nilehnteknik1 2014 webb

Traktorförsäljningen

2013 i d lj

SVERIGES ENDA RENODLADE TEKNIKTIDNING FÖR LANTBRUKET Nr 1-2014, årgång 6

eta

Fasta körspår i radgrödor

Begagnade reservdelar

Lamborghini Nitro 110

provkörd Nytänk vad gäller finansiering

Utgivare:Agrar ABHovbydal291 91 Kristianstad

www.nilehnteknik.se

Tel. vxl: 044-23 71 80

VD: Anders Niléhn

Ansvarig utgivare:Anders NiléhnTel: 070-630 68 [email protected]

Layout:Hanna Englund070-999 68 [email protected]

Tryckeri:AM-tryck & reklam, Hässleholm

Annonssäljare:Filip Niléhn070-614 32 [email protected]

Bank:Länsförsäkringar Bank Bankgiro: 5242-9180

Org. nr:556546-7403

ISSN 2000-6071

NilehnTeknik utkommer 4 gånger per år och kostar endast 299:- per år i prenumeration

Tryckupplaga: 15 000 ex.För mer info:www.nilehnteknik.se

Omslagsfoto: Anders Niléhn

Maskinförsäljningen minskade i Sverige 2013. Traktorförsäljningen gick ner med 11 procent räknats i antal traktorer och troligtvis har försäljningen av redskap minskat ungefär lika mycket. För lantbruks-maskiner finns inte lika tillförlitlig statistik som för traktorer då de senare registreras.

Att försäljningen minskar lite år från år är i och för sig inte så märk-ligt, för antalet lantbrukare blir hela tiden färre.

Samtidigt som antalet lantbrukare minskar blir de lantbruk som finns kvar större, och detta ser man också i statistiken. Traktorerna som säljs blir hela tiden större. På några sidor i denna tidning ger vi en grundlig genomgång av 2013-års traktor-försäljning i Sverige och där ser man inte bara att traktorerna blir större, de blir allt mer välutrustade.

För att kunna köpa en ny traktor eller maskin måste denna finan-sieras, med egna likvida medel, genom lån eller med leasing. I detta nummer av NilehnTeknik skriver vi lite om finansiering av maskiner och läser ni den artikeln noga ska ni se att maskinlån kan öppna lite oväntade dörrar.

Som vanligt skriver vi inte bara om fältmaskiner utan har alltid lite inomgårdsteknik med i tidningen. Vi har besökt en lantbrukare som byggt in plattan för att fylla och rengöra växtskyddssprutan och en annan som fått nytt liv i ett gam-malt grisstall med otidsenliga mått.

År 2013 har för många lantbru-kare varit ett relativt bra år, om inte skörden slagit fel på grund av torka. Grisproducenterna har haft ett bät-tre år jämfört med 2012 och även mjölkpriset har gått upp.

Nu ser det ut som om spannmåls-priserna faller och det man som

Anders Niléhn,chefredaktör NilehnTeknik

växtodlare kan hoppas på är torka eller översvämning i ett område där man inte själv är verksam, alterna-tivt att det blir en börskrasch och kapital flyttar från aktier till råvaror, faktorer som troligtvis får priset på spannmål att vända uppåt igen.

Men även om det inte vänder upp, nuvarande 1:50 kronor per kg för spannmål är ett historiskt bra pris. Det är mindre än 10 år sedan vi alla skulle ställa in oss på att producera spannmål för strax under en krona.

Även om detta hade varit svårt och omöjligt att nyinvestera från, är det en intressant jämförelse.

En spannmålshandlare som jag nyligen pratade med trodde att en normal prissvängning för spannmål framöver var i intervallet 1 till 3 kronor per kg och för oljeväxterna 2 till 5 kronor per kg. För att klara det gäller det att lägga upp en strategi. Antingen prissäkrar man och skalar av både topparna och bottnarna

Sid. INNEHÅLL3 Ledare och innehåll

4 Provkörning

10 Hemmabygge

12 Maskintillverkning

18 Provkörning


28 Energiproduktion

30 Elektronik


36 Gödselteknik

40 Finansiering

42 Begagnade delar

50 Eldrift

54 Maskinmarknad

62 Produktnytt

64 Maskinmarknad

68 Mässa

74 Bygg

76 Belysning

82 Fasta körspår

86 Bygge

92 Gödselspridning

94 Provkörning

98 NilehnTeknik Information

.SE

Ledare.SE NilehnTeknik nr 01/2014 3

Anders Niléhn, chefredaktör NilehnTeknik

eller ser man till att vara likvid och säljer till dagspris år efter år.

Som lantbrukare, oavsett drifts-inriktning, gäller det att räkna och göra kalkyler både före investeringar och efterkalkyler varje år som visar det verkliga utfallet.

Markpriserna är alltid större än avkastningsvärdet då köparen räknar med att ta vinsten i form av ytterli-gare prisökningar, men att betala för mycket i arrende är oförsvarbart.

Blir nettot intäkter i växtodlingen minus alla driftskostnader inte mer än 2 000 kronor ska man aldrig erbjuda sig att betala mer än så i arrendeavgift per hektar. Då är det bättre ekonomi att köra traktorn några extra timmar på vägen om det bara är fler timmar i hytten man önskar sig.

Nytt år och nya friska tag

Genom att skala av allt som kostar extra har Zetor fått fram en ny traktor som passar dem som vill ha något enkelt och pålitligt till ett pris som gamla Zetorkunder är vana vid.

Den tjeckiska traktortillverkaren Zetor har under senare år kraftigt förbättrat sina produkter, både vad gäller kvalité, användarvänlighet och komfort. Detta har medflört att priset stigit och på vissa mark-nader har man tappat lite mark då många fortfarande förknippar märket med lågpris. För att möta dessa kunder har man nu tagit fram en enkel modell för dem som varken efterfrågar elektronik eller det senaste i komfortväg. Priset har naturligtvis vänt neråt och nya Major 80 från Zetor är faktiskt en perfekt traktor för den som inte vill betala så mycket men ändå få

4 NilehnTeknik nr 01/2014 Provkörning .SE

Back

to Ba

sicNya Major 80 är framtagen för att möta dem som fortfarande förknippar Zetor med lågpris. Med ett pris på endast 3 532 kronor per hästkraft får man nog tillstå att den tjeckiska trak-tortillverkaren har lyckats.

en ny maskin med säker funktion och garanti.

Zetor tillverkar sina egna motorer och den som Major 80 är utrustad med har mekanisk insprutningspump. Det är en stark och seg motor med turbo och den uppfyller avgaskrav steg IIIA.

Segdragning När man kör den kan man under belastning släppa ner motor-varvtalet ganska långt och enkelt hämta hem det igen. Det är natur-ligtvis bra eftersom man saknar allt vad powershiftväxlar heter. Transmissionen är så enkel den kan vara och det är ett ställe på traktorn där man sparat in tusenl-appar. Tre mekaniska gruppväxlar, fyra synkroniserade huvudväxlar och en separat synkroniserad fram/back. Det är således ett par långa golvspakar fram till höger i hytten.

Att man har separat fram/back, placerad till vänster om ratten, är bra eftersom traktorn troligtvis säljs med frontlastare till de flesta kunder. Zetor erbjuder sin egen Trac-Lift monterad och klar för ett tillägg om endast 13 000 kronor. Det är ett kampanjpris som gäller vid det tillfälle vi testkör Majoren.

För att få ner priset har man plockat bort framskärmar, luftkon-ditionering, roterande varningsljus, släpvagnsbromsuttag och fångst-hakar på trepunkten bak. Men allt detta kan man lägga till om man så önskar, och även det är ganska billigt.

Lastare Vi testkör Major 80 med frontlas-tare och i transport. I det första arbetet får man trots allt säga att traktorn fungerar tillfredsställande. Sikten över nedsänkt redskap är begränsad på denna traktor precis

Provkörning NilehnTeknik nr 01/2014 5 .SE

som på så många andra, men när man lärt sig var man har sko-pan så fungerar det ganska bra. Framaxeln är tillverkad av Carraro och den verkar stabil och bra även när skopan är full. Med den sepa-rata spaken för fram/back växlar vi färdriktning ganska snabbt, men man måste naturligtvis trampa på frikopplingen hela tiden. Traktorn har hängande pedaler och frikopp-lingen går relativt lätt.

I transport märker vi större skillnad jämfört med modernare traktorer och en anledning är att toppfarten endast är 30 km/h. Detta är inget bra alternativ för den som förflyttar sig långt på vägen. Vi mäter ljudnivån i trans-port, 30 km/h och 2 300 rpm på motorn och instrumentet visar 91 dBA. Det är ganska högt ljud i hytten och det kommer såväl från motor och transmission som från diagonaldäcken.

Vändradien är 5,45 meter och traktorn får anses som smidig. För att hålla nere priset har

Zetor Major 80 bland annat diagonaldäck. Det passar bra för den som kör i skogen, men blir

stötigare och ger sämre dragkraft jämfört med radial på åkern.

Komforten är naturligtvis en sak där men känner av att detta är en lågpristraktor och även ljudnivån i hytten är ganska hög.

Motorn har mekanisk insprutningspump och turbo och den är lätt åtkomlig under den öpp-

ningsbara huven.


Trepunkten är mekanisk och som standard sitter det två dubbelverkande yttre hydrauluttag bak.

Insteget till hytten är bra och här ser vi även tanklocket för påfyllning av bränsle.

Även höger dörr fungerar för att komma in i och ut ur hytten.

Det är mekaniska spakar för transmission, hydraulik, kraftuttag och yttre hydraulik.

Stillastående med fullgas, 2 400 rpm, är det 90 dBA i hytten och på tomgång, 850 rpm, mäter vi 72 dBA.

Man kan konstatera att det framförallt är komforten som fått stryka på foten när denna billigare modell ska framställas. Förarsätet går att ställa in bekvämt, men fjädringen är naturligtvis inte som i ett luftfjädrat säte. Ratten är dock ställbar och kan vinklas så den pas-sar de flesta och sikten är inget att klaga på.

Föraren har mekaniska spakar till vänster såsom handbroms, till/från för kraftuttag samt spaken för att låsa upp lyftdragkroken.

Även till höger är det mekaniska spakar men de är faktiskt bra pla-cerade och utgör inget stort pro-blem för bekvämligheten.

Bakrutan är öppningsbar rakt bakåt och det är bra för ska man se lyftdragkroken vid tillkoppling måste man sträcka lite på sig.

Hytten har plant golv vilket är praktiskt och underlättar rengöring av hytten. Det finns

Telefon: 0739400698 04251090

Annons.SE NilehnTeknik nr 01/2014 7

Stallgatan 2, Nossebrowww.balaagri.seTel 0512-295 50

Vi visste att vi var så här bra!

BÄSTI

TEST“Levererade mest ved

under 15 min”ATL

19/2-13

*Exkl. moms och frakt. Maskinen på bilden kan vara extrautrustad.

Köp en vedmaskin från Bala Agri så får du uppleva det du också.

VEDKOMBI 370 TR/ELPRIS FRÅN 83 900 SEK*

Läs mer om testet på www.balaagri.se


dock en pedal bak till höger som sticker upp ur mattan och det är den mekaniska differentialspärren för bakaxeln.

En fördel som Zetor har och som även finns på Major är driv-hjulsberoende kraftuttag. Det är standard och något som många Zetorkunder uppskattar.

Service När det kommer till service och underhåll är det mesta ganska lätt-åtkomligt. Säkringarna finner man bakom vänster sidokåpa på instru-mentpanelen. Det innebär att man kan stå utanför hytten på marken och byta dem. Batteriet sitter i en låda bakom höger insteg och är därmed lite svårare att komma åt. Däremot öppnas hela motorhu-ven i ett stycke vilket är praktiskt. Serviceintervall för olja i motor och transmission/hydraulik är ganska normala jämfört med andra traktorer och fabrikat.

Ska vi ge oss på en sammanfatt-ning får man nog säga att Zetor lyckats med det man vill åstad-komma, nämligen att ta fram en prisvärd traktor för dem som inte nödvändigtvis måste har det allra senaste och mest bekväma. Zetor Major 80 är en robust traktor som ändå är ganska smidig. Den pas-sar det lilla lantbruket och även fint i skogen. Man kan köpa den med skogsutrustning i form av grenavvisare, bukplåt och vändbar förarplats.

Ratten är justerbar och avgasröret sidomonterat. Det ger trots allt en bra körställning och bra sikt framåt.

3-

3+

• Förarkomforten • Transmissionen • Däcken

• Priset • Sikten • Vändradien

Fakta: Zetor Major 80 Motor: Transmission: Däck: Bränsletank: Lyftkapacitet: Max hydraulflöde: Max hydraultryck: Yttre hydraulik: Vikt: Vändradie: Serviceintervall: Kraftuttag: Pris: Pris per hk:

Fyrcylindrig Zetor på 4,2 liter och 57 kW (77 hk) maxeffekt och max vridmoment 310 Nm vid 1 480 rpmSynkroniserad med separat fram/back11.2-24 fram och 16.9-30 bak80 liter2 600 kg50 l/min180 bar2 dubbelverkande uttag3 090 kg (utan vikter) 5,45 m Motoroljebyte 500 timmar (10 liter), Transmissionsoljebyte 1 500 timmar (35 liter)540 och 1 000 rpm272 000 kronor3 532 kronor

Utrustning: Luftkonditionering: Frontvikter, 200 kg: Passagerarsäte: Frontlyft och pto: Släpvagnsbroms tryckluft: Tredje dubbelverkande uttag: Luftfjädrad förarstol: Säkerhetsbälte förare: Säkerhetsbälte passagerare: Hydraulisk utskjut lyftdragkrok: Hyttfjädring: Krypväxel: Framskärmar: Fångsthakar till trepunkt:

19 838 6 500 nej nej 8 938 nej 12 000stdnejnejnej nej3 5001 900

På vänster sida om föraren finns det reglage. Här har vi handbroms, till/från för kraftuttag samt spär-ren till lyftdragkroken.

Anders Niléhn

10 NilehnTeknik nr 01/2014 Hemmabygge .SE

Finns inte det man vill ha på marknaden eller ligger fel i prisklass, då får man ta vad man har. Gamla slitplattor från en Väderstad crossboard blev utmärkta kastvingar.

Anders Wullt i Mörarp föredrar sin Väderstad SK-kultivator med vibrerande pinnar framför dagens nya kultivatorer, då den passar oavsett om det är fuktigt eller torrt.

För en tid sedan byggde han om sin gamla kultivator genom att sätta de ordinarie bakhjulen fram och större hjul bak för att få en jämnare gång.

– Jag kan köra i 14 km/h utan att kultivatorn börjar vobbla. Detta ger en bra kapacitet. Med draget på kan jag sedan enkelt koppla på

och av välten.Anders fick

en idé om att vilja köra med smala spetsar på kultivatorn för att minska upp-

dragandet av rötter och samtidigt minska dragkraftsbehovet. Han köpte in dessa av Sinclairsholm. Efter provkörning ansåg han att de var för korta och att jorden i höga hastigheter nådde för högt och slet på pinnen.

– Jag har tidigare erfarenhet av kastvingar med för dålig kvalité och beslöt mig därför att tillverka mina egna.

Anders har även en Väderstadvält med crossboard som nyligen fått nya slitplattor. Han tog slitplattorna, skar ett ”v” i den minst slitna sidan på plattorna och svetsade fast dessa på varje spets som en förlängning. Därmed slits inte pinnarna lika hårt längre, samtidigt som kastvingen blir avs-evärt mycket bättre.

– Det tog mig cirka fem timmar att modifiera spetsarna totalt och jag fick ingen extra kostnad för

material. Snarare får jag en lägre kostnad för slit-plattorna på cross-boarden genom att använda dem igen.

Nytt liv för uttjänt slitdel

Genom att svetsa fast en gammal slitplatta från en crossboard förbät-trades kastvingen på den gamla kultivatorn och slitdelarna används ännu lite längre.

Genom att ha ordinarie bakhjul fram och större hjul bak går kulti-vatorn stabilare. Smala spetsar ger bättre bruk och mindre dragkrafts-behov, menar Anders Wullt.

