tema: Jämställdhet

Personaltidning för medicinska fakulteten vid lunds universitet

3 / 2010

Per-anders aBrhamsson skriver dagBokReportage sid 10

att kultur-krocka i lundReportage sid 14

in englishAnna Appelberg’scolumn page 20

Närv tar pulsen på jämställdheten

Ett forum för och av, medarbetare inom Medicinska fakulteten!

Adress: Kansli M, Hämtställe 66BMC F12, 221 84 Lund Tel: 046-222 00 00 (vx)www.med.lu.se/narv

Redaktör: Anna Mansfeld (vikarie)Sara Liedholm (föräldraledig)E-post: anna.mansfeld@med.lu.seTel: 046-222 14 21

Ansvarig utgivare: Johanna Sandahl, informationschefRedaktionsråd: Anita Nydemark, Anna Arstam, Anna Appelberg, Elsa Warkander, Eva Ageberg, Juan Merlo, Karin Frydenlund, Karl Swärd, Katarina Branzén, Katrin Ståhl, Marta Bober, Olle Dahlbäck, Sara Akramy, Viktoria Klingenfors

Närv utkommer 4 gånger/år och trycks i 1900 ex. Den distribueras till alla Medicinska fakultetens anställda och medarbetare. Vid utebliven tidning hör av dig till mig på anna.mansfeld@med.lu.se

Grafisk form: Mumma ReklambyråTryck: Media-Tryck

Omslagsbild:

3 / 2010

Närvaro och nerv= NÄRV!medicinska fakultetens personaltidning.

På gånginnehåll

tema:

i detta nummer:

alltid i närv!

Vill du också vara med i Närv eller har synpunkter och förslag på hur vi kan göra vår tidning ännu bättre? Då är du varmt välkommen att kontakta mig!E-post: anna.mansfeld@med.lu.se Tel: 046-222 14 21

2 3

Medvetandegör det omedvetnaFrån början gick diskussionen om detta nummer skulle ta upp hela mångfaldsbegreppet som även inbegriper klasstillhörighet, etnisk bak-grund och annat men ganska snart stod det klart att detta ämne är för stort för att täckas i ett enda nummer. Så det får bli i ett annat num-mer.

Jämställdhetens aspekter finns på alla nivåer, lika väl män missgynnas som kvinnor förfördelas. Genom att ta upp det i detta nummer hoppas vi på att medvetandegöra mycket omedvetet tänkande. På Medicinska fakulteten har vi en skevhet på flera nivåer, bland studenterna har vi brist på män på alla utbildningar utom läkarlinjen (59 % män i år). Men på de högre posterna lyser kvinnorna med sin frånvaro, särskilt bland professorerna där 82 % är män.

Hur vår samhällstruktur ser ut grundas redan på utbildningsnivån. Som mamma till tre söner oroas jag över undersökningarna som visar att det i ge-nomsnitt skiljer 40 poäng mellan flickor och pojkars grundskolebetyg. Jag tror att alla yrkesroller och arbetsplatser vinner på en jämn könsfördelning. Men männen hamnar mer och mer efter när det gäller högre studier och sen 2009 är det inte tillåtet att kvotera in sökanden på grund av kön.

Ser man istället på samhällets maktfördelning så domineras denna värld fortfarande av männen. Vad händer på vägen? Något att vara extra observant på är att undersökningar har visat att både män och kvinnor har en benägen-het att undervärdera kvinnors prestationer jämfört med mäns prestationer (sid 7). Vilket innebär att kvinnor många gånger måste arbeta mycket hårdare för att bedömas på samma nivå som sina manliga kollegor.

Personligen så är jag tveksam till alla mallar som vi trycks ner i av våra medmänniskor på grund av kön, bakgrund och klädsmak etc. Samtidigt är det viktigt att man är observant på tydliga mönster. Tyvärr är det nog ofta så att mycket av vårt handlande utgår ifrån undermedvetna föreställningar. Män tas som mer handlingskraftiga, kvinnor som osäkrare och veliga. Män är raka, kvinnor är flexibla. Män är tydliga och kvinnor är diplomatiska. Om detta är faktorer som stämmer, om de är medfödda eller om de är ett arv av hur vi har uppfostrats är kanske ovidkommande. Oavsett om vi är olika eller inte så kanske det inte behöver tas för givet? Min sambo är många gånger blödigare och hönspappigare än jag. Jag är mer tekniskt bevandrad än han. Samtidigt får man vara medveten om att de normer som styr de flesta organisationer är satta efter manliga mallar. Man ska vara säker, tydlig och rak. Ska vi konkur-rera på lika villkor så kanske det är bättre att se till individen.

Ställ dig frågan då och då: väljer jag en man/kvinna i denna position för att jag har förväntar mig en man/kvinna i denna roll? Finns det något som säger att en an-nan är mindre lämpad till dessa arbetsuppgifter på grund av att sitt kön? Utmana dina fördomar och försök se till individen och kompetensen.

Varför är då dessa frågor viktiga? För att mångfald berikar, för att verkligheten består av hälften män och kvinnor och kanske för att undersökningar har visat att

både kvinnor och män arbetar bättre i en könsblandad miljö.

AnnA MAnsfeld

Pedagogiskt idéforum MedCul inbjuder till ett kreativt seminarium om lärande. Tid och plats: 7:e oktober, kl 8.30-16.00, Health Sciences Center, Baravägen 3, Lund Chronic Inflammation Program (Chip) Mini Symposium“Inflammation in the central nervous system - mechanisms, modelsand clinical perspectives” [preliminary program]Tid och plats: 19 oktober, 2010, Belfragesalen, Biomedical Center d14, Klinikgatan 32, lund.

Fakultets styrelsemöte 20/10 och 7/12

BMA-dagen - att förebygga ohälsaVälkommen till årets BMA-dag på tema ”Att förebygga ohälsa”Tid och plats: 21 oktober 2010, star Hotel i lund.

Presentation av examensarbeten med nytta för vårdenstudenter inom medicin- och vårdvetenskapliga utbildningar presenterar examensarbeten som ofta har djup förankring i hälso- och sjukvårdsarbetet i Region skåne och skånes kommuner.

Tid: 27 oktober kl. 12.00-16.30Plats: Aulan, Centralblocket, Skånes universitetssjukhus, Lund

Fakultetens Educational Advisory Board sammanträder den 28-29 oktober

Forskningens dag med tema Depression & maniMedicinska fakulteten vid lunds universitet och Region skåne tillsammans med eric K. fernströms stiftelse bjuder in till forskningens dag under temat depression & mani. Under dagen kommer forskare vid lunds universitet och Psykiatri skåne att presentera forskningsresultat inom området.

Malmö: tisdag 2 november, Jubileumsaulan, skånes universitetssjukhus, Malmö, Kl 13.30 - ca 18.00

lund: onsdag 3 november, Aulan, skånes universitetssjukhus, lund, Kl 13.30 - ca 18.00

Medicinhistoriskt symposiumden 4-5 november 2010 arrangerar enheten för medicinens historia vid lU ett tvärvetenskapligt internationellt symposium under titeln Medicine under ideological pressure - swedish-German contacts in medicine during 1933-1945. Medicinhistoriker, idéhistoriker och historiker från sverige och Tyskland deltar. för mer info: nilsmg.hansson@gmail.com sal F-2 på Universitetssjukhuset i Lund.

Sydsvenska Medicinhistoriska Sällskapet prisutdelningBengt Lindskogs medicinhistoriska pris för 2010 går till Andreas Vilhelmsson. Med sin uppsats ”Bilder av psykisk ohälsa och medikalisering i en historisk kontext”.

Andreas Vilhelmsson är doktorand i folkhälsovetenskap vid nordiska högskolan för folkhälsovetenskap (nHV) i Göteborg. den 11:e november föreläser han om sitt arbete på sydsvenska Medicinhistoriska sällskapets sam-manträde. se: www.medicinhistoriskasyd.se

För mer info om alla ovanstående evenemang se: www.med.lu.se/kalendarium

jämställdhet 4

Bo Ahrén har ordet 4

Jämställdheten på fakultetsnivå 4

Vår handlingsplan för likabehandling 5

Jämställdheten på universitetsnivå 6

Genuscertifiering- maktmissbruk eller möjlighet 7

De omedvetna nedvärderingarna 7

Enkäten 8

Att vara man i en kvinnovärld 8

Läkarstudenter studerar humanism 9

Läkarutbildningen utvidgar i Helsingborg 9

Dagboken - Per-Anders Abrahamsson 10

Så här jobbar vi 13

Med@arbetaren 14

Husen 15

Brain machine interfaces-konferens 17

Reserreportage från Amman 18

Excellensseminariet 19

HMS-arbetet omorganiserat 19

Utmärkelser 12

På nytt jobb 16

Siste men inte minst 19

In English - Anna Appelbergs krönika 20

tem

a

4 5

fakulteten har en jämställdhetsgrupp som arbetar med dessa frågor. Ordförande är profes-sor Anita sjölander. Hon tycker att jämställd-heten på fakulteten har blivit bättre men att den är långt ifrån bra.

– Vi är inte så jämställda som vi kanske tror och den största faran är om vi slår oss till ro och nöjer oss, säger Anita sjölander. för Anita är jämställdhetsarbete en lång process och det handlar om att hela tiden hålla ämnet levande.

som ordförande i fakultetens jämställdhets-grupp tycker hon att det är viktigt att arbeta för kvinnliga nätverk. Mentorsprogrammet är en sådan insats. Meningen är att det ska stimulera till nya nätverk och ge redskap att arbeta med dessa frågor.

– Jag tror inte på punktinsatser, utan tror att man ska hålla frågan levande och ständigt reflektera vid tjänstetillsättningar så att det inte ser ut så här som en stämgaffel rakt ner för kvin-nors karriär.

Hon är inte för kvotering utan tror att man kan nå målen på annat sätt.

– Kvotering väcker fler nega-tiva reaktioner än vad man vinner.

de råd hon ger till kvinnor som vill göra karriär är att: ta plats, se till att få stöd/hjälp och var öppen för möjligheter.

när det gäller att få in fler kvinnor på styrelsepos-ter att man ska utmana kvinnorna mer och sprida uppgifterna, så att det inte känns så betungande.

Anita sjölander tycker inte att det räcker att man har styrelser och kommittéer med 40-60 uppdel-ning. forskning har visat att man måste vara i majoriteten för att det ska ge effekt. för att få större genomslagskraft tycker hon att man borde ha fler kommittéer / styrelser med 50% eller varför inte med kvinnodominans.

Vinsten med en större könsba-lans är enligt Anita sjölander att man får ett optima-lare system och ser på frågor ur fler vinklar.

– Vi ska ju vara ett universitet för alla.

AnnA MAnsfeld

Jämställdhet främjar kvaliteten

I Medicinska fakultetens strategiska plan betonas att arbetet för ökad jämställdhet är mycket viktigt. det är viktigt inte enbart ur rättviseskäl, att alla människor ska behandlas och värderas lika. Alla ska ha samma chans och möjligheter. Jämställdhetsarbetet

är emellertid också viktigt därför att jämställdhet befrämjar vår verksamhet, den ökar kvalitet i utbildning och forskning. Man kan säga att ökad jämställdhet är ett av många verktyg för att nå högsta nationella och internationella kvalitet.

Att ökad jämställdhet är viktigt för verksamheten kan illustreras med att våra stu-denter får en bättre undervisning om lärarna är både män och kvinnor, och blandad lärarkår ger också en ökad möjlighet till identifikation och att skapa förebilder för fortsatt yrkesliv. Vidare blir vår forskning bättre om både män och kvinnor deltar i och leder den. forskningsfrågor kan ställas upp och belysas ur de olika aspekter som ett blandat forskarteam kommer med. forskningsfrågorna breddas också om det finns olika bakgrund och infallsvinklar bland forskarna.

eftersom fakulteten är konkurrensutsatt både vad gäller utbildning och forskning kan man därför säga att vi inte har råd med att inte ha ett progressivt och kraftfullt jämställdhetsarbete.

Vi har sedan länge både i fakulteten och i universitetet som helhet ett jäm-ställdhetsarbete. Många är de medarbetare som hängivet och ibland i motvind fått kämpa för ökad jämställdhet. därför är det glädjande att se att vi verkligen ser resultat. Idag är studie- och forskningsmöjligheter öppna för människor av båda könen. Idag disputerar i lika hög grad män och kvinnor, och de tidiga karriärstegen har, på statistisk nivå, en stor grad av jämställdhet. Vidare är idag tilldelningen av forskningsmedel, exempelvis från Alf, inte snedfördelad på grund av kön. de många som arbetat med jämställdhet under flera decennier kan känna sig stolta över vad de åstadkommit.

Men fortfarande har vi stora utmaningar kvar, vilket framgår av detta nummer av Närv. Mycket arbete återstår därför.

