9★RevynNr 2 – 2013

Sid 3

Sid 4

Gunilla Charlez vill att fler tar ansvar för facket

Ledaren: När städer brinner måste vi fråga oss varför.

Sid 2

Malin Pettersson: Ska inspirera till facklig närvaro.

Sid 9

Anna Lena Norberg & Thomas Lundh:Skakande läsning om jobbtrafficking.

Sid 10

– Vi ska inte skämmas över våra avtal

MedleMstidNiNg för gs AVdelNiNg 9 östrA sVeAlANd

"Från årets trädgårdsmässa kom jag nämligen hem med 31 frö­påsar. Analysen så här efteråt pekar på att jag tydligen har en sidopersonlighet, som knuffade undan mitt annars förnuftiga jag” Sirpa Moisio Sid 12

tommy Andersson, gs avtalssekreterare:

Sahin Gur

Josef Åberg:Bytte operations ­ salen mot snickeriet

Sid 6

2 9 ★ Revyn • 2– 2013

ledaren

När städer brinner måste vi fråga oss varför

■ ■  I denna text erbjuder jag er mina tan­kar om varför det som händer i Stock­holms förorter händer. Varför skulle just jag vara lämpad att utrycka något fördju­pande i detta ämne? Kanske tre saker:

När mina föräldrar 1956 sökte sig från Finland till Sverige för att skapa en bättre framtid för familjen, var vi långt ifrån alltid väl sedda på grund av att vi just var finnar. Runt 1970 började jag få höra ”att du är ju svensk”, eventuellt hade turkarnas ankomst till Sverige någon in­verkan på attitydförändringen.

Jag har bott hela mitt vuxna liv i Rin­keby och sedan i Tensta, sammanlagt i mer än 40 år. Jag har under 35–40 resor till orosområden i världen studerat och funderat den särskilda psykologi som får unga män att stå i våldets frontlinje. Aktiviteter som ofta är huvudlöst kontra­produktiva (läs till exempel: självmord­bombare), men ofta har de varit hjältar: Omaha Beach, Stalingrad, Tahrirtorget, Sowetoupproret mot Apartheidregimen. ”you name it”. Bra eller dåligt? Det är all­tid unga män.

Nu till berättelseN: När jag flytta­de till Rinkeby 1973 så var det fortfaran­de en byggarbetsplats, men framtidstron spirade. Snart började folk organisera sig i hyresgästföreningens kvarterskommitté­er, byalag och invandrarföreningar. När vi såg den uppenbara bristen grundläg­gande samhällsfunktioner som kommu­nikationer, post, bank, försäkringskassa, arbetsförmedling med mera så började föreningarna att samarbeta för att sätta tryck på beslutsfattarna. Några år senare när Stockholms politiker ville dra in nattrafiken på tunnelbanan till Rinkeby, Tensta och Hjulsta, samlades det in mer än 10 000 namn underskrifter.

Skolorna fungerade bra, även om det var en stor andel elever med bakgrund från andra länder, en viktig orsak var att det fanns en stor grupp elever med svenska som modersmål. Lärarna var engagerade och omfattades av nybyggarandan.

Mina vuxna barn gick igenom grund­skolan i Rinkeby och dottern även gym­nasiet i Tensta. Hon har doktorerat i bio­medicin och är idag en internationellt uppmärksammad forskare inom sitt om­råde, sonen är ingenjör.

idag är situatioNeN en annan, min ”sladdisdotter” gick de första sex åren i grundskolan i Tensta. Men till slut var vi tvungna att byta till en skola utanför området. Orsakerna är många, men brist på resurser är kanske den tyngsta.

I hela skolan fanns det bara två elever som hade svenska som modersmål, vilket naturligtvis ställer enorma krav på peda­

gogiska resurser, som inte fanns. Jag och min sambo ägnade väldigt mycket tid i klassrummet och i samtal med skol­ledningen där vi pekade på att det fanns alldeles för många barn med särskilda behov i klassen för att kunna genomfö­ra en vettig undervisning. När de kän­de sig riktigt pressade, klämde de ur sig ”ska er dotter verkligen gå i skolan här” (läs hon är ju blond och blåögd och har svenska som modersmål).

deN samhällservice vi kämpade för på 70­talet kom bitvis och försvann.Nedskärningar i offentlig sektor har av­löst varandra sen 90­talet. Kommunen sålde centrumanläggningarna till rövar­na i Boultbee som lät dom förfalla. Under många år syntes polisen bara glidande i sina bilar på de annars bilfria torgen.

Vi som bodde i området visste varför andelen invandrare ökade hela tiden, för svenskarna fanns det hyresrätter i andra områden att flytta till, men för de med utländska namn krävde till och med all­männyttiga bolag höga depositioner.

De invandrare som lyckades ekono­miskt köpte sitt boende, och nyanlända fattiga flyttade in. I Rinkeby och Tensta finns mer än 150 nationaliteter, ändå tyckte politikerna att Rinkeby var den bästa platsen i landet för ta emot soma­liska flyktingar. Många av de 150 natio­naliteterna har stått på olika sidor i kon­flikter runt om i världen. Vilket kanske talar för att många som bor i området valt att bo där av nödtvång.

valfrihetsreformer och privati­seringar har drabbat hälso­ och sjuk­vården hårt samtidigt som vi vet att lågavlönade har mycket större ohälsa, samtidigt som språkproblematiken ock­så är enormt resurskrävande. Kvinnor i Tensta har mellan 60­64 år har i genom­

snitt nästan 150 dagar om året med sjuk­ersättning. Siffrorna för andelen vuxna i arbete i Tensta är 54,6 procent för män och 49,8 procent för kvinnor, ett genom­snitt i riket är 78 procent.

Enligt OECD (samarbetsorganisation för världens 34 rikaste länder) är Sverige sämst av alla 34 länder att få unga med invandrarbakgrund i arbete. För de som har arbete är genomsnittslönerna bland de lägsta i landet. OECD pekar också på att Sverige 1995 hade de lägsta inkomst­skillnaderna inom OECD. 2010 hade vi halkat ner till 14:e plats. Under samma tidsperiod har relativt sett fattiga ökat från 3,7 till 9,1 procent. Många av dem som gömmer sig bakom siffrorna är unga som bor i ”utsatta förortsområden”.

Regeringen har i sin budget anslagit 100 miljoner för utveckling av utsatta förortsområden. Samtidigt betalade re­geringen ut 133 miljoner i rut­bidrag, skattepengar till rika som inte orkar stä­da själva, till Sveriges tre rikaste kommu­ner, Danderyd, Lidingö och Täby.

våldsverkare ska lagföras oavsett om de är fotbollshuliganer, arga unga män som kastar brandbomber på flyktingför­läggningar eller stenkastande bilbrännare i Husby. Som framgår av faximilen från 1948 om kravallerna på Södermalm, kan även unga män från svensk trångbodd socialt utsatt arbetarklass kan löpa amok.

Internationell har vi sett det om och om igen i förorter i till exempel Storbri­tannien och Frankrike.

Tyvärr tror jag att det kommer att hända igen om det inte görs något åt de sociala orsakerna, ty det handlar inte om etnicitet, det handlar om klass.

SePPo SiNiMAA Ordförande GS avdelning 9 Östra Svealand

År 1995–2010 har relativt sett fattiga i

Sverige ökat från 3,7 till 9,1 procent. Många av dem som gömmer sig bakom siffrorna är unga som bor i ”utsatta förortsområden”. ˝

Götgatskravallerna 1948År 1948 inträffade de

Källa: Faximil Från Att styrA en stAd, Kan läSaS på StOcKhOlmKallan.Se

3

vi är bra på det vi gör. vi kan trycka tidningar, men ska vi försvara jobben måste vi höja kompetensen, det säger Gunilla Charléz nyvald klubbordföran-de på DneX Tryckeriet.

TEXT och FoTo JoNAS LuNdBorg

■ ■  När jag kommer fram till DNEX i Akalla väntar Gunilla på mig i entrén, hon berättar att de strax ska påbörja en tryckning så jag får följa med till pressen. Inne i presshallen är det dags att lägga i tryckplåtarna. Tryckplåtarna som sorte­ras automatiskt kollas noga av tryckar­na, trots datorisering händer det att plå­tarna hamnar fel.

