Nyhetsblad från Riksföreningen Kollektivhus NU • februari • www.kollektivhus.nu 21Bo tillsammans

Redaktion: Lotta Bystedt och Dick Urban Vestbro. Layout: Ingrid Sillén, Migra Grafiska • www.migra.nu

»

Nybliven medlem i Kollektivhus NU:

Lagnö Gård i TrosaPlötsligt en dag får Kollektivhus NUett e-postmeddelande från Tin Carle-son: Lagnö Gård vill söka medlem-skap. Jag saxar ur dess hemsida:»Lagnö Gård är beläget på en av Sverigesvackraste platser i Sörmland. Nära havet,nära skogen, nära åkrar och ängar, nära byoch stad. Antalet som bor här varierar frånår till år, just nu mellan 12 och 15 personer.Lagnö Gård i sin nuvarande form firar i år30 år. Då köptes gården för att skapa ett kol-lektivt boende med arbetsplatser och dagis.«

När jag ringer Tin för en intervju berät-tar hon:

”Här har under åren ett tjugotal barnvuxit upp och en del människor kommitoch gått, medan andra är kvar från starten.Här finns nu 7 boningshus, två lador, ettvandrarhem med filmverksamhet och enföräldrakooperativ förskola. Här finns

också hästar, får, höns, hundar och katter.Här bor människor som tycker det är vik-tigt med gemenskap, miljö, djur och natur,kultur, samhälle och politik, livets alla möj-ligheter och hur vi lever det.”

Det är alltså inte ett vanligt kollektivhussom vill bli medlem. Gården köptes 1981och ägdes då ihop av alla som bodde här.I dag är organisationsformen en bostads-rättsförening. Under åren har de byggt tillhus, byggt nya hus, byggt en efterarbetsstu-dio för film, Studio Lagnö numera ävenvandrarhem (se ruta), och startat ett för-äldrakooperativt dagis Lagnö Barn somfortfarande finns på gården.

Under åren haft de prövat olika slagsgemenskaper. Länge åt de middag varjekväll tillsammans. Det blev en paus i dettanär barnen ville ha mer tid med sina för-äldrar. Nu har snart alla barn flyttat hem-

ifrån och det kanske blir dags snart igen attta upp de gemensamma middagarna.Utöver detta sköter de om gården tillsam-mans, mark, stall, lador och djur.

Nu ska det bli seniorboendeAlla barn utom ett har nu flyttat, och deäldsta medlemmarna är på väg in i pen-sion. Det är dags att tänka framåt, sägerTin Carleson. Och hur skulle ett småskaligtseniorboende byggt på gemenskap, delak-tighet och miljömedvetenhet kunna se ut?Jag saxar från projektets egen hemsida:

”Vi tänker oss att vi gärna vill bo kvar påLagnö Gård när vi blir äldre. De flesta avoss bor i hus som är anpassade för familjoch barn. Många av husen är gamla ochbehöver mycket skötsel. Alla hus har trap-por. Inga hus att bli gammal i. Vi tänker oss

Lagnö Gård i vinterskrud. Till höger gårdenshuvudbyggnad Gula Huset, med två lägenhe-ter, till vänster bastustugan med en bostad.

2 • Bo tillsammans nr 21

också att vi gärna har nära till grannen föratt gå in och ta en kopp kaffe, få sällskap påkvällen eller på en promenad. Vi vill bligamla med sällskap för att vi mår bättre så.

Vi tänker oss att det blir billigare att haen del saker tillsammans. Kanske gästrum,matsal, café, bilpool eller elbil, vinterträd-gård, förråd, bibliotek, spa. Vi tänker oss attdet här boendet skapar arbetstillfällen åtandra, som trädgårdsmästare, städning,matlagning chaufför, fotvård, massage,friskvård etc. Genom att vi samordnar vårabehov kan vi få ekonomisk möjlighet attutnyttja dessa tjänster.

Vi tänker oss att om vi bygger plats föross i ett lämpligt hus så blir det plats föryngre människor, kanske våra barn i vårahus. Vi tänker oss att om vi vill att vårabarn ska kunna leva vidare på vår jordmåste vi ta fram boenden som är rädda ommiljön, både i byggprocessen och i boen-det.