Filip Niléhn

Annons NilehnTeknik nr 01/2013 11.SE

Filip Niléhn

Rosenborgsv.21 [email protected]

044-228082

29034 Fjälkinge www.vibyteknik.se 0705-228082

Irrifrance Bevattningsmaskiner med slangstorlekar från 44 mm till 135 mmoch slang längder från 110 till 750 meter

Nyhet!Monitor med 5” skärm och GSMStyr din maskin från telefonen

Släpduk Godkänd som 90% avdriftreducerande utrustning med Mediumdroppar

Säkrare effekt med mindre vätska

Spraybetningsutrustning för utsädespotatis

Finns i flera utförande för sättare och stationär betning

Ladda ner Trelleborgs appar från App Store eller Google Play eller besök trelleborg.com/sv/wheelsystems/se

12 NilehnTeknik nr 01/2014 Maskintillverkning .SE

Maskintillverkning NilehnTeknik nr 01/2014 13.SE

Rotorharvar så- och vallmas-kiner är exempel på maskiner som tillverkas i en och samma fabrik. Franska Kuhn har i sin huvudanläggning i Saverne och kunskap om hur man tillverkar flera olika produkter i samma linje, samtidigt som man har ett eget gjuteri.

SAVERNE NILEH TEKNIK

Runt stora företag växer ofta stä-der upp för de anställda och plöts-ligt blir fabriken inringad, så även i franska Saverne. Vid en utbyggnad av produktionen är det därför inte sällsynt att man får bygga nästa etapp någon annanstans.

Kuhn har till 2013 expanderat och byggt en ny monterings-linje för större maskiner, samt ett utvecklings- och affärscentra, en bit från sin huvudanläggning.

Här tillverkas de större maski-nerna såsom bogserade såmas-kiner och stora vallmaskiner och

Flexibilitet med eget gjuteri

En känsla av att komma tillbaka till industriella revolutionen. I Kuhns gjuteri görs inte bara egna delar, utan även till helt andra branscher.


I Saverne har man en stationär traktor för test av alla större maskiner innan de lämnar fabriken. En trygghet för både lantbrukaren och för Kuhn.

man jobbar två- eller treskift beroende på säsong och i tre mon-teringslinjer. Man har dock tagit i vid byggnationen och dagens tre linjer kan där utvecklas till elva utan problem. Där tillverkas 1–13 maskiner per dag och linje, eller 10 000 maskiner per år, och alla redskap är redan beställda av kund. Under och efter montering sker kontroller och en slåtterbalk körs exempelvis i testcell innan den får gå vidare i produktionen. Kontroller För att upptäcka eventuella fel använder man sig bland annat av effektmätning vid drivning av balken. Går det åt mer effekt än normalt vet man att något inte stämmer och åtgärd kan sättas in, en säkerhet när man köper slåt-termaskiner från Kuhn eller John Derre, vilka tillverkas av fransmän-nen. För såmaskiner har man en stationär traktor stående, där alla funktioner testas med monitorn som sedan ska levereras med mas-kinen. En massa olika produkter och testceller innebär mycket information och för att underlätta arbetet finns wi-fi i hela fabri-

Reservdelslagret rymmer 80 000 delar och är öppet 362 dagar om året. Beställer man innan klockan tre på eftermiddagen har återförsäljaren delen till nästa dag med expressleverans.

Med en dator, smartphone eller iPad kan ni på www.lantbruksnytt.com enkelt ta del av de senaste nyheterna inom lantbruk. Varje fredag klock-an 9.00 ligger en ny nyhetssändning ute för att titta på. Har man inte tid just då kan man se inslaget senare. Med en Apple-TV kan man även se lantbruksnyheterna direkt på den vanliga TVn med kvalitet som vilket TV program som helst. Att titta på Lantbruksnytt är dessutom helt gratis. Testa det i dag och se ett helt nytt sätt att ta del av lantbruksnyheter.

VARJE FREDAG KLOCKAN 09.00


Premiär i Sverige

Magnus 0705 42 45 80 Conny 0706 95 40 07 [email protected] www.inplastare.se Tillverkarens hemsida: www.gpranderson.com


ken för ständig rapportering. För snabb och exakt leverans av delar används robot i lagret som nattetid förbereder morgondagens arbete.

Inne i Saverne tillverkas i sin tur mindre maskiner, exempelvis burna såmaskiner och rotorharvar åt Yanmar. Här produceras betyd-ligt fler enheter under ett år och det beror på att produktionen är konstant, året om. Endast 5 000 av de 30 000 redskap som tillverkas här lagerförs.

Tester Kuhn är inte rädda för att testköra sina maskiner. Under utvecklings-processen körs exempelvis en strängläggare på högt varv, djupt ner i jorden för att belastas hårt. Även transporttester på väldigt ojämna fält genomförs. Därefter tar man in maskinerna i fabriken, utvärderar dem och genomför modifieringar.

Riktigt intressant med Kuhns fab-rik i Saverne är det faktum att de har tillgång till ett eget gjuteri på området. Där gjuter de bland annat delar till sina slåttermaskiner och rotorharvar. Enkelt förklarat görs först formar i sand som motsvarar de inre former som ska finnas i exempelvis en växellåda. Därefter placeras de i stora block vari man sedan gjuter efterfrågade delar. Efter att delen stelnat delar man blocken och separerar godsen från varandra med hydrauliska klyvar. Gjuteriet har dock sådan kapacitet att man även gjuter delar till andra branscher, såsom järnvägsindust-rin.

Stål I en maskinfabrik tas stora mäng-der stål emot och för att kunna garantera hållbarhet till sina kun-der labbtestar Kuhn allt stål som levereras till dem innan det lossas från lastbilen. Det är viktigt att stå-let har rätt sammansättning.

Kuhn har sedan 2006 satsat hårt för att växa. De investerar årligen fyra till åtta miljoner euro i sina fabriker och har sedan dess gått från 2 700 till 4 400 anställda, från 5 till 9 fabriker och försäljning i 100 länder mot tidigare 70 stycken. Till 2020 har man satt upp målet att nå en omsättning på 1 400 mil-joner euro, vilket är en fördubbling mot dagens siffror. Det ska man göra genom att bland annat inves-tera 150 miljoner euro under kom-mande tre år.

Alla slåtterbalkar testas innan monteringen går vidare. Genom att driva dem med elektricitet i fabriken och mäta effekten som går åt kan man enkelt se att allt är rätt monterat.

I gjuteriet gör man sandskulpturer av hålrummen som ska finnas i de olika delarna. Skulpturerna placeras sedan inuti gjutblocken.

Filip Niléhn


Filip Niléhn

K80 kuldrag FENDT VARIOByta farlig hitchkrok tillSCHARMÜLLER K80 kuldrag.Köp säkerhet! Godkända K80insatser finns hos oss för allatraktorer på marknaden.

K80 kuldrag FENDT VARIO

Kontakta

JBM LANTTEKErwin Albert Ruff

Kontakta

JBM LANTTEKErwin Albert Ruff

www.jbmlanttek-kuldrag.comGeneralagent & Importör

571 62 BODAFORSTel: 0380-37 18 30 & 070-23 25 705

[email protected]


Vackraste traktorn

Fakta: Lamborghini Nitro 110 VRT Motor: Transmission: Däck: Bränsletank: Lyftkapacitet: Max hydraulflöde: Max hydraultryck: Yttre hydraulik: Vikt: Serviceintervall: Kraftuttag: Pris: Pris per hk:

Fyrcylindrig Deutz på 3,6 liter och 84 kW (114 hk) max-effekt och max vridmoment 440 Nm vid 1 600 rpmSteglös420/70R24 fram och 480/70R34 bak 165 liter 4650 kg 90 l/min 200 bar 4 dubbelverkande uttag 4 300 kg (utan vikter) Motoroljebyte 500 timmar (11 liter), Transmissionsoljebyte 1 000 timmar (52 liter)540, 540E och 1 000 rpm 690 000 kronor 6 052 kronor

Utrustning: Luftkonditionering: Frontvikter, 8 x 40 kg: Passagerarsäte: Frontlyft och pto: Hydraulisk släpvagnsbroms: Luftfjädrad förarstol: Säkerhetsbälte förare: Säkerhetsbälte passagerare: Hydraulisk utskjut lyftdragkrok: Framaxelfjädring: Krypväxel:

std 8 000 std 37 000 std std std std std 53 000 ja

2014


Traktorer från Italien som alltmer får den snygga design som sportbilarna med samma namn. Lamborghini Nitro 110 VRT utstrålar kvalité och känns genomtänk på de flesta punkter. För sin storlek har den många intressanta finesser, såsom aktiv styrning.

Silvriga traktorer med mycket mekaniska reglage byts sakta men säkert mot snygga, vita skapelser med valmöjlighet mellan mekanik eller elektronik. Vi har provkört nya Lamborghini Nitro 110 VRT och traktorn imponerar.

Kliver vi direkt in i hytten har där en av de största skillnaderna skett. Hytten är helt ny och fram-tagen med designbyrån Giugiaro Design, som har ett förflutet i sportbilsbranschen. Väldigt bra är att man här tagit fram utrustning som passar flera olika lantbrukare

Lamborghini Nitro 110 VRT är en 114 hästkrafters traktor som kan användas för alla arbeten på en gård. Aktiv styrning gör den smidig vid lastarbeten och rejäla däckalternativ gör den kompetent vid jordbearbetning.

genom att erbjuda antingen allt manövrerat med elektronik eller med vissa mekaniska reglage.

Traktorn vi får chansen att prov-köra har den exklusivaste hytten med vippor för hydraulik och skärm i höger A-stolpe för inställ-ning och övervakning av traktorn. Trots att alla reglage är placerade i högerkonsolen är Lamborghinin bekväm att manövrera. Design Här märker man tydligt vilket jobb Giugiaro Design har gjort genom att utforma reglagen på ett väldigt fördelaktigt sätt. Vid växling av plogen vi kör med läg-ger man handen som på en liten kulle för att med fingertopparna kunna styra hydrauliken. Likaså är exempelvis handgasen placerad bekvämt i en annan liten kulle. Alltså känner man inget behov av att flytta iväg handen när man är i draget. Även den enklare hytten

3-3+• Pto-växelspak till vänster • Fläkt i tak • Gruppväxelspak nere till höger

• Hyttutformning • Stop&Go • Hyttfjädring standard

Hytten är ljus och ombonad. Giugiaro Design har gjort ett gott jobb i sin strävan att skapa en bra hytt.

med mekaniska hydraulspakar upplevs som bekväm.

Säker Vad som är en vanesak och som funnits länge på Deutz är säkerhetsanordningar. För både trepunkt och hydraulik behöver man aktivera funktionerna med en knapp innan de används första gången sedan motorn startats. Monitorn i A-stolpen visar tydligt för föraren vad som är inställt och aktiverat.

Även framåt har man lyckats bra. Rattkonsolens display följer med vid inställning av ratten och en handfull knappar finns placerade där. I fram-/backspaken finns ett fjädrande scrollhjul, med vilket man ställer aggressiviteten vid ändring av körriktning.

Till vänster om föraren finns en bra och en dålig sak, dock. Passagerarsätet är relativt stort och bekvämt för denna storlek på traktor, men vad som tyvärr är vanligt på mindre traktorer


Insteget är brett och bra, trots B-stolpe. Man kan få upp till fem dubbelverkande hydrauluttag bak och maxi-malt lyfter trepunkten 6 600 kg med extra hydraulcylindrar.

är reglage till vänster om föra-ren. I Lamborghini Nitro sitter växelspaken för kraftuttaget nere till vänster om föraren. Vad Same Deutz-Fahr däremot är riktigt bra på är färgkodning i hytten, exempelvis blått för hydraulik och orange för transmission.

Stor dörr Tar vi ett varv runt traktorn blir man positivt överraskad. Förutom att traktorn är riktigt snygg i sin nya design och vita färg, har den flera bra funktioner. Insteget är brett och bra, de bakre stänkskär-marna har rejäla knappar för tre-punkt och pto och största däcks-torlek är hela 650/60R38 bak.

Tittar man på prestandan i bakre delen av traktorn lyfter den 4 650 kg i standardutförande och 6600 kg som tillval. Man kan välja mel-lan två olika storlekar på hydraul-pump, 60 eller 90 minutliter, varav den första finns som eco-version och ge maxflöde redan vid 1 600

rpm. Bak kan man få upp till 5 dubbelverkande hydrauluttag.

Fram på traktorn kan man få frontlyft och frontkraftuttag från fabrik, med lyftkapacitet på 1 800 kg. Under motorhuven finner vi den fyrcylindriga motorn. Den kommer från tyska Deutz och har en cylindervolym på 3,6 liter. Ingen AdBlue Den 84 kW (114hk) starka motorn uppfyller avgaskrav steg IIIB med EGR-teknik och dieseloxiderings-filter.

I fronten på traktorn hittar vi också luftfiltret lättillgängligt.

Att köra Lamborghini Nitro är en trevlig upplevelse. Vi har prov-kört Nitron med steglös transmis-sion, TTV, och precis som andra steglösa transmissioner är det väl-digt bekvämt att inte behöva växla under arbete. Det finns dock en

Motorn är en Deutz på 3,6 liter och 84 kW (114 hk). Den har avgasre-

ning med EGR och DOC. Längst fram sitter luftfiltret lättåtkomligt.


växelspak, med vilken man väljer vilken grupp man vill arbeta i. Den ena är transport och den andra är Heavy Duty. Vid plöjningsarbetet använder vi den lägre gruppen och traktorn klarar den treskäriga plo-gen utan problem.

Steglös Den steglösa växellådan kan köras i tre olika lägen: Auto, kraftut-tag och manuell. Auto för bästa bränsleförbrukning, kraftuttag för konstant varv på pto även när det går tungt, samt manuell för lant-brukarens egna önskningar.

När man når vändtegen finns två andra smidiga funktioner.

Den ena är power zero, vilket innebär att traktorn står helt stilla utan att man behöver hålla på bromsen. Dessutom kan man vid körning aktivera farthållare och då kunna koncentrera sig bättre på redskapet.

Den andra är aktiv styrning, vil-ket gör att man minskar antalet varv på ratten drastiskt vid sväng-ning. På ungefär ett och ett halvt varv svänger man från fullt ratt-utslag vänster till fullt rattutslag höger. Ratten går lite trögare än normalt, men besparingen i varv I främre instrumentpanelen sitter knappen för aktivering av den aktiva styrningen.


…eller med mekaniska hydraulspakar. I Sverige finns endast traktorn med steglös transmission.

Instrumentpanelen kan fås väldigt exklusiv med elhydraulik…

Passagerarsätet är bra för en traktor i denna storlek. Tyvärr kommer med storleken också pto-växelspak till vänster om föraren.

I monitorn i höger A-stolpe ser man tydligt vilka inställningar som är gjorda och traktorns status.


överträffar detta med råge. Detta är uppskattat vid lastningsarbeten.

Men bara för att traktorn har denna funktion behöver man inte köra med den alltid. Genom tryck på en knapp i instrumentpanelen aktiverar eller avaktiverar man hjälpmedlet.

Tyst I transport går traktorn i 40 km/h vid reducerat varvtal, vilket är till fördel för både ljudnivå och bräns-leförbrukning.

Något som inte är möjligt med Nitro 110 VRT, men som går med de två större modellerna är last-ning upp till 20 ton, vilket är maxi-malt för ett jordbruksfordon.

Nitro kan fås med framaxel-fjädring, men också hyttfjädring för riktigt bekväm färd. Den sist-nämnda finns både som mekanisk och hydraulisk. Den mekaniska är dessutom standard.

Bekvämligheter inom hytten finns i form av automatisk klimat-kontroll, mobilhållare, stoppat passagerarsäte och luftutsläpp i vardera B-stople.

Filip NiléhnHyttfjädringen är mekanisk som standard, men kan fås som hydraulisk.


Få montörerFå anställda, hundraprocentigt ansvar för produkten och egen beställning av material till respektive station skapar maximal produktion och kvalitetsmaskiner. Spruttillverkaren Hardi ligger långt framme vad gäller teknik och kvalité, men skryter inte med enorma fabriker.

NØRRE ALSLEV NILEHN TEKNIK

Danska Hardi började sin bana inom sprutteknik år 1957. Idag har man 8 anläggningar världen över och huvudfabriken ligger i danska Norre Alslev.