Jag går runt och fotograferar Gunil­la och den första gliringen kommer efter ett litet tag, ”Du borde komma hit ofta­re, så här effektiv brukar hon inte vara annars”. När tryckningen har kommit igång frågar Gunilla de övriga om det är ok att hon går iväg och gör intervjun och genast kommer nästa gliring, ”Gör det, ingen räknar med dig ändå”. Det finns inget elakt i tonen, utan det är en jargong som låter rå men som har mycket hjärta.

i mitteN av april höll personalklub­ben på DNEX sitt årsmöte och in i det sista var det oklart vem som skulle efter­träda ordföranden Hasse Jansson som

9 ★ Revyn • 2 – 2013

tydligt avsagt sig uppdraget eftersom att han går i pension senare i år. Av närmare 250 medlemmar var det ingen som var beredd att ta uppdraget, utom Gunilla som motvilligt accepterade det. Hon har varit ordförande en gång tidigare.

Varför ville du inte bli ordförande?– Jag ville att någon annan skulle

axla ansvaret för att det är både kul och utvecklande på ett personligt plan. Man får insikter i både fackliga och politiska frågor. Sen tycker jag att det är bra om fler tar ansvar.

Men varför svarade du ja?– För att jag är intresserad och tycker

att det är viktigt. Sen är det ett fyllnads­val på ett år, eftersom Hasse hoppade av.

förra gåNgeN Gunilla var ordföran­de klev hon av uppdraget, hon hade an­vänt klubbens kontokort privat.

– Det var en blandning av okunskap och slarv. Och då förlorade jag medlem­marnas stöd. Jag tycker inte att det är jobbigt att prata om det idag. Jag lär­de mig något, att det är viktigt att sät­

ta mig in i saker ordentligt. Det har jag med mig i rollen som huvudskyddsom­bud, att kolla upp och dubbelkolla saker och inte bara tro hur det är.

Tror du medlemmarna har förlåtit dig?– Det finns säkert de som tycker att

’nej inte hon’, men jag kan inte göra nå­got ogjort så det får jag leva med.

det går fort att förlora ett förtroen­de, men det tar tid att bygga upp. Gunilla hoppade inte helt av det fackliga arbetet, utan fortsatte som skyddsombud och för ett år sedan valdes hon till huvudskydds­ombud, när hon var på toaletten.

– Jag kom ut från toa och folk ropade grattis till mig, jag förstod ingenting. Då visade det sig att de valt mig till huvud­skyddsombud och alla stod bakom valet. Det kändes bra.

Gunilla accepterade valet och det rå­der ingen tvekan om att hon brinner för frågorna. Nyligen försökte företagsled­ningen forcera inköpet och placeringen av en ny plåtlinje utan MBL, eller någon som helst utredning. Gunilla stoppa­de arbetet med hänvisning till gällande lagar och regler.

– Man missköter arbetsmiljön, inte bara här hos oss utan överallt. Trots att det handlar om våra liv. Därför gäller det att ta med arbetsmiljöaspekter i alla fackliga frågor.

Invald i avdelningsstyrelsen, klubbordfö­rande och huvudskyddsombud, det blir en del att klara av för Gunilla som tänkt arbeta fackligt 60 procent av tiden. Men hon menar att det ska gå om fler delar ansvaret i klubbstyrelsen.

DNEX är den största arbetsplatsen i vår avdelning med 250 GS­medlemmar. Jag frågar Gunilla vilket ansvar för det gemensamma fackliga arbetet hon anser att de har i en avdelning där de flesta ar­betsplatser är på småföretag, med liten facklig aktivitet. ”Jättestort” svarar hon. ”Vi kanske inte har velat se det tidigare”. För att klara det ansvaret, menar Gunilla att det är viktigt att fler kommer med i det fackliga arbetet.

guNilla tror trots alla domedagspro­feter på tidningarnas framtid och för att möta framtiden menar hon att grafikerna måste hålla ihop, vara teknikvänliga och utbilda sig för att värna jobben. ”Om det kommer fler åtgärdspaket ska det vara svårt att ersätta oss”, säger hon.

När det gäller världen utanför DNEX­huset är hon bekymrad över ungdoms­arbetslösheten och de försämrade vill­koren på arbetsmarknaden.

– Jag blir livrädd när jag hör om sms­anställningar. Vi i facket måste få ord­ning på det här. Här kommer arbetsmiljö­frågorna in igen, för vilken arbetsmiljö har alla dem som har otrygga anställningar?

– Vi är bra på det vi gör!

Man missköter arbetsmiljön, inte bara här hos oss utan överallt.˝

nOTISer

4 9 ★ Revyn • 2– 2013

Vitt grafiska växer stort med förvärv■  Vitt Grafiska har förvärvat 50 procent av trosa tryckeri och tar över driften från och med den första maj 2013. trosa tryckeris nuvarande ägare och vd marie lundberg är kvar i bolaget som hälftenägare och ska arbeta i sty­relsen och med befintliga kund­relationer. Över tid är målet att Vitt Grafiska ska bli ägare av hela bolaget, säger Dag Wassberg i en kommentar till nättidningen Branschkoll. Företagen sysse lsätter cirka 100 personer med en omsätt­ning på 160 miljoner kronor.

435 miljoner till staten från Sveaskog■ Sveaskogs årsstämma beslöt i april att dela ut 435 miljoner kronor för år 2012 till ägaren sta­ten. Utdelningen på 435 miljoner kronor motsvarar 3,67 kronor per aktie. Utdelningen var planerad att utbetalas den 30 april 2013, skriver Sveaskog i ett pressmed­delande. Under stämman som hölls idag omvaldes Göran persson till ordförande.

Valutakurs ger Setra sämre resultat ■ rörelseresultatet för perioden januari­mars är i stort sett på sam­ma nivå som första kvartalet i fjol. Vid en jämförelse mellan kvartalen är det dock värt att notera att valu­takursutvecklingen med en kraf­tigt stärkt krona har påverkat årets rörelseresultat negativt med drygt 20 miljoner kronor, säger Stefan lundin, tillförordnad vd och cFO i Setra, i ett pressmeddelande.

De små prisuppgångar Setra haft under perioden på flera vik­tiga exportmarknader äts upp av valutakursutvecklingen. netto­omsättningen för första kvartalet 2013 var 945 miljoner kronor.

CiTATeT”De yrkesgrupper och yrken som har uppvisat högst ersatt sjukfrån­varo under tidsperioden är i hu­vudsak sådana som kännetecknas av en fysisk ansträngande arbets­miljö med bland annat tunga lyft, upprepade arbetsmoment och obekväma arbetsställningar.

anställda i dessa yrken har ofta även svårare att anpassa sin ar­betsmiljö och sina arbetsuppgifter vid sjukdom och nedsatt arbets­förmåga.”

SOcialFÖrSäKrinGSrappOrt 2012:14

På alla GS större avtalsområ-den är förhandlingarna klara. För Tommy Andersson, GS av-talssekreterare, innebar det att han kunde ta en veckas solse-mester och ladda batterierna.

■ När jag kommer in på Tommys rum sitter han solbränd och småsvär över att han inte får igång datorn. Efter en miss­lyckad omstart lämnar han det därhän och vi börjar intervjun.

Om du skulle göra en kort reflektion över avtalsrörelsen som helhet hur skulle den se ut?

– Som en framgång för kollektivet. Vi lyckades hålla ihop samordningen både när det gäller Facken inom industrin och inom LO.

Vad gjorde att samordningen höll den här avtalsrörelsen?

– Jag tror att det handlar om en större insikt om att vi behöver varandra för att

Avtalsrörelsen går mot sitt slutfå fram bättre avtal. Men också en större insikt bland de andra förbunden om att industrin behövs för det här landet och dess normerande roll i lönebildningen.

