när jag drack för mycket – unga i 20-årsåldern berättar

NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL . 20, 2003 ( 6 ) 395

Bakgrund och syfte

Mer alkohol konsumeras idag i Sverige än nå-gonsin under de senaste 100 åren (Leifman &Trolldal 2002). Unga män och kvinnor i ål-dern 18–25 år är den åldersgrupp som drickermest och som oftast dricker sig berusade(Leifman 2000). Projektet Uppfattningar omdrickande och berusning och prevention av alko-holproblem bland unga vuxna1 har genomförtsi syfte att skapa en uppfattning om vilka över-väganden unga gör och vilka värderingar dehar beträffande alkohol. Nio grupper ungamän och kvinnor från olika delar av Sverigeoch med olika social tillhörighet har därförintervjuats med fokusgruppmetodik.

Många av de erfarenheter som de unga de-lar med sig i gruppintervjuerna framför de iform av berättelser om något de själva upp-levt. Att berätta om något man varit med omär också att berätta om sig själv och sin inställ-ning till det man berättar om och den kulturoch det värderingssystem som händelsen ärinbäddad i. En berättelse om en personligtupplevd erfarenhet är därför något mer än en

individuell skapelse. Den kommer från enstörre grupp och är knuten till en kulturell,ideologisk och historisk kontext (Denzin1989, 73).

Ett sätt att undersöka de ungas övervägan-den och värderingar beträffande alkohol kandärför vara att närmare granska de personligaerfarenheterna, såsom de förmedlas via berät-telser om det egna drickandet. Särskilt bety-delsefulla i detta sammanhang är berättelser-na om gånger då man druckit för mycket. Detvärderingssystem drickandet ingår i kan för-väntas bli synligt när berättaren redovisar or-sakerna till att det blev för mycket (Buttny1993; Järvinen 2001; Schlenker & Pontari &Christopher 2001; Scott & Lyman 1968).

Om förklarande ursäkter är nödvändigaoch om de accepteras eller inte beror både påkulturellt förankrade skäl till att dricka ochkulturspecifika förväntningar på alkoholenseffekter (MacAndrew & Edgerton 1969). Ettväl etablerat undersökningsfält inom alkohol-forskningen är hur människor tillskriver be-rusning ett förklaringsvärde för bl.a. aggressi-oner och sexuella handlingar (t.ex. Bullock i

MARIA ABRAHAMSON

När jag drack för mycket –

unga i 20-årsåldern berättar

396 NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 20, 2003 ( 6 )

tryck; Critchlow 1985; Graham, Wells &West 1997; Paglia & Room 1998; Room2001). Mycket litet tycks dock vara undersöktom hur människor förklarar att de överhu-vudtaget dricker mer än vad som är accepteratför det sociala sammanhang de befinner sig i.

Det förefaller vara ett tämligen allmänt ut-brett fenomen att människor dricker mer ände hade tänkt, utan att det nödvändigtvis be-höver vara en klinisk indikator på förlust avkontroll över alkoholen. I en skandinaviskkomparativ undersökning av alkoholbruk,förhållningssätt till alkohol och konsekvenserav alkoholbruk i Finland, Island, Norge ochSverige framkom det att mellan 40 och 49 %under det senaste året någon gång druckitmer än vad de tänkt sig när de började dricka(Hauge & Irgens-Jensen 1986). Hur männi-skor redogör för sig själva och sin omgivningatt det blev för mycket verkar emellertid än sålänge vara ett föga utforskat område.

Syftet här är därför dels att undersöka deungas erfarenheter såsom de förmedlas i be-rättelser om tillfällen då de druckit för mycketoch dels att undersöka vilka orsaker de ungaredovisade i avsikt att förklara att de drack förmycket. Därigenom kan vi få syn på det vär-deringssystem, i vilket de unga placerar insina erfarenheter av alkohol.

Metod och material

Huvudvikten i en fokusgruppdiskussion lig-ger vid människors gemensamma menings-skapande aktivitet inom en grupp eller kultur.Det är därför en fördel om fokusgrupperna ärrekryterade från naturliga grupper och är nå-gorlunda homogena i sin sammansättning(Bauer & Gaskell 1999, 175).

De nio fokusgrupperna är spridda över helalandet och deltagarna ingår i naturligt existe-rande sociala nätverk. De är vänner från ar-betsplatser, studiemiljöer och föreningar. Ur-valet skedde från miljöer där mycket alkohol

kunde förväntas förekomma. De intervjuadegrupperna var: studenter i media och kom-munikation, värnpliktiga, byggnadsarbetare,IT-ingenjörer, ishockeyspelare, polishögskol-estudenter, vårdhögskolestudenter, hotell-och restauranganställda samt medie- och re-klamsäljare. De tre sistnämnda grupperna be-stod av unga kvinnor och de sex föregåendeav unga män. Samtliga intervjuade utom tvåär uppväxta i Sverige. Totalt deltog 54 perso-ner i gruppintervjuerna.

Att dricka och berusa sig är en kollektiv er-farenhet, särskilt för unga. Det är därförlämpligt att som stimulusmaterial i intervjueranvända sig av hur denna kollektiva erfaren-het återges i bilder, filmer eller texter. An-vändning av stimulusmaterial i fokusgrupperär ett sätt att minska moderatorns påverkanpå diskussionen. Metoden har tidigare an-vänts bland andra av Abrahamson (1999),Sulkunen (1997a, 1997b) och Törrönen(1998) för att studera uppfattningar om alko-hol. Ungas uppfattningar om tobak och re-ception av tobaksreklam har med liknandemetoder och syften studerats av MacFadyenm.fl. (2003).

I det här redovisade projektet användes sjukorta avsnitt ur olika filmer2 som intervjugui-de och underlag för diskussionerna. Ytterliga-re ett diskussionsunderlag var den enkät3 del-tagarna fyllde i innan filmavsnitten visades.Sedan deltagarna hade fyllt i enkäten inleddesgruppdiskussionerna med att var och en kortmotiverade sina svar på enkätens frågor.

Varje intervju tog mellan tre och fyra tim-mar. Intervjuerna resulterade i ett omfattandeoch informationsrikt material, där de ungadiskuterar sina erfarenheter av alkohol och al-koholproblem – erfarenheter som de ofta för-medlar i form av berättelser om något de själ-va upplevt.


Berättelse och poäng

En modell som fått stort genomslag för attstudera muntliga berättelser är sprungen urendast två uppsatser av William Labov till-sammans med Joshua Waletzky (Labov 1972;Labov & Waletzky 1967). Labovs modell an-vänds eller citeras av de flesta forskare somanalyserar berättelser både i en intervjusitua-tion och inom en samtalskontext (Toolan1988,146).