Vi tänker oss ett hus med kanske ‒lägenheter, två–tre rum och kök, stor träd-gård, gärna både inne och ute, anpassat föratt byggas på landsbygden. Vi tänker oss etthus som vi äger och förvaltar till exempelkooperativt eller på annat sätt gemensamt.Vi tänker oss ett hus för boende, inte för att

tjäna pengar på. Vi tänker oss just nu att bygga det här

huset på Lagnö Gårds mark, men vi tror attdet finns ett stort intresse bland dem somnärmar sig pensionsåldern att hitta ettboende med livskvalitet. Vi tänker oss där-för att vårt underlag kommer att intressera

och gå att använda för många grupper avmänniskor och på många platser.”

Nu är arbetet i full gång. Diskussionerhålls, studiebesök görs. Utan tvekan verkargruppen kapabel att genomföra sina pla-ner.

Alla medlemmar och sym-patisörer i Kollektivhus NUär välkomna till förening-ens årsmöte lördagen 17mars kl 13.

Denna gång äger mötet rum ikollektivhuset Kupan i Älv -sjö, Stockholm. Det byggdesmed lägenheter avHSB och har fungerat välunder alla år sedan dess. Många barnfamiljer finns i huset.

Under årsmötet blir det gruppdiskussioner om föreningens framtidaverksamhet. I dessa kan alla delta, inte bara medlemmar.

I samband med årsmötet blir det ett föredrag om det nybil dade nätver-ket för byggemenskaper och direkt efter årsmötet blir det rundvandring iKupan och det närliggande kollektivhuset Prästgårdshagen. På kvällen ärdet festmiddag i Kupans matsal (à kr).

För att delta anmäl dig till kollektivhus.nu@gmail.com.

Då får du väginstruktion och mer information.

Välkommen till årsmötet i Kupan 17 mars!

Kollektivhuset Trädet hotatEnligt en rapport från kollektivhuset Trädet i Göteborgvill det kommunala fastighetsföretaget Poseidon ha ettnytt avtal som bland annat innebär en 100-procentighyreshöjning och att företaget tar över förvaltning somde boende tidigare stått för. Trädet skriver vidare att deboende vid hyresförluster blir personligen ansvariga attbetala förlusterna, enligt det nya avtalet. Ett enhälligtstormöte beslöt att föreningen inte kommer att accepte-ra företagets avtal. Man anser att hela Trädets existenshotas.

Kollektivhuset Trädet består av lägenheter i etttiovåningshus. Gemensamma utrymmen är: matsal,kök, lekrum, café, gratisaffär och gästrum. Föreningen

har middagar tre kvällar i veckanoch gemensamt café på fredags-kvällar. Sammanlagt bor per-soner i huset. De boende sköterinre och yttre fastighetsskötsel,trädgård, trappstädning ochsnöskottning, vilket hittills bidra-git till låga boendekostnader. För-eningen blockhyr hela huset avbo stads bolaget medan det enskil-

da hushållet hyr av kollektivhusföreningen. Mer information om huset finns på www.tradet.nu.

Om Lagnö Studio vandrarhem:STF Trosa/Lagnö Studio är ett litet vand-rarhem i en 1700-talsgård. Vi vill ta storhänsyn till natur och miljö. Vi vill arbetaför ett samhälle som är hållbart och kli-matsmart. Som personal vill vi förmedladetta till våra gäster och få dem att insevikten av miljöarbete och engagemang.Vi ska kontinuerligt söka möjligheter

för att förbättra miljön och använda denaturliga resurserna mera effektivt. Vi villsträva efter att reducera miljö- och kli-matpåverkan från vår verksamhet för attbli ett exempel på en framtidsinriktadoch klimatsmart anläggning medutgångspunkt i kretsloppstanken.Lagnö Studio vandrarhem har funnits

sedan 2003. I huset finns också en för-äldrakooperativ förskola miljömärkt medGrön Flagg. Under renoveringen har mantagit till vara gamla golvplankor och riv-ningsvirke. En jordvärmepump servarbåde vandrarhemmet och förskolan medvärme och varmvatten.Ventilationssystemet tar tillvara vär-

men i returluften. Vi planerar just nu attklä husets södra takhalva med solceller.Det gör huset självförsörjande på elunder delar av året och kan öppna för attsälja el ut på nätet.http://lagnogard.wordpress.com/

http://www.studiolagno.se

Middag på vandrarhemmets veranda.

