Lördagen den 11 mars håller KollektivhusNu årsmöte, denna gång i det spännandenya kollektivhuset Sofielund i Malmö. Alla

medlemsföreningar har en röst var, stöd-medlemmar har yttrande- och förslagsrätt.Styrelse, verksamhetsplan och budget för

ska klubbas. Efter årsmötet blir detmiddag för dem som anmält sig. Dagen efter ordnar föreningen, precis

som förra året, en idébytardagför medlemsföreningarna. Påidébytardagen får deltagarnafritt välja ämnen och frågor attdiskutera och utbyta erfarenhe-ter kring i smågrupper. Arran-gemanget sker på kollektivhu-set Fiolen i Lund kl –.Alla intresserade från med-

lemshusen är välkomna attdelta i årsmötet, på middagenefteråt och på idébytardagen.

Anmälan sker tillulrika.egero@gmail.com senast den 25 februari.

Nyhetsblad från Riksföreningen Kollektivhus NU • www.kollektivhus.nu febr 2017 nr 41

Bo tillsammans

Redaktörer: Kerstin Kärnekull och Anne Jalakas. Layout: Ingrid Sillén, Migra Grafiska • www.migra.nu

Årsmöte och idébytardag i Malmö/LundInnergården i kollektivhuset Sofielund i Malmö. Sofielund har 45 lägenheter och gemensamma lokaler. Inflyttningen var i december 2014.

FOTO

: FRED

RIK

HERRM

AN

N

Gemensamt kaffe med jordgubbar påKopparslagarens innergård.

Kopparslagaren – ett kollektiv som ska göra det möj-ligt att bo bekvämt på ålderdomen (foto privat).

Kollektivt på äldre dar i Hudiksvall. Läs mer på sidan 2

FOTO

AGN

ETA

NO

RD

EN

STR

ÖM

»

2 • Bo tillsammans nr 41

Kollektivhus och bogemenskaper fickfina utmärkelser förra året i England ochTyskland, viket vi skrev om i förra num-ret av Bo Tillsammans. Även 2016 årsviktigaste svenska arkitekturpris, KasperSahlinpriset, gick till ett bostadsprojektmed bra gemensamma lokaler, Studio 1i Göteborg.

Itidskriften Arkitektur nr ⁄ beskri-ver Claes Caldenby de gemensammautrymmena: En stor lobby innanförentrén, en lika stor gemensamhetslokalmed köksö och långbord, fullbokad över-nattningslägenhet och relaxavdelning medstor bastu. »Här finns förutsättningar förett kollektivboende, om föreningen vill.«Jag blev nyfiken, eftersom många

bostadsbyggare inte bygger några gemen-samma lokaler alls och ringde Lena Jos-gård, chef för mark- och projektutvecklinghos HSB Göteborg. Jag ville veta varför debyggt »på detta viset«.– Det är självklart att det ska finnas

gemensamma lokaler i våra bostadspro-jekt. Var ska föreningens medlemmarannars träffas? svarade Lena på mina und-rande frågor.Tänk om fler bostadsbyggare tänkte

som HSB Göteborg! Lättillgängliga och

inbjudande lokaler med kök är en nödvän-dig förutsättning för en bra granngemen-skap. SKB, Stockholms KooperativaBostadsföreningen, bygger också alltidgemensamma lokaler med kök i sinabostadsprojekt. Så har de också fått fastig-hetsbranschens pris Kundkristallen tregånger för att de har Sveriges nöjdaste

hyresgäster! Och är nominerade i år igen. Vackra, välbelägna, användbara gemen-

samma lokaler borde finnas i alla bostads -projekt. Och kollektivhus och bogemen-skaper runt om i Sverige kan bidra medinspiration till hur de kan utformas ochanvändas.

kerstin kärnekull

Gemensamma lokaler = nöjda boende

Brf Studio 1:s stora entrehall. I bakgrunden skymtar de gemensamma lokalerna med kök. I husetfinns också gästrum och en relaxavdelning (källa Johannes Norlander Arkitektur)