Vad vi ibland glömmer är att antal och statistik, i all ära, inte förklarar orsakerna till skevheter, de kan endast följa mönster och utvecklingstendenser. därför är det viktigt att också gå bakom siffrorna, lika väl som det är viktigt att följa upp de ambitiösa jämställdhetsplaner som finns. det kan finnas hinder för jämställdhet som ibland är subtila. det kan finnas beslut som tas ur ett strategiskt välgrundat skäl men som får negativa effekter på jämställdheten vilka inte har penetrerats när

man tog beslutet. Jag kan ge ett exempel på detta. Vetenskapsrådet har i år tagit ett beslut att kraftigt höja storleken på de projektanslag man delar ut. detta låter mycket bra ur aspekten att då blir det mer rejäl forskningssatsning till de verkligt bra projekten, vilket kan öka deras internationella konkurrenskraft. de som tagit besluten har också haft detta skäl som huvudorsak. Men har man beaktat jämställdheten i detta beslut? en konsekvens är nämligen att antalet ansökningar till VR som får anslag sänks, eftersom de totala projektmedlen är oförändrade. de som då drabbas hårdast är de yngre forskarna och de kvinnliga forskarna. därmed inte sagt att man inte skulle tagit detta beslut, men det bygger in risk för en minskad jämställdhet.

Allra viktigast är trots allt inte yttre strukturer och regler, utan hur den interna kulturen är inom fakulteten och de olika utbildnings- och forskargrupperna. Här har vi alla ett ansvar: vi måste se människan i varje medarbetare, oavsett kön, och låta medarbetaren växa, känna sig delaktig och därmed känna sig trygg i att göra karriär. Genom det, tillsammans med det professionella jämställdhetsarbetet som görs i fakulteten, på institutioner och i jämställdhetskommittéer, kan vi gradvis öka jämställdheten. det tar tid, men det är riktningen som är det viktiga

BO AHRén, deKAnUs

På fakultetsnivå

Medicinska fakulteten är en av de fakulteter på universitet som sticker ut med en ojämn könsfördelning. Bland våra studenter är 67 procent kvinnor. Men om man ser till den akademiska karriären så vänder det. Av våra pro-fessorer är mer än 80 procent män.

0

20

40

60

80

100

120

140

doktorand adjunkt forskarassistent forskare lektor professor

63

913

46

28

119122

68

24

32

43

29

Antal anställda inom varje yrkesgrupp på Medicinska fakulteten, april 2009

Män Kvinnor

foto

: ann

a m

ansf

eld

Vi är inte så jäm-ställda som vi kanske tror och den största

faran är om vi slår oss till ro och nöjer oss.

fakultetens handlingsplan för likabehandling”Vår arbets- och lärandemiljö ska kännetecknas av medmänsklig-het, jämställdhet och likabehandling”.

Medicinska fakulteten har ansvar för att diskrimineringslagen är känd för studenter och anställda, via prefekterna. Vid rekrytering av såväl studenter som personal är riktmärket att den ska spegla samhällets mångfald och speciella rekryteringsinsatser ska riktas mot studenter av underrepresenterat kön, utländsk bakgrund och från studieovana hem.

Utbildningen ska präglas av pedagogisk mångfald och innehålla moment som tar upp den mångfald av patientkategorier som möter dem efter utbildningen.

Prioriterade åtgärder för 2010 är att genomföra en analys av dagens personalsammansättning och att initiera genuscertifiering inom samtliga program på grundnivå (läs mer om genuscertifiering på sid 7).

mentorsprogrammetsom ett led i att stödja yngre forskare i karriären har medicin-ska fakultetens jämställdhetskommitté startat mentorsprogram. Programmen har funnits i fem år och vänder sig främst till yngre forskare på forskarassistentnivå, såväl kvinnor som män kan söka. Arton adepter ska träffas regelbundet under ett år och det hela startar med ett två-dagars internat. Tanken är att adepterna ska stödjas i en fortsatt karriär inom universitetet, medvetandegöra strukturella hinder och stimulera yrkesnätverk och leda till ett gott ledarskap.

Är du i minoritet?RÄTTVISEFÖRMEDLINGEN (RÄF) vill korrigera skev-heter och verka för en rättvis representation i ett jämlikt samhälle. De söker experter som utgör en minoritet i media; kvinnor, män, invandrare etc som sällan får göra expertutlåtanden.

Anmäl dig som expert hos rättviseförmedlingen på deras facebook sida: http://www.facebook.com/rattviseformed-lingen

Jämställdhet: förhållandet att olika personer har samma möjligheter och rättigheter, sär-skilt i fråga om kvinnor i relation till män. För-utsätter en jämn fördelning av makt och in-flytande, samma möjligheter till ekonomiskt oberoende, lika villkor och förutsättningar i fråga om företagande, arbete, arbetsvillkor samt utvecklingsmöjligheter i arbetet, lika tillgång till utbildning och möjligheter till ut-veckling av personliga ambitioner, intressen och talanger, delat ansvar för hem och barn.

Feminism: rörelse och åskådning bestående av flera olika inriktningar med den gemen-samma målsättningen att förändra makt-strukturer knutna till kön. Vad som förenar all feminism är att man vill upphäva eller för-ändra diskriminering på grund av kön och/eller könstillhörighet.

Genus: begrepp använt för att förstå och ur-skilja de föreställningar, idéer och handlingar som sammantaget formar människors sociala kön. Begreppet genus infördes i humanis-tisk och samhällsvetenskaplig forskning på 1980-talet. Relationen mellan könen samt varierande uppfattningar om vad som upp-fattas som manligt och kvinnligt betonas.

Certifiering: åtgärd av certifieringsorgan som visar att tillräcklig tilltro har erhållits för att en produkt, en process eller en tjänst är i överensstämmelse med standard eller annat regelverk. Certifiering ska genomföras i en-ligt med ett certifieringssystem med bestäm-da regler och ledning för verksamheten.

Källa: Nationalencyklopedin - www.ne.se/

liten ordförklaring

rättelseI förra numrets bibliotekstips skulle det vara Ingrid selberg som var skribent.

I högskolelagen 1kap 5 paragraf står det att i högskolans verksamhet ska jämställdhet mellan kvinnor och män alltid iakttas och främjas. Lunds universitet har en jämställd-hetspolicy som arbetar för att detta ska efterlevas. Prio-riterade områden är: rekrytering, & befordran, lönesätt-ning, ledarskap, motverka trakasserier och könsmedveten pedagogik.

fakultetens könsfördelning på utbildningarna

Andel kvinnliga studenter som började utbildningarna i procent

som kurvorna ovan visar är kvinnorna i majoritet på så gott som alla utbildningar. det är bara läkarutbildningen där de vissa år ligger under 50 procent-strecket. allra minst män är det på logoped och arbetsterapeutut-bildningarna.

i år är det ovanligt många killar som kommit in på läkar-, sjukgymnast- och sjuksköterskeutbildningen. dessa tre utbildningar har många sökande och poängen för antagning ligger högt. vad det beror på är svårt att säga, kanske spelar de nya antagningsreglerna in?

löneläget på fakulteten

ser man på fakultetens lönefördelning mellan könen kan man se att det skiljer sig mest bland forskare och lektorer, så mycket som 3500 kronor i snitt. Men när man tittar på doktorand-, adjunkt- och forskarassistentnivå är det jämnt mellan könen.

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

Arbetsterapeut Audionom Biomedicin Logoped

Läkare Röntgensjuksköt. Sjukgymnast Sjuksköterska

0

10 000

20 000

30 000

40 000

50 000

60 000

doktorand universitetsadjunkt forskarassistent forskare universitetslektor professor

23 658

33 60037 485

43 959 46 925

57 425

23 745

33 43237 229

40 47844 712

56 728

man kvinna

Medellön fördelat på kön på Medicinska fakulteten april 2009

Jämställdhetentema: Jämställdhet

Jämställdhet

tema

6 7

I en studie från 1995 av Christien Wennerås och Agnes Wold kan man se att vid peer reviews (kollegiala utvärderingar) var kvinnliga sökande överlag värderade lägre än sina manliga kollegor. när man jämförde de sökandes skattning med deras vetenskapliga produktivitet (antalet publicerade artiklar som första författare och medförfattare med hänsyn tagen till tidskriftens genomslagskraft enligt Journal Citation Reports) så fann man att bara de mest produktiva kvinnorna komma upp så samma värderingsnivå som sina manliga kollegor, och de hamnade då på nivå med de minst produktiva männen.

när man försökte se om det kunde vara kompetensen (utbildning, vetenskapsområde, internationellt utbyte etc) som spelade in såg man att männens kompetens överlag rankades högre än kvinnorna för likvärdig kompetens. eftersom dessa bedömningspoäng multipliceras med var-andra innebär det i praktiken att kvinnorna generellt måste vara mycket mer produktiv än sina manliga kollegor för att hamna på samma nivå. en kvinna med samma kompetens som en man var tvungen att ha 20 fler publicerade artiklar (i tidningar som neuroscience, Radiology etc)för att nå samma nivå som mannen.

Christine Wennerås och Agnes Wold visade att kvinnor måste publi-cera två och en halv gånger så mycket artiklar som män för att bli likvärdigt bedömda när de sökte forskarassistenttjänster vid Medicinska forsknings-rådet (numera vetenskapsrådet).

AnnA MAnsfeld

tem

aJämställdhet

Universitetet har startat ett genuscertifieringspro-jekt. Målet är att skapa en bättre och mer inklu-derande miljö för stu-denter och anställda, där alla känner sig välkomna på lika villkor. – Genuscertifiering är inget påbud utan helt frivil-ligt och det är upp till varje institution att avgöra om man vill arbeta med detta. Medverkande institutioner sätter sina egna mål som de ska uppnå och det kan skilja mycket från institution till insti-tution, när det gäller tillvägagångssätt, säger Kajsa Widén som är projektledare för genuscertifieringen på lunds universitet.

det var förra rektorn Göran Bexell och prorektorn Ann numhauser-Henning som initierade det projekt som har utmynnat i en så kallad genuscertifiering. lunds universitets jämställdhetspolicy har identifie-rat fyra insatsområden varav ett är ”genusperspektiv och könsmedveten pedagogik i utbildningen”. en särskild projektgrupp tillsattes som fick i uppdrag att undersöka om genuscertifiering kunde vara en möjlig väg att gå för att genusperspektiv i undervisning och utbildning skulle få större genomslagskraft. Projekt-gruppen överlämnade sin slutrapport till rektor i mars 2008 och i den presenterades bl a en checklista över olika kriterier och frågeställningar, som kan beaktas då institutioner vill genomföra en certifiering.

en del negativa reaktioner kom fram hos vissa ute i organisationen när projektgruppens slutrapport presenterades. därefter har intresset för ökad kunskap blivit mer dominerande.

– Jag är inte förvånad att kritiska frågor har ställts, det är ett signum för akademin att vara kritisk och

förhoppningsvis är man sakligt kritisk, säger Kajsa Widén. Hon uppfattar att kritiken ofta beror på okunskap om vad genuscertifiering innebär. Genus-certifiering handlar i hög grad om att medvetande-göra slentrianmässiga beteenden, bl a i undervisnings-situationer och om att vilja diskutera den norm som råder. Att gå från ett passivt förhållningssätt inför genusaspekter på pedagogik till ett mer könsmedvetet förhållningssätt. föreläsningssalar är sällan en fristad från maktordningar, både lärare och studenter har föreställningar om kön – medvetet eller omedve-tet - och detta härbärgeras och hanteras på olika sätt. Certifieringen utgår från fn:s deklaration om mänskliga rättigheter om att alla ska ha samma rät-tigheter. Utöver detta kan genuscertifiering visa hur vi målinriktat aktiverar ett prioriterat insatsområde i vår egen jämställdhetspolicy.

– det som har fått en del att reagera är att man talar om en kontrollfunktion. Men för att en certifiering ska vara trovärdig behöver man leva upp till vissa kriterier. I detta fall ställs ju kriterierna av institu-tionen själva, säger Kajsa Widén. som stöd kan t ex genusforskare vara behjälpliga, då institutionen ska avgöra om de egna målen för en certifiering anses vara uppfyllda.

Universitetet har ansökt om och fått 1,6 miljoner kronor av regeringen för att genomföra detta projekt. Tre institutioner har anmält sig och vill delta i pro-jektet, två från naturvetenskapliga fakulteten och en från lTH. Under genuscertifieringsprojektet ska en metod- och arbetsbok skapas, som andra intresserade institutioner kan använda i sitt arbete. Boken ska vara klar 2011 och Kajsa Widén och Tomas Brage (profes-sor och studierektor vid fysiska institutionen, som deltar i projektet) gör även besök hos institutioner som vill veta mer om det pågående genuscertifierings-projektet. lunds universitet är först ut med att pröva genuscertifiering och Kajsa Widén och Tomas Brage har blivit inbjudna till flera universitet i sverige för att beskriva hur de arbetar.

Tanken är att både slutrappor-tens checklista och metod- och arbetsboken ska fungera som stöd och inspiration för institutioner-nas arbete med genuscertifiering.

Alla myndig-heter har med jämställdhetsar-bete i sina mål och som universitet är det extra vik-tigt att tjäna som föregångare och gott exempel.

– Jämställdheten behöver erövras varje dag, säger Kajsa Widén.

AnnA MAnsfeld

Genuscertifieringen innehåller föl-jande kriterier:

Genusperspektiv i undervisningen:• att man ser över innehållet i utbildningen utifrån genus och maktordningar.Genusmedveten undervisning: • att man tittar på hur formerna för undervisningen ser ut, för att upptäcka och motverka eventuella könsdiskriminerande undervis-ningsformer.Planer och strategier:• hur organisationen kan arbeta för att öka genuskompeten-sen på ett övergripande plan.Motverka trakasserier och kränkande •särbehandling: finns medvetenheten hos personalen, finns det rutiner för hante-ring av dessa ärenden.

