametrar? Projektet är ett steg på väg mot energioptimerade bi-lar och leder förhoppningsvis till en grönare trafikmiljö, säger Frederick Scholander.

prOjektet ger elbilen möjlighet att testas i yrkes-trafik.

– Det här är ett spännande projekt, dels möjligheten att testa snabbladdning dels att se hur bilen fungerar i en på-frestande miljö, säger Thomas Holm, vd Mitsubishi Sve-rige.

Mitsubishi satsar på små elbilar, i de mellanstora klas-serna handlar det om plugginhybridteknik.

– I den senare kör man 4–5 mil på el och går sedan över till konventionellt bränsle som bensin och diesel, säger Thomas Holm.

Elbilen är fortfarande bara i början av sin karriär. I Japan rullade de första elbilarna från Mitsubishi ut till konsument

sommaren 2009. En utmaning inom bilindustrin är batteriproduktionen, fler fabriker för bat-

teriproduktion behöver etableras över värl-den. Med den ökade produktionen får vi ut fler bilar på marknaden och det kommer också påverka kostnaden för batterierna på sikt, säger Thomas Holm.

Många har ifrågasatt säkerheten med en elbil, vad händer om man krockar

med den?Nyligen offentliggjorde Euro-

Ncap resultatet av deras första krocktest av en elbil, Mitsubishi i-MiEV. Enligt Euro-Ncap finns inga problem med elsystemet som driver bilen, utan batterienheten är väl isolerad från karossen och skadades inte under testerna. Re-

sultatet blev totalt fyra stjärnor, sä-ger Thomas Holm

Mellan 40 och 55 elbilar rullar nu i februari, mars ut till de svenska konsumenterna.

Byt till Elless® Sparlatorer® och duschar – era blandare förvandlas

direkt till marknadens mest energieffektiva!

-spara tusentals kilowattimmar per lägenhet och år

18 Denna bilaga är en annons från

SVENSK VATTENKRAFTFÖRENINGIntresset för småskalig vat-tenkraft i Sverige ökar. Det finns över 40 000 forssträckor i Sverige, varav ca 5 % i dag används för utvinning av vattenkraft.

Föreningens huvudsyfte är att främja utvecklingen av småskalig vattenkraft (<10 MW) och verka för sunda förutsättningar för energiutvinning från små-skalig vattenkraft med beaktande av dess miljö-mässiga bidrag till ekolo-giskt hållbar elproduktion.

Svensk VattenkraftföreningSvensk Vattenkraftförening Box 57 • Telefon: 0221 824 22 • Telefax: 0221 825 22 • e-post: info@svenskvattenkraft.se

Småskalig vattenkraft – naturnära framtidsenergi

– Det finns en mängd små vattenkraft-verk som producerade el fram till mitten på 1900-talet. Då byggdes det nationella stamnätet för el ut och olja och kärnkraft ersatte till stor del den småskaliga vat-tenkraften, säger Lars Rosén, ordförande Svensk Vattenkraftförening.

Idag står många av de små vattenkraft-verken stilla, samtidigt som vattnet fort-sätter att rinna förbi.

– Det finns en stor potential i dessa små kraftverk. Både ur energisynpunkt och ur ett glesbygdsperspektiv. Stödet för den småskaliga vattenkraften är starkt

bland den lokala befolkningen till följd av betydelsen för sysselsättning och för-sörjning, levande landsbygd, klimat, kul-turmiljö, säker tillgång på el, nätnytta etc. Men att bygga nytt, eller i vissa fall t.o.m. att återstarta ett befintligt, är orimligt svårt. Det är som att behöva ha en flyg-kaptenslicens för att ta vanligt körkort säger Lars Rosén.

det är i huvudsak detta Svensk Vat-tenkraftförening arbetar för, att få en till-ståndsprocess som är rimlig och respek-terar möjligheterna att starta förnybara energikällor.

– Vi måste satsa på den förnybara en-ergin och göra oss kvitt beroendet av den fossila, säger Lars Rosén. I kampen för den överställda miljöfrågan, klimatet, måste vi inse att all förnybar el behövs och att Sverige har fantastiska möjlighe-ter att hjälpa till.

Småskalig vattenkraft producerar idag nästan dubbelt så många terawattim-mar som vindkraften. Och då är bara en bråkdel av den vattenkraft som skulle kunna utnyttjas för energiproduktion igång.