Ekokollektiv för seniorer i HudiksvallKopparslagaren, en nyinflyttad bostads-rättsförening i Hudiksvall är Sverigesnyaste kollektivhus, ett ekologiskt fler-familjshus, ett boende för andra halvanav livet och en byggemenskap som fåttkämpa för att kunna få bygga. Inte illaför ett projekt med sju lägenheter.

procent av ytan består dess utom avgemensamma lokaler. Här finns hiss tillövervåningen och källaren, samlingsrummed kök, gästlägenhet, brasrum vid entrénoch bastu, matkällare och en trädgårds-tomt med uteplatser, odlingslotter, fruktoch bär.Ett gäng grönavågare med rötter i Dels-

bo har skapat Kopparslagaren tillsammansmed arkitekten Tony Björklund, somockså bor i huset. Det har varit en bökig

process med många överklaganden. Desista lägenheterna var till slut klara för

inflyttning . Då blev det invignings-fest!

Många kom till invigningen och lägenhetsvisningarna i Kopparslagaren i september i höstas.

FOTO

: INGM

AR H

ÖGLU

ND

Bo tillsammans nr 41 • 3

Det var med Stacken allt började. 1980skedde inflyttningen i det första avraden av nya kollektivhus i Sverige.

Huset har en alldeles egen historia. Ettåttavånings så kallat stjärnhus byggt, precis under miljonprogram-mets höjdpunkt, och liksom andra hus idet stora Bergsjöområdet svårt att fylla närluften gått ur invandringen. Tursamt nogfanns där arkitekten Lars Ågren, som isamarbete med Göteborgshem såg enchans att skapa ett kollektivhus »på arbets-gemenskapens grund«, och som själv flyt-tade in. Ett djärvt initiativ eftersom idéer-na var oprövade, bortsett från de gemen-samma måltiderna i Hässelby Familjeho-tell. Året var och ett år senare var detdags för inflyttning i det första i raden avnya kollektivhus i Sverige.

Egen förvaltningNär styrelsen för Kollektivhus NU den november höll sitt möte i Stacken fick vihöra om en del av problemen, men ännumycket mer av framgångarna under husetssnart -åriga historia. »Det har gått uppoch ner«, berättar ordförande SebastianFröjd. »År köpte föreningen husetvilket har lett till att vi har kunnat förvaltaoch bestämma över huset själva.«Huset är nu på väg att bli ett passivhus,

med förstärkta ytterväggar inklädda medsolceller. Man räknar med att kunna sparain – kr per år på el- ochuppvärmningskostnader. Inomhus reno-veras gemensamhetslokaler som blivit slit-na under alla åren. En kafégrupp hade förberett en fantas-

tisk lasagne-lunch, som avnjöts i det bohe-miska kaféet i bottenvåningen, i direktanslutning till entrén. Där finns också

verkstad, bastu mm. Den stora matsalen påfemte våningen används som möteslokal,matsal och bio medan intilliggande rumanvänds till bland annat lekrum för barn,yoga och dansworkshops. En filmgruppordnar biokvällar, andra grupper arbetarmed trädgård, barnomsorg, vaktmästerioch föreningens tidskrift Stackenbladet.

Styrelsen är ledning och en samordnings-grupp ser till att alla utför sin arbetsinsats ikooperativet.

Kollektiv i kollektivetTill eftermiddagsfikat med frukt och hem-gjorda kokosbollar får vi lite mer kontaktmed några av husets cirka invånare. De lägenheterna är alltifrån tvåor till sjuor.Två större lägenheter är kollektiv. Läget iytterstaden skapar vissa problem. Ettsådant är att invånare kan vara tvungen attflytta till där det finns jobb. Andrahandsut-hyrningen är inte alltid så lätt att hantera.Men ombyggnaden till passivhus har väcktinternationell uppmärksamhet. Konflikter och hur de bäst kan hanteras

är ett stående ämne i Stacken, som nu kla-rat den fantastiska bedriften att själva ägaoch förvalta det stora huset.

bertil egerö

Ett femstjärnigt kollektivhus

Bullbak i Stacken (från Bo tillsammans nr 17).

Stacken efter ombyggnad till passivhus mednya fasader med energieffektiva fönster tunn-filmssolceller och effektiva solceller på taket.Arkitekt: Helhetshus Arkitektstudio

Stacken GöteborgFO

TO: A

NN

IKA S

ÖD

ERLU

ND

I nummer finns en lista överexamensarbeten. Här är fyra nya:

Blomdell, Daniella, Enboende idag – kol-lektivboende i framtiden, Examensarbete,Kulturgeografiska institutionen,Stockholms universitet, .

Hede, Helena, In search of 'a chosen com-munity': A study on self-initiated co-hou-sing projects in Berlin, Mastersuppsats,Lunds universitet, sociologi. .

Eriksson, Hannes. (). One + One >Two. Examensarbete Skolan för arkitek-

tur och samhällsbyggnad KTH.

Lundgren, M., En kollektiv social interven-tion, Institutionen för industriell ekono-mi och samhällsvetenskap, Luleå tekniskauniversitet,

Nya exjobb om kollektivboende

4 • Bo tillsammans nr 41

Så kan kommuner underlätta för bo- och byggemenskaperDen nya »kollektivhusvågen« startade iGöteborg med Stacken 1980. Sedan desshar Trädet och Majbacken kommit tilloch nu finns ett antal blivande kollektiv-hus och byggemenskaper med i stadensplaner. Göteborg är »världsledande« iSverige. Vad finns att lära av utveckling-en? Det var temat för ett seminarium ioktober 2016, initierat av KollektivhusNu, Boihop och Ulf Kamne, ordförande iGöteborgs byggnadsnämnd. Ett trettiotalpersoner deltog, främst från olika kom-munala förvaltningar.

– Att människor vill bo tillsammans äringet konstigt – men det kräver en del pla-nering, särskilt från professionella byggfö-retag. När man samarbetar med en gruppmänniskor med andra kunskaper och kravpå en annan beslutsstruktur, blir det enhelt annan process. Vi försöker ha en tydligstruktur och en tydlig ingång. Så sade UlfKamne, ordförande i byggnadsnämnden iGöteborg, när han inledde seminariet. – I bostadsbristens Göteborg ska nya

boendeformer för olika familjebildningarbyggas. Av all nybyggnation ska fem pro-cent vara bo- och byggemenskaper. EndastGöteborg har ett sådant siffersatt mål, fort-satte Ulf, som fått beröm för detta i Alme-dalen. Det blir många lägenheter per år. Kerstin Kärnekull från forskargruppen

Bo i Gemenskap beskrev skillnaden mellanbo- och byggemenskaper: – En byggemenskap är ett sätt att ge -

nom föra ett bygge tillsammans. En boge-menskap är ett sätt att leva socialt hållbarttillsammans, med gemensam matlagningsom hjärta.Kollektivhus/bogemenskap/gemensam-

hetsboende innebär: • Vanliga lägenheter och gott om gemen-samma utrymmen som kök, matrumoch allrum.

• Att de boende varit med i planeringoch projektering.

• Att de boende svarar för verksamheter-na i huset tillsammans.

Tolerans, humor och beredskap att lyssnaoch vilja leva i gemenskap är det som

krävs. Forskning visar att »kollektivhusenbidrar till att människor mår bättre genomrikare sociala kontakter, till en mer hållbarlivsstil och till att människor lär sig lösakonflikter på ett fredligt sätt«. Oberoende av genomförandemodell är

kommunen alltid en viktig samarbetspart-ner, avslutade Kerstin. Inga Alander presenterade Boihop, en

ideell förening i Göteborg för fler kollek-tivhus och med en lång historia. Bogemen-skaperna Majbacken i Göteborg och Kor-net i Mölndal, boenden för + respektivealla åldrar, är initierade av Boihop. Föreningens mål är minst en bogemen-

skap i varje stadsdel samt att medverka tillen ökad valfrihet inom hyresrätten. För-eningen arbetar för en tydlig process för attmarkanvisa, planera och bygga bogemen-skaper i kommunen. I framtiden måstebogemenskaper kunna skapas utan att engrupp boende redan finns tillgänglig. Bop-lats Göteborg borde fungera bättre för allaintresserade.

