nÄsÄngen · 3.1 topografi och geologi 3.2 markföroreningar 3.3 ytvatten och dagvatten ......

$: NÄSÄNGEN · 3.1 Topografi och geologi 3.2 Markföroreningar 3.3 Ytvatten och dagvatten ... \11055\Dokument\Dagvatten\PM & bilagor\Näsängen-PM Teknisk försörjning m m.doc 1 Bakgrund$
1 (32)

P:\11055\Dokument\Dagvatten\PM & bilagor\Näsängen-PM Teknisk försörjning m m.doc

NÄSÄNGEN PM TEKNISK FÖRSÖRJNING OCH DAGVATTENHANTERING

Rev. 2016-03-04 Täby 2015-09-15 MARKTEMA AB

Ärende nr 11055

2 (32)


Innehållsförteckning 1 Bakgrund 1.1 Beskrivning av uppdraget 1:2 Orientering 2 Sammanfattning 3 Nulägesbeskrivning 3.1 Topografi och geologi 3.2 Markföroreningar 3.3 Ytvatten och dagvatten 2.6 Avledning av dagvatten 4 Förutsättningar för planen och dess konsekvenser för recipienten 4.1 Grundvatten 4.2 Klimatpåverkan 4.3 Förändrad havsvattennivå 4.4 Förändrad nederbörd 5 Dagvattenhantering 5.1 Målsättning 5.2 Systemlösning 5.3 Föreslagen dagvattenhantering 6 Beräkningsresultat 6.1 Flöden före utbyggnad 6.2 Flöden efter utbyggnad 6.3 Fördröjning, utjämning av flöde 6.4 Föroreningar före och efter utbyggnad 6.5 Förväntad reningseffekt 6.6 Slutsats 7 Översvämningsrisk 8 Vatten och avlopp 8.1 Befintliga vatten och avloppsanläggningar 8.2 Planerade anläggningar Bilagor: Va-plan R11055-01 dat. 2015-09-15 Va-profil R11055-02 dat. 2015-09-15 Va-profil R11055-03 dat. 2015-09-15 Dagvattenplan W11055-04 dat. 2015-09-15

3 (32)


1 Bakgrund Utredningens mål är att: • Beskriva hur dagvattnet skall hanteras och tas omhand på ett miljömässigt hållbart sätt. • Påvisa att dagvattenhanteringen resulterar i att ställda miljömål uppfylls. • Redovisa konkreta förslag på hur dagvattenanläggningen skall utföras. • Beskrivning av hur vatten och spillvattensystemet kan utformas. 1.1 Beskrivning av uppdraget MarkTema har på uppdrag av Runö Fastigheter HB upprättat PM som skall beskriva lösningar för dagvattenhanteringen samt hur vatten och spillvatten kan lösas. MarkTema har under perioden 2008-2011 i olika skeden utrett dagvattenlösningar samt vatten och spillvattenlösning för parallellområdet Täljöviken. Täljöviken kommer att byggas ut i etapper med preliminär start 2016. Förutsättning avseende utformning av dagvattenhantering och va-system för Täljöviken och Näsängen har stora likheter vilket innebär att de lösningar som föreslagits till många delar är de samma. Området planeras för blandad bebyggelse om c:a 1500 bostäder med enfamiljshus, flerfamiljshus, samt skola och en mindre andel kommersiella lokaler. Planområdet omfattar c:a 63 ha varav 15 ha vatten. Den del som planeras för bebyggelse omfattar c:a 25 ha. Framgent kommer Täljöviken och Näsängen integreras med kommande bebyggelse som kommer att sträcka sig fram till Kanalstaden i Åkersbergas centrala delar. 1.2 Orientering Området är beläget i Österåkers kommun och ligger c:a 2 km från centrum i Åkersberga. Planen gränsar i öster till Runöskolan, i väster till Täljöviksområdet. I söder avgränsas området av Täljöviken som är en del av Östersjön. Söder om viken ligger Svinninge som är ett större omvandlingsområde. Marken inom området består mestadels av åker och ängsmark med omgivande naturmark bestående av skog med visst inslag av berg.

4 (32)


Flygfoto från år 2005 över Täljöviken och Långhundraledens Inlopp. (bild ursprungligen från ”Fördjupad översiktsplan Täljöviken, 2006”) 2 Sammanfattning I Näsängen, Österåkers kommun, planeras ett nytt bostadsområde för blandad bebyggelse för c:a 1500 bostäder. Planen omfattas av flerfamiljshus, enfamiljshus, skolverksamhet samt affärsverksamhet. I planens norra del planeras en idrottsanläggning. Planområdet omfattas av totalt 63 ha, varav 15 ha vatten. I väster ansluter planen till Täjövikens planområde. Planerna har en likartad utformning men med den skillnaden att Näsängen har en större andel flerfamiljshus. Planerna har gemensam infrastruktur med genomgående bussgata samt va-ledningssystem. Täljöviken och Näsängen kommer framgent att integreras med bostadsområden som sträcker sig från Kanalstaden i Åkersberga. Marken består i söder av ängs- och betesmark, norra delarna av högpartier med skog. Större delen av området sluttar söder ut mot Täljöviken, medan en högre del av det norra området sluttar norr ut. Täljöviken är en havsvik med grunda vassområden, med höga naturvärden för bl.a. fiskreproduktion. Ett mindre antal befintliga bostäder finns inom planområdet, bl.a. en jordbruksfastighet som i nuläget bedriver boskapsskötsel. I och med planens genomförande kommer verksamheten att upphöra. Ett fåtal hus kommer att kvarstå efter planens genomförande.

5 (32)


Spill, vatten och dagvatten Planerat ledningssystem för vatten, spill och dagvatten kommer att kommer att ingå i verksamhetsområdet. Befintliga va-anläggningar Befintliga fastigheter och Täljö kursgård har vattenförsörjning via enskild vattenledning. Vattenledningen ansluter till allmän huvudvattenledning söder om Runö kursgård. Bostäderna har enskilda avloppsanläggningar. Runöskolan har enskilt vatten och avloppssystem inom området. En pumpstation i områdets sydöstra del leder spillvattnet till förbindelsepunkt i Österskär. Sträckan är c:a 1000m och är delvis sjöförlagd. Runöskolan kommer framgent ansluta spillvatten till det planerade ledningssystemet som leds med självfall genom Näsängen. När planen genomförts kommer samtliga fastigheter anslutas till allmänt ledningsnät. Spillvatten Ledningssystemet kommer till större delen avledas i självfallsledningar med goda lutningar till Täljövikens pumpstation. Två delområden i norra och östra delen erfordrar pumpstation. Mindre enskilda pumpstationer kan beroende på höjdsättning erfordras. En större pumpstation i Täljöviksområdet planeras att byggas under 2016. Stationen kommer som helhet att betjäna både Täljöviken och Näsängen. Täljövikens pumpstation pumpar spillvattnet via överföringsledning till Svinninge. Från Svinninge sker därefter överföring till reningsverket i Åkersberga. Vatten Vattenförsörjning kommer att ske från två anslutningspunkter, en i Svinningevägen och en till huvudvattenledning c:a 500 m söder om Runöskolan. Tryckstegring kommer att krävas under den tiden Rosenkällaledningen inte är fullt utbyggd. Brandvattensystemet kommer att utföras som traditionellt brandpostsystem. Det innebär att maximalt avstånd mellan brandposterna inte bör överstiga 150m, och med ett uttag av 600 l/s. Dagvatten Nuläge: Ytvattenavrinningen till Täljöviken, sker i dagsläget huvudsakligen på markytan och i mindre dikesanvisningar samt åkerdräneringssystem. En del av dagvattnet som avleds från högre markpartier och ansluter till åkermark leds sannolikt ner till friktionsjordslager under lerjorden. Det kan ge upphov till artesiskt tryck i lägre delar av lerjorden genom att vattentrycket i underliggande friktionsjord överstiger marknivån. Täljöviken utgör en del av Trälhavet. Vattenmyndigheten har bedömt vattenförekomstens ekologiska status som måttlig och den kemiska statusen (ex kvicksilver)som god. Enligt MKN skall god ekologisk status vara uppnådd 2021. Nu gällande strandskydd omfattas av ett 100 m brett stråk. Detta avses delvis bli upphävt för bl.a. anläggning av dagvattenanläggningar och spillvattenpumpstation. Geoteknisk undersökning visar på jord med stor variation mellan de norra och södra delarna. I norr består jorden av växellagrad jord, med sand och grus med övergång till fast torrskorpelera. I södra lågpartierna övergår marken succesivt till lösa lerlager med en mäktighet på upp till 15 m längst i söder, se även Bilaga jordartskarta.