Bo tillsammans nr 21 • 3

Pauvres Honteux – kollektivhusmed service för »skamsna fattiga«

Kollektivhus NU:s styrelse i Pauvres Honteux ”paviljong” med guiden Sven Rydberg till höger.

Bostäder mer kollektiv service förhögre ståndspersoner på obeståndhar funnits i Europa i mångaårhundraden. Med ett inlånat fransktuttryck kallades dessa grupper för Pauvreshonteux, det vill säga »skamsna fattiga«.Dessa skiljer sig från vanliga fattiga genomatt de har en bakgrund från överklassen. På-talet och tidigare skapades särskildainstitutioner med syfte att hjälpa dessagrupper. Borgerskapets änkehus och Bor-gerskapets gubbhus är exempel på sådanainstitutioner i Stockholm.

Ett annat exempel är Sällskapet Vännertill Pauvres Honteux, SVPH, som bildades på initiativ av Charlotte von Schwerin.Hon samlade ihop pengar till en fond förensamma kvinnor som hon ansåg behövdehjälp med bostäder med god service, sär-skilt på äldre dar. SVPH byggde fyraanläggningar för Pauvres Honteux i Stock-holm. Dessa har många likheter med kol-lektivhus.

I november besökte KollektivhusNU:s styrelse Pauvres Honteux i Fredhäll,Stockholm. Vi guidades av Sven Rybergoch Bertil Odén. Den senare är sekreterarei den lokala hyresgästföreningen. Att se alla

lokaler tog två timmar! Våra guider berät-tade att Pauvres Honteux har en lång köoch att det inte är helt klart hur man i dagska tolka stadgarnas formulering om attvara fattig.

Fredhällanläggningen består av tvåbyggnader som byggdes respektive. Från början var det bara enrummare,men senare har lägenheter slagits sammantill tvåor och treor. År kom förstamannen. Anläggningen har lägenheter

och i dem bor i dag män och kvinnor(varav är par). För att få flytta in i Pau-vers Honteux måste man anmäla intresseföre års ålder och flytta in före . Manger företräde till »säkra och mogna« perso-ner, berättade våra guider.

Gemensamhetslokalerna består av fleramatsalar, en särskild gästmatsal, TV-rum,musikrum, en simbassäng, ett litet gym,frisör, gästlägenheter, sjukgymnast, fot-vård, en paviljong, en uteträdgård med

Bertil Odén och Sven Rydberg visar på alla aktiviteter som annonseras på anslagstavlan. »

4 • Bo tillsammans nr 21

Boken Living Together säljs nu till sänkt pris!Kollektivhus NU:s bok Living together –Cohousing Ideas and Realities Around theWorld är den mest omfattande dokumen-tation som finns om alternativa boende-former. Den är ett resultat av InternationalCollaborative Housing Conference i Stock-holm i maj och har redigerats av DickUrban Vestbro med hjälp av Ingrid Sillénoch konferensens arbetsgrupp. Boken är på sidor, har illustrationer och täckerfrågor från gemensamma måltiders bety-delse och arkitektonisk utformning, viagenus- och åldersaspekter, till frågor omsamhällsförändringarnas påverkan påbostadsefterfrågan och det kollektivaboendets möjligheter att främja hållbarlivsstil. Boken kan beställas genom attmejla till kollektivhus.nu@gmail.com.

Nytt sänkt pris är 150 kr för enstakaexemplar och 120 kr vid beställning av tioexemplar eller fler. Porto tillkommer.

Bygg-grupperen väg till nya bostadsformer

Byggrupper, det vill säga en grupp på mel-lan fem och femtio hushåll som går sam-man och planerar och bygger flerbostads-hus i egen regi är en vanlig modell i Tysk-land och Holland men nästan oprövat iSverige.

Arkitektkontoret Spridd har fått stödför ett projekt som ska leda till en handbokoch en utställning om byggrupper. Manska utgå från erfarenheter från Tyskland,Schweiz, Danmark och Nederländerna ochsedan testa idéerna i Botkyrka och Norrkö-ping.

Projektet, som fått anslag från Delega-tionen för hållbara städer, ska vara klart.