Varje Hardispruta har endast en person som står för den huvudsakliga monteringen. Detta gör att en högre kvalité hålls, då vederbörande känner ansvar för produkten.

Det är en fabrik på fem hektar och upp till 300 anställda per år inberäknat säsongsanställda. Dessa kommer in under hösten för att klara produktionen av växtskyddssprutor inför kommande säsong. Trots rela-tivt få anställda är produktionen hög i den danska anläggningen, i vilken tillverkas både färdiga sprutor och komponenter, som exporteras till övriga fabriker världen över.

– Vi ändrade kontrollen av materialflödet i fabriken under 2008-2009, berättar vice vd Peter Henrik Dahl. Numera har vi konstant arbete med hög kvalité på alla plan.

Detta är målet för alla maskintillverkare och anledningen till att Hardi lyckats, beror på att varje operatör själv ansvarar för att det beställs rätt mängd delar till sin


Få montörerHardi tillverkar i princip hela sprutan i eget hus, så även pumparna.

skapar kvalitéstation. Alltså finns det inga ursäkter för att inte kunna prestera maximalt.

I fabriken jobbar man i treskift respektive femskift i låg- kon-tra högsäsong i metallavdelningen. I monteringen arbetar man alltid i singelskift för att det ska vara samma montör på en avdel-ning hela tiden och därmed undvika missar när man byter skift.

– Anledningen att vi kan ha det så här är för att vi enbart bygger på order, förklarar Peter Henrik Dahl. Med samma person som monterar allt på sin avdelning vet vi att man känner ansvar och inte kan skylla ett fel på någon annan.

När väl en order kommit in skrivs en byggbeskrivning ut för just den beställda sprutan och denna följer sedan med genom hela monteringen i en pärm.

Slangar är en viktig del på Hardi och tidigare hade man ett slanglager med färdigkapade bitar och cirka 50 000 enheter. Numera kapas dessa från en rulle efter beskrivningen för varje enskild spruta. För att exem-pelvis hålla koll på att det finns tillräckligt mycket bultar har man vågcel-ler under dessa lager och på varje truck finns en dator för att underlätta registrering av uthämtade delar och lagerstatus. .

När en order kommer in börjar monteringen av bommen. Genom att hänga upp denna i en modifierad billyft kan en bra arbetshöjd hållas för varje montör. Genom att lyfta upp bommen över två meters höjd kan de


Elektroniken är det enda som köps in på en Hardispruta. Bra elektronik finns det redan gott om och att tillverka egen hade varit onödigt dyrt.

dessutom fälla in och ut den för att se så allt fungerar. Totalt kan åtta olika ramper byggas samtidigt, oavsett om de mäter 18 eller 42 meter.

Trots att rampen är det som börjar tillverkas först vid en beställning, är det den som monteras sist på den färdiga sprutan.

På fabriken i Norre Alslev finns även ett gjuteri för plasttankarna. Flytande plast hälls i en form och vänds sedan in i en ugn, samtidigt som en färdig tank kommer ut. Därmed förloras minimalt med värme.

Det danska företaget är noga med att själva tillverka alla delar till varje växtskyddsspruta och bygger även egna pumpar, däremot köps elektro-niken in.

– När det kommer till pekskärmar och liknande blir det billigare att köpa in kvalitativa produkter, vilket är till fördel för kunden, menar Peter Henrik Dahl.

Hardi är noga med att allt ska fungera på levererade sprutor och där-med testas alla funktioner innan leverans. De har en trådlös vagn som kör under sprutduschen och registrerar att rätt flöde ges i hela rampen. När en spruta godkänts förbereds den med glykol innan den lämnar fabriken.

Tankdesignen är viktig för att sprutan ska vara säker ur skvalpsynpunkt, lätt att tömma och sakna hörnor som är svåra att rengöra.

Filip Niléhn

Årröds Traktor & Maskin ABHörby • Tel 0415-38 80 00 • www.arrodstraktor.se

Din maskinleverantör i mellanskåne

28 NilehnTeknik nr 01/2014 Energiproduktion .SE

Det finns en stor mängd relativt billiga energislag. Det kan endera vara restprodukter från lantbrukets odlingar, skogsav-fall eller annat avfall. Att utvinna värme ur dessa produkter är enkelt men att producera elektricitet i liten skala är svårare.

Enligt Kjell Andersson på Svebio finns det ingen småskalig elproduk-tion från fasta biobränsle i Sverige. Det finns ett sextiotal anläggningar som gör el av biogas, men det är betydligt enklare.

Svårt med småskalig elproduktion

– Det handlar i första hand om storskalig produktion, som kommu-ners kraftvärmeverk eller anläggningar på stora industrier.

Han tror att det finns mindre anläggningar i Tyskland, eftersom man ger stora subventioner för all form av förnyelsebar energi där.

Halm kan förbrännas för värme- och elproduktion. I södra Sverige finns ett antal mindre lokala värmeverk som använder halm. I Danmark används halm i stor skala för både värmeverk och kraftvär-meverk. En fördel med halmen är att den har låg vattenhalt om den kan skördas vid lämplig väderlek. Men skördesäsongen är kort och man kan få problem med skörden om hösten är regnig. Volymerna blir också stora vilket gör att man inte kan transportera bränslet långa sträckor och detta gäller även flis och andra biobränslen. Det talar för en konkurrensfördel om halmen eldas och producerar el lokalt.

Men även i Tyskland verkar det vara svårt med elproduktion från för-bränning av restprodukter.

På mässan Agritechnica i Hannover i fjol, fanns inte mindre än tre hallar som handlade om förnyelsebar energi, men inga utställare visade några kraftverk för småskalig elproduktion.

Pannor för att elda biobränsle som flis och halm finns det gott om. Här en Linder & Sommerauer från

Tyskland. Den finns i storlekar från 30 till 150 kW och kan matas automatiskt med exempelvis flis.

Energiproduktion NilehnTeknik nr 01/2014 29.SE

Germania Technologie Holdin i Bargeshagen visade en anläggning som med varmt vatten driver en turbin som i son tur driver en genera-tor. Maskinen kostar motsvarande 1 400 000 svenska kronor och ver-kningsgraden är liten. Till det kommer en panna för att elda biobräns-le, exempelvis halm. Den klarar av att ta emot varmvatten till en effekt motsvarande 300 kW och ger då tillbaka elektricitet motsvarande 30 kW. Hela 90 procent blir värme och för att driva en sådan anläggning ekonomiskt måste man ha nytta av värmen hela tiden.

Ett kilo halm kostar cirka 30 öre i storbal fritt levererat i en panna. Tre kilo halm motsvarar 1 liter olja, vad gäller energivärdet. Det är 90 öre för samma mängd energi, vilket är lite då oljan kostar 10 kronor litern. Men om man bara får ut 10 procent som el och inte har något värde av värmen, sticker halmkostnaden med tio gånger till 9 kronor

och då blir det bara 1 krona kvar för att betala själva investeringen. En investering på 3 miljoner kronor kostar minst 250 000 kronor per år för ränta, avskrivning, underhåll och lite arbete, och då måste energi-kostnaden minska lika mycket på företaget om året för att det ska bli lönsamt.

Men enligt utställare på Agritechncia, som NilehnTeknik pratat med, kommer det sannolikt fler anläggningar inom kort som passar för små-skalig elproduktion från biobränsle. En av dem som är på gång är tyska Spanner, men än så länge klarar deras anläggning bara träpellets.

Måns Niléhn

Tyska Germania Technologie Holding bygger kraftverk där varmvatten, från exempelvis en halmpanna, driver en generator.

Fakta:En statlig utredning presenterade 2007 uppskattningar av hur mycket energi som skulle kunna produceras av det svenska jordbruket utan att

inkräkta på produktionen av livsmedel. Genom att utnyttja restprodukter och avfall, samt odla energigrödor på marginella marker (nedlagd och

dåligt utnyttjad åkermark) och genom att öka avkastningen på den befintliga marken, skulle man kunna producera 32,5 – 59 TWh bioenergi per år.

Det kan jämföras med Sveriges bioenergianvändning 2010 på 141 TWh, eller landets totala slutanvändning av energi på 411 TWh.

30 NilehnTeknik nr 01/2014 Elektronik .SE

framtiden

Datorer på maskiner har många gånger stora fördelar för manövrering och inställning av lantbruksmaskiner. Dock blir datorernas fördel efter ett tag en nackdel, med skräckexempel på fullbelamrade traktorhytter med minimal sikt åt höger. Sakta men säkert kommer de dock att kunna plockas bort med endast en kvar.

Tyska Reichhardt är elektroniktillverkare och de meddelar att en sepa-rat GPS-skärm inte är nödvändig. Deras utrustning kan köpas kompati-bel med Virtuell Terminal, det vill säga att den fungerar i skärmar som stödjer detta och är den vanligast förekommande ISOBUS-grenen idag. Förutom traktorns egen skärm, finns även möjlighet att köpa en större skärm från en redskapstillverkare och sedan köra GPS-styrningen där under förutsättning att den skärmen klarar det. Ett exempel på en sådan kombination är Reichhardts styrning i Kvernelands tvådelade pekskärm IsoMatch Tellus.

En syn som blir allt vanligare i moderna traktorer, en stor pekskärm som går under ISOBUS-standarden och som är traktortillverkarnas förslag till endast en skärm för allt.

Färre datorer i lantbruket i

Även amerikanska Topcon meddelar att deras autostyrning kan kon-trolleras via ISOBUS VT, och då som exempel visas i skärmar från John Deere, CNH och Amazone.

För lantbrukare som inte har någon skärm som stödjer ISOBUS finns det andra vägar att gå, både via Topcon och via Trimble. De har egna kompatibla pekskärmar för sina GPS-styrningar och därmed ska inte redskapets originalskärm behövas.

– ISOBUS är nog det bästa alternativet i dagsläget för att minska på antalet skärmar i hytten, berättar Johan Djupmarker på Dataväxt. Vi har exempelvis sålt vår skärm till lantbrukare som kör Kvernelands gödningsspridare med sektionsavstängning.

Viktigt vid köp av maskiner som ska kommunicera över ISOBUS är att de verkligen kan göra det.

– Att enbart köra Virtuell Terminal brukar inte vara några problem och har fungerat under flera år. Däremot behövs ofta justeringar när det kommer till Task Controller, menar Djupmarker.

Från Dataväxt och Trimbles konkurrent Agrotech med Topcon på programmet går tankarna ungefär i samma riktning.

Oavsett om man håller på ISOBUS eller surfplattan i elektronikloppet som råder i lantbruksvärlden, kan man nog vara säker på att det en dag når den egna gården. En ny maskin med styrning via ISOBUS styrs på samma sätt även som begagnad. Elektroniken är trots allt till stor hjälp för lantbruket och för varje dag får tillverkare, återförsäljare och lant-brukare mer kött på benen för att allt ska fungera perfekt.

32 NilehnTeknik nr 01/2014 Elektronik .SE

– Teori är en sak och praktik en helt annan, berättar Mårten Magnusson på Agro Tech.

– Vi har goda exempel på där allt fungerar väl, men det finns även de gånger då man sett att det behövts upplåsningskoder för att få sek-tionsavstängningen till att fungera eller där en terminal bara klarat av ett visst antal sektioner, medan redskapet behövt fler för att kunna köras.

Agricultural Industry Electronics Foundation, AEF, håller på att testa och certifiera redskap och skärmar för att hjälpa lantbrukare att hitta rätt i den djungel som faktiskt råder. Som exempel kan vi ta en spruta. Den kanske stödjer Universal Terminal - VT i folkmun - vilket gör att den faktiskt kan visas och styras från en ISOBUS-skärm som klarar det. Däremot kanske den inte stödjer Auxilary Control för inkoppling av joystick eller Task Controller Section Control, vilket är koden om sektionsavstängning med GPS stöds över ISOBUS. För att redan idag kunna läsa på mer om de olika grenar som finns kan man på www.aef-online.org läsa deras kortfattade informationshäfte.

– Den teknik vi idag försöker få att fungera är egentligen ganska gam-mal i jämförelse med vad som är möjligt nu och på Agritechnica såg man tillverkare som tagit fram redskapsstyrning via surfplattor, säger Johan Djupmarker.

Surfplattan är smart på många sätt, till exempel det faktum att varje redskap skulle kunna installeras som en app i stället för att varje mas-kin skulle ha sin egen fysiska monitor. Dessutom är surfplattan tillta-lande i pris och har en välutvecklad mjukvara i sig själv. Den står dock inför en hop med frågor: Håller den för vibrationer, stötar och smuts? Och kommer det framför allt att gå att få de olika redskapens appar att kommunicera med varandra, exempelvis GPS-appen med sektionsav-stängningen på sprutan och kartan för den variabla doseringen?

En surfplatta är ett annat alternativ för styrning av redskap. De har fördelen att de är billiga, men frågan är om de klarar av att länka samman red-skapens appar med varandra. Bogballe har i dagsläget kvar sin originalmonitor som tolk mellan platta och maskin.

Ett alternativ till traktorns egen skärm är en externt utvecklad, exem-pelvis en mer avancerad GPS-skärm med ISOBUS. På Topcons X30 kan man med sitt finger byta plats på den bilden över redskapet och GPS-bilden.

Filip Niléhn

Filip Niléhn


MF har hjärtat i UK

Även om det nu är över tio år sedan Agco upphörde med sin traktortillverkning i Coventry och koncentrerade sin pro-duktion för Massey Ferguson i Europa till Beauvais i Frankrike, är det ändå i Storbritannien som Massey Ferguson hör hemma och har sina rötter. STONLEY NILEHN TEKNIK Det märker man tydligt när man besö-ker Abbey Park i England som är Massey Fergusons huvudkontor och där man även har avdelning för marknadsföring, reservdels-

försäljning, service och support, internationell försäljning av Massey Ferguson traktorer och redskap samt finansiering och utbildning.

Det är en helt ny anläggning som togs i bruk i brittiska Stonley år 2006 då man flyttade från anläggningen i Coventry.

På Agco är man mycket nöjd med den nya anläggningen då den uppförts just för de behov man har för närvarande. Exempelvis utbildas servicetekniker motsvarande 2 500 timmar per år i anläggningen. Utbildningen sker i sex lektionssalar och lika många verk-stadshallar.

– Detta ska vi vidareutveckla så vi kan hålla kurser även för återförsäljares servicepersonal,

säger Freddie Pullan, chef för utbildningsav-delningen på Massey Ferguson i Abbey Park.

Men en av de viktigaste funktionerna i anläggningen är att följa upp alla fel i produk-ter och finna sätt att åtgärda så att dessa und-viks i framtiden. Alla fel som inträffar på en Massey Ferguson-produkt runt om i världen rapporteras till Abbey Park och där kommer man på en lösning så det inte händer igen.

– Med ett bättre mobilnät, exempel 4G och nu snart 5G så kan man snabbare få in all information från alla fordon och göra diagno-ser på distans.

Att hålla igång lantbruksmaskinerna är allt viktigare och avgörande för att kunna sälja nytt i framtiden.

I Abbey Park arbetar 500 personer för Massye Ferguson inom Agco.


Massey Ferguson 6616 är den största av de nya modellerna i serien.

Tidigare hade man även hand om utveck-lingen av nya traktorer och maskiner i Storbritannien, men den avdelningen finns nu i Beauvais i Frankrike.

– Det är naturligt att den ligger där trak-torfabriken är placerad för snabb kommuni-kation mellan dessa avdelningar, konstaterar Campbell Scott, försäljningschef för Massey Ferguson.

När det gäller framtiden för Massey Ferguson som traktortillverkare satsar man just nu mycket på effektstarka fyrcylindriga traktorer, ett segment där man ser en ökad försäljning.

Med den nya 6600-serien når man ända upp till 136 kW (185 hk) i en fyrcylindrig traktor-

motor och kunden kan välja mellan hela tre transmissionsalternativ, semipowershift med fyra eller sex powershiftsteg alternativt, en helt steglös transmission.

– Det här är den effektstarkaste fyrcylindriga traktorn på marknaden, säger Campbell Scott.

Den har en hel del komponenter hämtade från den större 7600-serien som exempelvis hytten. Motorn är på 4,9 liter och tillverkad av Agco Power i Finland och traktorstorleken passar på gårdar där man ska utföra många olika arbeten och behöver en flexibel maskin.

Freddie Pullan, chef för utbildningsavdelnin-gen på Massey Ferguson i Abbey Park, visar hur man kan koppla traktorns monitor till en storbildskärm och på så vis enkelt visa funk-tioner för flera personer åt gången. Skärmen i traktorn används inte bara till inställningar utan även för diagnostik och felsökning.

I testanläggningen finns ett antal verkstäder där man kan göra mätningar på traktorer och andra maskiner.

I testanläggningen är det inte enbart MF, här ser vi även Challenger, Fendt och Valtra, andra fabrikat inom Agco.

Anders Niléhn

36 NilehnTeknik nr 01/2014 Gödselteknik .SE

Elektroniskt styrd hydraulisk utmatning ska placera göd-seln på exakt rätt ställe med nya Wing Jet från Kongskilde Överum.

Danska försök har visat att billigare gödselmedel inte är lönsamma i praktiken då sprid-ningen blir ojämn. Försöken var utförda med centrifugalspridare. Men med en exakt rampspridare kan man även få gödsel med

ExaktÖverum Wing Jet S 4824 K-Plus Hydro

gödselspridningsämre kvalitet jämt fördelat på åkern. Det är en av vinsterna med en rampspridare och när det gäller Wing Jet från Kongskilde Överum är den andra fördelen att man lastar mer, jämfört med en buren centrifugalspridare. En man Därmed får man samma kapa-citet med en lastbärande göd-selspridare som man får med en mindre buren maskin med två man, en som kör fram säckar

med en lastmaskin. Hur stor vinsten blir vad gäller det senare beror naturligtvis på avståndet till fältet.

Investeringen är större i en lastbärande rampspridare än i en buren centrifugalspridare men ovan fördelar räcker för att räkna hem mellanskillnaden.

Elektronik Precis som centrifugalspridarna hela tiden utvecklas går det även framåt för rampspridarna. Det

senaste från Kongskilde Överum är Wing Jet K-Plus. Den nya modellen är utrustad med hydraulisk drivning av utmatningen, styrd av det elek-troniska styrsystemet K-Plus. Det nya systemet innebär att utmatningsmängden justeras snabbare och säkrare när gödsel sprids med hjälp av N-Sensor eller GPS-karta. Enkel kalibrering för olika gödseltyper är också en fördel med det nya systemet.

gödselspridning

Ängelholm 0431-41 56 00Falkenberg 0346-71 54 00Färjestaden 0485-50 35 00 www.MaskinGruppen.comEslöv 0413-55 44 60 Tore Nilsson 0709-22 79 90

Östra Sönnarslöv 044-33 10 87Andre Blad 0708-37 11 85

www.Traktorservice.com

Svensk Potatisteknik

Upptäck fördelarna med AVR. Skörda med kvalitet och kapacitet - Välj AVR!

38 NilehnTeknik nr 01/2014 Gödselteknik .SE

Den fjäderbelastade rullpresen-ningen underlättar påfyllning av behållaren.

Överum Wing Jet kan styras med GPS för automatisk avstängning och påslag av 4 ramp-sektioner för min-sta möjliga överlappning mot vinklade vändtegar och oregelbundna fältformer.

Den nya Wing Jet-modellen har fått en ny behållare med användarvänlig täckning. En fjäderbelastad rull-presenning som hanteras från stegen fram-till på maskinen, gör påfyllning av behållaren snabb, enkel och säker. Överum Wing Jet finns med arbetsbredderna 12, 18, 20 och 24 m. Den nya behållaren rymmer 4 800 liter, eller 6 000 liter med behållarförhöjning.

Sektioner Överum Wing Jet är en pre-cisionsspridare med samma jämna fördelning, oavsett göd-seltyp, över hela arbetsbred-den. Full giva sprids ända ut mot fältkanten, utan att spilla utanför. Liten vindkänslighet och minimal överlappning på kilformiga fält, är andra fördelar jämfört med andra spridarty-per. Arbetsbredden är indelad i fyra sektioner med individuella avstängningar som kontrolleras antingen manuellt från förarplat-sen, eller automatiskt med GPS. Kommunikationskablar finns till Trimble, John Deere GS 2630, Topcon X 30 GPS och till Yara N-Sensor.

Hydraulmotorn styrs exakt av en proportionalventil till höger i bild.

Anders Niléhn

40 NilehnTeknik nr 01/2014 Finansiering .SE

Tillgången på kapital har på senare tid begränsats något inom svenskt lantbruk och intresset för maskinlån har därmed ökat.

Enligt den information NilehnTeknik har fått är det numera fler som finansierar sina nya maskiner med objektet som säkerhet, så kallade maskinlån.

Det beror mycket på den strukturomvand-ling som lantbruket just ni befinner sig i. Med allt större gårdar blir det svårare att få de likvida medlen att räcka till och man måste vara försiktig med att inteckna fast egendom.

Låt maskinaffären betala flera investeringarGenom att lägga över maskinfinansieringen till maskinlån frigör man kapital som kan användas till fler investeringar på gården.

Lantbrukarna måste hushålla med låneut-rymmet och genom att ha maskinen som säkerhet finns det fortfarande utrymmen kvar att belåna fastigheten och få loss likvida medel till andra investeringar.

Låneutrymme Men man kan även indirekt använda maskin-lånen till andra projekt på lantbruket. Den som i dag har en begagnad maskin utan lån och byter in den mot en ny, som finansieras helt med maskinlån, kan till och med få pen-gar i handen när man byter. Anledningen är att man ofta bara behöver betala 20 procent

i kontantinsats vid maskinlån och är inbytet värt mer än så, blir det pengar över.

Mer maskiner Lantbrukarna måste hushålla med låneutrym-met och genom att ha maskinen som säker-het finns det fortfarande utrymmen kvar att belåna fastigheten och få loss likvida medel till andra investeringar.

Men man kan även indirekt använda mas-kinlånen till andra projekt på lantbruket. Den som i dag har en begagnad maskin utan lån och byter in den mot en ny, som finansieras helt med maskinlån, kan till och med få pen-gar i handen när man byter. Anledningen är

Finansiering NilehnTeknik nr 01/2014 41.SE

Låt maskinaffären betala flera investeringar

Fakta: Ny maskin: Inbytesmaskin: Kontantinsats 20% ny maskin: Netto till kund vid byte: Anm: Förutsätter att inbytet inte har någon restskuld hos finansiär.

1 200 000 SEK 800 000 SEK -240 000 SEK 560 000 SEK

att man ofta bara behöver betala 20 procent i kontantinsats vid maskinlån och är inbytet värt mer än så, blir det pengar över.

Låg ränta Dessa kan användas till att köpa ytterligare en maskin eller kan man investera i något annat, exempelvis en byggnad.

För återförsäljaren blir det ingen skillnad om en kund stoppar in hela värdet av inbytet i den nya affären eller nöjer sig med minsta möjliga insats och får differensen i handen.

Hela beloppet som ska finansieras kom-mer från det finansbolag som återförsäljaren använder sig av.

Anders Niléhn

Maskinlån är även billigt i dag. Många til-lverkare använder räntemarknadsföring och genom bra räntevillkor kan dessa krediter till och med vara lönsammare än bottenlån. I dag finns det exempel på maskinlån där räntan är ner mot 0 procent.

Men det gäller att använda denna idé med förnuft och inte köpa nya maskiner bara för att få loss pengar till fler investeringar. Även om räntan för närvarande är liten ska det fin-nas utrymme för amorteringarna år efter år.

Amortering De finansbolag som NilehnTeknik pratat med har grundtanken att att man ska hålla isär

lånen för maskiner och andra investeringar på gården och de anser inte heller att man ska amortera fortare på ett maskinlån än vad den verkliga värdeminskningen är.

Enligt den principen blir det inga övervär-den i maskinerna enligt ovan exempel, men går man ut på de svenska gårdarna och ser sig om finns det sannolikt många maskiner som inte är belånade och som kan användas i ett exempel enligt ovan.

Men för maskinhandeln är upplägget bra, kan lantbrukaren frigöra kapital vid en maskininvestering som medför att denne kan köpa en maskin till är det naturligtvis mycket bra både för finansbolag, maskintill-verkare och för återförsäljarna.

42 NilehnTeknik nr 01/2014 Begagnade delar .SE

egagnade delar minskar kostnadenB

Begagnade delar NilehnTeknik nr 01/2014 43.SE

Begagnade reservdelar håller igång din traktor eller maskin till halva priset. Det finns flera svenska aktörer på

marknaden men finner ni inte rätt del där kan danska Sjørup Traktor vara ett alternativ.

egagnade delar minskar kostnaden

Forts. s. 44-48


Tycker du reservdelarna verkar dyra. Be din verkstad kontakta Sjørup Traktor och reparera med begagnade delar i stället.

VIBORG NILEHN TEKNIK

Sjørup Traktor utanför Viborg i Danmark är störst i Europa när det gäller demontering och försäljning av begagnade reserv-delar till traktorer, tröskor och pressar. De har även lite entre-prenadmaskiner på programmet, men några andra lantbruksmaski-ner sysslar de inte med.

Traktorerna står för 75 procent av omsättningen och de köper årligen in 1 300 stycken. På anläggningen står alltid 700 trak-torer. Det är allt från vrak där det mesta är plockat till hela funge-rande traktorer.

Lång planering för demontering

Ford dominerar vad gäller traktorer på Sjørup Traktor. När det gäller tröskvrak finns det flest Claas.

På senare år har entreprenadmaskiner blivit en allt viktigare del av Sjørup Traktors verksamhet.

Det är nämligen endast 300 som demonteras per år. Resten fixas till och säljs som hela. Nästan 100 procent går på export och Östeuropa och Asien är stora kunder.

Full kontroll På Sjørup Traktor arbetar tio man heltid med demontering. Alla objekt som kommer in får ett nummer och i datorn skriver man in vad som är defekt. Efterhand som delar monteras av får de samma beteckning. Dessutom lagras alla delar rent fysiskt, först

efter produktgrupp och sen efter fabrikat och modell.

På så vis har man bra koll på grejerna.

– Hittar man ingen växellåda till en John Deere 3130 där de ska ligga har vi inte heller någon att sälja, säger Ole Lauridsen, ägare till Sjørup Traktor.

En begagnad del kostar hälften mot vad en ny originaldel kostar.

Lantbrukare är välkomna att ringa eller besöka Sjørup Traktor, men Kurt Præst, försäljningsan-svarig för Skandinavien, Polen och Tyskland, tycker det är bät-


tre att lantbrukaren går via en återförsäljare, exempelvis från Sverige.

– Priset blir ändå detsamma för kunden och framförallt blir det mindre missuppfattningar och risken för att vi skickar fel del minskar, säger han.

Förändringar Sjørup Traktor startade som en vanlig maskinhandel år 1963 men när Ole Lauridsen övertog firman 1985 startade han demonterings-verksamheten.

På Sjørup Traktor finner man i stort sett alla fabrikat men Ford och New Holland har alltid varit stora i Danmark och utgör en väsentlig andel.

– Vi kan ju bara sälja det vi kan köpa in, konstaterar Ole Lauridsen.

Det är således svårt att planera när man handlar med begagnade delar och nyförsäljningen för tjugo år sedan styr dagens verk-samhet.

Ole Lauridsen berättar att rationaliseringen inom lantbruket

Det finns bara en maskintyp vad gäller demontering på Sjørup Traktor och det är pressar.

Ett hus fullt med bakaxlar. Notera att alla har ett nummer och att de är registrerade i ett datorsystem.

Begagnade delar NilehnTeknik nr 01/2014 47.SE

På senare år har entreprenadmaskiner blivit en allt viktigare del av Sjørup Traktors verksamhet.


Det är fin ordning på anläggningen och fabrikaten står i stort sett uppdelade var för sig.

Det som såldes nytt för 20 till 30 år sedan, är det man nu kan köpa begagnade reservdelar till efter demonte-ring. En del nyare maskiner kommer också in men då är det oftast förorsakat av en brand och det man kan använda från de objekten är begränsat.

Anders Niléhn

inneburit att lantbrukarna bytt bort två eller tre små traktorer till en stor under flera års tid. Det har de senaste tio åren gett många små begagnade traktorer att exportera eller att demontera, men nu börjar de ta slut.

Framöver blir det stora begag-nade traktorer som blir tillgäng-liga. Efterfrågan på dem är inte lika stor.

– Det är inte enkelt att sälja en 250 hästars traktor som är tio år och har 5 000 till 10 000 timmar på mätaren, säger Ole Lauridsen.

De stora gårdarna som kör med den typen av maskiner är inte heller speciellt intresserade av att reparera med begagnade delar.

Ole Lauridsen har ingen direkt idé hur han ska anpassa sitt företag för framtiden men är väl medveten om problemet och att volymerna på det han säljer i dag kommer att minska.

En viss anpassning till minskade volymer inom lantbrukstraktorer har ändå gjorts genom att Sjørup Traktor även börjat demontera entreprenadmaskiner.

st H

ela

Året

s Tr

akto

rsam

linge

n (1

1st fi

lmer

) för

599

kr/s

amlin

g

:-

Välj en film för 99:- eller alla 11 för 599:-

TIDSKRIFTSAMLARE

HEAVY FILMEN MED MYCKET MUSKLER!

ATT STÄLLA OM TILL EKOLOGISK PRODUKTION

ÅRETS TRAKTOR

st H

eavy

för 1

59 k

r/st

st C

onpo

t tid

skrif

tsam

lare

för 3

9 kr

/st

sr N

ilehn

Tekn

ik ti

dskr

iftsa

mla

re fö

r 39

kr/s

t

st A

tt st

älla

om

till

Ekol

ogis

k Pr

oduk

tion

för 9

9 kr

/st

st T

rakt

orte

ster

för 9

9 kr

/st

st Å

rets

Tra

ktor

201

4 fö

r 99

kr/s

t

Att köpa ny mark är dyrt och tar tid att få lönsamt.

Precisionsbevattna istället - då optimerar du effekten av gödningen,

får maximal kvantitet på din skörd och ökar din lönsamhet.

w w w . r o s e n q v i s t s . c o m 0 4 4 - 5 9 0 5 8 0 0

G ö r å r e t s s k ö r d

t i l l d e n b ä s t a

h i t t i l l s

Rosenqvists_basta_skorden.indd 1 4/12/2011 5:35:09 PM

st H

ela

Året

s Tr

akto

rsam

linge

n (1

1st fi

lmer

) för

599

kr/s

amlin

g

:-

Välj en film för 99:- eller alla 11 för 599:-

TIDSKRIFTSAMLARE

HEAVY FILMEN MED MYCKET MUSKLER!

ATT STÄLLA OM TILL EKOLOGISK PRODUKTION

ÅRETS TRAKTOR

st H

eavy

för 1

59 k

r/st

st C

onpo

t tid

skrif

tsam

lare

för 3

9 kr

/st

sr N

ilehn

Tekn

ik ti

dskr

iftsa

mla

re fö

r 39

kr/s

t

st A

tt st

älla

om

till

Ekol

ogis

k Pr

oduk

tion

för 9

9 kr

/st

st T

rakt

orte

ster

för 9

9 kr

/st

st Å

rets

Tra

ktor

201

4 fö

r 99

kr/s

t

50 NilehnTeknik nr 01/2014 Eldrift .SE

Teknik från järnvägen minskar traktorns bränsleförbrukning

Eldrift NilehnTeknik nr 01/2014 51.SE

Eldrift ökar effektiviteten med 15 procent jämfört med ett slu-tet hydraulsystem. Men ökad vikt i dessa system medför att tekniken låter vänta på sig.

Genom att låta dieselmotorn gå på ett jämnt varvtal och en jämn belastning, där verkningsgraden för denna är som bäst, och hela tiden driver en generator som alstrar elektricitet till en elmotor som i sin tur driver traktorns hjul, får man en steglös transmission med mindre energiförluster och därmed mindre bränsleförbruk-ning än vad som är fallet med hydrostatiska system, som är alter-nativet vid steglös transmission i traktorer och självgående lant-bruksmaskiner.

Steglösa transmissioner arbetar med hydraulik på olika sätt, men genom att driva bakaxeln på trak-torn med en elmotor kan man öka effektiviteten.

Teknik från järnvägen minskar traktorns bränsleförbrukning

52 NilehnTeknik nr 01/2014 Eldrift .SE

Schematisk bild av diesel-elektrisk drivning av traktorns bakaxel.

Tyska tester utförda av det tek-niska Universitetet i München visar att man kan minska bräns-leförbrukningen med 15 procent i steglösa traktorer och självgående lantbruksmaskiner med eldrift. Energiförluster Anledningen är att energiförluster-na i form av värmeavgång är större i hydraulik- än i eldrift.

Tekniken är inte ny utan har fun-nits länge inom järnvägen och där heter det dieselelektriska lok.

I lok är inte vikten någon nackdel, tvärt om, de ska vara tunga för att kunna dra efterföljande vagnståg. Men för traktorer är vikten ett pro-blem och denna teknik går i dags-läget inte att använda i praktiken

i lantbrukets fordon då traktorn kommer att bli för tung i förhål-lande till sin effekt.

Klumpiga Ett annat bekymmer med lant-brukstraktorer är att de blir stora och klumpiga i förhållande till sin effekt då dieselelektriska system tar större plats än den teknik man använder i dag. Bara att byta ut en hydraulmotor mot en elmotor innebär 2,2 gånger större inbygg-nadsmått och tar man även hänsyn till generatorn efter dieselmotorn behövs 2,9 gånger större plats.

Testerna med den för lantbruket nya tekniken har utförts såväl i testbänk som i fältarbete och visar på stora ekonomiska fördelar vad

gäller effektivitet och bränsleför-brukning.

Elmotorn har bättre verknings-grad än hydraulmotorn oavsett hur stor dragkraft man tar ut och i vilken hastighet man kör. Enligt mätningarna ligger den på minst 98 procent och som bäst ända upp till 99,5 procents verkningsgrad medan hydraulmotorn pendlar mellan 85,9 och 97,2 procent.

Styrning En annan fördel med elmotorn är att den är enklare att styra exakt med en dator än vad som är fallet med hydraulmotorn. Motor och transmissionsinställningar kan ske mer noggrant för ett bättre resultat, oavsett man kör fordonet

manuellt eller använder full auto-matik.

Med tanke på ovan nämnda pro-blem är det troligaste att det först och främst kan passa i de allra största traktorerna, midjestyrda med hjul eller olika typer på band. Ett annat alternativ är i självgående exakthackar och skördetröskor.

Anders Niléhn


YstadAnders 0411-56 27 03Alexander 0411-56 27 04Lasse 0411-56 27 05Per-Inge (JCB) 044-781 31 05

RinkabyGustaf 044-781 31 03Magnus 044-781 31 04Per-Inge (JCB) 044-781 31 05

DEMO 2014Vi har laddat upp med ett antal demomaskiner inför säsongen.Ring våra säljare för provkörning.

Åhusvägen 85, Rinkaby • 044-22 80 00Koppargatan 6, Ystad • 0411-170 25

54 NilehnTeknik nr 01/2014 Maskinmarknad .SE

MINSKADtraktorförsäljning

2013

Maskinmarknad NilehnTeknik nr 01/2014 55.SE

Antal reg jan-dec

Antalet sålda traktorer min-skade med drygt 11 procent i Sverige 2013, men siffrorna visar en sämre bild än den verkliga. Statistiken avser antalet traktorer utan hänsyn till storlek och i och med att maskinerna blir allt större är försäljningen räknat i antalet hästkrafter inte mycket mindre än tidigare år.

Statistik måste alltid analyseras för att man ska ha nytta av den och försäljningen av traktorer i Sverige utgör inget undantag.

Ser man i stället på antalet för-sålda hästkrafter är det inte säkert att det är en minskning. Sett över en lite längre period är det defi-nitivt ingen minskning. Även om vi går tillbaka ända till 1989, då det såldes drygt 6 000 traktorer i Sverige, så innebär dagens drygt 3 400, att det säljs fler hästkrafter nu jämfört med då. Traktorerna är betydligt större. För 15 år sedan var 150 hästkrafter en stor traktor

Valtra blev etta igen och den mest sålda modellen av fabrikatet är A83, 277 stycken 2013.

Traktorregistreringar 2013Märke Valtra John Deere Massey Ferguson New Holland Case IH Fendt Claas Deutz-Fahr Zetor Kubota McCormick Lamborghini Foton Challenger Belarus JCB Same Övriga Totalt

2013 779 718 476 397 291 198 165

73 57 33 26 20

6 5 3 1 1

178

3425

2012 806 800 590 492 309 212 176

93 37 17 21 33 13

2 4 3 0

251

3859

-3,3 -10,2 -19,3 -19,3

-5,8 -6,6 -6,2

-21,5 +54,0 +94,1 +23,8 -39,4 -53,8

+150,0 -25,0 -66,7

- -29,9

-11,2

Proc förändr

2013 22,7 21,0 13,9 11,6 8,5 5,8 4,8 2,1 1,7 0,9 0,7 0,6 0,2 0,2 0,1

0,05 0,05 5,1

100,0

Marknadsandel jan-dec

2012 20,9 20,7 15,3 12,8 8,0 5,5 4,6 2,4 1,0 0,4 0,5 0,9 0,3

0,05 0,1

0,05 0,0 6,5

100,0

Källa: Stregi Företagsutveckling


Kubota kan bli ett fabrikat att räkna med. Märket ökade sin försäljning rejält och med en ny traktorfabrik i Frankrike för Europamarknaden kan det mycket väl bli ett uppsving till.


Placering 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Fakta: Traktorförsäljningens 10 i topp 2012

fabrikat & modell Valtra A83 Valtra N103 HiTech Massey Ferguson 5455 John Deere 6210R John Deere 6150R Fendt 724 Vario Valtra N163 Massey Ferguson 6455 John Deere 5070M New Holland 5040

antal (jan-dec 2012) 277 84 65 64 54 50 48 47 46 45

John Deere låg i ledningen hela året fram till 30 november, men blev ändå passerad av Valtra på upploppet.

Fendt hade den största modellen i 10 i topp 2013 med 724 Vario som har en sexcylindrig motor på 6,1 liter som ger 181 kW (246 hk).


men i dag är det en mellanklass-modell. Konventionella traktorer når nu upp till 400 hästkrafter och de midjestyrda och de med band är ännu större.

Större traktorer I Sverige är snittraktorn i dag på 97 kW (132 hk). Den effektklass som det säljs flest traktorer i här i Sverige är 81 till 90 kW (110–123 hk), 473 stycken eller nästan 14 procent av totalförsäljningen. Hela 454 stycken har över 147 kW (200 hk).

Samtidigt blir traktorerna dyrare, kanske inte dyrare i sig själv, för basmodellerna har i stort sett stått stilla i pris under tre år nu, mycket på grund av kronans förstärkning, men nya traktorer är i dag betyd-ligt mer utrustade än vad som var fallet för 10 år sedan och det gör att priset på varje ny traktor är högre i dag i snitt.

Man väljer ofta till steglös trans-mission, frontlyft, frontkraftuttag, framaxelfjädring, hyttfjädring, elhydraulik, autostyrning, bättre däck och liknande utrustning som mycket väl kan dra iväg med 500

000 kronor mot baspriset. Dyrare traktrer Mäter man traktorförsäljningen i pengar, rensat från inflation, eller hästkrafter är det troligtvis en ökning år efter år.

Tittar vi i tabellen är det inga stora ändringar mellan fabrika-ten jämfört med 2012. Alla utom Challenger, Kubota, McCormick och Zetor har minskat sin försälj-ning i antal traktorer. McCormicks ökning innebär att de avancerat till en elfteplats och gick därmed

om Lamborghini. Challenger gick om både JCB och Belarus.

Gruppen övriga är fortfarande stor, 5,1 procent av totalmarkna-den och där hittar vi en hel del privatimport av olika fabrikat.

Även om Challenger står för den största ökningen mätt i procent är det ändå Kubota och Zetor som får anses som vinnare 2013.

Den japanska traktorn Kubota kan vi nog få se mer av på den europeiska marknaden då man just nu håller på att bygga en trak-torfabrik för fabrikatet i Frankrike.


Det blir allt mer steglösa modeller och den vanligaste Deutz-Fahr är steglösa Agrofarm 430TTV.

En anledning till Zetors lyft är sannolikt nya billiga Major 80.


New Holland T5040 tappade gan-ska mycket mot 2012 då modellen såldes i 96 exemplar.

Anders Niléhn

Foton är ett lågprismärke från Kina som sålts i stort antal under några år. Läser man statistiken rätt verkar det som om marknaden mättats på den typen av produkter just nu.

Tittar vi på traktormodellernas tio-i-topp är det en del ändringar jämfört med 2012. Den vanligaste Valtran blir ett snäpp större jäm-fört med 2012 då A83 knep första platsen i stället för A72 som segra-de i fjol. New Holland har bara en modell med i tio-i topp 2013 och helt ny i listan är en Fendt. Det är Fendt 724 Vario som sålts i 50 exemplar och därmed kvalificerar sig i tio-i-topp. År 2012 var den som sålde minst och ändå var med på denna lista John Deere 6930, 59 stycken, men för varje år blir det fler modeller i varje fabrikat och det behövs därmed inte så stor försäljning längre för att hamna där.

Försäljningen av Challenger går bra just nu, 5 exemplar av en sådan nischad produkt får anses OK.


fabrikat Belarus Case IH Challenger Claas Deutz-Fahr Fendt Foton JCB John Deere Kubota Lamborghini Massey Ferguson McCormick New Holland Same Zetor Valtra

Fakta: Vanligaste modellen i respektive fabrikat

modell 920 JX60 MT765 Arion 650 Agrofarm 430 724 Vario Europard FT704 541-70 6210R M8540 R3.90DT 5455 C-MAX 80 T5040 Frutteto 3.110 Major 80 A83

antal (jan-dec 2012) 3 44 4 35 12 50 3 1 64 8 5 65 8 45 1 13 277

Massey Ferguson brukar alltid ha ett par modeller i tio-i-topp, så även 2013.

62 NilehnTeknik nr 01/2014 Produknytt .SE

Studier har visat att midjestyrda lastmaski-ner har 35–40 procent större kapacitet än maskiner med enbart styrning på en hjul-axel. När det gäller lastmaskiner är detta inget uppseendeväckande då dessa i dag antingen är midjestyrda eller fyrhjulsstyrda, men när det kommer till lantbrukstraktorer blir det intressant.

En vanlig lantbrukstraktor är framhjulstyrd och då kan en midjestyrd lantbrukstraktor bli betydligt effektivare när det handlar om frontlastararbete.

Valtra XN passar även som vanlig lantbrukstraktor i fält. Viktfördelningen är 45 procent fram och 55 procent bak.

Snabbare med midjestyrning

Med frontlastare är midjestyrda traktorer effektiva.

Detta har den finska traktortillverkaren Valtra tagit fasta på. Man har flera gånger tidigare haft mid-jestyrda maskiner på pro-grammet och nu är det dags igen.

Tre modeller som bygger på N-serien finns nu med tillägget X i modellbeteckningen och midjestyrning. Det är XN123 Direct, XN143 Direct och XN163 Direct som i stör-sta modellen ha en motoreffekt på 126 kW (171 hk).

Jämfört med motsvarande modeller i N-serien är NX 60 centimeter längre och 300 kg tyngre. Alla tre har steglös transmis-sion och en hydraulkapacitet på 160 liter per minut.

Anders Niléhn


Stabil försäljn ing i Europa

Traktormarknaden är cirka 150 000 enheter per år i Europa och uppgick till 137 000 traktorer år 2013. Störst är försäljningen i Tyskland.

Varje land i Europa har sina favoriter. Precis som Valtra brukar toppa försäljningen i Sverige, med John Deere som tvåa och Massey Ferguson trea är försäljningen lika traditionsbunden på de andra europeiska marknaderna.

New Holland och John Deere är de två fabrikat som toppar i flest länder.

Försäljningen av traktorer är relativt lätt att få fram då dessa regis-treras. I vissa länder är dock registreringssiffrorna hemliga och man får bara tillgång till den totala försäljningen. Så är det bland annat i Irland och Storbritannien. I dessa länder såldes det under fjolåret 1 118 respektive 12 498 nya traktorer 2013.

Anders Niléhn


Stabil försäljn ing i EuropaBelgien New Holland John Deere Deutz-Fahr Total

Fakta: De tre största fabrikaten i respektive land 2013 samt totalförsäljning

559 440 249 2 162

Bulgarien John Deere Case New Holland Total

343 137 128 1 504

Danmark New Holland John Deere Case IH Total

550 502 372 2 507

Finland Valtra John Deere New Holland Total

1 119 403 297 2 556

Italien New Holland John Deere Same Total

4 422 1 970 1 825 19 017

Kroatien John Deere Deutz-Fahr New Holland Total

73 48 34 405

LitauenMTZJohn DeereBelarus Totalt

4682872631 867

NederländernaNew Holland John Deere FendtTotalt

744 676 426 3 124

NorgeJohn Deere Massey Ferguson ValtraTotalt

1071 585 565 3 810

PolenNew Holland John Deere ZetorTotalt

2 175 1 904 1 574 11 715

PortugalNew Holland John Deere KubotaTotalt

898 622 506 4 938

SlovenienNew Holland John Deere Deutz-FahrTotalt

251 228 99 1 504

SpanienJohn Deere New Holland Case IHTotalt

2 654 1 611 653 8 894

SverigeValtra John Deere Massey FergusonTotalt

806 718 476 3 425

TysklandFendt John Deere Deutz-FahrTotalt

6 261 6 103 3 570 29 664

ÖsterrikeSteyr John Deere New HollandTotalt

1 326 1 114 1 008 6 945

Tyskland är ett av de länder där det registreras flest nya traktorer i Europa just nu och Fendt är största fabri-

katet där.

TjeckienZetor John Deere New HollandTotalt

495 420 404 2 304

Frankrike John DeereNew Holland Claas Totalt

7 6486 4744 77037 859

SchweizNew Holland John Deere FendtTotalt

401 381 323 2 386

UngernBelarus John Deere New HollandTotalt

1 358 344 164 2 904


I Frankrike säljs det just nu flest traktorer i Europa. Här är Claas nummer tre och anledningen till det är att Claas traktorfabrik ligger i Frankrike och tidigare

var det franska Renault som tillverkades där.

Tlf: +47 51 71 20 20 [email protected]

Lagring, spridning och pumpning av husdjursgödsel är vår specialitet.Mer information finns på www.agromiljo.no eller ta kontakt.Vår representant i Sverige är Christer Ericsson tel. 0706-249636

• Föryngra vall och äng samtidigt med spridning av gödsel• Metoden är miljövänlig• Bättre gröda

AM-Våtsåning

• Unikt, patenterat och rostfritt fördelarhus med mängd- mätning

AM-Släpslangspridare

• Jämn spridning, maximalt kväveutnyttjande och hög spridningskapacitet

AM-gödselsystem Effektiv och miljövänlig gödselhantering

www.NilehnTeknik.se

Gothia Redskap www.gothiaredskap.se 013-393200

Väx vidare med din maskin vid

nya behov

ända till ett fullskaligt system

Välj utförande efter dagens behov

68 NilehnTeknik nr 01/2014 Mässa .SE

Efter tider med tuffa tag för animalieproducenter och ändringar i regelverket för svinproducenter inom EU var det intressant att komma till inomgårdsmässan Nutri Fair i Danmark. Det märktes tydligt att minskade kostnader är av stor vikt vid investering.

Att komma till en mässa efter tider med tuffare tag är ofta intressant, då både utställare och lantbru-kare funderat över vad man ska

erbjuda alternativt göra för att bryta en negativ trend för att få en bättre marginal. På den danska inomgårdsmässan Nutri Fair i Fredericia fanns mycket intressant att se och i många montrar gavs lovord på minskade kostnader eller ökad produktion.

Mindre ström En väldigt intressant utrustning för alla typer av företag, oavsett inriktning, är spänningsreglering från JL-Energy. Utrustningen heter ViriTech och innebär att en dator

monteras in mellan strömbrytaren och lysrörsarmaturen.

– Gasen i lysrör kräver endast 220 volt innan normal arbetstem-peratur uppstått i röret, förklarar JL-Energys ägare Jens Mouridsen. Efter femton minuters lystid kan spänningen sänkas till cirka 190 volt utan att ljus tappas. Tvärtom blir lysrören effektivare, då belast-ningen i armaturens spole minskar.

Inte helt svårt att lista ut är att strömförbrukningen minskar. Med utrustningen ska mellan 30-50 procent energi sparas, samtidigt som armatur och lysrör inte frestas

lika hårt. Tillbakabetalningstiden blir cirka 2-3 år enligt tillverkaren.

Japanskt ägda Kverneland ställde ut en vidareutvecklad mixervagn i sin monter. Den heter Siloking Duo New Generation och har ett bredare chassi för att vara stabilare och kraftigare axlar för att kunna lastas tyngre.

Starkare – Vi har en ny infästning av karet som minskar rörelser i karet och underliggande balkar ska förhindra vridningar vid blandning, exempli-fierar Thomas Rosengaard Poulsen

Mässa NilehnTeknik nr 01/2014 69.SE

Inomgårdsmässa med kostnader

JL-Energys ViriTech är en spänningsregulator som monteras in mellan strömbrytare och lysrör. Efter 15 minuters lystid sänks spänningen till 190 volt och 30-50 procent energi kan sparas utan minskat ljus.

i fokus

Kverneland SiloKing kommer i en ny generation. Den är förbättrad i chassi och växellåda för att vara stabilare och hållbarare. Volymen är 14, 18 eller 22 kubikmeter.

Precisionsodla och optimera ditt jordbruk för högre lönsamhet och effektivitet! Kolla in TMX 2050 och nyheterna kart synkronisering och

växtföljdsplanering i Dataväxt-programmet på www.datavaxt.se

hedåkers säteri 3, 467 95 grästorptel 0514-65 02 00. [email protected]. www.datavaxt.se

hedåkers säteri 3, 46795 grästorp0514-65 02 00. [email protected] www.datavaxt se

FRAMTIDENS DISPLAY FÖR PRECISIONS ODLING OCH AUTOSTYRNING:

TRIMBLE TMX 2050

PROGRAMVAROR • AUTOSTYRNING • REDSKAPSSTYRNING • DRÄNERING • SENSORER • HANDDATORER • PRECISIONSSERVICE


SiloKing kan utrustas med nya SiloKing Wireless. Då flyttas datorn in i traktorhytten och kommunikation med vagnen sker trådlöst.

från Kverneland. Vår växellåda klarar 52 000 Newtonmeter och med fyra planeter i planetväxeln får vi en stabilare och mer hållbar drivning.

Mixervagnar slits hårdare i vissa delar av karet och Kverneland har därför förstärkt delen mellan de båda vertikalskruvarna med kor-rosionsresistent SiloNox. Detta är hämtat från den krävande bio-gasindustrin i Tyskland.

Monitors En annan intressant sak med den nya generationen Siloking Duo är det faktum att man kan få två trådlösa monitors. Den enklare placerar man i lastmaskinen för att se vikt och recept. Den mer avan-cerade sätter man i traktorhytten och styr därifrån allt från pro-grammering av recept till hydrau-lik. Utrustningen heter Siloking Wireless.

Störst maskin på mässan hade Kuhn med sig. Deras Euromix I finns nu med kapacitet på 45 kubikmeter och antingen boggi eller trippelaxel. Den har teknik från rotorharvar hämtade till sin växellåda, vilket ska ge god håll-barhet. Speciellt med växellådan är att den är placerad högre upp i skruvarna, vilket ska göra dem sta-bilare. Knivar kan monteras på fler ställen på den nya vagnens skruvar och motskären styrs hydrauliskt. Datorn är även den uppgraderad, från äldre 340 till nya 360, vilken kan kommunicera med gårdsda-torn trådlöst.

Nytt golv Det fanns även mycket intressant för svinproducenter och en sak är ett nytt golv till grisboxen. Den är gjord i skumgummiliknande lättviktsmaterial och har fördelar i alla typer av svinproduktion, bero-ende på vilka material som ingår i skivan. En typ minskar liggsår, en annan höjer blodcirkulationen på liggande suggor och en tredje är isolerande och har stor ener-gibesparing i smågrisgömman. Den isolerande effekten gör att golvvärmen kan minskas, sam-tidigt som värmen från lampan utnyttjas bättre. Lampan kan dessutom minskas från 150 till 100 Watt. Enligt tillverkare Aalborg Gummivarefabrik, är tillbakabetal-ningstiden endast 1 år. Priset för en smågrismatta, vilken räcker till två gömmor är 460 danska kronor.

Kuhn Euromix I finns med volym upp till 45 kubikmeter. Den har styrning på axlarna och en ny dator, kallad 360. Startpriset för vagnen i bild är 723 000 danska kronor.


Med en isolerande matta under värmeta-ket blir värmeförlus-terna minimala och enligt tillverkare AAG kan värmelampan bytas från 150 till 100 Watt, vilket spa-rar energi.

PiggyTrim från Unitron hissar sug-

gan till bekväm höjd vid klövbehandling

och priset på en stan-dardutrustad box är

39 500 danska kronor.

ww

w.j

os

kin

.co

m

Efter Joskins succé med flytgödseltunnor i Sverige under 2013 har de nu beslutat att börja serietillverka, så kallad WinPack, en Sverigeutrustad 16 m3 tunna till specialprisJoskin Komfort2 16000TRS WinPack SE- 16m3 Komfort2 galvad tunna m eget chassi - 4-punktslyft och elstyrda ventiler (LS-styrda)- 15.500 PNE155 Jurop Vakumpump - Turbofillerpump i kranen för snabb fyllning- Bladfjädrad boggi med 710/50R30,5 Vredensteinhjul- Tvångsstyrande axel- Vidvinkel PTO med brytbult- Förberedd för Penditwist/Pendislide/Solodisk ramp- Mittmonterad kran m droppbalja & tömning via kran- Förberedd för hydraulisk omrörning i tank

Pris: 665.000 kr exkl moms**Gäller till och med 31/1 2014

MaskinGruppen AB0346-71 54 00www.MaskinGruppen.comFalkenberg, Ängelholm, Färjestaden, Eslöv


Veterinär Jørn Erris företag Erri Comfort säljer klövskor

i gummi, vilka kräver mindre lim och minskar risken för blödning i den friska klöven.

Hoegild renoverar begagnade mixervagnar och säljer dem med tre års garanti. Priset är 30 procent mindre än priset på en ny vagn.

Genom att pastöri-sera råmjölken innan kalven får den tar man död på bakteri-er och kalven kan ta upp fler antikroppar, vilket gör att den blir friskare.


På Nutri Fair fanns även verk-stolar för både gris och nöt.PiggyTrim är namnet på en verk-stol för suggor och den kommer från danska Unitron. Grisen går in i stolen och hissas därefter upp i bekväm arbetshöjd. Liggandes på längsgående rör är suggan lugn och klövbehandling sker på 5-10 minuter per sugga, enligt uppgift. Man behöver inte dra sig för att det blir trångt i stallet, då boxen kan förvaras upphissad när den inte används och att man därmed kan passera obehindrat under den.

Renoverar Johnny Hoegild Pedersen är nam-net på en man som har en ann-orlunda inställning till begagnade mixervagnar. Han driver företaget Hoegild och de har specialiserat sig på att renovera och konvertera mixervagnar.

– En begagnad mixervagn har mer kvar att ge. Efter att vi gått igenom allt och förstärkt på ställen

där det behövs, lackas vagnarna om. De får då en Hoegild Edition-dekal och ser ut som nya, säger Johnny.

Sedan starten i oktober förra året har fem vagnar sålts och Johnny är inte förvånad.

– Vi ger tre års garanti på våra renoverade vagnar, mot ett år för en fabriksny. Dessutom ligger vi 30 procent under i pris mot nya.

Hoegild säljer även högre verti-kalskruvar till alla förekommande märken. Det innebär att man får ytterligare ett varv på skruven, större diameter och fler knivmöj-ligheter. Tanken bakom detta är diskussionen om intensivare blandning av fullfoder.

Bakterier På mässan ställde även veterinär Jørn Erri ut med sitt företag Erri Comfort. Vid besök i djurstallar ser Jørn problem och tar fram lösningar för att åtgärda dessa. Ett problem är bakterier i råmjölk, vil-

ket han har en lösning på. Genom att pastörisera den tar kalven upp fler antikroppar och kalvarna blir friskare. Pastöriseringsmaskinen hettar upp mjölken till sextio grader via cirkulerande vattenbad under två timmar. Ett annat pro-blem med nötdjur är infekterade klövar och då kan en sko monteras under den friska delen av klöven. Detta för att hålla den sjuka ren och minska dess belastning.

– Träskor kräver mycket lim och har stor risk för blödning i klöven, förklarar Jørn. Med en gummisko minskar både lim och risken för blödning.

Utrustningen kan lantbrukaren montera på själv och en låda med 10 skor, plus lim, kostar 500 dan-ska kronor.

Danska VengSystem har en intelligent värmelampa på programmet. Den har en energiförbrukning på endast 5 Watt per stiplats och ger 3-4 grader kallare stalluft, vilket ger bättre luft. Energibesparing uppemot 90 procent är möjlig, enligt tillverkaren, då en infraröd sensor känner av värmebehovet.

Filip Niléhn

74 NilehnTeknik nr 01/2014 Bygg .SE

Krister Wiengren byggde om ett gammalt grisstall till lager 2011. Nu hyr han ut till alla som behöver extra förvaringsplats.

Grishus blev modernt lagerhotellGrishus blev modernt lagerhotellGenom en relativt enkel ombyggnad blev Krister Wiengrens gamla grisstall en lagerbyggnad för uthyrning. Kunderna får han genom hemsidan, Blocket och lokal annonsering och nu erbjuder han fler fastighetsägare att ansluta sig till tjänsten genom franchise-avtal.

Det finns många gamla byggna-der som inte används längre ute på svenska gårdar då otidsenliga mått gör dem obrukbara för modernt lantbruk. Ibland kan

Lagret är uppvärmt och larmat med anslutning till bevaknings-företag.

Bygg NilehnTeknik nr 01/2014 75.SE

Det finns olika typer av ytor att hyra, allt från små boxar, typ källarförråd i hyreshus, till stora ytor.

Grishus blev modernt lagerhotellGrishus blev modernt lagerhotellhusen rivas, men i vissa fall för-stör det gårdsbilden och byggna-den måste vara kvar. Att behålla en byggnad och underhålla den, utan att ha nytta av huset, är inte optimalt.

Samarbete Att upplåta byggnader som lager för att ställa in husvagnar, båtar och motorcyklar är i sig inget nytt, men för att få det lönsamt måste det ske rationellt för fastighetsägaren och där kan Krister Wiengrens nya koncept komma till pass.

När hans hemsida är klar och andra lantbrukare anslutit sig till tjänsten är det enkelt för alla att

söka lagerlokaler där man önskar i landet. All information om pri-ser, försäkringar, öppettider och avtal finns på sidan och det enda fastighetsägaren behöver göra är att boka in kunder och hålla reda på hur mycket plats som finns kvar att hyra ut.

– Vårt lager är uppvärmt och larmat till ett bevakningsföretag. Hyresgästerna får eget kodlås och kan komma och gå under dagtid, om inte annat avtalas, säger Krister Wiengren.

Vilket pris man kan ta per kva-dratmeter och månad beror på var lokalen ligger och hur stor efterfrågan är. En gård i närheten av ett större samhälle har natur-

ligtvis lättare att finna kunder än om det är glesbygd. Krister Wiengren bor på Bostället Östra Sallerup utanför Hörby i Skåne. Det ligger ganska centralt i ett tättbefolkat område och nära en stor väg.

Larm Prisnivån beror även på hur fint lagret är. Men för att vara anslu-ten till Kristers koncept ska det vara uppvärmt, larmat och ha skadedjursbekämpning.

– Det finns många som behö-ver lagra alla möjliga saker från sitt hem, exempelvis under en bostadsrenovering, arbete utom-lands eller efter ett arv.

Exakt hur franchise-verksam-heten ska bedrivas är inte klart men själv hyr han ut månadsvis eller längre vid överenskom-melse med förskottsbetalning. Uppsägningstid är 10 dagar innan månadens slut annars förlängs kontraktet automatiskt ytterligare en månad.

Mer information finns på: www.bondgard-lagerhotell.se

Anders Niléhn

76 NilehnTeknik nr 01/2014 Belysning .SE

Med rätt belysning går arbetet bättre

Rätt typ av lampor och perfekt montering av extrabelysningen underlättar arbete i mörker och medför ett bättre arbetsresultat.

Belysning NilehnTeknik nr 01/2014 77.SE

Arbetsbelysning är ofta något som många inte skänker en tanke vid köp av maskiner, då det står med i offerten och man tycker att det räcker. Belysning är däremot en väldigt kompli-cerad sak och med rätt kunskap kan man få betydligt bättre resultat ute i mörkret.

Martin Karlberg och Kjell Ljungström startade år 1972 före-taget Arbetsbelysning, vilka senare kom att kallas ABL. I slutet av åtti-otalet såldes bolaget och Nordic

Lights startades i stället tillsam-mans med några finnar. Utveckling År 2001 delade man på sig och ett år senare grundade man KLE och Tyri Lights som konkurrerar med de två tidigare företagen om arbetsbelysning. Martin och Kjell har därmed varit med om utvecklingen som skett från halo-genlampans intåg på sjuttiotalet till xenonlampan på nittiotalet och nu sist LED-lampan.

– Det är viktigt att förstå skill-naden mellan de olika teknikerna,

menar Magnus Karlberg på Tyri Lights.

Den stora skillnaden mellan belysningsteknikerna är själva ljuskällan och lamphusets kon-struktion.

Börjar vi med halogenlampan har den ett glasklot med halogengas för att hålla lampan ren invändigt. I glasklotet sitter en glödtråd och det är just denna tråd som är akil-leshälen, då den är känslig för vibrationer och lätt går sönder. Livslängden på lampan räknas till cirka 500 timmar och därmed fås en stor rörlig kostnad för att hålla igång belysningen. Halogenlampan

avger ett varmt ljus, men vad som även blir varmt är glaset. Kylning Glaslinsen får inte täckas och vär-men gör att den är känslig för kall-vatten och slag. Halogenlampan har dock en stor fördel och det är dess låga inköpspris.

Vi tar oss vidare till xenonlam-pan som består av en glascylinder med ädelgaser, däribland xenon. Lampan är inte alls lika känslig och har en livslängd på upp till 5 000 timmar. Liksom halogenlampan går värmen ut genom linsen, men en stor nackdel är känsligheten vid


tänd- och släckning eftersom stor strömstyrka behövs då. Därefter dalar behovet och effektiviteten ligger ungefär i linje med en LED-lampa efter det.

Hållbarhet Xenon kostar ungefär som en LED-lampa i inköp, men har den nackdelen att den precis som en halogenlampa måste bytas ut. Värmen i ljuset ligger mitt emel-lan halogen och LED.

Sist ut är LED-belysningen. Den är minst känslig för vibrationer och temperaturförändringar, eftersom den har dioder sittande på ett kretskort. Den stora nack-delen med LED-lampor är att de kräver god kylning, då värmen inte går framåt och ut genom gla-set. I stället går den bakåt och in i kretskortet och därmed behövs det väl tilltagna kylflänsar på bak-sidan av lampan för att skydda elektroniken. Men rätt installerat erhåller man smått fantastiska livslängder på 25 000 timmar med en LED-belysning och den ljus-prestanda man betalt för. En bra

Det är viktigt med arbetsbelys-ning för att kunna utnyttja sina maskiner på bästa sätt. Det gäller dock att välja rätt typ av ljusteknik och ställa in den rätt för att utnyttja det man köpt.

Utvecklingen har gått framåt en del och skillnaderna mellan halogen, xenon och LED är stora. LED ger väl-digt mycket ljus i förhållande till ström och storlek.


LED-belysning har värmeregle-ring och om värmen blir för hög minskas ljusstyrkan för att spara lampan.

Nackdelar Mängden ljus som en lampa avger mäts i enheten Lumen.

– LED-lampor med korta kyl-flänsar kan inte ha ett par tusen Lumen, menar Magnus Karlberg. De hade överhettats eller haft otroligt svagt ljus om värmeregle-ringen gått in.

