Modern Japansk historia 1945-

Föreläsning 3Från efterkrigstiden (戦後) till idag

4 perioder: 1) 1945–52 Ockupationen: demokratisk reform, ekonomisk återuppbyggnad. Progressiva har stark ställning. 2) Ca 1955- tidigt 1970-tal: politisk stabilitet under LDP-ledarskap, hög tillväxt (kôdo seichô), klar underordning under USA. Sociala rörelser och politisk radikalism. 3) 70- och 80-tal: tillväxt mattas av efter oljekriser. Konservativ trend. Postmodernism och konsumtionssamhälle. Bubbel-ekonomi i slutet av 80-talet. Internationella spänningar med USA.4) 90-tal: Ekonomisk recession, ”det förlorade decenniet”. Politisk instabilitet. Kulturell kris och omorientering?

Kejsaren avsäger sig gudomlighet(”Ningen sengen”,人間宣言

radiosänds 1946)”Symbol” för Japanska folket

Tidiga ockupationsreformer- Rösträtt för alla kvinnor och män (över 20)- Millitären och den gamla polisen avskaffas- Zaibatsu upplöses- Jordreform- Politiska fångar friges- Utrensning av de som bidragit till kriget- Fackföreningar uppmuntras- Fullständig religionsfrihet och separation

stat-religion.

Ny grundlag (1946)FredsförfattningenParagraf 9: “Aspiring sincerely to an international peace basedon justice and order, the Japanese people foreverrenounce war as a sovereign right of the nation and the threat or use of force as a means of settlinginternational disputes.

In order to accomplish the aim of the precedingparagraph, land, sea, and air forces, as well as other war potential, will never be maintained. The right of belligerency of the state will not be recognized.”

Krigsförbrytarrättegång i Tokyo 1946-48

25 anklagas för klass A-förbrytelser och 7 hängs (inkl. general Tôjô)Segrarnas rättvisa?Kejsaren?

Kalla kriget och kursändringenCa 1949: Kalla kriget leder till abrupt kursändring för att göra Japan till bålverkmot kommunismen. Tyngpunkt flyttas från politisk reform till ekonomisk återhämtning.- Utrensning av företagsledare stoppas- Upplösningen av zaibatsu stoppas- Nya arbetslagar försvårar strejker- “Röd utrensning” 1949-50 av 12 000

kommunister från sina tjänster.Från 1949: ”Dodge-linjen” i ekonomin

”Slut på efterkrigstiden?”1950-53 Koreakriget hjälper Japans ekonomiVid slutet av kriget har Japan återfått produktionsnivåerna från före Stillahavskriget (Regeringens rapport: nu är efterkrigstiden slut: ”Mohaya sengo de wa nai”.) Leder också till att Japan börjar re-militariseras(Jieitai 1954).

1951 Fredskonferens i San Francisco1952 Ockupation upphörJapan och USA sluter säkerhetspakt.Gör att Japan därefter bara lägger ca 1% av budgeten på militära utgifter.

New Religions (新興宗教)

”Freedom of religion is guaranteed to all; no religious organization shall receive anyprivileges from the State nor exercise anyPublic Authority.” (Article 20 of the postwarconstitution)

Leder till explosionsartad tillväxt av nya religioner, särskilt bland stadsbefolkningen

ex: Sôka Gakkai 創価学会 (1930, 1937)

1952-1973 ”Ekonomiskt mirakel”1950-73 i genomsnitt 10,3 % tillväxt / år.1960 Ikedas inkomstfördubblingsplan (uppnås 1967). Konsumtionssamhälle.1968 Japans BNP passerar Västtyskland och blir näst störst efter USA i “fria världen”.

50-talets tre ”skatter”: tvättmaskin, kyl och dammsugare.

60-talets tre ”C”: cooler (luftkonditionering), car & color TV.

70-talets tre ”V”: villa, ”vacansu” och visit (gäster påmiddag).

Stor jämlikhet i inkomst. ”Medelklass-samhället”.

“Japansk modell” för ekonomisk utveckling?

- MITI: administrativ styrning – stöd åt strategiska sektorer. - Överutlåning och beroende av banker- Keiretsu (系列 )- Excessiv konkurrens- Patriarkaliska relationer mellan ledning och anställda

Administrativ styrning MITIs inflytande störst ca 1950-1970.MITI ser till att Japans ekonomi: 1) Styrs över från textil till tung industri. Går på tvärs mot liberal ekonomisk teori om komparativa fördelar. 2) Inte bara satsar på export utan också påinhemsk marknad.

”Överutlånande”Pga kapitalbrist. Banker överutlånar pga att: 1) Regeringen (MITI) pekar ut strategiska sektorer med låg risk. 2) Japanska centralbanken och Kaigin (Japan Development Bank) fungerar som understödjande bank för bankerna. Företagen blir beroende av sina banker – med dem i centrum återuppstår zaibatsu som keiretsu. Bereder väg för stor statlig makt över företagen via låneinstrumentet, till skillnad från över förkrigstidens zaibatsu, som hade eget kapital som grund.