Genuscertifiering - maktmissbruk eller möjlighet

foto

: tom

as B

rage

Lunds universitet har som mål att vara en jämställd arbetsplats. Bland stu-denterna och doktoranderna är det en liten övervikt för kvinnor. Men även här tippar gungbrädan betänkligt på de högre nivåerna.

Vicerektor Ingalill Rahm Hallberg är engagerad i universitetets jämställdhetsarbete. Hon tror att det är viktigt att man granskar hur det ser ut i maktens boningar. På universitetets högsta befattningar är det ganska jämnt fördelat (rektorer, dekaner) men sen blir det mer och mer skevt.

– Jag tror att det är oerhört viktigt att vara vid maktens grytor om man vill påverka. Jag hör om nätverk inom universitetet där man coachar varandra, vilket ju är bra, men ofta är det bara män i dem. I dessa nätverk sker mycket som påverkar nästa generation, säger Ingalill Rahm Hallberg.

Hon tycker det är viktigt med tydliga direktiv om en jämn könsfördelning vid tillsättning av styrelser, kom-mittéer och ledningsuppdrag för att förändra balansen mot mera jämn fördelning mellan män och kvinnor.

– Vi lever i en patriarkal värld och lika söker lika, säger hon.

Men Ingalill Rahm Hallberg tycker inte att man ska stirra sig blind på andelen kvinnor på professorsnivåer för problemet börjar många gånger tidigare.

– får vi inte in kvinnor på lägre nivåer så får vi inte dem på högre nivåer heller, säger Ingalill Rahm Hall-berg.

Om universitetsvärlden hade sett annorlunda ut med en jämnare könsfördelning kan Ingalill Rahm Hallberg inte svara på, men hon är säker på att det saknades ett genusperspektiv när regeringen valde de strategiska forsknings-områdena.

Universitetets jäm-ställdhetsarbete foku-serar på fem åtgärds-områden: rekrytering & befordran, lönesättning &

anställningsvillkor, ledarskap och att förebygga trakasserier samt ett genusperspektiv i utbildningen. I ledningsgruppen för jämställdhet och likabehandling utgår arbetet från diskrimineringslagen.

Tidigare fanns en viss kvotering för att utjämna eventuella könsskill-nader bland studenter men 2008

stämdes lunds universitet av 23 kvinnor som ansåg sig diskriminerade vid antagningen (vid lika meriter) till psykologiprogrammet. 2009 ändrade man därför antagningsordningen, nu görs urval ur samma merit-grupp först genom högskoleprov eller annat prov och därefter tas hänsyn till underrepresenterat kön. nu är det alltså svårare att justera ojämna könsbalanser vid antagningen.

Att göra karriär som kvinna

Ingalill Rahm Hallberg har själv gått så långt som det nästan bara går inom universitetsvärlden. Och det har inte alltid varit lätt. som nydisputerad hände det att hon stötte på översittarfasoner från manliga kollegor. något som hon med åren har lärt sig hantera.

– Inte nog med att jag var kvinna jag var även sjuksköter-ska med doktorsexamen i en värld dominerad av läkare och män, säger Ingalill

– Jag är osäker på vad som är en manlig eller kvinnlig strategi och tror att jag använder mer manliga strategier, att vara rak, utåt sett orädd, tydlig och jag har lärt mig att inte reagera på känslor, säger Ingalill Rahm Hallberg som tycker att det är viktigt att man skiljer på det manliga och att vara man.

Om vi hade en större medvetenhet om de manliga och kvinnliga tillvägagångssätten så kanske vi skulle kunna mötas på ett bättre sätt menar hon. den grupp som dominerar avgör kulturen i organisationen, vilket påverkar kvinnorna när de är färre än männen.

Ingalill Rahm Hallberg har inte upplevt att hon mötts på något negativt sätt men hon har blivit utsatt för härskartekniker*. svårast tycker hon att det är när någon använder skuldinducering; när man får någon

att känna sig skyldig. det gäller att känna igen sådana fenomen och inte reagera på dem menar hon och att inte glömma bort att makt utövas både passivt och aktivt.

– när jag möter någon som försöker trycka till mig svarar jag ibland med samma mynt. det gäller att inte falla i träsket att känna sig sårad, säger Ingalill Rahm Hallberg.

en av akademins främsta nackdelar är att vi blandar ihop akademisk frihet med arrogans och dåligt uppfö-rande menar hon och tycker att det är jätteviktigt att universitetet sätter ner foten mot dåligt och respektlöst beteende.

– Vi är för dåliga på att markera och om man inte blir tillsagd när man beter sig illa så skickar det också signaler om att det är ett accepterat beteende, säger

Ingalill Rahm Hallberg.Hennes tips till kvinnor är att tränga sig in i de man-

liga nätverken. Hon berättar en anekdot om den första kvinnliga kirurgen på en klinik som dök upp på kirur-gernas traditionella bastukvällar till alla sina manliga kol-legors stora förvåning. Hon svarade de häpna blickarna med: det här är ju kirurgernas kväll. Hon förstod att det i bastun fattades viktiga beslut.

för männens del gäller det att få in kvinnorna i sina nätverk.

– egentligen tror jag inte att det finns så stort mot-stånd från männens sida utan det handlar mer om att de måste blir medvetna och invitera kvinnorna mer i deras nätverk. Och kanske skulle vi medvetet skapa mer och fler könsintegrerade nätverk, säger Ingalill Rahm Hallberg.

AnnA MAnsfeld

På universitetsnivå

de omedvetna nedvärderingarna

Osynliggörande:någon tar upp det du just sagt som om det vore en egen idé eller tar ordet trots att du just börjat prata.

Förlöjligande:en kollega skrattar åt ditt uttal och säger att du låter som en person i en kul tv-serie (när du hade något viktigt att säga).

Undanhållande av information:du förstår att dina kollegor haft ett möte där du borde ha varit med. Beslut som skulle fattas på ett möte har redan fattats tidigare i informella sammanhang, där inte alla berörda haft tillträde.

Dubbelbestraffning:en man beskylls för att inte ta ansvar för hem och barn, gör han det så beskrivs han som omanlig. en kvinna som väljer att vara hemma med sina barn före att gå på ett kvällsmöte betraktas som oseriös, går hon på mötet får hon höra att hon är en dålig mamma.

Påförande av skuld och skamtrots att du inte informerats om det där mötet får du höra att du själv borde tagit reda på när det var.

Motstrategier:tag plats •ifrågasätt•lägg korten på bordet •Bryt mönstret •intellektualisera •

Bekräftartekniker:synliggör•respektera •informera •dubbel belöning •Bekräfta rimliga normer •

källa: Wikipedia

*Exempel på härskartekniker:Fördelningen av ALF-medel vid fakultetenvi en analys av värdering och fördelning fann man även här en ned-värdering av kvinnor. generellt sett poängsattes de kvinnliga sökande lägre, men de kvinnliga bedömarna nedvärderade kvinnorna i högre grad än de manliga bedömarna.

– att det fortfarande sker en snedfördelning mellan könen är en gene-ralitet som vi inte kan förneka. en förklaring kan vara att det fortfarande finns få kvinnor på akademiska befattningar. utvecklingen går dock i rätt riktning, säger Bengt Jeppsson, vicedekanus i alf-frågor.

för att råda bot på snedfördelningen så har man startat en del insat-ser, bl a alf-mentorer som är emeritiprofessorer som delar med av sin kunskap, en klinisk forskarskola och alf-medel för yngre forskare. den sista har visat sig vara en framgångsrik åtgärd, de kvinnor som fått dessa anslag fortsätter i högre grad göra en akademisk karriär.

foto

: ann

a m

ansf

eld

Vi lever i en patriarkal värld

och lika söker lika

0

100

200

300

400

500

600

doktorand adjunkt forskarassistent forskare lektor professor

Antal anställda inom varje yrkesgrupp på Lunds universitet, april 2009

Män Kvinnor

tem

a

8 9

UtBILDNIN

G

9

Kroppen i humanioraperspektiv heter en delkurs på läkarutbildningen som leds av Anders Palm, seniorprofessor i litteraturvetenskap vid lunds universitet. Tanken bakom kursen är att läkekonst har dubbel fakultetstillhörighet: medicin och humaniora. Anders Palm betonar att medicin är en människovetenskap, en human science. Målet är en mångdimensionell kropps-förståelse ur ett humanistiska betraktelsesätt med existentiell och etisk relevans.

– Mötet mellan läkare och patient är läkareprofessionens urscenario. Jag försöker belysa den mellanmänskliga relationen med konstarterna som problematiserande illustrationsmaterial. Kursdeltagarnas föreläsningar vid årets examinationsprojekt ger exempel på läkarstudenternas utomordentliga förmåga att se sin kommande yrkesroll i ljuset av den erfarenhet som t ex litteratur, film, TV-serier, konst, musik, dans, trädgårdskonst, mode, clowneri kan ge, säger Anders Palm.

det är den första kursen i svensk läkarutbildningen där Medical Humanities integreras i det ordinarie programmet på samma villkor och med samma krav som övriga kurser. det finns ingen motsvarighet någon annanstans i sverige, men ämnet Medical Humanities är sedan flera decennier etablerat vid de flesta Medical schools i UsA.

Madeleine Hök och susanne eliasson var några av de som examinerades nu i juni. deras föreläsning heter ”Att ge offentlighet åt det privata” och handlade om boken ”det blir aldrig som förr” av Karin Andersson. Boken tar upp ett unikt patientfall, August som i tidig ålder drabbas av barncancer. Madeleine Hök och susanne eliasson berättar hur man i boken får följa familjens resa mellan hopp och förtvivlan, från positiv respons på behandlingar till nya komplikationer som följer på varandra. Till sist är läget så svårt att alla behandlingar avslutas och man inväntar det ofrånkomliga slutet. Men plötsligt vänder allt och de dödshotande metastaserna i ryggmärgen har försvunnit. fallet August är ett exempel på oförklarliga mirakel som läkarvetenskapen än inte kan förklara. Men Madeleine Hök och susanne eliassons vinkel är hur familjen idag 10 år efter ser på sitt deltagande i boken, en medverkan som innebar att utlämna sitt lidande och sin kamp till offentlig insyn. Och föräldrarna kan nu efteråt förvånas över hur öppna de var men ser mest positivt på boken. de tycker att det är jätteskönt att ha boken som minne över hur det faktiskt var.

Under presentationen kommer även andra frågor upp som hur det är att fungera i den dubbla rollen av läkare och anhörig. Mamman i boken är nämligen själv läkare och hennes medicinska kunskap gjorde att hon såg mer dystert på prognoserna, medan pappan var mer optimistisk.

Kursen har fått mycket positiv respons, här följer några av kommentarer från utvärdering-arna:

“Världen växer och den medicinska vetenskapen görs mänsklig.” ”En av de mest tankeväckande och inspirerande kurserna som jag gått på läkarutbild-ningen hittills. Den gör en kanske inte till en mer faktakunnig läkare men jag tror att om man använder det man lär sig på den här kursen så blir man i alla fall en bättre läkare.” ”Jag känner mig verkligen 100% berikad!”

Under de tre år kursen har pågått har läkartidningen publicerat flera artiklar med ursprung i dessa examensarbeten. läs dem på: http://www.med.lu.se/nyheter/kroppen_i_humanio-raperspektiv

Läkarstudenter studerar humanismen

läkarutbildningen utvidgar i helsingborgNär läkarutbildningen utvidgas ökar behoven av fler kliniska utbildningsplatser. Sjukhusen i Malmö och Lund räcker inte till för den högre belastningen därför har man nu börjat titta norrut.

sveriges läkarutbildning ska utökas med 605 platser och 154 av dem placeras i lund. det innebär 28 fler studenter per årskurs, sen förra hösten tar vi in drygt 120 nya studenter. det innebär också ett ökat tryck på den kliniska utbildningen och man har fått titta på olika lösningar. Helsingborgs sjukhus kan erbjuda en bra möjlighet till klinisk utbildning av läkarstudenter på de fyra kliniska terminerna 6-9. den akademiska nivån är redan hög med över 50 stycken disputerade, varav 25 docenter och 2 professorer. läkarkåren på Helsingborgs sjukhus har redan visat ett stort intresse för medverka i utbildningen. från Region skåne erbjuds ett betydande ekonomiskt stöd och pengar kommer också in till Medicinska fakulteten på grund av fler studenter.

läkarutbildningen i sverige omfattar 11 ter-miner men ser ganska annorlunda ut på de olika lärosätena. lunds universitet ska nu också Bolog-naanpassa utbildningen. de första tre terminerna i lund handlar om den normala människan och utbildningen bedrivs framförallt på Biomedicinsk centrum (BMC) i lund. de två följande termi-nerna (4-5) behandlar den sjuka människan fram-förallt vid olika kliniska laboratorier i lund och Malmö. studentgruppen delas i två lika halvor i lund och Malmö. den andra halvan av termin 5 används för ett examensarbete på kandidatnivå kombinerat med samtidig utbildning i forsknings-metodik.

efter dessa inledanden fem terminer följer så fyra kliniska terminer (6-9), och det är här som studenterna skall delas upp mellan lund, Malmö och Helsingborg. Cirka 20 %, 24 stycken, skall göra sin kliniska utbildning i Helsingborg, medan 48 går i lund och 48 i Malmö.