Något som ofta ses som en nack-del är det större inköpspriset, men LED blir billigare redan efter ett byte av xenon och även halogen blir dyrare på sikt, då LED inte ska behöva ha någon rörlig kostnad alls under en maskins livstid.

– Efter så lång tid kommer trots det inte lampan att ha slocknat, berättar Magnus, eftersom livs-längden anses vara över när det endast återstår sjuttio procent av ljuset.

En annan stor fördel med de nyare lamporna är att de kan ha plastlins, vilket är hållbarare.

Man måste dock vara uppmärk-sam vid köp och montering av xenon- och LED-lampor, då de

kan störa ut andra elektriska appa-rater.

– Det finns exempel där radio eller styrsystem lagt av, säger Magnus. Det är därför viktigt att man köper lampor som har bra fil-ter och kortdesign, vilket ofta sak-nas på de billigaste alternativen.

Men det finns en standard.– Lampor som klarar EN55025

och håller sig mellan klass ett till fem är godkända för att monte-ras på fordon, förklarar tekniker Håkan Dalsvik. Precis som lampor som inte uppfyller IP69K inte tål högtryckstvätt.

Riktat ljus Förutom att veta vilken ljusteknik man ska köpa, spelar styrningen av ljuset minst lika stor roll. Ett mönstrat glas kan för det ovana ögat verka som ljusdämpande, men i själva verket hjälps glaset och reflektorn åt att samla ljuset mot punkten som behöver belysas. Detta kallas för en asymmetrisk ljusbild. Alternativet är en symme-trisk ljusbild som hade inneburit att en del av ljuset hade pekat på fel håll.

– Det räcker inte att bara se till angivna Lumen, alltså ljusmäng-

Lamphusen skiljer i storlek och i hållbarhet, vilket är till fördel för LED med sin plastlins.


den, belysningen ska ju hamna där det är tänkt med, menar Magnus.

Många firmor anger teoretiska eller rent av fantasivärden i sin marknadsföring. Men kombina-tionen av den effektiva ljusstyrkan och ljusbilden är det som avgör.

På Tyri jobbar man hårt för att hjälpa sina kunder att utnyttja lju-set rätt. Förutom att de har egen utveckling och tillverkning, har de även utrustning för att mäta upp ljusmängden och ljusbilden. Därmed kan de ge konkreta råd på infästning för bäst ljus.

– Ta hjälp av de som kan, råder Magnus. Det krävs en del för att få jämnt ljus och att verkligen utnytt-ja det man köpt.

Men det finns mycket man kan göra själv, såsom rengöra kring lamporna för bästa kylning, se till att vibrationsdämpare är hela och att material som inte tål varandra inte kommer i kontakt. Ett exem-pel på det är rostfritt stålfäste och aluminiumhus på lampan, vilket kommer leda till galvanisk kor-rosion.

Tyri Lights är delägt av svenska KLE och tillverk-ning sker i Sverige, USA och England. Exempelvis sitter Tyris belysning på Valtra, John Deere, Komatsu, Ljungby, Huddig och Atlas Copco.

Hos Tyri Lights testas alla lampors ljusmängd, Lumen, i ett speciellt skåp. Likaså görs temperaturtester, vibrationstester och ljusbilden kart-läggs.

LED-lampan utmärker sig genom väl tilltagna kyl-flänsar för att kretskortet ska kylas ordentligt och därmed til-låta dioderna att ge maxi-malt ljus utan att hållbarhe-ten försämras.

Filip Niléhn


Filip Niléhn

82 NilehnTeknik nr 01/2014 Fasta körspår .SE

Fasta körspår fungerar även i radgrödor

Även om det är svårt att klara 9- eller 12-meterssystem när det gäller fasta körspår i specialgrödor som potatis, går tekniken att tillämpa även i radgrödor och i framtiden kan det bli möjligt med samma arbetsbredder som i spannmål och vall.

Det finns i dag flera exempel på lantbruk där man tillämpar fasta körspår även i specialgrödor som potatis, sockerbetor, lök och morötter. Odlingen sker då ofta i bänkar och traktorer och maskiners hjul hamnar emellan dessa. Med autostyrning med RTK säkerställer man att bänkarna och körspåren alltid ligger på samma plats på åkern år efter år. Beroende på vilken maskin det gäller kan man köra i samtliga spår eller hoppa över vissa. En bäddfräs kan lägga tre bänkar på samma gång och då körs trak-torn för detta bara i vart tredje spår medan skördemaskinen körs över varje bänk.

Används följevagn gäller det att elevatorn är lagom lång så att traktorn med vagnen körs i de fasta spåren den med.

Jordbearbetningsredskapen, som kräver ganska stora och tunga traktorer, kan köras som i detta exempel med tre gånger arbetsbredden för potatissättaren.

Sker skörden med följevagn är det viktigt att även detta ekipage körs i körspåren.

Fasta körspår NilehnTeknik nr 01/2014 83.SE

Fasta körspår fungerar även i radgrödor

Vid sådd, som kräver mindre dragkraft än exempelvis potatissättning, kan man köra med bredare redskap.

Asa-Lift har tagit fram en maskin som klarar att skörda specialgrödor med bre-dare system med fasta körspår.

Systemet fungerar inte bara i bänkar, sockerbetor och potatis kan odlas konventionellt och maskinerna körs ändå på samma sätt som ovan.

Gödselspridaren och växtskyddssprutan har större arbetsbredd och måste ha en bredd som är jämnt delbar med den för jordbe-arbetningsredskapen, såmaskin eller sättare samt skördemaskin.

I försök med potatis har man funnit att skörden blir 2 till 10 procent större på områden i fält där man inte trafikerar alls med hjul. Samtidigt minskar dragkraftsbehovet vid jordbearbetning, sättning och skörd när man tillämpar fasta körspår.

Vilken arbetsbredd man ska välja beror på de maskiner man har i dag och vad man tänker investera i. Tre meter är gångbart då det stämmer överens med en fyrradig sättare och upptagare. Då kan man ha en 9 meter bred jordfräs samt 24 eller 36 meter bred gödselspridare och växtskyddsspruta, och även en bevatt-ningsmaskin med 72 meters arbetsbredd passar perfekt in.

Men det finns lantbrukare som tillämpar fasta körspår även om inte alla maskiner fungerar helt tillfredsställande. Ett exempel är att köra enligt ovan men ändå skörda potatisen med en enradig maskin. Vid skörden kommer man då att trafikera hela fältet,

84 NilehnTeknik nr 01/2014 Fasta körspår .SE

Före transport svänger maskinen 90 grader och körs med normal arbetsbredd på vägen.

men om det bara sker en gång per år i bra förhål-landen och med skonsamma däck på såväl traktor som upptagare, har man ändå vunnit mycket.

De lantbrukare som tillämpat kontrollerad trafik i potatis under några år har även märkt av en bättre jordstruktur som i sin tur resulterat i bättre knöl-kvalitet och mindre jord i skörden.

Principen är densamma för andra specialgrödor som sockerbetor, lök och morötter.

För att komma ett steg längre i vissa specialgrö-dor har den danska maskintillverkaren Asa-Lift tagit fram en ny maskin som så att säga körs på tvären i fält. Med den kan man med 9,6 meters arbetsbredd skörda frilagd lök och potatis. Fördelen är att friläggaren, som körs först och har mindre arbetsbredd, är lättare och packar därmed mindre i marken.

Anders Niléhn

Exempel på ett upplägg med fasta körspår i potatis eller lök.

HÖG KAPACITET!Fem rader

pickupfingrar

För mer information om McHale Fusion 3:

HÖGT TEMPO!McHales patenterade

balöverföring

HÖG SÄKERHET!Vertikal

inplastarring

FLEXIBILITET!Valbart antal snittande

knivar som tillval

kombipress

Det självklara valet!

ränta* 2.25%!Max uppläggningstid 7 år.Gäller på ett begränsat antal lagerförda McHale F3.Erbjudandet gäller t.o.m. 30 april 2014.*Din återförsäljare har all information om finansiering.

Kontakta din lokala återförsäljare för mer information!

Nu finns F3+ – välj mellan att binda balen

i balkammaren med nät eller plast

HÖG KAPACITET!Fem rader

pickupfingrar

För mer information om McHale Fusion 3:

HÖGT TEMPO!McHales patenterade

balöverföring

HÖG SÄKERHET!Vertikal

inplastarring

FLEXIBILITET!Valbart antal snittande

knivar som tillval

kombipress

Det självklara valet!

ränta* 2.25%!Max uppläggningstid 7 år.Gäller på ett begränsat antal lagerförda McHale F3.Erbjudandet gäller t.o.m. 30 april 2014.*Din återförsäljare har all information om finansiering.

Kontakta din lokala återförsäljare för mer information!

Nu finns F3+ – välj mellan att binda balen

i balkammaren med nät eller plast

86 NilehnTeknik nr 01/2014 Bygge .SE

Utomhusplattor är den vanligaste påfyllnadsplatsen för väx-tskyddssprutor i Sverige. Läglighetseffekten är viktig när det kommer till växtskyddsarbete och för att förenkla arbetet runt omkring sprutning, byggde Hans-Erik Elofsson en hall att fylla sprutan i.

Läglighetseffekten är stor när det gäller arbete med växtskydd och många gånger är arbetet runt omkring sprutan tungrott och tidskrävande. Det ska kopplas, bäras fram preparat och sedan springas iväg till närmsta vask för att tvätta av händerna innan man sätter sig i traktorn. Hans-Erik

Med en hall för sprutan underlättas kringarbeten vid sprutning, såsom påfyllning och rengöring. Isolering och en värmefläkt gör att vinterförvaring med glykol inte är ett måste.

Elofsson utanför Kristianstad har reducerat arbete och tidsåtgång vid arbetet utanför traktorhytten.

– Med spruthallen har jag allting som har med sprutan att göra på bekvämt avstånd, förklarar han.

Hans-Erik driver en växtodlingsgård på cirka 250 hektar och odlar spannmål, oljeväxter, sockerbetor och potatis. All denna odling kräver mycket besprutning och enbart potatisen behandlas en gång per vecka mot bladmögel under sin odlingsperiod. Därmed blir det mycket tid som enbart ägnas till påfyllning och kringarbeten.

Hallen mäter 6x15 meter och har en stor vikport på ena kortsidan. Där kör man rakt in med ekipaget och kan stänga om sig om man önskar det.

Ett spruthus förenklade arbetet avsevärt

Bygge NilehnTeknik nr 01/2014 87.SE

Byggnaden är designad för bästa effektivitet och rejäla mått gör att man inte behöver oroa sig när man kör in eller ut. Väl inne är allt placerat för att underlätta arbetet.

– Jag har kemikalierummet placerat nära preparatpåfyllaren och behö-ver bara gå cirka 3 meter för att nå hyllorna. Detta gör att jag aldrig behöver ställa fram något och är mycket flexibel när det väl är dags att spruta, berättar han.

Dörren in till rummet är väl tilltagen och en europapall går igenom, vilket gör att mangan och andra preparat som kommer till Hans-Erik i stora volymer kan få stå kvar på sina pallar och köras in med handtruck.


Avsaknaden av list under dörren gör att läckage kan spolas ut till golvbrunnen med uppsamlingskärl.

Vid påfyllning är säkerheten viktig och därmed finns hängare för skyddskläder, samt vask med varmvatten precis vid traktorn.

– Det gör att jag hinner med att tvätta händerna om det är bråttom, samt att jag snabbt kan rengöra mig om jag skulle spilla.

Lättarbetat Att placera allt optimalt går att göra även på en utomhusplatta, men huset har ännu en fördel. Där är det alltid hundraprocentigt lugnt och man har bra belysning.

– Numera drar jag mig inte för att köra tidigt på morgonen eller sent på natten, säger Hans-Erik Elofsson.

Påfyllnaden underlättas och den efterföljande rengöringen blir inte hafsad igenom, eftersom väderför-hållanden och mörker inte påver-kar arbetet.

En annan stor fördel med sprut-hallen är det faktum att sprutan har sin plats under säsong, vilket gör att den inte står i vägen i den ordinarie maskinhallen. Med golv-brunn och uppsamlingskärl får sprutan dessutom lagligt stå fylld där.

Sparar pengar Hans-Erik ser byggnaden som en investering i arbetsmiljö och har inte räknat på dess lönsamhet. Han har däremot byggt den själv för att hålla kostnaderna nere och dessu-tom isolerat den för att kunna ha värme på vintern. Därmed slipper han köra glykol genom sprutan,

Vask med varmvatten i närheten av traktorn gör att man inte drar sig för att tvätta av sig. Med reserv-delshyllor i hallen har man även tillgång till exempelvis munstycken och filter när man har skyddsklä-derna på sig.


Hans-Erik har endast 4 meter mellan preparatfyllare och förvaringshyllorna när sprutan körs rakt in. En bred dörr gör även att pallar med exempelvis mangan inte behöver lastas av, utan kan ställas in hela.

vilket varje år är en total kostnad på cirka 3 000 kronor inräknat arbete. När dessutom läglighetsef-fekterna och minskad arbetstid kommer till, blir den årliga bespa-ringen ännu större.

– Det är min bästa investering på gården, anser han.

I dagsläget fyller Hans-Erik spru-tan på annat ställe, men inom en snar framtid kommer en tank att placeras i anslutning till den nya byggnaden så allt arbete kan ske på ett och samma ställe.

Filip Niléhn


Biobädden åldrasBiobäddars rening är idag osä-ker. De första som byggdes var på nittiotalet. JTI har börjat undersöka äldre biobäddar, samtidigt som Länsstyrelsen menar att allt fler lantburkare blandar sprutan i fält.

Idag har cirka 14 procent av svenska jordbruk en biobädd för rening av förorenat vatten och förhindrat läckage av kemikalier till grund- och ytvatten. Enligt forskare på JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik är biobädden uppskattad av de lant-

För äldre biobäddar är man på JTI osäker på dess renande effekt. Antalet bäddar har även minskat och en orsak är att allt fler blandningar görs i fält idag.Foto: Helena Elmquist, Odling i Balans

brukare som använder den, men de själva anser att man behöver mer kunskap om hur biobäddarna fungerar nu när de blivit äldre. Byta ut Undersökningar som man gjort visar att många biobäddar bygg-des när de slog igenom på nit-tiotalet och därmed är dessa runt tjugo år gamla idag. Kanske är de i behov av modifiering för att kunna ta emot större mängder vatten eller byte av biomix.

På länsstyrelsen ser man att antalet användare av biobäddar har minskat och att detta kan

bero på den skötsel som bädden kräver, minst vart femte år eller efter ett större spill.

– Detta säger dock inte att andra system inte kräver under-håll, påpekar Tom Espgård på länsstyrelsen i Skåne. En platta med uppsamling kräver underhåll och tillsyn, då den måste vara tät och inte ha några sprickor som kan riskera läckage. Platsen för fyllnad, rengöring och förvaring av sprutan är en utsatts plats för punktbelastning. Därför ska man ha en genomtänkt och säker plats där skyddsavstånd beaktas och

människor eller miljö inte utsätts för risk.

På länsstyrelsen ser man att allt fler påfyllnader görs i fält och en anledning är att lantbruken idag ofta är större och har längre transportsträckor än förr.

Blanda i fält – Jordbruksmark är biologiskt aktiv, men man måste vara för-siktig för att inte skada den eller närliggande miljöer med kemi-kaliespill, säger Tom Espgård. Vi ser dock hellre att man blandar i fält på odränerad mark, än att


Tom Espgård på länsstyrelsen i Skåne förordar goda rutiner och ordning kring sprutarbete.Foto: Mikael Ringman, Länsstyrelsen Skåne

man transporterar färdigblandad sprutvätska längre sträckor.

När en sprutning är färdig ska rengöring invändigt ske i fält, men på länsstyrelsen uppmanar man att även yttre tvätt görs där. Detta hänger ihop med att biobädden inte klarar av att ta emot så stora mängder orenat vatten. Dock ska inte det personiga skyddet glöm-mas vid rengöring, varken hemma eller i fält.

Skilj åt Även förvaringen av sprutmedel och annan utrustning är viktig, men det finns enkla saker som lätt glöms bort.

