mindsharing by senab 2017: framtidens möten · 2017-07-03 · kundkontakt a och o. ofta sker...

Framtidens mötenHUR SKAPAR MAN FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR

MORGONDAGENS RELATIONSINTENSIVA MÖTESLIV?

Mindsharing by Senab 2017:

Nr. 2

SENAB_Kontaktrapport_2017.indd 1 2017-06-20 08:49

Rapporten i ett nötskalEtt alltmer mötesintensivt arbetsliv står för dörren. Samtidigt som möten för att stämma av repetitiva uppgifter i hög grad försvinner pga digitalisering och framväxande automatiska beslutsstöd, så ökar den relationella och kommunikativa delen av arbetslivet väsentligt. I ett arbetsliv där värdeskapandet i allt väsentligt utgörs av tankeförmåga, kreativitet och kommunikation kommer vikten av att skapa goda och effektiva mötessituationer vara en grundbult. Dels för att öka produktiviteten, men också för att skapa välbefinnande och bidra till välmående medarbetare.

Morgondagens möten kommer också ske i en digital omgivning. Smarta telefoner och nya affärslogiker i all ära, men den nya möteskontexten kommer präglas av ett arbetsliv där digitala robotar tar plats på medarbetarbänken liksom i ledningsrummet. Morgon- dagens möten kommer alltså inte bara att ske mellan människor utan också mellan människa och maskin, och ibland mellan maskiner utan att någon människa är inblandad.

Utvecklingen leder också till att de gränser vi tagit för givna upphävs i allt större utsträck-ning. Flytande gränser mellan olika arbetsuppgifter, mellan anställd och icke-anställd, mellan privat-publikt-näringsliv, mellan olika roller på arbetsplatsen och mellan fysisk och virtuell närvaro. Det här lösliga livet kommer sätta mötet i en ny kontext. Vikten av genomtänkta rumsliga lösningar för goda möten kommer öka i betydelse, inte minst som stöd för de personer som ska leda möten i en alltmer flytande tillvaro. Det gäller att förstå det nya landskapet och att redan idag ta fram lösningar som stimulerar och katalyserar det nya framväxande arbetslivet.

2


Innehåll

RAPPORTEN I ETT NÖTSKAL 2

INNEHÅLL 3

OM MINDSHARING BY SENAB 6

VARFÖR EN RAPPORT OM MÖTEN? 8

MÖTET I BLICKFÅNGET 10

SJU TRENDER SOM FORMAR FRAMTIDENS MÖTEN 14

DEN NYA MÖTESKONTEXTEN 22

FEM RÅD OCH TIPS PÅ VÄGEN 32

OM SENAB 34

OM KAIROS FUTURE 34

3


Foto

: Car

olin

e Te

ngre

n, M

arku

s Li

nder

oth,

Kris

ter

Eng

strö

m, J

ason

Str

ong,

Mic

kael

Tan

nius

, Mik

ael A

xels

son


Om Mindsharing by SenabMindsharing by Senab är ett forum där våra kunder, morgondagens designers, arkitekter, formgivare och påverkare från olika världar möts. Evenemanget syftar till att dela kunskap, inspirera och ge möjlighet till spännande möten mellan inredning och andra närliggande fält. Detta i samarbete med partners som delar vår ambition.

2017 års tema för Mindsharing by Senab har varit: Framtidens möten. Tillsammans med tongivande och intressanta panelgäster och våra kunder har vi undersökt och diskuterat hur vi vill mötas i framtiden och vilket arbetssätt, vilken miljö och vilka digitala utmaningar vi står inför i en tillvaro som präglas av ett alltmer mötesintensivt arbetsliv.

Möten är något alla har erfarenhet av och något som alla företag och organisationer har mycket av. Att få till dessa möten så att de blir mer kreativa och produktiva är därför högst angeläget för alla. De hjälper organisationer och enskilda chefer, grupper och medarbetare att verka och samverka på ett effektivt och flexibelt sätt.

Ambitiösa företag kännetecknas bland annat av att de är värderingsstyrda. Då behövs också interiöra lösningar som tangerar den vision företaget strävar mot. En miljö som tillåter människor och organisationer att växa tillsammans där de anställda kan nå sin fulla potential och känna sig motiverade.

Resultatet av vårt arbete under våren 2017 är en rapport som påvisar att det behövs insikt och förståelse för att skapa inspirerande mötesplatser där företag, organisationer och människor kan växa tillsammans, och nå sina mål.

Mikael Grundén,VD Senab AB

6


7

Foto

: Mik

ael A

xels

son


68

Foto

: Mar

cus

Lind

erot

h


Varför en rapport om möten?Långa möten. Många möten. Tråkiga möten. Vi lever i en tid där möten gått från att vara stimulerande och efterlängtade lägereldstillfällen till att associeras med så mördande tråkig-het att reklamfilmer för nya Skodabilar numera utgår från temat mötestristess. Å andra sidan fascineras världen av den nordiska informella möteskulturen med danskt ’hygge’ och svenskt ’fika’. Och i arbetslivet minskar inte mötets betydelse – tvärtom. Snarare accelereras vår ekonomi i en riktning där en allt större del av värdeskapandet är intellektuellt, och där nya idéer, tankeproduktion och kommunikation är nycklarna för att lyckas. Allt detta kräver utbyte mellan människor och därmed möten i alltmer avancerade former och syften.

Med det i åtanke är det mer angeläget än någonsin att ställa sig frågan hur morgondagens möten kommer se ut. Var, när, hur och varför kommer människor mötas? Vilka krav kommer utvecklingen ställa på arbetsplatser, offentliga rum och rumslig gestaltning? Hur ska de rum se ut som ska skapa och katalysera idégivande processer samt stärka och effektivisera kommunikation mellan människor?

För att undersöka detta har vi spanat efter trender som formar morgondagens mötesliv. Vi har intervjuat inredningsexperter samt genomfört en enkätundersökning bland ledande arkitekter och inredare kring hur de ser på framtiden. Svaren har vi sammanställt i den här rapporten med ambitionen att ge dig som läsare perspektiv på morgondagens möten, och vad det kan komma att kräva av alla som är inblandade i att forma miljöer för möten, både i dag och i framtiden.

Stockholm juni 2017

9


BILD

Mötet i blickfånget

10

Foto

: Kris

ter

Eng

strö

m


OLIKA SORTERS MÖTEN Människan är en social varelse. Möten kommer alltid vara en del av livet. Skälen till möten kan vara rationella med tydliga syften (avstämning, beslutsfattande, konfliktlösning, införsäljning, idégenererande, lära känna, motverka ensamhet etc) eller irrationella och otydliga (skvaller, ”softa”, etc). Vad deltagarna själva på ett möte upplever vara rationellt eller irrationellt varierar naturligtvis…

Möten kan också vara styrda (med en tydlig agenda) eller spontana (utan tydliga mål och dagordning). De kan vara samtidiga eller asynkrona och de kan vara platsbundna eller distansöverskridande.

