Nr 4 | 2012närv! persoNaltidNiNg för mediciNska fakulteteN vid luNds uNiversitet

Dagboken: En vecka som yngre forskare

Porträttet: Christina Bökberg

tEma: möten över gränser

2

InnEHÅLL:

mötEn övEr gränsEr Möten över gränser stimulerar den kreativa processen 3 Nya möjligheter i framtidens lokaler 4

Karriärmöjligheter för yngre forskare 6 Hallå där Linda Elowson, yngre forskare 8

I DEtta nummEr: Erasmus Mundus Joint Phd 8 Medarbetarenkät 10

Hallå där, Jan Eriksson, sjukhuschef på SUS 11

U21 möte i Nya Zeeland 12

Projektet ”En ingång” 12 Vinnarna i fototävlingen 13

On-lineföreläsningar 14

Forskningens dag 16

aLLtID I närv: DAGBOKEN: En vecka med en yngre forskare 7

POrträttEt: Christina Bökberg 15

UtMärKELSEr 11

möten över gränser

Möten över gränser kan vara mellan två kulturer som på omslags-

bilden där en av våra studenter träffar en kvinna vid ett hembesök

i Indien och lyckas kommunicera med henne trots att de inte pratar

samma språk. Men det kan lika gärna handla om gränser mellan sjuk-

vård och akademi eller mellan utbildningar och forskningsområden.

Gränser kan utgöra hinder för utveckling och samarbeten. Men

om man tar sig över gränsen kan resultatet bli enastående. Det vet

de personer som jag har fått intervjua i detta nummers temadel. Två

visionärer som är redo att riva gränshinder och förenkla för samarbe-

ten över gränser såväl mellan utbildningar som mellan forskningsom-

råden.

De pratar om kreativa processer och nyfikenhet som uppstår när

olika yrkesgrupper med olika kompetens möts och samarbetar kring

en gemensam frågeställning. Läs mer om detta på sidorna 4-7.

Jag är ny Närvredaktör och min nyfikenhet tog mig över region-

gränsen från Psykiatri Skåne till Medicinska fakulteten. Den akade-

miska världen öppnar sig och jag ser fram

emot många intressanta möten framöver!

Kontakta mig gärna med tips och idéer!

Trevlig läsning!

sofia b liljedahl, redaktörsofia_b.liljedahl@med.lu.se

adressKansli M, Hämtställe 66BMC F12, 221 84 Lund tel: 046-222 00 00 (vx)www.med.lu.se/narv

aNsvarig utgivareJohanna Sandahl, kommunikationschef

redaktioNsrådAnita Nydemark, Anna Appelberg, Anna Arstam, Annika Jögi, Björn Martinsson, Elsa Warkander, Eva Bartonek roxå, Helena Christianson (studentrepresentant), Jens Persson, Jimmie Kristensson, Johanna Sandahl, Juan Merlo, Karin Frydenlund, Karl Swärd, Katarina Branzén, Katrin Ståhl, Olle Dahlbäck, Nina Hult, Sara Akramy, Viktoria Klingen-fors och Åsa Hansdotter

omslagsfotoMarie Nuray, läkarstudent och tvåa i fototävling. Se sidan 13.

redigeriNgSofia B Liljedahl, redaktör

tryckElanders

3

Möten över gränser stimulerar den kreativa processen!Under hösten har flera viktiga uppdrag avrapporterats

till fakultetsstyrelsen. Vi har fått se många visionära förslag

och gemensamt för rapporterna är målet att skapa gräns-

överskridande möten. Medicinska fakulteten har en tradition

av att arbeta kreativt över gränser och den ska vi värna och

utveckla vidare!

Byggnader ska utformas så att olika delar av vår forskning

och utbildning kan mötas och arbeta tillsammans, framtidens

vårdteam kan etableras och den tvärvetenskapliga forsk-

ningen breddas.

De yngre forskarna kan bidra till att skapa kreativa miljöer

där mötet mellan kliniker och forskare fördjupas och transla-

tionell forskning bedrivas. Forskare ska också erbjudas vägled-

ning för karriärer både innanför och utanför universitet.

Genom dessa rapporter har

vi gjort en kartläggning av var vi

befinner oss nu och kan därmed

börja ta de första stegen mot att

förverkliga visionerna i konkreta

beslut. Det är en resa jag ser fram

emot med stor entusiasm!

Jag vill också passa på att näm-

na att Medicinska fakulteten gläd-

jande nog har varit framgångsrik i

utdelningen från Vetenskapsrådet,

framför allt när det gäller tilldel-

ningen av anslag till yngre forskare

och framtidens behandlingar.

guNilla WestergreN-thorssoNdekaNus

Ny strategisk plan i decemberHar fakulteten en ny strategisk plan?Nej, inte ännu. Ett förslag presenterades för fakultetsstyrelsen

i november. Styrelsen hade en del synpunkter som nu arbetas

in i planen. Fakultetsstyrelsen väntas fatta beslut om en ny

plan som ska gälla till och med 2017, vid sitt möte den 13

december.

Vem har skrivit det förslag som nu finns?En mindre arbetsgrupp under ledning av vicedekan Anna

Maria Drake har sammanställt planen, men en stor grupp

medarbetare, nämnder och grupperingar har bidragit till

innehållet och haft synpunkter under höstens remissrunda.

Alla remisssynpunkter är publicerade på fakultetens webb-

plats, www.med.lu.se/medstrategi.

Vad innehåller planen?Planen beskriver fakultetens främsta styrkor, viktigaste utma-

ningar och inte minst de mål som finns och hur vi jobbar

mot dem.

Vem är planen till för?Alla medarbetare vid fakulteten! Planen ska vara ett arbets-

redskap för fakultetens gemensamma strategiska arbete

på alla nivåer vid alla delar av fakulteten. Självklart får även

externa intressenter ta del av den.

johaNNa saNdahl

I våras fick vicedekan Cecilia Lundberg i uppdrag att se

över utbildningsnämndernas och utbildningarnas indelning

och organisation samt dimensioneringen av fakultetens ut-

bildningsprogram. Punkten dimensionering av fakultetens ut-

bildningsprogram har redan tidigare rapporterats till styrelsen

(läs i Ledningsnytt från juni och september). Övriga delar av

uppdraget är nu klart.

