ngenics vision...ngenics vision ngenic bidrar till ett hållbart samhälle med förnybar...
TRANSCRIPT
NGENICS VISIONNgenic bidrar till ett hållbart samhälle med förnybar energiproduktion
genom att vara ledande inom smarta energitjänster och digitalisering av energibranschen.
Ngenic Skapar Flexibilitet i energisystem
Vart är Marknaden på väg?
Energisystemet förändras – I Grunden
• Den största förändringen sedan elektrifieringen:
• Produktionsstrukturen förändras, monopol bryts upp
• Marginalkostnaden för energi går mot noll, medan effektkostnaden ökar
• Prosumers KAN bli självförsörjande på elenergi, även i Sverige
• Digitaliseringen ger nya möjligheter och hot
• Reglerna och marknaden hänger inte med längre!
Vad är nätens Roll i energiomställningen, egentligen?
• Stabilitet
• Försörjningstrygghet
• Kostnadseffektivitet
Kunders iNCITAMENT för Flexibilitet?
• Industrin – Mycket pengar!
• Fastighetsägare – Kanske pengar
• Privatpersoner – inte pengar!
• 3-5 GW under vinterhalvåret
iNCITAMENT – Varför?
• Incitament ska premieras efter
samhällsnytta, inte kostnad
• Batteribidraget är inte teknikneutralt, utan
diskriminerar andra flexibilitetsösningar.
• Ger suboptimering och snedvridning av
konkurrens
• Det ska straffa sig att investera i fysiskt nät
utan att alternativ har utvärderats.
Marknad vs Optimering
Marknad:
- Behöver likviditet
- Jämställdhet på information
- Enkla och klara regler
- Kunskap och engagemang från
båda parter
Optimering:
- Fungerar från första resursen
- Förtroende att den som har
kontrollen inte missbrukar den
- Incitament att delta som är
större än att avstå.
Marknad vs Optimering
Hinder för Flexibilitet
• Försörjningsverksamhet är (och ska vara ) “Risk averse
business”
• Men blanda inte ihop risk med förändring.
• Balansansvaret (BSP) ligger hos fel part i systemet
• Aggregerade bud i blandad miljö stöds inte på
maknaderna, då det anses för svårt att verifiera.
• Utbildning och information
• Kunskapsnivån i nätbolagen är väldigt låg angående
alternativa lösningar.
• Tron att nätmonopol inte FÅR hjälpa kunderna att bli flexibla.
Hinder i regleringen
• Nätägarens roll och möjligheter när geografisk närhet
är viktigare än ”fri” marknad
• Utformningen av intäktsramen i praktiken hindrar köp
av tjänster istället för infrastrukturinvesteringar
• Framtidens elnät är konkurrensutsatt av andra
tekniker än ledningsburen överföring. Alltså finns inte
monopolet.
• Se övergången till mobiltelefoni från kopparnätet…
Jämför andra branschers digitalisering
• Musik ->mellanleden kapas
• Retail -> import- och grossistleden
försvinner, och kanske även butiker
• Tele -> monopol blir konkurrensutsatta
• Transporter -> Tjänsterna kommer
närmare kundens egentliga behov,
samtidigt som kapaciteten utnyttjas bättre
Energisystemet är den ultimata delningsekonomin!
• Exakt samma vara kan bytas mellan
många prosumenter i realtid
• Alla behöver inte äga, den som har
bäst tak har solceller osv.
• Alla bidrar med det de kan
• Om inte annat: Med pengar.
Effekttariffoptimering vs Samarbetande efterfrågeflexibilitetEffekttariff:
- Ser bara den egna fastigheten
- Måste schabloniseras för att bli begriplig,
vilket medför dålig träffsäkerhet
- Kräver mycket utbildning av kunderna för
att inte kritiseras
- Handlar bara om pengar.
Samarbete:
- Gör kundens anläggning till en god
energisystemmedborgare
- Bygger på att kunden fattar ett beslut att
delta, sen sköter aggregatorn resten.
- Incitament att delta handlar inta bara om
pengar, även andra värden.
Delad nytta, delad vinst
• Om konsumenten bidrar 99% av tiden
så ska denne inte bli straffad för den
sista procenten
• Effekttaxan kan tyvärr göra just det
• Kunden behöver ett ombud för att
kunna dra full nytta av möjligheterna
utan att behöva “anstränga sig”
• Aggregatorn är det ombudet
Konsekvenser
• Makten flyttas från mellanleden och
marknaden till konsumenter och
producenter
• Ansvaret flyttas också till konsument
och producent
• Lokal geografisk samverkan blir
central,
Lokala energigemenskaper ochDelningsekonomi i praktiken:
0%Källa: http://nilsholgersson.nu/rapporter/rapport-2019/el-2019/
Take Home message
• Vi måste våga sluta krama marknadsnallen, ifrågasätt vad vi gjorde 1996
• Balansansvar och kapacitetsreserv ska lösas geografiskt distribuerat när produktionen blir geografiskt
distribuerad.
• Marknadsmodellen från 1996 är gjord utefter en helt annan marknadsstruktur än vad vi har i dag och ser i
framtiden.
• Marknadsmodellen är inte alltid samhällsekonomiskt mest lönsam som utvecklingsmetod på en
”monopolmarknad”, undersök alternativen.
• Om marknaden inte fixar detta, då måste samhällsnyttan styra.
• Elnätsmonopolen konkurrensutsätts redan idag, ta hänsyn till det
• Inse att kunderna tar makten.
• Delningsekonomin är redan här, uppmuntra det!
Tack!
BJÖRN BERGBJORN:[email protected]
Det är nu det händer.
/ vännerna på Ngenic