Labov utgår ifrån att berättelser har två cen-trala funktioner: den referentiella och denevaluerande funktionen. Med den referentiel-la funktionen avses att berättelsen återgerupplevda händelser så att ordningen mellandessa återfinns i berättelsens ordningsföljd.Med den evaluerande funktionen avses att be-rättelsen framställer en speciell händelse, värdatt berättas och att berättaren använder olikaevaluerande medel för att visa detta (Labov1972, 359–362)4.

En fullständigt utformad berättelse bestårenligt Labov (1972) och Labov & Waletzky(1967) av sex element, som svarar mot sex oli-ka frågor eller funktioner i berättelsen: 1) Ab-strakt (Abstract): Vilken är berättelsens kärna?2)Orientering (Orientation): Vem/vilka hand-lar berättelsen om? Var ägde den rum? När? 3)Komplicerande handling (Complicating ac-tion): Vad hände? 4) Evaluering (Evaluation):Än sen, på vilket sätt är detta intressant? 5)Upplösning (Resolution): Vad hände till slut?6) Koda: En avrundande kommentar somåterför lyssnarna till nutid. Det första och detsista elementet – abstrakt och koda – kan fin-nas med, men är inte nödvändiga5.

Evalueringen återfinns ofta strax före upp-lösningen, men kan också vara spridd överhela berättelsen. Den utgör de delar av berät-telsen där berättaren visar sin attityd och sinakänslor till de händelser som presenteras. Eva-lueringen består av alla de medel som berätta-ren använder sig av för att markera och lyftafram poängen. Ju närmare berättaren kommer

poängen, desto fler evaluerande medel an-vänds vanligtvis (Toolan 1988,156).

En berättelse kan, genom att återge någonhändelse, vara underhållande och roande,men viktigare är att den genom sin poäng gerlyssnare och berättare möjlighet att dela erfa-renheter med varandra och visa samförstånd.Själva avsikten med berättandet är att för-medla en poäng om den värld som berättareoch lyssnare delar (Eggins & Slade 1997,227–272; Polanyi 1989, 16).

En berättelses poäng måste innehålla kultu-rellt förankrade värderingar och bygga på enallmän överensstämmelse bland dem som bärupp kulturen om att detta är viktigt, värde-fullt eller sant (Polanyi 1979, 207). Poängen iberättelser är därför kulturbunden och harofta ett moraliskt innehåll. Riessman (1993,3) noterar att i kvalitativa intervjuer är detvanligt att respondenter återskapar sina erfa-renheter i form av berättelser när de beskriverett brott mellan ideal och verklighet eller mel-lan sig själva och omgivningen.

Ett vanligt vardagligt samtal mellan vännerär fyllt av berättelser. En berättelse möjliggörsav det samtal som föregått berättelsen. En del-tagare ges av övriga tillåtelse att dominerasamtalsutrymmet med en berättelse för enlängre tid än vad som gäller för ett vanligt bi-drag till samtalet. Alla deltagare samarbetar pådet sättet i att förbereda scenen. Berättelsenhar således fler medverkande deltagare än en-dast berättaren. En berättelses poäng skalldärför inte uppfattas som en given och fixeradaspekt av berättelsen, såsom den för förstagången berättades (Polanyi 1979, 207). Po-ängen är både kulturoch kontextberoende.

Ett sätt att avtäcka det värderingssystemdrickandet ingår i kan vara att granska sådantsom behöver redovisas och neutraliseras föratt inte ge en ofördelaktig bild av talaren(Buttny 1993, 10; Järvinen 2001, 267–269).Det vanliga är att beteenden, som skulle kun-na betraktas med ogillande, redovisas medhjälp av en smal repertoar av troliga och all-


mänt godkända orsaker (Lamb & Lalljee1992, 26). Berättelser om när det egna drick-andet blivit för mycket är därför intressanta.Utifrån vilken repertoar av orsaker hämtar be-rättarna sina redovisningar av varför det blevför mycket?

Vad som presenteras som redovisningar, ur-säkter eller förklaringar är beroende av kultu-rella föreställningar om ett ur moraliskt hän-seende accepterat beteende. Genom att gran-ska dessa redovisningar kan ytterligare en po-äng friläggas – berättelsernas sensmoral – somkan ses som en underliggande poäng utöversjälva berättelsens poäng (Adelswärd 1997,228).

Resultat

Utifrån syftet, att undersöka det värderings-system de unga placerar in sina erfarenheter avalkohol i, kommer poängen i varje berättelseatt belysas i resultatredovisningen. Vidarekommer de neutraliserande redovisningarsom förekommer att lyftas fram. Avslutnings-vis diskuteras berättelsernas underliggandepoänger eller sensmoral utifrån innehållet i deneutraliserande redovisningarna.

Från utskrifterna av de nio fokusgruppin-tervjuerna har totalt femtio berättelser av oli-ka genrer kunnat identifieras. Alla berättelserinnehåller inte samtliga element, som enligtLabov formar den fullständiga berättelsen.Vissa berättelser utgör snarare det som Eggins& Slade (1997, 227–272) beskriver somanekdoter, sedelärande exempel eller redogö-relser. Inte desto mindre är de fyllda av evalu-eringar och har tydliga poänger. Av de situa-tioner som beskrivs i de femtio berättelsernahandlar fjorton om att berättaren var berusadoch nio av dessa dessutom om att det blev förmycket drickande6. Att det blev för mycketvisar berättarna genom att presentera olikaneutraliserande redovisningar för drickandet.De typer av förklarande och ursäktande om-

ständigheter som förekommer är personligaproblem och att ”alla drack”. Till den senarekategorin hör förklaringar om att alkoholenvar lättillgänglig och att berättaren var yngrevid tillfället och numera har förändrat sinavanor. Ytterligare en berättelse redovisar attdet är lätt att bli full när det är så gott.

Dessa tre slags omständigheter kommer attutgöra en övergripande indelningsgrund förden fortsatta presentationen. Under varje rub-rik kommer några berättelser att återges i sinhelhet, andra genom avkortade utdrag. Varjeberättelse rubriceras med sin huvudsakligapoäng.

Personliga problem

Några berättelser uppstår i anslutning till attgruppdeltagarna presenterar svaren på enkät-frågorna. Två påståenden i enkäten leder tillatt flera berättar om sina egna erfarenheter avsituationer när det blev för mycket. De är: Detförekommer att jag avstår från alkohol eftersomjag är rädd att bli beroende och Alkohol får migför en stund att glömma vardagens bekymmer.