Hela terminen 10 är avsatt för ett större exa-mensarbete på mastersnivå, och vi hoppas på att många i Helsingborg vill vara handledare, liksom för det mindre examensarbetet på termin 5.

från läkarprogrammet är vi mycket glada över att Helsingborgs sjukhus ställer upp och väntar oss snarast en extra bra utbildning där eftersom det är något nytt som startar. Övergripande scheman, examination och kursmål är givetvis detsamma på alla tre orterna, men möjlighet till lokal profilering finns.

MARTIn sTJeRnQUIsT

Programdirektör för läkarutbildningen

Gustav är en av de få killar som har valt att läsa till barnmor-ska. Det var inget självklart val och inget han funderat över tidigare, utan idén föd-des när han sommarjobbade

som undersköterska på förlossningen. Att vara kille på sjuksköterskeutbildningen kände han aldrig som något konstigt, 10 – 15 % av studenterna där är män. Men få av dem väljer att läsa vidare till barnmorska.

– nu är det mer konstigt och det finns inga referenser, säger Gustav Kristensson.

Ingen har reagerat på hans utbildnings-val i omgivningen. Värre har det varit med patienterna, det har hänt flera gånger att han har fått gå ut för att de inte vill ha honom med. Men om det är för att han är kille eller för att han är kandidat vet han inte.

– som barnmorskestudent har mitt självförtroende pendlat en del, men det kan bero på att jag tagit det personligt, när jag kanske inte borde det, säger Gustav Kristensson.

Hur har du mottagits av kollegorna?– de flesta tycker det är kul med en kille, men som

utböling så känns det också att man granskas mer, säger Gustav Kristensson.

Han berättar att det många gånger känns som att hans eventuellt negativa sidor tillskrivs hans kön istället för att man ser det individuellt.

– när andra kollegor får höra att de vill ha en annan barnmorska, så är det OK, men i mitt fall så kopplar alla ihop det med det faktum att jag är man, säger Gustav Kristensson.

Gustav var beredd på att det inte skulle vara så lätt, men ändå var det svårare än han kunnat föreställa sig. På frågan varför det skulle behövas fler manliga barnmorskor tycker han att det alltid är bra med en uppblandning av kön.

för att få in fler män i barnmorskeyrket tror han inte så mycket att det handlar om lönen utan snarare om att skapa en större acceptans inifrån. Och fler förebilder. Han berättar om att han blev kontaktad av en annan manlig student som funderade på att läsa till barnmorska.

– Han hade jättemycket funderingar om mobbing, acceptans och diskriminering, precis samma funderingar som jag hade innan jag började, men jag hade aldrig någon att fråga, säger han.

På frågan om han skulle rekommendera andra killar att läsa till barnmorska svarar han:

– Alla ska kunna välja utbildning efter intresse och inte hindras av fördomar och traditioner. Men samtidigt så tror jag att en man som väljer barnmorskelinjen måste vara beredd på att kunna bli ifrågasatt för sitt yrkesval.

AnnA MAnsfeld

att vara man i en kvinnovärld

– det upplever jag dagligen. På BMC är nästan alla högre chefer män. Man upplever att dom pratar annor-lunda än till mina manliga arbetskamrater, tydligare, långsammare, nästan lite nedlåtande.– Många hyresgäster vänder sig hellre till mina manliga kolleger när det gäller praktiska problem. lönemässigt ligger jag ju inte i topp precis heller. – Men det finns också fördelar med att jobba i en manlig miljö som jag gör; rak kommunikation, bra teamspirit, fin kollegialitet.

– det var några månader sedan. Jag blev tillsagd av en kvinna att jag inte hade någon rätt att lämna en åsikt i en diskussion som var ”unikt för kvinnor”. då kände jag utanförskap. – I vardagslivet, både privat och i arbetet, upplever jag sällan särbehandling på grund av min könstillhörighet. Jag känner att folk försöker särbehandla mig men det beror nog snarare på min maktposition än på min köns-roll. eftersom jag sällan tar det personligt kan jag inte påpeka dessa situationer. däremot upplever jag oftare särbehandling p.g.a. min sexuella läggning.

åsa nordenfeldt, servicetekniker, Bmc service

Denna fråga har varit en av de svårare att få folk att ställa upp på. Några har hopppat av av rädlsa för att inte få förlängd anställning eller för hur det skulle tolkas av överord-nade. De flesta män har svarat att de inte känt av någon särbehandling.

– som man känner jag att jag ibland får tänka på att ingen ska kunna tolka mitt beteende som översittande eller flirtigt. Jag är observant på att inte använda mig av härskartekniker. Även om jag tror att de har mer med maktposition än kön att göra. – när jag på en ledarskapskurs nyligen nämnde att jag delade föräldraledigheten rakt av med min fru och att vi båda forskade, fick jag kommentaren ”stackars barn”. Men det var ju menat mer åt min fru. när det gäller föräldraledighet har jag mest fått uppmuntran medan min fru ibland blivit ifrågasatt.– som forskare känner jag dock att jag mött fler fördo-mar för att jag är vårdvetare än för att jag är man.

Jimmie kristensson, vikarierande adjunkt och fasansvarig

– när man forskar finns det en bild av att kvinnor ska ha koll på detaljerna medan män i större grad tillåts att vara kreativa och ha visioner. Bara en gång har jag varit med om att en chef har sagt ”du är här för att tänka”.– Jag kände att mina karriärmöjligheter begränsades när jag blev förälder. sverige anses vara ett jämställt land, men om jag jämför med mitt hemland Colombia så sker det mycket skuldbeläggande av kvinnor här. Min mamma hade mycket mer frihet som kvinna än jag. Hon behövde aldrig jaga dagistider och middagstider utan hon hade folk som hjälpte henne med det. Här ska man hinna med en karriär och inte försaka familj och hem.

martha escobar, anslags- administratör, post doc

hugh connell, föreståndare crc

när kände du senast att du blev särbehandlad på grund av ditt kön?ENKÄTEN:

foto

: ann

a m

ansf

eld

foto: anna mansfeld

foto

: Jas

per

ols

son,

Wik

iped

ia

10 11

Visst är livet under-bart när man kan

fylla dagen med innehåll och ett arbete man älskar över allt annat!

forskare i sydafrikaFAKTA/

DaGB

okeN Torsdagen 26 augusti

efter att ha återkommit från min semester för 10 dagar sedan börjar min kalender fyllas. Idag schemalagd att se en extrapatient, granska ett par manuskript från min forskningsgrupp samt en översiktsartikel. efter sed-

vanlig ”morgonbön” med klinikens medarbetare följt av röntgenrond blir jag uppringd om att det saknas läkare inom öppenvårdsenheten i Trelleborg. Jag måste därför kasta mig i bil och bege mig till Trelleborg för att ansvara för öppen-vårdsenheten och mottagningsverksamhet denna dag fram till klockan 15.00!

Urologiska kliniken, sUs, ansvarar för både öppen och sluten vård i Malmö, Ystad och landskrona. Härutöver öppenvårdsverksam-het i Trelleborg och konsultverksamhet i lund! sammantaget fem arbetstillfällen som håller mig sysselsatt dagligdags vad gäller logistik även om schemaläggning är delegerad till en av över-läkarna. 16:30 tillbaka med bil från Trelleborg. Administrativt arbete som klinikchef fram till kvällstid följt av arbete inom ramen för euro-peisk urologi (Generalsekreterare för european Association of Urology; eAU) – världens största urologorganisation med 15 000 medlemmar. Återvänder till hemmet 20:15 och av hustrun iordningställd måltid.

Fredagen 27 augustiJourrapportering 07:30, röntgenrond och möte med avdelningschefer och personalspecialist avdelning 11 och 12, Malmö. Härefter följer i snabb takt möte med överläkare Göran Ahl-gren om ansökan för docentur, intyg dikteras. samtal med kurator om förlängd tjänstledighet i väntan på beslut om eventuell återkomst till kliniken. Kort lunch parallellt med besvarande av e-post (drygt 100 inkommande /dygn). efter en kort lunch möte med en av klinikens sT-läkare, utbildningsprogram och lönesättning

efter disputation. eftermiddagen avslutas med strategiskt möte med divisions- och sjukhus-ledning om urogyncentrums fysiska lokaler, leAn-projekt men där vi också glider in i andra vårdprocesser parallellt med planering av nya mottagningslokaler i Malmö. 17.00 avfärd till Tärnö, Hällaryds skärgård (sveriges sydligaste skärgård). Umgås med familj, fiske, segling men också e-postväxling. På vägen hem söndag kväll passerar vi (äldre sonen och blivande svärdottern) Mjällby och Allsvensk fotbollsmatch då ”mitt” eget lag Trelleborg möter Mjällby. Matchen slutar

oavgjort 1-1: sannolikt rättvist!? På vägen hem medföljer en av våra två utländska spelare för att hinna med tåget till stockholm och flyg till sierra leone dagen efter för A-landskamp mot egypten.

Måndag 30 augustiJourrapport om vad som ägt rum under helgen, röntgen, kort besök på vårdavdelningar följt av administrativt arbete. 10:30 ledningsgruppmöte, kort lunch och samtal med patienter, halvakuta problem. 13.00 samverkans-möte följt av videokonferens med Holland och europeiska Urologsällskapets administrativa cen-trum (65 heltidsan-ställda) – löpande ärenden. Beslut om framtida kongres-ser (Paris, Milano, Madrid, london och stockholm). sedan följer diktat av brev till bl a Kinesiska Urologsällskapet och kommande möte i Xian (Terrakot-taarméns hemstad), dialog med new York och en av våra mycket forskningsaktiva sT- läkare (david Ulmert) angående aktuellt forskningsprojekt; finansiering av rullande projekt. På kvällen diverse administrativa turer, telefonkonferens med ernst & Young, samt exekutiva kommittén i eAU om nya ”statues and bylaws” för organisationen. 20:15 äntligen på väg hem till hustru, hundar och katt.

Tisdag 31 augustinågot segdraget uppvaknande men kom ändå i tid till

sedvanlig start på dagen, urologiska kliniken med hela läkargruppen. Telefonkonferens 08.00 med samtliga medförfattare angående manuskript och bisphosphonat-behandling vid generaliserad prostatacancer. en snabb kopp kaffe, svarar på några brådskande inkommande e-post. Mottagning med start 09.00 och avslut 12:30. en snabblunch parallellt med signering av Melior-korg. I halvlek ytterligare svar på ett antal inkommande e-post. snabb avfärd till divisionsmöte, kirurgdivisionen, lund.

Kommer 7 minuter för sent och får i vanlig ordning påpekande av divi-sionschefen om min sena ankomst! dock högt i taket och trevlig stäm-ning med en nytillträdd divisionschef (Harald Roos). samarbetsformer med den nya divisionschefen, presentation av sTAB, ekonomi (alltid på agen-dan) och diverse förhållningsregler inför hösten inklusive ”kömiljarden”

för att beta av väntelistor och leva upp till vårdgarantin.

Onkologkonferens 16.00 tillsammans med patologer, onkologer, röntgenologer och urologens läkargrupp på kliniken inklusive medarbetare för Ystad, Trelleborg och landskrona följt av sTABs-möte där vi diskuterar nya arbetsformer, schemaläggning, uttag av ledighet och direktiv från sjukhusledningen angående uttag av jourkompensation. före avfärd mot hemmet ytterligare e-post, e-post och återigen e-post.

Onsdag 1 septembersommaren är slut eller kanske fortsatt sommar? ”Mor-

gonbön”, röntgenrond följt av divisionssamverkan 08.30, Malmö där vi presenterar flytt av urologens mottagning i lund till Malmö tillsammans med klinikens avdelnings-chefer inom öppenvård. Kommunikation med univer-sitetet, dvs forskningschef, sUs, professor Karl Obrant, prefekt lennart Råstam angående återrekrytering av pro-fessor Bengt Uvelius till kliniken från linköping. strax före lunch möte med ledningsgruppen på kliniken till-sammans med divisionsledningen för kirurgidivisionen, strateg, utvecklingschef m fl om höstens leAn-projekt och samordning av öppenvård inklusive ombyggnation för nya lokaler, Malmö. snabblunch parallellt med e-post följ av möte med personalspecialist. samordnare för sjukgymnasterna och nyordning med tanke på att vi inte bara har öppen och sluten vård utan också samarbete med kvinnoklinikerna i lund och Malmö. Ytterligare adminis-tration, diverse samtal med sjukhusledning och kolleger under eftermiddagen varefter äntligen utresa sker med egen bil till Kalmar – avfärd först 18.00 för deltagande i Kalmarunionen: landsomfattande kurs för sT-läkare i ämnesområdet urologi och där jag under torsdagen ska tjänstgöra som moderator. Under färd med egen bil pas-serande mina hemtrakter, dvs födelsestaden Karlshamn och vårt sommarställe på Tärnö, anländer jag närmare 10-tiden på kvällen Kalmar och behövlig sömn.

Visst är livet underbart när man kan fylla dagen med innehåll och ett arbete man älskar över allt annat!