Cecilia Lundberg konstaterar i sin rapport att det inte finns

några anledningar till att ändra i nämndernas organisation.

- Nämnderna upplevs som adekvata i stora delar, inte

minst när det gäller vilka utbildningar som ligger i vilken

nämnd, säger Cecilia Lundberg.

Tilldelningen av medel mellan nämnderna verkar däremot

halta.

- Att börja använda den så kallade riksprislappen är ett

sätt att komma till rätta med detta. Vi kommer även att se

över vår budgetmodell och det arbetet börjar till våren, fort-

sätter hon.

En viktig del i rapporten är att arbetsuppgifterna för bi-

trädande prefekter med ansvar för utbildning på grund- och

avancerad nivå samt programdirektörer har förtydligats. Detta

gäller främst deras interaktion och inbördes ansvarsfördel-

ning.

- Det vi har gjort är helt enkelt ett förtydligande av fa-

kultetens befintliga arbetsordning, avslutar Cecilia Lundberg.

johaNNa saNdahl

Översyn av utbildningarnas organisation

4

tema: möteN över gräNser

I dagsläget är fakultetens lokaler i

stort sett fyllda. Ingemar Carlstedt har

fått i uppdrag av dekanen att se över

fakultetens behov. På Medicinska fa-

kultetens styrelsemöte den 23 oktober

presenterade professor Ingemar Carl-

stedt sin vision för fakultetens framtida

lokalbehov i ett femårsperspektiv.

hsc - Nya möjligheter Nuvarande lokaler

är inte anpassade för

verksamheten på HSC

och dessutom går

hyreskontraktet ut

2017. Därför har en vo-

lymstudie genomförts

för att se var ett nytt

HSC skulle kunna få

plats. Rapporten visar

att två nya hus skulle

kunna läggas framför

BMC. På så sätt skulle

de två centrum kunna

integreras.

- Vi skulle få nya samordningsmöj-

ligheter mellan läkarutbildningen och

de övriga vårdutbildningarna, säger

Ingemar Carlstedt.

- Det är kanske redan på den här

nivån som vi ska resonera kring hur vi

bygger upp framtidens vårdlag. Mycket

bygger på team och nu har vi en möjlig-

het att tänka nytt!

Bengt Sivberg, ordförande i HSC

styrelse berättar att verksamheterna på

HSC är positiva till en flytt.

- Det finns mycket att vinna på

att vissa utbildningsmoment som till

exempel metod och vetenskaplig teori

skulle kunna göras tillsammans, både på

grundutbildings- och masternivå.

Ingemar Carlstedt påpekar att

fakulteten har en unik möjlighet att

överväga de strategiska frågorna och

sen bygga huset utifrån det fakulteten

vill göra.

vårdforskNiNgRapporten visar också att vårdforsk-

ningen skulle kunna integreras med den

övriga forskningen om de två möttes i

samma byggnad.

- Jag tror att framtida stora pro-

blemlösande satsningar på till exempel

ett visst sjukdomskomplex kommer att

efterfrågas hela vägen från grund-

utbildning till konkret vårdforskning.

Det tvärvetenskapliga strategiska forsk-

ningsområdet Multipark är ett bra ex-

empel på det, säger Ingemar Carlstedt.

- Vi kanske också ska förbereda

för regeringens eventuella satsning på

nationella vårdforskningcentrum, säger

Bengt Sivberg.

bmc och crcIngemar Carlstedts rapport visar

att på BMC och CRC är efterfrågan på

kontorsplatser större än på labbyta. Ten-

densen är att fler kliniker arbetar tillsam-

mans med de experimentella forskarna.

Forskarna tillbringar mer tid

framför datorn och i gruppdiskussioner

än vid sin labbplats.

- Forskarmiljöerna blir tätare och

intensivare vilket är bra för kreativiteten,

säger Ingemar Carlstedt.

En teknisk förstudie visar att två

våningar skulle kunna byggas på det

befintliga CRC-huset.

- Då skulle dagens behov täckas,

säger Carl-David Agardh, ordförande i

styrelsen för CRC.

- Dessutom skulle vi kunna samla

hela Primärvårdscentrum och frigöra

ytterligare skrivplatser närmare labb-

ytorna, fortsätter Carl-David Agardh.

Vad gäller BMC har redan proces-

sen med fler skrivplatser påbörjats. En

seminariedel byggs till vid I-huset, vilket

frigör ytor i B- och C-husen som kan bli

kontor.

djurhusIngmar Carlstedts rapport visar att

djurhusen har expanderat och att fakul-

teten är på väg att nå sitt kapacitetstak.

Lars Magnus Bjursten, professor och

forskargruppschef har tillsammans med

Lokalfrågan handlar om fysiska lokaler, men lika mycket om vad vi ska göra i dem och hur de bäst främjar samarbete, kreativitet och tvärvetenskaplig forskning.

nya möjligheter i framtidens lokaler

Nya hsc”Vi skulle få nya samordnings-möjligheter mellan läkarut-bildningen och de övriga vård-utbildningarna”.

Ingemar Carlstedt, professor

FoTo: KENNET RUoNA

5

djurhusorganisationen utarbetat ett

förslag för att flytta avelsverksamheten

utanför campus.

- Aveln behöver inte bedrivas av

forskaren själv och måste därför inte

ske i en forskarnära miljö, säger Lars

Magnus Bjursten.

- Flyttar vi aveln skulle vi få tillräck-

lig kapacitet på BMC, säger Ingemar

Carlstedt.

medicoN villageEfter omfattande förhandlingar

finns det nu ett underlag till beslut som

möter fakultetens behov för en etable-

ring på Medicon Village.