I det sammanhanget berättar en av de ungamännen i gruppen med värnpliktiga, Ludvig,om hur mycket han drack under en sommar.

Text 1. Jag hade ingen koll – ingen annan heller(utdrag 160)

[...] rädslan för att bli beroende har funnits där,ett tag drack jag otroligt mycket, jag mådde dåligtsom fan, det var en sommar och tjejen gjorde slut,och allting var skit, och skolan gick åt helvete, såjag började dricka en jävla massa, och liksom snur-ra runt i olika kompiskretsar och dricka, så att detvar aldrig någon som märkte direkt, det tog ett taginnan folk började lägga märke till det, jag hadeingen koll på att jag gjorde det själv, jag var intemedveten om det, men det blev så, tills en av minabästa kompisar kom och ryckte tag i mig och sa att:nu får du fan skärpa dig! och det är jag jävligt gladför, jag är jävligt tacksam mot honom idag [...]


I Ludvigs berättelse förmedlas starka käns-lor. Lyssnarna får på flera sätt veta hur dåligthan mådde under en period. Berättelsens po-äng markerar han före upplösningen genomatt två gånger upprepa två observationer: attingen märkte att han drack så mycket och atthan själv inte var medveten om det. Lösning-en på det problem som presenteras står Lud-vigs bästa kompis för. I berättelsens upplös-ning återger han sin kompis i ett direkt citat,där kompisen säger åt honom på skarpen.Ludvig för sedan lyssnarna tillbaka till nutidmed en avslutande kommentar där han ut-trycker tacksamhet gentemot sin vän.

Den poäng berättelsen förmedlar är att mankan ha problem med alkohol utan att mansjälv förstår det och att problemet länge kanvara fördolt för omgivningen; det kan smygasig på nästan omärkbart. Varken Ludvigskompisar eller han själv märkte vad som på-gick. I berättelsen redovisar Ludvig även bak-grunden till att han drack så mycket, vilkethjälper lyssnarna att förstå och ursäkta ho-nom. Han redovisar också varför hans vännerinte ingrep tidigare. Orsaken till att de intemärkte något låg inte hos dem. Berättelsenhar därför två underliggande poänger. Denena handlar om att det inte är bra att dricka såmycket. Den andra underliggande poängen iberättelsen handlar om vänskap och innebör-den av vänskap. Vänskap betyder att bry sig såmycket om varandra att man reagerar när envän mår dåligt. Ludvig uttrycker stor glädjeoch tacksamhet över den vän som ingrep ochvände händelseförloppet. Samma person ärföljdriktigt en av hans bästa vänner.

Ytterligare två snarlika berättelser har sompoäng att ett alkoholproblem kan kommasmygande och lätt drabba vem som helst.

Katarina, en av de unga kvinnorna som ar-betar inom i hotell- och restaurangbranschen,inleder också hon sin berättelse med att upp-repa en av enkätfrågorna.

Text 2. Alkohol fick mig att glömma (utdrag137)

[...] ”alkohol får mig för en stund glömma var-dagens bekymmer,” det beror väl på kanske, jagpluggade för några år sen, fruktansvärt jobbigt vardet, då drack jag vin varje dag för jag tyckte detvar så jobbigt, så att det fick mig att glömma, jodå, jag höll på att bli litet beroende där faktiskt,men inte längre, jag pluggade ekonomi i två år, detvar jätte jobbigt, det var sådan hård konkurrens,och man skulle var bäst hela tiden, och det varmycket jobb hela tiden, så då köpte jag vin, sattoch pluggade och drack vin, oftast själv på kvällaroch nätter, det gick bra, men visst, jag kan förståfolk som trillar dit liksom, det gör jag, idag har jaginget beroende, liksom jag kan dricka, utan det ärväl, jag är rädd kanske, att i framtiden, om dethänder mig någonting, som det, när jag tänkertillbaka, när jag pluggade, att det var lätt att sättasig i den situationen, att det kanske kan händaigen, det tror jag att det kan göra [...]

Berättelsens poäng är att alkohol hjälpteKatarina att hantera en situation när hon vartvungen att plugga hårt. Hon var nära att bliberoende. Denna kärna i berättelsen inrymsredan i det inledande abstraktet. Under berät-telsens gång återkommer Katarina till poäng-en, att hon använde alkohol för att glömmabekymmer under den period hon pluggade,vilket höll på att göra henne beroende.

De neutraliserande redovisningar hon an-vänder för att hon drack så mycket handlar iförsta hand om hur jobbiga studierna var, vil-ket återkommer flera gånger under berättel-sen. Neutraliserande är också att det var lättatt hamna i denna situation, vilket gör att honhar förståelse för andra som också gör det.Det hände henne. Det kan lätt hända andra.Det var så lätt hänt att hon inte är säker på attdet inte kan hända igen.

Flera gånger under fokusgruppdiskussioner-na uppmuntrar en deltagares berättelse någonannan att berätta om sina erfarenheter av enliknande situation. Johanna ur samma grupp


inleder sin berättelse med att hålla fram likhe-ten med det Katarina berättar.

Text 3. Drack öl ensam (del av utdrag 150)[...] men så där hade jag det också, eller när jag

flyttade till Stockholm, då var jag 19 år gammal,och då kände jag mig så himla ensam, så jag hademin lilla pub som jag gick till, där kunde jag sittamed en bok liksom, och sitta där och dricka öl heltsjälv, så såg man alla andra runt omkring, dom sattju inte själva, utan det var ju bara jag, och när manpratade sen med sina kompisar, eller som jag, detkom ju folk och flyttade upp efter mig då, mendom som fanns här då i alla fall, det var ju bara ettpar stycken, så dom hade ju inte alltid tid medmig, dom pluggar, dom jobbar och allting såntdär, då sa dom det liksom: det är inte normalt attsitta som 19-åring fyra gånger i veckan ensam påkrogen och dricka tre öl, jag bara: men det gör välingenting liksom, jag åker hit efter jobbet och tyckerdet är skönt att koppla av, men sen, man tänkte juefter: vad fasen håller jag på med? men det gick jufruktansvärt mycket pengar också, det var ju intehappy hour klockan 9 på kvällen liksom (skratt)[...]

Berättelsens poäng är likheten med Katari-nas erfarenheter av att dricka ensam för attglömma bekymmer. Johanna betonar särskiltensamheten genom att återkomma till denflera gånger. Som i flera av berättelserna mar-keras poängen genom direkta citat, här i formav dialog mellan Johanna och hennes kompi-sar. Även i berättelsens upplösning citerar Jo-hanna sig själv och hur hon slutligen insågvad hon höll på med. Med en avrundandekommentar, att det dessutom var dyrt, återförhon lyssnarna till nutid.

Neutraliserande redovisningar för att Jo-hanna drack så mycket och så ofta är att honvar nyinflyttad i Stockholm. Hon var bara 19år och kände sig ensam. Även i Johannas be-rättelse finns en underliggande poäng omvänskap. I sin berättelse redovisar hon intebara orsakerna till att hon drack så mycket.

Hon redovisar också varför hon var så ensam.Hon berättar om kompisar som fanns i Stock-holm, men som inte hade tid att träffa henne.Orsaken var att de hade fullt upp med studieroch arbete. Andra däremot, som så småning-om kom efter, reagerade.

I en fjärde berättelse beskrivs alkoholensroll för att döva bekymmer som helt igenompositiv, förutom bakfyllan. Nedan berättarPatrik ur byggnadsarbetargruppen.

Text 4. En bläcka som botemedel mot bekymmer(utdrag 234)

[...] jag tänkte på det där med bekymmer, egent-ligen har jag faktiskt druckit någon gång, för po-larn hade nån sån här rådeppig, det var nån somhade varit rådum på hans brud, och vi hade snack-at om det tidigare, nåt år eller så där, att egentligenskulle man bara prova och sitta så där och bararåkröka så där, sitta tills man typ slår pannan i bor-det eller nånting, det tajmade ganska bra för jaghade vunnit på spritlotteri på jobbet, jag hade lik-som, jo jag hade whisky, det var Campari, och senvar det nån sån här gin och så hade jag en massaöl, och så hade han nånting, så vi hade liksom typverkligen så här, vi hade ställt upp allting på bor-det där, och så hade vi en massa glas, och så satt vioch drack det där, och han bara: fy fan vad jag ha-tar brudar! ja för fan! sa jag och drack en massa,sen, jag tror att vi pallade i tre timmar nånting, senkommer inte jag ihåg nånting i alla fall, men så illahar jag aldrig mått som dan efter, men sen envecka efteråt, då kändes det, det kändes som omman hade gjort nånting, jag vet inte om man inta-lade sig själv, eller vad det är, det kändes ändå, detvar en bläcka liksom, en redig bläcka och det kän-des liksom så där, och polarn kände sig litet bättre,han hade glömt bruden i alla fall, det kändes litetså där, nu har jag gjort det, så nu behöver jag integöra det igen [...]

Berättelsens poäng är att alkohol har enplats att fylla för att döva bekymmer, eftersomPatriks goda vän, med Patriks bistånd, glöm-de sin olyckliga kärlek.


Patrik redovisar flera orsaker till att han av-siktligt söp sig så full. En nära vän var depri-merad. Handlingen var planerad sedan längeoch utfördes i experimenterande syfte. Dess-utom hade han ungefär samtidigt vunnit påspritlotteri på jobbet. En rad förklaringar bi-drar till att göra beteendet acceptabelt förlyssnarna. Det som kanske allra mest rättfär-digar den moraliskt tveksamma handlingen,att supa sig redlöst berusad, är det goda syftetatt hjälpa en vän som mår dåligt att må bätt-re7.

En likhet mellan poängerna i de berättelsersom handlar om personliga bekymmer är attalkoholen används och fungerar som pro-blemlösare, åtminstone för stunden. I den sis-ta berättelsen beskrivs en enstaka händelse,som berättaren inte har för avsikt att upprepa.Här finns heller ingen oro för beroendefram-kallande vanor. I de övriga finns en oro för ettbehov, som omärkligt smyger sig på, för någraförknippad just med den avkoppling och lätt-nad alkoholen gav.

Även berättelsernas neutraliserande redovis-ningar har flera likheter med varandra. Förstoch främst redovisar alla berättare liknandeförmildrande personliga omständigheter tillatt de drack så mycket, i ett fall visserligen in-direkt, som ombud. Vänskapstemat är ocksåframträdande. I text 1 och 3 redovisas varförvänner inte ingrep och hur de så småningomgjorde det. I text 4 är handlingen, att ställaupp för en vän, det som främst rättfärdigardrickandet.

Övriga berättelser, som beskriver situatio-ner när det egna drickandet blev för mycket,har den övergripande likheten att redovis-ningarna handlar om att alla andra ocksådrack, vilket ursäktar berättaren. Utöver dettavisar redovisningarna att alkoholen var lätttillgänglig och att berättaren var yngre.

Alkoholen lätt tillgänglig och alla drack

Två berättelser neutraliserar att berättarendrack för mycket med att alkoholen var lätttillgänglig. Den första av dem liknar texterna1–3, eftersom berättelsens poäng är rädslanför beroende. Omständigheterna är emellertidannorlunda. Lisa, ur gruppen unga kvinnorsom arbetar som medie- och reklamsäljare,berättar om varför hon ibland har avstått frånalkohol.

Text 5. Det här blir för mycket! (utdrag 144) […] eftersom jag är rädd att jag skulle kunna

bli beroende också, det är ett stort skäl, jag harfestat ganska hårt för jag har befunnit mig i Lon-don ett halvår, och där var det något så otroligtmycket, vi har varit hundra svenskar som har varitdär och studerat, i London med alla dessa pubaroch barer och diskotek, och, ja det var flera gångeri veckan, och fast man jobbade, vi jobbade också itre månader, det förekom ju där, då har jag faktisktavstått några gånger, för jag kände: det här blir förmycket! och jag började liksom känna ett behov avdet, nästan, och då har jag avstått, så att det är intealls omöjligt att bli beroende av alkohol, det trorjag inte […]

Berättelsens poäng är att Lisa avstod avrädsla för att det blev för mycket, när honbörjade känna ett behov av alkohol. Hon lyf-ter fram poängen när hon i direkt citat återgervad hon kände.

De förklarande redovisningar Lisa ger tillatt hon festade flera gånger i veckan, trots atthon jobbade, är Londons nöjesliv och alla till-fällen hon hade att dricka tillsammans medsina studiekamrater.

Ännu en berättelse förklarar en situationdär det blev för mycket alkohol med att denvar så lätt att få tag i. En av vårdhögskolestu-denterna, Jenny, berättar också om en händel-se utomlands. När hon var i USA på en festutomhus tog alkoholen hon och hennes vän-ner hade med sig slut. De neutraliserande re-


dovisningarna, som inleder berättelsen, be-skriver en situation, där sällskapet egentligensaknade alternativ. De hade ingenstans att gå.De skulle bli hämtade vid ett visst klockslag.Det var 21-årsgräns på krogen. De var på enstor utomhusfest, där alla drack och stäm-ningen var hög. Nedan återges en del av be-rättelsens avslutning, när en person kommerpå en lösning.