Att industrin ska vara normerande i lönebildningen är ett ofta upprepat man­tra. När jag ber Tommy förklara varför det är viktigt svarar han att om service­sektorn skulle vara löneledande skulle det leda till ”Följa John”. Skillnaden är att handeln kan ta ut löneökningarna på konsumentpriserna. I årets samordning har låglönebranscher kunnat ta ut mer genom att krontal har varit specificerade.

dagligeN kommer rapporter om kri­sande euroländer, hur arbetslösheten sti­ger. Siffror som är alarmerande. Men ur ett fackligt perspektiv är det viktigare att se hur våra konkurrentländers ekonomier ser ut. Vilket leder till frågan hur avtalen står i förhållande med Sveriges konkur­rentländer. Tommy menar att de är i takt med dem och pekar på att i Tyskland har metallfacket nyligen tecknat ett avtal på 5,6 procent på över två år.

Över treårsperioden tror Tommy att vi klarar reallöneökningarna, det har na­turligtvis med inflationen att göra. Men hittills har Riksbanken inte lyckats hålla inflationsmålet på två procent, utan be­tydligt lägre.

uppdrag graNskNiNg avslöjade i vintras hur Kamerunska arbetare lu­rats på sin utlovade lön av en under­entreprenör när de jobbade med att plantera skog. En av knäckfrågorna för GS var att få ordning på underen­treprenörerna i skogen. Tommy är inte helt nöjd med avtalet här, men anser ändå att det är ett steg på rätt väg. ”Vi har fått

insyn i löner på företag utan medlem­mar.” De flesta säsongsarbetarna i sko­gen är utländsk arbetskraft och är sällan medlemmar i GS. Men enligt Tommy är signalerna tydliga, ”kravet ligger kvar på arbetsgivarna att ta sitt ansvar”.

att maN efter en avtalsrörelse inte är helt nöjd menar Tommy hör till. Men det finns delar som han är nöjd med:

– Att samordningen höll. Det var vik­tigt att facken inom industrin plogade ige­nom löneökningar på en rimlig nivå där krontalen ingick. Sen att föräldralön och försäkringsfrågorna blev klara mellan LO och Svenskt näringsliv har att göra med att vi inte skrev på ett avtal innan dessa frågor var lösta.

När det gäller GS avtal är Tommy mest nöjd med att rätten till deltidspen­sion vid 60 har kommit med i de flesta avtalen, dock inte i Civil­ och förpack­ningsavtalen som ligger efter när det gäl­ler arbetstidsförkortningen. Att arbets­givarna även fortsättningsvis ska dra fackavgiften från lön var en viktig seger då det handlar om att behålla den fack­liga styrkan.

– Vi vet vad arbetsgivarna vill, men vi höll ihop och fick till bra avtal med tan­ke på hur det ser ut i Europa. Vi ska inte skämmas.

tommy har iNgått i de centrala för­handlingarna med arbetsgivarna sedan slutet av 80­talet och han menar att det alltid är samma frågor som är knepiga att nå uppgörelser om: Arbetstid och lön. ”Men det är ingen nyhet, så har det varit i över 100 år.” konstaterar Tommy.

TEXT och FoTo JoNAS LuNdBorg

För tredje gången har jag haft det stora nöjet att sitta med i förhandlingsdelegationen för GS Träavtal. I år arbetade vi hela tiden tillsammans med Stoppmöbelavtalets förhandlare, i ett gemensamt arbete för goda nya villkor.

■ Denna gång hade LO bestämt sig. Vi skulle hålla ihop. Facken inom industrin likaså. Märket sattes det mål för. Låglönesats­ning, arbetstidsförkortning, förbättringar i villkoren vid föräld­raledighet, möjlighet till delpension. Vi gick in med krav på ett­årsavtal.

Mycket av förhandlingarna handlade om inflytandefrågor. Vi har numera inskrivet i Trä­ och Stoppavtalet att GS har rätt­en att anordna facklig introduktion två gånger per år för samtli­ga anställda. Om företaget har inhyrd personal har också dessa rätt till facklig introduktion.

det blev Nya skrivelser kring varierad/säsongsanpas­sad arbetstid som endast kan införas efter förhandling med lo­kal facklig part. Tidigare gällde 48 timmar per vecka under en fyra månadersperiod. Om parterna inte blir överens gäller max 48 minuter per vecka. Varierad/säsongsanpassad arbetstid kan

bara införas över en 12 månadersperiod och i samband med förhandlingen ska ett individuellt schema för den aktuella pe­rioden upprättas. Arbetsgivaren kan förlänga eller förkorta den ordinarie arbetstiden med max tio procent per dag. När tolv­månadersperioden är över ska all över­ eller understigande tid vara utjämnad.

Det är viktigt att påpeka att övertidsregler enligt § 5 mom 2 gäller som vanligt utanför den ”nya” ordinarie arbets tiden en­ligt det varierade arbetstidsschemat.

övriga förhaNdliNgsdiskussioNer handlade om hur vi kan påverka våra egna villkor i frågan om tider, miljö och samverkan på våra arbetsplatser. Rätt till delpension, att från 60 års ålder jobba deltid har vi också fått in i kollektivavtalet. Våra arbetsgivare på avtalen ska också fortsättningsvis medver­ka till inkassering av våra medlemmars fackföreningsavgift via löneavdrag och redovisning till GS.

Efter flera månaders förhandlande blev resultatet ett treårs­avtal, där det sista året kan sägas upp av båda parter.

Vi lyckades hålla ihop. Vi har flyttat fram våra positioner.

LeNA roSéN

Nyheter på Träavtalet

˝

5

nOTISer

9 ★ Revyn • 2 – 2013

nOTISer

76 procent färre får a­kasseersättning■

 antalet arbetslösa unga som får ersättning från arbetslöshets­försäkringen har sjunkit med 76 procent i Sverige sedan 2006, trots att arbetslösheten har ökat. Det visar en rapport från lO. i Sverige fick 7 700 unga ersättning från ar­betslöshetsförsäkringen i oktober 2012, jämfört med 31 500 mot­svarande månad 2006. andelen arbetslösa unga som får ersättning från arbetslöshetsförsäkringen är nu nere på cirka tio procent i riket, och då är mörkertalet stort.

Sedan regeringen stramade åt reglerna för att kvalificera sig till er­sättning från arbetslöshetsförsäk­ringen och tog bort studerande­villkoret, har antalet unga som får ersättning från arbetslöshetsför­säkringen minskat kraftigt.

– Vi ser att unga drabbats särskilt hårt av regeringens för­sämringar av arbetslöshetsför­säkringen. Bortagandet av stude­randevillkoret gjorde att många unga tappade förankringen till arbetslöshetsförsärkingen. efter­som unga också har en svagare förankring på arbetsmarknaden och till större del jobbar med tids­begränsade anställningar och på deltid, har de också drabbats hår­dare av de stramare reglerna för att kvalificera sig till ersättning, säger thomas carlén, lO­ekonom i ett pressmeddelande.

Var fjärde för sjuk för jobb■  Var fjärde sjukskriven som tvingas lämna sjukförsäkringen för att ta ett arbete var tillbaka inom tre månader. av 40 593 per­soner som utförsäkrades 2010 var hälften tillbaka i sjukskrivningen inom ett år. Det visar en gransk­ning som inspektionen för social­försäkringen gjort.

inspektionen har funnit att För­säkringskassan och arbetsförmed­lingen ofta gör olika bedömningar av arbetsförmågan. Detta menar de kan få ekonomiska konsekven­ser för dem som bedöms vara för friska för att få del av sjukförsäk­ringen men för sjuka för att ta del av arbetsförmedlingens insatser. inspektionen efterlyser mer sam­verkan mellan arbetsförmedling­en och Försäkringskassan för dem som flyttas mellan myndigheterna.

■ LO har dragit igång ett landsomfattande arbe­te med att öka det politiska engagemanget. Må­let är att få igång de fackliga och politiska sam­talen med medlemmarna. Tanken är att det ska gå snabbt och vara enkelt att prata politik med facket.