NY BERGVÄRMEKOLLEKTOR upp till 40% effektivarefrånRefla Sweden ABEtt NYTT sätt att ta vara på ENERGIN från NATUREN utan att förstöra den eller MILJÖN

Refla Sweden erbjuder miljövänlig och hållbar energi till alla - från stora företag och industrier till privatpersoner med villor.Våra system är utvecklade av forskare i Finland och är några av de mest effektiva ener-gilösningarna som finns på marknaden. Systemen installeras av våra samarbetspartners som finns representerade i stora delar av landet. Vi projekterar dina behov för både kyla och värme. Kontakta oss för mer information!

Vi söker ÅTERFÖRSÄLJARE i HELA LANDET för vårt koncept !

www.reflasweden.se

– Det finns mycket att spara på och det behöver inte betyda några större livsstilsförändringar. Jag brukar säga att alla kan spara mycket bar man vet var man ska börja, säger han.

vattenanvändning är en sak som man enkelt kan dra ner på. Hus-hållen slösar ofta med vatten i onö-dan.

– Vi gör av med 165 liter per person och dag, varav en eller två är dricks-vatten. Om alla familjemedlemmar minskar duschningen med fem mi-nuter gör man av med 16 000 liter mindre mer år, vilket motsvarar en tusenlapp i energikostnader.

OM Man inte vet hur mycket vat-ten man gör av med finns det ett en-kelt knep för att få en bild av sin för-brukning.

– Tar det mindre än en minut att fylla en tiolitershink så rekommen-derar jag att man byter duschmun-stycke. I äldre kranar kan man instal-lera en luftinblandare som drar ner förbrukningen med 40-60 procent, utan att man märker det.

det går Också att spara mycket

på belysning.– Lågenergilampan är en sparbös-

sa. Det är minst 500 kronor som man kan spara jämfört med traditionella lampor, beräknat på livstid och kost-nad.

Olika elektriska prylar och vitvaror är också energislukare som man bör ser över, anser Lars Ejeklint.

– Ett exempel är kyl och frys. Om frysboxen har ett centimetertjockt islager hoppar den upp två energik-lasser. Det blir 40 procent mer i el-förbrukning. Det är också sällan att kylskåpets temperaturdisplay stäm-

mer. Många har för kallt. Mitt tips är att lägga in en termometer. 4-5 grader räcker i kylen och – 18 i frysen.

– Idag talar man mycket om stand-by läget på apparater, men jag vill lägga in lite mer i det begreppet. Många har idag på tv och dator på som bakgrundsunderhållning och att de faktiskt står på är klart vär-re än stand-by.

det Finns Också mycket att lära när det gäller tvätt.

– En tvätt i 60 grader motsvarar en kilowattimme ungefär. Många använder samtidigt för mycket tvättmedel. Man ska också se till att man fyller tvättmaski-nen. En svensk familj fyller i snitt bara maskinen till en tredjedel.

– Det är också bra att ta reda på huruvida man har hårt eller mjuk vatten. Man bör anpassa tvättmedelsmäng-den till vattnets hårdhet. Vi gör av med 50 000 ton tvättmedel om året. Rätt mängd tvättmedel och fyllda maskiner sparar tid och är snällt mot både plånbok och miljö.

Miljösmart

Smarta tips för grönare 2011Många hade säkert att leva lite miljövänligare som nyårslöfte. Faktum är att det är mycket enklare att hålla än att sluta röka eller börja träna. Lars Ejeklint, energirådgivare på Vattenfall, tipsar om en rad enkla saker som är skonsamma både mot miljön och plånboken.

Foto: Vattenfall

Foto: SXC

Lars Ejeklint

Vi utbildar dig som vill jobba med miljö och teknik. Detta är bara ett axplock av våra program som erbjuds hösten 2011. Vi är unika genom att vi har prak-tik, så kallad verksamhetsförlagd utbildning, i alla våra program. Välj bland 40 program och 264 kurser. Du hittar hela vårt utbildningsutbud på www.hkr.se – sök senast 15 april

Miljö:BiologiprogrammetLandskapsvetarprogrammetVA- och kretsloppsteknikerprogrammetMaster in Sustainable Water Management

Teknik:Lean ProductionIndustriell produktion och ekonomi

Högskolan Kristianstad www.hkr.se

20 Denna bilaga är en annons från

Kärnkraft

Ny lag ger nykter debatt om kärnkraftKärnkraftens betydelse för svensk energiförsörjning går inte att förneka. Att minska beroen-det av fossila bränslen är nödvändigt håller de flesta med om. Men oavsett stora satsningar på alternativa energikällor är kärnkraft fortfarande en av de viktigaste elproducenterna.

– Alla vill ha energikällor som är på-litliga, har ett rimligt pris och är skon-samma mot miljön. Idag är det bara kärnkraft, tillsammans med vattenkraft, som uppfyller alla tre kriterierna, menar Jan Blomgren, professor i kärnfysik och föreståndare Svenskt Kärntekniskt Cen-trum.

sedan årsskiFtet har vi nu en ny lagstiftning som gör det möjligt att byg-ga ut kärnkraften, något som är positivt enligt Jan Blomgren.

– Kärnkraft är därmed det enda mil-jövänliga alternativet som man får bygga ut i massiv skala. Vattenkraften är utnyttjad till maximal kapacitet och vindkraft täcker knappast behoven. Den nya lagstiftningen bidrar också till att vi kan ha en nykter diskussion om kärn-kraft. Tidigare har debatten varit om-gärdad av mycket symbolpolitik som varit skadlig både för motståndare och förespråkare. Kärnkraften har varit po-litiskt mobbad.

Kärnkraftsfrågan är alltså inte lika kontroversiell längre. Vad beror det på?

– Dagens unga generation har växt upp med kärnkraft. För dem gäller inte

för eller emot, snarare är det en fråga om hur man på bästa sätt kan utnyttja kärnkraften i en tid när klimathotet är det stora huvudbryet.

– En annan anledning är frånvaron av olyckor.

Enligt Jan Blomgren finns det också ett globalt perspektiv.

– En drivkraft för mig är frågan om vad som är globalt rättvist. Energi är grunden för välfärd.

– Vi har fört en lyxbetonad diskus-sion i väst och egentligen bara pratat om baksidorna eftersom vi har tagit energin för givet. Vi har tidigare missat den goda sidan där vi frågar oss: Vad får vi ut av det här rent välfärdsmässigt?

saMtidigt kan man inte bortse från att kärnkraften är förknippad med ris-ker. Vilka är farorna?

– Riskerna är de samma som det alltid varit, om än mindre. Först och främst är det olycka under drift som är farligt. Idag har vi dock bättre kunskap och en bättre grundkonstruktion. Dagens reak-torer är bastanta vilket minskar riskerna avsevärt. Man ska komma ihåg att de ut-släpp som skett, i Tjernobyl och Winds-

cale, har varit i reaktorer av mycket sämre grundkonstruktion än vad vi har i Sverige.

– En sak som oroar är terrorattentat riktat kärnkraftverk. Men den risken är liten. Kärnkraftverk är mycket välbeva-kade och robusta anläggningar. Men är målet att göra människor rädda är en reaktor ett tänkbart mål, eftersom det är förknippat med ett stort symbolvärde.

slutFörvaringen är en annan problematik. Hur löser man det?

– Om problemet är att materialet inte ska skada människor och djur är detta redan löst. Det finns så klart alltid en risk men det gäller även all annan indu-striell verksamhet.

– Sedan kan man diskutera ur andra synvinklar. Finns det smartare lösning-ar? Det är inte säkert att det vi gör nu är det slutgiltigaste och bästa men det är det bästa vi har just nu. Det pågår hela tiden forskning om hur vi ska kunna bränna avfallet effektivare. Sett till na-turlagarna är det redan idag möjligt att återanvända avfallet men vi har en bit kvar till att kunna göra det med en rim-lig prislapp.

Jan Blomgren, professor i kärnfysik.

Det här har regeringen beslutat. Från och med nu höjs skatterna på koldioxid och energi. Syftet med skattehöjningarna är att minska landets utsläpp av växt-husgaser genom att få industrin att göra som Sveriges villaägare redan gjort – ta bort oljepannor-na och gå över till miljövänligare uppvärmningssystem.

Så ökar skatten.Många företag har idag nedsatt skatt på koldioxid. Nu kommer skattesubventionen att reduce-ras och koldioxidskatten kommer att öka till 60% under 2015.

Stor skillnad i uppvärmnings-kostnad. Företag som idag använder eld-ningsolja be talar runt 130 kronor per uppvärmd kvadratmeter. Räknar man in skattehöjningar-na kommer man 2015 att betala ca 150 kronor.

Genom att skifta till bioenergi med pellets skulle man få ner uppvärmningskostnaden till ca 75 kronor per kvadratmeter.

Bioenergi fi nns här runt knuten.Bioenergi och pellets är ett bränsle som vi har hur mycket som helst av. Det kommer från våra svenska skogar.