Keiretsu: 系列6 stora: Mitsui, Mitsubishi, Sumitomo, Fuji, Sanwa, Daiichi. Är visserligen beroende av banker och staten, men däremot oberoende av aktieägare. Dvs kan koncentrera sig pålångsiktig planering.Understödjer varann och försvårar för utländska företag att tränga in på japansk marknad.

”Excessiv konkurrens”

Trots oligopolliknande situation skarp konkurrens. Varför? Låg risk i regeringsutpekade sektorer.

Japansk modell i relationerna mellan företagsledning och anställda?

1) ”livstidsanställning” (終身雇用)Bara för tjänstemän i kärnföretag (högst en tredjedel av arbetsstyrkan), men blir ändåideal för samhället i stort.

2) senioritetsbaserade löner 3) företagsbaserade fackföreningar.

Yoshida-doktrinen

Yoshida Shigeru styr över från militär-politisk nationalism till ekonomisk: tanken att ”vinna freden” genom politisk passivitet och att fokusera på ekonomin. Låg militärbudget (ca 1% av BNP).”Ekonomisk jätte och politisk dvärg”.AMPO – det militära beroendet av USA

1960 AMPO oroligheternaKishi Nobusuke tvingas avgå. ZengakurenDetta blev upptakten till ”nya vänstern”

1955 års system

1955 LDP skapas 1955-1993 LDP vid makten. Allmänna val ger begränsat inflytande – LDP dominerar genom gräsrotsorganisationer med starka band till lokala valkretsar Faktionssystemet. Nominella ledare (t.expremiärministrarna) är ofta svaga galjonsfigurer. Hur demokratiskt är Japan?

政官財 “Järntriangel” regering – byråkrati – företagsvärld

Systemet: Inre cirkel: Finansvärld och företag, LDP, Ämbetsmän i MOF och MITI. Yttre cirkel: Nôkyô (農協), massmedia, polisen, maffian (暴力団,やくざ)”Vänlig totalitarism” (Sugimoto)

70- och 80-tal – ekonomisk triumfalism

1971 Nixonchockerna 1973 Oljekris nr 1

Japan börjar uppfattas som en rival av USA. ”Japan as No. 1” (Ezra Vogel) ”Japan bashing”

Nytraditionalism? ”Is it not possible that Japan may be quite different

from other countries? Is it not possible that Japan may be quite superior to other countries (yohodosugurete iru)?” (Iida Tsuneo 1979)Nihonjinron 日本人論: Japans triumf beskrivs som följd av dess tradtionella kultur. Tanken om en japansk modernitet, skild från västs. Jmf Östasien idag: asiatiska värderingar som väg mot en asiatisk modernitet?

Techno-orientalismJapan som ”default setting for the future” (Gibson)

Murakami Haruki (1949-)村上春樹En postmodern författare?

Bubbelekonomin och recessionen

Handelsfriktion med USA under 80-talet leder till ”the Plaza Accord” 1985. Yenen stiger. Japan svarar med att stimulera den inhemeska marknaden med billiga lån (med markpriser som säkerhet). ”Bubblan”uppstår.

Heisei-recessionen1990-91 Bubblan punkteras och recessionen sätter in. Värdet på börsen sjunker 60% från rekordåret 1989. Konkurser, dåliga lån, ”risutora”. ”Det förlorade decenniet” med stigande arbetslöshet, deflation och desillusionering angående den ”japanska modellen”.

Politisk instabilitetBehov av strukturella reformer leder till politisk instabilitet. LDP splittras och förlorar regeringsmakten 1993, men återfår den 1996. Politisk apati, skandalerPå väg mot ett nytt tvåpartisystem med LDP och JDP?

Civilt samhälle?Frivilligorganisationer har ökat snabbt sedan ca 1995.Förklaringar: 1) Misstro mot politiker 2) Jordbävningen i Kôbe 19953) Inspiration från omvärlden4) NPO-lagen 1998.

Nya nya religioner En tredje våg av religiös aktivitet sedan 70-talet. Små men snabbt ökande, ofta iögonfallande sekter. Ibland med karimatisk ledarfigur, ibland individualistiska nätverk av New Age typ. Ofta mer influerade av globala strömningar än inhemska traditioner. Exempel: Mahikari, Aum Shinri-kyô

Teorier: 1945- ”Sengo”3 förenklade synsätt:1) diskontinuitet: 1945 som radikalt brott. Politisk ideologi under tidig efterkigstid. ”Det nya Japan”. 2) kontiuitetstesen: efterkrigstiden som fortsättning av "Taishô-demokratin". Man vill visa att demokratisering inte var något som påtvingades utifrån. 3) Neo-kontinuitetsteorin: betonar kontinuitet mellan krigstida mobilisering och efterkrigstiden. Krigsregim fortsätter i sättet Japanstyrs under efterkrigstid. ”1940 års system”.