6 (32)


Framtid: I publikation P110 anges riktlinjer och anvisningar för hur en god och hållbar dagvattenlösning kan uppnås. Skriften har publicerats i januari 2016 och har därmed endast tillämpats under en kortare tid. Riktlinjer i tidigare publikation P90 har tillämpats i utredningen. P90 har haft ett stort fokus på LOD som tillkom under 1970-talet och inbegriper att regnvatten skall tas omhand lokalt och inte som i tidigare system där vattnet transporterats bort från området till recipienten i täta ledningar. I P110 gäller fortfarande målsättningen att dagvattnet skall tas omhand lokalt, men tydligare markering att förhindra översvämningar som förfäntas bli effekten av klimatförändringar. Kraftiga och intensiva regn förväntas komma med kortare återkomsttid. För att uppnå målsättningen belyses vikten av trög dagvattenavledning. En trög dagvattenavledning innebär att det momentant höga vattenflödet som uppstår vid kraftiga regn bromsas upp och minskar risken för översvämningar. Det övergripande begreppet ”hållbar dagvattenhantering” innehåller också en tydlig markering av vikten av att rena dagvatten. Anvisningarna P110 har i praktiken till stora delar tillämpats under senare år. Som dagvattenhanteringen föreslagits följer den de nya anvisningar som anges i P110. Utformning: Det föreslagna dagvattensystemet ger en trög avrinning genom ytavrinning till krosszoner med underliggande krossdike. Krossdiket ger en god förutsättning för spridning av vatten till omgivande mark. De bästa förutsättningarna för perkolation finns i högre markpartier med friktionsmaterial nära markytan. Ytvatten från gator föreslås till stor del att tas om hand och återföras till marken inom gatuområdet. Ytvattenavledning föreslås ske till längsgående öppna ytor kallade infiltrationszoner, samt till grönytor och trädplanteringar. Infiltrationszonen kan bestå av gräs, grus eller andra typer av öppna ytskikt som möjliggör att vatten kan ledas ner till underliggande krossmagasin. Krossmagasinet leder ut vattnet till planteringar och träd längs gatan. Vid regn som är intensivare än krossdikets dimensionerande kapacitet kommer vatten att stiga upp över marken och rinna längs gatans lågpunktslinje. Dikets kapacitet har beräknats efter förutsättningen att vattnet inte skall stiga upp över marknivå med tätare intervall än tio år (senare benämnt10 årsregn). Ett tätt ledningsnät för dagvatten förläggs i gatan. Motivet är att ta hand om det regnvatten som inte fullt ut kan återledas till marken och tas upp av trädens rotsystem. I gatans längsgående infiltrationszon placeras dagvattenbrunnar med glest avstånd i ”kritiska” punkter. Brunnens funktion är att ta in ytvatten för att säkerställa att inte för stora vattensamlingar uppstår. Inom kvartersmark gäller samma målsättning som inom allmän platsmark d.v.s. att skapa en trög avrinning, samt att ta omhand största möjliga del av dagvatten inom fastigheten. Fastighetsägaren skall på samma sätt som väghållaren tillämpa lösningar som exv. fördröjning, perkolation, eller andra metoder för att återföra regnvatten till mark inom tomten. Där så är möjligt skall regnvattnet perkolera till underliggande mark. Där förutsättningarna för lösningen är begränsad skall fördröjningsmagasin anläggas. Magasinets funktion är att momentant begränsa dagvattenflödet till förbindelsepunkten. Beroende på markförutsättningar i olika delar av området kommer lösningarna variera, men

7 (32)


målsättningen är gemensam för den allmänna anläggning som för enskillda fastighetsägare, att återleda dagvatten till omgivande mark, eller utföra fördröjningsanordningar. Fastighetsägaren skall beakta föreskrifter som anger hur stort dagvattenflöde som får avledas till förbindelsepunkten, och att anordna lösning som uppfyller det. Dagvattenreningen sker till stor del genom tillämpning av LOD. Krossdiken har en vedertaget god förmåga att binda föroreningar magasinsfyllningen. Dagvatten från området som helhet avleds slutligen till dammanläggningar för att uppnå reningsmålsättning. 3 Nulägesbeskrivning 3.1 Topografi och geologi Marken består av ängs och betesmark i de södra partierna, och i den norra delen av skog med inslag av berg. Den större delen av områdets mark sluttar söder ut mot Täljöviken, medan ett mindre område sluttar norrut mot åkermark och strandängar som sluttar mot Tunaviken. Längs Täljöviken sträcker sig ett större krondike dit mindre åkerdiken från området ansluts. Ytan mellan strandkanten och krondiket består av tät vass. Geoteknisk undersökning har utförts av PEAB Grundteknik 2009-04-17, med kompletterande bedömning 2013-12-05. Vidare har kompletterande undersökning för bestämning av grundvattennivå utförts av Bredenberg Teknik 2014-12-04. Stabilitetsberäkning har utförts av Tyréns 2015-04-27. Undersökningarna visar på växellagrad jord, med sand, grus, samt, fast till lös lera. Torrskorpelera och lager med inslag av grus finns på nivåer över + 5 m. I lägre partier består jorden av lösa lerlager. Lerlagrens mäktighet når ett djup på upp till 15 m i strandlinjens närhet se bilaga jordartskarta. Markens egenskaper innebär att förstärkningsåtgärder i form markstabilisering, lättfyllning mm kan bli aktuellt. Bostäder kommer sannolikt behöva grundläggas på pålar. Vid ledningsförläggning kommer förstärkt ledningsbädd krävas i stor omfattning. Vidare erfordras strömningsavskärande fyllning för att begränsa grundvattensänkning och därmed efterföljande marksättningar.

8 (32)


Bilaga jordartskarta. 3.2 Markföroreningar Ett mindre antal hus finns inom planen, bl.a. en jordbruksfastighet som tidigare bedrivit boskapsskötsel. Undersökningar av markföroreningar har inte utförts, men när boskapsskötsel och odling bedrivits förväntas förhöjda halter av kväve och fosfor. Enskilda avloppsanläggningar kan ge föroreningsutsläpp beroende på funktion och skick. I och med planens genomförande kommer jordbruk och boskapsskötsel att upphöra, samt enskilda avloppsanläggningar att utgå. 3.3 Ytvatten och dagvatten Det totala avrinningsområdet är 38 ha, varav 21,5 ha består av skogsmark, 5 ha ängsmark, 8 ha åker/betesmark samt 3,5 ha bebyggelse. Området har en vattendelare som sträcker sig i östvästlig riktning. Dagvatten från nordliga delen som omfattas av c:a 10 ha avleds norrut mot omgivande naturmark. Dagvatten från den sydliga delen av området omfattas av c:a 28 ha som i sin helhet avleds på markytan och i åkerdiken ner mot ett större krondike. Krondiket sträcker sig parallellt längs Täljöviken och har regelbundet återkommande mindre diken som mynnar i viken. Sannolikt tas den större delen av regnvatten under normalförhållande omhand i åkermarken. Täljöviken är en havsvik som ansluter till Trälhavet.

9 (32)


Viken är till största delen grund och till viss del igenväxt med vass. Runöskolan har ett enskilt dagvattenledningssystem som avleds till Täljöviken. Dagvatten från övriga bostäder inom planområdet infiltreras i omgivande mark. 4 Förutsättningar för planen och dess konsekvenser för recipienten 4.1 Grundvatten Grundvattenytans läge har observerats i sju punkter under tidsperioden november 2014-mars 2015. Undersökningen har gjorts av Tyrens och redovisas på ritning G11-01-01 dat 2015-03-24. Resultatet visar på ställvis höga grundvattennivåer och i vissa fall artesiskt tryck. Grundvattennivån under mark registrerats 0,7m i närheten av högpartiet i norr, och artesiskt tryck på 60cm ovan mark vid strandlinjen. Mätningen är en korttidsmätning och har därmed osäkerheter, dock brukar den tidsperiod som registrerats (höst och vår) ge de högsta nivåerna. Med ett väl genomtänkt och utfört LOD-system kan en stor del av årsnederbörden återföras till marken på ett naturligt sätt och utan att påverka grundvattenbalansen. En viss sänkning av grundvattennivån kan dock förväntas när marken exploateras även när att regnvatten återförs. Förutsättningen för att anlägga väl fungerande LOD-anläggningar varierar inom området. I högre mark i norra området där jorden består av friktionsmaterial finns goda förutsättningar för LOD, medan förutsättningarna är begränsade i den södra delen där marken består av lerlager, se Bilaga jordartskarta. 4.2 Klimatpåverkan Den globala uppvärmningen som bedöms bli effekten av ökade koloxidhalter i atmosfären har på senare år lett till en intensiv forskning om de effekter som klimatförändringarna kan komma att ge. I Sverige har SMHI uppdraget att bryta ner de globala klimatmodellerna till nationella och regionala prognosmodeller för förändringar av temperatur, nederbörd, avdunstning mm. Framgent förväntas nederbörden öka och regnen bli allt intensivare. Med hänsyn till nederbördsförändringen tillämpas ofta en klimatfaktor på 1.2 vid dimensionering av dagvattensystem. 4.3 Förändrad havsvattennivå. Havsvattennivån påverkas av flera faktorer, där den viktigaste är termisk expansion, som uppstår när vattnet värms upp, samt bidrag från smältande landisar och glaciärer. Sveriges havsnivå påverkas mycket av landhöjningen. Den varierar över landet och är störst i norr. SMHI har utrett konsekvensen av framtida höjning av havsvattennivån (Höga vattennivåer i Österåkers kommun 2014-02-18). Utredningen har legat som grund för fastställande av lägsta golvnivå samt lägsta gatuhöjd. I avvägning har hänsyn tagits till landhöjning, havsvattenytans höjning samt våghöjd. Markens lutning är flack närmast Täljöviken vilket innebär att strandlinjen vid framtida vattennivå på ett 100-årsperspektiv kommer att förflyttas norrut mellan 80 m och 150 m norr ut. Planerade dagvattendammar kommer då delvis ligga inom vatten zonen, vilket kommer att innebära åtgärder i form av påbyggnad av vallkrön för att bibehålla dammarnas funktion.