Samtalen ska handla om vad, i både vardag och arbestliv, som är viktigt att driva politiskt. För när 1,5 miljoner människor ställer krav, då lyssnar po­litiken.

iNför förra valet 2010 gjorde LO­distriktet i Stockholms län en liknande undersökning som tyd­ligt visade att medlemmarna ville se ny mer solida­risk politik. Frågan om att göra en liknande lands­omfattande enkätundersökning har fått gehör och nu har arbetet med att samla in svaren påbörjats.

Det inledande arbetet sker genom en enkätun­dersökning med åtta frågor som ska fungera som ett verktyg för fackliga företrädare i alla möjliga sammanhang, men framför allt för våra förtroende­valda att kunna inleda de politiska samtalen ute på arbetsplatserna. Arbetet går under namnet Mitt Sverige – Vår framtid och undersökningen har tre primära syften:

•Den ska fungera som ett verktyg för fackliga företrädare att få igång de politiska samtalen.• Resultatet ska synliggöra LO­medlemmarna, visa de politiska skiljelinjerna och fungera som politisk påverkan under valet.•De politiska samtalen och resultatet ska leda till ett högt valdeltagande.

eNkäteN kommer att fiNNas både som tryckt formulär och kunna laddas upp via nätet för direkt registrering. Insamlingsarbetet pågår fram till den 30 november 2013. Därefter sammanställs resultatet.

JoNAS LuNdBorg

Avtalsförhandlingarna för tidning blev klara den 30 april, samma dag som avtalet gick ut. Märket var redan satt, 6,8 pro-cent på tre år, plus en fördubb-lad kollektiv föräldralön i sex månader från 1 januari 2014.

■ I tidningsförhandlingarna hade vår motpart Mediaföretagen (Almega, Sven­skt Näringsliv) bara en fråga som de yr­kade på: Större inflytande över arbets­tiden. De ville ha en större flexibilitet att kunna producera när kunden vill ha job­ben tryckta.

Det finns redan tendenser till att ar­betsgivaren vill stretcha ut närvarotid på arbetsplatsen. På vissa tryckerier har det på grund av minskade upplagor och tit­lar som försvinner, framkommit att ar­betsgivaren vill använda sig av arbets­tidslagens dygnsvila om elva timmar.

Detta kan innebära stora ingrepp för den enskilde individen, vad gör man med

två timmars rast nattetid eller dagtid och långa resvägar. Så den viktigaste föränd­ringen i avtalet är att rasten är begränsad till en timme per arbetspass.

Det vi fick betala var en längre beräk­ningsperiod, från 14 dagrar till en kalen­dermånad. Den nya skrivningen lyder ”Att arbetstiden under en kalendermå­nad genomsnittligt uppgår till högst fem dagar per vecka och läggas ut med högst åtta och en halv timme per dag.”

Vi har fått in en förstärkning i skriv­ningen kring deltid mindre än 20 timmar i packsal. Avtalet innehåller också skriv­ningar kring inhyrningsföretag, införan­de av övervakningssystem och avräkning av det återstående värdet av pension med 0,2 procent.

uNder året har det pågått centrala förhandlingar kring tolkningar hur spa­rad semester skall hanteras, man har inte kommit till något resultat. I avtalsför­handlingarna var frågan om övergång

till dagberäkning av semestern uppe. Re­sultatet blev en arbetsgrupp som fram till den 30 november 2013 ska se över till­lämpningarna av tim­semester. Fler ar­betsgrupper tillsattes; en som ser över om företagsförlagd utbildning, en grupp ska hantera anpassning av arbetsmiljöavtal från ett tidigare arbete mellan TU och GF. En arbetsgrupp ska titta på bran­schens framtida förutsättningar.

löNehöjNiNgarNa ser ut som följer:2013­05­01 allmän pott om 1,85 pro­cent, garanti om 247 kronor.2014­05­01 allmän pott om 2,3 pro­cent, garanti om 312 kronor.2015­05­01 allmän pott om 2,4 pro­cent, garanti om 332 kronor.OB och fasta tillägg höjs med mot­svarande procent för respektive år.

CLAeS HALLiNtidningsdelegationen

lO frågar

Tidningsavtalet 2013 klart

■ I Civil­ & Förpackningsavtalen har ett nytt moment införts som kallas för Följsam arbetstid. 9-Revyn bad förbundets avtalssekreterare, Tom­my Andersson, att förklara vad det innebär.

I avtalet står det att Följsam arbetstid kan införas efter att företaget genomfört MBL­förhandling och kan omfatta en tolvmånaders period. Vid tolvmånadersperiodens slut ska berörda medarbetares underskott/överskott vara reglerat med arbete eller ledig tid. Vad innebär det?

– Det handlar om att arbetsgivarna har fått en stupstock som inne­bär att om våra lokala parter inte kommer överens kan arbetsgivaren under en period förlänga eller förkorta arbetstiden med 30 minuter om dagen. Plustiden kan bara förläggas måndag till torsdag. Det handlar om max 35 timmar om året plus och tio timmar minus. Plus­ och minus­tiden ska vara reglerad efter tolv månader. Det betyder att det ordinarie arbetstidsmåttet ska vara nollat efter tolvmånadersperioden.

för arbetsgivarNa har det här varit en viktig politisk fråga, men Tommy tror inte att det nya momentet i avtalet kommer att ha allt för negativ påverkan för de anställda.

– Redan idag gör vi lokala uppgörelser när det gäller arbets tiderna så det är egentligen inget konstigt. Alla avtal handlar om ett givande och tagande. För oss var det viktigare att få in en förstärkt rätt för individen att ta ut arbetstidsförkortning och det har vi fått.

Du tror inte att det kan ställa till det för småbarnsföräldrar med barn på dagis?

– Det här ska ske under kontrollerade former. Jag tror inte att en halvtimme om dagen under en begränsad period spelar så stor roll. Ar­betsgivaren är skyldig att varsla om förändringen och den ska vara sche­malagd. Det är lätt att tro arbetsgivaren får lägga ut arbetstider hur som helst, så är det inte.

följsam arbetstid kan användas individuellt eller kollektivt, men endast för månadsavlönad personal. Införs Följsam arbetstid ska den journalföras för samtliga medarbetare och finnas tillgänglig för GS lo­kala part. Arbetsgivaren kan inte införa Följsam arbetstid utan att det har förhandlats med GS lokala part.

Klubbar som känner sig osäkra på innebörden i avtalet bör kontakta avdelningen innan de förhandlar i frågan.

JoNAS LuNdBorg

Nytt i CivilavtaletPh

otod

isc

6

gjorde de ett studiebesök på företaget, Josef frågade dåva­rande ägaren Lars om de behövde folk och Lars svarade att ’kom in med arbetsprover så får vi se’. Men livet kom emel­lan och ett par år gick innan Josef bestämde sig för att göra ett nytt besök.

– Jag åkte hit igen och visade min portfolio. Sen var det bara att börja jobba. Det var roligt att börja med något nytt. När jag hör om hur sjuksköterskorna har det idag är jag glad att jag har bytt jobb.

josef förklarar hur det går till när de får en be­ställning på en orgel. Ofta kontaktas de av en orgelkonsult som berättar vilken typ av orgel kyrkan vill ha. Orgelkon­sulter är ofta organister som studerat både orgelrestaurering och musikvetenskap och som hjälper kyrkor att ta ställning till om en orgel behöver renoveras eller om det ska byggas en ny. Men i processen finns det fler som ska ha ett ord med i la­get som organisten och Riksantikvarieämbetet.

Hans­Petter är den som sköter kontakterna. Om det handlar om en orgel till en gammal kyrka åker de ut och river den gamla orgeln. Går det gamla materialet användas igen renoveras det. Åkerman och Lund är specialiserade på att rekonstruera orgelpipor som kapats, men ibland måste

9 ★ Revyn • 2 – 2013

■ ■ Åkerman & Lund Orgelbyggeri är ett gammalt företag som grundades i Stockholm 1860 av Per Larsson Åkerman. Grundaren fick stipendium av staten för att studera orgel­byggen hos mästarna i Tyskland, Belgien och Frankrike. Er­farenheterna från Belgien och Frankrike inspirerade Åker­man som blev den förste i Sverige att bygga kyrkorglar i den stilen. Vill man lyssna till en orgel han byggde bör man ta sig till Uppsala domkyrka.