PeR-AndeRs ABRAHAMssOn

Per-Anders Abrahamsson -med många bollar i luften

Namn: Per-Anders Abrahamsson

Titel: Professor/Överläkare

Arbetar: Klinikchef på Urologiska

kliniken, SUS

Medarbetare: Forskarassistent Nisht-

man Dizeyi och Jens Ceder med dok-

torander (2 st). 43 läkare, Urologiska

kliniken SUS.

Familj: Hustrun Lena och 3 söner,

Hans, Johan och Peter

Intressen: Segling, fiske, skidåkning

och fotboll.

Arbetar med och forskar om:

Prostatasjukdomar; diagnostik, prog-

nostik & behandling, fr a prostatacan-

cer, allt från grund-, translationell till

klinisk forskning.

onkologkonferens med röntgenolog Jonathan engman, onkolog Per flodgren, patolog leszek helczynski och klinikens st-läkare yasir ruhayel, läkare Bianca ottochian och underläkare Josefin Persson.

foto

graf

: Jim

my

Wah

lste

dt

foto

graf

: Jim

my

Wah

lste

dt

foto

: priv

at

12 1313

så hä

r joBBar vI

Internationella avdelningen och MedCUl på Medicinska fakulteten bjöd in Robert Coelen som är vice rektor för internationella avdelningen vid stenden University att prata om internationalisering av universitetet. Robert Coelen som är biokemist i grunden har egen erfarenhet av att vara utbytesstudent. Hans mål är att alla studenter vid hans universitet i stenden ska åka utomlands under minst ett halvår. Han pratade om framtidens internationalisering och att det gäller att förbereda dagens studenter på ett sätt så att de kan applicera sina kunskaper i vilken kulturell kontext som helst.

– de flesta av oss tycker att vi är internationaliserade eftersom att vi arbetar med internationell litteratur, har internationellt forskningssamarbete och reser utomlands. Men det går ändå inte att jämföra med situationen där man lever och bor i en annan kultur.

när det gäller införandet av avgift för utomeuropeiska studenter ser Robert Coelen inga problem. Han menar att man inte ska vara rädd för att sätta en hög avgift. Ju högre avgift desto högre värderas man, menar han, och gör en jämförelse med två dykarklockor, en för 10 dollar och en för 300 dollar.

Ett av kommunikationsavdelningens uppdrag är att sprida kunskapen om Medicinska fakultetens forskning. Det görs med hjälp av webbnyheter, tidskrifter, press-meddelanden och seminarier. För att nå ut i massmedi-erna och på det sätt nå ut till en större skara anordnar kommunikationsavdelningen journalistseminarier två gånger om året. Seminarierna är ett samarbete med Skånes universitets sjukhus, Labmedicin Skåne och Psy-kiatri Skåne och har pågått sen sex år tillbaka.

syftet med journalistseminarierna är flera; presentera forskningsrön, ge journa-lister uppslag till framtida reportage, skapa långsiktiga kontakter mellan fors-kare och journalister och höja journalisternas kunskap om forskningen inom området. Ofta kan man se resultat i media lång tid efter, ibland upp till ett år.

Under en heldag blir journalister från olika medier serverade presentationer av nya upptäckter och rön som forskats fram på fakulteten. seminariet äger rum i samband med att det aktuella numret av tidskriften ”Allt om Vetenskap och Hälsa” kommer ut. de som inbjuds att tala vid journalistseminariet är ett urval av de som medverkade i tidskriften.

”läkande medel” var temat för det senaste numret av Aktuellt om veten-skap & hälsa som kom ut i juni. det handlade om utvecklingen av nya läkemedel, alternativ till försöksdjurstester och negativa konsekvenser av läkemedelsanvändning som miljöpåverkan och övermedicinering. Under detta journalistseminarium talade sören Mattson om Mikrodosering, estelle larsson (doktorand vid lTH) föreläste om sina mätningar av läkemedelsrester i vatten och slam. Anders Malmström pratade om hur man med hjälp av ett nytt preparat kan påskynda långsamma förlossningar. lars edvinsson berät-tade om en ny medicin mot stroke och Robert Rydbeck (överläkare vid sUs) talade om övermedicinering av äldre.

femton journalister dök upp från olika tidningar, radio och TT. Till höger är en lista på några artiklar som publicerades i samband med detta seminarium.

AnnA MAnsfeld

sprider skörden av fakultetens arbete

SÖREN MATTSSONi dagens nyheter och på dn.se 4 juni (via tt)- mikrodos kan ersätta försöksdjuri skånska dagbladet och på skanskan.se 1 junii österbottens tidning 5 juni och på otfi.se (via tt) i vasabladet och på vasabladet.fi.fi 5 juni (via tt) dagen 5 juni - etisk vinst om mikrodos ersätter försöksdjur var notisens rubrik i tidningen

Andra webbplatser:minitestet ligger på flera webbställen och text-teve (via tt)

ESTELLE LARSSONi skånskan och på skanskan.se 4 juni - var tar medicinen vägen? i skånskan igen 21 juni (via tt)i ekot, sr, 14 juniPå sr.se, 14 juniPå lantbruk.com, 14 juniPå blt.se, 14 juni (via tt)- mediciner sprids med slam på åkrarna

Andra webbsidor:www.miljomagasinet.se/nr 24

– Om ni vill fortsätta och konkurrera med de bästa läro-sätena måste ni se till att locka de mest talangfulla stu-denterna och i det perspektivet räcker inte Sverige till. Ni måste locka de bästa från hela världen, säger pro-fessor Robert Coelen.

– Vilken klocka skulle ni köpa och lita på? Hur skulle ni som föräldrar tänka om ni skulle köpa en utbildning till ert barn; en kurs för 5000 dollar eller en för 12 000 dollar? det finns en allmän tolkning om sambandet mellan pris och kvalitet, säger Robert Coelen.

när du sätter pris ska du beakta – vem du är och hur du värdesätter dig. lunds universitet ligger inte bland de mest populära universiteten (Harvard, Oxford, Berkley, Cambridge etc.) Men för låg avgift kan skada imagen. Att ha studenter som betalar höga avgifter på samma kurser som studenter som går gratis ser han inte som något problem. de som går gratis betalar via sin eller sina föräldrars skatt.

efter föreläsningen följde en gruppdiskussion om hur man kan förbättra fakultetens internationella utbyte och underlätta för inkommande studen-ter, utresande studenter och lärare. Bland annat diskuterades om man ska ha integrerade eller parallella kurser för de inkommande studenterna.

– låt alla de kurser som inte innehåller patientkontakt, hållas på engelska så att de blir öppna för internationella studenter. det förbereder även de svenska studenterna för en eventuell internationell karriär och stärker deras meriter, rådgav Robert Coelen.

en av deltagarna påpekade att de befintliga studenterna tidigare motsatt sig undervisning på engelska.

– låt bollen börja rulla, säger Robert Coelen. det brukar vara lite mot-strävigt i början, men min erfarenhet från Holland är att efter 5 år är det ingen som ens reflekterar över att undervisningen sker på engelska, säger Robert Coelen.

det kom också fram att det kan behövas en övergång av systemet. stu-denter ska inte gå miste om poäng när de åker utomlands. för lärare och annan personal ska det synas i deras meriter om de varit utomlands. det måste finnas utrymme för att arbeta med en internationalisering och ska inte bara vara ett arbete som läggs på ovanpå den befintliga arbetsbördan.

AnnA MAnsfeld

internationalisera mera

LARS EDVINSSONi ekot, sr 4 juni - nytt preparat minskar hjärnskador efter strokePå sydsvenskan.se 4 juni (via ekot) – ”lundaforskare kan lindra stroke

Andra webbsidor:www.solsken.nu/indexwww.nhr.se/om-nhr/nyheter/nytt-preparat-minskar-hjarnskador-efter-stroke-/ANDERS MALMSTRÖMi svd 5 juni (via tt) svenska dagbladetPå dn.se, 4 juni samt i dn 5 juni (via tt) ”medicin för snabbare förlossningar”På aftonbladet.se, 4 juni (via tt)På allehanda.se 4 juli (via tt) - medicin för snabbare förlossningarPå nsk.se, 4 juni (via tt)På hd.se, 4 juni (via tt) helsingborgs dagbladPå blt.se, 4 juni (via tt) Blekinge länstidningarPå dagensmedicin.se/dagenssjukskoter-ska, 7 juni (via tt)På vårdfokus.se 4 juni

Andra webbsidor:www.netdoktor.se/kvinnlig-halsa

foto

: ann

a m

ansf

eld

foto

: ann

a m

ansf

eld

Stiftelsen Konsul Thure Carlssons Minne

docenten Katrin Mani, institutionen för expe-rimentell medicinsk vetenskap tilldelas av stif-telsen Konsul Thure Carlssons Minne 450 000 kr för projektet: ”Betydelsen av glypican-1 för proteiners kvalitetskontroll vid degenerativa sjuk-domar”. samtidigt tilldelas docenten och överläka-ren Hans friberg, klinikchef vid Akutkliniken i lund (sUs), samma belopp, 450 000 kr, för projektet: ”Klinisk utvärdering av hypotermi som behandling vid hjärtstillestånd och stroke”. Prisutdelningen kommer att ske i samband med stiftelsens årshögtid den 8 november 2010.

Peter Sleight Award 2010

Olle Melander, forskare på lunds Universitets diabetescenter och läkare på skånes universitets-sjukhus i Malmö tilldelas det prestigefyllda Peter sleight Award 2010. Priset, som delas ut av euro-pean society of Hypertension består förutom äran också av 10 000 euro. Peter sleight Award tilldelas en ung forskare som under året gjort synnerligen värdefulla insatser inom forskningen om högt blodtryck och förebyggande arbete mot hjärt- kärlsjukdomar.

Lunds Fernströmpris

Marju Orho-Melander, professor i genetisk epidemiologi i Malmö, har utsetts till lunds universitets egen fernströmpristagare. Hennes forskning handlar bland annat om genvarianter som påverkar blodfetterna och därmed kan ge en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar.

Gener finns ofta i olika varianter. Ibland har vissa av varianterna en negativ effekt, särskilt om de kombineras med vissa andra genvarianter eller en viss livsstil. det är dessa frågor Marju Orho-Melander studerar i en forskning som nu gett henne det s.k. lokala fernströmpriset.

Marju Orho-Melanders forskningsresultat har publicerats i flera ledande tid-skrifter de senaste åren. Att någon bär på genetiska riskfaktorer innebär dock inte nödvändigtvis att han eller hon kommer att råka illa ut. Marju Orho-Melander arbetar nu bl.a. med en ny studie grundad på den stora befolkningsundersök-ningen Malmö Kost Cancer. forskargruppen ska titta på ett stort antal gener kopplade till blodfettsrubbningar, hjärtinfarkt, fetma och diabetes, för att se vad dessa gener betytt för malmöborna i studien.

Lorentz Eldjarn-priset till Anders GrubbProfessor Anders Grubb har fått det första lorentz eldjarn-priset. Priset delas ut till bästa artikeln under de senaste fem åren i tidskriften scandinavian Journal of Clinical and laboratory Investigation. Anders leder en grupp som forskar om Cystatinernas biologi.

Internationalisera meraDen 1 september var det så äntligen dags för fakultetens första excellensseminarium! Äntligen då det inte är alldeles lätt att hitta ett datum för att samla tre framstående företrä-dare för forskningsexcellens.

närmare 200 personer kom till aulan på skånes uni-versitetssjukhus i lund för att lyssna till Hans Jörnvall, Tim Hunt och Johan stenflo som talade om excellent forskning ur olika perspektiv.

Hans Jörnvall, professor i fysiologisk kemi på KI, har under många år varit verksam i organisationen kring nobelpriset i medicin eller fysiologi, bl a åtta år som sekreterare i nobelkommittén. Väl insatt och med stolthet, glädje och humor berättade han för lyssnarna om det noggranna och omfattande arbete som krävs för att finna ”den bästa upptäckten” och ”den bästa forskaren”.

År 2001 delades nobelpriset i medicin eller fysiologi ut till tre forskare för upptäckterna kring nyckelre-gulatorerna i cellcykeln. Tim Hunt var en av dessa nobelpristagare. Vid excellensseminariet delade han

med sig av de tankar han fick då beskedet om nobelpriset nådde honom. Åhörarna fick också ta del av hans fascina-tion för och forskning kring mekanismerna som reglerar cellcykeln.

slutligen, presenterades forskningsexcellens vid Med-icinska fakulteten. Profes-sor emeritus Johan stenflo, mottog eric K. fernströms stora nordiska pris 1996 för ”banbrytande upptäckter rörande blodets koagula-tion”. stenflo berättade om den ”forskningsresa” som han gjorde tillsammans med forskargkollegor där de bidrog med att klargöra meka-nismerna bakom koagulationshämmande läkemedel som Waran.

Tanken med excellensseminarierna är att en till två gånger om året bjuda in internationellt framstående forskare som presenterar inte bara sin forskning utan också den ”personliga resan” som forskare - hur de stora upptäckterna gjorts.

Organisationskommittén bakom seminarieserien,

Heiko Herwald, Angela Cenci-nilsson, fredrik leeb-lundberg och Bill Agace påbörjar nu planeringen inför nästa års seminarium.