10 (32)


4.4 Förändrad nederbörd Årsmedelnederbörden för Stockholms län var under perioden 1991-2008 628 mm. Forskning visar att motsvarande mängd kan komma att öka med 10-30% i framtiden. Den största förändringen förväntas under vinterhalvåret när temperaturen förväntas öka som mest. Utvecklingen kommer att ge mindre årstidsvariationer. På vintern kommer nederbörden till större delen att bestå av regn och får därmed mindre upplagring av snö och mindre vårflod som konsekvens. 5 Dagvattenhantering. 5.1 Målsättning Dagvattenhanteringen skall följa angivna målsättningar och krav i följande föreskrifter: • Davattenstrategi en vägledning och handbok för dagvattenhantering inom Österåkers

kommun dat. april 2010, samt som tjecklista: utredning avseende dagvattenfrågan i planprocessen Norrtälje.

• Regionalplane- & trafikkontorets riktvärden för dagvattenutsläpp feb. 2009

Definition av övergripande målsättningar: • Områdets naturliga dagvattenavrinning skall i största mån efterliknas. Det skall ske

genom att dagvattnet tas omhand så nära källan som möjligt. • Grundvattenförändringar skall begränsas. • Övergödning och föroreningar av recipienten skall minimeras. • Risken för översvämningar skall beaktas. • Snöupplag lokaliseras till platser där mark/vatten inte påverkas menligt.

Av utredningen skall framgå: • Reningsanläggningars funktion läge samt storlek. • Behov av markreservation i detaljplanen för diken, dammar mm. • Redovisning av hur lokalt omhändertagande kan ske. • Redovisning av sekundära rinnvägar för regnvatten.

5.2 Systemlösning Dagvattenhanteringen utformas enligt följande: Systemet utformas övergripande som ett LOD- system där regn/ytvatten till stor del återleds till kringliggande marklager så nära källan som möjligt. Systemet skall också utformas trögt, dvs avrinningen skall bromsas upp och flödestoppar jämnas ut. Gata Gatuavvattning sker till större del i infiltrationszoner med underliggand krossdike och dräneringsledning som ansluter till trädgropar Figur 1. Regnvatten når krossdikets magasin efter att en långsam infiltration sker i ytskiktet. Vattnet kommer vid lättare regn trasporteras i dikesmagasinets botten. Vid långvariga och intensiva regn kommer vatten att börja rinna i dräneringsledningen. Krossdiket kan med fördel vara gräsbeklätt, för att fördröja infiltrationen och förbättra reningseffekten. Gatan ges vanligtvis en ensidig lutning mot lågpunktszonen, där vattnet infiltreras till underliggande krossmagasin.

11 (32)


Parkeringsplatser kan utföras med öppet ytskikt typ gräsarmerad marksten.

Figur 1Principsektion ledningar i gata samt infiltrationszon Om gatan omges av kantsten kan ett sätt att infiltrera vattnet vara att leda vattnet via kantstensöppningar till försänkta gröna ytor.se figur 2.

Figur 2 Exempel på kantstensavvattning.

12 (32)


Kvartersmark Dagvatten inom kvartersmark kan i högre markområden avledas till underliggande mark genom perkolation. I lägre partier där marken består av täta lerlager är möjligheten till perkolation begränsad. Fyller man upp tomten med friktionsmaterial kan eventuellt perkolation möjliggöras. Finns ingen möjlighet att ta omhand dagvattnet inom fastigheten erfordras ett fördröjningsmagasin med huvudsyftet att utjämna momentant höga flöden. Takvatten leds i möjligaste mån ut på mark till grönytor och planteringsytor. Husdränering får anslutas till förbindelsepunkt. Parkeringsytor kan utföras med öppen markbeläggning som medger infiltration. Större parkeringsytor förses med oljeavskiljande anordningar typ filterkasetter. Dagvattendammar En stor del av dagvattnet renas innan det når dammarna. Dimensionering av dammarnas storlek avgörs av hur dagvattnet hanteras på vägen till dammarna. Den bästa lösningen är att uppnå största möjliga rening innan vattnet når dammarna. Inom gatumark uppnås rening i krossdiket genom fastläggning av föroreningar. Reningseffekten för de prioriterade ämnena är generellt mellan 40-60%, se tabell 4 under kapitel 6, i krossdikets makadam. I de norra högre belägna områdena där marken består av friktionsmaterial kan en del av vattnet från gatan spridas från krossdiket till omgivande mark, vilket bidrar till en ökad reningseffekt. Fastigheternas möjlighet till att ta omhand dagvatten och därmed reningsmöjlighet inom tomten varierar beroende på markförutsättningarna. I de norra högre belägna delar med genomsläpplig jord är förutsättningarna goda, medan de södra delarna med täta lerlager har mycket begränsade möjligheter att ta han om dagvattnet. Reningsmöjligheten varierar därmed stort. En stor del av reningen kommer följaktligen att ske i krossdiken, en mindre del genom fastläggning av föroreningar vid infiltration på fastighetsmark. För att uppnå ställda miljömål sker den slutgiltiga reningen i tre dammanläggningar. Två av dammarna lokaliseras i områdets södra del i nära anslutning till Täljöviken. Dammarna förväntas få en permanent vattenyta. En mindre torr damm anläggs i områdets norra del. Anläggningen kan även utföras som översilningsyta. Sekundära rinnvägar Sekundära rinnvägar, d.v.s. vilka vägar vattnet tar vid extrema regnförhållanden har utretts. Höjdsättningen i området innebär att avledning av regnvatten kan ske på ett betryggande sätt utan att höga dämningsnivåer uppstår. På ett fåtal ställen krävs dock att markområde genom kvartersmark måste reserveras för att leda ytvatten från gatan. Dagvattensystemet har utformats enligt följande principer. • Öppna infiltrationszoner och brunnar längs gatorna tar omhand regnvatten från gata. • Dagvatten från fastighet fördröjs och utlopp till förbindelsepunkt begränsas. • Dränering från fastighet får anslutas till förbindelsepunkt. • Täta dagvattenledningar anläggs för att avleda överskottsvatten från gatan. • Sekundära rinnvägar tillgodoses. • Dagvattendammar anläggs för att sammantaget uppnå reningskrav.

13 (32)


Figur 3. Principsektion för dagvattenhantering inom området. 5.3 Föreslagen dagvattenutformning: Gatumark Ytvatten från gatumark och hårdgjorda ytor leds till största del till infiltrationszoner längs gatan och infiltreras till underliggande krossmagasin. Gaturummet har planerats så att det finns goda förutsättningar för infiltration. Gatans längsgående krossmagasin har tre huvudsakliga funktioner; rening, perkolation och flödesutjämning.

• Rening uppnås genom fastläggning av suspenderade föroreningar i krossdikets makadamlager, se 6.5 tabell 9.

• Perkolation uppnås när omgivande material består av grus, morän eller andra typer av genomsläppligt material.

• Flödesutjämning uppnås genom långsam vattenhastighet i gatans krosszoner och i underliggande magasin.

Med föreslagen dagvattenlösning kan dagvattenledningarnas dimensioner minskas, och dagvattendammarna kommer att med bibehållen reningseffekt kunna ges en mindre storlek genom det utjämnade och lägre tillflödet. Krossmagasinet längs vägen magasinet möjliggör spridning av vattnet till omgivande marklager där förutsättningar för perkolation finns. Det ”överskottsvatten” som inte återföras till omgivande mark kommer med låg hastighet att transporteras i krossmaterialet och dräneringsledningen. I lägre markpartier med täta lerlager finns begränsade möjligheter till perkolation och krossdiket får en ren fördröjande funktion. Rinnhastigheten i dikets krossmagasin beräknas till 0,5 m/s, vilket kan jämföras med en ungefärlig vattenhastighet på 1,5 m/s i en 250mm ledning med ett fall på 10 promille.