– Förrådet med kemikalier ska inte vara förvaringsplats för skyddsutrustning, förklarar Tom

Espgård. Dessutom ska dörren till förrådet vara låst även under sprutarbete.

Hur man väljer att placera pre-parat i förrådet är upp till varje lantbrukare. Tom Espgård anser att det för stora brukningsenheter är onödigt arbete att packa upp alla kartonger på hyllor.

– Låt det stå kvar på pallarna, men tänk på att en öppnad dunk kan orsaka spill. Då räknas pallen som farligt avfall, vilket även gäl-ler för trähyllor.

Filip Niléhn

Erikstad 0530-512 51 | Floby 0515-421 80 | Grästorp 0514-107 49 | Jönköping 036-30 82 72 | Kungälv 0303-26 09 00Lidköping 0510-221 70 | Munkedal 0524-133 57 | Skövde 0500-48 20 70 | Veddige 0340-63 99 50

www.axima.se

engagemang • tillgänglighet • trygghet

JCB 41350 km/h, 145 hk, EcoMAX

common rail motor och 6-stegs PS-transmission

JCB TM320S40 km/h, 145hk, lyfthöjd på 5,2 m

6-stegs automatiisk powershifttransmission med lock-up

A Product Of Hard Work

PREMIÄR

Skydda gödsel- spridningen för vind

Skydda gödsel- spridningen för vind

92 NilehnTeknik nr 01/2014 Gödselspridning .SE

Vinden har negativ påverkan vid gödselspridning, framförallt vid körning med centrifugalspridare. Men det går att kompensera för vinden och minska felen.

I dag finns det centrifugalspridare som kan anpassa arbetsbredden så man inte får överlappning mot vänd-tegen vid körning på kilformade fält. Arbetsbredden justeras ”sektionsvis” som på en rampspridare, men på centrifugalspridaren genom att samtidigt som arbets-bredden regleras, minskar eller ökar flödet av gödsel ner till tallriken så att givan hela tiden blir rätt på arealen.

Denna teknik kan även utnyttjas för att kompensera centrifugalspridaren för vindpåverkan. Redan vid relativt svaga vindar påverkas en centrifugalspridare negativt och den som kör ut mycket gödsel hinner ofta inte med allt arbete när det är vindstilla.

Den tyska maskintillverkaren Amazone har tillsam-mans med Högskolan i Osnabrücks avdelning för Lantbruksutveckling, undersökt möjligheten att utrusta centrifugalspridaren med teknik som kompenserar för vinden och har så här långt lyckats bra, genom att montera en vindcensor på gödselspridaren rakt ovanför tallrikarna. Denna mäter vindstyrka och vindriktning och skickar signalen till en dator i traktorn. Datorn, som även är kopplad till GPS, styr mängden gödsel som ska falla ner på tallriken samt tallrikarnas inställning för att sprida med exakt rätt arbetsbredd i förhållande till vindpåver-kan.

Varje tallrik styrs separat och principen är densamma som anpassningen mot tidigare gödslad yta på fältet.

I testet användes flera olika gödselmedel och man kom fram till att de alla påverkades ungefär likartat av vinden, därmed behöver man inte olika inställningar för vindkompensation beroende på gödselmedelstyp. Förutsättningen är att man har bra kvalitet på gödseln så att inte granulatet deformeras av kastvingarna på tallri-karna.

Utprovningen av vindkompensationsutrustningen utfördes såväl i testhall som i fält med bra resultat i båda fallen.

Diagrammet visar gödselspridning med centrifugalspri-dare. Heldragen linje är vid arbete i vindstilla och det jämnaste resultatet, 7,2 % variationskoefficient. Korta prickade linjen är med 5 m/s 90 grader mot körriktningen och sämsta resultatet, 14,7 % variationskoefficient. Långa prickade linjen är med samma vind och utrustning för vindkompensation vilket ger 8,4 % variationskoefficient, nästan lika bra som vindstilla.

Anders Niléhn

Gödselspridning NilehnTeknik nr 01/2014 93.SE

Centrifugalspridaren är praktisk för lantbrukaren då den är billigare i inköp, snabbare att tvätta och tar mindre plats i maskinhallen jämfört med en lastbärande ramp-spridare. Till nackdelarna hör vindkänsligheten, men nu kan tyska forskare ha en lösning på det problemet.

Gödselspridaren utrustas med en vindsensor som ger information till en dator i traktorn som även styrs av GPS. Signalen går tillbaka till gödselspridaren som styr maskinen för jämnt resultat med kompensation för vin-den.

94 NilehnTeknik nr 01/2014 Provkörning .SE Provkörning

John Deere 6090RC kan bli en verklig storsäljare. Traktorn kostar endast dryga 4 800 kronor per hästkraft. Ett pris som är svårsla-get bland västtillverkade maskiner i dag.

Den som väljer MC-serien från John Deere når ännu lite lägre i pris, men om man hänger på lite utrustning som luftkonditionering, hydrau-liskt utskjutbart drag och passagerarsäte, något som många väljer, är prisskillnaden liten.

Vår provkörning sker mest på väg denna gång då vi fått möjlighet att använda en ny flakväxlare.

Traktorn går förhållandevis tyst i transport i full fart, 40 km/h, trots att det inte finns någon överväxel i transmissionen. Vi mäter 80dBA och varvräknaren står på 2 200 rpm.

Fyrcylindrig John Deere på 4,5 liter och 76,5 kW (104 hk) maxeffekt och max vridmoment 518 Nm vid 1 500 rpmSemipowershift med kopplingsfri fram/back420/70R28 fram och 520/70R38 bak 205 liter 4 900 kg 80 l/min 200 bar 2 dubbelverkande uttag 5 000 kg (utan vikter) 5,12 m Motoroljebyte 500 timmar (17 liter), Transmissionsoljebyte 1 500 timmar (52 liter)540, 540E och 1 000 rpm 500 463 kronor 4 812 kronor

Utrustning Luftkonditionering: Frontvikter, 18 x 50 kg: Passagerarsäte: Frontlyft och pto: Hydraulisk släpvagnsbroms: Tredje dubbelverkande uttag: Luftfjädrad förarstol:Säkerhetsbälte förare:Vändbar förarplats: Hydraulisk utskjut lyftdragkrok:Framaxelfjädring:Hyttfjädring: Krypväxel:

std 15 408 std 59 868 6 318 6 147 3 465 std nej std 42 831 nej 2 835

Motor: Transmission: Däck: Bränsletank: Lyftkapacitet: Max hydraulflöde: Max hydraultryck: Yttre hydraulik: Vikt: Vändradie: Serviceintervsll: Kraftuttag: Pris: Pris per hk:

Fakta: John Deere 6090RC

Mellantraktorer med det lilla extraOm man inte har allt för tungt lass bakom så klarar man sig ganska bra

med de fyra powershiftstegen och behöver oftast inte röra de mekaniska huvudväxlarna mer än när man ska starta från stillastående.

Vi backar till och växlar upp en container. Man sitter bra i hytten och har utmärkt sikt bakåt.

Bra sikt Även när man kopplar själva vagnen är arbetet enkelt tack vare hydrau-liskt utskjut på lyftdragkroken.

Höjden under upplyft krok är 44 centimeter, vilket är normalt för trak-torns storlek. Dock är inte detta traktorns lägsta punkt för den finner vi under trappan, 43 centimeter.

När vi mäter ljudet i hytten stillastående är det 70 dBA vid tomgång, 850 rpm och 72 dBA vid fullgas 2 250 rpm.

Hytten på John Deere 6090RC är inte så stor, men man sitter bra och sikten är förnämlig när man kör med utrustning som kräver lite extra kontroll som här med flakväxlare.

lilla extra

NilehnTeknik nr 01/2014 95.SE Provkörning

John Deere presenterade inte mindre än 27 olika modeller av traktorer i effektintervallet 36 till 88 kW (49–120 hk) sommaren 2013 och bland dessa finner vi 6090RC. Som kund kan man välja mellan mycket robusta och enkla modeller till avancerade med steglös transmission och mäng-der med elektronik, allt efter behov och hur mycket det får kosta. RC är den finare serien ibland dessa storlekar.

Lättkörd Som standard har John Deere 6090RC en semipowershift med sex mekaniska huvudväxlar och fyra powershiftsteg. Det är en lättkörd trak-tor och många gånger klarar man sig fint med de kopplingsfria växlarna, såväl i transport som i fält.

I övrigt är John Deere 6090RC en intressant traktor för den som önskar bra komfort men som inte vill ha det allra häftigaste vad gäller transmission och hydraulik.

För den som behöver det finns det även pneumatiskt bromssystem, men det kostar betydligt mer, drygt 30 000 kronor.

Testtraktorn har 520/70R38 bak och med dem behöver man knappt dubbelmontage då traktorn inte väger mer än 5 000 kg.

Men även om flera saker återfinns i extrautrustningslistan, så även knappar för att manövrera trepunkten utifrån, är 6090RC en bra traktor och för den som vill ha allt extra finns det möjlighet, samtidigt som den som bara vill ha en enkel prisvärd maskin kan få det.

Lyfter bra I fält kör vi John Deere 6090RC med en tremeters Carrier. Tyvärr är det en aning fuktigt på åkern vid tidpunkten för provkörningen men vi får ändå en idé om hur traktorn beter sig. Viktfördelningen är bra och likaså dragkraften. Motorn är pigg och svarar snabbt även om man låter motorvarvtalet sjunka ganska långt ner innan man återigen drar på gas.

John Deere 6110RC är lätt att förstå sig på och köra. Med fyra powershift-steg behöver man inte röra den mekaniska lådan särskilt ofta i transport.

Motorhuven öppnas i fronten och lyfts rakt upp. Här sitter batteri och luftrenare praktiskt till.

Även höger dörr kan användas. I startnyckeln finns ett inbyggt datachip som fungerar som startspärr. Är inte traktorns originalnyckel med kan man inte starta och köra iväg. Denna extrautrustning kostar endast 2 448 kronor och försvårar rejält för tjuven.

3-3+ • Alla luftutsläpp i taket • Lågt placerad växelspak • Ingen hyttfjädring

• Billig i inköp • Ingen AdBlue • Perfekt siktlilla extra

96 NilehnTeknik nr 01/2014 Provkörning .SE Provkörning

Bra arbetsbelysning bak och hydrauliskt utskjut på lyftdragkroken är standard.

Insteget till hytten är bra trots att hytten har B-stolpe. Här ser vi även verktygslådans placering.

Till vänster om föraren sitter alla säkringar och relä under ett lock. Här ser vi även hållare för mugg/flaska.

Instrumentpanelen följer med ratten då denna vinklas.

John Deere 6090RC har en enkel inredning med mekaniska reglage. Dessa är dock bra placerade för bekvämt arbete.

NilehnTeknik nr 01/2014 97.SE Provkörning

Det verkar vara en lagom traktor för ett mindre lantbruk som vill ha en maskin som kan användas till det mesta.

Den passar för frontlastare och då kan man även köpa den med lågt tak om byggnaderna man ska in i kräver det, den treväxlade kraftut-tagslådan ger ekonomisk kraftuttagsdrivning av sådana redskap och när det gäller elektroniken kan man köpa traktorn allt från mycket enkel till utrustad med autostyrning och ISOBUS.

Traktorn är även servicevänlig. Hela motorhuven öppnas i ett stycke och pekar rakt upp i luften med öppen huv. Batteriet sitter lättåtkom-ligt i fronten och det är även enkelt att dela kylare och rengöra där. Luftfilter till motorn är en smal sak att rengöra och oljestickan sitter bra till.

Serviceintervallet är väl det enda man kan anmärka på vad gäller det. Många tillverkare ligger i dag en bra bit över 500 timmar vad gäller motoroljebyte och så är det samma olja i transmission som i hydraulik, alltid en viss risk, men vanligast bland traktorer trots allt.

I hytten är det inget som är svårt att lista ut vad det ska användas till. Det är en ljus och trevlig arbetsplats med bra placerade mekaniska spakar. I huvudväxelspaken finns frikopplingsknapp och knappar för att stega upp och ner i powershiften. Powershiften kan även regleras med knap-par i lastarspeken om traktorn är utrustad med det. Handgasen är lätt att reglera och spakar för yttre hydraulik logiskt placerade. Den elektro-niska trepunkten är enkel att förstå sig på.

Spaken för att låsa upp spärren till lyftdragkroken sitter bra placerad till höger bakom föraren och till vänster har man plats för dricka och en plan yta som tillfälligt bord.

Förutom på mindre djurgårdar, som allroundtraktor, kan John Deere 6090RC passa för lättare precisionsarbeten på större gårdar, såsom framför växtskyddssprutan eller potatisupptagaren och då kanske med mer utrustning.

Alla luftutsläpp sitter i taket vilket innebär att det blir svårt att få värme vid golvet en kall vinterdag.

Passagerarsätet kan fällas undan då det inte används.

Traktorn har bra frigångshöjd och är ren undertill. Vändradien är endast 5,12 meter.

Anders Niléhn

Notera den fina placeringen av jordbruksdraget fram till vänster då detta inte används.

98 NilehnTeknik nr 01/2014 NilehnTeknik Information .SE

PRENUMERERA PÅ NILEHNTEKNIKNilehnTeknik är den enda renodlade tekniktidningen för lantbruket i Sverige. Den kommer ut med fyra nummer per år och varje tidning innehåller minst 100 sidor lantbruksteknik. Maskiner och teknik står för stora kostnader i ett lantbruk och genom att läsa NilehnTeknik får man konkreta råd och tips på hur man kan effektivisera lantbruket, minska maskinkostnaderna och öka resultatet. Att prenumerera på NilehnTeknik lönar sig.

Namn:.............................................................................................Adress:........................................................................................Postadress:........................................................................................Telefon:...........................................................................................E-post:............................................................................................

Frankeras ejAgrar AB

betalar portot

Agr

ar i

Kris

tian

stad

Svar

spos

t 202

2639

00SE

-291

20

Kris

tian

stad

SVER

IGE

Ja tack jag vill prenumerera på NilehnTeknik, 1 år för 299 kronor (+6% moms) totalt pris: 317 kronor.(skicka inga pengar nu, ni får en faktura med posten)


Intelligent fyrhjulsdriftPrisvärt

spannmålslagerProvkörning nya

Claas Arion

Intervju med

Jonas Arvidsson, Lantmännen Maskins nya vd

NYA VALTRA N93 MED FRI SIKT


New Hollands nya stor-

säljare T5 – provkörd.

Mindre bränsleförbrukning

i hacken.

Bästa jordbearbetningen för

mindre bränsleförbrukning

Exaktare med

Kongskilde Överum

Alla årets traktornyheter

Intresserad av maskiner och teknik?Prenumerera på NilehnTeknik

I nästa nummer...- Maskinmässa i Tjeckien - Provkörningar och tester - Inför Borgeby Fältdagar - Maskintillverkning

Nästa nummer kommer ut: 19 Juni 2014

Prenumeration kan beställas genom att maila fullständigt namn och adress till: [email protected] eller ringa 044-237180. Glöm inte att ange att det gäller en prenumeration på NilehnTeknik. Prenumerationen kostar endast 299 kronor (plus 6% moms, totalt 317 kronor) för ett helt år och betalas mot faktura som kommer med posten. Ni kan även anmäla er prenumeration med den porto-fria kupongen nedan.

Anders Niléhn, chefredaktör NilehnTeknik

UtgivningsplanNilehnTeknik 2013Mar 28 Nr 1Jun 19 Nr 2

Okt 15 Nr 3Dec 12 Nr 4

MATERIALSTOPP 27 MAJ

För att göra en bra tidning krävs kontakt med er läsare. Det är det ni vill läsa som vi ska rapportera om i denna tidning och inget annat. Vi har många som kontaktar oss om uppslag och idéer, både via mail och tele-fon, men vi pratar gärna med fler.

Ett sätt att komma i kontakt med oss är att besöka vår monter på en mässa. Under 2014 är vi med på MaskinExpo, Borgeby Fältdagar, Entreprenad Live, EntreprenadExpo, Elmia Lantbruk Maskin & Fält samt Elmia Odla.

NilehnTeknik med systertidningen Conpot samt nya webb-TV Lantbruksnytt på Elmia Lantbruk i oktober 2013.

Prata lantbruksteknik med oss i år

nilehnteknik1 2014 webb

Documents