MÖTEN ÄR KOMMUNIKATIONDet finns en gemensam nämnare för alla typer av möten: De handlar i grunden om kommunikation. Att interagera med andra människor eller med sig själv. I en mer relations-intensiv och kommunikationsberoende tillvaro är det svårt att tänka sig att möten inte skulle öka i betydelse framöver. Både på hemmaplan, i gemensamma rum och inte minst i arbetslivet.

DÖDA SLENTRIANTROLLETI det moderna arbetslivet ökar mängden möten under arbetsdagarna. För åtskilliga personer är också många av de här mötena tidstjuvar som ”hindrar dem från att arbeta” snarare än att ses som ett smörjmedel för att organisationen ska komma vidare. Här ligger en av knäckfrågorna kring mötesutvecklingen. I takt med att allt fler lägger en ökande del av sin arbetstid på möten växer också kraven på att mötena ska vara entusiasmerande, enga-gerande och väl ledda. Oavsett om det är planerade regelbundna avstämningsmöten eller spontana fikamöten så undviker en del personer dessa möten då de upplever att de tar mer energi än de ger.

STYRDA MÖTEN(med en agenda/syfte)

ENGAGEMANG OCH ENTUSIASM

SPONTANA MÖTEN(möten utan mål)

SLENTRIAN, ICKEENGAGEMANG

ZON ATT UNDVIKA

11


Det handlar om att ”döda slentriantrollet”. Att se till att undvika det ”döda hav” som oinspirerande möten leder till. Till stor del är detta en ledarskapsfråga. Både vad gäller att se till att ha disciplin vid ledningen av mötet men också att se till att gjuta liv i varje möte på ett bra sätt. Detta är ingen enkel uppgift, inte minst för många chefer som under arbetsdagen springer som en tätting från det ena till det andra mötet och inte tar sig tid till att pausa och hämta andan mellan respektive möte. Hur ska man skapa rum för goda möten i en sådan tillvaro? Kan bra gestaltade lokaler stötta mötesledare så att de kan undvika slentriantrollet och döda havets förbannelser?

MÖTETS BESTÅNDSDELAREtt möte har en inneboende anatomi och liturgi. Om deltagarna på ett möte inte förstår dessa grundläggande delar blir mötet sällan bra därför att deltagarna känner sig osäkra och funderar på annat än det mötet syftar till. Den kulturella kontexten spelar stor roll. I korthet kan man säga att ett möte utgörs av följande beståndsdelar.

Den inledande avväpnande delen är självklar, och syftar till att skapa trygghet och ett välkomnande. Men den som fuskar med starten upptäcker ofta att mötet inte alls ger det man hoppats på. I en svensk traditionell kontext är vi vana vid en hög grundtillit och tar ofta den för given. Att man i Spanien måste prata fotboll i två timmar innan man kan börja

FOKUS OCH TANKEÖPPNING

VÄLKOMNANDE,AVVÄPNA OSÄKERHETER

12


prata affärer medan vi i Sverige klarar av vädret på två minuter innan vi kommer till saken är ett exempel på hur möteskulturen skiljer sig åt. Detta är en slags rituell företeelse och en medveten mötesliturgi hjälper i regel en organisation att snabbare komma till skott. I ett mer globalt sammanvävt arbetsliv kommer vi behöva vänja oss vid att välkomnande-fasen kommer ta längre tid och bli mer komplex.

Övriga beståndsdelar i ett möte kräver en medveten ledning. Öppna upp och vidga sinnet. Hjälp att sammanfatta samt att ta slutsatserna vidare. Inte sällan är det sista något som fallerar. Vad bestämdes egentligen? Och vem tog noteringarna?

En nyckel för att lyckas handlar om ledning. En ledning som både förstår och kan hantera mötesdeltagarnas olikheter, men också utgår från mötets anatomi, kan vara starkt bidragande. Men därtill kan väl utformade lokaler genuint hjälpa mötesledaren under de olika faserna. Bra gestaltade lokaler kan skapa trygghet och hjälpa till att avväpna nya bekantskaper. De kan hjälpa till att driva på mötets genomförande, och bra gestaltade lokaler kan även stödja dokumentation och efterarbete. Det här är lokaler som genom ledarstöd katalyserar och driver på ett alltmer mötesintensivt arbetsliv. Därför ser vi att betydelsen av, att på ett medvetet sätt skapa rum för möten, är en central framgångs- faktor för morgondagens arbetsliv.

SAMMANFATTNING OCH BESLUT

”AUF WIEDERSEHEN”

13


Sju trender som formar framtidens möten

Hur vi möts och varför vi möts förändras. Både utifrån yttre förändringar liksom av inre värde-ringar och förväntningar. Vi vill nu helt kort peka på sju trender som formar morgondagens mötesliv.

14


TJÄNSTEFIERING OCH ETT NYTT VÄRDESKAPANDE ”Värde för kunden” är ett ledord för de flesta organisationer. Traditionellt har det definierats ungefär som det gjorde på Henry Fords tid – att erbjuda de bästa möjliga produkt- erna till det lägsta möjliga priset – men en sådan affärsmodell tillhör i allt högre grad det förflutna. I den moderna ekonomin handlar värdeskapande i allt högre grad om att erbjuda tjänster, lösningar, fullservice och helhet; från att leverera en produkt till att tillgodose ett behov. Effekterna av en sådan omdaning syns redan i många olika branscher, från musikindustrin som gick från CD-försäljning till Spotify eller bilindustrin som idag i allt högre grad erbjuder tjänster långt efter själva köpet.

Tjänstefiering av värdeskapandet innebär nya sätt att se på ett företags uppgifter, vilket också självklart utformar synen på möten – framför allt i det att de blir viktigare. När värde för kunden alltmer handlar om en kontinuerlig relation, snarare än enskilda säljtillfällen, blir kundkontakt A och O. Ofta sker kontakten via sociala medier, till exempel kundtjänst via Twitter, men dessa kanaler tillgodoser långt ifrån alla behov. För att verkligen förstå kundens behov (och därmed vad som skapar värde) krävs mänskliga möten, ofta djuplodande sådana. Just relationsbyggande möten sågs som den typen av möte där det fysiska rummet blir allra viktigast i framtiden enligt de arkitekter vi intervjuade, vilket talar för att ett mer tjänste- och relationsorienterat arbetsliv medför en högre vikt vid inbjudande mötes- lokaler som bygger för goda relationer, både externt men också internt inom företaget. Smidigare kommunikation och bättre relationer internt stärker trots allt förmågan att leverera.