KATRIn sTÅHl

Excellensseminarium med nobelpris, cell-cykelns styrning och blodets koagulation

Utm

ärk

eLse

r

foto

: kat

rin s

tåhl

engelsmannen tim hunt berättade entusiastiskt om när han fick beskedet att fått nobelpriset i medicin och fysiologi 2001.

foto

: kg

pre

ssfo

to

olle melander

foto

: mik

ael r

ised

al

foto

: kat

rin s

tåhl

katrin mani

nästa journalistseminarium handlar om depression och mani och äger rum i oktober .

14 15

Rohit sachdeva, Zuzanna Kurowska, Reena Murmu och jag går till Pressbyrån för att köpa lunch. Rohit och Zuza doktorerar medan Reena är post dok på eMV. Vi hittar en bänk i BMC:s äppelträdgård och börjar småprata om kulturella skillnader.

Är kulturskillnader en realitet för er? ”Ja”, svarar alla tre. Vi ger oss på en definition: – det är skillnader mellan nationaliteter, som man antar hänger ihop med traditioner och regler i deras kul-turer, säger Zuza.

Zuzanna Kurowska, eller Zuza kort och gott, är polska. Innan hon kom till lund hade hon pluggat i Österrike och på Irland.

– det är lätt att bagatellisera kultu-rella skillnader och kulturchock. Min erfarenhet är att man inte alltid känner igen vad som pågår när man är mitt uppe i det, säger hon.

Rohit och Reena är båda från Indien. fast Rohit har också bott i egypten, Jemen, Holland, sri lanka och i singapore. Reena doktorerade i Tyskland och åkte sedan till Paris för sin första post dok-vistelse.

– Jag uppskattar den jämställda kvinnorollen i det svenska samhället. för övrigt ser jag många likheter mellan den svenska och den tyska kultu-ren. det känns som jag är i Tyskland. Jag gillar det. den största skillnaden gentemot frankrike är att folk inte grälar eller visar negativa känslor offent-ligt i lika stor utsträckning, skrattar Reena.

– Min erfarenhet är att svenskar alltid försöker lösa problem utan att bråka; att kompromissa, säger Zuza.

– Ja, svenskar samarbetar verkligen, inflikar Rohit. I Indien väljer man andra sätt att arbeta; man räknar med meningsskiljaktligheter, eller att någon kommer för sent, så man tror inte att det kommer att fungera. det verkar som om gruppen är starkare än individen i sverige.

samtidigt upplever de inte svenskar som speci-ellt kontaktsökande.

– Om man är den nya killen i Asien kommer människor fram för att snacka. I sverige gör man inte så, säger Rohit.

– Jag har märkt att när svenskar inte har tid eller lust att prata en längre stund, så låtsas dom inte om att de har sett dig alls, skrattar Zuza.

– I Indien finns inte samma likhetstecken mellan, till exempel, tid och pengar, säger Rohit.

Medicinska fakultetens internationaliserings-policy är rykande färsk bl a står det att personalen ska “öka förmågan att kommunicera i en interna-tionell miljö”. Kommer vi tillkorta här?

– nej, det här handlar om stereotyper också, det stämmer inte för alla svenskar. Vår BMA var till exempel jätteduktig på att få en att känna sig välkommen. Och generellt sett så försöker de flesta att vara trevliga, säger Zuza.

– en annan utbredd fördom är att svenskar är känslomässigt kalla, fortsätter Rohit. Men man kan inte gå upp till någon i en bar någonstans i värl-den och förvänta sig att man ska bli vänner ome-delbart. Jag har märkt att när en svensk väl öppnar sig så är han en riktigt bra kompis som kommer att ställa upp för dig. Och svenskar är rätt jovialiska när de blir onyktra, ler han.

– det svåraste med att flytta är annars att skaffa nya vänner, säger Rohit. det tar ett år att skaffa sig ett kompisgäng. sedan umgås man ytterligare ett år och så är det dags att packa igen.

Rohit är kapten för och grundare av lunds crickettklubb. Han kom till lund 2003 och har massor med vänner här.

– en av anledningarna till att jag gillar lund är att staden har en tydlig stadskärna. Om jag är arg för att mina experiment misslyckats och labbet är tomt går jag ner på stan och stöter alltid på någon jag känner som jag kan fika med, säger Rohit.

– Jag har börjat dansa salsa och därigenom lärt känna en massa svenskar, berättar Reena.

– en udda sak med Indien är att du aldrig kan

vara säker på varför någon är din vän. Kanske nätverkar han eller hon för att lära känna din far- eller farbror. Jag gillar också att svenskar inte är så intresserade av skvaller. de sköter sig själva och om någon inte kommer överens med dig så skvallrar dom ändå inte, säger Reena.

Alla tre har märkt att dom själva har blivit allt svenskare. Reena frågar Rohit om han känner igen sig i att bli överöst med frågor när han kommer hem.

– de ställer 10 000 frågor: Hur var flighten? Vad åt du? Vem satt du bredvid? det är så mycket kärlek! Om jag vill vara ifred i tjugo minuter så tror mamma att jag är sjuk. ‘Jag gillar inte att du förändrats så mycket i europa’ brukar hon säga. Min familj har ett jättestort hus, men alla kvin-norna sover i samma rum. Mamma säger att hon är rädd för inbrott, men sanningen är att de gillar att umgås. Jag tycker att det är lite komiskt. Kom igen! Vi har ju tio rum! berättar Reena.Det pratas mycket om rasism idag, har ni stött på någon svensk rasism? – Jag blev kallad ‘neger’ av en äldre man en gång. det gjorde mig upprörd. Men när jag diskuterade det med några svenska vänner så förklarade de att han kan ha sagt det som en synonym till svart förutsatt att han var tillräckligt gammal, säger Reena.

– Jag har inte stött på något extremrasistiskt, säger Rohit. Olika folkgrupper i Indien kommer inte alltid överens så jag ser främlingsfientlighet som ett globalt, generellt problem.

AnnA APPelBeRGmeD

@rB

eta

reN

Porträtt: rohit, ZuZa & reena

I Medicinska fakultetens nya internationali-seringspolicy står det att vi ska sträva efter att arbeta internationellt. Det handlar om att locka svenska studenter och forskare att åka ut i värl-den och att ta emot studenter, doktorander och forskare från hela världen. När det gäller det senare har vi redan kommit långt. Runt en fjär-dedel av fakultetens medarbetare är ett resultat av vårt internationella utbyte. Anna Appelberg har träffat tre av dem.

delar av BMC ska byggas om för att möta förändrade verksamhetsbehov, t.ex. skall det gamla Immunolo-gihuset ska göras om till ett studentcentrum och nya kontorslokaler. Receptionen ska byggas ut för att skapa öppnare och mer funktionella ytor. Receptionen ska utökas och den tillhörande korridoren kommer att vidgas och ett nytt uppehållsrum kommer att byggas. Olles fik har redan byggts om och har fått ett restaurang-kök och en mer avgränsad och större restaurangdel. fler uppehållsytor kommer att ersätta det behov som Olles fik har uppfyllt. Restaurangen kommer att vara mer öppen mot bakgården och det kommer att skapas mer integrerade ute- och innemiljö.

– denna gång kommer vi att försöka skapa mer sam-lande mötesplatser, något som missades vid skapandet av BMC, säger Ingemar Carlstedt.

Plan 10 och 11 på Immunologihuset kommer det skapas mer lokaler för studenterna. Men även de som idag sitter på Morfologen kommer också att flytta in här. Planen kommer att inhysa flera grupprum, arbetsrum och datasalar. ett stort rum ska vara vigt för mikro-

skopsundervisning och det är också planerat för en biblioteksdel.

– studenterna blir fler och fler och befintliga grupp-rum och utrymmen kommer inte att räcka. Vi räknar med att det snart rör sig om 700 studenter som kommer att studera i byggnaden, säger Ingemar Carlstedt, ordfö-rande BMC-styrelsen.

Med ett ökat antal studenter så har utrymmeskraven ökat och också intäkterna. Tanken är att de ökade kost-nader ska täckas av de ökade intäkterna.

Våning 12 ska kontoriseras för att en del icke-labo-rativa verksamheter skall kunna flytta ut från A, B, C och d-husen. På detta sätt kan flera forskare dela på

laboratorieplatserna i dessa hus. Hyran på ett våt- labo-ratorium är generellt sätt dubbelt så hög som vanliga kontorslokaler.

– Behovet av våt-laborerande verksamhet har minskat och vi går emot mer databehandling. det är större behov för egna kontorslokaler än för egna laboratorier idag, säger Ingemar Carlstedt.

Planerna för våning 13 är än så länge öppna, det enda man vet är att det inte kommer innehålla våtla-boratorier.

AnnA MAnsfeld

Allt är återställt efter bombattentatet, men fortfa-rande vet man inte vem/vilka de skyldiga är.

Gamla kapellet ska renoveras och bli medici-narkårens lokal i Malmö. Med en donation på 3 miljoner från Gunnar och evy sandbergs stiftelse ska nu lokalerna renoveras och kommer i färdigt skicka att innehålla en festlokal och ett mötesrum. Totalt sett handlar det om en yta på 300 m2 med plats för 60 gäster, som medicinare vid fakulteten kan få tillgång till att hyra, men främst är det riktat till fakultetens studenter i Malmö.

CRC har en öppenhet som är unik för fakulte-ten. en arkitektur som man är mycket stolt över och värnar om, trots att antalet knutna personer ligger runt 900 personer (440 studenter och 500 anställda) så har man 5000 besök om dagen.

– Tanken med CRC var just att skapa en mötes-plats för studenter, doktorander, forskare och sjukhuspersonal. det har vi lyckats med. Vårt hus väcker mycket nyfikenhet och det händer hela tiden att folk kommer in och undrar vad vi sysslar med. forskning är ofta något som sker bakom stängda dörrar och känns hemligt, vilket skapar en misstänksamhet, säger Hugh Conell.

– Här öppnar vi upp oss mot världen, vilket gör folk mer välvilligt inställda. Vi har fått in donatio-ner utan att ens behöva anstränga oss, säger Hugh Conell.

Men öppenheten har en baksida också, Med öppna dörrar räknas man som offentlig plats och då kan man inte heller neka folk att komma in.

det har gjort att många hemlösa och missbrukare använder lokalerna till att sova och missbruka narkotika. Ibland händer det att folk under drog-påverkan ställer till med scener i caféet, att man hittar sprutor och blod på toaletten, vilket skapar en otrygg miljö för de som arbetar.

AnnA MAnsfeld

hUseN

CRC - det öppna huset

Sedan juli 2010 är det numera möjligt att ingå internationella samarbeten där doktoranden kan ta ut en joint PhD alternativt en double degree mellan två universitet. För mer information: www.med.lu.se/english. Läs mer om internationellt utbyte: www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=14782

© f

oto:

okt

ar g

ulog

lu

BMC får nytt utseende

Under sommaren har ventilationssystemen på HsC uppgraderats.

föreläsningssalarna har fått nya ventilationsrör för att klara universitetets krav på 15 liter/s. Man har också fått ny hyresvärd, Kungsleden har tagit över ägandet efter Paulssons KB från och med den 1 juli. förändringen kommer inte innebära några förändringar för verksamheten. Underhållet följer de planer som tidigare är beslutat mellan HsC-service och fastighetsägaren.

Göran Jönsson som är driftledare på HsC ser gärna att lokalerna utnyttjas ännu mer och tipsar andra inom fakulteten att använda sig av HsC:s föreläsningssalar.

– det är ju bra om det utnyttjas ännu mer och det är ju inget långt avstånd från BMC, säger Göran Jönsson. de största salarna tar upp till 110 åhörare, de bokas genom HsC lokalbokning.