Inne på kontoret är det tomt. Jag knackar på i smed­jan och frågar efter chefen, Hans­Petter Schröder. Det vi­sar sig att han står och jobbar nere i verkstaden, han ger ett lite stressat intryck och hänvisar mig snabbt till Josef Åberg. Josef arbetar med ett spelbord från 1950­talet där i princip allt utom skalet byggs om på nytt plus att de sätter in helt ny elektronik.

efter eN kort ruNdvisNiNg sätter vi oss i trägårn ut­anför. Fram till för fem år sedan jobbade Josef som opera­tionssjuksköterska på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Men han var också utbildad möbelsnickare och vid sidan om hade han andel i ett snickeri. Att han hamnade på Åkerman & Lund berättar Josef beror på att det i hans släkt finns många organister, bland annat hans morfar. Och för sju år sedan

Åkerman & Lund Orgelbyggeri ligger i en tre våningar stor träkåk bara några minuters promenad från Knivsta station. Genom ett öppet fönster hör jag en såg gå igång. Jag är en smula nervös för reportaget; jag har bara pratat med den tidigare ägaren, Lars norgren, som nog trodde att det skulle gå bra om jag kom.

Allt som rör ett orgel-bygge finns inte med på ritningen. lös-ningarna måste man komma på själv eller diskutera med sina kollegor.

del av pedalklaviatur.

Orgelbygge med anor

TEXT och FoTo JoNAS LuNdBorg

7 9 ★ Revyn • 2 – 2013

det beställas nytt. Men allt som rör en orgel finns inte på en ritning.

– Det går inte att göra en detaljerad kravspecifikation på ett orgelbygge. Det finns tusen saker i själva orgeln som mås­te få växa fram, berättar Josef.

Eftersom beställningarna kan komma från hela Sverige och ibland från Norge och Finland innebär jobbet en del re­sande. Josef gissar på att han är hemifrån ett par veckor om året. Andra kan vara iväg ett par månader.

lars kommer cyklaNde och Josef undrar om han har tid att slå sig ner. Lars berättar att det naturligtvis tar olika lång tid att får upp en orgel beroende på hur stor den är. Ib­land kan det ta längre än sex månader, men då handlar det om en orgel i ungefär samma storlek som en stor villa.

För Lars gick yrket i arv. Lars pappa började ung som snickare på Åkerman & Lund när firman låg i Sundbyberg, han flyttade med när produktionen flyttade till Hölö. Och det var på Hölö som Lars började när han gått ut skolan. Pappan arbetade hela sitt liv på firman, precis som Lars. I början på 1970­talet ville damen som ägde Åkerman & Lund sälja. Kanske som ett tecken på tidsandan var de första diskussionerna att alla anställda skulle ta över företaget. Till slut blev det att Lars och en kollega köpte företaget. 2007 sålde Lars till Hans­Petter som hade ett orgelbyggeri tillsam­mans med sin bror i Norge.

Lars berättar att yrket ibland är ett detektivarbete. Om en orgel ska rekonstrueras är det inte säkert att det finns några ritningar kvar. Då får de försöka hitta en liknande orgel av samma orgelbyggare för att granska hur mekaniken ska se ut. Även Lars betonar att mycket av arbetet handlar om att hitta lösningar som inte finns med på ritningarna, ”man måste vara en klurig gubbe”. Ofta hjälps man åt och frågar varandra om råd.

Även i orgelbyggen går det trender. Lars berättar att på sextio­ och sjuttiotalen kastade kyrkor ut orglar av samma typ som de beställer idag. När det gäller rena nybyggnatio­ner får de in ungefär en om året. Den senaste beställningen är från Gustav Adolfs kyrka i Sundsvall. De vill ha en orgel i ’Åkerman & Lunds anda från slutet av 1800­talet’.

Maskinerna tystnar inifrån verkstaden, det är lunch. Ett

par sätter sig på en bänk i solen och äter. Jag letar upp Hans­Petter för att få några ord med honom. Han säger att det måste gå fort, han skulle ha varit Hjo klockan nio. Vi sätter oss i trappen till entrén och Hans­Petter tänder en cigarett.

När jag frågar om hans ingång i yrket kommer det först ett resonemang om skolpolitiken i Sverige och Norge, Hans­Petter menar att det är galet att ungdomar tvingas kvar i skolor i stället för att gå i lära inom ett yrke.

Jag ställer min fråga igen och Hans­Petter berättar att in­tresset för att bygga orglar började samtidigt när han började spela på dem. Han säger att han inte är helt obildad, han gick musikgymnasium. Men som fjortonåring ”gick han rumpa” på en orgelbyggare och lånade böcker om orglar på bibliotek.

Ingen av hans föräldrar var hantverkare. Hans­Petter sä­ger att det var bra att föräldrarna inte var i branschen, han tror inte att man ska ärva orgelbyggerier. Tidigt startade han ett orgelbyggeri med sin tio minuter äldre bror, ”det är en av anledningarna till att jag inte tror på familjeföretag”, säger Hans­Petter.

Det är spännande att samtala med honom, svaren är aldrig givna och ganska snart är vi inne på utbildningspo­litik igen. Hans­Petter menar att intresset och nyfikenheten är viktigare än skolan som tar död på lusten. Med intres­set kommer viljan att lära sig. Samtalsämnena slingrar runt som en arabesk och tiden går. Hans­Petter konstaterar att kantorn nog inte kommer att vara kvar i kyrkan när han kommer fram.

När det gäller framtideN för företaget menar Hans­Petter att det är för många som håller på med det i Sverige. Antalet kyrkor blir ju inte fler, utan snarare tvärtom. Ett an­nat problem är materialtillgången, klimatförändringarna driver upp virket för fort vilket påverkar kvalitén. Han tror att de med de bästa produkterna är de som kommer att överleva. Så han är inte allt för orolig. För ett litet företag som Åkerman & Lund ska överleva menar Hans­Petter att gruppdynamiken är det viktigaste, alla måste hjälpas åt och dra åt samma håll.

Den som vill se och höra orglar från Åkerman & Lund kan besöka Uppsala Domkyrka och Maria Magdalena på Södermalm.

Orgelbygge med anor

den förra och den nya ägaren.

Noggrannhet är A och O.

Josef Åberg arbetar med ett spelbord från 1950-talet. Allt utom skalet byggs om.

fasadpipor i en kistorgel under konstruktion.

nOTISer

8

Medlemstappet beror främst på struk­turomvandlingen i våra branscher.

Utredningens uppdrag, menade Erik, var i princip omöjligt: Att få ekonomin i balans utan att förlora i facklig styrka och närhet för medlemmarna.

i huvudsak går utredningens förslag ut på att avdelningarna upphör som egna juridiska personer utan egen ekonomi och de ska inte ha egna anställda. Regi­oner föreslås få en större betydelse både vad gäller administration och samord­ningen av det fackliga arbetet. Den fack­liga verksamheten i avdelningarna, med lönerevision, arbetsmiljö arbete och agi­

9 ★ Revyn • 2 – 2013

Försäkringskassan förenklar■ Försäkringskassan arbetar på att skapa en ny, bättre och enklare sjukförsäkringsprocess. Försäkringskassan vill öka fokus på de mest behövande och siktar på att radikalt förkorta hand­läggningstiderna. människor som är sjuka en längre tid ska få en personlig handläggare som an­svarar för det enskilda sjukfallet.

en utredning av den enskildes särskilda behov ska inledas inom tre dagar efter inlämnad ansö­kan före utgången av 2015. Ut­redningstiden beror givetvis på vilka behov den enskilde har. För­säkringskassans mål är att halv­era handläggningstiden för alla mindre komplexa ärenden – som inte kräver utredning av sjukpen­ninggrundande inkomst eller komplettering – inom två år.

många som blir sjuka är borta från arbetet en kortare tid och har en tydlig diagnos med för­utsägbarhet om när de kan vara tillbaka på arbetet. Försäkrings­kassans ambition är att alla kort­tidssjuka, som lämnat en kom­plett ansökan, ska behöva ha så få kontakter med Försäkrings­kassan som möjligt.