1

DEN GRÄNSLÖSA INNOVATIONS- OCH EFFEKTIVITETSJAKTEN Två trender som vid första anblicken kan verka motstridiga strålar samman i dagens arbetsliv – jakten på att effektivisera, strömlinjeforma, förenkla och förbättra, samt ett evigt krav efter att förnya, förbättra, experimentera och pröva nytt. Innovation och effektivitet är ledord i de flesta branscher, och det är en stor utmaning att kunna kombinera dem såväl i stora som i små organisationer. Innovation kräver tid, resurser och personal, och att på rätt sätt allokera resurser för att effektivisera utan att strypa det viktiga innovationsarbetet blir en allt viktigare uppgift. Innovationsmöten blir viktigare enligt en majoritet av de vi intervjuat, och förväntas ha stort inflytande på organisationers framtida behov av kontor och rumsutformning. Samtidigt är det fysiska rummet intressant nog den minst viktiga faktorn (efter ledarskap och digitala verktyg) vad gäller effektivisering. Kanske är det därför ingen motsättning att många förvän-tar sig både att det fysiska rummets innebörd kommer att minska och att det kommer att öka – de svarar mot dessa två drivande krafter i arbetslivet. Givetvis är det rent krasst mer effektivt att mötas via Skype eller en VR-plattform; man slipper restider, behöver inga lokaler och kan mötas när som helst. Men effektivitet är inte det enda målet för dagens organisa-tioner, som också behöver kreativitet, innovation, insikter och kunskapsskapande – och för dessa uppgifter behövs alltmer sofistikerade och skräddarsydda mötesplatser, även fysiska.

2

15


MOT ETT SJÄLV- OCH AUTOMATINSTRUERANDE ARBETSLIV I ett mer fritt och öppet arbetsliv som är plats- och tidsobundet är det inte förvånande att gamla hierarkier luckras upp. I allt högre grad börjar medarbetare styra över sin egen arbetstid, och i viss mån även sin arbetsplats – de kan arbeta hemma, på ett café, eller på olika platser på kontoret som lämpar sig för olika arbetsuppgifter. Men är det verkligen hållbart att envar blir sin egen chef? Till viss del, kanske – men inte när det kommer till möten och interaktioner med andra människor. Det är här robotchefen gör entré. I allt högre grad blir det redan idag möjligt att hantera schemaläggning, distribution av uppgifter och andra administrativa uppgifter automa-tiskt. Ett exempel på detta är Roombot från O3 labs, som är uppkopplad mot mötes-deltagarnas kalendrar och ändrar ljussättning (via Philips Hue Smart Lighting) samt kommer med påminnelser för att se till att mötet rundas av i tid till dess att nästa grupp eller person behöver lokalerna eller ska vara på ett annat möte. Roombot är en enkel lösning jämfört med några av de automatiska chefer som finns i labb runtom i världen idag, och som snart rullas ut i arbetslivet.

Naturligtvis kommer de mänskliga cheferna fortsätta att finnas kvar. Dock är det troligt att fler av deras arbetsuppgifter automatiseras, eller att de underlättas av teknik till den grad att medarbetarna själva kan hantera dem. Detta påverkar såväl framtidens ledar-skap som framtidens mötesplatser, som i allt högre grad kommer bli flexibla och enklare att improvisera kring. Bland de arkitekter vi intervjuade var just flexibilitet den trend som i allra störst utsträckning sågs som något som kommer påverka framtidens möten och mötesrum. För ledare blir utmaningen att stimulera, motivera och utmana team och medarbetare som i allt större utsträckning är självgående.

3

16

85 ledande arkitekter och inredare om framtiden: Hur stort inflytande tror du ökad flexibilitet kommer ha på organisationers framtida behov av kontor, rumsutformning och inredning?

46%

25%

21%8% GANSKA STORT

INFLYTANDE

STORT INFLYTANDE

MYCKET STORT INFLYTANDE


GRÄNSÖVERSKRIDANDE VARDAGSLIV Att gränserna mellan arbetsliv och fritid blivit allt mer utsuddade under de senaste åren har knappast undgått någon. Men livet blir mer gränsöverskridande på alla möjliga sätt. Fysiska gränser upphävs. Rumsliga gränser tänjs och sprängs. Organisatoriska gränser löses upp i kanten när arbetslivet förändras.

Vad betyder det egentligen att ”jobba” om några år? Distansmöten sågs som en mycket viktig trend av våra intervjupersoner i expertundersökningen vad gäller utformningen av framtidens mötesplatser, jämte flexibilitet i arbetslivet – men det finns andra varianter. Ett sådant förslag är ”samtidigtmöten”, alltså att möten i högre utsträckning sker tillsammans med andra aktiviteter, såsom träning eller resor. Även om det sågs som den trend med relativt minst inflytande på framtidens mötesplatser, var den vanlig bland de experter som såg olika mötesbehov för olika organisationer – ett svar på ett mer gränslöst arbetsliv – för de som har möjlighet och resurser.

5

FLER LÖSHÄSTAR I ARBETSLIVET I ett mer uppluckrat och självstyrt arbetsliv blir det förstås också självklart att medarbetarna själva blir mer rörliga – inte bara i tid och rum, utan även inom och mellan företag. Expertis och spetskompetens blir alltmer värdefullt och behovet att använda och utbyta kunskap stiger likaså i så gott som alla branscher. Ett resultat av detta är att arbetslivet får fler ”löshästar” – personer som rör sig mellan olika företag eller avdelningar. Kanske är de konsulter, kanske är de partners eller underleverantörer. Att arbeta närmare med sina kunder är också en möjlighet till att få in fler externa personer på arbetsplatsen, för att de ska kunna medverka i processen så nära som möjligt. Ett begrepp som används för att beskriva bland annat detta är ”Gigekonomi”, alltså frilansande personer som tar tillfälliga gig för sin försörjning. Det är en starkt växande trend i hela västvärlden och mycket talar för att den har kommit för att stanna.

I denna typ av arbetsmiljö stiger förstås behovet av relationsbyggande möten, och nätverkande blir mer och mer kritiskt för att kunna vinna värdefull kunskap och kompetens.

Olika branscher kommer förstås ha olika behov vad gäller vilken kompetens och vilka partners som är viktigast. En majoritet av intervjupersonerna ansåg att delade miljöer kommer bli allt vanligare – alltså att fler företag och organisationer delar sina lokaler med andra organisationer, kanske under helger och kvällar eller under arbetstid. Ett tecken på ett mer uppluckrat och obundet arbetsliv, där personer rör sig friare mellan olika organisationer.

4

17


STÄNDIG CURERING OCH ON-THE-GO Inom handeln har begreppet curering använts under flera år. De har lånat begreppet från museivärlden, och det handlar om att lotsa en besökare genom en upplevelse- process. I handelns fall ska det leda till merförsäljning genom att göra ett köp till en upplevelse. Begreppet börjar alltmer leta sig in i andra branscher och andra omständig-heter. I grunden handlar det om att forma en upplevelse i användarnas sinnen, att med hjälp av sinnesintryck skapa en känsla av helhet eller ”flow”.