Brukarkooperativ för människor medpersonlig assistans

Handboken”Boendeprojektet”,är resultatet av ettprojekt med fokuspå hållbart boendei gemenskap förpersoner med per-

sonlig assistans. Bakom boken står Bru-karkooperativet och assistansanordnarenGIL – Göteborgskooperativet för Indepen-dent Living, tillsammans med experterfrån FUB, Högskolan för Design ochKonsthantverk i Göteborg och Coompa-nion Göteborgsregionen. Boken handlarom att skapa ett boende med mer självbe-stämmande än det som erbjuds ungdomarmed flerfunktionsnedsättningar i dagensgruppbostäder. Läs mer på: http://www.gil.se/om-gil/boendeprojektet/

Pauvres Honteux boulebana, biljardrum, ett bibliotek, envälutrustad snickarbod och andra hobby-rum, stora akvarier mm. Middag serverasvarje dag i veckan. Maten lagas i huset. Denhar vunnit guldmedalj i Arlas tävling ombästa mat, berättade Sven Rydberg.

En etta på kvm kostar permånad, inklusive måltider och service somvård, städning, fönsterputs. En donationtill stiftelsen täcker grundkostnaderna,medan den enskilde betalar själva hyran.Bertil och Elisabeth Odén har en -rum-

mare på kvm som de betalar krför. Om man har låga inkomster kan manförhandla om hyran. Det finns en särskildfond från vilken man kan få en subvention.Man kan även få kommunalt bostadsbi-drag.

Många aktiviteter sker i huset, intemindre än stycken mot för bara någraår sedan. En aktivitet är »frukostklubben«då man bjuder in intressanta gäster. Manhar även bildande föredrag på kvällarna,‒ gånger per termin. Det finns två jazz -

orkestrar i huset, liksom två bokcirklar ochen blomstergrupp. Det finns datorstuga,biljard, filmcirkel, skrivarstuga och ett tea-terprojekt. Huset har en egen bloggtidning.

Vi bjöd in Pauvres Honteux att bli med-lemmar i Kollektivhus NU. Våra guideransåg det osannolikt att stiftelsen SVPHskulle bli med, men sa att man kunde dis-kutera samarbete med husets lokala hyres-gästförening.

Hässelby får ny ägare – positiv till kollektivhusDet legendariska kollektivhuset Häs-selby familjehotell, som byggdes i mit-ten på -talet, har fått en ny ägare.Den nye ägaren är Lännaholms Fastig-hetsförvaltning KB, ett familjeföretagägt av Bengt Linden med fru. Till skill-nad mot den tidigare ägaren förstårLindéns värdet av kollektivhus. Dettaframgick vid styrelsens besök i husetden januari. Kollektivhusföreningens ordförande Leif Larsson berättade att BengtLinden vill ha en ordning som ger företräde för inflyttare som vill bo i kollektivhus. Påföretagets hemsida står: »Vi försöker ordna bostad åt dig som vill delta i den kollektivamatsalsverksamheten i Hässelby Familjehotell« (http://www.familjehotellet.se/). Förnärvarande finns det personer som står i kö för att flytta in.

Living together – Cohousing Ideasand Realities Around the World

Proceedings from the international collaborativehousing conference in Stockholm 5–9 May 2010

DICK URBAN VESTBRO (editor)

ReportDivision of Urban and Regional Studies, Royal Institute of Technology

in collaboration with Kollektivhus NUStockholm 2010

Div of Urban andRegional Studies

»

Leif Larsson berättar för styrelsen i Kollektivhus NU

Bo tillsammans nr 21 • 5

IUSA växer kollektivboenderörelsenkraftigt. Ett tecken på detta är det livak-tiga nätverket Cohousing Association. Pådess webbplats (www.cohousing.org) finns projekt listade. Av dessa är underbildande medan letar tomt och ärunder byggnad. De flesta finns i Kaliforni-en, på östkusten och i staten Washington.Trots att dessa områden är USA:s mesturbaniserade är det få av de nordameri-kanska kollektivhusen som ligger i inners-taden (vilket är vanligast i Sverige). Mångaav USA:s kollektivhus ligger i städersutkant, består av radhus och har gemen-samma odlingar. Gränsen mellan kollek-tivhus och ekoby är därmed flytande.