14 (32)


Där trädplanteringar och gröna ytor anläggs i gaturummet skapas goda förutsättningar för att omhänderta dagvatten Figur 4. Vatten i magasinet leds till den skelettjord som omger trädets rotsystem. Luftnings, och perkolationsbrunnar anläggs i magasinet längs trädraderna. Luftningsbrunnarnas primära funktion är att tillföra syre till trädets rotsystem.

Figur 4. Gaturum radhusgata Perkolationsbrunnar med öppen betäckning placeras i infiltrationszonen med jämna mellanrum. Brunnen ansluts till dräneringsledningen i magasinets botten. Brunnens funktion är att ta omhand ”överskottsvatten” d.v.s. det vatten som vid kraftiga regn inte hinner infiltreras ner i magasinet. Krossdikets utformning klarar ett dagvattenflöde som kan uppstå vid ett regn med 5 års återkomstid utan att vatten tränger upp på markytan. Krossdiket har inte kapacitet att leda bort vatten Vid 10 års regn utan att vatten kommer att stiga upp på markytan längs lågzonerna. Vattnet kommer därefter rinna i gatans lågpunktslinje. För att säkerställa ett kontrollerat avrinningsförlopp vid kraftiga regn, föreslås att dagvattenbrunnar anläggs i översvämningskritiska punkter samt vid anslutande gator. Brunnen avleder vattnet till dagvattenledning i gatan. På grund av dagvattensystemets tröga avledning kommer dagvattenledningen i gatan få en sekundär betydelse för gatuavvattning. Behovet uppstår endas vid kraftiga och långvariga regn. Dagvattenledningens funktion är också att avleda ett begränsat flöde från anslutna fastigheter. Huvudmannens ansvar är att vatten inte överstiger markytan vid ett 10-årsregn, medan kommunen ansvarar för att inte översvämningar uppstår i samband med dämning ovanför markytan. Som dagvattensystemet beskrivits beräknas en betryggande avledning även vid häftiga regn, dock är det mycket viktigt att höjdsättningen av fastighetens golvnivå inte möjliggör inströmning av dagvatten från gatan. Färdig golvnivå på minst 30 cm över gatans höjd vid fastigheten är en riktlinje. Att det uppfylls kontrolleras vid bygglovsansökan. I projekteringsskedet bör en detaljerad studie för dimensionering av dagvattensystemet där exv. det exakta avståndet mellan dagvattenbrunnarna bestäms.

15 (32)


Långsiktig funktion: Infiltrationskapaciteten i ytzonerna längs gatan styrs av ytskiktets genomsläpplighet samt hålrumsvolymen i magasinet. Det finns risk för framtida igensättning, vilket kan kräva framtida underhåll i form av materialbyte och renspolning av dräneringsledning. Dränledningen är åtkomlig för underhåll i form av renspolning via perkolationsbrunnar och dagvattenbrunnar. Underhållsfrekvensen är beroende på omfattningen av nedspolning av finmaterial till magasinet. Risken kan begränsas om diket förses med ytskikt av gräs med underliggande materialskiljande lager. Gräsytan kommer då att fungera som ett effektivt filter som begränsar igensättning av magasinet. Externa rinnvägar: Externa vattenvägar d.v.s. sträckor där vatten kommer att rinna på markytan längs gator och övrig mark skall utredas i planskedet. Beräkning har gjorts hur vattnet kommer att tranporteras vid ett 100-års regn. En av utredningens viktigare funktion är att visa på behovet att inte instängda områden skapas genom felaktig höjdsättning. Det är dock inte möjligt att i alla lägen uppnå målsättning. I de fallen kan det vara nödvändigt att reservera ”släpp” genom kvartersmark för att leda ut vattnet från gatumarken på markytan eller i ledning. Området har till största delen bra marklutningar där vattnet på ett naturligt sätt följer gatorna ut till låga partier utanför bebyggelsen. På en plats går inte den naturliga avrinningen att lösa på annat sätt än att skapa ett reserverat utrymme på. På bilaga Dagvattenplan 11055-04 är rinnvägarna redovisade med pilar, och blåmarkerade fält avser förslag på reserverade områden genom kvartersmark. Kvartersmark Den övergripande målsättning för hantering av dagvatten inom fastigheten skiljer sig inte från vad som gäller för allmänna ytor. Dagvatten skall i första hand tas omhand inom fastigheten. Där förutsättningar finns eftersträvas återledning till underliggande lager. I de fall inte återledning till underliggande mark kan ske pga. täta lerlager skall dagvattnet fördröjas för att utjämna dagvattenflödet till förbindelsepunkten. Målsättningarna uppnås genom att:

- Takvatten och vatten från hårdgjorda ytor leds ut i grönytor och planteringsytor. - Magasin med perkolerande eller fördröjande funktion anläggs. - Synliggjorda vattenanläggningar med renande och fördröjande funktion (fig.5). - Anläggning av gröna tak, som har renande och flödesutjämnande funktion.

16 (32)


Figur 5 Vattenanläggning inom större kvartersbildning. Området har stora skillnader i topografi, jordart och grundvattennivå. Bostadsområden har dessutom stora skillnader avseende exploateringsgrad. Förutsättningarna för att ta omhand regnvatten inom fastigheten varierar därför stort. Höga grundvattennivåer har ställvis registrerats inom området med i enstaka fall i lägre markpartier har artesiskt tryck registerats När markarbeten som inneburit schakt och fyllnadsarbeten med inblandning av friktionsmaterial och trots åtgärder med strömningsavskiljning i ledningsgravar kommer grundvattennivån påverkas. Även anläggning av husdräneringar kommer beroende på dräneringsnivån att långsiktigt balansera grundvattenytan på en lägre nivå. Delar av området kommer att fyllas med material som är mer vattengenomsläppligt än nuvarande tät lera. Sammantaget innebär det att det kommer att finnas en möjlighet att ta omhand dagvattnet inom fastigheten även på delar av området som idag består av tät tera. Delar av det nordvästra området planeras för enfamiljshus med relativt stora tomter. Där är marken ställvis starkt kuperad och med underliggande moränjordar, vilket ger goda förutsättningar omhänderta dagvattnet inom tomten. I de lägre sydliga delarna av området planeras bostäder med hög exploateringsgrad. Marken utgörs där av täta lerjordar, som har begränsade förutsättningar för att tillämpa LOD. Området kommer att fyllas med upp till 1,5 m fyllning. Fyllningen kommer till större del utföras genomsläppligt material, vilket medför goda möjligheter till perkolation även i de områdena. Där underjordiska magasin anläggs i jord som inte medger perkolation får magasinet till största del en fördröjande och utjämnande funktion. Ett rent fördröjningsmagasin utan möjlighet för perkolation till omgivande mark måste förses med avtappningsfunktion för att fungera tillfredställande. Har inte magasinet tömts efter föregående regn har det inte kapacitet att magasinera kommande regn, utan risk finns för att vattentrycket innebär att vatten kan strömma upp på marknivån. Magasinet förses i det fallet med en reglerad bottenavtappning som kontrollerat tömmer magasinet efter det att regnet klingat av. Avtappningen regleras så att flödet inte överstiger

17 (32)


de begränsningar som anges i planen. Magasinets utformning och utsläppsfunktion bör kontrolleras av bygglovsenheten. Kravet som framställs i planen är att fastigheten momentant inte får avleda större mängd regnvatten än vad som motsvaras av 30 % av fastighetsytan vid ett dimensionerande 5 års regn. Det innebär att fastighetsägaren skall ta hand om 70% av flödet genom perkolation i marken eller i fördröjningsmagasin. Samtliga fastigheter skall ges möjlighet att ansluta vatten från dräneringsledningen, för att tillgodose en långsiktig säker dräneringsfunktion. Dammanläggningar I det södra områdets lägsta del anläggs två våtdammar med förväntad permanent vattenyta. Dammarna anpassas på ett estetiskt sätt till omgivande mark och natur, för att skapa ett positivt inslag i miljön, se exempel figur 5. Grundvattennivån innebär att dammarna förväntas ha en permanent vattenspegel. Dammarna ges en utformning som minimerar olycksrisken. För att uppnå en god reningsfunktion förses dammarna med växter, samt eventuellt filtervallar av krossmaterial. Syresättning av vattnet är viktigt för reningsprocessen. Det kan uppnås med anläggning av fontän eller liknande vattenkonst. Dammarnas redovisade ytor är vad som krävs för att klara uppställda reningsmål. Dagvatten från större del av det sydvästra området leds till en damm med en yta av c:a 700 m2. Dammen utförs med en gjuten konstruktion och integreras med intilliggande brygganläggning. Dammen kan höjdjusteras med pågjutning för att bibehålla avsedd teknisk funktion vid framtida vattenståndsökning. Dagvatten från en mindre del av det sydöstra området leds till en damm med en yta av c:a 330 m2. Dammen ges en parklik utformning med gröngjorda slänter samt med omgivande buskar och träd. Vid framtida vattenståndshöjning höjs och utvidgas dammens slänter, för att bibehålla avsedd teknisk funktion vid framtida vattenståndsökning. Den mindre dammen i norr kan utformas som en torr damm alternativt översilningsyta. Vattnet avleds på markytan och avleds på markytan ner mot Tunaviken. Dammen påverkas inte av framtida vattenståndsökning. Anläggningen kan framgent få gemensam funktion för planerad bebyggelse norr om dammens läge.

