nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av sin första ...525832/fulltext01.pdf ·...
TRANSCRIPT
Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap
Vårdvetenskap
Nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av sin första tid som
yrkesverksamma
En kvalitativ intervjustudie
Författare Handledare
Erika Bergvall Lena Normark
Maja Hällbom
Examinator
Barbro Wadensten
Examensarbete i Vårdvetenskap 15 hp
Sjuksköterskeprogrammet 180 hp
2012
ABSTRACT
Aim: Exploring newly graduated nurses' experiences during their first working year and if the
educating program provides preparation for the profession.
Method: A descriptive study with semi structured interviews. A strategic sample of
convenience was made and seven nurses which had worked for 6-18 months on a specific
hostpital were selected. The criteria’s for inclusion was that the informants were educated on
the current university in central Sweden and was working within the above timeframe. The
interviews were recorded and took place in private. After transcription and analysis of the
interviews a manifest content analysis with condensation, codes and categories was created.
Results: A mixture of feelings during the first period as an employee were identified, with
both experiences of great responsibility and stress, but also a feeling of a personal
development and good contact with colleagues. Deficiencies in the education came to light.
Some parts of the education were considered unnecessarily comprise, while lack of
knowledge and a wish for recess in some courses existed.
Conclusion: Despite the lack of some education and specific knowledge are nurses satisfied
with their first period of practice, mainly because of good treatment and support from
colleagues. Nursing education at the current university does not provide an ultimate
preparation for the profession.
Keywords: Education, Novice, Experiences, Nursing, Transition
SAMMANFATTNING
Syfte: Att undersöka nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av deras första
yrkesverksamma år och om utbildningen ger en förberedelse inför yrket.
Metod: En deskriptiv studie med semistrukturerade intervjuer. Ett strategiskt
bekvämlighetsurval gjordes och sju sjuksköterskor som varit yrkesverksamma i 6-18 månader
på ett specifikt sjukhus valdes ut. Inklusionskriterier var att informanterna utbildats på det
aktuella universitet i Mellansverige samt varit yrkesverksamma inom ovan nämnda tidsram.
Intervjuerna spelades in och skedde i enrum. Efter transkribering och övergripande tolkning
utfördes en manifest innehållsanalys med kondensering, kodning och slutligen kategorisering.
Resultat: Känslorna under första tiden som nyanställd var blandade, med upplevelser av ett
stort ansvar och stress men också en personlig utveckling och god kontakt med kollegor
uppfattades. Brister i utbildningen uppdagades. Vissa delar ansågs vara onödigt stora
samtidigt som kunskap saknades och en önskan om fördjupning i kurser fanns.
Slutsats: Trots brister i utbildningen och avsaknad av viss kunskap är sjuksköterskor nöjda
med sin första yrkesverksamma tid, främst på grund av gott bemötande och stöd från kollegor.
Sjuksköterskeutbildningen på det aktuella universitetet är inte ultimat för en god förberedelse
inför yrkesrollen.
Nyckelord: Utbildning, Novis, Erfarenhet, Sjuksköterskor, Övergång
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INTRODUKTION 1
Problemformulering 7
Syfte 8
METOD 8
Design 8
Urval 8
Datainsamlingsmetod 9
Tillvägagångssätt 10
Etiska överväganden 11
Bearbetning och analys 12
RESULTAT 14
Utbildningens innehåll 15
Inför att börja arbeta 16
Upplevelser som novis 17
Att arbeta 19
DISKUSSION 20
Resultatdiskussion 21
Metoddiskussion 23
Slutsats 25
Kliniska implikationer 26
REFERENSLISTA 26
Bilaga 1 29
Bilaga 2 30
1
INTRODUKTION
Sjuksköterskans kompetensområde
Att vara legitimerad sjuksköterska innebär ett stort antal förpliktelser och medför krav på
kunnande i yrkesutövandet. Socialstyrelsen (2005) har delat in kompetensbeskrivningen för
en legitimerad sjuksköterska i tre delar; första delen är omvårdnadens teori och praktik vilket
även innefattar den medicinska kunskapen. Forskning, utveckling och utbildning är nästa del,
som lägger vikt vid den personliga utvecklingen i yrket samt förmågan att utbilda och
undervisa andra och därmed ge patienten bästa möjliga vård med vetenskapliga belägg som
stöd. Det innefattar den senast tillgängliga forskningen som uppnår vetenskaplig evidens
genom studier. Slutligen beskrivs ledarskap som ett kompetensområde sjuksköterskan skall
behärska, vilket lägger vikt vid arbetsledning, samverkan i vårdkedjan samt förmågan att
planera och strukturera arbetet för sig själv och i vårdlaget.
Förväntningar och tankar
Enligt en studie av Heslop, McIntyre och Ives (2001) finns en förväntan bland studenter i sista
terminen på sjuksköterskeutbildningen att den första tiden på den nya arbetsplatsen ska
innehålla mycket feedback och diskussioner angående den egna arbetsinsatsen. Denna
feedback förväntas komma från både handledare under introduktionsperioden, andra erfarna
kollegor och avdelningschefen. Många uttrycker också en önskan om stöd, vägledning och
tröst. En viss oro kunde utläsas rörande relationen med framtida kollegor. Även om flertalet
av deltagarna såg fram emot att få arbeta tillsammans med erfarna och kunniga sjuksköterskor
fanns det studenter som ansåg att detta kunde innebära en stor press och höga krav på den
oerfarna sjuksköterskan.
Nyutexaminerade sjuksköterskor uttrycker rädsla, ångest, och osäkerhet. Dessa känslor
grundar sig ofta i brist på stöd och hjälp från kollegor, osäkerhetskänslor inför den egna
kunskapen och den nya rollen samt brist på erfarenhet och självförtroende. De största
orosmomenten bland de nyutexaminerade sjuksköterskorna är att det ska visa sig att de inte
har tillräcklig klinisk kunskap och inte klarar av att ge patienterna säker vård utan istället
skadar dem, samt att de inte ska klara av att leva upp till förväntningarna och det ansvar som
läggs på en sjuksköterska. Vanligt är också att den nyutexaminerade sjuksköterskan känner
2
frustration och skuld inför den upplevda oförmågan att leva upp till förväntningarna som yrket
innebär (Boychuk Duchscher, 2008a; Etheridge, 2007, Tradewell, 1996).
Utvecklingsprocessen
Benner (1993) beskriver Dreyfusmodellen, en process som varje nybörjare inom ett visst
område genomgår med fem olika stadier av utveckling. I det första stadiet beskrivs novisen,
nybörjaren, som saknar erfarenhet av de situationer i vilka denne förväntas prestera och agera
professionellt. Novisen anses ha ett stelt och regelstyrt beteende som grundar sig i brist på
erfarenhet av de situationer denne möter. Därför baseras novisens arbete främst på kliniska
mätningar, exempelvis blodtryck, vikt etc. Processen beskriver vikten av teoretisk inlärning
kombinerat med praktisk erfarenhet. Båda aspekterna anses viktiga för att novisen ska
utvecklas och så småningom nå nästa stadium i processen, Avancerad nybörjare. Då har
personen med hjälp av handledare lärt sig identifiera de viktigaste och återkommande
aspekterna i en vårdsituation, en färdighet som bara kan uppnås via praktisk erfarenhet.
Modellen beskriver också de tre sista stadierna i processen, dessa kallas kompetent, skicklig
samt expert.
Även Boychuk Duchscher (2008b) beskriver olika faser som noviser genomgår under sin
första tid som yrkesverksamma. Den första fasen kallas för Utförande och pågår de första 3-4
månaderna på den nya arbetsplatsen. Under denna fas inser ofta sjuksköterskan att dennes
kunskap och erfarenhet är otillräcklig, vilket beror på att det i förväg finns förväntningar som
är orealistiska. Många förklarar denna krock mellan förväntningar och verklighet med
bristande förberedelser under utbildningen. Den höga arbetsbördan och de icke-
omvårdnadsrelaterade arbetsuppgifterna förvånar många, som upplever en känsla av att inte
kunna bidra med något till verksamheten. Efter den första perioden följer en fas som kallas att
Vara. Denna fas definieras av en snabb utveckling gällande kunskap, kompetens samt logiskt
tänkande. En osäkerhet kan dock uppkomma på grund av upplevelsen att tryggheten i att vara
student eller novis och därmed inte ha lika höga krav på sig, har försvunnit. Även om
erfarenheter gör att sjuksköterskan känner sig tryggare i sin roll har ännu inte tryggheten hos
en erfaren sjuksköterska infunnit sig. Framträdande under denna fas är också en ökad
medvetenhet om yrkesrollen och relationer till andra professioner, samtidigt som en balans
mellan arbetsliv och privatliv eftersöks. Den tredje fasen benämns som Kunnande och under
denna tid börjar den nya sjuksköterskan i större grad reflektera över sin yrkesroll i förhållande
3
till andra, politiska och sociala aspekter av jobbet samt sin egen ställning i den hierarkiska
sjukvården. En känsla av självsäkerhet i sina uppgifter, i rutiner och ansvar infinner sig.