Förslaget har presenterats för Medi-

cinska fakultetens styrelse.

- Jag är glad att styrelsen ställde

sig positiv till de beslutsförslag som

låg och ser nu med glädje på ar-

betet framåt, säger dekan Gunilla

Westergren-Thorsson. Facken

har begärt att ärendet ska

MBL-förhandlas (enligt med-

bestämmandelagen). Sedan

kan dekanen på uppdrag av

styrelsen fatta beslut.

organisatoriskt kommer

lokalerna att läggas in under BMC-

styrelsen.

- Det innebär att enheten placeras i

fakultetens linjeorganisation vad gäller

ansvarsförhållanden. Dessutom garante-

ras likabehandling av forskare avseende

till exempel hyresbidrag och stöd till

forskningsinfrastruktur, säger Ingemar

Carlstedt.

caNcerforskNiNgStyrelsen har gett dekan Gunilla

Westergren-Thorsson i uppdrag att

presentera ett förslag på en strategi för

samordning av all cancerforskning inom

hela Medicinska fakulteten. Inte bara

den som kommer att ligga på Medicon

Village.

- Det är ett viktigt och roligt arbete

att ta tag i så fort som möjligt. Även

detta ligger helt i linjen med att vi måste

samordna vår forskning mer, avslutar

Gunilla Westergren-Thorsson.

text: sofia b liljedahl

Hela rapporten: www.med.lu.se/rapporter

NeW opportuNities iN future premises

We are running out of space for our opera-tions, and Professor Ingemar Carlstedt has com-piled a report outlining the faculty’s needs for premises over the next 5 years.

the report focuses on multi-disciplinary research development, and more close-knit re-search environments that foster creativity and cooperation.

resultantly a new HCS will be built, two floors are being added to CrC, BMC is getting a new seminar space, and a move to Medicon Village can be realised.

sölvegataN

Nya hsc

bmc eNtré

Nya hscBILD: AKADEMISKA HUS

6

tema: möteN över gräNser

Yngre forskare har svårt att få an-

ställning på universitet och erbjuds ofta

tidsbegränsade tjänster. Eftersom det

saknas en övergripande

policy löser institutionerna

situationen efter egna rikt-

linjer. Det skapar osäkerhet

och ojämlikhet.

Stefan Hansson, vicede-

kan, adjungerad professor/

överläkare i obstetrik och

gynekologi har tillsammans

med en arbetsgrupp, fått i

uppdrag av dekanen att

se över situationen för de

yngre forskarna och arbeta

fram ett handlingsprogram.

Rapporten presenterades

på Medicinska fakultetens

styrelsemöte den 23 oktober.

- Det grundläggande problemet är

att disputerade forskare inte får några

tjänster på universitetet efter dispu-

tation och genomförd postdoktoral

utbildning. Det finns i dagsläget inte

möjlighet att anställa i så stor utsträck-

ning som skulle behövas, säger Stefan

Hansson.

Arbetsgruppens rap-

port visar på tre möjliga

lösningar för att synliggöra

och förbättra karriärvägar-

na för yngre disputerade

forskare.

karriärceNtrum Tanken med karriärcen-

trum är att det ska fungera

som ett informations- och

förmedlingscenter för fors-

kare vid Medicinska fakulte-

ten. Det ger också externa

aktörer som exempelvis Life

Science-företag, andra industrier, fakul-

teter och högskolor möjlighet att knyta

kontakter med disputerade forskare.

Yngre forskare ska kunna få vägledning

och hjälp att hitta rätt i karriären såväl

inom som utanför universitetsvärlden.

- Det finns många spännande kar-

riärer utanför universitet. Alla måste

inte bli forskargruppsledare med egna

anslag, lektorer eller professorer, säger

Stefan Hansson.

Han understryker även att det är

viktigt att få återkoppling utifrån så att

forskarutbildningen kan förändras och

anpassas efter vad som efterfrågas.

- Vi vill knyta mentorsprogrammet

Medstar och alumniverksamhet till kar-

riärcentrum.

Tanken är att Karriärcentrum ska

vara en fysisk plats som är lättillgänglig.

En vicedekan ska vara ansvarig och en

karriärcoach och en administratör ska

anställas.

tekNikplattformstjäNsterVid Medicinska fakulteten utvecklas

många forskningstekniker, kunskapen

förädlas och metoderna utvecklas stän-

digt. Men ibland finns tekniken bara

Nya karriärmöjligheter för yngre forskareDet är svårt för yngre forskare att få anställning på universitet efter disputation och genomförd postdoktoral utbildning. nytt karriärcentrum, kreativa miljöer och teknik-plattformstjänster kan bli framtidens lösning.

Stefan Hansson, vicedekan

FoTo: CHARLoTTE

CARLBERG BÄRG

7

It is difficult for young researchers to find em-ployment at universities, especially after completing a post-doc degree. Stefan Hansson, Vice-Dean and obstetrics- and gynaeco-logy consultant, has together with a project group, been tasked with reviewing the current situation, and to put together an action plan for improvement. His suggestions include a new careers centre, as well as creating several new posi-tions for young researchers within the faculty.

FoTo: KENNET RUoNA

hos en forskargrupp eller inom ett visst

strategiskt forskningsområde.

Stefan Hanssons rapport föreslår

så kallade teknikplattformstjänster

för att lyfta fram specifikt efterfrågad

metodkunskap som ska erbjudas som en

service för mindre forskargrupper eller

kliniker som annars inte skulle få tillgång

till kunskapen.

- Upplägget kan vara i form av ett

samarbete eller också kan det vara råd-

givning vid planering av försök, beställ-

ning av en analys, och/eller en tolkning

av resultat, säger Stefan Hansson.

Tanken är att en person arbetar

halvtid med teknikplattformen och se-

dan har en halvtid för egen forskning

och metodutveckling.

- Upplägget passar en disputerad

forskare som inte har för avsikt att star-

ta en egen forskargrupp omedelbart,

säger Stefan Hansson.