Även för möten kommer curering påverka framtiden, särskilt då möten sker alltmer on-the-go, i olika sammanhang med olika personer, vid olika tillfällen och på olika platser, dvs i situationer som är svårplanerbara. Att då curera mötesupplevelsen med hjälp av arkitektur, ljud, ljus och digitala verktyg, blir ett sätt att avgränsa mötet från världen runt omkring. Just för att skapa upplevelsen av ett möte och inte bara några slumpmässiga personer i ett rum. Skillnaden kan tyckas vara rent semantisk, men ett möte handlar om mer än bara personer och plats – och den här skillnaden kommer antagligen bli allt tydligare i ett mer lösligt arbetsliv, där man dagligen delar utrymme med människor som är upptagna med annat, eller är tillfälligt inhyrda där de arbetar för flera uppdragsgivare samtidigt och växlar mellan uppdragen men ändrar inte platsen de befinner sig på.

Ständig curering handlar alltså om att skapa känsla för vad en mötesplats egentligen är, vilket inte är lika självklart när arbete och fritid sker alltmer oberoende av tid och plats. Kanske blir det till och med fråga om en egen form av ledarskap, en sorts intern ”experience management” som ser till att medarbetarnas upplevelser av mötet är positiva, produktiva, och effektiva.

6

85 ledande arkitekter och inredare om framtiden:

Hur viktigt tror du att det fysiska rummet kommer vara i framtiden för att underlätta och stärka följande typer av möten?

RELATIONSBYGGANDE MÖTEN

KREATIVA MÖTEN

SPONTANA MÖTEN

EFFEKTIVA MÖTEN

GRÄNSLÖSA MÖTEN

18


DIGITALA NATIVES TAR ÖVER TILLVARON Sakta men säkert sker ett generationsskifte i arbetslivet. I takt med att de så kallade generation Y och Z (födda under åttiotalet och framåt) växer upp och träder in i arbetslivet, blir den genomsnittlige medarbetaren mer och mer digitalt erfaren. Tidigare var digitalt uppväxta människor en minoritet men inom kort kommer de utgöra en majoritet av arbetskraften. Dessa så kallade ”digital natives” har vuxit upp i en värld där internetuppkoppling och mobiler är en självklarhet. De har under hela sin uppväxt formats av digital teknik.

Arbetslivet kommer framöver formas av deras behov, och deras ökade efterfrågan på digitala, smidiga lösningar. Det här är en generation som alltid haft nya typer av verktyg till hands för att kommunicera och lösa uppgifter, och som därmed betraktar mötes-platsen med lite andra ögon än tidigare. Men man ska inte tro att digitala natives inte vill träffas. Tvärtom visar flera undersökningar att det är just att mötas de gör via sin onlinenärvaro.

Det digitala driver på fler möten än förr men med annan karaktär än forna tiders möten.Det är också så att den unga vuxengenerationen är vana vid och söker sig till den lilla gruppens gemenskap. De är inte ute efter egna hjältedåd utan de vill skapa tillsammans. Det tyder i sig på att morgondagens arbetsliv kommer bli än mer mötesintensivt än förr.

I ett arbetsliv som handlar mer om nätverkande och relationer, blir också sociala media en naturlig allierad. I resultaten från den undersökning bland experter inom inredning och design som vi och Kairos Future genomförde våren 2017 syntes också ett starkt samband mellan en tro på relationsbyggande möten och en nedgång för tidstjuvsmöten – alltså möten som upplevs som tråkiga, onödiga, eller oinspirerade. Digitala natives är vana vid att kunna lösa problem förhållandevis snabbt och smidigt, och därmed besitter de kanske också en större vilja att undvika denna typ av tidstjuvar, som ofta förknippas med stress och rastlöshet.

Digital natives kommer behöva mötesplatser, men de löser hellre enklare uppgifter via digitala kanaler. Det lär få omvälvande effekter på framtidens mötesplatser.

7

(Andel som svarat 5-7 på en 7-gradig skala)

85%82%70%66%44%

19


DEN OMÄNSKLIGA FAKTORN Kan robotar bli flexibla nog att hantera de mänskliga egenskaper och nycker som möten trots allt kräver? För att på allvar träda in i mötesrummet behöver maskinerna kunna bli mer anpassningsbara, och bättre på att intuitivt interagera med människor än vad de är idag.

Idag tränas många algoritmer med så kallad maski-

ninlärning för att bli bättre på att hantera varierande och oförutsägbara omgivningar. Mötesplatsen är inte som fabriksgolvet, där man kan lita på strängt följda regler och upprepningsbara mönster – snarare rör det sig om högst oförutsägbart och ofta spon-tant arbete, med allt från brainstorming till säljmöten eller relationsbyggande. En möjlig väg framåt är därför att det mänskliga hanteras av människor, medan rutiner, planering och schemaläggning blir

JOKRAR SOM KAN FÖRÄNDRA SPELPLANEN:

VR/AR OCH MIXED REALITY Virtuella möten är inte en ny idé – i någon form har man pratat om distansmöten sedan sent åt-tiotal, om inte längre. Nu har dock tekniken börjat komma ikapp idéerna, med relativt prisvärda VR-headsets som inte kräver enorma installationer och intuitiv teknik som kan användas av gemene man. Frågan är om detta till slut kommer göra det virtuella mötet till verklighet – eller om det kvarstår hinder, till och med givet de mest inlevelsefulla digitala miljöerna. Men möjligheterna slutar inte där.

Augmented reality, förstärkt verklighet, består i att använda digital teknik i samband med de fysiska rummen, för att till exempel kunna visualisera hur en ny möbel skulle kunna te sig i ett rum genom att undersöka det i telefonen – sådana tjänster erbjuds redan av IKEA. Sådana hybridlösningar, en blandad verklighet, skulle till exempel kunna möjliggöra en portabel whiteboard (som bara syns genom digitala verktyg) eller att bokstavligt talat hänga upp idéer i tomma luften och flytta runt dem i tre dimensioner, istället för platt på en vägg. Tekniken för bådadera finns idag, men frågan är om den förblir en leksak som på sin höjd ger lite snitsiga funktioner i de mest avancerade mötesrummen – eller om de lyckas tränga in på allvar i möteskulturen och omforma den från djupet. Redan i dag används tekniken av Volvos konstruktörer när de ska ta fram nya bilmodeller. Medarbetarna sitter på olika platser i världen och arbetar samtidigt i samma modell där de visualiserar den och ändrar saker och ting i realtid på ett sätt som skapar en känsla av att ”kunna ta på” den framväxande bilen trots att den bara finns i en virtuell miljö.

Bland våra intervjupersoner går åsikterna isär. Några tror starkt på VR-fenomenet, andra menar på att det mest är en gimmick som inte kommer innebära mindre fysiska möten utan snarare tvärtom. Samtidigt börjar tekniken ta form inom arkitektkåren för att visa upp rumsliga miljöer under en konstruktionsfas så varför skulle detta inte följa med in i det övriga arbetslivet?