Sitter du som chef på ett in-dustriföretag borde du ta en all-varlig funderare på att göra dig mindre beroende av olja – om du vill vara säker på att ha bränsle för uppvärmning, till en vettig kostnad.

Ska vi hjälpa er att skifta energislag?Ring oss på tel. 036-71 46 00 eller gå in på Energiskiftets hemsida och ta reda på mer. Adressen är www.energiskiftet.se

Från olja till bioenergi i industrin.www.energiskiftet.se

Testa hur mycket ni sparar. Gå in på energiskiftet.se och gör snabbtestet. Då ser du i runda slängar hur mycket ert företag skulle spara på att skifta till bioenergi. Du kan också välja att få en exaktare och noggran-nare kalkyl. Allt fi nns på hemsidan.

Tre paketlösningar för att byta energislag.(1) Köpa biovärmeanläggning.(2) Finansierad lösning. (3) Betala för de kWh du använder.

E N E RG ISKI FTET ÄR ETT I N ITIATIV FRÅN N EOVA – KLI MATN E UTRAL B IOE N E RG I FRÅN SVE R IG E.

Nu stiger oljeskatten med 245%. Är du drabbad?

Den sammanlagda skatteeffekten. Diagrammet visar total effekten av höjd kol-dioxid- och energiskatt. Beloppen i diagram-met visar hur skatten för en kubikmeter olja kommer att utveck las. Som siffrorna visar kommer vi att få en höjning med 245%.

2010 2011 2015

1144 kr

633 kr

2186 kr

Kronor/m3 olja

21Denna bilaga är en annons från

Uppfinnaren Mauri Lieskoski har konstruerat Refla energirör. Tanken var att man velat maximera värme-upptagningsförmågan samtidigt som det skulle kunna gjutas som vanliga plaströr. Resultatet blev en plastkol-lektor vars profil liknar en peppar-kaksform. Röret belönades med det finska Inno-Suomipriset år 2006 och är patenterat i hela Europa.

– Fördelarna med Refla energirör är många anser Peter Lembke ägare till Rydell & Lembke. Det här kollek-torröret tar effektivare upp mer ener-gi till värmepumpen än rör som vi ti-digare arbetat med. Det klarar också att utvinna större effekter frikyla.

det var i saMband med nationella bostadsmässan i Sunnanvik i Finland 2008 som kollektorröret installerades storskaligt för första gången. Här vil-le man lyfta fram alternativa system för energiförsörjning. I havsbottnens sedimentskikt i Sundomviken kunde värme tas tillvara med hjälp av ett nästan 8 kilometer långt kollektor-rör. Man horisontalborrade ett antal hål två till fyra meter under vikens botten i vilka kollektorrören drogs. Systemet var tänkt att förse fastig-heterna på mässområdet med energi

och enligt beräkningar utförda av yrkeshögsskolan i Vasa producerade energisystemet 20 procent mer el och 60 procent mer värme än vad som faktiskt behövdes.

FraMtiden ser ljus ut för den här nya typen av kollelktorrör. Flera nya anläggningar är projekterade. Det är helt enkelt ett sällsynt effektivt sätt att utvinna förnyelsebar energi ur berg-grunden och efterfrågan är stor hos både fastighetsbolag, kommuner och industri.

Teknik

Här utvinns toppmodern energi med minsta möjliga miljöpåverkan.Att utvinna energi ur berg, mark och sediment är inget nytt men att miljöanpassa processen som Refla Sweden AB erbjuder är ganska unik.

Spara på vattnet i kranengenOM att spara på vattnet i kra-narna så kan man också spara tusen-lappar i minskade energikostnader.

– Vi har ett unikt system av vatten-sparprodukter med överlägsen spar-funktion, säger Victoria Lundberg på ELLESS Water Saving System®.

Företagets Sparlatorer monteras direkt på köks- och tvättställsblan-daren. De gör så att luft blandas in i vattnet. Luftinblandningen ger ett så pass kraftigt tryck att användaren själv måste reglera ner och ställa in sitt sköljflöde som oftast hamnar på 3,5-6 l/min. Man kan spara upp till 6 l/min och på så sätt halvera vatten-åtgången utan att vattenstrålens egenskaper försämras.

Det här kollektorröret tar effektivare upp mer energi till värme-pumpen än rör som vi tidigare arbetat med.