Han påpekar att en viktig fördel

med att erbjuda metodservice inom fa-

kulteten är att fortsatt metodutveckling

och forskning stannar inom fakulteten.

- Det går ju att köpa externa tjänster

för till exempel sekvensering, djurstudier

och histologi, men det blir ofta dyrt.

Plattformstjänsten ska finansieras

genom en trappstegsmodell. Förslaget

är att första året fullfinansieras tjänsten

av Medicinska fakulteten och Region

Skåne för att sedan successivt trappas

ner. Efter tre eller fyra år ska plattfor-

men kunna bära sig själv genom de

intäkter den genererar.

- Det finns redan potentiella kandi-

dater till plattformstjänster, som skulle

kunna fungera som goda exempel, sä-

ger Stefan Hansson.

kreativa miljöer - samordNiNgstjäNster

Ett tredje förslag är kreativa miljöer

som syftar till att stimulera samarbete

mellan läkare, vårdvetare och preklini-

ker. En kreativ miljö bör bestå av fyra

till sex forskare som samlas kring ett

gemensamt problem eller frågeställning

där problemet belyses från olika håll, så

kallad translationell forskning.

- Den kreativa processen stimuleras

av den nyfikenhet som uppstår när

medlemmar med olika kompetens möts,

säger Stefan Hansson.

Den största fördelen med kreativa

miljöer är nytänkande, synergieffekter

och kortare väg till implementering av

resultat. Grupperna kan dela på perso-

nal, dyrare utrustning och doktorander.

Tjänsten som erbjuds en disputerad

forskare är en projektledartjänst. Per-

sonen skall vara sammankallande för

gruppen och forma den kreativa miljön.

Tjänsten är tidsbegränsad, mellan

två och fyra år. Även denna tjänsteform

skall ha en nedtrappande finansiering.

om gruppen är framgångsrik är det

rimligt att de får anslag inom denna

tidsperiod som fakulteten stödjer.

- Utlyser man samordningstjänster

till kreativa miljöer så kommer säkert

många att söka. Det fina är att det inte

är vi som strategiskt anger vilket område

som är aktuellt utan det ska komma från

forskarna själva, säger Stefan Hansson.

- Jag har alltid arbetat enligt dessa

principer med min egen forskning. Det

är väldigt spännande och det fungerar!

vad häNder Nu?Det finns en preliminär budget och

Stefan Hanssons förhoppning är att

handlingsplanen kommer att förverkli-

gas under 2013.

Fakultetsstyrelsen var positiv till

rapporten och nu ska ett underlag

utarbetas till styrelsen för beslut om

implementering av förslagen.

sofia b liljedahl

Hela rapporten:www.med.lu.se/rapporter

8

Hur är det att vara ung forskare?- Det blir lite tid över till egentlig forskningstanke-

verksamhet i form av att skriva och läsa artiklar, planera

och utföra experiment. Samtidigt måste man tänka på att

meritera sig genom undervisning, gå pedagogiska kurser

och handleda studenter. ofta har man kombinerat sin

forskningstjänst med till exempel en administrativ tjänst

för att fylla ut lönen, vilket ytterligare tar tid ifrån den

egna forskningen.

- Vår vardag är mycket splittrad och eftersom vi inte

har tillgång till sekreterare och BMA och annan personal

måste vi göra allt jobb själva.

Vad innebär anställningsotryggheten?

- Man kan till exempel ha en visstidsanställning som

närmar sig 2-årsgränsen för inlasning och ens medel/eller

forskargruppens medel räcker inte till för en tillsvidare-

anställning.

Eller att man vill vara föräldraledig under en visstidsan-

ställning, men kontraktet går ut under den här tiden och

därmed risk för arbetslöshet.

Hallå Linda Elowsson, postdoc muskelbiologi...

Linda Elowsson i labbet

FoTo: ANDRé STRUGLICS

Hur är det att vara ung forskare?

medicinska fakulteten först ut med Erasmus mundus Joint PhD

Professor i obstetrik och gynekologi, Kjell Salvesen koordinerar programmet från Lund.FOTO: KENNET RUONA

Läs mer om Erasmus Mundus Joint PhD på: http://eacea.ec.europa.eu/erasmus_mundus/results_com-pendia/selected_projects_action_1_joint_doctora-tes_en.php

Vill du veta mer om möjligheterna att ha gemen-samma doktorander med andra lärosäten:http://www.med.lu.se/ gemensam_examina

Erasmus Mundus Joint PhDthe Faculty of Medicine has, together with the universities of Barcelona, Spain and Leuven, Bel-gium, been awarded a highly contended 5-year joint PhD programme as part of the Erasmus Mundus Joint Doctorate scheme. Students accepted to the programme will spend time at each of the three Universities, which will share super-visory responsibilities. those who complete the programme will be awarded a joint PhD degree

Medicinska fakulteten har tillsammans med universite-ten i Barcelona, Spanien och Leuven, Belgien i hård kon-kurrens beviljats ett femårigt så kallat Joint PhD-program inom Erasmus Mundus Joint Doctorate.

delat haNdledaraNsvarErasmus Mundus Joint PhD byg-

ger på att doktoranderna antas till

universitet inom programmet och

spenderar en viss tid vid de olika universiteten. Universiteten

har delat handledaransvar för doktoranden som när det är

dags för disputation tar ut en så kallad ”Joint PhD”-examen.

Samarbetet ger inte bara unika möjligheter för doktoranderna

utan även för forskargrupperna.

133 program sökteSammanlagt sökte 133 program årets anslag men endast

9 beviljades. Programmet som Lunds universitet medverkar i

kallas ”Erasmus Mundus Joint Doctorate in Fetal and Perinatal

Medicine”. Med start 2013 kommer totalt 40 doktorander att

antas under en femårsperiod, varav cirka åtta med huvudpla-

cering i Lund. Anslaget från Erasmus Mundus finansierar de

första tre åren av studierna.

kariN frydeNluNd

9

måNdagTog fram cellodlingsmedium för uppvärmning innan da-

gen började med PBL-undervisning mellan 08.00 och 10.00.