AnnA MAnsfeld

HSC – med bättre luft

© f

oto:

okt

ar g

ulog

lu

© f

oto:

ann

a a

ppel

berg

namn: Zuzanna

kurowskaålder: 26Bor: lundBakgrund: polska,

har tidigare bott i

österrike och på

irlandgör: doktorand på

emv

namn: rohit sachdeva

ålder: 25Bor: lund sedan 2003

Bakgrund: indier, har

tidigare bott i egypten,

Jemen, holland, sri

lanka och singapore

gör: doktorand på emv

namn: reena murmu

ålder: 32Bor: lundBakgrund: indiska, har

tidigare bott i tyskland

och Parisgör: post dok på emv

© f

oto:

okt

ar g

ulog

lu

© f

oto:

okt

ar g

ulog

lu

© f

oto:

okt

ar g

ulog

lu

foto

: ann

a m

ansf

eld

illus

trat

ion:

Pau

l erik

sson

, foj

ab a

rkite

kter

foto: anna mansfeld

16 17

På nytt JoBB!

hej!17

Inst. för laboratoriemedicin, Lund:anna larsson, institutionsadministratör, avd. arbets- och miljömedicinedgar Pera, universitetslektor, stamcellscentrumkaren schachter, post doc, stamcellscentrumli Wan-chun, post doc, stamcellscentrummaria askmyr, laboratorieforskare, avd. klinisk genetikmaria kraft, postdoktor, stamcellscentrummaria Jönsson, vik forskningsingenjör, stamcellscen-trummattias magnusson, bitr. forskare, avd. molekylär-medicin och genterapiulrike nuber, universitetslektor, stamcellscentrum

Kansli och icke institutionsanknytna tjänsteranna Beran, internationell coordinator, kanslietanna gahnberg, it-tekniker, Biblioteks och ikt-enheten carina dahlberg, laboratorieforskare, lund univer-sity Bioimaging center, lunddavid minarik, biträdande strålskyddsfysiker vid medicinsk strålningsfysik, ikvlsandra cuellar Baena, projektassistent, lund univer-sity Bioimaging center i lund

Inst. för kliniska vetenskaper, Lund anders kvist, forskare, onkologianna karlsson, laboratorieingenjör, onkologiann-charlotte strömdahl, biomedicinsk analytiker, dermatologi & venereologiannette Persson, laboratorieforskare, patologicarlos rovira, forskare, onkologicecilia Winberg, doktorand, rehabiliteringsmedicinhilda ahnstedt, doktorand, medicinJulia garbe, postdoktor, infektionsmedicinkarolina löwgren, doktorand, logopedi, foniatri, audiologilouise Baldetorp, projektassistent, cancerepidemiologimette eliasson, lab. forskare, infektionsmedicinmilan chromek, lab. forskare, pediatrikmitesh Patel, bitr. forskare, öron-näsa-halssjukdomarPontus nordenfelt, postdoktor, infektionsmedicinPraveen Papareddy, doktorand, dermatologi & venereologiramesh tati, doktorand, pediatriksara Baker, forskningsingenjör, onkologisofia eberstål, doktorand, neurokirurgiWiaam Badn, bitr. forskare, neurokirurgi

Inst. för kliniska vetenskaper, Malmöanders emmelin, forskare, socialmedicin & global hälsaanders danielsson, biträdande forskare, molekylär metabolismhannamaria öhnell, klinisk assistent, oftalmologikerstin troein, utb. administratör, allmänmedicinlena sundin, biomedicinsk analytiker, experimentell kardiovaskulär forskninglisette hollender, biomedicinsk analytiker, experi-mentell kardiovaskulär forskningmaria sterner, laboratorieingenjör, diabetes och endokrinologimathias grahn, statistiker, socialmedicin & global hälsamilladur rahman, doktorand, enheten för kirurgimorten gram Pedersen, biträdande forskare, islet cell exocytosisolle melander, professor, hypertoni och hjärt-kärl-sjukdomPaul franks, professor, genetisk epidemiologiulrika ericson, postdoktor, kardiovaskulär sjukdom och diabetesylva ranebo, bitr. forskare, medicinsk strålningsfysik

Inst. för laboratoriemedicin, Malmö: Barbara Wegiel, experimentell cancerforskning catharina medrek, doktorand, molekylär medicincecilia oslakovic, Wallenberglabemeli nilsson, tumörbiologiJenny liao Persson, forskargruppschef Pannem rajeswara, biträdande forskare, cellpatologisara nilsson, laboratorieforskare, klinisk kemisofia carlsson, klinisk kemi åsa lindeheim, ingenjör, klinisk kemi

Inst. för Hälsa vård och Samhälleann-cathrin Jönsson, universitetslektoråsa lefèvre, projektassistent catharina sjödahl-hammarlund, universitetslektorgunnel sandqvist, universitetsadjunktJan arlebrink, forskare kajsa thorsell, doktorandkarin ängeby, universitetsadjunktkarin reimegård, adj. universitetsadjunkt lizette mårtensson, projektadministratör maria nilsson-ovesson, universitetsadjunkt maria nilsson, postdoktor maria kylén, projektadministratör marianne ahlner-elmqvist, universitetslektor marie edwinson-månsson, adj. universitetsadjunkt mats Pihlsgård, statistiker monica guné, adj. universitetsadjunkt Peter magnusson, gästprofessorPia lundqvist, universitetsadjunkttim neumann, gästlärare ulrika Bejerholm, universitetsadjunkt

Inst. för experimentell medicinsk vetenskapai na ng, bitr. forskare, basala gangliernas patofy-siologialicja flasch, biomedicinsk analytiker, nervcellsöver-levnadanirban Bhattachariya, doktorand, kärlfysiologiannika andersson sjöland, bitr. forskare, lungbiologiJens Persson, informatör, nervcellsöverlevnadkarolina turczynska, doktorand, kärlfysiologimartina schneider, bitr. forskare, utvecklingsbiologi natalie landeck, doktorand, BrainsPär halje, post doc, nrc

Här presenteras de som har fått nya tjänster sen senaste Närv., ibland helt nya medarbetare och ibland gamla kända medarbetare på nya tjänster

den 26-29 augusti var det konferens på temat Brain Machine Interfaces i Ystad saltsjöbad. nRC hade bjudit in till konfe-rensen som drog många namnkunniga forskare.

Vicedekan susanne Iwarsson inledde konferensen med att påminna om fakultetens vision: att kontinuerligt bryta ny mark för ett bättre liv.

Utmärkande för konferensen var att det är svårt att förstå precis hur långt forskningen har kommit för den som inte har kontakt med forskningsfältet i vardagen. Även forskarna själva drog paralleller till science fiction: Philip R Kennedy nämnde lite skämtsamt Ray Kurzweils förutsägelse att robo-tar kommer att tilldelas mänskliga rättigheter år 2029.

John P donoghue föreläste om utvecklingen sedan det första BMI-implantatet gjordes 2004: videofilmer från hans laboratorium visade på hur ryggmärgsskadade människor kan styra pekare på dataskärmar genom att föreställa sig hur de rör sin orörliga arm.

– Att föreställa sig rörelsen är tillräckligt för att engagera cellerna i motorcortex, förklarade John P donoghue, cel-lerna fortsätter att fungera även om det gått flera år sedan skadan inträffade. signalerna från cellerna fångas upp och omvandlas till kommandon som styr pekaren. Men man skulle kunna koppla in i stort sett vilket hjälpmedel som helst.

– den här typen av gränssnitt är värdefulla för alla typer av sjukdomar där hjärnan förlorat kontakten med kroppen, och också för sjukdomar som till exempel Als, sade donoghue.

– Patienter som är helförlamade har i undersökningar sagt att funktionen i armarna är det de saknar allra mest. eller som en av dem sade till mig: ”det vore skönt att helt enkelt kunna klia sig på näsan.”, fortsät-ter han

Miguel A. l. nicolelis från duke University visade klipp på hur hans forskargrupp låtit en apa gå på ett löp-band i laboratoriet och med sin hjärn-aktivitet i realtid styra en robot på andra sidan jordklotet. ”Under alla år som jag verkat inom det här forskningsfältet har min syn på hjärnan förändrats dramatiskt. Vi ser något växa fram som omfattar långt mer än neurovetenskap; vi ser ett sätt att frigöra hjärnan från kroppen. I framtiden skulle även vanliga människor kunna agera, frikopplade från tid och rum,” slog han fast.

AnnA APPelBeRG

se mer på: youtu.be/TJJPbpHoPWo

På N

ytt

joBB – Jag har höga ambitioner och stora

visioner, min förra arbetsplats Kris-tianstad Högskolas sjuksköterskeut-bildning blev flera gånger rankade Sveriges bästa sjuksköterskeutbild-ning, av studenterna. Nu är mitt mål att sjuksköterskeutbildningarna, både på grund- och avancerad nivå, vid Lunds universitet ska bli Sveriges bästa, säger Petra Lilja Andersson.

det är en glad och entusiastisk Petra lilja Anders-son som tar emot. efter knappt ett år som pro-gramdirektör har hon blivit erbjuden uppdraget som ordförande i nämnden för omvårdnadsut-bildningar. Men vägen dit har varit målmedveten. Redan som 16-åring visste Petra lilja Andersson att det var sjuksköterskeutbildning hon ville arbeta med. nu är det hon som ska styra Medicinska

fakultetens omvårdnadsutbildning.– Min företrädare Anna-Karin dykes har gjort

ett fantastiskt jobb och jag kommer till en väl-digt fin utbildning med hängivna, engagerade och kunniga kollegor. Vi har ett högt söktryck, populära utbildningar, nöjda studenter och den vetenskapliga nivån får man på köpet här i lund. Men man kan alltid förbättra.

Att komma från den lilla högskolans närhet i Kristianstad med sina korta beslutsvägar till lunds universitet innebar en stor skillnad. I lund är vägarna lite krångligare. Men den vetenskapliga biten är mycket bättre i lund. forskarinriktningen är tydlig och många av lärarna är vetenskapligt meriterade och har disputerat. det Petra lilja Andersson bland annat tänker arbeta målinriktat med är ett större samarbete med studenterna.

– dagens studenter ställer högre krav och vill vara delaktiga, vi kan inte förutsätta att de förstår

våra intentioner om vi inte förklarar dem. Vi behö-ver bli bättre på att samarbeta med studenterna och se till att våra utbildningar ligger väl i tiden och är anpassade till framtidens behov.

när det gäller den sneda könsfördelningen på omvårdnadsutbildningarna så hoppas Petra lilja Andersson på en jämnare könsfördelning. Hennes förklaring är låga lönerna och traditions-bundenhet.

– det är viktigt att lyfta fram manliga förebilder och visa på alla de möjligheter som sjuksköterskey-rket innehåller, säger Petra lilja Andersson.

Petra lilja Anderssons programdirektörsupp-drag kommer att ersättas av Marianne Ahlner elmqvist som idag är enhetschef för sjukskö-terskeutbildningen vid Högskolan i Malmö, en rekrytering som Petra är mycket glad över.

AnnA MAnsfeld

- Jag har köpt den här tavlan för att symbolisera det viktiga i att det

måste vara en bro mellan verksamheten och utbildningen. vi kan bli mycket bättre

på att ha ett nära samarbete med verk-samheten därute, kli-

niska adjunkter och kliniska lektorer som kan arbeta med oss, här kan vi dra fördel av sus hopslagning.

malmö högskola har en bra modell

för samverkan i den verksamhetsförlagda

utbildningen, säger Petra lilja andersson.

Mer om Petra Lilja Andersson: Ålder: 45 år

Bor: Åhus

Familj: man och 4 barn (12, 13, 15 och 17 år), 2 katter och 2 hundar.

Bakgrund: sjuksköterskeutbildning, intensiv- och anestesisjuksköter-skeutbildning. Magisterexamen i pedagogik och medicinsk vetenskap. Disputerade 2007. Arbetat som lärare vid sjuksköterskeutbildningen i 15 år, senast åren programansvarig för sjuk-sköterskeutbildningen vid Högskolan Kristianstad.

Intressen: jobbet (!) och som motpol till det, familjen, djur, promenader vid havet och i naturen, böcker och film

Det visste du inte om Petra Lilja Andersson: har precis blivit kyckling-mamma och har sina japanska dvärg-silkeshöns inhysta på en gård. Brain machine interfaces

miguel a. l. nicolelis

foto

: ann

a a

ppel

berg

John P donoghue Philip r kennedy

foto

: ann

a a

ppel

berg

Zaal Kokaia är den nya koordina-torn för StemTherapy, det stra-tegiska forskningsområdet inom stamcellsforskning sedan 16 juni.

Hur ser din bakgrund ut och hur hamnade du här?– Jag kom till fakulteten som gästforskare i

början av 90-talet och blev först forskarassistent och sen universitetslektor, 2008 blev jag profes-sor. Men jag har arbetat här på stamcellscentrum sen starten 2003.

Kommer det märkas att stamcellsforskningen i Lund har fått en ny koordinator?

– nej, det tror jag inte. Henrik [semb] och jag arbetade väldigt nära och det kommer inte bli några stora förändringar. Alla idéer är ska-pade gemensamt av forskarna i programmet och tillvägagångssättet är formulerat i ansökan. Vi är fortfarande i uppstartsfasen när det gäller det strategiska forskningsområdet.

Vad är din största utmaning nu?– Vi arbetar för att utveckla stamcellsbaserade

behandlingsmetoder inom tre sjukdomsområ-den, diabetes, stroke och hematologiska sjuk-domar. Vårt viktigaste mål är att flytta stamcell-

sterapin så nära klinisk applikation som möjligt. stark grundforskning är absolut nödvändig för att vi skall kunna nå detta mål. Vi vill skapa en övergång till den kliniska forskningen och det är i nuläget inom diabetesforskningen vi har kommit längst.