Kollektivhustanken kom till USA förstpå -talet. En viktig orsak var publice-ringen av Kathryn McCamants och Char-les Durretts bok Cohousing. Boken presen-terade den danska modellen med in rikt -ning på fristående föreningar som planeraroch bygger sina egna »bofællesskab«.Sedan boken kom ut har McCamantsoch Durretts arkitektkontor ritat mer än kollektivhus i USA.

Cohousing Association anser sig stå imotsättning till den materialistiska ’Ame-rican Dream’ där var och en förväntas ägaen villa med en stor privat tomt och ettgarage för minst två bilar. Istället eftersträ-vas en enklare, mer hållbar livsstil. Ofta till-lämpas konsensusprincipen för beslutinom kollektivet. Det innebär att man intetar majoritetsbeslut utan diskuterar sigfram till enighet. Denna princip förekombland de första svenska kollektivhusen avmodellen Bo i Gemenskap, men den över-gavs på grund av problem med att kunnafatta beslut.

Kollektivhusen ingår i det vidare ameri-kanska nätverket FIC, Fellowship for Inten-tional Community (www.ic.org). Begreppetkan översättas med »avsiktlig gemenskap«,det vill säga ett kollektiv som avviker frånden traditionella släkt- eller bygemenska-pen genom att man inte föds in i den utan

självständigt väljer att bo eller arbeta igemenskap. Nätverket har funnits sedanslutet på -talet och omfattar ekobyar,kooperativ, miljögrupper och arbetskollek-tiv, förutom boendekollektiv och kollektiv-hus. Nätverket bygger på principerna icke-

våld, integration och en livsstil inriktad påsamarbete. FIC ger ut tidningen Commu-nities, ett elektroniskt nyhetsbrev (för gra-tisprenumeration se hemsidan) och ettstort antal publikationer. En avsevärd delav verksamheten består av kurser omfredsfostran, konflikthantering och samar-bete. Försäljning av material och kurser gerinkomster som används för att arvoderapersonal som sköter administrationen avnätverket.

FIC ger regelbundet ut en katalog över’intentional communities’. Katalogen för är den sjätte i ordningen. Den är på sidor och innehåller uppgifter om gemenskaper i Nordamerika samt stycken i andra länder. Här ingår även kol-lektiv under bildande.

Katalogen finns tillgänglig att ladda ner.Se http://directory.ic.org. En nyhet är attFIC börjat bli mer noggrann med vilkasom kan bli medlemmar. Redan tidigarekunde man utesluta grupper som föresprå-kar våld eller som försöker hindra med-lemmar att lämna gruppen. Nu har manäven börjat granska kollektiv som stängerute människor på grundval av hudfärg,nationalitet, kön, familjestatus, handikappeller religion. Denna regel har stöd i USA:sFair Housing Law från . FIC tillåterdock communities baserade på en religionoch boende för seniorer.

FICs sjätte katalog över avsiktliga gemenskaper.

Kollektivhusrörelsen på frammarsch i USAMer än 1000 »avsiktliga« gemenskaper

… avsiktlig gemenskap, ett

kollektiv som avviker från

den traditionella släkt- eller

bygemenskapen genom att

man inte föds in i den utan

självständigt väljer att bo

eller arbeta i gemenskap.

Studieresa till bogemenskapsprojekt i Hamburg 10–14 majKollektivhus NU planerar en resa tillHamburg för att studera kollektivhus,bygg-grupper och andra projekt medalternativa levnadsformer.

Tyskland har 350 projekt medinriktning mot gemenskap och ekologi.Kollektivhus NU har valt att dennagång begränsa studieresan tillHamburg. Var och en förväntas ordnaegen resa med ankomst torsdag 10 majpå kvällen. Hemresa kan ske måndagkväll 14 maj. Under dagarna däremel-lan räknar vi med att hinna besöka caåtta projekt. Antalet deltagare ärbegränsat till 20 personer. I Hamburg tar vi oss fram med kol-

lektivtrafik. Vi hoppas kunna bo billigtpå vandrarhem eller liknande. Är du intresserad? Se vidare

www.kollektivhus.nu eller anmäl digtill: kollektivhus.nu@gmail.com(ej bindande).