Text 6. Farligt att dricka det vi drack (del av ut-drag 408)

[...] sen var det något ljushuvud som: men domhar ju öppet: the liquor store, den hade öppet tillhalv tolv, och då gick vi in och köpte, vi köpte hurmycket som helst då, och det vi köpte, det tänktejag på, att det var farligt, för vi köpte cider och så-dan där alkoläsk, eller vad den heter, wine cooler,och det smakar, det är livsfarligt att dricka sådant,när vi egentligen redan var fulla, det är livsfarligtatt dricka just det, för det blir ju som läsk, densmakar, den är livsfarlig, för vi kunde dricka hurmycket som helst, fast man egentligen redan hadedruckit hur mycket som helst [...]

Jenny visar tydligt sin reaktion inför detsom hände. I det korta avsnittet ovan åter-kommer ordet farligt fyra gånger. Här finnsberättelsens poäng: hur farligt det var attdricka just det de drack, när de redan hadedruckit mycket.

Utöver de neutraliserande redovisningarna,som framträder i berättelsens inledning, gerJenny ytterligare några förklaringar till att dedrack så mycket. Spritbutiken hade öppet tillsent. Förslaget att gå dit var dock inte Jennys.Det var lätt att köpa hur mycket som helst. Detde köpte smakade som läsk och eftersom de re-dan var fulla märkte de ingenting.

Var yngre och alla drack

Ytterligare några berättelser neutraliserardrickandet med att alla drack, med tillägget

att berättaren var så ung och har ändrat sinadryckesvanor sedan händelserna som beskrivs.

I byggnadsarbetargruppen förs en diskus-sion om alkoholens för- och nackdelar dåman är ute för att träffa kvinnor. Någonskämtar om att vakna upp och undra vemsom ligger bredvid. Det leder Bosse in på attberätta om en personlig erfarenhet av just detslaget.

Text 7. Vakna upp utan att veta var man är (delav utdrag 391)

[...] när jag var yngre så söp jag ganska rejält fak-tiskt, jag har faktiskt lugnat ner mig ganska myck-et nu, jag har väldigt mycket kompisar som är ute iden där farliga zonen, det är rätt sorgligt när mankommer hem och snackar med sina gamla kompi-sar [...]

Berättelsen fortsätter med hur dåligt det hargått för många, hur mycket och hur ofta dedrack när de var yngre. Denna neutraliseran-de orientering upptar mer än 3/4 av hela be-rättelsen, innan Bosse närmar sig den poängsom lyssnarna väntar på.

[...] ända upp tills jag var 18 tror jag att jag krö-kade ganska hårt och då hände det ju ibland, attnär man började gå på krogen, att man vaknadeupp i en lägenhet och man hade fan ingen aningom var man var någonstans och så låg det någontjej där: shit! och så sprang man bara,

Som en omedelbar uppföljare till denna be-kännelse berättar en annan deltagare om nå-gon han känner som varit med om samma sakoch med stor bakfylleångest gått 2 mil genomskogen.

Berättelsens poäng, att Bosse har den obe-hagliga erfarenheten av att inte veta var han ärnär han vaknar och heller inte veta vem somligger bredvid, kommer först alldeles mot slu-tet av berättelsen och är mycket komprimeradi förhållande till berättelsen längd.

De neutraliserande redovisningarna är


långa och har ett allvarligt innehåll. Alla ung-domskamrater drack mycket. Det har gått då-ligt för många. Några av dem är döda. För-mildrande omständigheter för Bosse är atthan har ändrat inställning till alkohol ochdricker mycket mindre numera. Därtill hjäl-per en av lyssnarna Bosse att framstå i en min-dre dålig dager genom att berätta om en lik-nande situation, kryddad med litet överdrif-ter. Berättelsens ingående redovisningar avseratt neutralisera både det omfattande drickan-det och Bosses beteende gentemot den flickahan har följt med hem.

Ännu en berättelse neutraliserar det omfat-tande drickandet i ungdomen med socialttryck från en omgivning där alla drack. Det ärKajsa, en av vårdhögskolestudenterna somberättar om sin skoltid apropå en diskussionom vad alkoholism kan bero på.

Text 8. Min roll att vara fullast (utdrag 319)[...] sen blir det väl så också att vissa människor

får liksom en viss roll, alltså det får man ju ganskatidigt i ungdomen, jag var alltid den som var ful-last när vi gick i skolan, det var alltid så, fredag,lördag, då var jag alltid fullast, fast det visste alla,och det visste jag också, så att det var ju bara förmig att fixa det helt enkelt (skratt), men det var så,men på något sätt så insåg jag ju själv att det varohållbart, på alla möjliga sätt, jag hade inte råd,och det var alla möjliga grejer, men det tog ju någ-ra år, sen insåg jag, det var väl inte så kul, sen såflyttade jag, nej men, att man får liksom olika rol-ler och sen så lever man upp till dem, helt iskallt,därför att man känner så här: ja men jag tar det istället, för hur skall jag annars förklara, ska jag sägaatt jag var sjuk i fredags eller, eller vad skall jag säga,eller? folk vill ju ändå att man skall vara den perso-nen [...]

I berättelsens mest dramatiska avsnitt åter-ger Kajsa i presensform sina känslor av att inteha något alternativ, annat än att leva upp tillförväntningarna att vara den som skulle varafullast. Här finns berättelsens poäng: precis

som för Kajsa under skoltiden, kan en alko-holist ha alltför svårt att bryta med omgiv-ningens förväntningar att han eller hon skalldricka.

De två berättelserna i texterna 7 och 8 hardet gemensamt att ursäktande omständighe-ter återfinns i det faktum att huvudpersoner-na ännu inte är vuxna. Ungdomar har intesamma möjlighet som vuxna att självständigtta ställning till alkohol. Den sociala miljönoch omgivningens dryckesvanor utövar enstark påverkan. Det är svårt att välja något an-nat då man inte har kommit i kontakt medandra alternativ. I båda berättelserna lyckasdock huvudpersonerna så småningom brytamönstret.

Full för att det är gott

Den sista av berättelserna där berättaren be-skriver ett alltför omfattande drickande harneutraliserande redovisningar av ett annat slagän de föregående. Berättaren brukar dricka förmycket bara för att han tycker så mycket omöl.

Några av frågorna i enkäten handlar omvarför man emellanåt avstår från alkohol. Närgruppen ishockeyspelare berättar för varandrahur de har fyllt i enkätfrågorna, säger Fredrikatt han hellre avstår från att dricka än drickerbara för att det är alkohol. Att dricka för attbli full, det gjorde han som ung, när han togoch blandade ur sin mammas barskåp. Till sinförvåning har han träffat människor som fort-farande dricker så. Nedan återges en del avFredriks berättelse och även en lyssnares reak-tion på denna.

Text 9. Pina i sig för att bli full (del av utdrag94)

Fredrik: [...] men sen, det finns en del alltså somkommer fortfarande med sådana där jävla häx-blandningar, en kompis till nån brud man träffar,liksom, som sitter och pinar i sig, som smakar fan,


men han sitter och pinar i sig det ändå, det är jubara för att bli full, det fattar inte jag alltså, jaglyckas alltid bli jävligt full, men det är bara för attman tycker om bira, så man vill inte sluta drickabira bara för att man känner sig litet dragen,

Lasse: nej, fast man kanske inte skulle drickalika många öl om den var alkoholfri, ölen,

Fredrik: nej, det är möjligt, men jag dricker ofta,en varm sommardag är det gott som fan att ta enlättöl,

Lasse: jo, det är sant, men man dricker ju integärna tio lättöl på raken, liksom (skratt)

Fredrik: det är sant,

Poängen, som gör berättelsen värd att berät-ta, finns i det förvånande att någon kandricka sådant han tycker är äckligt bara för attbli full.

Att Fredrik själv däremot alltid blir full neu-traliserar han med att öl är så gott. Därför villhan inte sluta dricka bara för att han kännersig påverkad. Även öl som innehåller nästaningen alkohol tycker han är gott. Att somFredrik neutralisera fyllan med den goda sma-ken godtas emellertid inte av lyssnarna somen legitim ursäkt.

Konklusion

Avslutningsvis sammanfattas här vilka (1)neutraliserande redovisningar, (2) underlig-gande poänger och (3) berättelsepoänger somframträder i berättelserna, för att genom dessabelysa (4) det värderingssystem – eller denvardagslogik - de unga placerar in alkohol ochproblem med alkohol i, för att slutligen (5)diskutera implikationerna för preventiva bud-skap riktade till unga människor.

Berättelser ger oss information om världen,både hur vi förväntar oss att den skall varaoch hur den skiljer sig från vår föreställning.Ett sätt att upptäcka föreställningar om hurvärlden bör vara ordnad är att granska hurbrotten mot dessa föreställningar förklaras.

Det uppstår situationer som inte bör inträffa,men som ändå inträffar.

(1) Berättelsernas neutraliserande redovis-ningar ger ett svar på varför sådant som intebör hända händer och vilka de kulturellt ac-cepterade orsakerna är. De berättelser sompresenterats i denna artikel innehåller olikatyper av redovisningar som avser att neutrali-sera ett alltför omfattande drickande ochframställa berättaren i ett mindre negativtljus. Förmildrande för berättarna är också attde i samtliga fall, utom i text 9, markerar attde har andra dryckesvanor numera. Ingen be-rättelse handlar om att berättaren har pro-blem idag. I den meningen är det historier omatt framgångsrikt ha klarat sig undan fortsattaproblem som berättas.

Redovisningarna innehåller även informa-tion om varför vänner eller övriga i omgiv-ningen inte reagerade som de borde ha gjort.Berättelserna visar att vänner förväntas ingri-pa och hjälpa varandra i de beskrivna situatio-nerna.

I de ursäkter som presenteras är orsakernatill att drickandet blev för omfattande tillstörsta delen oavsiktliga och förläggs utanförberättarnas egen vilja och kontroll. Yttre om-ständigheter är avgörande. De mest framträ-dande orsakerna är personliga problem, lät-tillgänglig alkohol och att vara ung i en om-givning där alla dricker, orsaker som minskarberättarens möjligheter att hantera situatio-nen. I denna begränsade repertoar av ursäktersamlas giltiga orsaker till problem med alko-hol (Lamb & Lalljee 1992). Berättarens mo-raliska karaktär kan således inte lastas fördrickandet, vilket är den huvudsakliga avsik-ten med neutraliserande redovisningar (Butt-ny 1993, 3; Goffman 1971, 99; Schlenker,Pontari & Christopher 2001, 15).

(2) Den underliggande poäng eller sensmoralsom förmedlas via berättelserna är, att i vårkultur riskerar den som dricker för mycket attbetraktas som moraliskt karaktärslös. Inte inågon berättelse eller på annat sätt i intervju-


erna ifrågasätts drickandet i sig. Idealet är attdricka, men inte för mycket (se också Room1998). Moraliska koder som överlevt en läng-re tid innehåller emellertid ofta utvägar sombegränsar ansvaret när det går på tok (Buttny1993, 8). Lyssnarnas accepterande av redovis-ningarna visar på vilka grunder ett alltför om-fattande drickande kan mötas med förståelseoch i stället uppfattas som en ofrivillig ochrimlig reaktion på yttre press eller andra om-ständigheter som berättaren inte råder över.

(3) De poänger berättelserna inrymmer kansammanfattas i att alkohol är en kraftfulldrog, som människor oförskyllt kan drabbasav problem med. I poängerna förmedlas attdet är viktigt att vara observant på sina vanor.Berättelsernas poänger kopplar farorna medalkohol till att dricka ofta och mycket.

Berättelsernas poänger och de neutralise-rande redovisningarna utgör därför ett svar påoch ett bemötande av berättelsernas sensmo-ral. De är inom detta spänningsfält som berät-tare och lyssnare värderar problem med alko-hol. Det är också det spänningsfält som alko-holfrågan har befunnit sig inom under det se-naste seklet – i spänningen mellan vad somkan läggas individen till last och vad som kantillskrivas den omgivande miljön (Abraham-son 1989; Blomqvist 1998).

(4) Berättelsernas poänger, neutraliseranderedovisningar och sensmoral ingår därför i ettsystem av värderingar. De befinner sig inomett vidare kulturellt sammanhang och har enräckvidd som sträcker sig utöver de här pre-senterade berättelsernas specifika kontext. Deförhållanden som framträder i berättelserna ärockså de som har kulturell acceptans som or-saker till alkoholproblem. De utgör en var-dagslogik om orsakerna till problemen.

(5) Baserat på det vardagslogiska tänkandetger denna studie stöd för sådana preventivabudskap som fokuserar på vanemässigt drick-ande och de skador som kan uppstå av omfat-tande drickande.

Vidare ger studien stöd för att se alkoholen

i ett socialt sammanhang. Särskilt bland ungasker drickandet inom en social kontext därsociala relationer har en betydelsefull roll fördrickandet.

Den vardagslogik som framträder stöderdärför vänner att lägga sig i och prata medden som dricker för mycket. Problem vålladeav alkohol kan vem som helst få. Det kan skeomärkligt och uppstå enbart därför att drick-andet varit alltför omfattande under en peri-od eller vid ett speciellt tillfälle. De situatio-ner som beskrivs är sådana som uppstår i enung människas liv och som åhörarna kännerigen. Det handlar om konsekvenser av attdricka för mycket här och nu, och inte i enavlägsen framtid.

NOTER

1 Projektet har bedrivits vid Centrum för social-vetenskaplig alkoholoch drogforskning (SoRAD)vid Stockholms universitet och finansierats av soci-aldepartementet. Två delrapporter föreligger hit-tills (Abrahamsson 2003a, 2003b).

2 Filmerna är: Ska vi gå hem till dej eller till mejeller var och en till sitt? Lasse Hallström, Sverige1973, The Snapper, Stephen Frears, Irland 1993,The Deer Hunter, Michael Cimino, USA 1978,Black Jack, Colin Nutley, Sverige 1990, Välkom-men till festen, Ella Lemhagen, Sverige 1997, ½glas vin, NTF (Nationalföreningen för trafiksäker-hetens främjande, Sverige 1998, Systemet, vad ärdet bra för? Systembolaget, Sverige 1992.

3 Enkätens frågor kommer från en nationellfinsk dryckesvane- och attitydundersökning somanvändes av den finska Stiftelsen för alkoholforsk-ning 1992 och är med små förändringar sammasom också användes av Abrahamson (1999).

4 Översättningen till svenska av Labovs begreppföljer Eriksson (1997).

5 Eggins & Slade (1997, 227–272) urskiljer, ut-över Labovs modell, ytterligare några berättelse-genrer som människor normalt använder undersamtal med varandra: anekdoter (’anecdotes’), se-delärande exempel (’exemplums’) och redogörelser(’recounts’). Oavsett berättelsegenre löper evalue-ringen genom berättelsen, håller den samman ochskapar dess särskilda kontextuella betydelse (a.a.


236). Skillnaden är att i den fullständigt utforma-de berättelsen enligt Labovs modell löser berätta-ren ett problem, en kris eller konflikt. I en anekdotdäremot löser berättaren inte ett problem utanpresenterar snarare sin reaktion på ett problem. Ide sedelärande exemplen presenterar berättaren enhändelse för att med den som bakgrund göra enmoralisk poäng om hur världen är eller borde varabeskaffad. Redogörelserna slutligen handlar intenödvändigtvis om ett problem. Syftet är endast attåterberätta händelser för att tillsammans med lyss-narnas värdera dessa händelser.

6 Övriga berättelser handlar om en kompis somvar berusad eller hade druckit för mycket (9), omdrickande på fester, pubar m.m. (9), om alkoholoch trafik (7), om alkohol i yrkeslivet (5), om alko-hol i familjen (4) samt slutligen om alkohol- ochdroginformation i skolan (2).

REFERENSER

Abrahamson, M (1989): Synen på missbruk –80 år av diagnostisk rundgång. Nordisk Sosialt Ar-beid, 9(2): 38–49

Abrahamson, M. (1999): Alkoholkontroll ibrytningstid – ett kultursociologiskt perspektiv.Akademisk avhandling. Stockholms universitet,Institutionen för socialt arbete – Socialhögskolan.Rapport i socialt arbete nr 88

Abrahamson, M. (2003a): Perceptions of heavydrinking and alcohol problems among youngadults. Contemporary Drug Problems, winter. Itryck.

Abrahamson, M. (2003b): Alkohol och mötetmellan unga kvinnor och män. Nordisk alkohol-och narkotikatidskrift 20 (4): 127–139

Adelswärd, V. (1997): Berättelser från älgpassen.Om metoder för att analysera jaktberättelsersstruktur, poäng och sensmoral. I: Hydén, L.- C. &Hydén, M. (red.): Att studera berättelser. Sam-hällsvetenskapliga och medicinska perspektiv.Stockholm: Liber

Bauer & Gaskell (1999): Towards a Paradigmfor Research on Social Representations. Journalfor the Theory of Social Behaviour 29(2)163–186

Blomqvist, J. (1998): Beyond Treatment. Wide-ning the approach to alcohol problems and solu-tions. Stockholms universitet. Institutionen för so-cialt arbete: Stockholms Studies in Social Work,

13. (Avh.).Bullock, S. (i tryck): Does intoxication provide a

valid excuse for sexual aggression? Response ofSwedish young adults to a hypothetical scenario.Addiction

Buttny, Richard (1993): Social Accountabilityin Communication. London, Newbury Park, NewDehli: Sage Publications

Critchlow, B. (1985): The blame in the bottle.Attributions about drunken behaviour. Personal-ity and Social Psychology Bulletin 11(3):258–274

Denzin, N. (1989): Interpretive Biography.Qualitative Research Methods Volume 17. New-bury Park, London, New Dehli: Sage Publications

Eggins, S. & Slade, D. (1997): Analysing CasualConversation. Cassel: London

Eriksson, M. (1997): Ungdomars berättande.En studie i struktur och interaktion. Skrifter utgiv-na av institutionen för nordiska språk vid Uppsalauniversitet 43. (Avh.)

Goffman, E. (1971): Relations in Public: Mi-crostudies of the Public Order. New York: Harper& Row

Graham, K. & Wells, S. & West, P. (1997): Aframework for applying explanations of alcohol-related aggression to naturally occurring aggressivebehaviour. Contemporary Drug Problems 24,winter 625–666

Hauge, R. & Irgens-Jensen, O. (1986): The re-lationship between alcohol consumption, alcoholintoxication and negative consequences of drin-king in four Scandinavian countries. British Jour-nal of Addiction 81 (4):513–524

Järvinen, M. (2001): Accounting for trouble:Identity negotiations in qualitative interviews withalcoholics. Symbolic Interaction 24(3):263–284.