Det hettade till på avdelning-ens årsmöte i mitten av april när frågan om GS framtida organisation kom upp.

■ ■ Erik Georgii, förbundets andre vice ordförande, och Michael Nyqvist, kansli­chef, var inbjudna för att presentera orga­nisationsutredning som nyligen blev klar.

Erik, berättade att bakgrunden till ut­redningen har ekonomiska skäl, förbun­det har sedan dess bildande gått minus. Delvis beror det på att medlemsavgiften sattes för lågt vid sammanslagningen, men också på grund av att GS tappar cir­ka fyra procent av medlemmarna per år.

tation, ska huvudsak bedrivas av fack­ligt förtroendevalda med bistånd från en ombudsman. Kongressen som högsta be­slutande organ slopas till förmån för ett förstärkt förbundsmöte vart fjärde år. Antalet delegater till förbundsmötet dras ned från tre till två per avdelning.

seppo siNimaa bad om ordet innan Erik var klar med presentationen och så­gade utredningen vid fotknölarna.

Han ansåg att det var den sämsta ut­redning han någonsin läst och att den stred mot själva grundstenen i sam­mansslagningen för fyra år sedan, avdel­ningarnas självstyre.

Seppo liknade organisationsutred­ningens förslag med centraliserad eko­nomi vid sovjetisk planekonomi där alla står i kö till slaktarbutiken i hopp om att kunna köpa kött, men det enda som finns är grisöron. Han såg heller inget framåtsyftande när det gäller hur GS ska öka organisationsgraden.

Michael Nyqvist berättade att han också varit kassör i en avdelning och må­nat om avdelningens ekonomi, men und­rade hur länge räcker avdelningarnas egna pengar. Michael frågade retoriskt om det inte är det inte bättre med en ge­mensam ekonomi som kan stärka svaga avdelningar. Erik spelade tillbaka bol­len med att fråga hur avdelning 9 tänker sig framtiden, vi kan inte leka Ebberöds bank. Har avdelningen bättre förslag, an­såg Erik, att avdelningen ska komma upp med det så att de kan diskuteras.

JoNAS LuNdBorg

GS framtid under debatt

erik georgii är gs andre vice ordförande och ansvarig för organisationen.

Sugen på kurs? Spana in... facklig utbildning.se

AllA AnmälningAr till lillemor Åström 08-411 30 33, Ann-Cathrine Jernbrant 08-730 29 21, leif Sjöberg 08-591 169 08

res med veteranerna till Bornholm & Kivik äpplets Hus

DAg 1: Vi åker söderut mot Ystad och färjan till Bornholm–Rönne där vi bor på Hotel Griffen vid hamnen nära centrum. Dagen avslutas med gemensam middag.

DAg 2: Efter frukost gör vi en rund-tur till norra delarna av ön i sällskap av en lokalguide. Vi äter lunch i idyl-liska Gudhjem och besöker Österlars Rund kirke. Middag på hotellet.

DAg 3: Efter frukost rundtur med lokalguide på södra Bornholm. Efter Rönne besöker vi Due Odde, de pittoreska städerna Nexö och Svaneke och mot kvällen middag på hotellet.

DAg 4: Frukost, tidig båt och vidare mot Kivik, guidning och lunch på Äpplets Hus. Hemresa.

PriS: 4 300 kr. I priset ingår bussresa, färja tur och retur, tre dagars halvpension på Hotel Griffen, lokal guide två dagar, lunchbuffé på Gudhjem, entré Rundkirke. Lunch och guidning på Äpplets Hus.

2 – 5 SePtemBer. BuSS AvgÅr frÅn CityterminAlen.

SiStA AnmälningSDAg 12 Juni. BetAlAS SenASt 24 Juli. Graphic Elem

ents

9

på 20 procent av din SGI, din sjukpen­ninggrundande inkomst.

Genom att ersättningen är kopplad till din SGI innebär det att du inte får er­sättning för exempelvis kommenderad övertid eller extra arbetspass om du rå­kar ut för ett olycksfall i arbetet.

De nya reglerna innebär att du får 100 procent ersättning för din inkomstförlust under den tid du får sjuklön eller sjukpen­ning. Kopplingen till din SGI försvinner och ersättningen kommer istället att be­

9 ★ Revyn • 2 – 2013

■ De nya TFA­försäkringsvilloren i kol­lektivavtalen vad gäller ersättning för förlorad inkomst vid olycksfall i arbetet är nu klara. Det var under förhandling­arna mellan LO och Svenskt Näringsliv tidigare i vår som parterna träffade en överenskommelse om att förbättra för­säkringsersättningen för arbetstagare.

Idag säger försäkringsvillkoren att om du drabbas av en olycka på arbetet och får sjuklön eller sjukpenning får du även av TFA­försäkringen en schablon ersättning

Arbetsplatsbesök, lönerevisioner, medlemsmöten, boka besök på före - tag, argumentation, beskriva kollektiv-avtalet, att ha roligt, skapa åtrå och lust, går det?

■ Som en del i GS verksamhet finner vi något som kallas facklig närvaro. Vad är det?

Enligt verksamhetsplanen så är det att hålla mö­ten med anställda och medlemmar om vad facket är och gör samt sköta den årliga lönerevisionen.

Syftet är att öka medvenheten om våra kollektiv­avtal och den fackliga nyttan både för dig som arbets­tagare men även en politisk och samhällsekonomisk nytta. För att göra detta på ett bra och effektivt sätt så håller förbundet på att utbilda ett par inspiratörer till varje avdelning. För avdelning 9:s räkning är det un­dertecknad och Malin Pettersson. Malin arbetar till vardags på Aven Sandby utan Tierp.

Ett annat syfte är att öka organisationsgraden på

våra arbetsplatser. Som du har läst i ingressen så näm­ner jag åtrå och lust. Hur viktigt är detta när man pra­tar facket? Du tänker säkert på att detta kommer att bli en sex och samlevnadsspalt. Så är inte fallet. Vi vill att du som arbetar på de arbetsplatser som vi organi­serar skall känna sådan åtrå för vårt (läs ditt och mitt) arbete med kollektivavtalet att det skapar en lust för vidare engagemang som förtroendevald eller att en ar­betskamrat till dig vill gå med i förbundet. Detta tror jag mycket på att vi kommer att lyckas med. Frågan är bara hur?

En del av svaret är ett gäng härliga individer som jag har börjat introducera i denna spännande värld, som det är att vara en av de som besöker företag och prata om facket.

I nästa nummer utav Revyn kommer vi att intro­ducera de som kommer att arbeta med facklig närvaro under 2013.

KiMMo VAVeNieMi

Vi måste skapa åtrå och lust

Kimmo Vaveniemi, projektanställd inspiratör på avdelningen.

Föräldralönen förstärkt■ LO:s uppgörelse med Svensk näringsliv innebär att alla anställda som är föräldra­lediga får ett tillägg till föräldrapenningen på tio procent av lönen, under 180 dagar. Tillägget är konstruerat som en försäkringslösning. Det innebär att arbetsgivarens kostnad blir densamma för män som kvinnor, vilket gör att kvinnor inte längre riske­rar att missgynnas vid en rekrytering.

De nya villkoren som förhandlades fram i avtalsrörelsen innebär en fördubbling av föräldralönen för de flesta anställda med kollektivavtal från den 1 januari 2014.

På nästan alla arbetsplatser med kollektivavtal får föräldralediga idag extra pengar från arbetsgivaren utöver föräldrapenningen från Försäkringskassan. För det mesta kallas tillägget föräldralön, ibland även föräldratillägg eller utfyllnad till för­äldrapenningen. 

I de flesta av dagens kollektivavtal på LO­sidan kan man få föräldralön i högst tre månader. Inom GS avtal varierar tiden under vilken man har rätt till föräldralön i för­hållande till anställningstid mellan två till fem månader. 