Övergången från rollen som student till sjuksköterska beskrivs även i annan litteratur som en
svår omställning som tar tid. Att plötsligt stå ensam med ansvaret är stressande, och den
största farhågan är att förlora sin legitimation. Även om utbildningen beskriver ansvaret så
existerar det först när sjuksköterskan arbetar självständigt i sin yrkesroll. Detta blir mest
påtagligt när sjuksköterskan arbetar kväll- eller nattpass då denne har mindre personal
omkring sig och därmed bär ett större ansvar. Att hantera utmaningar såsom akuta och nya
situationer upplevs vara av värde, trots att situationerna är ansträngande och obehagliga. Det
leder till en stärkt yrkesroll och förbättrar förmågan att arbeta snabbt och effektivt samt ger ett
ökat självförtroende med vetskapen om att situationerna är hanterbara (Gardner, 1992;
Gerrish, 2000; Tradewell, 1996; Wangensteen, Johansson & Nordström, 2008). Även
Etheridge (2007) beskriver bristande förberedelse under utbildningen som en anledning till att
nyutexaminerade sjuksköterskor upplever oväntat stor press när de börjar arbeta. Många har
en föreställning om att läkaren ansvarar för allt gällande vården, något som visar sig vara
felaktigt. Förväntningarna på sjuksköterskans förmåga till observationer, bedömningar och
beslut är stora, vilket överraskar nyutexaminerade sjuksköterskor.
Enligt ICN:s etiska kod för sjuksköterskor (International Council of Nurses, 2007) har
sjuksköterskan en skyldighet att verka för gott samarbete mellan sina kollegor och att alltid
ingripa när säkerheten i vården hotas, vilket är en viktig del vid inskolningen av de nya
kollegorna. Studier har påvisat att rollen som beslutsfattare är något som ofta blir
problematisk för novisen. Besluten som fattas rörande vården grundas ofta på ensidig fakta
samt begränsad kunskap och erfarenhet. Nyutexaminerade sjuksköterskor utgår hellre från
patientens upplevelser och följer de protokoll och vårdplaner som finns än att reflektera över
och diskutera besluten (Gillespie och Peterson, 2009; Silva, Souza, Trenitini, Bonetti &
Mattosinho, 2010). Efter en tid har sjuksköterskan lärt sig att se helheten gällande patientens
tillstånd och behov och kan på ett naturligt sätt bedöma och utvärdera åtgärder. Erfarenhet gör
att sjuksköterskan med tiden utvecklar en förmåga att dra egna slutsatser och därmed på ett
bättre sätt kan tillgodose en god omvårdnad. Detta minskar osäkerheten och ger en tilltro till
den egna förmågan och det egna kunnandet (Etheridge, 2007).
Silva et al., (2010) har i en kvalitativ intervjustudie med trettioen deltagande sjuksköterskor
studerat vilka utmaningar den nyutbildade sjuksköterskan möter under sitt första år. Resultatet
4
visar att ett gott omhändertagande samt heltäckande grundläggande kunskaper inför
yrkesutövandet i både teori och praktik behövs för att lyckas som nyutexaminerad
sjuksköterska och novis på en arbetsplats. En svårighet för novisen enligt studien är när
utbildningen och praktiken kommer i konflikt med varandra och riktlinjerna inte
överensstämmer med arbetet på avdelningen. Detta kan leda till något som kallas ”reality
shock” (verklighetschock; författarnas översättning). Det är ett vanligt förekommande
problem då nyutexaminerade sjuksköterskor inte klarar av att tillämpa inhämtad kunskap från
akademin till sitt dagliga yrkesutövande. Detta leder till oro och minskad tro på den egna
förmågan att utföra ett korrekt arbete. Ett gott bemötande och omhändertagande är av största
vikt för att gynna den nya sjuksköterskans yrkesutövning, vilket inte är en självklarhet i
praktiken.
Fenomenet verklighetschock beskrivs även av Boychuk Duchscher (2008a), som belyser att
övergången från den vana rollen som student till den ovana rollen som professionell innebär
förändringar bland annat i rollfördelningar, krav på kunskap och ansvar. De nyutexaminerade
sjuksköterskorna är otillräckligt förberedda för denna förändring och har inte insett i förväg
vad det kommer innebära. Trots att teorin menar att övergången kommer kräva stora
ansträngningar och ta mycket energi, samt ett stort personligt engagemang, är novisen inte
beredd på det som denna möter vid arbetsstart. Resultatet av detta blir känslor av kaos och
brist på självförtroende, men också en snabb personlig utveckling. Den största personliga och
professionella utvecklingen äger rum inom de första fyra månaderna efter att den nya
sjuksköterskan fått sin introduktion på den nya arbetsplatsen. Detta styrks av Gerrish (2000)
som menar att nyutexaminerade sjuksköterskor får arbeta hårt med de kliniska kunskaperna
samt medicintekniska moment, vilka anses vara komplicerade till en början. Startperioden på
en arbetsplats är därför en stressig tid. Dock framkommer även i denna litteratur att de
grundläggande färdigheterna infinner sig relativt snabbt efter en tid som yrkesverksam.
Benner och Wrubel (1982) beskriver hur en oerfaren sjuksköterska har ett behov av att skriva
ner och begrunda alla fakta innan ett beslut fattas. Behovet finns också att diskutera kliniska
fynd och mätresultat tillsammans med kollegor för att dra en korrekt slutsats. Med ökad
erfarenhet av tidigare patienter och händelser runt dessa kan sjuksköterskan så småningom
lära sig att dra snabba slutsatser och snabbt sätta in åtgärder för patientens välmående. Den
nyutexaminerade sjuksköterskan har också hjälp av att få höra hur den mer erfarna
sjuksköterskan resonerar angående sina patienter och deras symtom samt tänkbara
5
bakomliggande orsaker. Detta blir då något den oerfarna sjuksköterskan kan dra lärdom av i
sitt yrkesutövande.
Introduktion på arbetsplatsen
Santucci (2004) menar att rollövergången från student till sjuksköterska kräver erfarenheter
bortom de som utbildningen kan erbjuda. Utbildningen tillgodoser studenten med de verktyg
som krävs för att kunna resonera som en sjuksköterska medan det praktiska arbetet omfattar
kunskapen att tillämpa dessa verktyg. Vad de nyanställda sjuksköterskorna kan behöva få
information om från arbetsplatsen är vilka förväntningar de har på sig i form av en
kompetensbeskrivning, samt en tidsplan på när de olika målen bör uppnås. Enligt en studie av
Newton och McKenna (2007) menar dock många nyblivna sjuksköterskor att de under sin
första yrkesverksamma tid får mycket kunskap som inte är möjlig att lära sig endast teoretiskt.
Det rör sig om erfarenhetsbaserad kunskap, som inte utbildningen kan förbereda studenten
för.
Wangensteen, Johansson och Nordström (2008) har genomfört en intervjustudie bland
sjuksköterskenoviser där osäkerhet och kaos var en av kategorierna som utlästes ur resultatet.
Detta upplevdes oavsett om den nya arbetsplatsen var obekant eller välkänd sedan tidigare
genom praktik på avdelningen. Känslan av osäkerhet beskrivs kring nya rutiner, patienter och
kollegor. Introduktionen till arbetet är av stor vikt, vilken är bristfällig på många arbetsplatser.
Den kan utlovas men inte leva upp till löftet, eller så existerar den inte överhuvudtaget. På
vissa ställen börjar en introduktion som avslutas i förtid på grund av personalbrist. En positiv
upplevelse för sjuksköterskorna var när den erfarna personalen gav tips och råd innan de
nyanställda behövde ställa frågor. De upplevde också att de uppmuntrades att fråga när det
behövdes och tilläts vara oerfarna. Enligt Etheridge (2007) uppskattar de oerfarna
sjuksköterskorna att övrig erfaren personal uppmuntrar dem till att söka svar på frågor och att
få frågor om situationer och scenarier innan de hänt, för att i förväg kunna reflektera över det
bästa handlandet. På så sätt upplever den oerfarna sjuksköterskan att denne tar emot hjälp och
vägledning till eget tänkande.
Det anses av nyutexaminerade sjuksköterskor att arbetsledaren har en stor inverkan på attityd
och arbetsklimat hos personalen och påverkar därför mottagandet av dem som nya. Därför är
det viktigt att arbetsledaren styr sina anställda så att det gynnar ett varmt och
omhändertagande mottagande av de nyanställda för att de ska anpassas till och känna sig
trygga i sin nya roll (Gardner, 1992; Gerrish, 2000; Kelly & Ahern, 2008; Tradewell, 1996).
6
Ledarrollen hör till det som nyutexaminerade sjuksköterskor uppger sig ha svårast att
behärska. Större ansvar och tillit läggs därför på arbetsledaren för att stötta novisen under
dennes första tid som nyanställd (Gerrish, 2000).
Kelly och Ahern (2008) menar att nyutexaminerade sjuksköterskor känner sig exkluderade ur
den grupp som de erfarna befinner sig i samt upplever en brist på assistans vid uppgifter som
är nya för dem. De har inte förberetts för den tuffa attityd som råder på den nya arbetsplatsen
och rollerna som alla anställda har kan stå i vägen för socialiseringen som ny. Det finns en
kulturskillnad i alla roller vid en avdelning som påverkar hur man behandlas som erfaren
sjuksköterska, nyutexaminerad sjuksköterska, nyanställd sjuksköterska och så vidare. Dessa
skillnader och de olika uppdelningarna är inget som märks under tiden som praktiserande
student, utan blir påtagliga först vid anställning som sjuksköterska. En förberedelse under
utbildningen för det hårda klimatet som finns inom sjukvården upplevs som en bristvara. Det
framkommer också att många nyanställda upplever det svårast att arbeta med de äldre
sjuksköterskorna då de ofta har sämre tålamod och en ovilja att assistera noviser. Även tyst
kommunikation och dolda budskap beskrivs i ovan nämnda intervjustudie. Som exempel är att
den nyutexaminerade sjuksköterskan kan känna sig ignorerad på sin nya arbetsplats och ha
svårt att få grepp om den sociala situationen. Tystnaden blir som ett antydande att den nya
personen inte är välkommen. Även undertryckta aggressioner och irritation kommer fram vid
exempelvis frågor om procedurer som den nya sjuksköterskan är osäker på. Vissa erfarna
sjuksköterskor besvarar frågor och reflektioner medan andra sätter sig emot detta med orsaken
att de nya ska ”kastas ut” och lära sig på eget bevåg.
I motsats till detta finns beskrivningar av relationen mellan den nyutexaminerade
sjuksköterskan och dennes kollegor som något positivt och gynnsamt för novisen. Genom
stöttning och hjälp till att själv söka svar på frågor och funderingar upplever den nya
sjuksköterskan att den personliga utvecklingen blir som störst. Den första perioden vänder sig
den oerfarna sjuksköterskan ofta till sin handledare från inskolningsperioden på den nya
arbetsplatsen. Den oerfarna vill diskutera sina beslut och handlingar med den mer erfarna
sjuksköterskan, för att få sitt handlande och sitt tankesätt bekräftat som korrekt. Den
nyutexaminerade sjuksköterskan finner stort stöd i att arbeta tillsammans med erfarna
kollegor, då detta ger en känsla av trygghet. I takt med att den nya sjuksköterskans erfarenhet
blir bredare växer även dennes tro på den egna förmågan. Behovet av bekräftelse minskar i
och med detta (Boychuk Duchscher, 2008b; Etheridge, 2007).
7
Relationen kollegor emellan beskrivs i en intervjustudie där sjuksköterskor intervjuas vid tre
olika tillfällen under det första yrkesverksamma året. En av slutsatserna blev att ett familjärt
bemötande och förberedelse hos de andra i personalgruppen är gynnsamt för den kommande
lärandeprocessen och förståelse för den egna rollen på arbetsplatsen hos den nya
sjuksköterskan. En uppkommen komplikation som är vanlig hos nyutexaminerade
sjuksköterskor är när arbetet inleds på en avdelning som är specialiserad på en viss typ av
vård och åkommor. Detta innebär att den nya sjuksköterskan inte besitter de specifika
kunskaper i ämnet och därmed är ny på ännu en punkt (Sullivan-Bentz, et al., 2010).
Regelbunden feedback samt konstruktiv kritik är önskvärt, både verbalt och skriftligt, till den
nyutexaminerade sjuksköterskan. Dessutom bör miljön på arbetsplatsen vara trygg och
förtrolig för att novisen ska känna tillit till den övriga personalen och säker i sitt arbetssätt
(Santucci, 2004). Feedback beskrivs också av Wangensteen, Johansson och Nordström (2008)
som något nyblivna sjuksköterskor uppskattar, oavsett om den är positiv eller negativ. Att få
respons minskar osäkerheten kring hanteringen av olika situationer genom att få veta om
handlingar har utförts på rätt sätt. Huruvida responsen utdelas eller inte skiljer sig från olika
arbetsplatser, men den gemensamma nämnaren är att feedback är en viktig aspekt för lärandet.
Den svåra övergången från student till sjuksköterska kan vara problematisk att lära ut för de
som ansvarar för utbildningen. Det anses att utbildningen har en skyldighet att erbjuda
studenterna tillfällen till utmaningar som tar dem utanför deras bekvämlighetszon. Genom
ökade erfarenheter av att hantera oväntade och obekväma situationer skulle övergången från
student till självständig sjuksköterska underlättas (Newton & McKenna, 2007). Enligt Lauvås
och Handal (2001) är handledningen av sjuksköterskan under introduktionen till en ny
arbetsplats en faktor av relevans när det kommer till lärandet. En kvalificerad handledning
kan vara krävande och den fordrar utbildning hos den utövande personalen. Att personal som
är väl insatt i sitt yrke automatiskt är goda handledare är inte nödvändigtvis ett faktum.
Handledningen sker i en privat situation vilket leder till att kvaliteten på arbetet är svårt att
granska kritiskt av någon annan än den som deltar i handledningen. Därför förekommer sällan
dokumentation av den sortens verksamhet.
Problemformulering
Enligt Socialstyrelsens kompetensbeskrivning (2005) gäller samma kunskapskrav på alla
legitimerade sjuksköterskor vilket den nyutexaminerade sjuksköterskan kan uppleva som
8
svårt att uppnå (Boychuk Duchscher, 2008; Etheridge, 2007; Newton & McKenna, 2007;
Santucci, 2004; Silva et al., 2010). Detta påvisar att det är av vikt att nyutexaminerade
sjuksköterskor har en god utbildning att ta stöd av, samtidigt som en pedagogisk och
utvecklande introduktion på den nya arbetsplatsen krävs. Trots att det finns en del studier
inom området är det angeläget att göra fler studier. Bland annat behövs ytterligare studier om
nyutbildade sjuksköterskors upplevelser av den första yrkesverksamma tiden och deras
reflektioner tillbaka på utbildningens innehåll i förhållande till de krav som ställs i klinisk
verksamhet.
Syfte
Syftet med studien var att undersöka nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av deras
första yrkesverksamma år och om utbildningen ger en förberedelse inför yrket.
METOD
Design
Den aktuella studien är en deskriptiv studie som syftar till att beskriva upplevelser hos
nyutexaminerade sjuksköterskor under deras första yrkesverksamma tid. En intervjustudie
genomfördes på ett universitetssjukhus i Mellansverige med hjälp av semistrukturerade
intervjuer. Enligt Polit och Beck (2008) är en kvalitativ studie att föredra när fördjupning av
kunskap hos olika individers åsikter och tankar kring problem och företeelser eftersöks.
Eftersom det resultat som eftersöks består av tankar, känslor och upplevelser hos
nyutexaminerade sjuksköterskor anses en kvalitativ studie vara lämplig.
Urval
Ett strategiskt bekvämlighetsurval till studien utfördes, då informanterna utgörs av
sjuksköterskor som avslutat sin utbildning på ett universitet i Mellansverige och därefter varit
yrkesutövande i 6-18 månader. Detta för att personerna som medverkade skulle ha både
utbildning och introduktion på den nya arbetsplatsen samt den första tiden efteråt i färskt
minne. Sammanlagt sju personer intervjuades. När studien planerades var målet att åtta till tio
informanter skulle delta, men svårigheter uppstod i att få tag på dessa. Problemen bestod i att
9
få tag på avdelningschefer för att få namn på sjuksköterskor, att de aktuella informanterna inte
uppfyllde inklusionskriterierna eller nekande till deltagande från informanter. När sju personer
tackat ja till deltagande ansågs detta vara tillräckligt för att genomföra studien.
Inklusionskriterier hos informanterna var att de skulle vara svensktalande, genomgått
sjuksköterskeutbildning på det aktuella universitetet, varit yrkesverksam i 6-18 månader samt
anställda på det aktuella universitetssjukhuset. Exklusionskriterier var att sjuksköterskan tagit
examen för mer än 18 månader sedan då detta kan göra det svårare att behålla den tydliga bild
av hur tiden som nyutexaminerad upplevdes samt innebära att sjuksköterskan har tagit till sig
mer av de nya erfarenheterna. De som examinerats för mindre än sex månader sedan
exkluderades då de har haft en kort yrkesverksam tid och därmed kan ha haft mindre tid att
reflektera över de problem som möter en novis. Sjuksköterskor som utbildats i andra städer
exkluderades då resultatet inte blir tillämpbart på det aktuella universitetets utbildning. Ett
deltagande godkändes heller inte om sjuksköterskan ingått i liknande studie föregående
terminer. Inga mål sattes upp i förväg gällande informanternas kön, ålder eller tidigare
erfarenhet av vårdarbete, då detta inte ansågs vara relevant för studiens resultat. Deltagarna
var mellan 22 och 27 år gamla, sex personer var kvinnor och en var man. Av dessa hade tre
personer innan sin sjuksköterskeexamen arbetat som vårdbiträde på äldre- och vårdboenden
och sedan övergått till att arbeta som undersköterska på sjukhus. En person hade enbart
arbetat som undersköterska på sjukhus och tre personer hade arbetat som vårdbiträde på äldre-
eller demensboenden. En av dessa tre hade även arbetat som personlig assistent. Denna
erfarenhet varierade från enbart sommaranställningar till fast anställning. Sammanfattningsvis
hade fyra av deltagarna erfarenhet av sjukhusarbete innan de började arbeta som
sjuksköterska. En person nämnde att denne hade gått omvårdnadsprogrammet på gymnasiet.
Datainsamlingsmetod
Innan intervjuerna ägde rum genomfördes en provintervju av författarna för att öva
intervjuteknik. Denna genomfördes med en bekant till författarna som nyligen blivit
legitimerad sjuksköterska samt var yrkesverksam. Efteråt gick författarna tillsammans igenom
intervjun och identifierade frågor som behövde förtydligas, då personen som intervjuades
hade missförstått frågan. Inga frågor ändrades, fokus lades på betoningar. Frågan om vad som
varit lätt och vad som varit svårt med att börja arbeta ansågs för omfattande och delades
därför till två under intervjuerna. Författarna märkte att en ovana fanns att intervjua, men
detta var väntat och intervjuerna förväntades bli lättare under studiens gång. Förberedelse är
10
viktigt vid intervjuer och den som är ansvarig bör vara väl inläst på ämnet (Polit & Beck,
2008). För inläsning användes vetenskaplig litteratur rörande nyutexaminerade sjuksköterskor
samt handledning. Dessutom användes aktuell metodlitteratur. Semistrukturerade intervjuer
genomfördes med utvalda personer. Semistrukturerade intervjuer ansågs vara fördelaktiga då
frågor, som innan intervjutillfället utformades för att passa studiens syfte, användes (Polit &
Beck, 2008). Tretton frågor gällande bakgrund samt upplevelser och åsikter om utbildning
och första tiden på en ny arbetsplats var förberedda i förväg och var utformade av
examinerande lärare, se bilaga 1, då resultatet från föreliggande arbete kommer att ingå i en
större studie. Dessa frågor var öppna och gav individuella svar, inga svarsalternativ
presenterades. Detta för att nå den personliga åsikten hos den som intervjuades. Öppna frågor
innebär att de inte går att besvara med ”ja” eller ”nej” vilket gör att ett utförligare svar ges.
Frågorna är inte heller ledande. (Polit & Beck, 2008). Samtidigt fanns utrymme för
följdfrågor samt förtydliganden om det ansågs nödvändigt. Intervjuerna spelades in för att
senare bearbetas. Till inspelning användes författarnas privata apparatur.
Tillvägagångssätt
Utvalda sjuksköterskor att tillfråga tillhandahölls inledningsvis av examinerande lärare till
författarna. Dessa arbetade på en medicinklinik på det aktuella sjukhuset. Författarna
kontaktade även avdelningschefer med förfrågan om kontaktuppgifter till nyutexaminerade
sjuksköterskor. Ett informationsbrev, se bilaga 2, skickades via e-post från författarna till de
sjuksköterskor som valts ut att bli tillfrågade om deltagande. Dessa skickades ut så fort
namnen presenterats för författarna. I brevet delgavs information om syftet med studien samt
att alla uppgifter som lämnades skulle komma att avidentifieras. Sjuksköterskorna hade rätt att
när som helst avbryta sin medverkan i studien. Ungefärliga datum för intervjuer angavs, samt
en uppskattning av hur mycket tid sjuksköterskorna fick avsätta vid deltagande i studien. Den
förberedande provintervjun tog 13 minuter, vilket ledde till att intervjun antogs ta 15-20
minuter. Dock angavs tiden som cirka 30 minuter i informationen till informanterna, så tid
fanns att presentera sig och komma till ro inför intervjun. I brevet framgick också att
författarna önskade svar om deltagande, oavsett om det innebar ett medverkande eller ej. Om
svar uteblivit tog författarna kontakt med sjuksköterskorna på telefon via den aktuella
avdelningen. Sammanlagt kontaktades 18 sjuksköterskor, varav fem tackade nej på grund av
annan utbildningsort, två tackade nej på grund av bristande intresse, sju tackade ja och övriga
uteblev med svar trots telefonkontakt med avdelningen. Författarna uppfattade ett motstånd på
11
avdelningarna när sjuksköterskorna söktes på telefon, då de ansågs vara upptagna med viktiga
saker och inte kunde ta samtalet. Trots att författarna lämnade sina telefonnummer och
uppmaningar om att svara på det utskickade mailet uteblev vidare kontakt med dessa
sjuksköterskor. Med de som tackat ja till deltagande bokades datum och tid för intervju via
mailkonversation.
För att underlätta deltagandet i studien för de tillfrågade sjuksköterskorna genomfördes
intervjuerna på det aktuella sjukhuset. Intervjuerna genomfördes i samband med ett
arbetspass, beroende på deltagarnas önskemål. Önskvärt var en lugn och tyst miljö belägen på
en plats där intervjun kunde genomföras utan avbrott, därför bokades grupprum på biblioteket
på det aktuella sjukhuset istället för att vara i direkt anslutning till sjuksköterskornas
arbetsplats. De tretton förbestämda frågorna samt eventuella följdfrågor ställdes och varje
intervju varade cirka 15-30 minuter. Båda författarna medverkade vid intervjuerna, varav en
tog rollen som observatör i hälften av antalet intervjuer. Detta för att öka reliabiliteten samt
för utveckling av god intervjuteknik. Författarna upplevde att intervjuerna kändes lättare för
varje gång, när en viss vana infann sig. Flera provintervjuer innan studiens start hade varit att
föredra, då detta hade gett författarna en vana och ett självförtroende i rollen som intervjuare.
Observatörens roll var att lyssna på intervjun, eventuellt lägga till följdfrågor samt kontrollera
inspelningsapparaten. Efteråt gjordes en reflektion och återkoppling för lärande samt
möjlighet att genomföra förbättringar till nästkommande intervju.
Etiska överväganden
Etisk problematik som kan uppstå är att informanterna kan uppleva svårigheter i att uppriktigt
diskutera det aktuella ämnet på grund av rädsla för att svaren ska kunna härledas till den
enskilde. Därmed kan informanten framställas negativt inför chefer och kollegor. Informanten
kan dessutom känna obehag inför att diskutera sina svaga sidor och det denne anser vara
brister i den egna kompetensen. En annan problematik som kan uppstå är förmågan att kunna
skilja sin privata identitet från den professionella yrkesrollen. Därmed kan yrkesrollen
påverka svar som ska spegla personliga åsikter. För att förhindra detta har informanterna blivit
väl insatta i studiens syfte och betoning har lagts vid att deltagandet är frivilligt och när som
helst kan avbrytas (Centrala etikprövningsnämnden, 2011; Codex, 2012). Att allt inspelat
material raderas efter uppsatsens godkännande har också framgått.
12
Bearbetning och analys
Samtalen transkriberades i efterhand med hjälp av ljudinspelningar från intervjutillfället.
Författarna delade upp materialet och transkriberade hälften var, därefter gick de tillsammans
igenom det inspelade materialet ännu en gång. Det är av stor vikt att transkriberingen är riktig
för att en korrekt analys ska kunna genomföras. Ansvarig för transkriberingen vidtog åtgärder
såsom upprepade genomlyssningar för att se till att allt transkriberat material stämde överens
med det inspelade materialet, för att undvika felaktig analys. Dessutom analyserades
transkriberingarna av författarna gemensamt för att materialet skulle bli så objektivt som
möjligt. Det markerades i transkriberingstexten vem som talade i form av P för participant
(informanten) samt I för interwiever (intervjuaren). Även yttringar som inte var ord skrevs ut
såsom skratt (skratt), långa tystnader (…) och dylikt (Polit & Beck, 2008). Efter
transkriberingen diskuterades innehållet mellan författarna. Författarna utförde tillsammans en
manifest innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2008). En induktiv analys gjordes,
vilket innebär en förutsättningslös analys som baseras på informanternas berättelser (Polit &
Beck, 2008). För att få en grov struktur i specifika områden delades resultatet in i domäner:
utbildning och arbetsplats. Därefter togs meningsenheter av stycken ut som hörde ihop i sitt
sammanhang för att lättare kunna hanteras i processen. Här användes tecken såsom […] när
ovidkommande text togs bort för att kunna binda samman citat som bildar meningsenheter.
Sedan abstraherades meningsenheter och gjordes till kondenserade meningsenheter vilka gör
textstyckena kortare och enklare att överblicka, varefter koder samt kategorier och
subkategorier utformades. För överblick av kategorier och subkategorier, se tabell 2.
Kategorierna har satt etikett på flera koder, då dessa samlar flera koder, och därmed
upplevelser, med liknande innehåll. Inga data kan nu passa in på flera av kategorierna eller
falla mellan två. På så sätt har ett lättöverskådligt resultat av insamlat material skapats.
Meningsenheterna lästes om och om igen under analysens gång för att uppmärksamma
eventuella nytolkningar av innehållet och bakomliggande meningar samt undertoner.
Sammanlagt 15 subkategorier samt fyra kategorier arbetades fram ur resultatet. Ett exempel
på analysprocessen visas i form av ett utdrag nedan, tabell 1 (Graneheim och Lundman,
2008). Efter godkännande av uppsats raderas allt inspelat material.
13
Tabell 1.
Meningsenhet Kondenserad
meningsenhet
Kod Subkategori Kategori
2. ...tyckte jag nog att
de var roligare än ja
föreställt mig när ja
väl började så att mina
farhågor var väl lite
obefogade kanske.
Mina farhågor var lite
obefogade, det var
roligare än jag
föreställt mig.
Överraskande roligt
att börja arbeta.
Positiva upplevelser
den första tiden på
arbetsplatsen
Upplevelser som novis
14
RESULTAT
Under innehållsanalysen utarbetades fyra kategorier och ett flertal underkategorier utifrån
informanternas svar, dessa presenteras i tabell 2. Intervjuerna har numrerats i kronologisk
ordning (1-7). Nedan återges vissa citat från intervjuer, siffran inom parentes representerar
vilken intervju citatet är hämtat från.
Tabell 2.
Subkategori Kategori
Kunskap från utbildningen Utbildningens innehåll
Positivt med utbildningen
Brister och behov i utbildningen
Känslor inför att börja arbeta Inför att börja arbeta
Förväntningar på yrket
Påfrestande upplevelser första tiden på arbetsplatsen Upplevelser som novis
Positiva upplevelser första tiden på arbetsplatsen
Oväntade iakttagelser
Lärandeprocessen Att arbeta
Att själv bära ansvaret
Kommunikation och samspel
Stöd i arbetet
Vad yrket innebär
Lätta moment
Svåra moment
15
Utbildningens innehåll
Deltagande sjuksköterskor har alla åsikter om utbildningens upplägg och innehåll. Många
negativa aspekter har framkommit, men även positiva finns. Överlag finns ett missnöje med
utbildningen, då sjuksköterskorna inte anser att den har förberett dem tillräckligt inför det som
väntar när de börjar arbeta. Informanterna uttrycker åsikter såsom ”jag tycker att utbildningen
e otroligt dålig faktiskt, de e fokus på helt fel saker och man borde lägga mer tid på de man
verkligen ska kunna när man e klar” (6) och ”ja tycker nog man har mer krav på sig än vad
man lär sig” (3), samt ”känns som att vissa delar som man verkligen behöver ute, när man
jobbar, de går dom igenom så himla fort” (7). Trots detta missnöje finns också åsikten att de
flesta av utbildningens kurser är relevanta samt att man lär sig viktig kunskap.
Flera av de intervjuade sjuksköterskorna uttrycker en önskan om fördjupad kunskap i anatomi
och medicinska sjukdomar ”ja, jag tycker att vi har läst viktiga saker, men man kanske skulle
ha läst det mer, som anatomi och patofysiologi, de va väldigt kort, de va väldigt tidigt i
utbildningen” (6). Andra informanter har liknande uppfattningar ”på alla sjukdomar,
medicinska sjukdomar... och kirurgiska för den delen, liksom att man... kunde ha... breddat
den. Gjort den längre” (5) och ”till exempel att vi läser väldigt lite anatomi och fysiologi” (4).
Informanterna uttrycker ett missnöje med pedagogikundervisningen under utbildningen. Trots
att syftet med kursen anses relevant tycker sjuksköterskorna att kursens innehåll inte ger den
kunskap en sjuksköterska behöver i sitt yrkesutövande. Åsikter som framkommit om
pedagogikundervisningen är att den inte är anpassad till sjuksköterskeyrket, är onödigt stor
och att den eventuellt kan förbättras om ansvariga lärare har erfarenhet av vårdarbete. En åsikt
som framkommer är ”pedagogik kan väl ha sin plats i programmet egentligen på vissa sätt
som man ska lära ut självvård till patienterna å...bara bemötande kommer ju också in men de
e liksom inte de man får lära sig” (2). Detta styrks av andra informanter ”visst ska vi väl
kunna vara pedagogiska...liksom när vi lär ut till andra å...handleder andra. Men de har
ingenting med de där...andra sakerna å göra […] Man kunde ju ha gjort mycke bättre
pedagogikutbildning” (3). Flera instämmanden följde ”pedagogiken. Helt klart. Ingen som
helst användning för” (5) och ”ja kan inte säga att man kanske ska plocka bort de, men
isåfall göra om upplägget å innehållet” (6). Andra inslag i utbildningen som nämns som
överflödiga eller onödiga är undervisning om omvårdnadsteorier, statistik och psykiatri.
16
Inslag som vissa av sjuksköterskorna saknar i sin utbildning är undervisning i organisation
och ledarskap, prioritering och tidsplanering samt sårvård. Även mer praktisk övning
efterlyses av sjuksköterskorna. Flertalet informanter nämner att utbildningens kurser
prioriteras fel och att undervisningen kan förbättras ”…kanske lägga lite mindre fokus på
omvårdnaden. […] … de e klart att omvårdnad är ju liksom en stor del av sjuksköterskeyrket
men samtidigt så tror ja att lägga mer vikt på... amen just sjukdomar kanske å just
medicintekniska moment” (5) samt ”jag tycker att dom har prioriterat fel saker” (4). En
uppfattning är ”lite både och, jag tycker att utbildningen e lite... att vi läser lite fel ämnen”.
Även åsikter om hela utbildningen framkommer ”men skolan var ju inte den bästa liksom.
Den skulle kunna va mycket bättre” (3). Farmakologi och mikrobiologi nämns också som
områden där en önskan om fördjupad kunskap finns.
Den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) nämns av vissa informanter och uppfattningar
som då framkommer är att det är viktigt att få en bra placering och att geriatrik inte är
passande som en sista placering på utbildningen, då den inte ger en känsla för strukturen som
råder i sjukhusarbetet. Vissa menar på att praktiken under utbildningen är tillräcklig och att
man ges tillfälle att prova på alla delar inom sjukvården. En åsikt som råder är också att den
viktigaste kunskapen från utbildningen tillhandahålls via praktiken.
Inför att börja arbeta
Tiden som kommer i anslutning till examen är fylld av blandade känslor hos nyutexaminerade
sjuksköterskor och funderingarna inför att börja arbeta är många. Sjuksköterskorna beskriver
”ja va väldigt nervös (…) och osäker på att man inte skulle duga” (1) och ”man är lite spänd
på hur det kommer att vara, kommer jag klara… klara av yrket liksom” (5). Rädslan att inte
räcka till och klara av yrket infinner sig. Även en oro över yrkesvalet i sig och huruvida att
utbilda sig till sjuksköterska varit rätt beslut belystes ”då kände jag nog lite mer såhär gud
har jag verkligen valt rätt, vill jag göra dehär?” (2). Vissa deltagare anser att det är klokast
att börja arbeta på en gång för att ”komma in i de” (3) med åsikten att ett uppskjutande inte
underlättar situationen.
Trots oron och nervositeten inför att stå på egna ben var alla informanter mer eller mindre
positiva inför att börja arbeta. Förutom att det var skönt att vara färdig med studierna så var
sjuksköterskorna förväntansfulla över att få använda sina kunskaper och klara sig själva ”det
skulle ju va kul att prova på nåt helt annat såklart, eller såhär att prova på det man har lärt
17
sig å så” (4). Andra informanter beskriver sålunda ”känns som ett mål som att äntligen får
man slippa va student, å börja jobba på riktigt” (6).
Ett gemensamt resonemang finns hos de sjuksköterskor som valt att börja arbeta på en
avdelning där de tidigare arbetat som undersköterskor eller haft praktikplats. De menar på att
det inger en trygghet samt en förberedelse på vad som komma skall. Praktiska saker såsom
hur avdelningen ser ut samt rutiner, men också kollegor och en plats i den sociala samvaron
nämns som positivt, aspekter som annars kan vara en källa till nervositet för den nya
sjuksköterskan ”ja visste att ja hade ett kul jobb å komma till, när ja började” (6). Liknande
upplevelse beskrivs ”ja visste ju att ja skulle komma till en bra avdelning för att ja hade
jobbat där som undersköterska” (1).
Olika förväntningar på det kommande sjuksköterskeyrket fanns hos informanterna, bland
annat uppkom uttryck som ”spindeln i nätet” (1) med meningen att sjuksköterskerollen
innebär blandade uppgifter med organisering och att kommunicera mellan olika instanser. En
annan aspekt som nämns är yrkesansvaret att hålla sig uppdaterad i forskning ”å att man ska
ta ansvar å läsa på... även när man börjat jobba” (1). Vad yrket faktiskt innebär ansågs vara
något de flesta är insatta i sedan utbildningen. En positiv förväntan som likväl var
skrämmande var det egna ansvaret och att få arbeta självständigt ”förväntningarna va väl
att… att man skulle… äntligen få jobba självständigt å va den som lägger upp arbetet” (6).
Något som informanterna upplevde sig vara mindre förberedd på var stressen som uppstod i
yrket, vilket inte fanns bland förväntningarna efter examen.
Upplevelser som novis
Att vara nyutexaminerad sjuksköterska på en arbetsplats ger upphov till många iakttagelser
och upplevelser hos informanterna, både negativa och positiva samt påfrestande moment. Det
är mycket som händer samtidigt och många nya intryck beskrivs ”i början precis sådär. Då
gick hjärnan på högvarv” (2) och ”första veckorna var det väldigt kaotiskt. Mycket intryck å
mycke att lära sig å sådär” (5). Det upplevs också som problematiskt att kunna släppa arbetet
på fritiden ”sen har man vaknat sådär mitt i natten och ba jag glömde och koppla droppet ..
eller kom ja ihåg att ge waranet” (2).
Kraven som ställs känns påfrestande för novisen, särskilt för de som inte känner att de fått en
ordentlig inskolning. Flera informanter önskar en högre kunskapsnivå kring vissa moment vid
18
arbetsstart: ”kände man att de skulle ha varit skönt å veta hur man skulle göra från början”
(6). Det kan vara svårt att hinna lära sig allt och kunna besvara frågor från patienter och
personal, specifikt beskrivs ronderna och läkarkontakterna som situationer då en brist på
kunskap och därmed en otillräcklighet upplevs, ”Jamen de e mycke sådär när läkaren pratar
på en rond å man inte förstår nånting [...] vi kan ju inte lika mycke. Dom är specialiserade å
har pluggat hur länge som helst” (4).
Kontrasten mellan att vara student och färdig sjuksköterska kan bli en stor omställning för
novisen, vilken flera av deltagarna beskriver. Fenomenet kallas verklighetschock i
vetenskaplig litteratur vilket också uppkommer i intervjuerna ”nu e jag sjuksköterska, inte
sjuksköterskestudent utan... ehm... så man fick ju en verklighets... flash” (5). Detta är dock
inte en generell åsikt ”de e ju ingen chock utan man har fått en bra bild av arbetet innan” (6).
Informanterna upplever att yrket i verkligheten är mer komplicerat än under tiden som student
då fler faktorer spelar in för att arbetet ska fungera och vara trivsamt ” kanske mycke mer
komplext ändå för att de som utbildningen fokuserar på är mycke patienten å allt däromkring
men sen har man ju liksom kolleger som man ska samarbeta med och få de att flyta” (2).
Flertalet informanter anser att arbetet blir lättare med tiden, och känner att de kommer in i
arbetet. Saker som från början kändes svårhanterliga utförs utan problem ”den första perioden
är ju alltid liksom... tuff. Så. Men man klarar av de. Så småningom. Man är väldigt trött
några veckor men man kommer in i de” (5). Vissa deltagare förväntade att arbetsstarten skulle
vara jobbigare än den var och därmed blivit positivt överraskade. Med tiden blev
informanterna mer avslappnade och kunde hantera stressen på ett annat sätt ” jag kan släppa
det mer nu liksom. Slappna av och tänka aa men de löser sig, de fixar dom andra som
jobbar” (2). Deltagarna upplever det positivt med arbetet att själva få ta eget ansvar, inte
behöva studera samt kunna planera och strukturera sina dagar. Det är en god kontrast från
tiden som student då flera kände att de inte fick sköta sig själva och skapa sin egen struktur
"de e ju annorlunda än när man är student själv […] folk kommer ju till mig istället för att
komma till min handledare till exempel” (4) samt ”ja för alltså under studietiden hade man
alltid nån som övervakade en kan man säga” (5).
En annan positiv faktor som beskrivs av informanterna är bemötandet på arbetsplatsen och de
förstående patienterna ”dom flesta har förståelse för att man kanske inte kan allting… å
sådär” (7). Ett gott bemötande på arbetsplatsen upplevs som betydelsefullt då det gör att
arbetet blir roligt.
19
Att arbeta
Många svårigheter möter de nyutexaminerade sjuksköterskorna när de börjar arbeta. En av de
vanligaste företeelserna som nämns är att lära sig prioritera, strukturera och organisera
arbetet. Deltagarna beskriver ”man prioriterade lite fel. De är ju de att prioritera som e svårt”
(3) och ”de svåra är väl att, eh, försöka.. eh, släppa såna saker man inte borde göra, nu ska
man ju samarbeta, men ibland… så ser man ju saker som man skulle gjort om man va
undersköterska, men man får inte ta åt sig för mycke, utan verkligen prioritera, å delegera”
(6). Svårigheten i att gå från undersköterska till sjuksköterska beskrivs och informanterna
menar att det är svårt att släppa de gamla arbetsuppgifterna.
Även att lära sig avdelningens rutiner och att komma in i arbetet nämns som en svårighet.
Dock menas att detta inte går att lära ut på utbildningen. Deltagarna berättar också att det är
svårt att implementera ny kunskap på avdelningen ”Sätta sig upp mot dom gamla
sjuksköterskorna som lever kvar i deras rutiner å sånt. De e inte så lätt ibland. […] När man
vet att man har rätt liksom. När man kommer från en helt ny utbildning” (3).
Vård av svårt sjuka och döende patienter nämns som en svår aspekt i arbetet ”sen är de när
patienter är dåliga, när dom e liksom (…) palliativ behandling” (1). Deltagarna beskriver
anhörigstöd som en svår uppgift. Akuta eller oväntade situationer upplevs som extra svåra
”de va ett ganska akut fall, nån av den första eller andra månaden […] …alla hade stressigt å
så kom ja där å behövde hjälp. […] De blir ju liksom, ska jag prioritera de här eller de här”
(7) och ”just i såhär akuta situationer och lägen så va ska man göra och hur ska man
prioritera. […] för ofta blir man bara stående” (2).
Informanterna nämner medicinteknik som ett svårt moment. Detta motsägs av vissa som
menar att de fått mycket träning på detta under praktikperioderna ”det här som är lätt är ju
det man har från utbildningen liksom. Hur man blandar antibiotika, vad man ska tänka på,
sätta dropp å... såna saker” (5). Rondsituationer beskrivs som svåra då kunskapen inte alltid
finns angående vad som är relevant att ta upp tillsammans med läkaren. Slutligen skildras
även den kliniska blicken som ett svårt moment.
Vissa delar av arbetet nämns av deltagarna som lätta moment. Flertalet uttrycker att kontakten
med patienten känns som en lätt del av arbetet ”själva patientbemötandet inte heller e sådär
jättesvårt” (2) och ”men att kommunicera med kolleger och patienter (…) har känts lätt” (1).
Angående kommunikationen med kollegor uttrycks följande ”sen så fungerar de ju alltid
bättre me vissa än me andra så.. personkemi” (2). Omvårdnad ses som ett lätt moment i
20
arbetet ”lätt... hm... omvårdnaden alltså... det sitter ju liksom, det har man tränat på i tre år”
(5) samt ”de som e lätt e väl ändå liksom att, omvårdnadsbiten.. De kändes som man hade de
inom sig från början” (6). Andra informanter tycker också att det känns enkelt att anta rollen
som arbetsledare.
Läkemedelshantering anses av några vara en lätt del av arbetet ”det e ju inte så svårt att dela
tabletter” (2) och informanterna anser att detta blev lättare med tiden ”asså de som e lättare
nu till exempel, de e att jag vet ju, typ dom här vanliga läkemedlena, ehm, hur man ska ge
dom å sådär. Som man förut behövde gå till FASS till å kolla” (4).
Sjuksköterskorna uttrycker en känsla av att stå ensam med ansvaret, men samtidigt finns en
känsla av trygghet i kollegorna på arbetsplatsen ”det finns ju alltid nån att fråga […] … vi har
väldigt bra grupp så” (5) och ”så ja har nog haft tur, att dom gånger ja haft de jobbigt så har
ja haft erfarna kollegor” (1). Informanterna uttrycker att de fått ett bra bemötande på det nya
arbetet ”folket på avdelningarna är otroliga, så de ä därför ja jobbar kvar” (7).
Flertalet informanter upplever att de lärde sig mycket när de började arbeta, att de snabbt fick
ny kunskap och att de kunde få arbetet att flyta på bättre. Samtidigt poängterar många att det
är viktigt att ta för sig och våga prova när man är ny på arbetet ”sen e de ju bra å våga, oftast
e de ju inge svårt” (2), och understryker vikten av att ta för sig ”står man bara i bakgrunden
så kanske man aldrig får chansen å, å lära sig saker” (6). Deltagarna påpekar också vikten av
att fråga när det är något man inte kan eller förstår.
Vidare uttrycks åsikter om att sjuksköterskeyrket innebär mycket organisation och
samordning och att man bör kunna vara pedagogisk när man handleder andra.
DISKUSSION
Känslorna under första tiden som nyanställd var blandade, med upplevelser av ett stort ansvar
och stress men också en personlig utveckling och god kontakt med kollegor. Brister i
utbildningen uppdagades. Vissa delar ansågs vara onödigt stora samtidigt som kunskap
saknades och en önskan om fördjupning i kurser fanns.
21
Resultatdiskussion
Flertal likheter fanns mellan upplevelser hos nyutexaminerade sjuksköterskor beskrivna i
vetenskaplig litteratur och de intervjuade sjuksköterskorna till denna studie. Gemensamt var
bland annat känslan av att stå ensam med ansvaret och den stress detta innebär. Litteraturen
beskriver att den nya sjuksköterskan blir stressad av det nykomna ansvaret och att
utbildningen inte förbereder studenterna på detta. Akuta och nya situationer beskrivs vara
extra stressande för novisen men ger en ökad kunskap och självförtroende samt stärker
förmågan att arbeta snabbt och effektivt (Gardner, 1992; Gerrish, 2000; Tradewell, 1996;
Wangensteen, Johansson & Nordström, 2008). Detta är upplevelser som delades av de
intervjuade sjuksköterskorna. En känsla av förvåning över det stora ansvaret som vilar på
sjuksköterskan uttrycktes också av informanterna. Detta styrks av Etheridge (2007) som
menar att många har en bild av att det största ansvaret vilar på läkaren. Denna
missuppfattning anses bero på bristande förberedelse från utbildningen, något som också
överensstämde med informanterna i föreliggande studie.
I vetenskaplig litteratur beskrivs blandade upplevelser av stöd och hjälp från kollegor. Viss
litteratur beskriver att den nyutexaminerade sjuksköterskans känslor av ångest och osäkerhet
inför den egna prestationen grundar sig i bristande stöd från kollegorna (Boychuk Duchscher,
2008a; Etheridge, 2007; Tradewell, 1996). Kelly och Ahern (2008) skildrar också att de nya
sjuksköterskorna känner sig exkluderade ur arbetsgruppen och upplever brist på assistans i
arbetsuppgifter där de saknar erfarenhet. Tvärtom menar viss litteratur att novisen finner stöd
och hjälp i arbetet hos sina mer erfarna kollegor (Boychuk Duchscher, 2008b; Wangensteen,
Johansson och Nordström, 2008). Hos informanterna i föreliggande studie fanns däremot en
enhällig känsla av stöd och hjälp från kollegor. Sjuksköterskorna beskrev ett gott mottagande
på den nya arbetsplatsen och upplevde en känsla av trygghet i att kunna fråga när kunskap
fattades. De nya kollegorna delade gärna med sig av sin kunskap och stöttade när novisen
kände sig otillräcklig. Denna skillnad i bemötandet skulle kunna härledas till skillnader i den
kulturella strukturen i vilka studierna har genomförts. Sjuksköterskans roll ser olika ut i olika
delar av världens och således är också kraven på denne olika. Detta kan leda till skillnader i
bemötande då arbetsklimatet påverkas av krav och förväntningar. Författarna kan också se en
möjlig förklaring till den enhälliga känslan av gott bemötande på arbetsplatsen i att många av
de intervjuade sjuksköterskorna arbetade på samma avdelning. Har just denna avdelning
åstadkommit ett gott klimat som gynnar den nya sjuksköterskan i dennes roll, där inlärning
22
och stöttning blir en naturlig del av avdelningsarbetet? Då denna studie är en del av en större
studie kommer bättre slutsatser kunna dras i frågan och resultatet blir tillämpbart på en större
population.
Hos intervjuade sjuksköterskor i den aktuella studien fanns ingen oro angående relationen till
blivande kollegor på den nya arbetsplatsen. Tvärtom uttryckte många en positiv känsla inför
att börja arbeta med kollegor de visste sedan tidigare var bra och informanterna hade positiva
förväntningar. Detta skiljer sig från den vetenskapliga litteraturen, där en oro fanns inför att
arbeta tillsammans med erfarna sjuksköterskor med bristande förståelse för novisens situation
samt höga krav på prestation och kunskap (Heslop, McIntyre och Ives, 2001). Denna skillnad
kan grunda sig i att sjuksköterskorna på det aktuella universitet får mycket praktisk övning i
form av VFU, där de får möjlighet att arbeta tillsammans med erfarna sjuksköterskor, vilket
kan minska nervositeten inför detta moment. En annan förklaring kan vara att flera av
informanterna skulle arbeta på avdelningar de kände till sedan tidigare och därför var
bekväma i den sociala strukturen på avdelningen. En förklaring kan också vara att just dessa
sjuksköterskor kände sig trygga i sig själva och därför inte ansåg att det var negativt, snarare
en tillgång, att arbeta tillsammans med personer vars kunskap och erfarenhet överstiger den
egna.
En gemensam faktor med resultatet från genomförda intervjuer och den vetenskapliga
litteraturen var oro och osäkerhet under den första perioden på den nya arbetsplatsen.
Wangensteen, Johansson och Nordström (2008) beskriver känslor av kaos och osäkerhet hos
den nya sjuksköterskan och att dessa känslor uppkommer oavsett om arbetsplatsen är bekant
sedan innan eller inte. Denna känsla återfanns hos de intervjuade sjuksköterskorna i
föreliggande studie, där även de som hade tidigare erfarenhet av avdelningen beskrev den
första tiden som kaosartad. Rutiner och nya arbetsuppgifter nämndes som en källa till
osäkerhet, något som också bekräftas i vetenskaplig litteratur (Wangensteen, Johansson och
Nordström, 2008). Sullivan-Bentz, et al. (2010) beskriver att det kan innebära en svårighet för
sjuksköterskan att börja arbeta på en avdelning som är specialiserad på en viss typ av
åkommor, då sjuksköterskan inte besitter de specifika kunskaper som krävs för vården. Denna
aspekt nämndes även av vissa av informanterna i denna studie, som dock menade att det inte
går att lära ut detta i utbildningen. En person menade att viss kunskap måste inhämtas från
avdelningsarbetet och att utbildningen inte kan tillgodose all nödvändig kunskap. Detta
återkommer i en studie av Newton och McKenna (2007), där deltagarna anser att
23
avdelningsarbetet lär ut mycket kunskap som inte går att lära sig teoretiskt. Därför anser inte
författarna att detta är en brist i utbildningen utan bara en faktor som försvårar för novisen.
Både Benner (1993) och Boychuck Duchscher (2008b) beskriver utvecklingen en novis
genomgår den första tiden som yrkesverksam. Här menas att novisen på grund av bristande
erfarenhet av förekommande situationer har ett regelstyrt beteende. Den första perioden
beskrivs som en tid när sjuksköterskan inser att dennes kunskap är otillräcklig och en krock
mellan förväntningar och verklighet uppkommer. Informanterna i den aktuella studien
beskrev att den första perioden var full av ny kunskap och att den bristande erfarenheten var
påtaglig. Osäkerhet i akuta och oväntade situationer härleds till brist på erfarenhet, vilket
stämde överens med den nämnda litteraturen (Benner, 1993 & Boychuck Duchscher, 2008b).
En av informanterna nämnde fenomenet verklighetschock och menade att övergången från
student till sjuksköterska samt det ansvaret det innebar kändes överraskande. Detta bekräftas
av Silva, et al. (2010) och Boychuk Duchscher (2008a), som menar att den nya sjuksköterskan
inte alltid klarar av att tillämpa den teoretiska kunskapen i det praktiska arbetet samt att den
nya rollfördelningen och det ansvar som läggs på sjuksköterskan är något novisen är
oförberedd på. Resultatet av denna verklighetschock anses vara en brist på självförtroende och
tilltro till det egna arbetet men också en snabb personlig utveckling under den första tiden på
arbetet. Sjuksköterskorna i den aktuella studien nämnde att mycket ny kunskap har inhämtats
under den första tiden och att man snabbt har utvecklats i yrkesrollen. Författarna anser att en
verklighetschock är ett nödvändigt ont i den personliga utvecklingen. Trots att det leder till
tvivel och oro innebär det att sjuksköterskan snabbt måste hitta den nya rollen, vilket främjar
lärandeprocessen.
Enligt Socialstyrelsen (2005) ska en sjuksköterska behärska många områden, bland annat
ledarskap och arbetsledning för att kunna planera arbetet för ett vårdlag. Sjuksköterskorna i
studien menade att detta helt saknas i deras utbildning, vilket anses vara en stor brist.
Författarna anser att det är av största vikt att utbildningen tillgodoser sjuksköterskor med de
kunskaper och färdigheter som Socialstyrelsen kräver av en legitimerad sjuksköterska.
Metoddiskussion
Innan intervjuerna påbörjades formulerade författarna en introduktion till examensarbetet.
Detta för att en inläsning på ämnet skulle lägga grund och ge en fördjupad kunskap innan den
24
egna forskningen påbörjades, vilket är av relevans för att få förståelse för studien (Polit &
Beck, 2008). Att reflektera kring är dock att en inläsning på tidigare vetenskapliga studier kan
ge upphov till förutfattade meningar och en tolkning av det nya resultatet utifrån annan
forsknings beskrivningar, vilket skulle kunna påverka analysarbetet.
Tillgången till informanter har varit begränsad i den genomförda studien. Problemen har
bestått i att få kontakt med avdelningschefer på medicinavdelningar likväl som att flertalet av
de tillhandahållna nyutexaminerade sjuksköterskorna inte uppfyllde inklusionskriterierna för
studien. Detta ledde till att färre informanter användes i studien än vad det från början var
tänkt, vilket sänker tillförlitligheten i resultatet. En längre startsträcka för arbetet med ökat
fokus på att hitta informanter att intervjua hade förbättrat arbetet och lett till en större studie
med högre reliabilitet.
Intervjuerna skedde i enrum, med en informant i taget. Detta för att upplevelserna som
beskrevs skulle komma från en person utan att påverkas av andras åsikter och tankar. Dock
kan det övervägas om en fokusgruppintervju hade kunnat vara att föredra, då det leder till
diskussioner där fler åsikter kan komma fram och deltagarna inspireras av varandra samt
sätter ord på olika upplevelser som alla egentligen reflekterar över. Därmed kan denna metod
leda fram till fler svar. Intervjufrågorna var semistrukturerade med möjlighet till följdfrågor.
Detta sätt ansågs fördelaktigt då frågorna var öppna och därmed gav möjlighet att tolkas i
stort och inkludera ett brett urval av upplevelser. Följdfrågor var ibland nödvändiga och
användes för att leda in samtalet på rätt spår när frågorna tolkats på annat sätt än tänkt samt i
förtydligande syfte. Författarna upplevde att informanternas svar blev mer utförliga ju fler
intervjuer författarna genomförde. Detta anses bero på författarnas ökade förmåga att se vilka
följdfrågor som var nödvändiga för att få ett uttömmande svar. Svaren upplevdes dock
genomtänkta och ärliga genom hela studien. En viss skillnad märktes bland de som i förväg
läst igenom frågorna och de som inte gjort det, där de som läst frågorna innan kunde komma
med ett snabbare svar. Dock anses inte detta påverka resultatet, då informanterna gavs tillfälle
att tänka efter och reflektera över frågorna och sina svar. Den kvalitativa innehållsanalysen
utfördes enligt Graneheim och Lundman (2008). För att få ut kontentan ur intervjuerna
bearbetades transkriberingarna noggrant, något som kan vara problematiskt när det kommer
till åsikter och upplevelser. Att göra studier kring detta kräver stor uppmärksamhet till
nyanseringar och undertoner i berättelser från informanterna. Om något inte utläses korrekt
kan data lätt misstolkas och göra resultatet otillförlitligt, till skillnad från kvantitativa studier
25
där resultatet tydligt framgår utan större tolkningsprocesser. Efter noggrann genomgång
kunde ett resultat utläsas från intervjuerna. Kategorierna som skapades utifrån analysen
sammanfattar syftet med arbetet.
En påverkande faktor på resultatet kan vara det faktum att ett flertal intervjuer utfördes med
informanter från samma avdelning, vilket gör att upplevelser och känslor som speglades kan
se liknande ut mellan intervjuer, fastän intrycken främst beror på hur just den avdelningen ser
ut. Detta kunde dock inte hanterats på ett annorlunda sätt då urvalet bland informanterna var
begränsat.
Etisk problematik som diskuterats är huruvida informanterna kunde uppleva det problematiskt
att diskutera sina upplevelser uppriktigt, utan en känsla av att svaren skulle kunna härledas
tillbaka till dem och därmed framställas negativt inför kollegor. För att motverka detta blev
deltagarna informerade om studiens syfte och hur den delgivna informationen skulle
användas. Ett samtycke till det gavs, och varken åsikter eller information kan nu återknytas
till den person som uttryckt det. Deltagarna har avidentifierade personuppgifter i enlighet med
lagar och förordningar. Personlig data var heller inte av relevans för resultatet (Centrala
etikprövningsnämnden, 2011).
Att författarna själva är i situationen som informanterna beskrivit kan anses vara
problematiskt då detta kan leda till att informanterna vill försköna sina upplevelser och
känslor kring den första tiden, av hänsyn till författarna. För att försöka undvika ett sådant
förekommande har författarna undvikit att diskutera sina egna uppfattningar om utbildning
och förväntningar och lagt fullt fokus på informanternas deltagande.
En utökad studie skulle kunna vara av relevans i framtiden för att fånga upp fler åsikter och
tankar kring tiden som nyutexaminerad sjuksköterska. I och med det kan förbättringsarbete av
utbildningen skapas samt förståelse för nyutexaminerade sjuksköterskors behov sin första tid
som nyanställda, vilket kan leda till att avdelningar anpassar introduktion samt handledning
av sina sjuksköterskor till detta.
Slutsats
Trots brister i utbildningen och avsaknad av viss kunskap är sjuksköterskor nöjda med sin
första yrkesverksamma tid, främst på grund av gott bemötande och stöd från kollegor.
26
Sjuksköterskeutbildningen på det aktuella universitetet är inte ultimat för en god förberedelse
inför yrkesrollen.
Kliniska implikationer
Projektet ger en större förståelse för vad en sjuksköterskestudent kan behöva under sin
utbildning, samt vad en nyutexaminerad sjuksköterska kräver under sin introduktion på en ny
arbetsplats för att vara optimalt förberedd. Förhoppningsvis kan studiens resultat användas i
den kliniska verksamheten för att anpassa introduktion och utbildning till individens behov
och på så sätt uppnå en god arbetsmiljö och en patientsäker vård. Att tillämpa åsikter om
huruvida utbildningen håller måttet anses vara användbart när yrkesverksamhet påbörjats då
det är först då som kunskapsbrister synliggörs. Därför är denna genomförda studie av relevans
för kliniken och åsikterna bör tas i beaktande för att anpassa utbildning och inskolning efter
behov och efterfrågan.
REFERENSLISTA
Benner, P. (1993). Från novis till expert: mästerskap och talang i omvårdnadsarbetet. (1
uppl). Lund: Studentlitteratur.
Benner, P. & Wrubel, J. (1982). Skilled clinical knowledge: the value of perceptual
awareness, part 1. The Journal of nursing administration, 12(5), 11-14.
Boychuk Duchscher, J.E. (2008a). Transition shock: the initial stage of role adaptation for
newly graduated registered nurses. Journal of Advanced Nursing, 65(5), 1103-1113.
Boychuk Duchscher, J.E. (2008b). A process of becoming: the stages of new nursing graduate
professional role transition. The Journal of Continuing Education in Nursing, 39(10), 441-
450.
Centrala etikprövningsnämnden, [EPN]. (2011). Personuppgifter i forskningen – vilka regler
gäller?. Stockholm: Centrala etikprövningsnämnden. Hämtad 8 november, 2011, från
http://www.epn.se/media/9422/faktabroschyr-pul-forskning.pdf
Codex. (2012). Forskning som involverar människan: Informerat samtycke. Uppsala: Codex.
Hämtad 7 maj, 2012, från http://codex.vr.se/manniska2.shtml
Etheridge, S.A. (2007). Learning to think like a nurse: stories from new nurse graduates. The
Journal of Continuing Education in Nursing, 38(1), 24-30.
27
Gardner, DL. (1992). Conflict and retention of new graduate nurses. Western Journal of
Nursing Research. 14(1), 76-85.
Gerrish, 2000. (2000). Still fumbling along? A comparative study of the newly qualified
nurse's perception of the transition from student to qualified nurse. Journal of Advanced
Nursing, 32(2), 473-480.
Gillespie, M. & Peterson, B. (2009). Helping novice nurses make effective clinical decisions:
the situated clinical decision-making framework. Nurse Education Perspectives. 30(3), 164.
Graneheim, U. & Lundman, B. (2008). Kvalitativ innehållsanalys. I M. Graneskär & B
Höglund-Nielsen (Red.). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (ss. 159-
172). Lund: Studentlitteratur.
Heslop, L., McIntyre, M. & Ives, G. (2001). Undergraduate student nurses' expectations and
their self-reported preparedness for the graduate year role. Journal of Advanced Nursing,
36(5), 626-634.
International Council of Nurses, [ICN]. (2007). ICN:s Etiska kod för sjuksköterskor.
Stockholm: Svensk Sjuksköterskeförening. Hämtad 7 november, 2011, från
http://www.swenurse.se/PageFiles/2582/SSF%20Etisk%20kod%20t%20webb2.pdf
Kelly, J. & Ahern, K. (2008). Preparing nurses for practice: A phenomenological study of the
new graduate in Australia. Journal of Clinical Nursing, 18(6), 910-918.
Lauvås, P. & Handal, G. (2001). Handledning och praktisk yrkesteori. (2 uppl). Lund:
Studentlitteratur.
Newton, J.M. & McKenna, L. (2007). The transitional journey through the graduate year:
a focus group study. International Journal of Nursing Studies, 44(7), 1231-1237.
Polit, D. F. & Beck, C. T. (2008). Nursing research – generating and assessing evidence for
nursing practice. (8. uppl). Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins. Santucci, J. (2004). Facilitating the transition into nursing practice: concepts and strategies for
mentoring new graduates. Journal for Nurses in Staff Development, 20(6), 274-284.
Silva, DGV., Souza, SS., Trentini, M., Bonetti, A. & Mattosinho, MMS. (2010). The
challenges coped by the novice in nursing practice. Revista da Escola de Enfermagem da
USP, 44(2), 504-509.
Socialstyrelsen. (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Stockholm:
Socialstyrelsen. Hämtad 7 november, 2011, från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9879/2005-105-
1_20051052.pdf
Sullivan-Bentz, M., Humbert, J., Cragg, B., Legault, F., Laflamme, C., Bailey., P.H. &
Doucette, S. (2010). Supporting primary health care nurse practitioners’ transition to practice.
Canadian Family Physicians, 56, 1176-1182.
28
Tradewell, G. (1996). Rites of passage. Adaptation of nursing graduates to a hospital setting.
Journal of Nursing Staff Development, 12(4), 183-189.
Wangensteen, S., Johansson, I.S. & Nordström, G. (2008). The first year as a graduate nurse –
an experience of growth and development. Journal of Clinical Nursing, 17(14), 1877-1885.
29
BILAGA 1
Inledning
Ålder?
Tidigare erfarenhet av vårdarbete?
Var har du arbetat sedan examen?
Första tiden på arbetet
Hur har det känts att börja arbeta som sjuksköterska?
Vilka känslor hade du efter examen inför att börja arbeta som sjuksköterska?
Vad har varit lätt och vad har varit svårt med att arbeta som sjuksköterska?
Har du varit med om situationer där du upplevt att du din kunskap inte varit
tillräcklig? Berätta!
Utbildningen
Vilka förväntningar hade du under utbildningens gång på att börja arbeta som
sjuksköterska?
Stämde dina förväntningar du hade under utbildningen med hur det har varit att arbeta
som sjuksköterska? Berätta!
Upplever du att utbildningens innehåll möter upp kraven på dig som färdig
sjuksköterska?
Upplever du att det saknas något i utbildningen nu när du ser tillbaka på din första tid
som sjuksköterska?
Anser du att det finns någon/några del/delar i utbildningen som inte känts relevant för
sjuksköterskeyrket nu när du ser tillbaka på din första tid som sjuksköterska?
Är det något mer du vill berätta om din första tid som sjuksköterska?
30
BILAGA 2
Härmed tillfrågas Du om deltagande i en forskningsstudie
Bakgrund och syfte
Syftet med denna studie är att undersöka hur nyutexaminerade sjuksköterskor upplever sin
första yrkesverksamma tid och om utbildningen ger en förberedelse inför yrket. Studien
kommer att resultera i en C-uppsats i omvårdnad samt bli en del i en vetenskaplig artikel.
Förfrågan om deltagande
Vi har fått kontakt med dig via din avdelningschef eftersom du har arbetat mellan 8-16
månader sedan examen, vilket är studiens inklusionskriterier.
Hur går studien till?
Vi kommer intervjua dig vid ett tillfälle. Vad gäller tid och plats anpassar vi oss så långt som
möjligt efter dig. Intervjun beräknas pågå maximalt 60 minuter och med din tillåtelse spelas in
på band. Intervjuerna kommer pågå under vecka 12.
Hantering av data och sekretess
Intervjuerna kommer omedelbart kodas så dina persondata eller namn kommer inte lämnas
vidare till någon eller nämnas i arbetet. Det är bara författarna som kommer känna till din
identitet. Dina svar kommer att behandlas så inte obehöriga kan ta del av dem och inspelad
intervju kommer raderas efter transkribering.
Frivillighet
Det är frivilligt att deltaga i studien och du kan när som helst avbryta din medverkan utan
särskild förklaring.
Om du har frågor om studien eller praktiska detaljer, kontakta oss via telefon eller mail.
Vi ber dig svara på detta mail inom en vecka. Vi vill gärna ha ditt svar oavsett om du vill delta
eller ej.
Studenternas namn och kontaktuppgifter
Erika Bergvall. Telefonnummer: 070 527 13 62. Mail: [email protected]
Maja Hällbom. Telefonnummer: 070 464 48 73. Mail: [email protected]
Handledares namn och kontaktuppgifter
Lena Normark. Mail: [email protected]