18 (32)


Figur 6 Dagvattendamm i Täby 6 Beräkningsresultat Beräkningar av föroreningar samt dimensionering av reningsanläggningar har utförts med programvaran StormTac version 2015.02. För att beräkna dagvattenavrinningen före och efter utbyggnad har rationella metoden använts. Vid beräkningar av flöden efter utbyggnad tillkommer en klimatfaktor på 1,2. Faktorn är ett påslag för eventuell framtida ökning av regnintensitet. För dimensioneringen används olika typregn där intensiteten påverkas av regnets tidsutsträckning, samt med vilken återkomsttid regnet förväntas uppstå. Dagvattensystemets utformning är avhängigt av hur lång tid regnet medverkar i beräkningen. Regnintensiteten är kraftigare ju kortare tidsutsträckningen är, d.v.s. ett 10-minutersregn ger större momentant flöde räknat i liter/sekund än ett 20-minutersregn. Ett LOD-system kombinerat med en trög ytavrinning har en betydligt långsammare vattenavrinning än ett konventionellt dagvattensystem där regnvatten tas omhand i dagvattenbrunnar och leds i ledningar direkt till recipienten. Vattenhastigheten i en ledning kan överslagsmässigt antas vara 1 m/s, vilket innebär att vattnet på kort tid och med hög intensitet når dammarna. Vattenhastigheten i marklager som omger krossmagasinset är c:a 0,1 m/s, och vattenhastigheten i magasinet är 0,5 m/s, vilket innebär att ett 20-30-minutersregn kommer vara dimensionerande i ett LOD-system, medan ett 10-minuters regn ofta är dimensionerande i ett konventionellt system. Skillnaden i flöde som konsekvens av återkomsttid och rinntid framgår nedan: angivet flöde avser Stockholmsregionen utan hänsyn tagen till klimatfaktor. Återkomsttid 10 min 20 min 30 min 5 år 180 l/s, ha 120 l/s, ha 90 l/s, ha 10 år 230 l/s, ha 150 l/s, ha 115 l/s, ha 20 år 290 l/s, ha 190 l/s, ha 145 l/s, ha

19 (32)


Nedanstående tabell visar tillämpade avrinningskoefficienter för olika marktyper. Tabell 1. Avrinningskoefficienter för olika marktyper. Mark typ Avrinningskoefficient

[φ] Kvartersmark 0,3 Vägområde (med gröna zoner eller krossdike)

0,6

Vägområde (utan gröna zoner eller krossdike)

0,8

Naturmark (flack) 0,05 Naturmark (brant) 0,1 Åkermark 0,05 Befintlig bebyggelse 0,25 Skola 0,3 Dagvattenavrinning från delområden framgår av figur 7. Bruna fält avser exploaterad yta, och gröna avser naturmark. Markanvändningen kommer till stor del att förändras efter utbyggnad av området.

Figur 7. Delområden för dagvattenavrinning. Redovisad markanvändning är efter exploatering. Grön färg är bevarad naturmark. Bruna fält avser exploaterad yta.

20 (32)


6.1 Flöden före utbyggnad Nedanstående tabell 2 visar nuvarande markanvändning och flöden inom 4 delområden. Exploaterad mark inkluderar även åkermark då denna mark är bidragande för tillförsel av näringsämnen till Täljöviken. Idag rinner dagvattnet på markytan, och i diken och täckdiken till Täljöviken. Redovisade flöden är ett beräknat sammanlagrat flöde från respektive delområde. Det verkliga flödet har en mer diffus spridning då dagvattnet inom området avleds via fler punkter mot recipienten. Tabell 2. Markanvändning och flöden inom respektive delområde före utbyggnad Delområde 1 2 3 4 Total Area [ha] 20,5 7,1 4,6 5,8 Exploaterat [ha] 8,2 2,5 0,7 0,5 Naturmark [ha] 12,3 4,6 3,9 5,3 Reducerad Area [ha] 2,5 0,9 0,5 0,7 Flöde 5 år [l/s] 185 70 46 48 Flöde 20 år [l/s] 290 110 73 75 Rinntid [min] 40 40 30 40 6.2 Flöden efter utbyggnad Krossdiket har en fördröjande och flödeshastighetssänkande effekt. Vägområden med krossdiken har antagits ge en generell flödeshastighet på 0,5 m/s. Fördröjningseffekten för dimensionerande rinntid bedöms vara ca 10-20 min beroende på storleken av deltagande avrinningsområde. Avrinningskoefficienter har anpassats och bedömts utifrån deltagande krossdiken samt graden av lutning för deltagande ytorna. Bostäder planerade i kuperad terräng med brant lutning har därför en högre koefficient. Rinntiden i områdena påverkas av exploateringsgraden vilket medför högre flöden relaterat till reducerad area. Hårdgjorda ytor så som vägar och takytor medför en snabbare avrinning och därmed förkortar rinntiden. För högexploaterade områden i den södra delen har i beräkningarna har ett k-värde på 0,3 d.v.s. att 30% av bruttoarean antagits medverka. Flödesberäkningen bygger vidare på att fastighetsägaren anlägger magasin av den storleken att ett maximalt utflöde motsvarande 30% av ett 5 års regn leds till förbindelsepunkten. Nedanstående tabell 3 visar planerad markanvändning och flöden efter exploatering fördelade på fyra delområden. Vid beräkning av flöden efter utbyggnad har en klimatfaktor på 1,2 inkluderats. Tabell 3. Markanvändning och flöden inom respektive delområde efter utbyggnad Delområde 1 2 3 4 Total Area [ha] 20,5 7,1 4,6 5,8 Exploaterat [ha] 14,8 6,2 3,2 2,6 Naturmark [ha] 5,7 0,9 1,4 3,2 Reducerad Area [ha] 5,8 2,8 1,4 2,1 Flöde 5 år [l/s] 650 395 215 170 Flöde 20 år [l/s] 1025 620 340 270 Flöde 100 år [l/s] 1740 1060 580 465 Rinntid [min] 25 20 15 15

21 (32)


6.3 Fördröjning, utjämning av flöde Det finns inget behov av fördröjning av flödet till Täljöviken eller Tunaviken. Men för att erhålla en god reningseffekt krävs viss fördröjning inom reningsanläggningar för att sedimentation av partiklar ska kunna ske. Det är dock angeläget att begränsa det maximala flödet samt att minska flödesvariationerna för att minska ledningsdimensioner och ge en stabil reningsfunktion för dagvattendammarna. Infiltrationsytor så som krossdiken och planteringar bidrar till en lokal fördröjning. Inom fastigheter kan lokalt omhändertagande av dagvatten ske genom anläggning av genomsläppliga markytor, vattenavledning till träd, planteringar, samt anläggning av underjordiska fördröjnings- eller perkolationsmagasin. 6.4 Föroreningar före och efter utbyggnad Beräkningar av föroreningar före och efter utbyggnad har gjorts med programmet Stormtac, version 2015-01. Programmet omfattar schablonhalter av föroreningar för olika markanvändning och baseras på flödesproportionella provtagningar. Koncentrationshalter av föroreningar har jämförts mot Regionplane- och trafikkontorets förslag till riktvärden. Riktvärde ”1M” tillämpas då utsläpp sker direkt ut i recipient och där recipient är en havsvik. Undantaget är område 4 (norra området) som ej släpps direkt ut i recipient utan avleds vidare i öppna diken mot Tunaviken. Detta område har därför inte samma krav gällande rening som resterande områden. Riktvärdet för område 4 blir ”2M”. Se sammanställda tabeller för föroreningars koncentrationshalter samt belastning under rubrik 6.5 Förväntad reningseffekt. Rödmarkerade tal representerar värden som ligger nära eller över föreslaget riktvärde, 1M.