Efter kaffet bytte jag medium på cellerna innan jag satte

mig framför datorn och svarade på ett par mejl. Sedan fort-

satte jag med att skriva på min artikel. Blev avbruten av en

kollega som ringde angående anställning för ny projektad-

ministratör och ägnade en halvtimme åt att skriva en rapport

om detta. Innan lunch fyllde jag på kvävetanken för cellerna.

Fortsatte arbeta på artikeln hela eftermiddagen, med

vissa avbrott (beställning av nytt cellodlingsmedium, svara

på ett par mejl).

tisdagBörjade med att läsa mejl innan lab-gruppsmötet mellan

09.00 och 10.00. Fortsatte sedan förmiddagen med att fylla

i och skriva en ansökan för ett mindre anslag. Tog två timmar

- fastän det redan fanns en färdig projektplan!

Efter lunch fortsatte jag att skriva på artikeln med ett

litet avbrott på 2 timmar för att gå igenom nya data med

en kollega.

oNsdagPlockade fram cellmedium för att användas lite senare.

Kollade av mejlen innan gruppseminariet mellan 09.00 och

10.00. En kollega i en av de andra grupperna presenterade

sitt projekt.

Bytte medium och splittade cellerna. Tinade därefter

prover för att köra en Western Blot under dagen. Under

inkuberingarna skrev jag en rapport på det senaste försöket

och började planera för ett nytt försök. Printade artiklar

för hemläsning och mejlade med en kollega angående

ett gemensamt projekt. Innan jag gick hem skrev jag

en agenda för nästa styrgruppsmöte och mejlade över

denna till min kollega.

torsdagMorgonen; centrifugen gick sönder i natt, så jag

spenderade den första halvtimmen med att få tag på en

reparatör. Svarade på några mejl och skickade en kal-

lelse och en agenda för nästa styrgruppsmöte. Försökte

fortsätta att med artikeln, men blev avbruten av vår se-

kreterare som ringde angående min ekonomiredovisning

från senaste konferensen – fick ägna en stund till att

komplettera min redovisning.

Gick på ett lunchseminarium och satte mig däref-

ter en stund framför artikeln innan ett möte med en

kollega för att planera färdig ett gemensamt projekt.

Hjälpte en kollega med att sätta igång ett experiment

och fortsatte att skriva på artikeln. Avbröt arbetet några

gånger för att svara på mejl och beställa lab-material,

samt att godkänna fakturor.Två timmars föreberedelse

av PBL-undervisning hemma på kvällen.

fredag Tog fram cellodlingsmedium, kollade av mejlen och

förberedde det sista för PBL-undervisningen medan cellod-

lingsmediumet blev uppvärmt. Bytte medium och splittade

cellerna.

Mellan 10.00 och 12.00 var det PBL-undervisning. Fick

på eftermiddagen en förfråga om att reviewa en artikel,

vilket jag accepterade och printade för läsning under helgen.

Tittade i almanackan för nästa vecka och insåg att det var

min tur att presentera mitt projekt på onsdagsseminariet.

Började göra några powerpoint-slides innan jag gick hem.

aNdré struglics

André Struglics i labbet.

André StruglicS

Utbildning från Lunds universitet2010 Docentur i experimentell ortopedi

1998 Doktorsexamen i växtcellbiologi

1992 Filosofie kandidat i växtfysiologi

Anställd sen 2001 på avdelningen för ortopedi, IKVL.

Jobbar idag 75% som projektledare och 25% som

projektadministratör för Future Faculty.

Projekt: ”Från ledskada till artros – molekylära markörer

och strukturella förändringar”.

En vecka med en yngre forskare...

dagbokeN

10

medarbetarenkätDet är meningsfullt och utmanande att arbeta vid medi-cinska fakulteten, men det är också stressande och vissa har upplevt eller sett diskriminering på nära håll. Det går att utläsa ur medarbetarenkäten som Lunds universitet har gjort och som nu brutits ner på fakultetsnivå.

Strax över 45 procent av medarbe-

tarna på Medicinska fakulteten svarade

på medarbetarenkäten. Fakulteten sva-

rade ungefär som resten av Lunds uni-

versitet gjorde.

- Det är viktigt att understryka att vi

inte kan dra för stora växlar på resulta-

ten eftersom det var så få som svarade,

säger Anna Maria Drake, universitetslek-

tor och vicedekan med särskilt ansvar

för sociala frågor.

positivt och meNiNgsfullt

Över 90 procent av de svarande har

angett att arbetet är meningsfullt och

innebär positiva utmaningar. Att de har

den utbildning som krävs och befogen-

het att lösa sina uppgifter samt att deras

chef litar på att de utför sitt jobb.

- Det är glädjande resultat, säger

Anna Maria Drake men vi kan också se

andra tendenser som är angelägna att

åtgärda.

diskrimiNeriNg, kräNkNiNg och stress

Av de svarande har 7 procent angett

att de har blivit utsatta för diskrimine-

ring eller kränkning och 13 procent har

lagt märke till den typen av handling.

- Medicinska fakulteten har nollvi-

sion när det gäller diskriminering och

kränkning. Vi ska arbeta mer samlat

med Lunds universitets värdegrund och

Medicinska fakultetens värdegrund.

Dessutom måste vi se till att alla medar-

betare deltar i årliga utvecklingssamtal,

så att problem kan fångas upp på ett

tidigt stadium, säger Anna Maria Drake.

- Vi ser också att många av med-

arbetarna som har utvecklingssamtal

tycker att de är meningsfulla.

Båda åtgärderna finns med i fakul-

tetens nya strategiska plan, som inom

kort ska beslutas.

Enkäten visar också att många

medarbetare känner sig stressade,

arbetar övertid, och känner sig uppe

i varv under arbetstid. Vissa har även

sömnproblem.

- Vi måste kunna erbjuda en jämnare

arbetsbelastning, tydliga personalplaner

för lärare och god framförhållning vid

tjänsteplanering, säger Anna Maria

Drake. Workshops för att hantera stress

kan också vara ett alternativ.

- Ett annat bekymmer är att över

40 procent inte är säkra på att de kan

uttrycka sina åsikter utan att det får ne-

gativa konsekvenser. Detta ska vi utreda

vidare, säger Anna Maria Drake.

återkommaNde eNkät

Enkäten är tänkt att vara återkom-

mande och är ett viktigt verktyg för att

kunna förändra och utveckla arbetskli-

matet vid universitet.

- Det är viktigt att vi får ett högre

deltagande nästa gång, så att vi kan

dra skarpare slutsatser och arbeta mer

proaktivt, avslutar Anna Maria Drake.

En arbetsgrupp vid Medicinska

fakulteten fortsätter att arbeta med

enkätsvaren för att föreslå förbättringar.

sofia b liljedahl

Enkätsvaren i detalj:www.med.lu.se/medarbetarenkat

96 procent känner att deras

närmsta chef litar på att

arbetet blir gjort

95 procent anser att arbetet är

meningsfullt

90 procent anser att de har

de befogenheter som krävs

90 procent känner sig

motiverade

90 procent anser att arbetet

innebär positiva utmaningar.

Anna Maria Drake, vicedekan. FOTO: CHARLOTTE CARLBERG BÄRG

the work we do at the Faculty of Medicine is both meaningful and challen-ging. It can also be stressful at times, and a number of our colleagues have noticed or experienced incidences of discrimination. this is according to a recent staff survey carried out by Lund University, the results of which have now been broken down to fa-culty level.

FoTo: KENNET RUoNA

11

Hallå Jan Eriksson...

Jan Eriksson är sjukhuschef på skånes universitetssjukhus, sus sedan maj 2012. Han är fyrbarnsfar och västerbottning som nu bor i Halmstad. närmast kommer han från sahlgrenska universitetssjuk-huset i göteborg där han varit sjukhuschef i sju år.

Hur ser du på samarbetet mellan SUS och Medicinska fakulteten?

- Jag ser det som en väldigt central och viktig del av mitt

uppdrag.

Han upplever inte att det är så stor skillnad i samarbetet

mellan universitetssjukvården och akademien i Skåne jämfört

med i Göteborg.

- Där arbetade jag väldigt nära dekanus och det

upplever jag att Gunilla Westergren-Thorsson och jag gör

här nu. Vi träffas och har en tät kontakt. Samtal som metod

är oöverträffat!.

Hur ser samarbetet ut?Jan Eriksson sitter med i fakultetsledningen på Medicinska

fakulteten och Gunilla Wstergren-Thorsson i ledningsgruppen

för SUS. De sitter båda med i LSUS som är ett samarbets-

forum mellan Region Skåne och Lunds universitet/Medicinska

fakulteten för utbildnings- och forskningsfrågor.

- Samarbete är effektivt men samarbete utan en funge-

rande kommunikation blir inget samarbete. Man måste umgås

och lära känna varandra. Det måste vara lätt att ta kontakt

både i tider när det går bra och i tider när det går mindre bra.

hur kommer medicinska fakultetens medarbetare märka att du är sjukhuschef?

- Möjligen blir jag en synlig aktör vad gäller utbildnings-

och forskningsfrågor. Förhoppningsvis i positiv bemärkelse.

hur är du som chef?

- Jag tror att jag är ganska tydlig och rak – jag har ingen

dold agenda. ”What you see is what you get”. Jag försöker

stå för en hög grad av öppenhet. Jag har genom åren förvär-

vat en stor erfarenhet och kunskap om förutsättningar för att

bedriva god vård, forsknings och utbildning på ett stort sjukhus.

Hur pendlar du?Jan Eriksson pendlar från Halmstad varje dag med gasbil och

understryker att han bara kör på gas.

- Man måste tänka på miljön när man kör så mycket som

jag gör!

text: sofia b liljedahlfoto: roger luNdholm

koNsul thure carlssoNs miNNeStyrelsen i Konsul Thure Carlssons Minne har beslutat att till-

dela Karin Nilsson och oskar Hallgren, båda vid Institutionen

för kliniska vetenskaper Lund, anslag på vardera 500 000 kr.

Karin Nilsson får penar för forskningsprojektet ”Genealogisk

kartläggning av familjer med hereditär demenssjukdom samt

analys av genetiska markörer hos dessa familjer” och oskar

Hallgren för forskningsprojektet ”Strukturella luftvägsföränd-

ringar vid kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KoL)”.

youNg iNvestigator aWardChristian Buttazzoni, doktorand vid Institutionen för kliniska

vetenskaper, Malmö tilldelas utmärkelsen Young Investigator

Award av The American Society of Bone and Mineral Research

i Minneapolis, USA. Priset tilldelas yngre forskare för bästa

abstract.

utmärkelser

iNvigNiNg av falck-hillarpDen 6 november invigdes mötesrummet Falck-Hillarp på BMC. Nils-Åke Hillarp och Bengt Falck var verk-samma vid fakulteten när de för femtio år sedan tog fram den banbrytande Falck-Hillarp-metoden. Det är en fluorescensme-tod för påvisning av dopamin, noradrenalin, adrenalin, serotonin och närbesläktadeSubstanser och blev från tidigt 60-tal ett vik-tigt instrument för utvecklingen av modern neurobiologisk forskning.

Bengt Falck, Nils-Otto Sjöberg och Jan-Åke Hillarp som är Nils-Åke Hillarps son vid invigningen av Falck-Hillarprummet.

12

Sustainable processes – a course for cliniciansthis course advises clinicians on how best to receive and take care of visiting international students. run in cooperation with SUS and region Skåne.

Det årliga nätverksmötet för U21 Health Science Group tog i år plats i Auckland, Nya Zeeland, den 3 - 7 september.

En mindre grupp kollegor var på

plats och representerade fakulteten,

Cecilia Lundberg, Karin Fryden-

lund, Inger Hallström, Lena-Karin

Erlandsson, Susanne Brokop samt

en studentrepresentant som råkade

vara i Aukland just denna vecka, Jes-

sica Siljehav från AT programmet.

milleNiummåleNDe två första dagarna var en

UNMDG-workshop (United Nation

Millenium Development Goals) med

fokus på olika projekt och aktiviteter

kring Milleniemålen på de olika U21-uni-

versiteten. Från Lund kunde vi rappor-

tera om årets U21 UNMDG-konferens

för ett 60-tal studenter i juni månad.

årsmöte för doktoraNder iNom omvårdNad

Under två dagar presenterade 12

doktorander från British Columbia,

Hong Kong, Queensland, Auckland och

Korea sina doktorandprojekt. Det var

imponerande och kliniskt mycket rele-

vanta forskningsstudier som beskrevs.

I diskussionerna som följde var alla

överens om att det skulle vara värdefullt

att utvidga forumet även till andra dis-

cipliner.

koNfereNsDe sista tre dagarna var det dags

för själva konferensen. Delegaterna

från U21 HSG företräder olika discipliner

och intresseområden. Detta gör diskus-

sionerna intressanta både utifrån ett

tvärvetenskapligt och ett internationellt

perspektiv.

Nästa år kommer årsmötet att

hållas i Dublin.

kariN frydeNluNd

möte ”down under” - u21 årsmöte i auckland

iNterNatioNellt

”En ingång” för att ta emot utländska studenter

Mer information om kursen samt ansökningsförfarande finns på: http://www.med.lu.se/clinical_placements

”En ingång” är ett samarbete mellan Medicinska fakulteten, Skånes universitetssjukhus och Region Skåne för att se över hur förfrågningar från utländska lä-karstudenter omhändertas.

Skånes universitetssjukhus är en

attraktiv studiemiljö för utländska läkar-

studenter. Idag tar vi gemensamt emot

cirka 1 000 förfrågningar årligen från

studenter runt om i världen för kortare

eller terminslång klinisk praktik.

kliNisk kurs – hållbara processer

För att kunna ta emot studenter på

ett bra sätt har fakulteten nu etablerat

en kurs som ska göra det möjligt för

kliniker att ta emot ett fåtal läkarstuden-

ter från utländska lärosäten efter egen

förmåga när detta inte kolliderar med

andra undervisningsuppdrag. Förfrågan

gick till SUS i början av sommaren och

kommer att skickas till sjukhusen i Hel-

singborg, Ystad och Kristianstad under

hösten.

Placeringarna som i första hand vän-

der sig till strategiska partners stöttar in-

ternationalisering av läkarprogrammet.

Det är med stor förhoppning att den

nya kursen ska bidra till att få ett samlat

grepp om inresandeförfrågningar och

vår internationella studentverksamhet

inom läkarprogrammet.

kariN frydeNluNd

Läs mer om U21 och om årets U21 UNMDG konferens i juni månad. http://www.med.lu.se/medarbetare/internationellt/internationella_sam-arbeten

The U21 Health Sciences group is one of the col-laborative group of the network for international higher education Universitas 21. It was created in 2000 to provide Health Sciences Faculty within U21 mem-ber universities with a framework for exploring opportunities for collaborative research, information exchange, and sharing of resources.

13

iNterNatioNellt

vinnare i fototävlingen!

Andra pris! Under ett hembesök hos patienter

utanför Vellore i Indien. Kvinnan på bilden och stu-

denten lyckades hitta ett eget sätt att kommunicera,

trots konstraterande världar.

Foto: Marie Nuray läkarstudent

Tredje pris! Helgutflykt till öknen! ”Här kom Region Skånes scrubs

till användning eftersom vi inte fick använda dom till sjukhuset i

Vellore, Indien”.

Foto: Agnes Engström läkarstudent

Första pris! Sjuksköterskeelever vid Kiwoko Hospital Nursing School i Uganda dansar under en examensceremoni för

deras äldre kursare”.

Foto: Max Tornqvist sjuksköterskestudent

Under hösten utlyste Internationella avdelningen en fototävling. Under tre veckor kunde personal och studenter på CrC, BMC och HSC rösta på bästa bild. Här är vinnarna. Grattis!

14

Henry stewart talks- onlineföreläsningar av världsledande experter

The Biomedical & Life Sciences Collection innehåller över 1500 föreläsningar inom experimentell medi-cin, klinisk medicin och biomedicin. Kollektionen är tillgänglig online och handlar om ny forskning och utveckling samt grunderna från många världsledande områdesexperter, även nobelpristagare.

Samlingen består av specialförberedda ani-

merade audiovisuella presentationer med syn-

kroniserad berättelser av världsledande forskare.

Kollektionen är ordnad i omfattande serier och

nya föreläsningar blir ständigt tillgängliga.

Serierna behandlar så vitt spridda ämnen som

apoptos, autoimmunitet, cancerbehandling, retro-

virus och bioinformatik, för att bara nämna några

exempel. Fakulteten prenumererar på resursen

som uppdateras varje månad.

Föreläsningarna kan enkelt integreras i kur-

ser, distansutbildning, journal clubs eller utgöra

komplement till gästföreläsningar. HS Talks har

anställda som kan granska och identifiera föreläs-

ningar som passar för olika kurser. Du kan bläddra

genom serierna eller söka efter föreläsningar som

behandlar ett intressant ämne. Föreläsningarna är

tillgängliga från Lunds universitets nätverk.

aNNa gahNberg och matthias baNk, bibliotek & ikt

frågor om jävUnder de senaste åren har det kommit fram att det

föreligger bristande kunskaper bland en del anställda vad

gäller frågor om jäv.

Sektion Personal vill därför uppmana fakulteter och

institutioner att se över eventuella rutiner i de samman-

hang där jäv kan uppkomma samt att kommunicera dessa

så att ingen anställd ska känna sig tveksam om vad som

gäller.

Det finns en bra skrift, upprättad av Jill Falk, som sam-

manfattar jävsreglerna i högskolan på SUHF:s hemsida.

En länk till skriften finns även på PA-online under fliken

Anställning/Anställningens innehåll.

WWW.lu.se - Ny profilDen 23 oktober lanserades den nya webben för Lunds

universitet. Webben följer därmed universitets nya gra-

fiska profil och riktar sig främst till studenter och andra

externa besökare.

Information för anställda finns nu samlat under en

rubrik i övre högra hörnet. observera att detta gäller för

de universitetsövergripande sidorna. Medicinska fakul-

teten har fortfarande sina egna anställdsidor på www.

med.lu.se.

Profil för fakulteternas webbsidor tas fram under

hösten. Beräknad implementering månadsskiftet januari/

februari.

Henry Stewart Talks publi shes animated audio visual presentations by leading world experts - advanced content in a user friendly format. they cover biomedicine, life sciences, management, marketing, fi-nance, advertising and many more topics. Visit www.hstalks.com

Du hittar föreläsningarna online med handouts för utskrift på

www.hstalks.com

Nya på jobbet hittar du på www.med.lu.se/nya_pa_jobbet

FoTo: MIKAEL RIESBERG

15

Christina Bökberg är uppvuxen i Mölle och har letat grottor sedan barnsben. Tillsammans med sin partner har hon under de senaste två åren fun-nit över 100 nya grottor på Kullaberg och arbetet pågår ständigt med att dokumentera grottor i Sveriges Speleologförbunds grottdatabas.

Christina Bökberg har tagit med mig på grottvandring

på Kullaberg och vi tar oss ner för de hundratal trappsteg

som leder ned till Josefineslust där de första av områdets 10

grottor ligger.

- Josefinelust är ett lättillgängligt område på Kullaberg

och därför ett utmärkt ställe att börja sin grottutforskning.

Här ligger en av de mest kända grottorna, Stora Josefine-

lustgrottan, samt den absolut största grottan på Kullaberg

- Trollhålet, berättar hon.

trollhåletDet är becksvart framför oss när vi klättrar ner i Trollhålet.

Efter en trång passage öppnar grottan upp sig och med hjälp

av stearinljus och en ficklampa får vi överblick över grottan

som sträcker sig ca 50 meter in. Med de levande ljusen är

den väldigt vacker även om mysfaktorn inte är stor då grottan

delvis rasat in vilket gör att marken är täckt av klippblock.

- Då är det mysigare att övernatta i Fredrik den VII grotta,

som under stenåldern fungerade som sommarstuga Den

har platt golv och är hyfsat torr, berättar Christina Bökberg.

doktoraNd i stort europeiskt projekt När Christina Bökberg inte utforskar grottor på Kullaberg,

är hon sedan september doktorand i RightTimePlaceCare

(RTPC) – ett stort europeiskt projekt där åtta länder samar-

betar för att hitta bäst praxis för demens och demensvård.

- Min del i projektet är att titta närmare på professionell

vård och omsorg i det egna hemmet för personer med de-

mens.

Det finns en nationell brist på disputerade distriktsskö-

terskor och Christina Bökberg får därför strategiska medel

för 50 % forskningsutbildning direkt från Institutionen för

hälsa, vård och samhälle. Övriga 50 % arbetar hon som lärare

i sjuksköterskeprogrammet och är bland annat kursansvarig

för primärvårdens teoretiska och verksamhetsförlagda kurser.

Det har lett till en ny lärobok som kommer ut sommaren 2013

där Christina Bökberg är redaktör:

- Ja, jag har saknat aktuell kurslitteratur som handlar

om primärvården och därför kom den här boken till.

otroligt spännande att följa den historiska utvecklingen från

provinsialläkare från 1600-talet till dagens primärvård som

är första linjens sjukvård.

lät hugga iN sitt NamN i väggeNPå vår klättring har vi kommit fram till oscarsgrottan

som fått namn efter kronprins oscar den II som besökte

grottan den 9 augusti 1868 och då lät hugga in sitt namn i

grottans vägg.

- Det här är en jättevacker grotta med ormbunkar

draperade på sommaren och istappar under vintern!

Josefinelust är bara ett av områdena på Kullaberg för

den som är grott- eller naturintresserad. Själv föredrar

Christina Bökberg de lite mindre lättillgängliga ställena där

ibland klätterutrusning behövs.

- Landskapet blir mer dramatiskt och därmed mer spän-

nande, men det är ingenting man ska försöka sig på om

man inte känner till området. Viktigast är att man känner

att man tänjer på sina gränser och får en kick vilket man

kan få på alla möjliga sätt på Kullaberg!

text: åsa haNsdotterfoto: per birger olssoN

Christina Bökberg i Trollhålet som delvis rasat in.

Mer om grottorna på Kullaberg http://sir-pb.dk

porträtt

grottutforskning på hög nivå

luNds uNiversitet mediciNska fakulteteN

box 117221 00 lundtel 046-222 00 00www.med.lu.se

veteNskapliga arraNgörerYvonne Lundberg Giwercman, Aleksander Giwercman och Ulf Kristoffersson. Projektledare var Elisabeth ringsjö.

film Nytt för i år var att forskarnas föredrag inleddes med film om deras arbete. Här ser vi ”När befruktningen måste ske i laboratoriet” med Leif Bungum.

forskNiNgeNs dag 2012 Arrangemanget ägde rum i Malmö den 5 november och i

Lund den 6 november. Forskarna pratade bland annat om

provrörsbefruktning, ultraljud och fosterdiagnos. Etiska

aspekter kring hur den den moderna tekniken används

diskuterades.

Fika med en ForskareI pausen kunde publiken ställa frågor till yngre forskare.

direktsäNdNiNgFöreläsningarna gick att följa direkt på webben. Föredragen och mer information om dagen finns på www.med.lu.se/forsk-ningens_dag