Hololens: Microsofts tjänst Mixed Realitylösningar

20


ett område som alltmer hanteras av maskiner och algoritmer. Det här är den troligaste utvecklingen på kort sikt, med enklare digitala och maskinella tjäns-ter som kompletterar det mellanmänskliga arbetet.

Men det finns också en möjlighet att maskinerna lär sig att anpassa sig – åtminstone till viss del – efter den mänskliga faktorn. Redan idag finns teknik för röstigenkänning och helautomatisk kundtjänst, så

tanken är inte så långsökt som man skulle kunna tro. Sker en sådan utveckling kan vi på allvar prata om möten mellan människor och maskiner, i vilka digitala mötesdeltagare ”lever” under helt andra för-utsättningar än de mänskliga – vilket ritar om kartan för hur vi tänker på möten i princip helt.

Vilken typ av lokal lämpar sig för ett relationsbyg-gande/-stärkande möte med en maskin?

Om det är något som är kapabelt att förändra det fysiska mötet i grunden, är det troligtvis denna teknikutveckling (VR) – men i detta stadie är det ännu för tidigt att se vilka efterverkningar det kommer ge på mötesrummets struktur och utformning i framtiden.

21


Den nya möteskontextenSEX SKIFTEN

FRÅN MÄNSKLIGA TILL OMÄNSKLIGA MÖTEN Möten har traditionellt sett haft människor både som ledare och som deltagare – men ny teknik öppnar upp för andra möjligheter att tänka kring möten. I en tid då allt fler maskiner kommunicerar med varandra, och där digitala verktyg är en naturlig del av arbetslivet för de flesta, luckras möjligheterna upp för ”omänskliga” möten – möten mellan människa och maskin i olika konstellationer. Inte minst utvecklingen av så kallad artificiell intelligens (AI) håller på att ändra förutsättningarna för arbetslivet i grunden. Smarta beslutsstöd kommer så småningom vara vardagsmat. Redan idag möter vi robotar i vardagslivet, t ex när vi sitter vid datorn och ber Googles algoritmer lösa en uppgift åt oss. Det är ju ett möte med en robot även om del flesta av oss inte tänker på det.

Utvecklingen har redan börjat ta fart. Idag har t ex Tieto tagit in en robot i ledningsgruppen och på IP Softs Stockholmskontor fördelar en algoritm (robot) ut medarbetarnas arbets-uppgifter under dagarna. Även om det i dag låter som science fiction kan vi räkna med att vi inom ett par år kommer ha robotar som leder hela företag och låter de mänskliga deltagarna hantera den kreativa arbetsprocessen. Och på vanliga möten kommer algoritmer inkorporeras som en av ”deltagarna”, som tilldelas vissa uppgifter utifrån den mänskliga mötesledarens behov. En mängd konstellationer möjliggörs som kanske innebär ett annorlunda sätt att se på möten på lång sikt – där dagens möten människa direkt till människa är en av många möjliga mötesformer, men långt ifrån den enda.

Inom en snar framtid är det sannolikt så att maskiner i högre grad kommer ta över åtminstone mötesbokning och mötesplanering. På lite sikt lär även dokumentationen av möten ske automatiskt tack vare maskiner eller rum som noterar och sammanfattar det som sker på ett möte tack vare röstigenkänning samt utformningen av själva rummet. Kanske kan det fysiska rummet självt bli en deltagare i mötet, som anpassar sig utefter de andra deltagarna men också kommer med förslag genom att subtilt förändra miljö eller bakgrundsljud?

22


Troligen sker utvecklingen i steg. Idag håller smarta maskiner på att förstärka arbetslivet, och på så sätt kan man säga att de deltar i möten och hjälper till att leda dem. Men kan vi på sikt se en framtid där maskiner leder andra maskiner och människor deltar i möten på maskinernas villkor?

FRÅN FYSISKA MÖTEN TILL ”DISCORDED MEETINGS” (DIGITALT BASERADE MÖTEN)Discord, Teamspeak och Ventrilo är bara några av de digitala mötesrum som funnits i över ett decennium. Trots att de använts flitigt av ungdomar i spelvärlden i många år är de inte så kända i arbetslivet. Men de möjliggör spontana möten i digitala miljöer, där det är lätt för deltagare att komma och gå, och fördela uppgifter i såväl spel såsom arbete. Troligen kommer den här typen av platsobundna möten att bli väsentligt mycket vanligare i takt med att gaming-generationerna tar plats i arbetslivet. Det kan handla dels om planerade möten som Skypesamtal och liknande, men likaväl kan det röra sig om digitala mötesrum där personer spenderar stor del av sin arbetsdag, särskilt om de jobbar på distans. Ett headset med mikrofon är nog för att kunna konversera spontant med vem som helst, när som helst, och det är precis lika enkelt att koppla ifrån för att kunna få det tyst och lugnt. Det faktum att sådana digitala mötesplatser blir möjliga innebär förstås inte att de kommer ta över helt – men de påverkar likväl det fysiska mötesrummet, särskilt i samband med ny sinnesförstärkande kommunikationsteknik som VR (Virtual Reality), AR (Augmented Reality) och Mixed Reality. Dessa teknikens möjligheter, i kombination med att morgondagens medarbetare utgörs av de ungdomar som är uppväxta med ett sömlöst förhållningssätt mellan fysiska och virtuella rum, kommer i hög grad påverka mötesut-formningen i framtiden. I alla fall borde de göra det.

MÖTET LEDS AV MÄNNISKOR

MÖTET LEDS AV MÄNNISKOR MEN FÖRSTÄRKS AV

MASKINER

MÖTET LEDS AV MASKINER

(artif iciell intell igens)

MÄNNISKOR DELTAR

MÄNNISKOR + MASKINER

DELTAR

MASKINER DELTAR

FRAMTIDEN?

DAGENS UTVECKLING

TIDIGARE KONTEXT

23


24

Foto

: Jas

on S

tron

g P

hoto

grap

hy


Framtidens möteslokaler behöver vara designade både för de som fysiskt är på plats – och de som inte är det. Men de måste också utformas för dem som är på plats fysiskt men som mentalt befinner sig i en annan (virtuell) värld.

FRÅN AVSTÄMNING TILL UTFORSKANDE MÖTENAldrig förr har informationsutbytande kommunikation varit så enkelt, snabbt, smidigt och kontinuerligt som idag. Vi kan kommunicera både synkront och asynkront till alla möjli-ga människor, både privat och professionellt. Smarta algoritmer som håller koll på både människor, lokaler och projekt håller samtidigt på att växa fram. En följd av detta blir att det tidigare så viktiga avstämningsmötet bleknar till fördel för möten som mer drar nytta av det faktum att deltagarna befinner sig på samma plats samtidigt. Kontroller, avstäm-ningar och enklare ”vem gör vad” går helt enkelt att hantera mycket mer ad-hoc idag, och tid i möten spenderas bättre på utforskande, frågeställningar och funderingar. Men den här typen av möten kräver mer än bara enkelt informationsutbyte. Det kräver självinsikt, reflektionsförmåga, tankehöjd mm. Faktorer som är rakt motsatta mot de som dominerar avstämningsmöten.