Hur ser ditt drömscenario ut för Stem Therapy?– Att vårt program kommer att skapa en bra

grund för stamcellsterapi inom den kliniska verk-samheten. Att man i framtiden kan använda sig

av stamcellsterapi för att bota och lindra olika sjukdomar. Många vill använda stamcellsterapi för sjukdomar där det inte finns vetenskapliga data som styrker att det skulle kunna fungera, vilket är oseriöst. därför måste vi vara kritiska och definiera vilka sjukdomsområden vi ska inrikta oss på. Vi måste först visa att stamcellerna fung-erar i djurmodeller av de olika sjukdomarna, först därefter kan vi avgöra om stamcellerna kan testas på patienter eller inte.

ny koordinator för stemtherapyMer om Zaal Kokaia:Ålder: 48Bor: LundFamilj: Hustrun Tamara Tchikovani och sönerna Giorgi 19 och Luca 16.Bakgrund: Master of Sciences from Tbilisi State University, Faculty of Biology, Tbilisi, Georgia. Two PhDs: In 1987 Institute of Physiology, Tbilisi, Georgia; In 1995 Medical Faculty, LU, Sweden.Intressen: FilmVad du inte visste om Zaal Kokaia: Han gillar att laga mat.

foto

: ann

a m

ansf

eld

foto

: ann

a m

ansf

eld

AnnA MAnsfeld

18

1) Erasmus Mundus External Window Coo-peration är ett relativt nytt program som möjliggör för vistelser i länder utanför Eu-ropa och vänder sig till studenter, dokto-rander och lärare. Programmet är indelat i olika ”konsortier” som inom sig tar hand om tilldelning av platser. För närvarande ingår LU i åtta geografiska samarbetsom-råden s.k. lotter. Varje lott drivs av ett kon-sortium av högst 20 partneruniversitet från både EU-länder och icke-EU-länder. Lunds universitet koordinerar två av konsortier-na. Länder som ingår är: Jordanien, Syrien och Libanon, Jemen, Iran, Irak, Kazakstan, Tadzjikistan, Turkmenistan, Kirgizistan och Uzbekistan, Afrika, Karibien, Stillahavs-länderna (ACP), Västra Balkan, Indien, Brasilien, Chile. re

sere

Port

aGe det var med stor förväntan jag klev av planet på

Amman international airport. en tryckande värme och en strålande sol mötte mig. färden med taxi till hotellet var spännande – vägen var kantad av kameler och fruktförsäljare. Bebyggelsen var väx-lande -nya stora skyskrapor blandades med enklare hus. samtliga hus i Amman är vitmålade – det är tydligen en lag på att man ska använda samma färg. Mycket vackert! Jag fick också uppleva att staden inte är platt – färden gick upp och ner på flera av de kullar, så kallade Jabals, som staden är byggd på.

första besöket på universitet och faculty of Rehabilitation sciences var mycket positivt. efter att ha registrerat mig hos vakten i vaktkuren fick jag ett varmt mottagande av dekanus, professor Bassam Ammari, och chefen för sjukgymnastik-avdelningen, professor Ziad Hawamdeh. Över en kopp starkt kaffe – mycket välsmakande med en ton av kardemumma, satt vi och diskuterade olika möjligheter till samarbete. de vill mycket gärna starta utbildning på avancerad nivå och forskarnivå. Vi diskuterade också möjligheter till forskningssamarbete. senare under dagen fick jag även möjlighet att träffa lärarna på fakulteten och göra ett besök på det intilliggande universitets-sjukhuset. Vi stannade en lång stund på sjuk-gymnastikavdelningen där jag fick ta del av några pågående behandlingar. Behandlingsmetoderna påminner i stort sätt om de som tillämpas i sverige.

dock behandlas kvinnor och män på separata avdelningar. det ska bli spännande att få en dju-pare inblick i hur vården fungerar i Jordanien vid mitt nästa besök.

Till mitt förfogande fick jag ett eget arbetsrum – enormt stort med ett flott skrivbord och en telefon, laptop hade jag med mig själv. Vid mitt nästa besök planerar vi att göra workshops och laborationer med studenterna. lärarna vill gärna få hjälp med att utveckla de praktiska undervis-ningsmomenten i utbildningen.

Mitt besök inträffade under studenternas exa-mensvecka. Jag fick prata med flera studenter och sätta mig in i hur deras fyraåriga grundprogram är uppbyggt. de första två åren samläser samt-liga studenter vid fakulteten, t ex grundläggande humanbiologi, och de sista åren sker en speciali-sering mot det yrke man har valt. Jag fick tillfälle att delta i den stora examenshögtidligheten som ägde rum på ett gigantiskt stort utomhusstadium. Vilken fest! Anhöriga och vänner var samlade för att ge sina hyllningar till avgångsstudenterna. Jag satt inklämd bland alla glada anhöriga på läktaren och fick känna glädjen och stämningen när de tog emot sina nyutexaminerade studenter. det var sång och handklappningar och medryckande musik. Många ställde sig spontant upp på bän-karna och började dansa.

det fanns inte mycket tid till fritid under veckan. nästa gång hoppas jag hinna åka till döda havet (en dryg timmes färd från Amman), klippstaden Petra, de romerska ruinerna i Jerash mm. Min enda sightseeing denna vecka var med taxi ner till downtown där jag vandrade omkring och njöt av alla små gatubutiker, frukt & grönt på marknaden och vackra moskéer. Jag promenerade hela vägen upp på höjden till en vacker plats där det historiska templet ”the Citadel” ligger. när jag berättade för mina jordanska lärarkollegor om min promenad trodde de inte att jag var riktigt klok. Och när jag

berättade att jag cyklar till och från arbetet varje dag i lund kunde de inte tro att jag talade sanning. Ingen promenerar eller cyklar i Amman! där åker man bil eller buss, något annat kan man inte tänka sig, så är ju taxi väldigt billigt här.

Med mig hem har jag massor av intryck. det var en mycket spännande och givande vecka. det man mest minns är kanske de små detaljerna, all hjälpsam personal på hotellet, lärarnas och studen-ternas nyfikenhet på sverige, nyfikenheten på vår utbildning, mixen mellan gammalt och nytt, de gula taxi-bilarna och taxichaufförernas haltande engelska, bröllopsekipagens tutande (det var tre bröllop på mitt hotell under veckan!) och böne-utroparna som hördes flera gånger under dagen. Jag tror att vi har mycket att lära av varandra och ser verkligen fram emot att få komma tillbaka senare i år.

AnnA MARIA dRAKe

för dig som anställernu finns det en checklista som är avsedd att använ-das vid introduktion av nyanställda inom Medicin-ska fakulteten. www.med.lu.se/medarbetare/personalfraagor_och_anstaellningar

ms muna Bader (chefsjukgymnast), anna maria drake och Prof Ziad hawamdeh, chef för sjukgymnastikavd, university of Jordan

hms-arbetet har klonats i tre delar

Med denna omorganisation blir kommittéernas arbete mer synligt och överblickbart. Varje HMs-kommitté består av fyra arbetsgivarrepresentanter, fem arbetstagarrepresen-tanter och två studeranderepresentanter. Ordförandena i respektive kommitté utgör, tillsammans med dekanus, en överordnad samrådsgrupp, där riktlinjer för och samordning av kommittéernas arbete bestäms.

HMs- arbetet är en strävan mot en verksamhet som inte bidrar till ökande ohälsotal, inte har någon negativ miljöpåverkan och som skänker den anställde trygghet och arbetsglädje. därför trivs jag väldigt bra med att få arbeta med HMs-frågor och vara sekreterare i en av fakultetens tre HMs-kommittéer. för vidare information om kom-mittéernas uppdrag, verksamhet och sammansättning se: www.med.lu.se/medarbetare/personalfraagor_och_anstaell-ningar/haelsa_miljoe_och_saekerhet.

HAns HOVenBeRG,

HMs-koordinator på BMC

*hms är en förkortning för hälsa, miljö och säkerhet.

examensfirande på stadion

Medicinska fakulteten har ett samarbete med University of Jordan i Amman. Anna Maria Drake, universitetslektor på avdel-ningen för sjukgymnastik vid HVS, har fått ett resestipendium via EMEWC1 för att utbyta erfarenheter. I juni var Anna Maria där för ett första möte, i november/december ska hon återvända.

Patient som tränar på universitetssjukhusets sjukgym-nastikavdelning

19

ordförande i respektive kommitté

Forskningens dag 2010

Depression & mani

Malmö 2 novemberLund: 3 november

eQ11 och rQ13 – utveckling och utvärderingnästa år blir det fokus på universitetsgemen-sam utveckling av utbildningen vid lunds universitet. I spåren av arbetet av lU:s forsk-ningsutvärdering RQ08 dök tankarna upp på en motsvarande utvärdering av universitetets utbildningar. I för-arbetet har dock fokus flyt-tats och nu är det beslutat att eQ11 (education Quality 2011) inte ska genomföras som en utvärdering utan att det ska vara ett utveck-lingsinriktat projekt och att det ska utgöra en central del i universitetets egna långsiktiga kvalitetsarbete.

Mer information om eQ11 finns här: www.lu.se/eq11

nu planeras även för en uppföljare av forsk-ningsutvärderingen RQ08 kallad RQ13. den kommer, som namnet antyder, genomföras 2013 och vice-rektor sven strömqvist kommer att leda planeringen av den.

Professor Bo Baldetorp,bo.baldetorp@med.lu.se

Professor Holger Luthmanholger.luthman@med.lu.se

Docent Anna-Karin Dykesanna-karin.dykes@med.lu.se

HMS*-kommittéen som på fakultetsstyrelsens uppdrag haft att granska att fakulteten som helhet fullföljer sitt arbetsmiljöansvar har omformats och decentraliserats för att komma närmare fakultetens medarbetare. Istället för en central kommitté har man valt att ha en per forskningscentrum. Sen i våras har BMC, CRC och HSC sin egen HMS – kommitté.

Gamla kapellet håller på och renoveras och ska bli Medicinska föreningens lokal i Malmö. Med en donation på 3 miljoner från Gunnar och evy sandbergs stiftelse ska lokalerna reno-verats och innehåller en festlokal och ett mötesrum och är klart till vårterminstarten 2011. Totalt sett handlar det om en yta på 300 m2 med plats för 60 gäster, som medicinare vid fakulteten kan få hyra. Men främst är huset riktat till fakultetens studenter i Malmö. första spadtaget skedde den 1 september 2010.

foto

: Joh

anna

san

dahlNy fest och samlingslokal

Läs mer: www.med.lu.se/forskningens_dag

Skånes framtida hälso- och sjukvård

Presentation av examensarbeten av studenter verksamma inom hälso- och sjukvården i Skåne.

Välkommen till en halvdag med värdefulla insikter och färdig-heter som kan resultera i nya redskap och möjligheter som vi kan dra nytta av.

Tid: 27 oktober kl. 12.00-16.30Plats: Aulan, Centralblocket, Skånes universitetssjukhus, Lund

alla foton: anna maria drake

Personal på sjukgymnastikavdelningen

marknadsgata i amman

Children in Belgium spend spring making crêpe-paper flowers. In a friend’s garden shed I found a high-stemmed specimen from a summer long-ago. When it’s finally time for the beach season the kids collect their flowers together with their towels, buckets, air mattresses and swim suits. The flowers are arranged in bright, colorful flower beds around the beach blanket. They are for sale. The currency? Sea shells. Wooed by the bursts of red, yellow, pink and blue I was keen to buy myself a souvenir to go in a bouquet with my garden-shed find. I walked the beach for a good twenty min-utes, searching for the most beautiful shells I could find. Then I shyly approached a little family. Since my Flemish was not en par with the six-year-old’s, the mother came to my rescue. I offered my precious fruits de beach and she graciously accepted. But she also explained that in the paper-flower economy quantity beats quality. Apparently my crêpe-paper poppy should normally set me back at least a bucket full of shells. I thanked her for the good prize and walked away delighted.

for me the skansen autumn market marks the end of the summer season. sept 25-26 the capital’s famous outdoor museum offers a histori-cally correct 1890:s opportunity to have a stroll on stilts or engage in a game of china smashing. The infamous crook “sala-Janne” can be seen pushing naughty pics to the crowd, and the minister of culture kicks up her heels by the fiddler.

At the same time it’s culture night in lund: The very first culture night took place in 1985. The purpose was to unite everyone in lund who loved culture to manifest the power of culture, learning and creativ-ity in the beginning dusk of fall. This is still done, mostly by personal initiative. Three hundred organizers is not unusual. If you are involved in a study circle in your spare time, if you dance, sing or play an instru-ment – there’s a high chance your course leader will encourage you to participate. If not grab a programme and head down town; maybe you will run into a new interest.

As fall marches on, our family celebrates the American tradition of Thanksgiving. One year the celebration was given an unusual swedish twist when the english-speaking cook misread the label in the meat sec-tion and stuffed the turkey with “polska”, presumed to be Polish sausage. Puzzled, everyone around the dinner table tried to figure out the taste that seemed so strangely familiar. finally my father asked to see the pack-

age. It said “pölsa”, a traditional, swedish tripe-dish, banished long ago by school canteens for humanitarian reasons.

A former colleague of mine, also Ameri-can, tried his luck shopping over the coun-ter instead. He wanted to buy ham. not sure about how much he needed for his picnic (he was used to think in pounds) he decided to go for a kilo. As the sun went down and the butcher still wouldn’t stop slicing he realized his mistake. “I was so embarrassed by all this skinka I decided to hide it all over the kitchen so that my partner wouldn’t notice,” he confessed afterwards.

In situations like this I tend to take refuge at a multinational ham-burger chain. After having spent twenty minutes preparing I’m usually confident I will be able to order my meal in a grammatically correct way and thus convincingly blend in with the locals. There’s just one problem. Add-on sales. Having placed my well-rehearsed order, the innocent, unexpected “Would you like some pie with that?” always reduces me to the stuttering foreigner again.

It’s a good thing culture clashes make such entertaining stories.

Anna Appelberg is a journalist with a Swedish-Ame-rican upbringing and a bachelor’s degree in Russian. She is currently working as information officer at the Department of Experimental Medical Science.

anna.appelberg@med.lu.se, 046/222 08 75

A few years ago my friends and I agreed to celebrate Christmas in memory of Bruce Willis’s action movie Die Hard. Ever since then I’ve been on the look-out for memorable traditions to make my own. One was found on a beach in Belgium.

Season’s greetings IN eN

GLIsh

Pappersblomma foto: anna appelberg

Avsändare:KommunikationsavdelningenMedicinska fakulteten, Lunds universitetKansli M, Hs 66, BMC F12, Box 117, 221 00 Lund