Figur 8 Dagvattenavrinning delområden

22 (32)


6.5 Förväntad reningseffekt Nedanstående tabeller visar på förväntad erhållen reningseffekt efter rening via krossdiken/infiltrationszoner samt av våt damm. Krossdiken och infiltrationszoner omhändertar körbanor och omkringliggande vägområde. Våta dammen renar dagvatten från vägområde och resterande tillrinnande marktyper. Inom fastigheter bidrar infiltration och fördröjningsmagasin till renande effekt. För att uppnå uppsatta reningsmål behöver dammen inom område 1 ha en permanent vattenspegel på 700 m2 och område 2 ca 330 m2. Område 3 renas av krossdiken men även en reningsanläggning norr om planläget. Framtida byggnation kan komma att ske norr om planområdet mot Kanalstaden. Föreslagen reningsanläggning för område 3 kommer därför troligtvis behöva flyttas eller dimensioneras på nytt efter framtida nya förutsättningar. I detta skede är denna framtida byggnation ej påbörjad. Men redovisad reningseffekt för område 3 inkluderar en anläggning med långsmal permanent vattenspegel på ca 300 m2. Anläggningen behöver även en reglervolymsyta där dagvatten temporärt kan fördröjas vid kraftiga regn. Område 4 understiger de krav enligt föreslaget riktvärde, 2M. Därför behövs inte ytterligare rening inom planen för utsläpp till befintligt dike. Dock sker rening i de krossdiken som planeras längs huvudgatan genom området. För område 4 redovisas reningseffekten med krossdike i nedanstående tabeller. Före utsläpp mot Tunaviken renas detta dagvatten ytterligare av befintliga diket norr om planområdet. Dammars storlek i yta är relaterat till avrinningsområdets storlek. I detta fall är dammarnas ungefärliga storlek 120 m2 /reducerad area. Förhållandet mellan dammyta och reducerad area utgör en konstant vid dimensioneringen av dammen och avgör i stort dammens potentiella reningseffekt. En våt damm har vanligtvis ett förhållande mellan 70-400 m2 /reducerad Area. Tabell 4. Generell reningseffekt efter rening med krossdiken/infiltrationszoner. Ämne [enhet]

Reninseffekt Krossdike/infiltrationszoner [%]

P [mg/l] 40 N [mg/l] 20 Pb [µg/l] 50 Cu [µg/l] 45 Zn [µg/l] 55 Cd [µg/l] 40 Cr [µg/l] 60 Ni [µg/l] 40 Hg [µg/l] 40 SS [mg/l] 60 Oil[mg/l] 50

23 (32)


Föroreningars koncentrationshalter av näringsämnen, suspenderat material och olja redovisas i nedanstående tabell 5. Tabellen visar på olika halter före och efter utbyggnad för respektive delområde. Rödmarkerad föroreningshalt visar på överskridande av riktvärde. Tabell 5. Beräknade föroreningskoncentrationer för näringsämnen, suspenderat material och olja. Procentuell reningseffekt samt förändring från nuläge till efter utbyggnad med rening. Tabellen redovisar före och efter utbyggnad samt jämförelse med Regionplane- och trafikkontorets förslag till riktvärden. Koncentrationshalter Ämne P N SS Olja Enhet [mg/l] [mg/l] [mg/l] [mg/l

] Område 1 Före utbyggnad 0.14 2.95 55 0.138 Efter utbyggnad före rening

0.19 1.37 44 0.424

Efter rening 0.06 0.83 9 0.08 Reningseffekt [%] 67 39 80 81 Förändring [%] -56 -72 -84 -41 Område 2 Före utbyggnad 0.16 2.30 44 0.167 Efter utbyggnad före rening

0.23 1.47 50 0.526

Efter rening 0.073 0.895 11 0.101 Reningseffekt [%] 69 39 79 81 Förändring [%] -55 -61 -85 -40 Område 3 Före utbyggnad 0.06 0.87 16 0.132 Efter utbyggnad före rening

0.19 1.35 39 0.444

Efter rening 0.055 0.79 6.6 0.07 Reningseffekt [%] 72 41 83 85 Förändring [%] -12 -10 -59 -48 Område 4 (2M) Före utbyggnad 0.11 1.1 23 0.23 Efter utbyggnad före rening

0.14 1.46 40 0.4

Efter rening 0.08 1.17 16 0.19 Reningseffekt [%] 40 20 60 50 Förändring [%] -23 +6 -28 -14 Riktvärde 1M (område 1-3)

0.16 2.0 40 0.4

Riktvärde 2M (Område 4) 0.175 2.5 60 0.7

24 (32)


Föroreningars koncentrationshalter av tungmetaller redovisas i nedanstående tabell 6. Tabellen visar på olika halter före och efter utbyggnad för respektive delområde. Rödmarkerad föroreningshalt visar på överskridande av riktvärde. Tabell 6. Beräknade föroreningskoncentrationer för tungmetaller. Procentuell reningseffekt samt förändring från nuläge till efter utbyggnad med rening. Tabellen redovisar före och efter utbyggnad samt jämförelse med Regionplane- och trafikkontorets förslag till riktvärden. Koncentrationshalter Ämne Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg Enhet [µg/l] [µg/l] [µg/l] [µg/l] [µg/l] [µg/l] [µg/l] Område 1 Före utbyggnad 5.9 10.5 21 0.12 1.0 1.0 0.005 Efter utbyggnad före rening

9.3 19.4 68 0.43 6.3 6.1 0.017

Efter rening 1.9 7.4 15 0.14 1.5 2.4 0.006 Reningseffekt [%] 80 62 78 67 76 61 64 Förändring [%] -68 -30 -29 +20 +48 +140 +2 Område 2 Före utbyggnad 5.3 11.6 28 0.15 1.5 1.5 0.006 Efter utbyggnad före rening

11.0 23.1 78 0.52 8.0 7.2 0.02

Efter rening 2.14 6.63 14.6 0.17 1.06 2.1 0.007 Reningseffekt [%] 80 65 81 68 80 62 66 Förändring [%] -60 -43 -47 +13 -29 +40 +15 Område 3 Före utbyggnad 3.4 7.3 24 0.14 1.1 1.7 0.006 Efter utbyggnad före rening

9.1 19.5 66 0.43 5.7 5.9 0.017

Efter rening 1.51 6.1 15 0.12 1.3 1.6 0.005 Reningseffekt [%] 83 69 77 72 77 73 71 Förändring [%] -56 -17 -38 -16 +25 -6 -24 Område 4 (2M) Före utbyggnad 2.9 10.5 24 0.14 2.2 1.6 0.015 Efter utbyggnad före rening

5.2 16.0 41 0.26 4.8 3.6 0.03

Efter rening 2.6 8.8 18.5 0.16 1.9 2.15 0.02 Reningseffekt [%] 50 45 55 40 60 40 40 Förändring [%] -9 -16 -24 +12 -11 +38 +10 Riktvärde 1M (område 1-3)

8 18 75 0.4 10 15 0.03

Riktvärde 2M (Område 4) 10 30 90 0.5 15 30 0.07 Exploateringen medför ökade föroreningar av flera prioriterade ämnen. Enligt Regionplane- och Trafikkontorets förslag till riktvärden för dagvatten bör dagvattnet till Täljöviken efter utbyggnad renas från föroreningar före utsläpp sker.

25 (32)


Den årliga mängd föroreningar som genereras totalt för hela planområdet redovisas i tabell 7 och 8. Tabell 7. Årlig föroreningsmängd i kg/år för hela planområdet. Förändring från nuläge till efter utbyggnad med rening. Mängdbelastning Ämne P N SS Olja Enhet kg/år kg/år kg/år kg/år Mängd före utbyggnad 8.2 147 2760 9.7 Mängd efter utbyggnad 18.6 135 4252 42.6 Mängd efter rening 6.4 85 952 9.6 Förändring av mängd -1.8 -62 -1808 -0.1 Förändring i procent [%] -22 -42 -66 -1 Tabell 8. Årlig föroreningsmängd i kg/år för hela planområdet. Förändring från nuläge till efter utbyggnad med rening. Mängdbelastning Ämne Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg Enhet kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år Mängd före utbyggnad 0.32 0.64 1.38 0.008 0.09 0.07 0.0005 Mängd efter utbyggnad 0.87 1.89 6.4 0.041 0.62 0.58 0.0018 Mängd efter rening 0.19 0.72 1.48 0.013 0.14 0.14 0.0007 Förändring av mängd -0.13 +0.08 +0.1 +0.005 +0.05 +0.07 +0.0002 Förändring i procent [%] -41 +13 +7 +63 +56 +100 +40 Dagvatten från område 1 och 2 belastar Täljöviken medan område 3 och 4 belastar Tunafjärden. Den årliga mängd föroreningar av näringsämnen, suspenderat material och olja som genereras i respektive delområde före och efter utbyggnad redovisas i tabell 9. Tabell 9. Årlig föroreningsmängd i kg/år för respektive delområden. Förändring från nuläge till efter utbyggnad med rening. Mängdbelastning Ämne P N SS Olja Enhet kg/år kg/år kg/år kg/år Område 1 Före utbyggnad 4.9 103 1921 4.8 Efter utbyggnad före rening

9.7 69 2202 21.2

Efter rening 3.1 42 443 4.1 Område 2 Före utbyggnad 1.9 28 534 2.0 Efter utbyggnad före rening

4.9 32 1080 11.3

Efter rening 1.6 19 227 2.2 Område 3 Före utbyggnad 0.4 6 104 0.9 Efter utbyggnad före rening

2.2 15 450 5.1

Efter rening 0.6 9 75 0.8 Område 4 (2M)

26 (32)


Före utbyggnad 1.0 10 201 2.0 Efter utbyggnad före rening

1.8 19 520 5.0

Efter rening 1.1 15 207 2.5 Den årliga mängd föroreningar tungmetaller som genereras i respektive delområde före och efter utbyggnad redovisas i tabell 10. Tabell 10. Årlig föroreningsmängd i kg/år för respektive delområden. Förändring från nuläge till efter utbyggnad med rening. Mängdbelastning Ämne Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg Enhet kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år Område 1 Före utbyggnad 0.21 0.36 0.7 0.004 0.04 0.03 0.0002 Efter utbyggnad före rening

0.46 0.97 3.4 0.022 0.32 0.31 0.0008

Efter rening 0.09 0.37 0.75 0.007 0.08 0.12 0.0003 Område 2 Före utbyggnad 0.06 0.14 0.3 0.002 0.02 0.02 0.0001 Efter utbyggnad före rening

0.24 0.49 1.7 0.011 0.17 0.15 0.0004

Efter rening 0.05 0.17 0.32 0.003 0.03 0.06 0.0001 Område 3 Före utbyggnad 0.02 0.05 0.16 0.001 0.01 0.01 0.0001 Efter utbyggnad före rening

0.10 0.22 0.77 0.005 0.07 0.07 0.0002

Efter rening 0.02 0.07 0.17 0.001 0.01 0.02 0.0001 Område 4 (2M) Före utbyggnad 0.03 0.09 0.22 0.001 0.02 0.01 0.0001 Efter utbyggnad före rening

0.07 0.21 0.53 0.003 0.06 0.05 0.0004

Efter rening 0.03 0.11 0.24 0.002 0.02 0.03 0.0002 Stor del av de ökade föroreningshalterna för tungmetaller kommer från den planerade bebyggelsen. Tätbebyggda bostadsområden har generellt högre schablonhalter av tungmetaller än vägar med en ÅDT (årsdygnstrafik) på 5000 fordon eller mindre. Val av täckningsmaterial för byggnader med hänsyn till tungmetaller kan bidra till minskad föroreningsbelastning. Schablonhalterna för området är generella för respektive marktyper. Beräkning av tungmetallers föroreningsgrad tar ej hänsyn till eventuella specifika materialval för planerade byggnader. 6.6 Slutsats Efter rening kvarstår trots allt en generell ökning av tungmetaller men med en minskad halt av näringsämnen (kväve och fosfor) samt suspenderat material (SS). Tillförseln av näringsämnen minskar då jordbruksmarken försvinner, vilket är positivt för Täljövikens problem med övergödning. Relationen mellan koncentrationshalten i vatten och mängd förorening är inte konstant. Trots en förbättrad koncentrationshalt mellan nuläge och efter rening så ökar i vissa fall mängden. Detta beror på att mängden dagvatten ökar vid exploatering där hårdgjorda ytor bidrar till

27 (32)


ökad ytavrinning. Därför kan mängden öka trots en minskad koncentrationshalt. Trots ökade föroreningshalter av tungmetaller så kommer man med föreslagna reningsåtgärder understiga Regionplane-och Trafikkontorets förslag till riktvärden före utsläpp i recipient.

28 (32)


7 Översvämningsrisker Om dagvattenhanteringen utformas enligt vad som föreslagits i utredningen är risken för översvämningar små. Gator i nordsydlig riktning samlar upp ytvattenflödet från östvästligt anslutande gator. Gatorna har genomgående bra fall vilket möjliggör en säker ytvattenavrinning. Vatten kommer att vid intensivare regn än vad dagvattenanläggningen dimensionerats för att rinna längs gatornas lågpunktslinjer ner till kringliggande grönytor utan att dämning uppstår inom området. Sammantaget innebär lösningen ett betryggande avrinningsförlopp.

Figur 9 Dagvattenavrinning och sekundära rinnvägar Planerade gator har till största del höjdsatts så att ytavrinning tillgodoses utan risk för översvämning p.g.a. instängt vatten. På några ställen längs en av de tvärgående sydostliga gatorna finns det risk att översvämning kan uppstå om inte åtgärder görs för att leda ytvatten söder ut mellan bebyggelsen. Områden där mark måste reserveras för ytavledning är redovisade med mörkblå markering, och gröna linjer avser dagvattenledningar, se figur 9. Vi dimensionering av dagvattensystem finns vedertagna anvisningar i Svenskt Vattens publikation P90. I skriften definieras olika typ av bostadsområden som underlag för bedömning av konsekvenser vid översvämning. Innerstadsbebyggelse i instängt område klassas som känsligare för översvämning än vad exempelvis Näsängen gör. Skillnaden i beräkningen bygger på att ju känsligare området är för översvämning desto längre intervall mellan kritiska regn kan accepteras, d.v.s. översvämning kommer att ske mer sällan. Näsängen är att betrakta som en icke instängt tätortsbebyggelse. Dagvattenledningssystemet skall enligt anvisningar från Roslagsvatten dimensioneras så att, vattennivån i ledningssystemet inte överstiger ledningshjässa vid ett 5 årsregn, samt inte överstiga markytan vid ett 20 årsregn. Vid utformning och dimensionering av LOD-system har inte dämningsnivån i ledningssystemet en avgörande funktionen för översvämning. LOD-systemets tröghet innebär

29 (32)


att ett kort och intensivt regn som tidigare varit dimensionerande vid direktavledning till täta dagvattensystem inte hinner nå dagvattenledningarna i gatan under regnets varaktighet. Dagvattenledningarnas funktion är i det här systemet att ta hand om det överskottsvatten som inte hinner tas omhand i krossmagasinet. Ett trögt dagvattensystem som är rätt utformat och väl underhållet har bra förutsättningar att dämpa och utjämna flödet och därmed minska risken för översvämning. Nedan beskrivs en system-lösning som har en bra förmåga att jämna ut och ta hand om intensiva regn och därmed begränsa risken för översvämningar. Ett trögt avledningssystem och tillämpat LOD lösning är en helhetslösning vilket innefattar både allmänna och enskillda anläggningar. Åtgärder skall därmed utföras på både gatumark och inom enskillda fastigheter för att erhålla en optimal lösning. Gatumarken avvattnas till längsgående öppna zoner som kan bestå av gräs eller annan typ av öppen hårdgjord yta. Perkolationsbrunnar placeras med jämna avstånd i infiltrationszonerna med huvudsaklig funktion att ta hand om ytvatten som kan uppstå vid kraftiga regn. Brunnen ansluts till dräneringsledningen i magasinet och sprider vattnet ut till krossmaterialet. Brunnen kan förses med en bräddledning som ansluts till dagvattenledning i gatan. Bräddning kommer endast ske när vattennivån i magasinet överstiger ledningen. För att säkerställa att inte översvämning uppstår vid extrema regnsituationer bör dagvattenbrunnar placeras i gatukorsningar och vid andra kritiska partier där exv. gatan har svag lutning. Brunnen ansluts till dagvattenledning i gatan. Om krosszonen och krossdiket är rätt utfört och underhållet kommer inte dagvattenbrunnens beräkningsmässigt inte komma till användning med mindre intervall än vart tionde år. Brunnen bör dock anläggas som en försiktighetsåtgärd.