I mars 2010 invigdes Igelsta kraftvärmeverk i Södertälje. Det är Sveriges största bioeldade kraftvärmeverk och producerar miljövänlig el och värme till Södra Storstockholm. Söderen-ergi har sedan 1990- talet ställt om sina anläggningar ställt om sina anläggningar från kol och olja till att elda främst bio- och returbränslen. Idag eldar vi till 85 procent förnyelsebart. Det nya kraft-värmeverket bidrar till att sänka koldioxidutsläppen med 75 000 ton. Detta motsvarar de årliga utsläppen från 25 000 bensindrivna bilar som kör 1 500 mil/år. Mer information på

Vinnare av Pegasus-priset 2010

Vinnare av Centerns miljöpris 2010

Vinnare av Solna Stads miljöpris 2007

22 Denna bilaga är en annons från

Kärnkraft – det enda man får bygga!Sverige har inte byggt storskalig elproduktion det senaste kvartsseklet. Under lång tid har nybyggnation varit i praktiken förbjuden för alla eltekniker som ger stor effekt. Den nya kärntekniklagen tillåter ny kärnkraft att byg-gas. Därmed är kärnkraft den enda storskaliga elproduktion som får byggas i Sverige.

Den 1 januari 2011 bryts ett 25 år långt stillestånd i svensk samhällsutveckling. Den nya kärntekniklagen gör det möjligt att bygga nya kärnkraftverk, men bara om en gammal reaktor tas ur drift.

Det har under lång tid funnits total enig-het i svensk politik att vi inte ska bygga ut de sista orörda älvarna eller bygga ny fos-sileldad elproduktion. Därmed återstår bara kärnkraft bland de tekniker som ger stora mängder el.

När startar då bygget? Det är nu för första gången inte en politisk fråga, utan en af-färsmässig. Dagens kärnkraftverk kommer att fungera tryggt och säkert många år till. Lönsamheten är en mer öppen fråga. Förr eller senare kommer det att vara en bättre a­är att bygga nytt än att underhålla dagens verk, men när detta inträ­ar är svårt att sia om. Ett nybygge tar lång tid. Man kan räkna med tio år från beslut till att el �nns på nätet för den första nya reaktorn. Där-med har ägarna den delikata uppgiften att förutse behoven ungefär tio år innan det är dags.

Att tiderna förändras märks bland annat på högskolorna. Studenter strömmar till ut-bildningarna i kärnkraft på Chalmers, KTH och Uppsala Universitet.

-Sverige har genomfört en mycket lyckad generationsväxling på universiteten, säger

Jan Blomgren, föreståndare för bransch-institutet Svenskt Kärntekniskt Centrum. Vi har idag många unga, hungriga forskare och lärare och har kapacitet att ta emot de många studenter som vill göra en karriär inom kärnkraft.

De nya verk som kommer att byggas de kommande åren är modernare och kraft-fullare än dagens verk, men är i grund och botten snarlik teknik. Parallellt med detta utvecklas nu en ny generation kärnkraft med radikalt annorlunda teknik. Kärn-kraftverk som använder avfallet från dagens reaktorer som bränsle utvecklas just nu, med Frankrike som ledande nation inom EU. Svenska forskare deltar i arbetet, och just nu �nns stora möjligheter för den som är ung och intresserad. Under 2011 ska 15 nya doktorander antas.

-Kärnkraft är inte en teknik, utan många som samverkar, berättar Jan Blomgren. Vi behöver kärnfysiker, kemister, maskintekni-ker, eltekniker, miljövänner, allmänt påhit-tiga och en och annan psykolog, säger han med glimten i ögat.

Skämt åsido, vi behöver många olika kompetenser, och inte bara tekniker. Säker-het kommer alltid i främsta rummet, och där behöver vi kunskap om mänskligt be-teende och hur värderingar påverkar teknik och miljö.

Utbildning och forskning i kärnteknik samordnas av Svenskt Kärntekniskt Centrum. På SKCs hemsida www.swedishnuclear.se finns länkar till utbildningar i kärnteknik.

Visste du att:

– Om hela ditt livs behov av elström produceras med kärnkraft får bränslet – och avfallet – plats i en tekopp?

– Sverige har mest kärnkraft i världen om man räknar el per person?

– Det fanns en naturlig kärnreaktor i Gabon i Afrika för två miljarder år sedan?

– Uran är ett av de 50 vanligaste grundämnena i jord-skorpan?

– En stor del av världens kärnkraftsbränslen tillverkas i Västerås?

– De flesta reaktorer i världen använder svenska dator-program för säkerhetsanalys?