En solig höstdag besökte jag bogemen-skapen Solhem i Älmsta tre mil nord-ost om Norrtälje. Det var Öppet huskombinerat med skördefest, konstföredragoch medlemsmöte. Vi njöt av kaffe mednybakade kakor samt sång som framfördesav en entusiastisk sånggrupp. I pausenlyckades jag göra en intervju med för-eningens ordförande Catharina Nordgren.

Catharina berättade att hon hade enmamma på ett särskilt boende i Elmsta ochblev därför engagerad av ålderdomshem-met Solhem. När kommunen ville lägganer ålderdomshemmet blev det protester.Det ansågs för dyrt att rusta upp byggna-den. Catharina var då med och bildade enförening för att rädda huset. Man lyckadesövertala kommunen att få köpa fastighe-ten. Under Öppet hus framfördes en roligsång om hur detta gick till. I en annan sångberättade man hur föreningen misslyckatsatt få lån till ombyggnaden från två banker

innan man fick ja från Ekobanken. Solhem har lägenheter, de flesta ettor

och tvåor, men även en ”Rosa villa” medstörre lägenheter. Där bor bland annat ensmåbarnsfamilj. Solhem är öppet för allaåldrar, men majoriteten består av äldrepersoner med anknytning till bygden.Sedan några år är Solhem med i Kollektiv-hus NU.

De gemensamma lokalerna består av ett

gemensamt kök, en matsal iflera avdelningar, snickeri,konstnärsateljé och envacker trädgård. Utövergemensam lunch har manaktiviteter som lättjympa,sång och musik, utflykter,fot- och hårvård samtarbetsgrupper av olika slag.Maten får man från en cate-ringfirma.

Solhem drivs som enkooperativ hyresrättsförening. För att blimedlem betalar man kr och när manfår en lägenhet betalar man en upplåtelse-avgift på kr. Båda dessa beloppbetalas tillbaka om man flyttar. Man kanbli stödmedlem i föreningen. En del av sty-relsen bor inte själva i Solhem. Se vidarewww.forenadesolhem.se

6 • Bo tillsammans nr 21

Huvudbyggnaden i Solhem.

Solhem – ett ålderdomshemomvandlat till aktiv bogemenskap

Allsång under Öppet hus.

Huvudbyggnaden i Solhem.

Bo tillsammans nr 21 • 7

Tiden mogen för gemenskapsboendeNu är tiden mogen! Så sade AgnetaStarfelt på seminariet »Min lägenhet –vårt boende«, en konferens om gemen-skapsboende i Göteborg i höstas. Cirka50 personer kom, lyssnade och deltog idiskussioner om hur ett nytt gemen-skapsboende skulle kunna se ut.

Seminariet ordnades av föreningenUndersammatak (UST) tillsammans meddet kommunala bostadsföretaget Familje-bostäder. UST har bestått av ett tiotal per-soner sedan starten men har bestämt sigför att växa. Konferensen ordnades för atthitta fler medlemmar. Man vill bli minst intresserade, dvs. dubbelt så mångasom man redan hade.

På seminariet berättade gruppen omsina idéer och sin vilja att få tillstånd ettboende med ungefär lägenheter, ettgemenskapsboende för alla åldrar. Grup-pen fick ganska snart en fråga från Famil-jebostäder om ett hus i Sannegårdsham-nen, men tackade nej eftersom processengick för snabbt.

Peter Lundstedt, tf VD i Familjebostä-der, berättade om det politiska uppdragsom finns från politikerna i Göteborg attbland annat bygga gemenskapsboenden.Företaget förvaltar redan Majbacken menhar fler områden med fördjupat boinfly-tande i olika former.

Han underströk att en byggprocess isamarbete med en grupp som UST måstefå ta tid. Föreningen måste ha kommitganska långt i sina tankar när det är dagsför ett bostadsprojekt att dra igång. Hanbeskrev hur ett projekt kan gå till:• Idéskede.• Förstudie där man formulerar sina

tankar.• Programskede där man blandar in

arkitekten, får gärna vara vilda idéer,någon form av skiss.

• Projektering – hårdfakta, beräkningar,teknik, underlag för bygglov.

• Upphandling via LOU.• Byggstart.

Ofta har det tagit minst tre år från idé tillbyggstart (och sedan tar bygget minst ettår). Familjebostäder vill gärna samarbetamed en förening (som UST) kring ettgemenskapsboende. Eftersom Familjebo -

städer vill ha en tydlig avsiktsförklaringredan i samband med förstudien måsteföreningen vara väl förberedd tidigt i pro-cessen.