God kvalitet och god ekonomi i alladelar av processen är en knäckfråga. Enpensionerad undersköterska skall ha rådatt bo i en bogemenskap. De boende bidrartill att hålla nere kostnaderna genom själv-förvaltning, arbetsgemenskap och delningav resurser.Erik Berg, arkitekt, berättade om för-

eningen för Byggemenskaper, bildad , enideell förening, liten men med många verk-samheter. Mycket har hänt när det gällerkännedom om projektformen, färre pro-jekt har ännu blivit genomförda.En byggemenskap är en grupp männi-

skor som utifrån sina egna ambitioner till-sammans planerar, låter bygga och senareanvänder en byggnad. Som egna byggher-rar formar de olika hus med – lägenhe-ter, något som ger ett mer varierat stads-byggande. Man bygger när det finns intres-se. Byggemenskaper är sociala processersom drivs genom dialog och umgänge.Man jobbar mot mindre entreprenörerofta med lokal förankring. Erik visade en

Göteborg

Plan över Guldmyntsgatan med tre planerade kollektivhus och byggemenskaper till vänster vidpilarna (källa Göteborgs stad).

»

Bo tillsammans nr 41 • 5

På 1970-talet var intresset för kollektiv-boende stort i Lund. FöreningenKollektivhus i Lund, KiL, hade bildatsoch en speciell kö hade öppnats ibostadsförmedlingen.

Det visade sig inte lätt att få vare sigallmännyttans LKF eller kommu-nen intresserade av att bygga.Men kommunen förvaltade ett äldre

hus som kunde fungera. Mitt i stadsdelenNödens låga fattigkvarter reste sig ettvackert tegelhus med små och omoder-na lägenheter i tre våningar. Det hade varitett så kallat barnrikehus, byggt för attge fattiga familjer med många barn ettbättre boende som i folkmun fick namnetSlottet. Med tiden förlorade det sin funk-tion, och kom att få tillfälliga hyresgäster. Kommunens planer på ombyggnad till

äldrebostäder föll på att det inte gick attbygga in hissar. Fastighetskontoret kontak-tade då KiL, och förhandlingar inleddesom att bygga om huset till kollektivhus.Villkoret var att föreningen skulle övertabyggnaden och sköta jobbet själv. Kom-munen tvingade oss till bostadsrätt.

Bostadsrättsföreningen Lunds kollektiv-hus nr 1 bildades i december . Kring julgenomfördes upphandling och i mellan-dagarna avslutades köpet av huset.Ombyggnaden kunde påbörjas före års-skiftet.

Med stöd från fastighetskontoret arbe-tade föreningen fram underlag till enombyggnad från till lägenheter ochstora gemensamma utrymmen. Planering-en omfattade kök, matsal, vardagsrum,vindsutrymmen, källarvåningen och allaenskilda lägenheter. Resultatet blev ett kol-lektivhus så väl planerat att just inga för-ändringar har behövts under de tre decen-niernas gemenskap. Därtill med en solidekonomi, där både de initiala insatsernaoch månadskostnaderna var mycket låga.

Byggemenskap gav god ekonomi Till det bidrog att föreningen kunde köpahuset till ett lågt pris och sköta så mycketav arbetet själv. För den första gruppenboende betydde det mycket låga insatseroch låga månadskostnader. Vilket själv-klart gjorde det ännu mer attraktivt för

marknaden – Slottet ligger dessutommycket centraltFör att förhindra spekulation hade

stadgarna en paragraf om att en lägenhetinte fick sälja till ett pris som översteg kon-sumentprisindex. Det höll rätt många år, men tvingade

den som ville flytta till under-bordet-manövrar som naturligtvis inte var så bra.Drygt tio år efter inflyttning övergavsparagrafen. En del av de boende skulle säga att den

sociala gemenskapen vann på affären. Kol-lektivet var på väg in i ett stillsamt senior-boende utan barn. Nu flyttade några hus-håll, vilket gav intresserade unga familjermed små barn en chans att komma in – tillmarknadspriser som de ursprungliga hus-hållen alltså hade sluppit. Men kollektivetföryngrades, vitaliserades och uppleveridag en styrka och glädje som lovar gottför fortsättningen.Det är mycket dyrt att bygga nytt.

Många som idag är intresserade av kollek-tivt boende kommer inte att klara nypro-duktionens bostadskostnader. Då återståratt söka alternativ bland existerande fastig-heter. Erfarenheterna från Slottet visar attden vägen kan vara framkomlig, med godaresultat.

bertil egerö, inflyttad sex år efter start

Slottet – kollektivhusidé som blev byggemenskap

jämförelse mellan tre vägar till nya bostä-der; med kommersiella bostadsutvecklare,allmännyttan respektive byggemenskaper.

Inga Alander redovisade erfarenheter frånett projekt under planering vid Guld-myntsgatan i Högsbo. En markreservationtill Boihop blev en markanvisning tillFamiljebostäder för att bygga för BoihopHögsbo. Det tog ett drygt år. Juridisk kom-petens hade kunnat underlätta. Undertiden stöttade Arkitektkontoret Okidokigruppen i detaljplanearbetet utan kostnad.En ideell förening kan inte ta projekte-rings- och utredningskostnader som fas-

tighetskontoret hade önskat. Detaljplanenantogs i mars , och är överklagad tillmark- och miljödomstolen. Gruppenskontakt med fastighetsnämnden har gettmöjlighet till en lägre markkostnad medomvänd presumtionshyra. Nu hoppas viatt Framtiden Byggutveckling AB (Göte-borgs nybildade allmännyttiga byggherre-företag) kommer att stödja projektet. – När man utvecklar nya idéer gör man

förstås misstag. Det är viktigt att lära ochutveckla och ta vara på små uppfinningar,som en markreservation först och markan-visning senare, sade Ulf Kamne och avslu-tade med att bogemenskaper och bygge-

menskap inte utesluter varandra. Hur skavi separera dem utan att tappa bort dem?Fler av bogemenskaperna hamnar hosFramtidskoncernen medan byggemenska-perna hanteras hos Fastighetskontoret. VadStadsbyggnadskontoret behöver arbetamer med för att underlätta för alla är värtatt fundera över.Anna Ericson, vice ordf. fastighets-

nämnden, avslutade med att fastighetskon-toret, ska fortsätta med en seminarieserie ifrågan, förhoppningsvis lika informativoch inspirerande som dagens.

birgitta rang, boihop

Lund

»

6 • Bo tillsammans nr 41

Journalister är nyfikna. På samhället,omvärlden, politiken, ekonomin, kultu-ren, det stora och lilla livet och inteminst skvaller om allt och alla…

En dag tar det aktiva journalistlivet slutoch många saknar efter en tid de dag-liga diskussionerna på redaktionernaom vilka artiklar/inslag som ska stå högstpå agendan, vem som ska göra vad och allinsideinformation om makthavare ochandra kända personer.I Stockholm har vi inom Svenska Jour-

nalistförbundet en seniorjournalistför-ening med cirka medlemmar. Mot-svarande föreningar finns på en rad olikaorter i landet och nya är på gång att bildas.Stockholmsföreingen anordnar regel-

bundet intressanta och välbesökta semina-rier om aktuella områden som exempelvisvad som kan förväntas under DonaldTrumps presidentskap, Macchiarini-skan-dalen, extrema kostnaden av Nya Karolins-ka Sjukhuset. Sista torsdagseftermiddageni varje månad har vi mingel på Pressklub-ben med inbjudna talare.Våra träffar är uppskattade liksom tea-

terbesök och resor. Det är uppenbart attmånga tycker det är roligt att komma sam-man, tala om gamla minnen och arbets-kamrater samt diskutera samhällsfrågor.

Vid en träff för några år sedan var jagombedd att tala om min bok »Handbokför resten av ditt liv«. Den handlar om hurman kan börja fundera över sitt liv efter attha lämnat det aktiva yrkeslivet. Om ekono-mi, arbeta längre upp i åldrarna och minstflytta eller inte. Och i så fall till vad?Vid vår seniorjournalistträff ställde vi

frågan om några var intresserade av möjlig-heterna att hitta ett gemensamt boende,ungefär som gamla Höstsol en gång hadeför äldre skådespelare. Vi fick ett stort gens-var med ett -tal intresseanmälningar.

Därefter satte vi igång. Bildade för-eningen SJSBO, en styrelse och tog inanmälningsavgifter. Ett första årsmötehölls våren .Vi har skrivit till en rad byggföretag,

byggherrar och fastighetsägare för attundersöka möjligheterna till ett framtidasamarbete. Vårt budskap har varit: Vi ärintresserade av fastigheter med lägenheterom ett till tre rum. Det kan vara befintligafastigheter som kan anpassas för cirka– lägenheter. Vi är också öppna förnybyggnation.Väsentligt är att fastigheten ska innehål-

la lokaler för gemensamma aktiviteter. Vivill kunna träffas spontant, ta ett glas ochfortsätta »skvallra om allt och alla«, bjudain gäster, läsa, lyssna på musik etc.Möjlighet till gemenskap är vårt motto.Micasa, ett dotterbolag till Stockholm

stad som tillhandahåller servicelägenheteroch äldrebostäder, var till en början positivtill vår förfrågan. Men i samband med denstora flyktinginvandringen förra året fickbolaget ett så kallat ägardirektiv att de iförsta hand måste upplåta sina bostäder tillnyanlända flyktingar. I övrigt har bygg-eller fastighetsbolagen dessvärre inte visatoss något intresse.

ann lindgren, styrelseledamot i sjsbo

”Journalister vill fortsätta umgås och skvallra på äldre dar…”

Ann Lindgren och Lars Rabenius från journa-listseniorerna i Stockholm. När kommer enbyggherre att visa intresse?

I december 2016 fick Kombo positiva sig-naler från Familjebostäder om det pla-nerade kollektivhuset på Hägerstensåseni Stockholm.

Detaljplanen skulle snart få laga kraft ochdå skulle det kunna gå snabbt. Och så blevdet. Mark- och miljööverdomstolen beslu-tade den januari att inte ge prövningstill-stånd för överklagande av detaljplanen förbland annat Kombo-huset. Det fortsattaarbetet kunde sätta i gång.År har därför inletts med ett inten-

sivt programarbete för Kombo och desssamarbetspartner Familjebostäder. Kombogästade januari Färdknäppen för arbets-möte och diskussion kring ritningarna.Med stöd av de tre arbetsgrupperna:gemensamma lokaler, lägenheter och ute-

miljö, studerade och vidareutvecklade viprogrammet. Synpunkterna har förmed-lats till Familjebostäder och Kombo väntar

nu på justerade ritningarför nytt påseende. Målsättningen är att

programmet skall varasatt under februarimånad. Huset kommersedan att ritas klart avarkitekterna och om denpreliminära tidsplanenhåller kan byggstart skeredan under sista kvarta-let . Föreningen Kombo

har en spännande periodframför sig med förhopp-ningen att kollektivhuset

Kombo skall vara inflyttningsklart !

kombo genom elin persson

Kollektivhusföreningen Kombo på gång!

Kombo har arbetsmöte för att lägga fast programmet för kollek-tivhuset i Hägerstensåsen. Inflyttning förhoppningsvis 2019

FOTO

METTE

KJÖ

RSTA

D

FOTO

: ELIS

ABET C

ARLS

SO

N

Bo tillsammans nr 41 • 7

Visionärt kollektivhus från Strindbergs tidFrankrike

Hur många vet att det finns en plats inorra Frankrike där arbete och kapitallevt tillsammans i kollektiv i över hund-ra år?

August Strindberg reste dit i mitten av-talet och beskriver det iresebrev (Samlade Verk ) och i ennovell (Utopier i verkligheten). Han blevsocialist på kuppen. Även vår nestor i kol-lektivhusrörelsen Dick Urban Vestbro harvarit där. Liksom vi två som kom till Guiseen solig dag i juli med egna ögon sågvad som ännu finns kvar av denna enastå-ende anläggning, »La Familistère«.Den skapades av den visionäre kapita-

listen Godin som föddes för tvåhundra årsedan år , ärvde en liten smedja,utvecklade den till ett stort gjuteri för pro-duktion av emaljerade gjutjärnskaminer,tjänade stora pengar, studerade utopister-na och grundade familistären år . Därlevde han tillsammans med Marie Moret,som hade en viktig roll. Att kalla anlägg-ningen »Familistère« var en del av derasgemensamma vision. De ville skapa ettidealsamhälle och bygga ett palats att bo iför arbetarfamiljer knutna till företaget. Verksamhet varade ända fram till slutet

av -talet. Även i dag finns en del avgjuteriet igång, där produceras vackra gjut-järnsgrytor. Men kollektivet har upphört,en del av anläggningen är nu museum ochen del är bostadsrättslägenheter.Det Strindberg föreställde sig var en

stor, ful kasern för arbetskarlar medhustrur och barn. Men vad fick han – ochvi – se på palatsgården? Jo, en pampighuvudbyggnad (se bild), krönt av enklocka, och två flygelbyggnader i sammastil. Enkla ornament på gesimser, lister ochfönsterinfattningar. De tre byggnadernabildade en sträcka lika lång som Stock-holms slotts norra fasad med flyglar (sånär som på fem meter), allt enligt den nog-granne Strindberg. Det är verkligen vack-ert. Inte minst när man kommer in på denstora innergården, täckt av ett tak av glas ien enorm träram. Vi får se lägenheter av olika storlek i

huvudbyggnaden, alla utrustade medGodin-kaminer, stora fönster, högt i tak,ingång mot loftgångar som leder runt

innergården med vackert svängda trappor.En bostadsstandard vida högre än andraarbetarbostäder. Eftersom Godin menadeatt kvinnorna skulle nå sin fulla potentialsom medborgare genom att arbeta utanförhemmet, fanns från början ingen spis iköken. Alla skulle äta i den gemensammamatsalen. Detta varade inte länge, på arbe-tarnas begäran installerades gjutjärnsspisari lägenheterna. Den gamla restaurationenanvändes mest av ogifta arbetare. Men denfinns kvar, där äter vi vår lunch. Efter attockså besökt Godins egen bostad i en avsidobyggnaderna och svalkat oss en stundpå en bänk i teatersalongen.Familistären erbjöd inte bara bra och

billiga bostäder. Godin inrättade också

konsumtionsföreningar och startade sjuk-och pensionskassor med demokratisktvalda styrelsen. Dessutom såg han till att gearbetsmöjligheter för kvinnor, inte bara icentralköket, trädgården och grönsakslan-den utan också i den maskinstickningsfa-brik som han startade. För alla barn fannsbra dagis och skola med genomtänkt peda-gogik som Marie Moret ägnade sig särskiltåt.Men givetvis var det arbetet i gjuteriet

som bar upp det hela. I Godins vision in -gick att göra alla arbetare till delägare ochefter några års arbete gavs en del av lönen iform av andelar i företaget. Med tiden ska-pade detta vissa spänningar mellan denäldre arbetskraften och nytillkomna arbe-tare. Men Godin visade på många sätt atthan, till skillnad från andra utopister,också var materialist. Han ville bryta ägan-dets makt och prövade verkligen ett sätt attfå arbete och kapital att samarbeta. Förallas bästa. Det finns vittnesbörd om det imuséet. Där kan man ta del av mängder avfilmade intervjuer med kvinnor och mänsom vuxit upp i Familistären och somberättar om arbete och glädje.

ann schlyter och birgit assarson text och bild

Entrégården till Familstären i Guise. AugusteGodin står staty med ett städ bakom sin rygg(källa Wikimedia)

Birgit Assarson tittar ut över den innergården i centralhuset i Guise.

FOTO

: AN

N S

CH

LYTE

R

8 • Bo tillsammans nr 41

Kollektivhus NUDet här är nummer 41 av BO TILLSAM-MANS som är föreningen KollektivhusNU:s nyhetsblad.

För detta nummer ansvarar vårhuvudredaktör Kerstin Kärnekull i sam-arbete med Anne Jalakas. Nästa num-mer kommer ut i maj 2017

Styrelsen i Kollektivhus NU 2016Ordförande:

Ulrika Egerö, Dunderbacken,Stockholmulrika.egero@gmail.com

Kassör: Birgitta Nordström,Sockenstugan, Stockholm

Övriga styrelsemedlemmar:Anita Persson, Färdknäppen, StockholmNiklas Krantz, Kombo, StockholmInga Alander, Boihop, GöteborgBertil Egerö, Slottet, LundAnn Marie Engel, Tullstugan, StockholmAnita Nilsson, Sjöfarten, Stockholm

Webbredaktör: Niklas Krantzhemsidan@kollektivhus.nu

Vill du prenumerera på vårt elektroniskanyhetsbrev? Skicka e-post till info@kollektivhus.nu

På hemsidan www.kollektivhus.nu finnslistan över kollektivhus i Sverige.

MedlemskapFöreningar/kollektivhus betalar efterantal lägenheter, se hemsidan. Enskildapersoner kan bli stödmedlemmar för100 kr/år, gärna mer som en gåva.Plusgirokonto 43 88 62–5.Ange namn och e-post.

www.kollektivhus.nu

Kollektivhus NU på FacebookDu kan få reda på vad som händer kringbogemenskap m.m. om du går in påKollektivhus NU:s fansida www.face-book.com/pages/Kollektivhus- NU/135622309786723. Det finns ocksåen facebookgrupp där du kan söka ellerannonsera om lägenheter i kollektivhus,»Kollektiv huslägenheter«, och en dis-kussionsgrupp för oss som bor i kollek-tivhus eller som vill starta nya boge-menskaper, »Kollektivhus-forum«.

Hur kan vi bygga på ett mer klimatan-passat sätt och hur vi leva mer miljö-vänligt? Viktiga frågor utan bra svar idagens likriktade bostadsbyggande. INorge lanseras nu två arkitektkontoroch ett utvecklingsföretag i byggsektornett idékoncept tänkt för den vanliga,kommersiella bostadsmarknaden;Gaining by Sharing.

Gaining by Sharing vill samarbetamed både exploatörer och byggher-rar samt med människor som villleva uthålligt. En grundidé är att kunnadela på resurser som tid, lokaler ochutrustning genom ett kollektivhus medrikligt med gemensamma utrymmen somkök och allrum, växthus, takterasser osv.Självklart har alla vanliga lägenheter medalla funktioner och där man kan vara heltprivat. En annan grundidé är att de blivan-de boende ska vara med i utvecklingspro-cessen.

Ett pilotprojektet är redan igång, Vind-möllebakken i Stavanger, med bostäderi första etappen ( av dessa är redansålda). Över hundra personer kom till pro-jektets startmöte i april . I januari deltog blivande boende och många intres-serade i en kursdag, där man fick lära sig

mer om projektet och också hur man kanpåverka och forma huset och det gemen-samma boendet. Ett viktigt syfte medkursdagen var också att stimulera till egnafunderingar om samspelet mellan enskildabehov och gemenskapen i huset. Alla som har tecknat sig för en lägenhet

får i nästa steg delta i en workshop där detillsammans kan välja hur de gemensam-ma utrymmena ska användas och hur deska utformas. Arbetssättet innebär inte attmarknadsföring och säljprocess blir dyraremen man har en tidig säljstart, lägger nedmer arbete i tidiga skeden och låter de bli-vande boende vara med i processen medstöd av en professionell projektlots. Som nästan alla norska projekt handlar

det om en bostadsrättsförening, som ietapp två ska kompletteras med ägarbostä-der i samma kvarter. Gaining by Sharing har utvecklats av

Helen&Hard Arkitekter, Indigo Vekst ochGaia Trondheim. Byggentreprenör är Nor-ges största privatägda byggföretag KruseSmith. Mer information finns bland annat

på www.gainingbysharing.no ochwww.kruse-smith.no/prosjekt/vindmolle-bakken/.

arkitektfirma helen&hard

Framtidens utmaningarkräver nya sätt att bo

Entréhallen i Vindmöllebakken med en amfianläggning tänkt som en mötesplats. Allrum/samlings-rum med gemensamt kök och en innergård i bakgrunden (perspektiv Helen&Hard).