Labov, W. (1972): The transformation of expe-rience in narrative syntax. I: Labov, W. (red.):Language in the Inner City: Studies in the BlackEnglish Vernacular (s. 354–396). Philadelphia:University of Pennsylvania Press

Labov, W. (1982): Speech actions and reactionsin personal narrative. I: Tannen, Deborah (red.)Analyzing Discourse: Text and Talk (s. 219–247)Georgetown University Round Table on Langua-ges and Linguistics 1981. Washington: George-town University Press

Labov, W. & Waletsky, J. (1967): Narrativeanalysis: Oral versions of personal experience. I:Helm, J. (red.): Essays on the verbal and visual arts(s.12–44). Seattle: University of Washington Press

Lamb, R. & Lalljee, M. (1992): The use of pro-


totypical explanations in first- and third-personaccounts. I: McLaughlin, M.L. & Cody, M.J. &Read, S.J. (red.): Explaining One’s Self to Others.Reason-Giving in a Social Context. Hove andLondon: Lawrence Erlbaum Associates, Publishers

Leifman, H. (2000): Ungdomar och alkohol:Trender och individuell utveckling. En genom-gång av litteratur på området. OAS, Socialdeparte-mentet.

Leifman, H. & Trolldal, B. (2002): Svenskensalkoholkonsumtion i början av 2000-talet medbetoning på 2001. Centrum för socialvetenskapligalkohol och drogforskning (SoRAD), Stockholmsuniversitet, SoRAD forskningsrapport nr 3. www.sorad.su.se

MacAndrew, C. & Edgerton, R.B. (1969): Drunk-en Comportment. A Social Explanation. London:Nelson

MacFadyen, L. & Amos, A. & Hastings, G. &Parkes, E. (2003): They look like my kind of pe-ople – perceptions of smoking images in youthmagazines. Social Science & Medicine 56:491–499

Paglia, A. & Room, R. (1998): Alcohol and ag-gression. General population views about causa-tion and responsibility. Journal of Substance Abu-se 10 (2): 199–216

Polanyi, L. (1979): So what’s the point? Semioti-ca 25 (3–4): 207–241

Polanyi, L. (1989): Telling the American Story.A structural and cultural analysis of conversationalstorytelling. Cambridge, Massachusetts: The MITPress

Read, S. (1992): Constructing accounts: Therole of explanatory coherence. I: McLaughlin,M.L. & Cody, M.J. & Read, S.J. (red.): ExplainingOne’s Self to Others. Reason-Giving in a SocialContext. Hove and London: Lawrence ErlbaumAssociates, Publishers

Riessman, C. K. (1993): Narrative Analysis.Qualitative Research Methods Volume 30. New-bury Park, London, New Dehli: Sage Publications

Room, R. (1998): Controlled drinking as a mo-ral achievement and a social program. Paper pre-pared for presentation at a conference: AlcoholPolicy and the Welfare State in Consumer Society,Lillehammer, Norway, 14–18 January 1998

Room, R. (2001): Intoxication and bad behavi-our: understanding cultural differences in the link.Social Science & Medicine 53 (2): 189–198.

Schlenker, B.R. & Pontari, B.A. & Christopher,A.N. (2001): Excuses and character: Personal andsocial implications of excuses. Personality and So-cial Psychology Review 5 (1): 15–32

Scott, M.B. & Lyman, S.M. (1968): Accounts.American Sociological Review 33: 46–52

Sulkunen, P. (1997a): Logics of Prevention.Mundane Speech and Expert Discourse on Alco-hol Policy. I: Sulkunen, P. & Holmwood, J. &Radner, H. & Schulze, G. (red.): Constructing theNew Consumer Society. London: MacMillanPress Ltd

Sulkunen, P. (1997b): Alcohol and the Impera-tive of Health in Mass Society. Images of AlcoholPolicy among the Local Elites. I: Holmila, M.(red.): Community Prevention of Alcohol Pro-blems. London: Macmillan Press Ltd

Toolan, M. J.(1988) Narrative. A CriticalLinguistic Introduction. London and New York:Routledge

Törrönen, J. (1998): Social problems and re-sponsibility. The construction of sovereign identi-ties among the influential groups in Helsinki andTallin in the context of transition. I: Hanhinen, S.& Törrönen, J. (red.): Journalists, Administratorsand Business People on Social Problems. NAD-publication 35. Helsinki: Hakapaino Oy.


Yhteenveto

Maria Abrahamsson: Silloin minä join liikaa

Eri puolilla Ruotsia tehtiin fokusryhmä-haastatteluja eri sosiaalisia ryhmiä edustavian. 20-vuotiaiden miesten ja naisten keskuu-dessa. Ryhmät muodostuivat erilaisista ystä-väverkoista. Ottaen huomioon sen seikan,että alkoholin kulutus on kasvanut viime vuo-sina voimakkaasti tässä ikäryhmässä, tarkoi-tuksena oli saada käsitys siitä, miten nuoretsuhtautuvat alkoholiin ja keskustelevat siitäarkisella tavalla. Tässä osatutkimuksessa näy-tetään, kuinka he kertomusten muodossa väl-ittävät kokemuksiaan tapauksista, joissa heovat sattuneet juomaan liikaa. Kertomustentaustalla olevia arvojärjestelmiä tarkastellaanniiden selontekojen pohjalta, joita henkilötantavat syistä liikaan juomiseen, sekä kerto-jien selitysten ja tapahtumien puolustelujenavulla.

Kertomusten selontekojen kautta välittyvämoraalinen opetus on se, että liikaa juova ot-taa sen riskin, että hänet meidän kulttuurissa-mme kyseenalaistetaan moraalisesti. Samallase, että kuuntelijat hyväksyvät selonteot, os-oittaa, mitä syitä pidetään hyväksyttävinä li-ialle juomiselle ja millä perustein tällainenkäytös voi kohdata ymmärtämystä ja sitävoidaan sen sijaan pitää tahattomana ja koht-uullisena reaktiona ulkoiseen paineeseen taimuihin olosuhteisiin, joihin kertoja ei voi itsevaikuttaa.

Summary

Maria Abrahamsson: When I had too much todrink

Focus group interviews were carried out indifferent parts of Sweden with young menand women aged about 20 from different so-cial groups. The groups were selected fromnaturally existing networks of friends. Con-sidering that the consumption of alcohol hasincreased strongly in this age group over re-cent years, the purpose was to get a notion ofhow the young people are reasoning in an eve-ryday fashion about alcohol. In this study, itis shown how in the form of narratives theytell about their own experiences of havingdrunk too much at times. The value system atthe background of these narratives is exam-ined with the aid of the accounts given of whydrinking became excessive and how the narra-tors explain and excuse what happened.

The moral emerging from the accounts isthat in our culture he/she who drinks toomuch risks to be questioned in moral terms.At the same time, the acceptance by listenersof the accounts shows which reasons are con-sidered acceptable for excessive drinking andon what grounds such a conduct may meetwith understanding and instead be regardedas an involuntary and reasonable response toouter pressure or to other circumstances be-yond the narrator’s control.

Key-words: narratives, alcohol, values

när jag drack för mycket – unga i 20-årsåldern berättar

Documents