30 (32)


8 Vatten och avlopp 8.1 Befintliga vatten och avloppsanläggningar Fastigheterna inom området har enskilda avloppsanläggningar. Vattenförsörjning till Täljö kursgård går genom planområdet och ansluter till förbindelsepunkt c:a 500 m söder om Runöskolan. Runöskolan har enskilt ledningsnät för vatten och avlopp. Spillvattnen via enskild pumpstation till förbindelsepunkt i Österskär. Ledningen är c:a 1000m lång och är till stor del sjöförlagd. Pumpstationen ligger områdets sydöstra del i anslutning till en solcellsanläggning avståndet till närmaste planerat hus är c:a 50 m. Avståndet är godtaget enligt Roslagsvattens anvisningar. 8.2 Planerade anläggningar. Spillvatten Allmänt vatten och spillvattenledningssystem kommer att anläggas inom planen, och samtliga fastigheter kommer framgent att få kommunalt för vatten och spillvatten . Spillvatten från Runöskolan kommer att anslutas till ledningsnätet i Näsängen. Runöskolans pumpstation kommer även i framtiden kvarstå i drift, pga. att nivåskillnaden mellan det befintliga och planerade ledningssystemet inte möjliggör självfallsanslutning. Större delen av planerade bostäder kommer att kunna ansluta spillvatten med självfall. Allmänna ledningar i gata kommer att kunna anläggas med goda fall som mestadels överstiger Roslagsvattens krav på 0,5 %. Ledningsförläggning kommer till större del att kunna ske på två meters djup, medan en begränsad sträcka kommer att förläggas på överdjup. Ledningarna kan i de flesta fall förläggas i allmän gata. Där ledningar ligger utanför allmän platsmark reserveras området i planen. Vid förläggning av spillvattenpumpstationer inom bostadsområden, eftersträvas ett skyddsavstånd på 50m för att minska risken för luktproblem. I dag finns väl utvecklad och beprövad teknik där anordning med kolfilter och ozonrening vilket innebär att problemen till stor del försvinner. Det i sin tur möjliggör att avståndet kan minskas om det är nödvändigt. Pumpstationen vid Näs brygga har ett avstånd på 40m till närmaste bostad, medan övriga pumpstationer har ett avstånd på 50m. Spillvattenledningssystemet kan delas in i tre huvudavrinningsområden enligt Figur 10

31 (32)


Figur 10. Delområden för spillvattenavledning. Röd markering avser självfallsledningar för spillvatten. Område 1 Marken i området faller norrut och utförs med självfallsledningar som ansluts till en gemensam pumpstation (PST 1)i områdets nordöstra del. Ett fåtal bostäder i områdets nordvästra del kan erfordra pumpning av spillvatten beroende på hur slutgiltig höjdsättning sker. Om idrotsanläggning eller annan verksamhet anläggs i områdets norra del kommer en ytterligare pumpstation krävas. Spillvattnet från delområdet pumpas i sin helhet söder ut och ansluts till självfallssystem som sträcker seg genom Näsängen fram till den gemensamma pumpstationen. Område 2 Spillvatten från området leds i självfallsledningar ner till pumpstation (PST 2)vid Näs brygga Pumpstationen trycker upp spillvatten till självfalsledningar i område 3, och leds därefter till Täljövikens pumpstation. Område 3 Området kan som helhet anläggas med självfallsledningar och anslutas till Täljöviken.

Dagvatten

32 (32)


Dagvattenledningar byggs ut i gata med funktionen att ta hand om överskottsvatten från gatumark, samt att utgöra förbindelsepunkt till fastighet. Dagvattenavledning från fastighet kommer att begränsas. Vatten Vattenledningssystemet ansluts i två imatningspunkter dels till Täljöviken dels till huvudvattenledning söder om Runöskolan. Vattenledningar dimensioneras så att en tryckhöjd på 15 m över högsta tappställe erhålls. Tryckstegring kommer att erfordras för att uppnå erforderligt tryck för förbrukning och brandvattenförsörjning fram till dess att anslutning kan ske till Rosenkällaledningen. Brandvattensystemet kommer att utföras som traditionellt system vilket innebär att brandposter placeras med ett c/c-avstånd på 75 m.

10.8

19.2

19.2

17.7

18.6 22.4

10.9

2.2

1. 8

1.8

24 .4

21.4

23 .5

2 5 .1

13. 213.4

11.3

10.9

8.0

11.1

3.3

19.0

16.3

14.5

13.0

11.8

10.7

10.7

10.9

10.9

11.3

11.2

10.9

0.6

0.6

0.6

0.6

0.5

0.6

0.6

0.6

1.4

0.5

0.5

0.6

0.7

0.5

0.5

0.5

3.3

4.9

4 .5

8.6

1.7

2.5

2 .6

2 .4

4 .5

4.8

4.5

13 .5

8.0

6 .0

10.1

10 .1

9.5

6.9

4.7

4 . 1

4.4

3.9

3.9

1 1 .2

12.5

8.3

13.4

7.4

11.3

16.1

21.3

0.6

0.6

0.4

0.9

1 .3

0.7

1.0

0.9

0.7

0.6

0.6

9.8

13.5

6.4

7.2

2.9

26.327.9

26.9

20.9

37.1

36.0

40.9

41.1

48.6

38.3

49.8

49.128.3

37.6

28.2

27.8

27.5

33.8

50.1

21.2

21.4

0 .9

1 .2

1 4.0

14.9

16.9

2.0

2 .3

5 .4

5 .4

11.0

8. 8

11 .4

2.7

2.4

16.0

16.3

14.6

15.4

13. 7

17.7

15.7

17.9

20.3

1 0.4

2.4

2. 6

3 .2

2.8

3.1

7.2

6.4

1 2. 2

5 .1

5. 0

4 .8

5. 0

3.9

17 .9

16. 1

15 .3

1 6. 2

16 .1

1 6.7

1 5. 3

14 . 0

13.6

17. 2

16. 9

15.9

15.5

1 8.7

2. 8

2. 7

3 .2

10.9

11.6

11.6

1 3. 1

1 9.316.8

14.3

18. 7

13.9

13. 8

13.8

24 .3 1 8.4

20 .9

20. 0

19.2

16.7

19.5

1 6.3

33. 1

2 9.7

0.5

0.5

0.5

0.8

0.5

0.5

0.5

15.6

1.4

1.2

0.4

39

37

29

31

33

27

21

23

9

11

13

17

1

1

37

29

31

33

27

1

9

3

17

19

2 3

11

293 133

2 3

13

1 1

31

27

17

21

19

23

17

21

13

3

9

3

7

11

9

3

9

3

7

3

17

19

9

13

7

3

17

3

1

34

36

38

28

32

24

26

22

2

6

4

18

1 2

1 4

34

34

36

36

26

2 8

32

2

4

14

2422

12

8

42

16

3 4

26

12

28

1 4

24

2 2

18

12

1 4

24

22

16

18

12

2

8

6

4

8

2

6

8

6

4

2

16

12

8 6

2

4

2

40

20

20

1 0

20

30

20

20

10

10

35

25

5

35

25

15

5

15

35

15

2 5

25

15

5

5

5

15

5

Ms

81010

13 1213

1515

22

1

10.8

19.2

19.2

17.7

18.6 22.4

10.9

10.8

10.2

17.6

2.2

24.4

21 .4

23 .5

25 .1

2 2.9

13. 213 .4

11.3

10.9

8.0

11.1

3.3

19.0

16.3

14.5

13.0

11.8

10.7

10.7

10.9

10.9

11.3

11.2

10.9

23.3

18.6

0.6

0.6

0.6

0.6

0.5

0.6

0.6

0.6

1.4

0.5

0.5

0.6

0.7

0.5

0.5

0.5

3.3

4.9

4 .5

1.7

2.5

2 .6

2 .4

4 .5

4.8

4.5

13.5

8.0

6.0

10.1

10 .1

9.5

6 .9

4.7

4 . 1

4.4

3 .9

3.9

11 .2

8.3

1 3.4

7.4

11.3

16.1

21.3

0.6

0.6

0.4

0.9

0.7

0.6

0.6

9.8

13.5

6.4

7.2

2.9

26.327.9

26.9

29.7

20.9

2.3

37.1

36.0

40.9

41.1

48.6

38.3

49.8

49.1

33.4 35.6

37.0

36.8

38.3

28.3

37.6

28.2

26.2

27.8

27.5

33.8

50.1

21 .2

21.4

0. 9

1.2

1 4.0

14 .9

16.9

2.0

2.3

5 .4

5. 4

1 1.0

8 .8

2.7

2.4

16.0

16.3

14.6

1 5.4

13. 7

17 .7

15.7

1 7.9

20.3

1 0.4

2.4

2.3

2. 6

3 .2

2.8

3.1

7.2

6.4

1 2 .2

5 .1

5 .0

4. 8

5. 0

2.4

3.9

17.9

16.1

15 .3

1 6 .2

1 6. 1

16.7

1 5. 3

14. 0

13.6

1 7.2

1 6.9

15.9

15 .5

18.7

3 .2

12.5

10.9

11. 6

12 .811.6

1 3.1

23. 1

1 9.316.8

14.3

1 8.7

13.9

13 .8

13.8

24.3 1 8.4

20.9

20. 0

19. 2

1 6.7

19. 5

1 2.3

1 2.1

10.7

16.3

3 3.1

29.7

0.5

0.8

0.5

0.8

0.7

0.5

0.5

0.5

0.5

1 5.6

25.5

141.7

23.3

1.4

1.2

0.4

34.4

36.6

39.8

Ms

W

WH1Y1

W2

W

2.72.7

nÄsÄngen · 3.1 topografi och geologi 3.2 markföroreningar 3.3 ytvatten och dagvatten ......

Documents