I den nya försäkringen förlängs ersättningsperioden till sex månader, och det gäl­ler samtliga privatanställda där kollektivavtal finns. Ersättningen är tio procent av lö­nen upp till taket i föräldrapenningen, cirka 37 000 kronor i månaden, och 90 procent av lönen över taket, där Försäkringskassan inte betalar ut någonting. 

Källa: lO.Se

Få fällda för arbets-miljöbrott■ Endast cirka två procent av anmälda arbetsmiljöbrott leder till fällande dom. Det visar en ny rapport som Arbetsmiljöverket tagit fram.

De som drabbades av arbetsmiljöbrott jobbar företrädesvis på byggen, i till­verkningsindustrin, magasinering och inom transport. I de flesta fall som polisan­mälts hade en anställd skadats av ett föremål som träffat eller klämt honom eller henne.

Mellan 2006–2010 ledde endast 124 av 6 152 polisanmälningar till fällande domar när det gäller arbetsmiljöbrott, det vill säga cirka två procent. Lägger man till alla lagföringar, bland annat de som döms att betala företagsbot, ökar siffran till sex procent.

Enligt Anna Middelman, chefsjurist på Arbetsmiljöverket, är det allvarligt att så få arbetsgivare döms för att ha orsakat att en anställd skadas och att de som döms får låga straff.

Ett problem rapporten lyfter fram är att polisen klassificerar händelser olika, som olycka eller brott. Det gör statistiken kring arbetsmiljöbrott osäker.

I en intervjuundersökning som forskarna genomfört visar det sig att en del po­liser ser arbetsmiljöbrott som lågt prioriterade, och att utredningarna ofta ansågs komplexa och tidsödande i jämförelse med annan brottslighet.

JoNAS LuNdBorg

räknas på din verkliga inkomst och beta­las ut enligt skadeståndsrättsliga regler. Försäkringen täcker inte färd olycksfall. De nya reglerna börjar gälla från och med 1 juli 2013. Försäkringsvillkoren vad gäl­ler föräldrapenningtillägget är under ut­arbetande. De nya reglerna kommer att börja gälla den 1 januari 2014. Fram till dess gäller de branschvisa villkoren för föräldralön/föräldrapenningtillägg.

texten är hämtaD Från lO.Se

Försäkringsvillkor klarade nya reglerna innebär att du får 100 procent ersätt­ning för din inkomst­förlust under den tid du får sjuklön.˝

10

SMÅTT & blandaT

9 ★ Revyn • 2 – 2013

är naturligtvis att hon är journalist och ingick i redaktionen för den antirasistis­ka tidningen Expo mellan 2006 – 2011. Granskar man som journalist extrem­högern och Sverigedemokraterna kom­mer hoten från dess anhängare. Men det är bara en del av förklaringen, en annan är att hon är kvinna och då är det enligt näthatats logik helt ok att hota kvinnliga journalister med att de ska våldtas. Man­liga journalister råkar aldrig ut för den typen av hot.

i Skrivbordskrigarna visar Lisa Bjurwald hur Internet tidigt blev en naturlig del av Vit makt­anhängares och andra extrema krafters verktyg både som propaganda­medel och som ett enkelt sätt att sköta interna diskussioner.

Och det råder ingen tvekan om de vet hur de ska använda nätet. Det räck­er med att läsa vilken nättidning som helst som låter kommentarsfönstret stå på vid gavel och som publicerar en ar­tikel om invandring, islam eller Sveri­gedemokraterna och genast är det lätt att få intrycket att Sveriges befolk­ning till största delen består av rasister, islamo fober och Sverigedemokrater, ef­tersom att de dominerar i kommentars­trådarna.

■ Lisa Bjurwalds bok inleds med citat om henne själv hämtade från nätforumet Flashback. Kommentarerna hon citerar är vidrigt sexistiska, hon är en ”rasför­rädare” och ”hora” som ska ”straffknul­las”, medan en annan anser att hon bör avrättas med nackskott.

Vad har då Lisa Bjurwald gjort för att utsättas för ett sådant hat. En anledning

Författare: lisa BjurwaldTitel: skrivbordskrigarna Förlag: natur & Kultur

Hatmobben bakom tangenternaI de rasistiska forumen är det däremot

inte högt i tak, de med avvikande åsikter får sina inlägg borttagna och blockeras. På så sätt förstärks gruppidentiteten och självradikaliseringen. Forumen blir bära­re av "Sanningen" eftersom att tradionell media ingår i "Konspirationen" som avser att förinta den vita rasen, islamisera väst­världen eller att judarna styr planeten.

Oavsett vilken konspirationsteori du anammar finns det mängder av stöd för teorierna när de får stå oemotsagda. Ha­tet mot politiker och media flödar fritt och i den miljön självradikaliserades An­ders Bering Breivik. Liknande exempel finns bland vit maktanhängare i USA och ironiskt nog hos jihadister som al­Qaida.

det vore lätt att bagatellisera forum som Avpixlat med att det är en angelägenhet för säkerhetspolisen, men när beräkningar gör gällande att de har 200 000 – 300 000 unika besökare i veckan är det även ett demokratiproblem. Inte för att de torg­för åsikter som är rasistiska, utan för att allt fler faktiskt tror på falska påståenden som saknar vetenskaplig grund och rena konspirationsteorier. Vilket innebär att skrivbordskrigarna blir fler.

Men det är också ett juridiskt pro­blem, eftersom att lagöverträdelserna är

många; allt från hets mot folkgrupp till brott mot personuppgiftslagen i och med organiserandet av hatmobbar som hotar journalister, politiker och bloggare. Av­pixlats server ligger i USA och då lägger åklagarna ned förundersökningarna.

Vad kan man då göra för att förhindra spridningen av näthat? Lisa Bjurwald pekar på en rad saker, dels kan vi som privatpersoner göra en skärmdump och anmäla rasism och sexism på exempel­vis facebook och andra sociala medier. Vi kan uppmana nättidningar att de tar sitt publicistiska ansvar och förhandsmo­derar sina kommentarsfält om de fylls av rasister.

Sen är det viktigt att ta samtalet med våra medmänniskor när de vräker ur sig märkliga påståenden, man behöver inte vara expert, ofta räcker det med att ifrå­gasätta ett påstående som låter märk­ligt, – Vad har du fått det ifrån, är alltid en mycket bra fråga. Vågar vi stå upp för alla människors lika värde ifrågasät­ter vi de rasistiska idéerna hos den en­skilde och tvingar personen att reflek­tera över sina åsikter. Det räcker ibland väldigt långt.

JoNAS LuNdBorg

Författare: anna lena norberg & thomas lundhTitel: de nya trälarna Förlag: lenamedia

■ Boken De nya trälarna ger en skräm­mande inblick i hur den svenska arbets­marknaden håller på att förändras och

Skakande läsning om arbetsförhållandenhur hänsynslös profithunger utnyttjar människor i vad som bäst kan liknas vid träldom.

I en samling reportage får vi följa ett antal människor som arbetar i ett antal olika internationella bemanningsföretag inom ett antal olika branscher. Vi får in­blick i hur dessa företag fixar och trixar för att allt skall se lagligt ut fast sanning­en är allt annat än laglig.

Vi får träffa gästarbetare som arbetar för en bråkdel av löner som föreskrivs i kollektivavtalen.

Arbetare som helt saknar försäkring­ar, pensioner och rättigheter. Arbetare som lever totalt skyddslösa på en arbets­marknad som helt saknar regler och lik­heter med vad vi är vana vid.

Författarna har främst granskat olika bemanningsföretag som arbetar inom bygg­, åkeri­ och skogsbranschen, men pekar också på hur företeelsen tenderar att sprida sig. Företagen har sina baser främst i Östeuropa och på Cypern och gästarbetarna kommer också från olika

östeuropeiska länder. Bland mycket an­nat påvisar författarna att den så kallade ”Laval­domen” byggde på rena lögner och falsarier. En rättsprocess som dess­utom sponsrades av Svenskt Näringsliv!