Några frågor som föreningen bör diskute-ra och arbeta med:• Befintligt eller nybyggt?• Kunskapsuppbyggnad centralt!• Team buildning – att ni lär känna

varandra.• Ekonomin, vad blir hyran. • Dialog mellan gruppen och bolaget.

Viktigt att lära känna varandra ochförstå varandras synsätt.

Seminariet fortsatte med att Pär Olofssonfrån Coompanion informerade om koo-perativ hyresrätt medan undertecknadberättade om exempel på gemenskapsbo-ende, mest om Färdknäppen men också iDanmark och Tyskland.

Avslutningsvis blev det gruppdiskussio-ner, där Leif Tjernström och Kristina Örneledde deltagarnas arbete att vaska fram deviktigaste målen med att bo i UST. Deanvände arbetsmetoden OPERA, ett sättatt få en grupp med uppåt deltagare attbehandla en fråga på ett sätt som ger bådedelaktighet och resultat. Bland målen mankom fram till fanns öppenhet, att manskulle ha råd att bo i gemenskapen, kreati-vitet, mångfald och vikten av att hålla vär-degrunden levande.

Nu fortsätter UST med många nyamedlemmar och med sikte på ett gemen-

skapsboende inom rimlig tid. I slutet avjanuari kommer man att träffas igen föratt bilda ett antal arbetsgrupper. Studiere-sor, hemsida och e-post, sociala aktiviteteroch hur funktionsnedsatta ska kunnakomma med hör till det man ska studera.

Det rör på sig under taket!

Bygg för gemenskap– konferens i Malmö 20 mars

Bygg för gemenskap heter den regio-nala konferensen om gemenskapsbo-ende, som äger rum på Victoriateaterni Malmö den 20 mars kl 13 – 17.Konferensen riktar sig till en intresse-rad allmänhet och till bostadsföretagoch politiker. På programmet bl.a.: • Kerstin Kärnekull om gemenskaps-

boende och hållbarhet• Vetenskapsjournalisten Lasse Berg

om samarbete och gemenskap • Malmö Kommunala Bostadsföretag

om att bygga för gemenskap• BoAktiv Landgången och

Kollektivhus i Malmö presenterarsig

• Paneldebatt med brukare, idégiva-re, bostadsföretag och politiker

Frågor och preliminär intresseanmälankan ställas till Bertil Egerö tel. 0709-497044; 046-120004 bertil.egero@soc.lu.se Inbjudan till definitiv anmälan, se www.kollektivhus.nu

8 • Bo tillsammans nr 21

Kollektivhus NUDet här är nummer 21 av »BO TILLSAM-MANS« som är föreningen KollektivhusNU:s informationsblad. Vi har rullandeansvar för redaktionen.Den här gången är Dick Urban

Vestbro och Lotta Bystedt redaktörer.För nr 22 ansvarar Elisabeth Olszon.Utgivning april 2012. Du som är intres-serad av att vara gästredaktör för Botillsammans, hör av dig till kollektivhus.nu@gmail.com

Styrelsen i Kollektivhus NU 2011Ordförande: Dick Urban Vestbro, TullstuganStockholm, 070-655 94 83, dickurba@gmail.comVice ordföranden: Elisabeth Olszon, Majbacken, Göteborgelisabeth.olszon@telia.com

Eva Norrby, Sjöfarten,StockholmEva Norrbyeva.norrby@bahnhof.seKassör: Birgitta Nordström,Sockenstugan, Stockholm

Ordinarie styrelsemedlemmar:John Fletcher, Tersen, Falun; Nils Assarsson, Landgången, Malmö;Yvonne Segerheden, Kombo,Stockholm.Suppleanter:Karin Yttergren-Sahli, Vildsvinet/Örebro;Anne Demérus, Färdknäppen,Stockholm; Lotta Bystedt, Färdknäppen,Stockholm.Webbredaktör: Ingrid Sillén

Vill du prenumerera på vårt elektroniskanyhetsbrev? Skicka e-post till nyhets-brev-kollektivhus-NU-subscribe@googlegroups.comDu kommer att få nyhetsbladet Bo till-sammans och annan information relate-rad till kollektivhusboende.