Troligen kommer vi därför se ett tydligt skifte mot mer djuplodande möten som kräver dialog, tankearbete, och avsatt tid i ett särskilt utvalt rum. De ad-hoc-möten som ändå återstår sker i allt högre grad ”flygande”, i korridorer och öppna arbetsmiljöer, där det går enkelt att stämma av en arbetsuppgift eller spika ett datum, vilket inte nödvändigtvis kräver ett schemalagt möte i sig.

FRÅN UTMATTANDE TILL RELATIONSSTÄRKANDE MÖTENMöten har, åtminstone i vissa organisationer, rykte om sig som uttröttande tidstjuvar – block på schemat som stjäl värdefull tid till att sitta med och nicka när chefen pratar. Den här typen av möten har förstås aldrig varit särskilt produktiva, men börjar nu utrotas till fördel för mer engagerande, relationsbyggande möten där alla närvarande på något sätt är involverade. Det utmattande mötet kanske fortfarande behövs i vissa situationer, men normen i framtiden kommer antagligen vara möten som är långt mer orienterade kring relationsbyggande och framför allt relationsstärkande. En arbetsplats är mer än summan av sina delar, och medarbetare i samklang åstadkommer mer än vad de kan göra på egen hand – men då måste också kommunikation och relationer fungera smidigt. Den här uppgiften blir troligen allt viktigare för framtidens möten, för att se till att alla interaktioner på arbetsplatsen fungerar så smidigt som möjligt. Det kan röra sig om planlagda möten för att lösa konflikter och reda ut svåra situationer, men också till stor grad bara att se till att det sociala kittet fungerar. Mötet har alltid varit en central del i att hålla ihop organisationen och bidra till en känsla av enhetlig kultur – men allteftersom det tråkiga mötet dör ut, kommer antagligen mötets sociala och relationsstärkande roll bli alltmer central.

25


FRÅN FASTA GRÄNSER TILL STÄNDIG LÖSLIGHET (LIQUID)Jobbet blir i många branscher mer och mer något man gör än en plats där man är. Fasta gränser suddas ut, och det får konsekvenser även för mötesplatserna när arbetslivet övergår i en mer löslig och svårdefinierad form. Det är inte bara gränserna mellan arbetsliv och fritid som suddas ut, utan även gränserna mellan en typ av arbete och en annan – flera organisationer kan dela samma lokaler, och en lokal kan användas på flera olika sätt till olika arbetsuppgifter. Vissa lokaler måste kunna tjäna både som mötesrum och till andra syften. Delade miljöer trodde en majoritet av våra intervjupersoner skulle ha stort inflytande över organisationers framtida behov av rumsutformning – i en värld där gränserna suddas ut krävs flexibla och anpassningsbara lokaler, designade för ett mer lösligt och rörligt arbetsliv.

Den här utvecklingen kallades av sociologinestorn Zygmund Baumann för ’liquid’, dvs flytande. De fasta gamla sanningarna och gränserna ersätts med ständigt föränderliga situationer. Utvecklingen förstärks av en ständig innovationsjakt och fler tillfälligt inhyrda personer inne på arbetsplatsen. I kombination med förskjutningen av uppgiften som mötet skall lösa av detta är det ingen överdrift att prata om att ett helt nytt möteslandskap växer fram. Bilden nedan visar på ett sammanfattande sätt den förskjutning som sker.

UTFORSKA OKÄND TERRÄNG OCH

LETA NYA IDÈER

UPPGIFT

EFFEKTIVISERA, FÅ SAKER GJORDA

KÄNNER VARANDRA VÄL RELATION NYA

BEKANTSKAPER

STÄMMA AV KÄNDA SAKER

MED KÄNDA MÄNNISKOR

KLURA UT DET VI INTE VET TILLSAMMANS MED

FLYKTIGT BEKANTA

Schematisk bild över huvudförflyttningen av ramarna för framtidens möteskontext.

26


27

Foto

: Jas

on S

tron

g P

hoto

grap

hy


ENSKILDHETENS ÅTERKOMST: HEMLIGHUSET 2.0Om relationer, kreativitet och dialog är grundbultar i framtidens arbetsliv, utgörs en annan viktig del i mångt och mycket av utrymme att kunna tänka, reflektera och analysera. Ofta görs detta väl i grupp, men i ett mer upptaget arbetsliv med öppna kontorsytor och ständig interaktion via digitala verktyg är utrymmet för tyst reflektion allt mindre. Det är ingen slump att, som flera undersökningar visat, mer än hälften av medarbetarna i det moderna yrkeslivet anser sig vara mest effektiva på platser utanför kontoret. Hemma eller i en lokal på stan. Det är helt enkelt svårt att få till koncentrationsmöjligheterna på det egna kontoret.

Men behovet av hemlighus handlar inte bara om behovet av att sitta ostörd. Det handlar också om ett arbetsliv som i allt högre grad kräver att medarbetarna har förmåga till självinsikt. Det är ingen hemlighet att den som känner sig själv på djupet blir en bättre medarbetare eller chef. Vi ser att framtidens arbetsliv i mycket högre grad kommer präglas av detta. Inte minst när de repetitiva sysslorna automatiseras och det som blir kvar är relationshantering och kreativitet. Detta kan åstadkommas genom att ge rum för människor att möta sig själva i enskildhet, ja, helt enkelt att ge rum för självreflektion. Och för det krävs inte bara enskildhet – det krävs en medveten gestaltning som på ett subtilt och situationsanpassat sätt lotsar den enskilde medarbetaren genom dennes inre resa i syfte att skapa ökat välmående (mindre ohälsa/sjukskrivning) och bättre möten med andra (självinsiktsfulla och trygga personer hanterar i regel möten bättre än neurotiska personer…).

Att möta sig själv i enskildhet kommer därför ställa nya krav på framtidens mötesrum. Och de kommer gå ett steg längre än de lösningar som finns idag där många rum utformade för samtal är små, ljudisolerade och utformade för t ex konfidentiella samtal eller telefonmöten, som visserligen lämpar sig utmärkt för avskildhet och stillhet. Men de katalyserar sällan medarbetarna till ökad självinsikt. Det här är en utmaning för alla som vill forma effektiva mötesmiljöer – rum för stora möten och idéer.

VIKTEN AV ORKESTRERING: FYRA DIKOTOMIER Morgondagens arbetsliv påminner till viss del om jazz. Inom givna ramar söks det efter nya lösningar (harmonier) som ska tas fram genom att skapa utrymme för idégenerering (jamming) och genom att fånga saker på uppstuds (improvisation). Inom jazzmusiken är dock en grundförutsättning att det finns en tydlig puls som alla inblandade känner av och kan hålla sig till. Basisten är den som får det att svänga.

Vi ser att denna princip i hög grad även gäller morgondagens möten. En nyckel för att lyckas med morgondagens möten är helt enkelt orkestrering, dvs förmågan att driva och leda möten på ett medvetet sätt.

28


Både det enskilda mötet men också den samlade bilden av möten som sker på och omkring en arbetsplats.

TEMPOT: MÖTAS SNABBT OCH MÖTAS LÅNGSAMTAtt skaffa sig en medveten strategi kring olika mötestempon är förmodligen den enskilt viktigaste åtgärden för att skapa bättre (mer produktiva) och mer harmoniska möten. På så sätt kan man undvika de ineffektiva och dåligt genomtänkta möten som många upplever idag. Genom att gestalta miljöer som hjälper chefer, projektledare etc att hålla korta effektiva möten när det krävs, och miljöer för reflekterande och utforskande möten som får ta tid när det krävs, skulle pro-duktiviteten i arbetslivet gå upp avsevärt. Snabba möten i stående miljöer eller rum med obekväma stolar medan långsamma möten med fördel kan hållas i rum med fåtöljer eller soffor. Och i båda fallen gestaltade på så sätt att den som leder mötet får hjälp att hålla rätt mötestempo: Färg, form och digitalt mötesstöd.

PULSEN: MÖTAS PLANERAT OCH MÖTAS SPONTANTStändigt denna kaffemaskin. I undersökning efter undersökning de senaste åren kommer samma svar upp: Vikten av en medvetet placerad kaffemaskin som nyckelfaktor för morgondagens kontor. Men det är inte kaffemaskinen i sig utan den effekt den får (och då pratar vi inte om koffeinpåfyllningen). Det handlar om att skapa punkter för spontana möten – möten som annars inte skulle ske.

”Om det inte svänger - skjut basisten”Bertil Strandberg, Jazzlegendar

29


I en tillvaro som i ökad utsträckning kommer kunna drivas medvetet med planerade (roliga…) möten lär längtan efter spontanitet bli än viktigare. Men det kommer inte räcka med kaffemaskinen. Det behövs en både rumsligt som ledarskapsmässigt medveten grundpuls som varierar det strukturerade och planerade med det spontana. Att gestalta rum som klarar av detta kanske kan tyckas som en smal sak för en arkitekt men vi ser att det kommer krävas en extra tanke kring sådana faktorer för att ge rätt förutsättningar för morgondagens möten.

HUMÖRET: MÖTAS ROLIGT OCH MÖTAS TRÅKIGTMånga medarbetare upplever idag att möten är tråkiga, och det finns ofta en outtalad längtan efter roligare möten. Och det är naturligtvis bra. Möten ska vara stimulerande, intressanta och väcka engagemang. När de framväxande möjligheterna att ta bort möten för avstämning och kontroll kan automatiseras, ökar möjligheterna att fokusera på just detta.

Men risken är att vi hamnar i ett arbetsliv med en sorts ”Alfons Åberg-logik”, dvs en tillvaro där man bara har roligt och därmed så småningom devalverar värdet av det roliga. Man behöver ha tråkigt för att uppskatta det roliga.

Därför ser vi att man måste våga planera in möten som bryter humörrytmen. Möten som är medvetet nedtonade för att skapa variation och en bättre puls. Att helt ta bort det tråkiga blir förödande för humöret i längden.

RELATIONERNA: MÖTAS MÅNGA OCH MÖTAS ENSAMTDe flesta tänker på möten som något som sker mellan två personer eller fler. Och detta lär inte minska i omfattning, tvärtom. Men ett arbetsliv där personer springer från möte till möte leder till utarmning och i förlängningen utmattning. Därför vill vi slå ett slag för vikten av att skapa strukturer som hjälper människor att prioritera möten med sig själva. Eftersom de flesta idag inte lyckas prioritera detta behövs det hjälp. Ofta känns det lite socialt obekvämt att sätta sig ensam en stund om man inte har några synliga skäl för det.

Med stöd av en medveten grundrytm som underlättar eller ibland tvingar folk att gå undan en stund går det att skapa goda möjligheter för detta. Det handlar om att gestalta rumsliga lösningar där variation i relationerna är en av grundrytmerna. På så sätt kan arbetsplats- ens kultur uppmuntra till variation mellan möten med sig själv och möten med andra.

30


Och så berättar [Alfons och pappa] vad de har räknat ut: att man skulle hoppa över allt vanligt tråk – så skulle man ha roligt jämt, varenda dag. Farmor bara skrattar.

”Det var det dummaste ...”, och så skrattar hon ännu mer. ”Ja, det var det D-U-M-M-A-S-T-E jag någonsin hört. Då skulle man ju aldrig få skoj! Om det är roligt jämt, så visste man ju inte att det var roligt! Var ni glada att ni är lessna! Tråkiga saker finns till bara för att man ska märka skillnad när det roliga kommer sen.”

Ur ”Lycklige Alfons Åberg” Gunilla Bergström 1984

31


Fem råd och tips på vägen

KATALYSERA NYA OCH TILLFÄLLIGA MÖTEN Det är lätt att gestalta miljöer för kända behov och kända människor. Utmaningen ligger i att skapa miljöer för möten som ska ske mellan okända människor med okända behov och syften. Samtidigt är just det en situation vi ser öka dramatiskt framöver: Ett arbetsliv präglat av nya och tillfälliga relationer och tillfälliga syften. Rumslig gestalt-ning för detta kommer kräva att man kan katalysera proces-serna i de fyra faser ett möte innehåller. Från en inledande avväpning och välkomnande till en sammanfattning, automatisk dokumentation och ett hjärtligt ”på återseende”. Rum som är välkomnande och som man längtar tillbaka till, utan att man tappar bort syftet med mötet.

1HITTA RYTMEN Varje organisation har sin egen inneboende rytm. Både för ledning och medarbetarskap men också för hur och på vilket sätt möten sker. Vi ser dock att mötesrytm och stöd till att effek-tivisera mötesgenomförandet är ett eftersatt område trots att alla vet att det skulle göra stor skillnad om man lyckades. För alla som vill ligga i framkant när det gäller rumslig gestaltning kring möten och arbetsliv är det därför viktigt att tänka igenom lokalens förmåga att skapa en fast rytm med utrymme för variation. Allt utifrån tempo, puls, humör och relationer.

Ett exempel på medveten rytm är att korta av alla möten med en kvart. Om alla möten startar på heltimmar och håller på 45 minuter får mötesledaren tid för förberedelser av nästa möte. Dessutom sparas det tid. En organisation med 100 anställ-da som sparar 15 minuter per anställd och dag frigör 5500 timmar arbetstid per år.

2

”Det fysiska måste också ge förutsättningar för att det mellanmänskliga ska kunna ske”

Christian LodgaardScandinavian Business Seating32


SKAPA MEDVETNA RUM FÖR STORA IDÉER Innovation är ett av samtidens mest slitna mantran. Samtidigt visar utvecklingen att väldigt många av de affärslogiker som har gällt fram till idag troligen kommer förändras i grunden inom fem-tio år. Oavsett bransch. Och med den insikten på näthinnan så blir innovation inte längre något som görs bara för skojs skull – det är helt livsnödvändigt för företag och organisationer att lyckas med detta. Tyvärr finns det få exempel på att rumsliga lösningar kan katalysera innovation. Däremot finns det gott om exempel på hur rumsliga begränsningar hindrar innovationsprocesser och nytänkande. Se till att skapa rum där stora idéer kan födas. Sedan är det upp till människorna att göra jobbet!

3

RUM, LEDARSKAP OCH PROCESSER I SAMSPEL Rummet och rumslig gestalt-ning är vitalt för morgondagens möten. Men det gäller att aldrig glömma bort att rummet finns där för att katalysera de mellan- mänskliga processerna. Rum och ledarskap går hand i hand. För arkitekter och inredare är detta inget nytt. Men erfaren-heterna är också att det lätt går prestige i sådana här frågor och de som inte har den använ-dande organisationens ledares öra under gestaltingsprocessen riskerar att få ett surt eftermäle (snygga lokaler men de funkar inte riktigt som vi tänkt). Därför måste mötet mellan arkitekt/inredare och den användande organisationens ledare ske på ett djupt plan i ett tidigt skede. Det är först när det sker ett verkligt möte mellan dessa kontrahenter som förutsättningarna finns för ett bestående gott resultat.

4KONTORET – DET BLIR ALDRIG FÄRDIGT OCH DET ÄR SOM DET SKA Många gånger finns det en föreställning om att man inreder ett kontor och sedan är det klart. Men morgondagens arbetsliv kommer i högre grad präglas av ständigt görande och ”ad hocrati”. I det läget gäller det att ta fram kontorslösningar som gör allvar av det slitna ordet flexibilitet. Som möjliggör olika typer av möten där dessutom mötes- behoven ändras över tiden. Ibland inom enskilda dagar.

Därför kan det vara bra att travestera Tomas Tranströmer som i dikten ”Romanska bågar” skriver att människa ”Du blir aldrig färdig, och det är som det skall”. Det mottot borde också prägla den som formar miljöer för morgondagens mötesliv. ”Kontor du blir aldrig färdigt, och det är som det skall.”

5

33


Om SenabPå Senab drivs vi av uppfattningen att stora idéer föds när det finns rum för kreativitet, där människor kan nå sin fulla potential och där förväntningar kan överstäffas. Det har vi alltid gjort - ända sedan starten 1975.

Som en av Nordens ledande leverantörer av inredning för offentlig miljö med fokus på kontor, hotell, restaurang och butik har vårt mål alltid varit att stärka våra kunders varumärken. Som en del av Edsbyn Senab koncernen representerar vi alla stora varumärken i branschen och har också en egen produktion och produktutveckling. I tillägg till våra lokala kontor finns vi idag även representerade i Asien och Nordamerika. För mer information, se www.senab.com eller kontakta oss:

SENAB Box 7164(Besöksadress: Regeringsgatan 66) 103 88 Stockholm Tel. 08-586 350 00 [email protected]

Om Kairos FutureKairos Future är ett internationellt konsult- och analysföretag som hjälper företag att förstå och forma sin framtid. Genom trend- och omvärldsanalys, innovation och strategi, ger vi våra kunder de stora sammanhangen. Kairos Future grundades 1993, vårt huvudkontor finns i Stockholm och vi har representanter samt samarbetspartners över hela världen.

För mer information, se www.kairosfuture.com eller kontakta oss:

KAIROS FUTUREBox 804(Besöksadress: Klarabergshuset, Västra Järnvägsgatan 3)101 36 StockholmTel. 08–545 225 00 [email protected] www.kairosfuture.com

34


Tack!Vi vill tacka våra partners i framtidsspanandet som tillsammans med oss gjort detta möjligt!

35

ReferenserLeadership in Spaces and Places, Ropo et. al, Edward Elgar Publishing, 2015Social cognition from brains to culture. Fiske & Taylor. Sage publication, 2013The Meeting Architecture Process: Planning a meeting or event: Spend wisely, MR Maarten Vanneste CMMLeadership in Spaces and Places – A Geographical Perspective. D’Alessandro & Léautier, Palgrave MCMillan, 2016o3world.com/work/labs/o3-roombot/meetingdesigninstitute.org/meetingarchitectureworkaround.comentrepreneur.com/article/278334welcometomeet.com/meet-on-bowerybizbash.com/most-innovative-meetings-2016-1-google-i-o/new-york/story/32907#.WHs2l3diTaYbizbash.com/most-innovative-meetings-2016-4-social-media-marketing-world/new-york/story/32910#.WHs4BHdiTaYfastcompany.com/3048815/hit-the-ground-running/how-12-companies-make-meetings-memorable-effective-and-shortmpiweb.org/Portal/research/futureofmeetingsthefiscaltimes.com/Articles/2014/01/28/Who-Needs-Work-Life-Balance-When-You-Can-Have-Robotsmallbiztrends.com/2016/01/double-robotics-double-2-tablet-robot.htmlnyteknik.se/nyheter/hennes-robot-ska-fa-oss-att-borja-umgas-igen-6336398digital.di.se/artikel/har-ar-de-hetaste-trenderna-och-bolagen-i-sveriges-vaxande-delningsekonomiurplay.se/program/201273-ur-samtiden-roboten-van-eller-fiende-hur-kan-vi-umgas-med-robotarafr.com/leadership/entrepreneur/why-meetings-are-killing-innovation-20170219-gugmgn#ixzz4frRhaRG6Distansmöten – effektivitet, tillgänglighet & kreativitet. Raymond och Eklund. Idealistas förlag 2017Mötesräddaren, Hedén och Bauer, Resultatbolaget ABFör levande och döda, Tomas Tranströmer

Projektet har genomförts av Camilla Kempe och Susanne Lindkvist, Senab, samt Erik Herngren, Göran Krafft och Rikard Molander, Kairos Future.

TIDIGARE UTGIVNA RAPPORTERNr 1 2016: Work & Life for the Future. Beställ tryckt exemplar genom [email protected] eller ladda ner digital version via senab.com.


Foto

: P

er K

ristia

nsen


mindsharing by senab 2017: framtidens möten · 2017-07-03 · kundkontakt a och o. ofta sker...

Documents