Som läsare inser man med stor tyd­lighet hur denna verksamhet utmanar och hotar allt vad fackföreningsrörelsen står för, inklusive hela den ”svenska mo­dellen”.

utöver att ge en inträngande och ska­kande bild av olika människoöden på gränsen till slaveri, ger boken också handfasta, konkreta tips om hur man kan göra för att komma åt de olika be­manningsföretagen.

Hur man kan påvisa fusket med so­ciala avgifter, skatter med mera och där­

igenom faktiskt kunna hindra svenska företag att använda dem. Inte för att hin­dra enskilda lettiska, polska, bulgariska eller varifrån de nu kommer, arbetare att arbeta i Sverige. Men för att hindra skumraskföretag från att hänsynslöst profitera på och hålla människor i liv­egenskap. Och att hindra de här gang­sterföretagen från att så till den grad dumpa löner att laglydiga företag tving­as säga upp arbetare eller att slå igen.

Basen för författarnas undersökande jour­nalistik är webbsajten ”stoppafusket.nu” En sajt dit tipsare och utsatta kunnat vän­da sig. En sajt dit man också kunnat vän­da sig för att få råd och tips för hur man kan undersöka om ett företag är seriöst eller inte. Dessutom finns också en lista över dokumenterade skurkföretag.

Tyvärr ser det ut som om en ekono­misk verklighet nu sätter stopp för detta angelägna arbete och 2013 är sannolikt sista året sajten finns kvar.

LArS NoriN

en reportagebok om jobb­trafficing, lönedumpning och hänsynslöst uttnyttjande av människor.

˝

11

SMÅTT & blandaT

9 ★ Revyn • 2 – 2013

■ Ett fulltaligt årsmöte företogs i LO­husets plenisal den 15 april. Formella års­mötespunkter klarades av i rimlig takt, i övrigt rapporterades det om avtalsrörel­sen, LOs medlemsenkät med mera.

Seppo Sinimaa omvaldes att vara av­delningens ordförande på två år.

Claes Hallin, Gunilla Charlez och An­nica Gullin Caspersen valdes till ordinarie styrelseledamöter på två år. Utöver dessa valdes Lars Norin som studie ansvarig sty­relseledamot på två år. Som styrelsesupp­leanter valdes Claes Muschkin, Marcus Enlund, Veronica Glansholm, Charlie Bernesjö, Malin Pettersson samt Therese Bohman på ett år.

Årsmötet beslutade välja Maria En­ache, Eva Molling samt Kent Åke De­blén till avdelningens ordinarie revisorer på ett år. Claes Göran Vinberg och Arja Medjkoune valdes till revisorssupplean­ter på ett år. Till förbundsmötesrepre­sentanter valdes Seppo Sinimaa, Claes

Hallin samt Peter Isgren på två år, samt Östen Sundberg, Karin Johansson samt Jan Eriksson till personliga suppleanter i nämnd ordning.

Årsmötet beslutade välja Hans Jans­son, Göran Svensson, Björn Lundberg, Helmut Feichter samt Kimmo Vaveniemi till avdelningens valberedning på ett år. Kimmo Vaveniemi valdes till ordförande för valberedningen.

Den ekonomiska redovisningen pe­kade på ett underskott som måste ana­lyseras för att bromsas, ett uppdrag för den nya styrelsen att titta närmare på. Styrelsen beviljades ansvarsfrihet för det gångna året.

lo-ordföraNdeN Karl­Petter Thor­waldsson gästade och höll ett anförande som förklarade LOs ståndpunkt för den kommande politiken.

Man önskar att framtidens politik är att öka bostadsbyggandet, framförallt i

Stockholmsområdet. Ökat byggande ska­par arbete, bostäder och gynnar de före­tag som redan finns i området genom att skapa möjlighet för folk att flytta till orten och ta de arbeten som redan finns.

claes-göraN eNmaN från LO var inbjuden för att informera om GS­kor­tet som ger en hel del förmåner och möj­lighet för medlemmarna att spara peng­ar. Kortet bygger på erfarenheter från norska och danska LO. Efter att GS propagerat för ett förmånskort för sina medlemar har nu tio LO­förbund hittills anslutit sig till det centralt förhandlande förmånerna.

En alltför kort diskussion företogs om förbundets organisationsutredning. Debatten visade på en djup klyfta mellan åtgärdsförslagen och mötesdeltagarnas inställning.

STeLLAN eNgLuNd

Sedan några år tillbaka arrangerar GS avdel-ning 9 en 1 maj-pub på Röda Rummet vid norra Bantorget efter demonstrationerna. I år var vädergudarna med demonstranterna och många medlemmar kom till puben. För underhållningen stod Kimmo vaveniemis band Palth som gjorde en akustisk spelning.

Fullsatt på 1 maj

Val och föredrag på årsmöte med GS avd 9

lO vill se en politik för full syssel­sättning.

Foto

n M

agnu

s G

udm

unds

son

krönIkab-post

Gömt och Glömt

Litografiska Museet Sundby Gård, Huddinge www.litografiskamuseet.se

Öppettider: Onsdagar 11-15 Söndagar 11-16 (april-okt)

vardagstryck

Litogra

fiskt Utställning

2 dec - 15 aug

krönIkan

"Nu är den förbannade sommarn här, en obeskrivlig plåååga", sjöng en viss herr Bengt Sändh på 60­talet. Han var mot många somriga fenomen, bland annat tjär­stank. Valsen om sommaren finns förres­ten på Youtube med en tidstypisk video.

Herr Ingvar Kamprad däremot hoj­tar glatt i annonstavlorna runt om i stan: "Sommartid. Som vi har längtat." Och säl­jer plaststolar som smör, antagligen. Even­tuellt kan det vara hans möbelfirmas an­nonsbyrå, som har kläckt detta uttalande, vad vet jag.

Själv har jag de senaste dagarna hum­mat flerstämmigt på slagdängan Going Up the Country av Canned Heat och flyttat tomatplantorna (och en del böcker) till stu­gan. Jag har alltid haft aversion både mot röda dagar och påtvingad ledighet och kan inte planera redan på vårvintern, vad jag eventuellt skulle kunna syssla med i juni eller juli. Allt som oftast arbetar jag hela sommaren och är nöjd med det.

Det är dumt att steka sig i solen, för­dummande. Dessutom pulserar sommar­stockholm på ett behagligt sätt, människor törs visa en gladare sida.

I år blir det dock sommarsemester på annan ort och odling i större skala. Från årets trädgårdsmässa kom jag nämligen hem med 31 fröpåsar. Analysen så här efteråt pekar på att jag tydligen har en sido personlighet, som knuffade undan mitt annars förnuftiga jag och glatt sam­lade på sig påsarna. (Gratis handskar fick man också.) Snål som jag är, känns det nödvändigt att ta vara på dem. Potatisen är redan satt, liksom fem sorters lök. Egentli­gen är det roligt att odla.

Sommaren i år får bli en kraftsamlings­tid. Nästa år är det val och redan i augusti ska jag, tillsammans med andra förban­nade människor, på alla sätt börja jobba för att få en ny regering till detta rike. Vi kan inte fortsätta på detta viset, privatisera bort välfärden, skära ned verksamheter och låta riskkapitalister flytta vinsterna till utlandet.

Vi kan inte heller låta enögda inhem­ska rasister sprida sina lögner fritt. Någon djävla måtta ska det vara!

SirPA MoiSio

gs avdelNiNg 9, östra svealaNdBesöksadress; arenavägen 39, Globen. postadress: Box 5140121 17 Johanneshovtel 010­470 84 90, e­post: avd9@gsfacket.se

hemsida www.gsfacket.se/avd9

redaktör Jonas lundborg, 010­470 84 95jonas@gsavd9.se

aNsvarig utgivare Seppo Sinimaa, tel 0702­62 98 44

redaktioN Stellan englund, ronny Frithiof, Jonas lundborg, Sirpa moisio, lena rosén och Seppo Sinimaa.

grafisk form losita Design, www.lositadesign.se

omslagsbild Jonas lundborg

tryck pressgrannar 2013

9★Revyn

sommartankar hejhej

Digital Stock