På hemsidan www.kollektivhus.nu finnslistan över kollektivhus i Sverige. Vet dunågot hus som inte finns med där, hörav dej till kollektivhus.nu@gmail.com

På hemsidan kan man också sätta inen bytes- eller intresseannons. Mejla tillingrid.sillen@comhem.se

MedlemskapFöreningar/kollektivhus betalar efterantal lägenheter, se hemsidan. Enskildapersoner kan bli stödmedlemmar för100 kr/år.Plusgirokonto 43 88 62–5.Ange namn och e-post.

www.kollektivhus.nu

En del av Sveriges kollektivhus harregler och avtal som stöder boge-menskapens långsiktiga överlevnad.Men andra har ogynnsamma avtal ochbrist på förståelse från bostadsföretagetssida. Det framgick vid seminariet »Schys-sta villkor för bogemenskap – upplåtelse-form, avtal, förvaltning«, som anordnadesav Kollektivhus NU lördagen novemberi kollektivhuset Dunderbacken i Stock-holm.

Över personer, inte bara från Stock-holm utan också från Solhem från Älmstapå Väddö, Lagnö Gård i Trosa, kooperati-va hyresrättsföreningen Höga Björken iStockholm, Rådmansö nätverk för äldre-boende samt nybildade föreningen Rud-beckia i Uppsala. Det var knökfullt!

Föreningens ordförande Dick UrbanVestbro inledde genom att påpeka att detråder stor osäkerhet om vilka upplåtelse-former som är lämpligast för bogemen-skap, de lokala föreningarna har mycketolika situation när det gäller inflytandeöver vilka som flyttar in. Kollektivhus NUser det som viktig att få till stånd schysstavillkor för bogemenskap.

Ylva Sandström från SABO, talade omför- och nackdelar med hyresrätt (HR)respektive kooperativ hyresrätt (KHR). IHR kan en kollektivhusförening styrainflyttningen om fastighetsägaren vill,men bytesrätten kan ändå skapa problem.I KHR är möjligheterna mycket större attfå in motiverade boende.

Annika Johansson, f d projektansvarigpå det kommunala StockholmsföretagetFamiljebostäder, där Annika arbetat medfem kollektivhus sedan , framhöll detgoda samarbetet med den fristående för-eningen Framtiden och vikten av att hadirektkontakt med blivande boende. Närdet gäller om kollektivhus är en »lönsamaffär« pekade Annika på att Familjebostä-

der genom sin bostadssociala profil fåttprojekt i världsklass att visa upp och attsamarbetet med Framtiden blivit ett varu-märke av stor betydelse.

Därefter berättade personer från olikakollektivhus i Stockholm om sina erfaren-heter. Representanter för Tre Portar iSkarpnäck berättade om hur de överlevt enkris för tio år sedan då Stockholmshemshjälpte kollektivhusföreningen genom attlåta ointresserade flytta ut medan kollektiv-husintresserade fick flytta in.

Kerstin Kärnekull från Färdknäppenpresenterade goda råd till grupper som villstarta gemenskapsboende. Hennes presen-tation går att ladda ner i sin helhet frånwww.kollektivhus.nu. Kärnekull samman-fattade erfarenheterna i följande punkter:• Första året är jobbigast, innan alla lärt

känna varandra. • Delta i arbete och arbetsgrupper är

bästa sättet att lära känna varandra ochhuset.

• Föreningen och husets bästa kommeralltid först.

• Samtal, samtal, samtal så att allas åsik-ter kommer fram.

• När det är dags för beslut – accepteravad som bestäms.

• Gör lite mer än du skulle göra hemma– och var lite mindre kritisk mot andra.

I samband med fika blev det gruppdiskus-sion. Angelägna ämnen var: ekonomi,boendeinflytande, skapandet av kollektiv-husköer, hjälp med likvärdiga lägenhetervid utflyttning, att huset får inflytandeöver vem som flyttar in, att kommuneroch stat måste underlätta byggande av kol-lektivhus osv.

Seminariet avslutades med guidaderundturer i Dunderbacken. Tack Dunder-backen för ett utmärkt värdskap!

Schyssta villkor för kollektivhusDunderbackens matsal passade utmärkt för seminariet »Schyssta villkor«.

: